Transcript Ladda ner - Strängbetong

STRÄNGBETONG | MILJÖARBETE
Strängbetongs miljöarbete är en viktig aspekt
av hela vår verksamhet. Från kundvärden, till
inköp av material.
1
Miljöarbetet på Strängbetong
Förr levde vi människor i tron att naturen själv skulle återhämta sig från de skador
som vi orsakade genom alla utsläpp. Jordens resurser utnyttjades utan att någon
riktigt insåg vilka konsekvenser det skulle få.
Idag vet vi bättre. Debatten om klimatet och miljön
har varit het de senaste åren och många företag har
försökt minska sin påverkan på omgivningen. Nu är
det dags att lägga i en högre växel. I bygg­branschen
måste vi hitta ett sätt där vi förbrukar mindre av
jordens resurser och sänker nivån på våra utsläpp av
koldioxid.
Vi på Strängbetong drar vårt strå till stacken genom
att tänka energisnålt. Ända från själva produktions­
fasen till när bostadshusen och fastigheterna tas i
drift. Till exempel­har vi dragit ner på våra transpor­
ter, och med betong som byggnadsmaterial kan vi
minska de färdiga byggnad­ernas energikonsumtion
med upp till 40%.
Auditor
136107Auditor
136107
Certifikat
Utfärdat till
Strängbetong AB
Stockholm, Långviksmon, Örnsköldsvik, Hudiksvall,
Norberg, Örebro, Nykvarn, Kungsör, Herrljunga,
Veddige, Borås, Göteborg och Malmö, Sverige
Ingår i Strängbetong AB / Strängbetong Rail AB
Bureau Veritas Certification intygar härmed att ledningssystemet hos ovan nämnda
företag har undergått granskning och befunnits vara i överensstämmelse med
kraven i ledningssystemstandarden nedan
Standard
SS-EN ISO 14001: 2004
Giltighetsområde
Strängbetong AB:
Projektering, konstruktion, tillverkning och montering av
prefabricerade betongelement.
Ursprungligt datum: 8 februari 2002
Under förutsättning att ledningssystemets fortsatta funktion befinns vara tillfredsställande,
är detta certifikat giltigt till: 3 mars 2017
För att kontrollera detta certifikats giltighet vänligen ring +46 31 60 65 00
Ytterligare förtydligande rörande certifikatets giltighetsområde och tillämpningen av ledningssystemets krav kan erhållas
genom att kontakta företaget
Mikael Lindström, Technical Manager, Bureau Veritas Certification Sverige AB
Datum:
27 februari 2014
Certifikat Nummer:
SE003577-1 / A
Bureau Veritas Certification Sverige AB, Fabriksgatan 13, 412 50 GÖTEBORG, Sverige
Electronic copy only
Electronic copy only
2
3
En byggnad har ett långt liv
Byggarbetsplats
För att utvärdera den totala påverkan ett hus har på miljön gör vi en livscykel­analys
(LCA). Den gör att vi kan förutse byggnadens totala ekonomiska och miljö­mässiga
kostnad – från första byggdagen tills huset någon gång i framtiden är rivet och mate­
rialet fraktats bort.
Endast 15% av den totala kostnaden för en byggnad
är relaterad till uppbyggnaden. Resterande 85% är
driftskostnader under resten av husets livscykel,
mestadels för uppvärmning och nedkylning. Genom
att bygga ett gediget hus i betong förbättras dessa
egenskaper vilket får den totala kostnaden att bli
lägre, och påverkan på miljön att minska.
Flexibilitet
Betong gör det möjligt att bygga flexibla och anpass­
nings­bara hus. För att reducera framtida miljöpåver­
kan ser vi redan under konstruktionen till att huset på
ett enkelt­sätt ska kunna byggas om och byggas ut.
Återvinning
Vårt miljöarbete utvecklas ständigt. Ett av må­
len är att våra fabriker i framtiden ska ha slutna
Byggarbetsplats
Transport
Transport
Byggnad
Byggnaden används
produktions­system där allt avfallsmaterial kan åter­
vinnas. Det mesta som blir över vid betongtillverkning
är åter­vinnings­bart. Till exempel separerar vi cementslammet i speciella sedimenteringscisterner. Delar
av överskottsvattnet samt sand och grus återförs till
produktionen.
