Transcript 1 Papperets kronologi. Årtal i urval Denna kronologi belyser

Papperets kronologi. Årtal i urval
Denna kronologi belyser papperstillverkningens utveckling först och främst i Norden.
Samtidigt som den ger en förteckning över enskilda händelser erbjuder den också en bild av
de viktigaste trenderna på området. Efter att träsliperier på 1800-talet grundats i stor skala
lades de ned på 1900-talet i en likadan skala. Under närmare etthundra års tid var
sulfitmetoden dominerande varför det är intressant att se när metoden togs i användning och
när och i vilken takt man avstod ifrån den. De senaste årtiondenas utveckling präglas i
förteckningen av företagshistoria, i synnerhet av företagens nedläggningar och
sammanslagningar. Alla företagsköp, fusioner och förskjutningar i ägarstrukturen har
naturligtvis inte kunnat registreras.
Fel har inte heller helt kunnat undvikas. Uppgifterna i litteraturen och andra källor är ofta
alltför svävande och de kan dessutom avvika från varandra. När det är fråga om en ny fabrik
har man inte alltid specificerat vilket årtal man avser: är det fråga om det år då beslutet om att
bygga fabriken fattats eller det år då man grundat ett bolag eller då man inlett byggnadsarbetet
eller då produktionen kommit i gång. Mellan det första beslutet och de första produkterna har
det normalt gått flera år. Likaså gick det ofta flera år från det att ett handpappersbruk
beviljades privilegiebrevet tills det att papperstillverkningen helt konkret kom i gång.
Kronologin har ursprungligen sammanställts för boken Ingen dag utan papper (HelsingforsStockholm 2008). Sedan dess har den bearbetats och uppdaterats med benägen hjälp av Per
Jerkeman och Jan-Erik Levlin.
Eventuella tillägg och rättelser tas gärna emot, enklast per e-post under adress:
[email protected].
Helsingfors, februari 2011
Esko Häkli
1
I. Allmän utveckling
105
593
748
794
900
950
1024
1100
1100
1144
1154
1173
1216
1230
1231
1246
1268
1282
1294
1338
1370
1390
1418
1428
1441
1461
1469
1478
1491
1493
1494
1498
1541
1550
1576
1586
1660
1662
1670
1690
1703
1704
1719
1720
kinesisk minister T’sai Lun beskriver sättet att framställa papper
böcker trycks med trästockar i Kina
den första tryckta tidningen utkommer i Kina
första papperskvarnen i Bagdad
papperstillverkningen börjar i Egypten
växel som betalningsmedel kommer till Europa, förmedlas av araber
kinesiska staten trycker papperspengar
papperstillverkningen börjar i Sicilien
det äldsta bevarade pappersdokumentet i Europa utanför Spanien, i ett arkiv i Palermo
första uppgiften om ett pappersbruk i det kristna Spanien, i Xativa (Jativa) vid
Valencia
notarien Giovanni Scriba använder papper i Genua
postgång med hjälp av brevduvor mellan Bagdad och Kairo
det första kända brevet på papper
papperstillverkningen börjar i Italien
kejsar Fredrik II:s förbud att använda papper till rättsligt bindande dokument
det äldsta i Tyskland bevarade pappersmanuskriptet, Passau
papperstillverkningen inleds i Fabriano, Italien
det äldsta kända vattenmärket
djurisk limning införs i Fabriano
första papperskvarnen i Frankrike, i Troyes
kortspelet kommer från Orient till Europa via Florens
den första papperskvarnen i Tyskland uppförs i Nürnberg
det äldsta bevarade träsnittet
påvliga kurian börjar använda papper
första papperskvarnen i Schweiz, Marly
första boken som är illustrerad med tryckta bilder
första papperskvarnen i Österrike, St. Pölten
kopparsticket används för första gången att trycka en topografisk karta
papperstillverkningen börjar i Polen
de äldsta etsningarna, av Daniel Hopfer i Augsburg
första papperskvarnen i Hertfordshire i England
tryckning av musik med rörliga typer, Viano Petrucci i Venedig
Hans Frey i Altenburg bei Iglau konstruerar en glättningshammare
första papperstapeter importeras från Kina till Europa
första papperskvarnen i Ryssland, Moskva
första papperskvarnen i Holland, Dordrecht
första belägget om användning av pappersask
pappersbruk grundas i Reval, Estland (1662-67, 1677-1710)
holländaren uppfinns 1670-72
de första papperspengarna i de engelska kolonierna i Amerika
första tidningen i Ryssland
The Boston News Letters, den äldsta ännu utkommande dagstidningen i USA
René-Antoine Ferchault de Réamur publicerar sin idé om att papper kan tillverkas av
växtfibrer och t.o.m. av några träslag
mekanisk skärning av lump uppfinns i Tyskland
Frankrike utger papperspengar
2
1721
1734
1750
1756
1765
1774
1785
1792
1795
1797
1798
1800
1803
1805
1807
1809
1810
1811
1812
1814
1817
1819
1825
1826
1829
1830
1838
1839
första papperstapeter i England
stärkelse ersätts av djurlim i Italien
Räpina (Rappin) pappersbruk grundas i Estland
engelska boktryckaren John Baskerville utvecklar en pappersform med sil som är vävd
av metalltrådar och som inte åstadkommer randning i papperet; papperet kallas fr.o.m.
1780-talet velinpapper
i Preussen utfärdas en förordning som förbjuder exporten av lumpor, ett pass införs för
lumpsamlare
Jacob Christian Schäffer publicerar första delen av sitt verk om möjligheter att
tillverka papper av växter utan lump
professor Justus Claproth (Göttingen) publicerar sin uppfinning att använda
returpapper som råvara i papperstillverkningen
fransmannen C.L. Berthollet använder för första gången klor i blekningen av lump;
hypoklorit som blekningsmedel blir allmän fr.o.m. 1790-talet
Christophe-Philippe Oberkampf, Frankrike, uppfinner den första maskinen för
tryckning av tapeter
klorgas för blekning, bröderna Clement och George Taylor beviljas patent på metoden
i England
Heinrich Wilhelm Ludemann uppfinner en maskin för tvättning av lump
Alois Senefelder utvecklar stentrycket (litografin)
fransmannen Nicolas-Louis Robert uppfinner planviramaskinen, patent 1799
Mathias Koops (från Hamburg) beviljas 1800-1801 i England tre patent, ett på
metoden för avsvärtning av returpapper samt två på tillverkning av papper av halm
och vissa andra växter
engelsmannen Bryan Donkin utvecklar 1803-04 planviramaskinen vidare
rundviramaskinen uppfinns men kan tas i användning först efter utvecklingsinsatsen
av amerikanaren Dickinson på 1820- och 1830-talen
urmakaren Moritz Friedrich Illig publicerar sin uppfinning om hartslimningen i
pappersmassan
bröderna Foudrinier erhåller patent på pappersmaskinen med ett våt- och ett pressparti
John Dickinson beviljas patent på rundviramaskin
tryckmaskinen uppfinns av Friedrich König, tas 1812 i användning i Berlin
patent på långviramaskinen
Friedrich König bygger den första snällpressen, en cylinderpress
The Times trycks den 29.11.1814 för första gången med en cylinderpress som drivs
med ångmaskin
de första pafflådorna för kommersiellt bruk tillverkas i England
Bryan Donkin bygger den första torkcylindern
engelskt patent på dandyrulle eller egouttör
den första fotografin
uppgifter publiceras om att blekningen försvagar papperets hållbarhet
omkring detta år inleds kokningen av lump i en stark alkalisk lut i stället för den
traditionella blötläggningen
den första handbok för pappersmakare som utförligt behandlar papperskemin: Louis
Piette, Die Fabrikation des Papiers aus Stroh und vielen anderen Substanzen im
Grossen. Köln 1838.
ordet ’cellulosa’ tas i användning i Frankrike, på förslag av en kommitté tillsatt av den
franska vetenskapsakademin
metoden att använda papper för fotografier presenteras samtidigt både i England och i
3
Tyskland (München)
1840 första konstgjorda vattenmärket pressas (i Heilbronn) på torra pappersark i samband
med efterbehandlingen
”One penny black”, det första frimärket, infördes i Storbritannien
1841 Tauchnitz Verlag lancerar de första paperback-böckerna
1843 Friedrich Gottlob Keller uppfinner slipmassan 1843 44, med hjälp av den första
slipen erhåller man 2 kg slipmassa i timmen
1844 papperspåsar för kommersiellt bruk tillverkas för första gången, i Bristol i England
1845 den första tidningen tryckt på papper tillverkat av slipmassa utkommer i Tyskland, nr
41 av tidningen ”Intelligenz- und Wochenblatt für Frankenberg mit Sachsenburg und
Umgebung”
1852 maskinfabrikanten Voelter i samarbete med J.M. Voith (Heidenheim) tillverkar de
första slipstolarna för storskalig användning
1854 natroncellulosa uppfinns av engelsmannen Charles Watt och amerikanaren Hugh
Burgess, patenteras 1855
fransmannen Mellier skapar grundlagen för framställning av halmmassa genom
kokning av halm under tryck i natronlut
1854/55
världens första natroncellulosafabrik grundas av Hugh Burgess i USA
1855 frimärken infördes i Sverige
1856 första patentet på tillverkning av wellpapp
fransmännen Coupier och Mellier erhåller patent på utvinning av halmcellulosa med
hjälp av natronprocessen
F. Schulze lanserar begreppet ‘lignin’
1857 amerikanska bröder Tilghman börjar (i Paris) sina experiment att med hjälp av
sulfitmetod tillverka pappersmassa av ved; patent 1863
toalettpapper utvecklas av amerikanen Joseph Coyetty
1860 den första (soda)fabriken för kokning av flisad ved under högt tryck i natronlut
anläggs i Pennsylvania, USA
1860 flervalskalander (kalander med flera valsar)
rotationstryckpress utvecklas av William Bullock, patent 1863
1861 Heinrich Voelter erhåller patent på sin slipstol
1865 första rotationspressen som trycker på pappersrullar, den s. k. Bullock-pressen, tas i
användning
1866 Europas första natroncellulosafabrik (sodafabrik) startar i England
skrivmaskinen uppfinnes, patenteras 1868
1867 amerikanaren Benjamin C. Tilghman beviljas det första patentet på tillverkning av
sulfitcellulosa
1868 engelskt patent beviljas till Geo Fry på en sodaprocess med en dubbelmantlad kokare
1869 slipmassa framställs med hjälp av en ånguppvärmd slipstol – en föregångare till
dagens TMP
postkortet införs i Österrike
1871 patent för wellpapp anhålles i New York
1872 den första rotationspressen byggs i Tyskland
1874 Alexander Mitscherlich tillämpar sin uppfinning av indirekt kokning vid tillverkning
av sulfitcellulosa
den första funktionsdugliga skrivmaskinen marknadsförs av Remington
världsposföreningen grundas
1878 direkt kokningsförfarande av sulfitcellulosa uppfinnes av Ritter och Kellner
1879 C.F. Dahl erhåller patent på sulfitmetoden
4
1880 första patentet på blekning av trämassa med natriumsulfit
1882 tillverkningen av sulfatcellulosa av halm uppfinns av Carl F. Dahl
1884 linotype-sättningsmaskinen tas i användning av Ottmar Mergenthaler
1887 konsttryckpapper ’Art Coated Paper’ börjar tillverkas i England
1889 första maskinen för tillverkning av vedflis patenteras i Tyskland
1898 J.M. Voith tillverkar en ny slipstol av amerikansk typ med hydraulisk matning
1901 det första åldringsstabila papperet, alkaliskt papper med kalciumkarbonat, gjort på
träcellulosa, tllverkas av Edwin Sutermeister
1904 offsettryck uppfinns av William Rubel
1905 det första tyska patentet på peroxidblekning av trämassa
1907 första patentet på peroxidblekning i USA
1910 djuptryck uppfinns
1911 ett kedjeslipverk med kontinuerlig matning byggs av J.M. Voith
1915 patent på vit mekanisk massa av vilken papper kan tillverkas utan tillägg av cellulosa
1919 den första pappersmaskinen med flera motorer, Westinghouse Electric Co
1921 cellulosa tillverkas för första gången med hjälp av klorkokning
första slipstolen med kontinuerlig drift tillverkas av Voith, patent 1922
klordioxid som medel för isolering av ligning och andra inkrusteringar upptäcks av
Erich Schmidt; betyder början av klordioxidblekning som efter det andra världskriget
får en stor betydelse
1922 DIN 476 standardiserar pappersformaten, övertas senare av ISO
1924 i USA börjar kraftpapper användas för wellpapp, i Europa några år senare,
dessförinnan används för det mesta halmpapper och papper av returpapper
1932 nytt sätt att bleka kraftmassa genom användning av klor tillsammans med hypoklorit,
senare av klordioxid och klorit, uppfinnes
1934 patent för defibrator
1935 den första moderna pocketboken utges
1935 bestrykning av tryckpapper i pappersmaskinen utvecklas av amerikanaren Massey
1941 första anläggningen för blekning av slipmassa med peroxid tas i bruk i USA
1942 patent för kontinuerlig kokningsanläggning
första datorn utvecklas I USA
1945 kontinuerlig massaberedning, pulper och raffinör börjar ersätta kollergång och
holländare
1946 klordioxid för blekning tillverkas i stor skala; industriell användning sprider sig på
1950-talet
1948 självkopierande NCR-papper kommer ut på marknaden
1950 hydrofobering av papper med alkylketendimeter (AKD)
1955 flotationsmetoden med hjälp av natriumperoxid för avsvärtning av returpapper
1959 Xerox-kopiatorn kommer ut på marknaden
International Association of Paper Historians (IPH) grundas i Bamberg
1959 60
W.J. Barrow publicerar sina studier om papperets beständighet i böcker
1960 första anläggningen för datoriserad processtyrning installeras vid Pitlach Forest Inc. i
USA
1962 en 48” skivkvarn med två motroterande skivor för defibrering av flis till slipmassa
introduceras i USA
1967 raffinören tas i användning vid tillverkning av trämassa; användning av
sågverksflis blir möjlig
1968 termomekanisk massa (TMP) tillverkas för första gången i världen hos Rockhammar i
Sverige
5
1970 (ca.) begreppet recycling införs
1971 syrgasblekning införs
1976 framställningen av mekanisk massa med CTMP-metoden lanseras på Rockhammar i
Sverige
1977 första massproducerad PC, Apple II, kommer ut på marknaden
1980 neutrallimning införs
kemiskt behandlad termomekanisk massa (CTMP) blir vanligare i början på 1980-talet
1989 första kopieringspapperet tillverkat till 100 % av klorfritt blekt cellulosa kommer ut på
marknaden
The British Association of Paper Historians grundas
1992 peroxid- och ozonblekning tas i användning
II. Norden
Då flera händelser infaller inom ett och samma år har uppgifterna grupperats landsvis (Da –
Fi – No – Se).