Produktion
Produktion
Råvaror
Rivning/åt
/återanvä
Råvaror
Rivning/återvinning
/återanvändning
Livscykeln för prefabricerade betongkonst
Resterna av hårdbetong krossas och delas upp i fina
och grova delar. Dessa har flera användningsområden,
Livscykeln för prefabricerade betongkonstruktioner
bland annat som grundlager vid vägbyggen.
Karbonatisering
Energi- och materialförbrukning
Byggnader är orsaken till...
Energi- och materialförbrukning
Byggnader är orsaken till...
%
100
%
En viktig miljöaspekt hos betong är dess förmåga
% att
50
binda koldioxid. När cementen en gång tillverkades
frigjordes koldioxid, och genom en process som40heter
karbon­atisering kommer betongelementet att suga åt
30
sig en del av koldioxiden under sin livstid. Om huset
rivs och betongen krossas påskyndas denna process.
20
%50
100
Energi och CO2
Material
6030
20
0
0 10
-20
-20
0
-40
0
40% av världens totala energiförbrukning
35% av världens CO2 utsläpp
30% av råvarukonsumtionen
16% av färskvattenuttaget
25% av skogsavverkningen
40% av det fasta avfallet
Mate
60
40
40
20
20
10
Ener
80
40
80
-40
40% av världens totala energiförbrukning
35% av världens CO2 utsläpp
Konstruktionsfas
Användningsfas
Rivningsfas
16% av färskvattenuttaget
30% av råvarukonsumtionen
Fördelningen av energiförbrukning, CO2 utsläpp och materialförbrukning under de
40% av det fasta avfallet
25%
av
skogsavverkningen
olika stadierna i en byggnads livscykel.
Konstruktionsfas
Användningsfas
R
Fördelningen av energiförbrukning, CO2 utsläpp och materialförbrukni
olika stadierna i en byggnads livscykel.
15%
Produktion och
resthantering
85%
Drift och underhåll
Fördelningarna av de olika kostnaderna/miljöeffekterna
som uppstår under en byggnads livslängd.
4
5
Betongens fördelar
Betong är ekonomiskt fördelaktigt, har väldigt lång livslängd och består enbart av
råvaror som vi lånar av naturen:­cement, vatten, sten och sand. Tillsammans bildar
dessa­ingredienser ett långlivat material som står emot det mesta.
Genom sin vikt och hållbarhet passar betong lika bra
för byggande av bostadshus som för hantering av
farliga material som jordbruksavfall, giftigt avfall eller
sprängämnen.
Täta hus
Ett tungt och tätt betonghus står emot väder och
vind under hela sitt liv. Inomhusmiljön blir inte heller
dragig eller­fuktig. Och en tät byggnad släpper inte
ut värmen­ur huset, vilket gör att kostnaderna för
uppvärmning minskar.
Brandsäkerhet
Betong ger också hög brandsäkerhet. En genom­
snittlig byggnad kan stå emot en brand under 60
minuter. Byggnader förstärkta med betong har ett
brand­motstånd på hela 90 –120 minuter. Vår kunskap
om betongens brandegenskaper gör att vi kan räkna
fram en önskad, tidsbestämd, hållbarhet.
Hälsa
De flesta hus fungerar perfekt under torra förhållan­
den. Men i vårt nordiska klimat är fukt och vind mer
regel än undantag, och fuktskador är därför vanliga.
Ofta uppstår­mögel som en följd av detta och de
boende eller­arbet­ande i huset kan då drabbas av
hälsoproblem. Vanliga åkommor är irritation i öron,
näsa eller hals, hud­irritationer och allergier. Med
prefabricerad betong där väggdelarna tillverkas inne
i klimatkontrollerade fabriker och sedan monteras­
på byggplatsen – istället för att gjutas i formar på
plats – reduceras riskerna för fuktskador redan under
byggprocessen.