1331
1345
1350
1359
1364
1371
1397
1420
1423
1565
1573
1576
1589-91
1600
1612
1621
1628
1633
1635
1637
1637
1646
1653
1664
1665
påvlig nuntius Petrus Gervasii saknar papper i Lund
de äldsta bevarade pappersdokumenten i Norden, riksarkivet i Stockholm
det första bevarade pappersbrevet från Finland, stadsarkivet i Tallinn
det äldsta i Köpenhamn skrivna pappersbrevet, stadsarkivet i Stralsund
uppgiften om det första pappersbrev som skickats till Norge
det första i Norge skrivna pappersbrevet
Kalmarunionens unionsbrev, skrivet på papper
de första bevarade bevisen för användning av papper på Island
uppgiften om det första pappersbrevet på Island
pappersbruk grundas i Norrström i Stockholm; nedl. före 1578
pappersbruk grundas i Herrevads kloster, Skåne (Danmark), föregångare till
Klippan
pappersbruk grundas av Fredrik II i Hvidøre i närheten av Köpenhamn i Danmark
Tycho Brahe grundar ett pappersbruk på Hven, i Uraniborg; upphör ca 1598
pappersbruket Strandmøllen grundas i Danmark; nedl. 1899
en papperskvarn grundas i Uppsala; brann ned 1702
Uddby pappersbruk, Sverige, grundas; nedl. 1756
Tannefors pappersbruk, Sverige, grundas; nedl. 1833
pappersbruket i Norrköping (Laxholmen), Sverige, grundas; nedl. 1643
pappersbruket i Århus, Sverige, grundas; nedl. 1651
pappersbruket i Fiskeby, Sverige, får sitt privilegiebrev; nedl. 1851, återuppfört
1872-1873; byter 2005 namn till Graphic Packaging International Sweden AB och
2008 till Fiskeby Board AB
pappersbruket Stackerup nära Helsingborg grundas, fortsätter som Klippan (se
1573 Herrevad)
Röttle pappersbruk i Gränna, Sverige, grundas; nedl. 1879
Mölndals pappersbruk, Sverige, grundas
Berga pappersbruk grundas i Åker, Södermanland, Sverige; nedl. 1848
Östanå pappersbruk , Sverige, grundas; nedl. 1842
6
1667
1670
1671
1675
1679
Tomasböle pappersbruk, Finland, grundas av Johannes Gezelius d.ä.; nedl. 1713
Arboga pappersbruk, Sverige, grundas; nedl. 1702
Skeens handpappersbruk, Sverige, grundas; nedl. 1853
Värpinge pappersbruk, Sverige, grundas; upphör 1677
Sävsjöströms handpappersbruk kommer i gång
1680
Marbäcks pappersbruk, Sverige, grundas; förstörs av is 1781, återuppyggs 1827;
nedl. 1889 och ett träsliperi anläggs i stället, kompletteras 1903-1904 med en
kartongfabrik
Stjernarps pappersbruk, Sverige, grundas; nedl. 1860
1681
Skeens pappersbruk, Sverige, grundas; nedl. 1853
1683
Papperskvarnen i Torshälla ändrades till en manufaktursmedja; tidpunkten då
papperskvarnen grundades oklar
1685
Kallstena pappersbruk, Sverige, grundas; nedl. 1752
1692
Lessebo pappersbruk, Sverige, grundas, verksamheten inleds 1693
1693
Fredriksdals pappersbruk norr om Köpenhamn grundas
tyske pappersmakaren Johan Drewitz, senare Drewsen, anställs att sköta
Strandmølle
1695
Bentse Brug eller Øvre Mølle i Christiania (Oslo) grundas och förses med en
holländare; nedl. 1898
1702
Göransbergs pappersbruk, Sverige, grundas; byter namn till Stensholms
pappersbruk, inleder 1866 maskinell papperstillverkning; brinner ned 1889
Arboga pappersbruk, Sverige, läggs ned
1713
Tomasböle pappersbruk, Finland, läggs ned
1716
Bolltorps pappersbruk, Sverige, grundas; nedl. 1843
1725
Säfsö (Sävsjöström) pappersbruk, Sverige, får sitt privilegiebrev, anläggningen i
gång kanske 1679; inga uppgifter efter 1866
1726
Olovströms pappersbruk, Sverige, grundas; nedl. 1867
1729
Bruzaholms handpappersbruk, Sverige, anläggs; nedl. 1855
Nyköpings pappersbruk, Sverige, får sitt privilegiebrev; nedl. 1774, åter i gång
1794-1803
1730
holländaren tas på 1730-talet i användning i Nyköping, Sverige
1731
Mönsterås handpappersbruk, Sverige, får sitt privilegiebrev
7
Skrufs eller Skruvshults (Emsfors) pappersbruk, Sverige, får sitt privilegiebrev;
fr.o.m. 1867 producerar mekanisk massa, första pappersmaskinen installeras
1874-75, 1981 i konkurs
1732
Engelsholm Papirfabrik vid Vejle på Jylland grundas; nedl. 1846
1736
Mölndals pappersbruk (Gamla pappersbruket), Sverige, anläggs; nedl. 1812
1737
Maglekilde Papirfabrik grundas i Roskilde, Danmark; nedl. 1846
1738
Hälla pappersbruk, Sverige, grundas; nedl. 1765
1739
Sävsjöströms handpappersbruk brinner ned
1740
Grycksbo pappersbruk i Dalarna i Sverige grundas, inleder sin verksamhet 1741
Gustavsbruks pappersbruk grundas; nedl. 1800-1807
1741
Nedre Mølle i Christiania inleder sin verksamhet; nedl. på 1870-talet under
namnet Glads Mølle
1742
Lingonbacka pappersbruk, Sverige, får sitt privilegiebrev; nedl. omkr. 1880
1744
Hargs pappersbruk, Sverige, grundas; nedl. 1859
1745
Gemla pappersbruk, Sverige, får sitt privilegiebrev; nedl. 1867
1747
Billingsfors pappersbruk, Sverige, grundas; nedl. 1752
1748
Lummelunda pappersbruk på Gottland grundas före 1748, nedl. 1882
Strömma - Karlshamns pappersbruk, Sverige, grundas; nedl. 1839
1749
Totebo pappersbruk, Sverige, grundas; nedl. på 1780-talet
1750
Nyfors pappersbruk, Sverige, grundas på 1750-talet (före 1756); nedl. ca 1880
Skorpetorps handpappersbruk, Sverige, anläggs i mitten av 1700-talet
1751
Skärvete pappersbruk, Sverige, grundas; nedl. omkr. 1900
1752
Billingsfors pappersbruk, Sverige, läggs ned
Kallstena pappersbruk, Sverige, läggs ned
Ronneby pappersbruk, Sverige, grundas; nedl. 1853
1755
Riksbanken i Sverige grundar pappersbruket i Tumba; den amerikanska
koncernen Crane & Co köper fabriken 2001
en holländare installeras vid Klippan
1756
Helgerums (Gölpa) pappersbruk, Sverige, får sitt privilegiebrev 1756 och
produktionen inleds 1758; nedl. 1908-1913
Uddby pappersbruk, Sverige, läggs ned
8
1757
Carl Magnus Nyström beviljas privilegium att anlägga en papperskvarn
(Carlborg) i Nacka ström; nedl. 1768
1758
Jerusalem pappersbruk grundas i Oslo; nedl. 1813
Bosgårdens pappersbruk, Sverige, grundas; brinner ned 1864
Korndals pappersbruk (Nya pappersbruket), Sverige, får sitt privilegiebrev,
sulfitfabrik 1881; nedl. 1892-1895
pappersbruket i Ry(d) (Delary), Sverige, grundas; nedl. omkr. 1880
1759
Brittedals pappersbruk i Sverige får sitt privilegiebrev; nedl. 1867
Ryfors handpappersbruk, Sverige, grundas; nedl. 1871
1760
Hornedströms (Nyede) pappersbruk, Sverige, grundas; brinner ned 1833
1762
Perioden, norr om Nyköping, Sverige, får sitt privilegiebrev; nedl. efter 1868
Långasjönäs pappersbruk, Sverige, grundas; brinner ned 1919
1763
Brättne handpappersbruk, Sverige, får sitt privilegiebrev
Katrinefors (Catrinefors) pappersbruk, Sverige; grundas, handpappersbruket
upphör 1871, maskinpapperstillverkningen börjar 1872
1764
Gredby pappersbruk, Sverige, grundas; brinner ned 1775
Järvenoja pappersbruk, Finland, inleder sin verksamhet, flyttas 1820 till
Möllby, läggs ned 1854
1765
Hälla pappersbruk, Sverige, läggs ned
Strömsrums pappersbruk, Sverige, grundas före 1765
1774
Nyköpings pappersbruk, Sverige, läggs ner, åter i gång 1794-1803
Carl Wilhelm Scheele (Uppsala) framställer klor av saltsyra och brunsten
1775
Bankebergs pappersbruk, Sverige, får sitt privilegiebrev; nedl. 1887-1889
Gredby pappersbruk, Sverige, läggs ned
1776
Lindbacka pappersbruk, Sverige, grundas; nedl. 1908
1777
Ösjöfors pappersbruk, Sverige, grundas; nedl. 1926
1780
Totebo pappersbruk, Sverige, läggs ned på 1780-talet
Qvills pappersbruk, Sverige, grundas
1783
Tammerfors pappersbruk (Frenckell), Finland, grundas efter att inofficiellt ha
varit verksamt sedan 1780; första pappersmaskinen i gång 1842; nedl. 1929
Gustavsfors pappersbruk, Sverige, grundas; nedl. på 1840-talet, igångsatt igen
efter 1860
Strömshofs pappersbruk, Sverige, får sitt privilegiebrev; nedl. 1866
1787
Blomsholms pappersbruk, Sverige, grundas, upphör med produktionen före 1872
9
1790
Höljeryds pappersbruk, Sverige, grundas på 1790-talet
1792
Osby (Huseby) pappersbruk, Sverige, får sitt privilegiebrev, i gång 1835; nedl.