Även kvaliteten på luften påverkar vår hälsa. Och
kostnaden­för att motverka dålig luft med energi­
krävande fläktsystem är i samma storleksordning som
upp­värmnings­kostnaden. Betong, som består av
naturliga­material, innebär också att risken för dålig
inomhus­luft minskar.
Vår energieffektiva Bashall
Med en byggnad i betong undviker du höga upp­
värmnings­kostnader. Du får också en jämnare och
behag­ligare inomhusmiljö på köpet. Jämför man vår
Bashall med en konventionell plåthall visar siffrorna
att Bashallen är det mest ekonomiska och minst
energi­förbrukande alternativet.
Energibehovet för varje kvadratmeter golvyta ligger
på 80 kWh per år för plåthallen. En Bashall kräver
mindre än hälften av detta vilket i slutändan gynnar
miljön.
Den operativa temperaturen i en plåthall varierar 7°C
under­ett dygn. I Bashallen är temperaturskillnaden
istället­bara 3°C. En jämn temperaturnivå är viktig för
att människor som arbetar eller idrottar ska kunna
behålla sin koncentration och orka mer.
Ljudisolering
En jämnare temperatur
Den tåliga och tunga betongen är ett bra bygg­
material till energieffektiva hus. Tunga betongbygg­
nader absorberar­värme från människor, lampor och
maskiner­under dagen.­Under natten lämnar betong­
en ifrån sig värmen igen och gör att inomhustempera­
turen blir jämnare­dygnet­runt.
Detta medför att behovet av att använda kyl­system
på dagen, och radiatorer på natten,­minskar. Och den
totala energikostnaden minskar med upp till 40%.
Sammantaget ger detta ett billigare boende­och
lägre investeringskostnader tack vare enklare upp­
värmnings-, ventilations- och kylsystem.
Buller är idag ett stort problem och kan leda till trött­
het, irritation och huvudvärk. Nuvarande krav på ljud­
isolering är höga och betong är känt för sina utmärkta
ljud­dämpande egenskaper. De tjocka väggarna hjälper
till att motverka störande buller utifrån och lågfrek­
venta ljud från trapphus och inom lokalerna.
Inomhusmiljö
En av de största vinsterna med en byggnad i betong
är att den ger en behaglig och trivsam miljö att bo
eller arbeta­i. Alla vet vi att en jämn temperatur
gör att både vår förmåga och trivsel ökar. Det ger
förutsättningar för en behaglig miljö på arbetsplatsen
och en tillfreds­ställande boendemiljö. De prefabrice­
rade betong­elementen mini­merar också riskerna för
fuktskador och sjukdomar relater­ade till mögel.
Temperaturförlopp en varm sommardag
Produktivitet, %
30 °C
100
90
80
25 °C
70
60
Plåtkonstruktion
20 °C
Årtal
25 MPa
1950
50 MPa
1970
80 MPa
120 MPa
6
1980
2000
Betong allt starkare
Samtidigt som
dimensionerna på
konstruktionerna
minskat genom åren,
har hållfastheten ökat.
Lättbetongskonstruktion
Huvudsakliga
råvaror i betong
Sten och sand 75%
Cement 17%
Vatten 8%
50
40
Betongkonstruktion
15 °C
2
4
6
8
10
12
14
16
18
20
22
24
Tid
I jämförelse med lättare konstruktioner har betong en oöverträffad förmåga
att absorbera värme under dagen.
20
23
27
Operativ temperatur °C
Forskning visar att den ideala inomhustemperaturen är mellan 20–24°C.
För varje grad över denna nivå minskar effektivitet och koncentration.
7
Fördelar med prefabricering
Byggandet tar idag mer hänsyn till förändringar och kostnadseffektivitet. Redan på
planeringsstadiet gör vi husen så flexibla som möjligt inför framtiden.
Beståndsdelarna i ett hus har olika livslängd. Fa­
saden på utsidan kräver oftast mer underhåll än
den bärande­strukturen inuti. Därför tillverkar vi på
Strängbetong byggelement som är gjorda så att ett
renoveringsarbete blir så enkelt, och påverkar så få
delar av byggnaden, som möjligt.
Ett smartare byggande
Allt utom huvudstrukturen i ett hus ska vara utbyt­
bart eller förnybart under husets normala livslängd.