1856
1793
Ørholm-Nymølle Papirfabrik grundas i Danmark; nedl.1921
1794
Nyköpings pappersbruk, Sverige, åter i gång; nedl. 1803
1795
Augerums pappersbruk, Sverige, grundas; nedl. 1876
1796
Gonarps pappersbruk, Sverige, får sitt privilegiebrev; nedl. ca. 1872
Mölletorps pappersbruk, Sverige, får sitt privilegiebrev, anlagt 1805, brinner ned
1852
1797
Alvøens pappersbruk grundas i Bergen, Norge; nedl. 1981
Almafors pappersbruk, Sverige, byggs; nedl. 1838
Östanå pappersbruk, i Kristianstads län i Sverige, får sitt privilegiebrev, fr.o.m.
1872 ett träsliperi; nedl. 1981
1798
Godthåb Papirfabrik i Ålborg grundas; nedl.1852
Bergviks pappersbruk i Hälsingland, Sverige, grundas; nedl. som pappersbruk
1855
Höljeryds pappersbruk, Sverige, grundas; nedl. på 1880-talet
Strömslunds pappersbruk, Sverige, grundas; nedl. 1862
1799
Strömsfors pappersbruk, Sverige, grundas; nedl. 1842
1800
Gustavsbruks pappersbruk läggs ned 1800-1807
Östanå pappersbruk i Skåne grundas, fr.o.m. 1872 ett träsliperi
??Strömsholms pappersbruk, Sverige, får sitt privilegiebrev; nedl. på 1880-talet
1801
pappersbruket M. Peterson & Søn A/S grundas i Moss i Norge
Alstermo pappersbruk, Sverige, anläggs; handbruket nedl. 1868
1802
Eiker Papirmølle, Norge, grundas; nedl. 1879
Blomsfors pappersbruk, Sverige, tas i drift; nedl. 1864
Fröåsa/Kråketorps pappersbruk, Sverige, får sitt privilegiebrev; nedl. 1921
1803
Carl Arosenius (Gryts pappersbruk) beviljas privilegium att under tjugo års tid
med ensamrätt i Sverig tillverka papper av halm
Gransholms pappersbruk, Sverige, kommer i gång, handbruket nedl. i slutet av
1870-talet; pappersmaskin i drift 1861; nedl. 1978
Gryts pappersbruk, Sverige, anläggs, i drift 1806; nedl. 1843
1804
Fennefoss pappersbruk vid Hornnes, Norge, grundas; nedl. 1813
Gullsby pappersbruk, Sverige, grundas, brinner ned 1884
Södra Rås handpappersbruk, Sverige, grundas; nedl. 1868
10
1805
Cederholms pappersbruk får sitt privilegiebrev; nedl. 1868
1806
Holmens bruk i Norrköping på Kvarnholmen inleder papperstillverkningen;
handpapperstilverkningen upphör 1836, maskinbruk från 1837; anläggningen i
Norrköping läggs ned 1986
Örneströms pappersbruk, Sverige, får sitt privilegiebrev och tillverkningen
kommer i gång 1808; nedl.1873
1808
Nymølle Papirfabrik grundas i Lemb nära Ringkøbing i Danmark; nedl. 1893
Tångens pappersbruk, Sverige, grundas; nedl. efter 1851
Mariefröjds pappersbruk får sitt privilegiebrev; nedl. på 1860-talet
1810
Møllendals Mølle (pappersbruk) i Bergen, Norge, grundas; upphör 1853
Broakulla pappersbruk, Sverige, grundas; läggs ned 1863
Hälleströms (Håstamölla) pappersbruk, Sverige, grundas; nedl. 1831
1812
Hultströms pappersbruk Säkerheten i Norrköping, Sverige, grundas; nedl. 1834
Genastorps pappersbruk, Sverige, grundas; nedl. 1870
Mölndals pappersbruk (Gamla pappersbruket), Sverige, läggs ned
1813
Fennefoss pappersbruk, Norge, läggs ned
Jerusalem pappersbruk i Oslo, Norge, läggs ned
Karlsfors pappersbruk i Skaraborgs län, Sverige, får sitt privilegiebrev; nedl. 1836
1814
Jægersborg pappersbruk i Oddernes, Norge, inleder sin verksamhet; nedl. ca 1820
Bråneholms pappersbruk, Sverige, anläggs; nedl. på 1880-talet
Bäcklunda pappersbruk, Sverige, grundas; nedl. 1841
Carlsfors pappersbruk i Västergötland, Sverige, grundas; nedl. på 1830-talet
Emsfors pappersbruk, Sverige, grundas; nedl. 1989
??Strömhults (Strömsholms) pappersbruk grundas; nedl. 1885
1815
Gustavsholms pappersbruk, Sverige, får sitt privilegiebrev; nedl. på 1890-talet
Mariedahls pappersbruk, Sverige, grundas; nedl. 1967
Ry(de)fors pappersbruk, Sverige, grundas; nedl. i slutet av 1870-talet
??Strömhults (Strömsholm) pappersbruk, Sverige, får sitt privilegiebrev; nedl. på
1880-talet
Åmmebergs pappersbruk, Sverige, får sitt privilegiebrev; läggs ned ca 1869
1816
Nestingen pappersbruk i Spydeberg, Norge, grundas
Karlsfors pappersbruk i Kalmar län, Sverige, får sitt privilegiebrev; upphör
omkring 1868
Rosenströms pappersbruk, Sverige, grundas; nedl. på 1890-talet
1818
Adam Emholdt beviljas danskt patent på tillverkning av halmpapper
J.Chr. Drewsen inför klorblekningen på Strandmølle, Danmark
Tervakoski pappersbruk, Finland, grundas
Vesakoski pappersbruk, Finland, grundas; nedl. 1840
11
1819
Erichshaab Papirfabrik på Fyn, Danmark, grundas; nedl. 1859
1820
en ångmaskin anskaffas till Strandmølle av J. Chr. Drewsen
Jægersborg pappersbruk, Norge, läggs ned ca.1820
klorblekning blir allmän i Sverige på 1820- och 1830-talen
1822
Juvankoski pappersbruk, Finland, inleder sin verksamhet; brinner ned 1890
Strömsborgs pappersbruk, Sverige, grundas; nedl. ca 1870
1824
Handels og Industrie Tidende (Köpenhamn) nr 51 tryckt på halmpapper
Nyholms pappersbruk, Sverige, grundas; upphör 1872
1826
Bälteberga pappersbruk, Sverige, får sitt privilegiebrev; nedl. under senare hälften
av 1890-talet
Lindsbo (Rosbo) pappersbruk, Sverige, grundas; nedl. på 1880-talet
1827
Emholdt i Köpenhamn tillverkar papper av halm och får ett kungligt privilegium
för fem år
Forssa pappersbruk i Sverige grundas, handpappersbruket upphör 1897; hela
anläggningen nedl. 1921
Götafors pappersbruk grundas i Sverige; nedl. 1871
Marbäcks pappersbruk, Sverige, återuppyggs; nedl. 1889 och ett träsliperi anläggs
i stället, kompletteras 1903-1904 med en kartongfabrik
1828
Jungsunds pappersbruk, Finland, får sitt privilegiebrev; nedl. 1875
Lindboholm pappersbruk, Sverige, grundas; nedl. på 1880-talet
Rydö träsliperi och pappersbruk, Sverige, grundas; nedl. 1917 men sulfitfabriken
fortsätter ända till 1944
1829
Skandinaviens första pappersmaskin (Donkin) anskaffas till Strandmølle
pappersbruk av Johan Christian Drewsen, 1835 tas en andra maskin i användning
1830
Reiermanns Papfabrik, Danmark, grundas; nedl. 1971
Varkaus bruk grundas i Finland
pappersfabriken Forsøget i närheten av Trondheim, Norge, grundas, fr.o.m. 1874
Trondhjems papirfabrik; nedl. 1973
Carlsfors pappersbruk i Västergötland, Sverige, läggs ned på 1830-talet
Veka pappersbruk, Sverige, grundas ca 1830; nedl. 1872
1830/31
Ørholm-Nymølle norr om København skaffar en pappersmaskin, en dansk kopia
av maskinen på Strandmølle
1831
Hälleströms (Håstamölla) pappersbruk, Sverige, läggs ned
1832
Danmarks andra pappersmaskin anskaffas till Ørholm
första pappersmaskinen i Sverige, Donkins fabrikat, installeras vid Klippan
1833
Björbäcks eller Cathrinedals pappersbruk nära Uddevalla, Sverige, grundas; nedl.
1942
12
Buttorps pappersbruk, Sverige, grundas; nedl.1864
Hornöströms (Nyede) pappersbruk, Sverige, brinner ned
Tannefors pappersbruk, Sverige, läggs ned
1834
Faluns pappersbruk, Sverige, grundas 1834; nedl. 1849
Högnalövs pappersbruk, Sverige, grundas; nedl. ca 1880
Lilla Höljeryds pappersbruk, Sverige, grundas; nedl. 1862
pappersbruket Säkerheten i Norrköping, Sverige, läggs ned ca 1834
1835
Hanefors pappersbruk i Sverige grundas efter 1835
Njurunda handpappersbruk får sitt tillstånd; nedl. 1857
tillstånd till Västanå (Näset) handpappersbruk, Sverige, nedl. ca 1857
Stensö (Stenhestra) pappersbruk, Sverige, grundas; nedl. omkr. 1900
Strömsborgs pappersbruk, Sverige, grundas före 1835
Virserums/Strömsholms pappersbruk, Sverige, får sitt privilegiebrev; nedl. omkr.
1904
1836
pappersmaskiner skaffas till Lessebo, Grycksbo och Holmen
Åkleby pappersbruk, Sverige, grundas; nedl. 1873-1875
1837
Havreholms pappersbruk grundas i Tikøb på Sjælland
första pappersmaskinen installeras vid Holmens bruk, Sverige
1838
första pappersmaskinen i Norge anskaffas av Bentse Brug i Christiania
Almafors pappersbruk, Sverige, läggs ned
Almatorps pappersbruk, Sverige, läggs ned
1839
Strömma - Karlshamns pappersbruk, Sverige, läggs ned
1840
Långfors pappersbruk, Finland, får sitt privilegiebrev; nedl. 1873
Vesakoski pappersbruk, Finland, läggs ned
Röstorps (Strömsfors) pappersbruk, Sverige, grundas; brinner ned 1851
Högnalövs handpappersbruk, Sverige, grundas på 1840-talet; nedl. 1854
1841
pappersbruket Hersløv i Köpenhamn grundas
1842
Havreholm Papirfabrik grundas i Danmark, verkar till 1893
första pappersmaskinen i Finland tas i drift vid Frenckells pappersbruk i
Tammerfors, den andra 1853 i Tervakoski
Lunds pappersbruk i Hälsingland, Sverige, får sitt privilegiebrev; upphör omkr.