Därför är det viktigt att till exempel husets avlopps­
ledningar är placerade på ett sätt som underlättar för
eventuella ombyggnader.
Målet är att bara behöva göra mindre ingrepp i
bygg­naden när nya behov och krav uppstår. Det är
mindre arbets-­och materialkrävande, och på så sätt
gynnar det både ekonomin och miljön. Ett smartare
byggande, med inbyggda förändringsmöjligheter, gör
också att husen­inte behöver rivas i förtid. Med en
flexibel konstruktion­kan de istället uppdateras och
leva vidare.
8
Bostadshus ställer inte lika höga krav på flexibilitet
som till exempel idrottshallar, kontorsbyggnader eller
hotell. Gränserna för vad som går att göra sätts av
den b­ ärande­strukturen. Strängbetong har mycket
lång erfaren­het av att konstruera prefabricerade
byggelement som möjlig­gör bjälklag med långa
spännvidder och en öppen, flexibel planlösning.
Dessa gör det enklare att vid en ombyggnad förändra
storleken på lägenheter och rum, och placeringen av
badrum och toaletter.
Även om dagens byggnader är designade för att hålla
länge så kan inte alla husets komponenter för­väntas
ha samma livslängd. Elektriska installationer och
mekaniska­lösningar har en kortare livslängd än den
bärande strukturen. Därför måste man redan på
ritbordet tänka ut hur dessa ska kunna underhållas
på ett smart och effektivt sätt. Det är självklart en
ekonomisk fråga att ta hänsyn till detta under ett ti­
digt skede. Men kostnaderna blir ändå betydligt lägre
jämfört med de som kan uppstå längre fram ifall man
bygger in sig i en mindre flexibel lösning.
Tystare byggande
Optimering av material
En av fördelarna med våra prefabricerade betong­
element är att byggtiden förkortas.
Vid prefabricering av betongelement i fabriker går det
åt mindre stål och betong än vid gjutning ute på en
byggplats. Det ger förstås ekonomiska fördelar men
kräver dessutom färre transporter än om allt material
och alla komponenter som behövs för att gjuta skulle
fraktas ut till bygget.
På så sätt förkortas den tidsperiod då boende och
arbet­ande­i området utsätts för buller, damm och
smuts från byggplatsen. Även avfallet minskar.
Eftersom vi inte behöver frakta ut gjutformar minskar
också antalet transporter, buller och avgaser.
Produktionsteknik
Det finns många fördelar med att all vår produk­
tion sker i egna fabriksanläggningar istället för på
byggplatsen. Våra produktionssystem ger oss goda
förutsättningar att både minska resursåtgången
och förbättra arbetsmiljön. Varje del i processen kan
bättre övervakas både med avseende på ekonomin
och på byggelementens kvalitet.
Avfallet minskar avsevärt, och det som processen
lämnar­ifrån sig kan vi enklare ta hand om och åter­
vinna.
Vi på Strängbetong strävar efter att minska åtgången
på råmaterial. Vi använder till exempel en ökad
mängd stenkross istället för naturgrus.
Uppförande
På en byggplats är det generellt stor risk för att
olyckor­inträffar. Monteringen av våra stora och tunga
betong­element utgör inget undantag. Därför tar vi på
Strängbetong säkerhetsfrågor på allra största allvar,
så att varken personalen på byggplatsen eller miljön
utsätts för fara.
Fabrikerna gör det också möjligt för oss att kontrollera
utsläpp och ljudnivåer lättare än om vi skulle genom­
föra gjutningarna på en byggplats.
9
Sandwichväggar
TermoDeck
En tung betongkonstruktion är nyckeln till lägre energiförbrukning. Ett sandwich­
element av betong ger ett tätt och välisolerat klimatskal som minimerar köldbryggor.
Med TermoDeck utnyttjar vi betongens förmåga att lagra värme och kyla för att plana
ut temperatursvängningar och skapa ett behagligt och energisnålt inomhusklimat.
Lager på lager
Hållbara ytterväggar i betong
Anpassad temperatur
Enklare lösning
Tekniken att prefabricera betongväggar som består
av flera lager är en del av vårt miljösmarta byggande.