1869
Östanå pappersbruk, Sverige, läggs ned
1843
Bolltorps pappersbruk, Sverige, läggs ned
Gryts pappersbruk, Sverige, läggs ned
1844
pappersbruket i Silkeborg grundas i Danmark och skaffar en pappersmaskin;
fabriken läggs ned 2000
Valdemarshaab Papirfabrik vid Køge i Danmark grundas, brinner ned 1875
13
Granfors pappersbruk, Finland, inleder sin verksamhet; nedl. 1870
1846
Engelsholms Papirfabrik, Danmark, läggs ned
Maglekilde Papirfabrik, Danmark, läggs ned
Haga pappersbruk i Österbotten, Finland, får sitt privilegiebrev; verksamheten
upphör 1856
Fredriksfors pappersbruk, Sverige, får sitt privilegiebrev; nedl. 1868
1847
Wiando-Taipale pappersbruk, Finland, inleder sin verksamhet; brinner ned 1857
Blombacka pappersbruk grundas i Sverige, brinner ned 1873
Gadöborgs pappersbruk, Sverige, grundas; nedl. 1870
Mackmyra handpappersbruk, Sverige, grundas
Stångeå pappersbruk, Sverige, grundas; nedl. 1868
Trollhättans pappersbruk, Sverige, grundas; nedl. 1917
1848
Berga pappersbruk i Åker, Södermanland, Sverige; läggs ned
Nykvarns pappersbruk (det första bruket), Sverige, grundas, nedl. 1877,
verksamheten återupptas 1886, läggs ned 1971
1849
Terttilä pappersbruk, Finland, får sitt privilegiebrev; nedl. 1874
pappersbruket i Gausdal i Norge grundas; nedl. 1868
Faluns pappersbruk, Sverige, läggs ned
1850
Michael Drewsen i Danmark beviljas världsomfattande patent på kalander
Hoka pappersbruk, Sverige, grundas; nedl. 1861
Waplans handpappersbruk, Sverige, byggs ca 1850; brinner ned 1867
Örneströms pappersbruk, Sverige, läggs ned ca 1850
1851
A. Ahlström Oy, Finland, grundas
Talisola handpappersbruk, Finland, uppförs; brinner ned 1864
Fredriksströms handpappersbruk, Sverige, grundas, skaffar 1872 en
pappersmaskin; nedl. 1906
Röstorps (Strömsfors) pappersbruk, Sverige, brinner ned
Tångens pappersbruk, Sverige, läggs ned efter 1851
1852
Papirfabrikken Godthåb i Århus läggs ned
Bentse Brug i Norge börjar använda råghalm som råvara vid sidan av lump;
experimentet pågår i fem år
Hackefors pappersbruk, Sverige, grundas; nedl. 1865
Mölletorps pappersbruk, Sverige, brinner ned
1853
Finlands andra pappersmaskin startades i Tervakoski som Tervakoskis första
maskin
Møllendals Mølle, Norge, läggs ned
Djuckerö papersbruk, Sverige, grundas; nedl. 1858
??Hanefors pappersbruk, Sverige, grundas; nedl. ca 1880
Ronneby pappersbruk, Sverige, läggs ned
Skeens pappersbruk, Sverige, läggs ned 1853
Värestorps pappersbruk, Sverige, grundas; läggs ned på 1860-talet
14
1854
J. Chr. Drewsen köper Ørholm och Nymølle, Danmark
Järvenoja pappersbruk, Finland, läggs ned
Möllby pappersbruk, Finland läggs ned
??Hanefors pappersbruk, Sverige, grundas; nedl. 1876
Högnalövs handpappersbruk, Sverige, läggs ned
1855
Bergviks handpappersbruk, Sverige, läggs ned
Bruzaholms pappersbruk, Sverige, läggs ned
Katrinefors bruk, Sverige, börjar använda halm som råvara
Korsnäs AB, Sverige, grundas
Motala (Charlottenburg) pappersbruk, Sverige, tas i drift; nedl. 1875
1856
Haga pappersbruk i Österbotten, Finland, läggs ned
boktryckaren Carl Wilhelm Holmström i Viborg, Finland, konstruerar en
slipapparat som emellertid aldrig används i produktion
Osby (Huseby) pappersbruk, Sverige, läggs ned
Rosendahls Fabrikers Aktiebolag förvärvar Korndals bruk
1857
Wiando-Taipale pappersbruk, Finland, brinner ned
ett av världens första sliperier anläggs på Önan vid Trollhättefallen, Sverige
Njurunda handpappersbruk, Sverige, läggs ned
Nykvarns pappersbruk (det andra bruket) grundas, läggs ned
Västanå (Näset) handpappersbruk, Sverige, läggs ned. ca 1857
1858
Djuckerö papersbruk, Sverige, läggs ned
1859
Papirfabrikken Erichshaab, Danmark, läggs ned
första träsliperiet i Finland anläggs i Kinterinkoski i närheten av Viborg, tillverkar
”trälump” av asp; slipstolen tillverkad i Finland av Warkaus mekaniska verkstad
Heinrich Voelter beviljas i Finland ett privilegium för tio år på hans slipapparat
Saugbrugsforeningen grundas i Halden, Norge
Hargs pappersbruk, Sverige, läggs ned
Stjernarps pappersbruk, Sverige, läggs ned
Stora Forsa pappersbruk anläggs, inga uppgifter efter 1867
1860
Gustavsfors pappersbruk, Sverige, igångsatt på nytt efter 1860
Nykvarns pappersbruk (det tredje bruket eller Nedre Bruket) byggs om till ett
pappersbruk; nedl. 1877
Mariefröjds pappersbruk läggs ned på 1860-talet
Värestorps pappersbruk, Sverige, läggs ned på 1860-talet
1861
Hoka pappersbruk, Sverige, läggs ned
1862
Th. Weber & Co i Haderslev i Danmark anlägger ett träsliperi
Lilla Höljeryds pappersbruk, Sverige, läggs ned
tillverkningen av halmmassa inleds på Önan vid Trollhättefallen, i Munksjö
pappersbruk i Jönköping, Sverige,
Strömsfors pappersbruk, Sverige, läggs ned
15
Strömslunds pappersbruk, Sverige, läggs ned
1863
första försöket att framställa trämassa i Norge vid Bentse Brug
Broakulla pappersbruk, Sverige, läggs ned
Tararps pappersbruk, Sverige, grundas; nedl. omkr. 1909
1864
Talisola handpappersbruk, Finland, brinner ned
Blomsfors pappersbruk, Sverige, läggs ned
Bosgårdens pappersbruk, Sverige, brinner ned
Buttorps pappersbruk, Sverige, läggs ned
1865
Vingstedt Mølle vid Vejle, Danmark, inleder produktionen av slipmassa; nedl.
1915
Tammerfors Takfilt och Pappersbruk, Finland, grundas. Detta blev senare början
till TAKO.
Bjørsheim Træsliberie på Bølsen i Nydalen, Norges andra trämassafabrik; nedl.
1890
Alstermo pappersbruk, Sverige, grundas; nedl. 1999
Hackefors pappersbruk, Sverige, läggs ned
1866
Vilholt træsliberi, Danmark, grundas; nedl. 1988
första slipstolen i Finland, tillverkad av Voelter, tas i bruk i Idestams sliperi i
Tammerfors, betyder slipmassans (”trälump”) genombrott i Finland
Klippans bruk, Sverige, anlägger ett träsliperi
Skövde Pappersbruks AB, Sverige, för tillverkning av omslagspapper av halm
startas; halmmassetillverkningen pågår ända till 1916
Strömshofs pappersbruk, Sverige, läggs ned
Säfsö (Sävsjöström) pappersbruk, Sverige, inga uppgifter efter 1866
1867
belönas
Idestam, Finland, ställer ut sin slipmassa på världsutställningen i Paris och
med bronsmedalj
Stiklen Træsliberi, det tredje i Norge, grundas; nedl. efter branden 1889
Emsfors handpappersbruk, Sverige, läggs ned; fabriken går över till framställning
av slipmassa vars produktion upphör 1920; första pappersmaskinen installeras
1875; papperstillverkningen upphör 1989
Forsviks bruk, Sverige, inleder tillverkningen av maskiner för träsliperier
Gemla pappersbruk, Sverige, läggs ned
Mackmyra handpappersbruk, Sverige, läggs ned
Olovströms pappersbruk, Sverige, läggs ned
Waplans handpappersbruk, Sverige, läggs ned
1867-68
Silkeborg Papirfabrik, Danmark, bygger en halmmassafabrik i anslutning till sitt
pappersbruk
1868
Oy Tampella Ab levererar sin första slipstol, ett två-kannslipverk; senare slipverk
har upp till åtta kannor
Nokia Träsliperi grundas i Nokia, Finland
ett träsliperi grundas i Mänttä och blir början till G. A. Serlachius-bolaget
16
Alvøens Papirfabrik, Norge, anlägger ett träsliperi i Sævareid; nedl. 1978
Bagaas Brug i Oslo grundas; nedl. 1879
pappersbruket i Gausdal, Norge, läggs ned
1869
Cedersholms pappersbruk, Sverige, läggs ned
Forsså Bruks AB med ett träsliperi och en pappfabrik bildas
Fredriksfors pappersbruk, Sverige, läggs ned
ett träsliperi anläggs på Holmens bruk i Sverige
Karlsfors pappersbruk, Sverige, läggs ned ca 1868
Kvarnstorps handpappersbruk, Sverige, grundas, brinner ned ca 1880
Perioden, norr om Nyköping, Sverige, läggs ned efter 1868
Stångeå pappersbruk, Sverige, läggs ned
Södra Rås handpappersbruk, Sverige, läggs ned
Wargöns bruk, Sverige med ett träsliperi grundas; papperstillverkningen inleds
1872, läggs ned 2008
träsliperi i Mänttä, Finland, tas i drift
träsliperi i Nokia, Finland, tas i drift
Tammerfors mekaniska verkstad (senare Tammerfors Linne- och Jern Manufaktur
Aktie-Bolag, Tampella), Finland, erhåller patent på sin slipstol
Skaaningsfos Træsliberi (Ankers Træsliperi & Papirfabrik), Norge, grundas; nedl.