Sandwichväggar är, precis som namnet antyder, upp­
byggda av tre lager där två betongelement omsluter
isoleringen. Sandwichkonstruktionen gör husen tätare
och mer motståndskraftiga mot temperaturväxlingar.
En yttervägg av betong är mycket tåligare än andra
material,­exempelvis trä. Då betongen är gjord av
natur­liga material som cement, sand, sten och vatten
står den emot vind och väta bra. Betongytterväggar
risk­erar heller­inte att mögla eller släppa igenom
vatten. De pre­fabricerade väggelementen kan gjutas
Att utnyttja så kallad termisk tröghet är ingen nyhet.­
Det gjorde redan våra förfäder genom att flytta in i
grottor­vars väggar behöll en del av sommarvärmen,
och värmen­från eldstaden, så att de slapp frysa
när utomhus­temperaturen sjönk. På samma sätt
gav grottan­svalka under varma dagar. TermoDeck
Eftersom TermoDeck använder själva betongbjälk­
lagen och dess hålkanaler för temperaturreglering
minskar beho­vet av radiatorer och kylmaskiner. På så
sätt fås energ­isnålare klimatsystem som är enklare
att både installera och underhålla.
Ett hus isolerat med denna metod håller också en
jämnare inomhustemperatur och släpper inte ut
husets dyrbara värme. På så sätt hjälper väggarna till
att hålla energikostnaderna nere.
komplett med ytskikt, i t ex tegel eller­slipad betong.
ut­nyttjar den termiska­trögheten i betong på ett lik­
nande sätt, dels genom att tillvarata överskottsvärme
från människor,­maskiner­och belysning i lokalerna,
och dels genom att leda in och vent­ilera ut luft ge­
nom kanaler i betong­elementen. Strategiskt placera­
de värmeväxlare ser till att ingen energi­går till spillo.
TermoDeck är en miljö­smart lösning som till skillnad
från traditionella fläktsystem ger oss ett behagligare
inomhusklimat på ett dragfritt och ljudlöst sätt.
Tuletornen i Sundbyberg och kv. Lärkträdet i Vara, bägge med TermoDeck
10
11
Att minimera köldbryggor
Råvaror
En stor energitjuv i byggnader är köldbryggor som bildas då byggnadens olika
beståndsdelar fogas samman. Genom att istället bygga klimatskalet med täta,
välisolerade, prefabricerade­betongelement kan man minimera dessa.
Cirka 3% av Sveriges totala koldioxidutsläpp kommer från cement­industrin.
Koldioxiden kommer dels från förbränning och dels från den kemiska om­vandlingen
av kalksten till cementklinker.
Balkonger
Fönster
Sättet att fästa balkongen i byggnaden påverkar
byggnadens ekologiska egenskaper genom att infäst­
ningens förmåga att leda värme och kyla inverkar på
energi­åtgången. Den konventionella lösningen är att
spänna in balkongplattan i bjälklaget vilket skapar en
För att snabbt få huset tätt bör fönstermonteringen
göras­så tidigt som möjligt. Det kan antingen ske i
någon­av våra fabriker, eller direkt i anslutning till
stom­monteringen. Infästningen sker genom att
skruva fast fönstren till elementen via lokalt ingjutna
Betong är ett rent naturmaterial som består av
cement, sten, vatten och sand och går därför att
återanvända till 100%.
energi­slukande köldbrygga. Vi låter istället sandwich­
elementets yttre skiva utgöra upplag för balkong­
plattan, vars yttre kant bärs av pelare eller rostfria
snedstag. Detta ger mini­mala köldbryggor.
plåtar, och reducerar därför köldbryggor även här.
I regel består betongblandningen av 75% ballast, dvs
sand och grus. Resterande 25% är cement och vatten.­
Betongen i sig är inte miljöskadlig, men framställ­
andet av cement ger upphov till koldioxidutsläpp.
Idag står cement­industrin för cirka 3% av Sveriges
totala koldioxid­utsläpp. Koldioxiden kommer dels från
för­bränning­och dels från den kemiska omvandlingen
av kalksten till cementklinker.