1982
träsliperi vid Prestesæter i Brumunddal i Norge grundas
Granfos Brug i Bærum, Norge, grundas; nedl. 1982/83
Vardal Træsliberi, Norge, grundas; nedl. 1951
Alstermo handpappersbruk, Sverige, upphör med produktionen
träsliperi vid Djupafors vid Ronneby, Sverige, anläggs
ett träsliperi byggs i Forsvik i Sverige 1869-71; nedl. 1940
Lessebo, Sverige, bygger 1869-1870 ett träsliperi
Lunds pappersbruk, Sverige, läggs ned
träsliperi vid Sörstafors, Sverige, byggs 1869-71, sliperiet upphör 1958
Thorsviks träsliperi, Sverige, byggs, tillverkningen av papper inleds 1905 och
papp 1915
Torpshammar trämassefabrik Abs sliperi, Sverige, anläggs; nedl. 1883; sliperiet
återuppbyggdes och togs i drift 1894; nedl. 1943
Åmmebergs pappersbruk, Sverige, läggs ned ca 1869
1870
Ørholm Papirfabrik norr om Köpenhamn experimenterar med produktionen av
kemisk cellulosa
Granfors pappersbruk, Finland, läggs ned
Ett träsliperi grundas i Kyrofors, Finland och blir början till Oy Kyro Ab
Nedre Mølle i Christiania läggs ned på 1870-talet under namnet Glads Mølle
Kittilsen Træsliberi, Norge, grundas; nedl. 1939
Kongsfoss Træsliberi, Norge, grundas; nedl. 1937
Forsså pappfabrik, Sverige, grundas
17
Myrens mekaniska Verksted (grundad 1848) tillverkar den första
pappersmaskinen i Norge för Bentse Brug, ödeläggs av eldsvåda 1899
Gadöborgs pappersbruk, Sverige, läggs ned
Genastorps pappersbruk, Sverige, läggs ned
Hillringsberg AB, Sverige, grundas, äger två träsliperier
handpappersbruket Katrinefors (Catrinefors), Sverige, läggs ned
Klarafors träsliperi, Sverige, grundas; sulfitfabrik 1889, nedl. 1909
ett träsliperi anläggs i Lessebo, Sverige
Spånga träsliperi, Sverige, grundas, läggs ned 1911
Strömsborgs pappersbruk, Sverige, läggs ned ca 1870
1871
Strandmølle, Danmark, upphör med handpapperstillverkningen
Rygene Træsliberi, Norge, grundas
Axelfors träsliperi, Sverige, grundas; brinner ned 1916
Bäckhammars massa- och pappersfabrik, Sverige, grundas
Forshaga Fabrik AB, senare Klarafors AB, Sverige, grundas; nedl. 1909
Forsviks bruk, Sverige, grundas; nedl. 1940
Götafors pappersbruk, Sverige, läggs ned
Jössefors träsliperi, Sverige, grundas
Munkedals träsliperi, Sverige, grundas; inleder papperstillverkningen 1873; i dag
Arctic Paper
Ryfors handpappersbruk, Sverige, läggs ned
Torpshammars träsliperi, Sverige, grundas; läggs ned 1941
Alstermo natroncellulosafabrik, Sverige, uppförs 1871-74; driften upphör 1875
1872
Maglemølle Papirfabrik norr om Næstved i Danmark grundas, verksamheten
börjar 1875, anläggningen läggs ned 1897
Haraldskjær Papirfabrik, Danmark, grundas, pappersfabriken upphör 1908 och
verksamheten fortsätter som träsliperi; nedl. 1922
Ingerois Träsliperi grundas i Anjala vid Kymmene älv i södra Finland
Kyrofors (Kyröskoski) träsliperi nära Tammerfors i Finland kommer i gång,
kartongproduktionen börjar 1878
Lohikoski pappersbruk (Kangas) i närheten av Jyväskylä i Finland grundas
ett andra träsliperi grundas i Tammerfors
Walkiakoski Träsliperi och Pappersbruk, Finland, grundas; framställningen av
slipmassa upphör 1930, framställningen av cellulosa inleds vid årsskiftet 1880/81
Werla träsliperi grundas i Mellersta Finland; nedl. 1964
Bøhnsdalens Træsliberi, Norge, grundas; nedl. 1976
Embretsfos Træsliberi, Norge, grundas; nedl. 1971
Fossum Træsliberi, Norge, grundas; nedl. 1890
Gjøvig Træsliberi (Toten Cellulose), Norge, grundas; nedl. 1981
Hofsfos Træsliberi, Norge, grundas; nedl. 1962
Lands Træsliberi, Norge, grundas; nedl. 1962
Labro Træsliberi, Norge, grundas; nedl. 1937
Skotfos träsliperi vid Skien, Norge, grundas; nedl. 1986
18
Tinfos Træsliberi, Norge, grundas, startar driften 1873, läggs ned 1973
Vittingfos Træsliberi, Norge, grundas; nedl. 1980
Blomsholms pappersbruk, Sverige, upphör med produktionen före 1872
de första natroncellulosaanläggningarna i Sverige, Wermbol i Södermanland och
Delarys sulfatfabrik, Sverige, grundas; tillverkningen upphör 1979
Värmbols sulfatfabrik anläggs, läggs ned 1940
Skärblacka bruk, Sverige, tas i drift; brinner 1903 ned men körs 1905 igen i gång
Djupafors, Sverige, inleder tillverkningen av papp av trämassa
Gonarps pappersbruk, Sverige, läggs ned
Gustafsfors bruk, Sörmland, Sverige, grundas, i drift 1874, läggs ned 1888
Hånsfors träsliperi, Sverige, grundas, utbyggs 1897 med ett pappersbruk; nedl.
1950
Kolsäters träsliperi och pappersbruk, Sverige, grundas; nedl. 1937
Katrinefors pappersbruk, Sverige, byggs och använder halm som råvara
Långeds träsliperi, Sverige, grundas
Nyholms pappersbruk, Sverige, läggs ned
Töcksfors träsliperi, Sverige, grundas; brinner ned 1877, återuppbyggs efter 1880,
massafabriken i drift till 1950
Wargöns bruk, Sverige, börjar tillverka papp
Veka pappersbruk, Sverige, läggs ned
Östanå träsliperi, Sverige, grundas
1873
Dalum Papirfabrik i Odense grundas, verksamheten inleds 1874
Nørrebro Papirfabrik på Havreholmen i Köpenhamn grundas, verkar till 1933
Kuusankoski träsliperi, Finland, uppförs; papperstillverkningen kommer i
gång 1874
Långfors pappersbruk, Finland, läggs ned
Tammerfors Träsliperi, Finland, grundas
Åstrands träsliperi och pappersbruk (Hovinmaa pappersbruk) grundas nära Viborg
i Finland
Follum Træsliberi i Hønefoss i Norge grundas
Drammenselvens Papirfabrikker (Nordic Paper Geithus), Norge, grundas;
nedl. 2006
Otterelvens Papirfabrik (Hunsfos Fabrikker), Norge, grundas
Laugstol Bruk (träsliperi) grundas i Skien, Norge; nedl. 1939
Skiens Træsliberi (Union), Norge, grundas; nedl. 2006
Blombacka Pappersbruk, Sverige, brinner ned
Natroncellulosafabriken i Bruzaholm startar, lades ned efter 6 mån
maskinpappersbruket i Fiskeby, Sverige, kommer i gång
Hällefors pappersbruk (fr.o.m. 1931 Silverdalens pappersbruk) grundas; läggs ned
2002
Norrahammars norra trämassefabrik (Slätten) tas i drift; nedl. 1899
Södertälje pappersmassefabrik (halmmassa) anläggs, försattes 1874 i konkurs
Åkleby pappersbruk, Sverige, läggs ned 1873-75
19
1873-74
första cellulosafabriken i Norge, Hafslund Chemiske Træmassefabrik grundas
1874
Hinnerup Cellulosefabrik, Danmark, grundas, använder natronprocessen
Klostermølle vid Gudenåen, Danmark, grundas; nedl. 1974
i Finland börjar man tillverka naturbrunt omslagspapper vid Kuusankoski
pappersbruk,
Finska Trädpappsföreningen grundas
Terttilä pappersbruk, Finland, läggs ned
Boen Træsliperi, Norge, grundas; nedl. 1929
Funnefos Træsliberi, Norge, grundas; nedl. 1966
Veme Træsliberi, Norge, grundas; nedl. 1888
i Bergvik, Sverige, byggs av Carl Daniel Ekman världens första anläggning för
tillverkning av sulfitcellulosa; nedl. 1879
Borkhults natroncellulosafabrik, Sverige, kommer i gång, övergår 1885 till sulfat;
nedl. 1904
Forså handpappersbruk, Sverige, grundas; handpapperstillverkningen upphör
1968, bruket byter 1919 ägare och namnet ändras till Långasjönäs; år 1930
installeras en pappersmaskin för tillverkning av cellulosavadd
Nynäs (Rupphult) träsliperi, Sverige, tas i drift; ombyggnad 1893 till en
sulfitfabrik som läggs ned 1909
Röksbergs sliperi, Sverige, grundas; nedl. ca 1882
Wargöns bruk öster om Vänersberg, Sverige, grundas
1875
Valdemarshaab Papirfabrik, Danmark, brinner ned
Finska trädmassaföreningen grundas, slås 1877 samman med Trädpappsföreninen,
upplöses 1882
Jungsunds pappersbruk, Finland, läggs ned
Kymmene, Finland, börjar tillverka bl.a. naturbrun papp
Gjøvik Træsliberi i Norge inleder sin drift, brinner ned 1883
Treschow Træsliberi (Fritzøe) i Larvik i Norge grundas; nedl. 1998
Alstermo cellulosafabrik, Sverige, grundas, utvidgas med pappfabrik; nedl. 1999
Motala (Charlottenburg) pappersbruk, Sverige, läggs ned
Nykvarns halmmassefabrik i Östergötland, Sverige, tas i drift; nedl. 1877
Sörstafors pappersbruk, Sverige, anläggs; papperstillverkningen upphör 1962
1876
pappersfabriken i Haraldskjær, Danmark, grundas; upphör 1908 som
pappersfabrik och fortsätter som träsliperi; nedl. 1922
första sodacellulosafabriken i Finland byggs i Nurmi i närheten av Viborg
Augerums pappersbruk, Sverige, läggs ned
Hanefors pappersbruk, Sverige, läggs ned
1877
trämassafabriken grundas vid Vingsted Mølle, Danmark; nedl. 1915
20
Nykvarns pappersbruk (det andra bruket), Sverige, läggs ned
1878
1879
Varå Træsliberi, Norge, grundas; nedl. ca 1914
Bagaas Brug i Oslo läggs ned
Eiker Papirmølle, Norge, läggs ned
Hønefoss Træsliberi grundas i Norge; nedl. 1935
världens första anläggning för tillverkning av sulfitcellulosa i Bergvik, Sverige,
läggs ned
världens första driftsdugliga kalciumbisulfitfabrik tas i bruk i Götafors, Sverige,
av Carl Waldemar Flodquist
sulfitfabrik byggdes i Laxå, lades ned 1941
en natroncellulosafabrik byggs vid Munksjö, Sverige; i drift till 1903
Röttle pappersbruk i Gränna, Sverige, läggs ned
1880
Tervasaari cellulosafabrik i Valkeakoski, Finland, inleder sin verksamhet och
framställer natroncellulosa; nedl.
Kongsberg Træmassefabrik, Norge, grundas; nedl. 1937
Mago Tresliperi, Norge, grundas, alltsammans 4 Mago sliperier grundas 18801898, de läggs ned 1935-1965
Solskinna Træsliberi i Skien, Norge, grundas; nedl. 1936
Hanefors pappersbruk, Sverige, läggs ned ca 1880
Håveruds sliperi, Sverige, grundas; första pappersmaskinen 1891, heter i dag
Arctic Paper Håfreström AB, läggs ned 2009
Högnalövs pappersbruk, Sverige, läggs ned ca 1880
Jössefors AB, Sverige, bildas; driver ett träsliperi som 1921 ersätts med ett
pappersbruk; en ny sulfitfabrik tas i drift 1929; pappersbruket läggs ned 1969
Kvarnstorps handpappersbruk, Sverige, brinner ca 1880 ned
Lindboholm pappersbruk, Sverige, läggs ned på 1880-talet
Lindsbo (Rosbo) pappersbruk, Sverige, läggs ned på 1880-talet
Lingonbacka pappersbruk, Sverige, läggs ned omkr. 1880
pappersbruket i Ry(d), Sverige, läggs ned omkr. 1880
1880-81
Heen Træsliberi, Norge, grundas; nedl. 1917
Skiens cellulosefabrik, Norges första sulfitfabrik; nedl. 1917
Storebro sulfitfabrik, Sverige, grundas på 1880-talet; nedl. 1916
1881
Frederiksberg Papirfabrik, Danmark, grundas, verksam till 1975
Ummeljoki träsliperi i Anjala, Finland, grundas
Filppula träsliperi grundas i Finland; nedl. 1945
Aall-Ulefos träsliperi, Norge, grundas; nedl. 1970
Strays Træsliberi, Norge, grundas; nedl. i början av 1890-talet
21
Habo sulfitfabrik, Sverige, grundas
Korndal sulfitfabrik, Sverige, byggs; nedl. 1892-95
Nors Jernbruks AB grundas; äger två träsliperier
1882
Finska Trädpappsföreningen upplöses
Skjærdalens Træsliberi, Norge, grundas
Aadalens Træsliberi, Norge, grundas; nedl. 1942
Lummelunda pappersbruk, Sverige, läggs ned
Billingsfors trämassefabrik, Sverige, byggs
Grälebo (Plogsmedjan) träsliperi anläggs; nedl. 1898
Verperyds träsliperi, Sverige, anläggs
Åsafors träsliperi och pappfabrik, Sverige, grundas; nedl. 1917
1882-83
Moss Cellulosefabrik, Norge, byggs, världens äldsta sulfatfabrik
1883
Finska pappföreningen grundas
Kannuskoski träsliperi grundas i Finland; nedl. 1939
första sulfitcellulosafabriken grundas i Norge
Holmen Papirfabrikk i Drammen i Norge (sedan 1898 Holmen-Hellefoss)
grundas; träsliperiet nedl. 1889
Randsfjord Træsliberi, Norge, grundas; nedl. 1932
Aktiebolaget Billerud, Sverige, bildas och en sulfitmassafabrik byggs; fabriken
startar 1884
Fanhults träsliperi och pappfabrik, Sverige, uppförs; nedl. 1889
Götafors träsliperi tas i drift
Torpshammars trämassefabrik, Sverige, läggs ned
kraftpapper tillverkat av natroncellulosa utvecklas vid Munksjö, Sverige
1884
Hofs Bruk, Norge, grundas; nedl. 1987
Ranheim Cellulosefabrik, Norge, grundas
Billerud, Sverige, inleder framställningen av sulfitcellulosa
Billingsfors natroncellulosafabrik, Sverige, tas i bruk
Gullsby pappersbruk, Sverige, brinner ned
1885
den första sulfitcellulosafabriken i Finland grundas i Kuusankoski, den andra i
Nokia 1886
Fors träsliperi (Hillringsberg), Sverige, anläggs
Forsbacka sulfitfabrik i Dalsland i Sverige grundas
Lindefors träsliperi i Småland, Sverige, uppförs, tillverkning av brunpapp inleds
1899; verksamheten körs ned 1950-51
Spaafors träsliperi tas i drift ca 1885; nedl. ca 1894
Upperud träsliperi, Sverige, anläggs
22
1886
Kymmene pappersbruk i Finland inleder framställningen av sulfitcellulosa,
tillverkas ända till 1977
sulfatcellulosa börjar framställas i Finland på Tervasaari fabrik i Valkeakoski
A/S Vestfos Cellulosefabrik, Norge; nedl. 1970
Fossum Træsliberi, Norge, grundas; nedl. 1907
Hunsfos Fabrikker grundas i Vennesla i Norge
Glommen Træsliberi vid Askim i Norge grundas; nedl.1929
Grubbe Bruk, Norge, grundas; nedl. 1939
Selbo Verks Træsliberi (Nustad Tresliperi), Norge, grundas; nedl. 1912
Ørje Brugs Træsliberi, Norge, grundas; nedl. 1942
Huluhammars träsliperi i Småland anläggs; verksamheten upphör mellan 1909
och 1915
Järpens sulfitfabrik (Hjerpens Cellulosafabrik) , Sverige, grundas 1886-88;
papperstillverkning inleds 1912; nedl. 1957
Karlsfors (Sandbäckshult) träsliperi, Sverige, byggs; 1914 även en pappfabrik;
brinner ned 1932
Kroppstadsfors träsliperi, Sverige, grundas; upphör 1927
Lennartsfors träsliperi, Sverige, anläggs; nedl. 1940
Noreborgs träsliperi, Sverige, grundas; upphör 1927
Norrahammars södra trämassefabrik (Mattes) anläggs 1886-87; nedl. 1898
Nykvarns pappersbruk (det fjärde bruket), Sverige, återupptar sin verksamhet
efter att ha lagts ned 1877; nedl. 1896
Pauliströms sliperi, Sverige, grundas; Pauliströms bruk f.n. världsledande på
blöjor
Träsliperiet i Stjärnfors grundas och läggs ned 1937
1887
Anjala kartongfabrik, Finland, grundas; f.r.o.m. 1993 en del av Stora Enso
Högfors träsliperi uppförs i Karhula i Finland
Tillverkning av sedelpapper startar i Tervakoski
Kymmene Ab:s sulfitfabrik i Kuusankoski körs i gång
Bamble Cellulosefabrik, Norge, grundas 1887/88; nedl. 1978
Bratfos Cellulosefabrik, Norge, grundas; nedl. 1893
Lunner Træmassefabrik, Norge, grundas 1887/88; nedl. 1932
Frykfors träsliperi, Sverige, anläggs; nedl. 1932
Katrinefors bruk, Sverige, börjar använda sulfitmassa som råvara
Rottneros träsliperi, Sverige, anläggs
Rydöbruks träsliperi, Sverige, anläggs; nedl. 1914
Storviks Sulfit AB, Sverige, grundas, förvärvas 1906 av Kopparfors Ab,
företagen fusioneras 1957
Stömne sulfitfabrik, Sverige, grundas, byts 1910 ut till en sulfatfabrik; nedl. 1939
Torsby trämassefabrik, Sverige, anläggs; nedl. 1929
1888
Enso träsliperi, Finland, igångsätts
Det första träsliperiet i Myllykoski startas
23
Klevfos Papirfabrik, Norge, grundas; nedl. 1976; använder sulfatcellulosa för
första gången i Norge för tillverkning av papper
Aas Træsliberi, Norge, grundas; nedl. 1907
Bægna Træsliberi, Norge, grundas 1888/89; nedl. 1953
Egelands Verks Træsliberi, Norge, grundas; nedl. 1916
Kalvild Træsliberi, Norge, grundas; nedl. 1961
S.D. Cappelens Træsliberi, Norge, grundas; nedl. 1972
Skotselv Cellulosefabrik, Norge, grundas; nedl. 1978
Veme Træsliberi, Norge, läggs ned
Brantafors träsliperi, Sverige, anläggs
Brusafors sulfitfabrik, Sverige, kommer i gång; nedl. 1977
Drakekulla sulfitfabrik, Sverige, tas i drift; nedl. 1899
Gransholms halmmassefabrik tas i drift; nedl. 1898
Gustafsfors bruk, Sörmland, Sverige, läggs ned 1888
Hammarby sulfitfabrik i Gästrikland, Sverige, tas i drift
Lottefors träsliperi, Sverige, anläggs 1888-90
Storviks sulfitfabrik i Hammarby, Sverige, grundas
Tyfors träsliperi, Sverige, grundas; nedl. 1917
1889
De Forenede Papirfabrikker bildas i Köpenhamn och består av Strandmølle,
Ørholm med Ny Mølle, Maglemølle, Nørrebro Papirfabrik, Dalum Papirfabrik,
Silkeborg Papirfabrik, Haraldskær och Vingsted Mølle
Enso Träsliperi-Aktiebolag grundas i Finland
Juvankoski pappersbruk, Finland, brinner ned
sulfitcellulosafabrikern i Jämsänkoski, Finland, inleder sin verksamhet, den första
pappersmaskinen i drift 1899
A/S Borregaard grundas i Sarpsborg, Norge
Hellefos Træsliberi i Drammen i Norge grundas
träsliperiet vid Holmens Papirfabrikk, Norge, läggs ned
Hunton Bruk, Norge, grundas
Kammerfos Træsliberi, Norge, grundas; nedl. 1987
Kistefos Træsliberi, Norge, grundas; nedl. 1955
Stiklen Træsliberi, Norge, läggs ned
Bankebergs pappersbruk, Sverige, läggs ned
Bjärka-Säby träsliperi, Sverige, grundas; nedl. 1920
Fanhults träsliperi och brunpappersfabrik, Sverige, läggs ned
Göransbergs pappersbruk, Sverige brinner ned
Konga sulfitmassafabrik, Sverige, grundas; nedl. 1945
Mackmyra sulfitfabrik, Sverige, grundas
Ramfos Træsliberi, Norge, grundas; nedl. 1928
Tisdalen Brug (Norske Skog Saugbrugs) grundas
Vafos Brug grundas vid Vadfoss i Norge
Björkå träsliperi, Sverige, grundas; läggs ned 1919
Brittedals pappersbruk, Sverige, läggs ned
24
Dejefors träsliperi, Sverige, grundas; sulfatfabrik byggs 1906, pappersfabrik 1914,
nedl. 1988 (Deje Bruk AB)
Edsvalla träsliperi, Sverige, anläggs
Frövifors pappersmassabruk, Sverige, grundas; papperstillverkningen inleds 1891;
sedan 1981 fungerar bruket som kartongbruk
Gysinge sulfitfabrik grundas, brinner ned 1901
Klarafors sulfitfabrik, Sverige, grundas; nedl. 1909
Koppoms pappersbruk, Sverige, grundas; träsliperiet sätts 1890 och
pappersmaskinen 1891 i gång; en sulfitfabrik byggs 1903-04
Lottefors träsliperi, Sverige, grundas
sulfitcellulosafabrik grundas vid Långled, Sverige
Marbäcks träsliperi och pappfabrik, Sverige, anläggs och kompletteras 1903-1904
med en kartongfabrik
Mölnbacka och Qvarnstorps träsliperier, Sverige, anläggs
Nissaströms träsliperi, Sverige, anläggs
Ransbergs pappersbruk, Sverige, grundas
Stensholms pappersbruk, Sverige, brinner ned
Ställdalens träsliperi anläggs, flyttades till Stjärnfors och ersattes med ett
pappersbruk, ingår fr.o.m. 2000 i Ahlstrom-koncernen
Sävenfors träsliperi kommer igång, lades ned 1914
Thyfors träsliperi, Sverige, anläggs
Turbo bruks sulfitfabrik uppförs; nedl. 1970