Energi/miljöbelastning av olika balkongupphängningar
under en byggnads livslängd
Fördelen med gjuten betong är att den över tiden
tar tillbaka en del av den koldioxid som avgått under
upp­hettningen av kalkstenen – en reversibel process.
Processen fortgår under hela byggnadens livslängd
och accelererar när den sedan rivs och betong­
elementen krossas ner till grus och sten. Den mängd
som tas upp ur atmosfären motsvarar cirka hälften av
den kol­dioxid som avgavs då kalksten omvandlades
till cementklinker vid den ursprungliga cementtillverk­
ningen.
Cement både tillverkas och används över hela värl­
den. De genomsnittliga utsläppen av koldioxid per ton
pro­­d­ucerad cement uppskattas till 720–800 kg.
Vi arbetar på att ytterligare reducera både energi- och
processrelaterade utsläpp. Vi ser också stor potential i
att öka användningen av tillsatsmaterial som flygaska
och slagg.
Pelare: 0 kWh
Stag: 75 000 kWh
Inspänd: 1 200 000 kWh
Förutsättningar: 50 lägenheter, 3 m balkonglängd
utefter fasad. Energiförlusten är beräknad av
Professor Gudni Jóhannesson, KTH.
12
13
Transporter
Vi försöker hela tiden göra transporterna av vår
prefab­ricerade betong så smidiga som möjligt. Till
exempel­fraktar vi ofta stora betongelement nattetid
för att minska­störningar i trafiken. För att transpor­
terna ska bli färre använder vi också fordon som kan
lasta extra långa element. På våra fabriker har vi
effektiva­logistik­lösningar som gör att vi snabbt och
enkelt får fram de element som ska fraktas iväg.
Strängbetongs miljöarbete
Klassificeringssystemet QIII
Strängbetong följer ett klassificeringssystem, QIII, för
tung trafik som utarbetats av Naturskyddsföreningen,
LO och NTF. I systemet samlar man poäng efter ett
program­som är uppdelat i de tre områdena arbets­
miljö, yttre miljö och trafiksäkerhet. Dessa regler styr
sedan våra avtal med alla våra transportleverantörer.
För detta initiativ har Strängbetong uppnått högsta
betyg i QIII.
Strängbetongs miljöarbete har förändrats mycket över de senaste decennierna.
Idag tar Strängbetong ett stort ansvar för miljön och för en bättre framtid inom
betongbranschen.
På 1960-talet var elen mycket billig jämfört med
idag. De allra flesta företag förbrukade el utan att
tänka på kons­ekvenserna. Dessutom kördes avfall och
sopor osorterat till tippen och förändrade topografin
genom att resultera i stora sopberg.
Redan på 1970-talet kom de första förändringarna i
och med att miljörörelsen blev mer tongivande. En
väckar­klocka var det ökande antalet miljökatastrofer
som framför allt skedde utomlands. Under de följande
åren genomfördes olika miljöfrämjande åtgärder av
företag och industrier. Och i och med att miljölag­
stiftningens miljöbalk trädde i kraft 1999 började
Strängbetong och många andra företag se över sitt
miljöarbete från grunden.
Vi arbetade då fram en miljöhandbok till alla våra
fabriker som idag arbetar kontinuerligt med uppsatta
miljömål och uppföljning av dessa. Samtidigt strävar
vi efter att ständigt göra nya framsteg, och hitta nya
förbättringsområden, så att vi hela tiden kan bli mer
miljövänliga och mer effektiva.
Betongindustrin står idag för 3% av Sveriges totala­
koldioxid­utsläpp, en siffra som Strängbetong vill
hjälpa­till att minska. Det kan till exempel ske genom
att minska­cementåtgången. Att istället blanda i
kalkstens­f iller i betong­blandningen är ett alternativ.
Och i Europa används idag slaggcement. Det är dock
viktigt att sam­tidigt behålla samma höga krav på
hållfasthet och kvalitet­, eftersom cementen är binde­
medlet i betongen.