sulfatcellulosafabrik uppförs av Uddeholmsbolaget vid Stjernfors, Sverige
sulfitcellulosafabrik grundas vid Wargön, Sverige
1890
Kattinge sulfitcellulosafabrik i närheten av Roskilde fjord grundas; nedl. 1910
Finska träsliperiföreningen grundas
Karlstads mekaniska verkstad tillverkar sin första pappersmaskin, för Serlachius i
Mänttä, Finland
Bjørsheim Træsliberie på Bølsen i Nydalen, Norges andra trämassafabrik, läggs
ned
Fossing Tresliperi, Norge, grundas; nedl. 1991
Fossum Træsliberi, Norge, läggs ned
Bjørsheim Træsliberie; nedl. 1890
Thv. Schiøtts Træsliberi i Skien i Norge grundas; nedl. 1936
Strays Træsliberi, Norge, läggs ned i början av 1890-talet
Den Norske Tremasseforening grundas
Björkå träsliperi, Sverige, tas i drift; förstörs 1919 av översvämning
Edsbruks sulfatfabrik, Sverige, grundas; nedl. 1992
Hannebols pappersbruk, Sverige, grundas
Holms handpappersbruk, Sverige, grundas; nedl. 1921
Håfveruds pappersbruk, Sverige, grundas
bruket vid Långed i Sverige anlägger en sulfitfabrik
Lisefors (Fengersfors) pappersbruk, Sverige, grundas; nedl. 1979
Oforsens träsliperi (Liljendahl), Sverige, anläggs
Rockesholms träsliperi anläggs och läggs ned 1912
25
Rosenströms pappersbruk, Sverige, läggs ned på 1890-talet
Skifsfors träsliperi, Sverige, grundas ca 1890; nedl. 1919, omkonstrueras 1918 till
Vannsbro träsliperi; nedl. 1920
Skandinaviska trämasse- och cellulosaföreningen grundas, ändras 1905 till
Svenska cellulosaföreningen
Skandinavisk Papirfabrikantforening grundas
1891
Pappersfabriken i Kuusankoski blir klar
Skotfos Bruk, Norge, grundas 1891/92; nedl. 1986
Bosjöns träsliperi, Sverige, grundas; nedl. 1914
Haga träsliperi (Hillringsberg), Sverige, anläggs
Holms pappersbruk, Sverige, grundas; nedl. 1921
Ströms Bruks AB inleder tillverkningen av sulfitcellulosa; nedl. 1980/81
1892
Finska pappersföreningen grundas
Finska träsliperiföreningen grundas
Myllykoski Träsliperi Aktiebolag i Finland grundas
Borregaard i Norge inleder produktionen av cellulosa
Byafossen Træsliberi (A/S Helge-Rein-By Brug), Norge, grundas; nedl. 1992
Fridafors träsliperi och pappfabrik, Sverige, byggs 1892-94
Korndal sulfitfabrik, Sverige, läggs ned 1892-95
1893
pappersfabriken i Clasonborg, Danmark, grundas; nedl. 1913
Havreholm Papirfabrik, Danmark, läggs ned
Nymølle Papirfabrik i Lemb, Danmark, läggs ned
Näsijärvi kartongfabrik grundas nära Tammerfors i Finland
Bratfos Cellulosefabrik, Norge, läggs ned
Krogstad Cellulosefabrik, Norge, grundas; nedl. 1971
Stifos Træsliberi, Norge, grundas; nedl. 1951
Viul Tresliperi. Norge, grundas, sliperiet läggs ned 1969
De Norske Papirfabrikanternes Forening grundas
Brättne träsliperi, Sverige, grundas
en sulfitfabrik byggs vid Emsfors, Sverige; läggs ned 1974
Forshaga Sulfit AB, Sverige, grundas; läggs ned 1969
Liljendahls träsliperi, Sverige, anläggs
Ljusfors träsliperi och pappersbruk vid Motala ström, Sverige, uppförs
Nynäs träsliperi, Sverige, ombyggs till en sulfitfabrik; nedl. 1909
Sälboda träsliperi, Sverige, grundas; en sulfitfabrik och pappersbruk byggs sebare
till
Årås sulfitfabrik, Sverige, byggs; brinner ned 1914, ny fabrik byggs i Skoghall
1894
Engnæs Træsliperi, Norge, grundas; nedl. 1914
26
Fjeldhammer Brug, Norge, grundas; nedl. 1980
Haugfoss Træsliperi, Norge, grundas; nedl. 1926
Fridafors träsliperi och pappfabrik, Sverige,kommer i gång; nedl. 1999
sulfatmassabruk vid Grycksbo, Sverige, byggs, läggs ned 1955
Inlands fabrik med sliperi vid Lilla Edet, Sverige, anläggs 1894-96
Ohs bruks sulfitfabrik, Sverige, tas i drift; Billerud köper bruket 1960; nedl. 1977
Skutskärs sulfatfabrik, Sverige, uppförs 1894-95
Spaafors träsliperi läggs ned ca 1894
Torphammars sliperi, Sverige, återuppbyggs; brinner ned 1908, återuppbyggs till
ett varmsliperi som kommer i gång 1910; nedl. 1940, det formella beslutet tas
1943
Tuna Fabriks AB (Matfors), Sverige, uppför ett träsliperi; nedl. 1974
1895
Mjøndalen Cellulosefabrik, Norge, grundas; nedl. 1977
Bada träsliperi, Sverige, byggs
Bälteberga pappersbruk, Sverige, läggs ned under senare hälften av 1890-talet
sulfitfabriken i Fors, Sverige, grundas; avbrott i verksamheten 1940-45,
produktionen fortsätter 1945-49, fabriken går 1952 över till framställning av
slipmassa och kartong
Hellby träsliperi, Sverige, grundas och läggs ned 1960
Karlsfors träsliperi uppförs
Rockhammars träsliperi, Sverige, anläggs
AB Papyrus, Sverige, bildas
Silvergruvans träsliperi kommer igång, läggs ned 1910
Sörfors träsliperi, Sverige, grundas; nedl. 1934
1896
Brättne, Sverige, träsliperi grundas; nedl. 1915
Frånö sulfatfabrik, Sverige, kommer i gång; verksamheten upphör 1941 och det
officiella nedläggningsbeslutet tas 1945
Röksbergs sliperi, Sverige, ny fabrik som brinner ned
Stjernfors bruk (träsliperi), Sverige, grundas, läggs ned 1937
Timsfors pappersbruk, Sverige, anläggs
Nykvarns pappersbruk (det fjärde bruket) läggs ned
den första fackföreningen vid ett svenskt pappersbruk grundas på Klippan
1897
Maglemølle Papirfabrik, Danmark, läggs ned
Kaukas första sulfitcellulosafabrik startades i Villmanstrand i Finland
Niemiskoski träsliperi grundas i Finland
Tornators träsliperi i Tainionkoski i Finland tar varmslipningen i användning
den första kartongmaskinen i Finland anskaffas av Ingerois träsliperi
Tofte Cellulosefabrikk i Norge grundas
Adolfsfors träsliperi, Sverige, grundas; läggs ned 1939
Bergviks sulfitfabrik, Sverige, läggs ned
Forssa pappersbruk, Sverige, handpappersbruket upphör
27
Fredriksbergs (Annafors) sulfitmassafabrik, Sverige, anläggs; nedl. 1961/62
Högforsens träsliperi, i Ångermanland i Sverige, byggs 1897-98; nedl. 1918
Katrinefors träsliperi, Sverige, anläggs
Loddby sulfitfabrik, Sverige, grundas; nedl. 1977
en sulfitfabrik uppförs vid Munksjö 1897-98
Nykvarns pappersbruk (det femte bruket) startar; nedl. 1971
Rydöbruks sulfitfabrik och pappersbruk, Sverige, anläggs
Slottsbrons sulfitfabrik, Sverige, grundas; nedl. 1974
1898
Voikka träsliperi i Kuusankoski inleder sin produktion av mekanisk massa och
papper; fabriken läggs ned 2006
Patalankoski Pappersbruk i Jämsänkoski grundas
G. A. Lönnqvist grundade en kartongfabrik i Ähtäri, Finland. Företaget bytte
senare namn till Vääräkosken Pahvi Oy
Bentse Brug eller Øvre Mølle i Christiania (Oslo) läggs ned
den norska Kværner Brug kommer ut på marknaden med en slipstol med
hydraulisk matning; de finska tillverkarna följer med i början av 1900-talet.
A/S Jarlsberg Paper Mills grundas i Oslo, produktionen i gång 1899; nedl. 1970
Katfos Cellulosefabrik, Norge, grundas; nedl. 1980, 1983
Eldfors träsliperi, Sverige, anläggs; nedl. 1935
Ellingeverken trämassefabrik, Sverige, anläggs; nedl. 1924
Gransholms halmmassefabrik läggs ned
Grälebo (Plogsmedjan) träsliperi läggs ned
Högfors träsliperi i Ångermanland, Sverige, grundas; nedl. 1918
Ljusfors sulfitfabrik uppförs, ersattes 1926 av en sulfitfabrik
Norrahammars södra trämassefabrik (Mattes) läggs ned 1898
Rydö pappersbruk, Sverige, grundas; träsliperiet och pappersbruket läggs ned
1914, framställningen av sulfitcellulosa fortsätter
Strömsnäs pappersbruk, Sverige, grundas; nedl. 1981
Åmotsfors Bruk inleder papperstillverkningen, sulfatfabrik kommer igång 1926
Svenska pappersbruksföreningen grundas
1899
Strandmølle läggs ned, handpapperstillverkningen flyttas till Silkeborg
första pappersmaskinen i Jämsänkoski tas i drift
Äänekoski Oy, Finland, bygger en kartongfabrik; papperstillverkningen inleds
1906
Bolken Træsliberi, Norge, grundas 1899-1900; nedl. ca 1910
Fladeby Brug, Norge, grundas; nedl. 1930
Drakekulla sulfitfabrik, Sverige, läggs ned
Fiskeby sulfitfabrik tas i bruk
Hissmofors sulfitfabrik, Sverige, tas i bruk: läggs ned 1979
Norrahammars norra trämassefabrik (Slätten) läggs ned
Skutskärs sulfitfabrik byggs, nedl. 1977
28
Timsfors träsliperi och pappersbruk, Sverige, tas i drift; returpapper som råvara
1914
1900
Kangaskoski träsliperi grundas i sydöstra Finland; läggs ned på 1920-talet
J. W. Enqvist grundar ett pappersbruk i Tammerfors
Sande Tresliperi, Norge, grundas; nedl. 1981, 2002
Essviks sulfitfabrik (Sundsvalls Cellulosa AB), Sverige, tas i drift; tillverkar
fr.o.m. 1908 även pås- och omslagspapper; nedl. 1967
Finsjö [maskin]pappersbruk, Sverige, grundas; nedl. 1970
Granfors träsliperi (Munksjö), Sverige, anläggs; läggs ned 1959
Kvarnsveden pappersbruk i Borlänge i Dalarna, Sverige, inleder sin verksamhet
Pauliströms bruk, Sverige, kommer i gång
Skärvete pappersbruk, Sverige, läggs ned omkr. 1900
Stensö (Stenhestra) pappersbruk, Sverige, läggs ned omkr. 1900
Utansjö Cellulosa Abs sulfitfabrik, Sverige, grundas; nedl. 2008
1901
Svartå träsliperi i Södra Finland grundas, läggs ned 1966
Sulfitmassafabriken i Voikka, Finland, körs i gång
Sven Hedin upptäcker i Lou-lan i det kinesiska Turkestan kinesiskt papper som
härstammar från tiden ca 200 eKr.