Strängbetong har inte bara sett över cement­åtgången
och energiförbrukningen, vi har även sett över
våra transporter. Idag är vi medlemmar i QIII, ett
klassificerings­system för tung trafik där vi arbetar
med arbetsmiljö, yttre miljö och trafiksäkerhet. Alla
QIIIs förare­ska genom­gå en körutbildning med fokus
på trafiksäkerhet, men som också behandlar körtekni­
kens påverkan på miljön.
Under åren har många förbättringar skett. Mängden
cement­till varje kubikmeter betong har till exempel
minskat­avsevärt utan att kvaliteten på betongen
för­sämrats – snarare tvärtom. Idag låter vi inte heller
lampor­lysa överallt, dygnet runt. Vi har dörrar som
stängs automat­iskt i våra fabriker för att behålla
den överskottsvärme som den egna produktionen
ger. Vi söker med andra ord hela tiden stora och små
för­bättringar som kan minska energiåtgången och
påverkan på vår miljö.
Vi arbetar till exempel på att reducera betongspillet
ytter­ligare. Idag ligger siffran på 7% men vårt mål är
att komma ned till 4%. En mer kalkylerad och precis
produktion­är troligtvis nyckeln till att nå den siffran.
14
15
Frågor och svar om miljö
och betong
Vad är en livscykelanalys (LCA)?
Det är en sammanställning och utvärdering av inflö­
den och utflöden från ett produktsystem under hela
dess långa livscykel.
Hur påverkar betong klimatet?
Betong i sig påverkar inte miljön. Men när cementen
en gång producerades frigjordes koldioxid – i genom­
snitt 0,84 ton per ton cement. Genom karbonatisering
kommer­betongen att suga åt sig en del koldioxid
under sin livstid. Om huset rivs och betongen krossas
utökas upptaget.
De 3 viktigaste källorna är produktionen av energi till
ugnsdrift och drift av anläggningen i övrigt (ca 10%),
termisk energi till förbränningen (ca 40%) och kalci­
neringen, dvs omvandlingen av kalksten till cement­
råvara (ca 50%).
Hur ser koldioxidbelastningen ut för
betong jämfört med trä?
Hur kan utsläppen av koldioxid minskas
ytterligare?
Den är ungefär likvärdig om man ser på hela bygg­
nadens livscykel. Betongens miljöbelastning är större
under produktions­fasen, men en byggnad i betong har
generellt mycket lägre energiförbrukning och kräver
mindre underhåll än byggnader av trä.
Genom ständigt förbättrad förbränningsteknik samt
inblandning av tillsatsmaterial som till exempel slagg
och kalkstensfiller.
Vad gör industrin för att minska
koldioxidutsläppen?
Hur påverkas vårt boende av valet av
byggmaterial?
Framför allt genom att använda alternativa bränslen
till produktionen, och ta tillvara överskottsvärme från
cement­ugnarna till fjärrvärme och elenergi.
Ett tungt byggmaterial spar energi, ger god ljudisole­
ring, är brandsäkert och ger en god inomhusmiljö.
Varför har betongbyggnader låg energi­
förbrukning?
Tunga betongbyggnader absorberar värmen som
kommer­från människor, belysning och maskiner
under dagen. Nattetid ger betongen ifrån sig den
ackumu­lerade värmen igen.
16
Varifrån kommer koldioxidutsläppen vid
produktion av betong?
cement. Dessa värden varierar mellan 0,7 till 1 ton.
(Detta utan hänsyn tagen till absorptionen genom
karbonatisering.)
Globalt anser man att detta utgör ca 10%. I Sverige
är denna del mycket mindre, eftersom vi använder
renare elenergi.
• I sin miljöredovisning från 2005 redovisar Cementa
värden på 0,72 ton CO2 per ton svenskproducerad
cement.
• Termisk energi till förbränningen utgör globalt 40%.
Genom att fossila bränslen ersätts med alternativa
bränslen så är detta värde lägre i Sverige.
Vad i cementproduktionen är det som
orsakar CO2-utsläppen?
De 3 viktigaste utsläppskällorna är:
• Produktionen av energi till ugnsdrift och drift av
anläggningen i övrigt.
• Kalcineringen, den delprocess i tillverkningen av
cement då den malda kalkstenen värms upp i
cementugnen, varvid koldioxiden som finns
naturligt bunden i kalkstenen avgår. Omvandlingen
av kalksten till cement­råvara, utgör globalt omkring
50% av utsläppen.
Är det sant att det släpps ut nästan
1 ton CO2 för varje ton cement som
produceras?
Ja och nej!
• Fram till 90-talets början var detta värde riktigt,
som ett generellt nyckeltal för cementproduktionen
i världen.
• Beräkningar för 2002 visar på ett genomsnittsvärde
för hela världen på ca 0,84 ton CO2 per ton
17
Strängbetongs miljöpolicy
• Strängbetong arbetar aktivt för att minimera miljöbelastningen på
omvärlden inom sitt verksamhetsområde.
• Strängbetong ska vara branchledande inom miljöområdet. Såväl
egna processer som levererade byggnadsverk ska erbjuda kunderna
bra miljöalternativ.
• Genom kompetensutveckling, erfarenhetsåterföring och ständiga
förbättringar, medverkar Strängbetong till att både den egna och
kundernas miljöbelastning minskar.
• Strängbetong uppfyller alla regler och lagar, samt redovisar öppet
miljöprestanda för certifieringsorgan och myndigheter.
• Miljöarbetet är allas gemensamma ansvar.
Känner du att du vill veta mer om Strängbetong och vårt miljöarbete? Välkommen till
strangbetong.se där du kan fp mer information. Eller kontakta oss för ett möte redan idag på det
kontor som ligger närmast dig.
STOCKHOLM (Huvudkontor)
Besök: Gjörwellsgatan 30
112 60 STOCKHOLM
Box 340 02, 100 26 Stockholm
Tel 08-615 82 00
Fax 08-615 82 60
[email protected]
BORÅS
Stora Kyrkogatan 4
503 31 Borås
Tel 033-22 29 70
GÖTEBORG
August Barks gata 25
421 32 Västra Frölunda
Tel 0340-66 62 00
HERRLJUNGA
Vretavägen
Box 202, 524 23 Herrljunga
Tel 0513-176 00
HUDIKSVALL
Gia 11
824 92 Hudiksvall
Tel 0650-54 73 30
NORBERG
Järnvägsgatan 36
Box 16, 738 21 Norberg
Tel 0223-285 00
KUNGSÖR
Kungsgatan 2
Box 500, 736 25 Kungsör
Tel 0227-421 00
VEDDIGE
Järlöv
Box 137, 430 20 Veddige
Tel 0340-66 62 00
LÅNGVIKSMON
Örnvägen 20
890 51 Långviksmon
Tel 0662-51 22 00
ÖREBRO
Berglundavägen 6
702 36 Örebro
Tel 019-21 75 00
MALMÖ
Hyllie Stationstorg 2
215 32 Malmö
Tel 0340-66 62 00
ÖRNSKÖLDSVIK
Nygatan 8
891 33 Örnsköldsvik
Tel 0660-29 59 50
Strängbetong – en del av Consolis
Consolis är Europas ledande tillverkare av prefabricerade betongelement med omfattande lösningar för bygg- och anlägg­
ningsprojekt. Med så mycket som 100 års erfarenhet erbjuder företagen inom Consolis ett brett spektrum av produkter och
tjänster, inklusive projektdesign och implementering. Consolis har ca 130 produktionsanläggningar i 30 länder, från Skandi­
navien till Nordafrika och från Västeuropa till Baltikum och Ryssland. Koncernen har över 10 000 anställda och omsätter ca
12 miljarder kronor. Consolis är angelägna om att ta sitt miljöansvar och lägger därmed särskilt fokus på effektivisering av
produktionsprocesser och produkter med lång livslängd.
18
19
Strängbetong är Sveriges ledande företag inom prefabricerade system. Genom att tillverka färdiga element i fabrik
och sedan montera ihop dessa på plats ger Strängbetong kunderna bättre totalekonomi, större trygghet, ökad
miljöhänsyn och utrymme för arkitektonisk kvalitet. Företaget har cirka 1 200 anställda, verksamhet på 12 platser i
landet och en omsättning på ca 2,5 miljarder kronor. Strängbetong ingår i den internationella koncernen Consolis.
20