AB Böksholms sulfitmassafabrik, Sverige, grundas; nedl. 1979
Forsse träsliperi, Sverige, anläggs; nedl. 1961
Gysinge sulfitfabrik, Sverige, brinner ned och läggs ned
Nedansjö (Skönviks) trämassefabrik, Sverige, anläggs; nedl. 1916
Nyboholms träsliperi, Sverige, anläggs
Oppboga träsliperi, Sverige, anläggs; tillverkningen av kartong börjar 1911 och
upphör 1990 tills den återupptogs 2004
Skönviks träsliperi i Ljungan i Sverige grundas, använder varmslipsmetoden
Strömsrums pappersbruk läggs ned, grundat på 1700-talet
Örebro pappersbruk, Sverige, anläggs; läggs ned 2010 som Örebro Kartongfabrik
1902
Hovilanhaara pappersbruk i Jämsänkoski startas
Hämekoski träsliperi på Karelska näset grundas i Finland
Bergviks nya sulfitfabrik, Sverige, uppförs 1902-03
sulfitcellulosafabrik byggs i Domsjö, Sverige, 1902-03
Finsjö träsliperi, Sverige, grundas 1902-03; nedl. 1919
Forsse trämassefabrik, Sverige, tas i drift; nedl. 1961
beslut fattas om att starta sulfittillverkning i Lessebo; fabriken uppförs 1906,
Lessebo blir det första integrerade finpappersbruket i Norden
Sulfit-Aktiebolaget Mo och Domsjö bildas
1903
norska företagare Olaf Bülow och Ole Nedrum grundar Stockfors träsliperi i
Pyttis
vid Kymmene älv i Södra Finland; nedl. 1984
Nokia Nya Träsliperi grundas i Finland
29
Wärtsilä träsliperi i Östra Finland grundas
Pankakoski träsliperi, Finland, grundas, förvärvas 1909 av W. Gutzeit
Aktiebolaget Wiborgs mekaniska verkstad tillverkar den första pappersmaskinen i
Finland
Bergfors (Åsbacka) träsliperi, Sverige, grundas
Borgsviks träsliperi, Sverige, byggs
AB Brusafors-Hällefors uppstår genom sammanslagning av dessa två bolag
Domsjö sulfitfabrik tas i bruk
natroncellulosafabriken vid Munksjö, Sverige; läggs ned
Nyboholms pappersbruk, Sverige, grundas
1904
Tronstad Tresliperi, Norge, grundas; nedl. 1988
Virserums pappersbruk, Sverige, läggs ned omkr. 1904
Borkhults sulfatfabrik, Sverige, läggs ned
Brättne pappersbruk, Sverige, grundas; nedl. 1936
Robertsfors sulfitfabrik, Sverige, tas i drift; nedl. 1948
Vaggeryd (Stödstorp) sulfatfabrik, Sverige, tas i drift; nedl. 1983
1905
Finska Pappföreningen grundas, slås 1908 samman med Träsliperiföreningen
Kaukas andra sulfitmassafabrik byggs i Villmanstrand, Finland. Kaukasfabrikernas viktigaste produkt blev senare konstsilkesmassa (dissolvingmassa)
Myllykoskis första pappersmaskin körs i gång
Drammen Paper Mills, Norge, grundas; nedl. 1986
Eker Papirfabrik (Sunland), Norge, grundas; nedl. 1989
Gaasevaad Papirfabrik (Star Paper Mill), Norge, grundas; nedl. 1986
Greaker Cellulosefabrik, Norge, grundas 1905-07
Hurum Sulfatfabrik, Norge, grundas
Papyrus Paper Mill, Norge, grundas; nedl. 1970
Salsbrukets Træsliperi, Norge, grundas; nedl. 1985
Skiens Papirfabrik, Norge, grundas; nedl. 1957
Haneströms sulfitfabrik, Sverige, grundas
Iggesunds träsliperi, Sverige, anläggs
Köpmanholmens sulfitfabrik, Sverige, uppförs 1905-07; byggs 1963-64 om till en
sulfatfabrik; nedl. 1982
Lagerfors bruk, Sverige, inleder tillverkningen av papp; första försöket på 1890talet
Lessebo, Sverige, uppför en sulfitfabrik
den första maskinen i Sverige för tillverkning av wellpapp startas i Malmö
AB Sundsvalls träsliperis (senare AB Svensk Papp) sliperi, Sverige, anläggs;
brinner ned 1923
Svartviks sulfitfabrik, Sverige, byggs 1905-07; nedl. 1974
Sörstafors sulfitfabrik, Sverige, grundas; nedl. 1966
Bergvik uppför en sulfitfabrik i Vansätter, Sverige; nedl. 1979
Ytterstfors trämassefabrik, Sverige, anläggs
Den första wellpappfabriken i Sverige startar i Malmö
30
1906
Ravnholm pappersfabrik i Danmark byggs; nedl. 1908
Simpele pappersbruk startas; efter att bl.a. ha hört till UPM Kymmene säljs 1997
till M-Real
första pappersmaskinen byggs i Finland
Papirfabrikken Brager, Norge, grundas; nedl. 1979
Fostvedt Tresliper, Norge, grundas; nedl. 1970
Klosterfossen Papirfabrik, Norge, grundas; nedl. 2006
Brättne sulfitfabrik, Sverige, grundas; nedl. 1940
Fredriksströms pappersbruk, Sverige, läggs ned
Hörnefors sulfitfabrik startklar; nedl. 1982
Sulfit AB Ljusnan, Sverige, bildas
Strömsfors trämassefabrik, Sverige, anläggs
en sulfitfabrik byggs 1906-07 i Ställdalen, driften upphör 1969
Strömsnäs sulfitmassafabrik, Sverige, grundas; nedl. 1974
Svanö sulfitfabrik, Sverige, byggs 1905-06; upphör 1966
Öhrvikens sulfitfabrik, Sverige, uppförs 1906-08; nedl. 1948
1907
sulfatcellulosafabrik grundas i Kotka av W. Gutzeit
Aas Træsliberi, Norge, läggs ned
Egelands Verk (Søndeled Træsliperi), Norge, grundas; nedl. 1998
Fossum Træsliberi, Norge, läggs ned
A/S Hamang Papirfabrik grundas i Sandvika i Norge; nedl. 1981
Moelven Cellulosefabrik, Norge, grundas; nedl. 1938
Norwegian Paper Co grundas; nedl. 1987
Torp Brugs A/S, Norge, grundas; nedl. 1972
Union Drammen, Norge, grundas; nedl. 1986
produktion av sulfitcellulosa startas vid Saugbrugsforeningen i Norge 1907-08
Avesta sulfatfabrik, Sverige, grundas; nedl. 1918
Byske träsliperi, Sverige, anläggs 1907-08; läggs ned 1959
Hylte pappersbruk i Småland, Sverige, grundas; anläggningen kommer i gång
1910
Kramfors sulfitfabrik, Sverige, tas i driften; läggs ned 1977
Kyrkebyns Sulfit Ab, Sverige, inleder driften; nedl. 1979
Ortvikens sulfitfabrik, Sverige, uppförs 1907-08, byggs 1958 till ett pappersbruk,
sulfitfabriken ersätts 1984 med en TMP-anläggning
Oskarströms sulfitfabrik, Sverige, startar; massatillverkningen upphör 1965
Svartviks sulfitfabrik, Sverige, kommer i gång; nedl. 1974
Sätra bruk, Sverige, anläggs
Sveriges pappersbruksförbund grundas
1908
Haraldskjær Papirfabriks pappersproduktion, Danmark, upphör
Ravnholm pappersfabrik, Danmark, läggs ned
31
Joutseno cellulosafabrik, Finland, grundas
det norskägda företaget W. Gutzeit & Co i Kotka, Finland, bestämmer sig för att
bygga en sulfatmassaanläggning som kommer i gång 1911
Folla træsliperi, Norge, grundas 1908-09
Lillestrøm Sulfitfabrik, Norge, grundas; nedl. 1943
Myren Tresliperi, Norge, grundas; nedl. 1978
Thunas Mekaniske Værksted, Norge, inleder produktionen av pappersmaskiner
Helgerums (Gölpa) pappersbruk, Sverige, läggs ned 1908-1913
Lindbacka pappersbruk, Sverige, läggs ned
Nyhamns sulfitfabrik, Sverige, tas i driften; upphör med driften 1943 och läggs
officiellt ned 1947
Skruvhults pappersbruk läggs ned
Stjärnsfors sulfatfabrik, Sverige, byggs, verksamheten flyttas 1919 till Skoghall
Sundhaegsfors träsliperi, Sverige, byggs 1908-10
Söråkers sulfitfabrik, Sverige, uppförs 1908-10; nedl. 1958
Torphammars träsliperi, Sverige, brinner ned
sulfitfabriken i Vallvik, Sverige, tas i drift
Wifstavarfs sulfatfabrik tas i drift; en sulfitfabrik uppförs 1910-12,
papperstillverkningen inleds 1961 och övergår 1982 till finpapper; nedl. 2007
Örvikens sulfitfabrik, Sverige, tas i drift; nedl. 1947
Svenska Pappers- och Cellulosaingeniörsföreningen (SPCI) grundas
1909
Mesna Træsliperi & Kartongfabrik, Norge, grundas; nedl. 1980
Namsdalens Træsliperi, Norge, grundas; nedl. 1979
Storbrofos Træsliperi, Norge, grundas; nedl. 1942
Trælandsfos Træsliperi, Norge, grundas; nedl. 1982
Huluhammars träsliperi i Småland, verksamheten upphör mellan 1909 och 1915
Klarafors träsliperi och sulfitfabrik, Sverige, läggs ned
sulfitfabrik uppförs i Korsnäs, Sverige 1909/10; sulfitfabrik 1915, den första
pappersmaskinen installeras 1925; Korsnäs är Europas största tillverkare av
vätskekartong
Kroksfors träsliperi, Sverige, anläggs
Nissafors träsliperi, Sverige, anläggs 1909-1910; nedl. 1956
Nynäs sulfitfabrik, Sverige, läggs ned
Tararps pappersbruk, Sverige, läggs ned omkr. 1909
Visskvarns träsliperi, Sverige, anläggs; nedl. 1933
Storstrejken i Sverige
1910
Kattinge sulfitcellulosafabrik, Danmark, läggs ned
sulfitcellulosafabriken i Kajana, Finland, inleder sin produktion, första
pappersmaskinen 1919
Bolken Træsliberi, Norge, läggs ned ca 1910
Gulskogens Cellulosefabrik, Norge, grundas, nedl. 1972
Skrankefoss Træsliperi, Norge, grundas; nedl. 1962
32
Fredriksbergs sulfatmassafabrik anläggs, kraftlinertillverkning inleds 1931; nedl.
1965
Hällefors träsliperi anläggs, lades ned ca 1941
Klemensnäs träsliperi, Sverige, uppförs; nedl. 1981
Scharins trämassefabrik, Sverige, anläggs
Silvergruvans träsliperi lades ned
Skellefteå trämassefabrik, Sverige, uppförs 1910-12
Umeå (Bowaters) träsliperi, Sverige, kommer i gång; nedl. 1954
Örebro pappersbruk bygger sulfatfabrik, läggs ned 1940
1911
wellpapptillverkningen inleds i Finland av Takfilt- och Pappersbruks Aktiebolaget
i Tammerfors
Träsliperiet i Killinkoski, Finland, igångsätts; nedl. 1954
Svelvik Papirfabrik, Norge, grundas; nedl. 1981
Yven Papirfabrik, Norge, grundas; nedl. 1977
Göteborg-Dals pappersbruk, Sverige, grundas
Karlshälls träsliperi, Sverige anläggs 1911-12; nedl. 1962
Ljungaskogs träsliperi, Sverige, anläggs
Luleå träsliperi i Karlshäll, Sverige, byggs 1911-12; nedl. 1962
Obbola sulfatfabrik, Sverige, uppförs 1911-13
Spånga träsliperi, Sverige, läggs ned
Strömnäs sulfitfabrik, Sverige, byggs ca 1911; nedl. 1964
1912
Enge Tresliperi, Norge, grundas 1912-13; nedl. 1940
Lundemo Bruk, Norge, grundas 1912-13; nedl. 1928
Selbo Verks Træsliberi (Nustad Tresliperi), Norge, läggs ned
Songe Træsliperi, Norge, grundas; nedl. 1972
Sunland Papirfabrik (Sunland-Eker) grundas i Drammen i Norge; nedl. 1989
A/S Tissue (Albion), Norge, grundas; nedl. 1977
Fagerviks sulfitfabrik, Sverige, kommer i gång; nedl. 1966
Järpens fabrik inleder papperstillverkningen
Rockesholms träsliperi läggs ned
Wifstavarfs sulfitfabrik, Sverige, i produktion; sulfitfabriken läggs ned 1967,
blekeriet och torkmaskinerna 1974
Försäljningsföreningen Svenska Fabrikanter af torr hvit slipmassa grundas se
nedan
1913
pappersfabriken i Clasonborg, Danmark, läggs ned
Phønix Papirfabrikk, Norge, grundas; nedl. 1986
Rena Træsliperi, Norge, grundas; nedl. 1998
Statlandbruket, Norge, grundas; nedl. 1972
Norsk Papirindustriearbeiderforbund (NPF) grundas
Sundsvalls träsliperi, Sverige, i konkurs och läggs ned
33
1914
Finska pappersingeniörsföreningen grundas
J. W. Enqvist grundar en sulfitmassafabrik i Lielahti strax norr om Tammerfors
Fabriken konverterades till en CTMP-fabrik år 1985 och lades ned 2008
Engnæs Træsliperi, Norge, läggs ned
Norges första fabrik för tillverkning av wellpapp grundas i Sarpsborg
Varå Træsliberi, Norge, läggs ned ca 1914
Papirindustriens Tekniske Forening grundas i Norge
Bosjöns träsliperi, Sverige, läggs ned
sulfatmassafabriken i Karlsborg, nära Luleå i Sverige, tas i drift; nedl. 1918 men
driften återupptas 1929
Karlsfors pappersbruk, Sverige, grundas
Karskärs sulfatcellulosafabrik byggs 1914-15 av Korsnäs i Sverige
träsliperiet, sulfitfabriken och papperstillverkningen vid Rydö Bruk, Sverige,
läggs ned
Svenska Papp Abs pappersbruk i Sundsvall, Sverige, grundas
Sävenfors träsliperi lades ned
Timsfors pappersbruk, Sverige, börjar använda returpapper som råvara
Nensjö sulfatfabrik, Sverige, grundas 1914-15; nedl. 1964
Äggfors träsliperi, Sverige, anläggs 1914-15; nedl. 1970-71
1915
trämassafabriken vid Vingsted Mølle, Danmark, läggs ned
Aavasaksa träsliperi i Tornedalen, Finland, grundas; nedl. 1952
Oy Ahlström Ab bygger ett träsliperi i Varkaus i Östra Finland, inleder 1919
framställningen av sulfitcellulosa
Brättne träsliperi, Sverige, läggs ned
Hallstaviks pappersbruk byggs i Roslagen, Sverige, hör till Holmen som nu blir
Europas största pappersproducent, i drift 1916
en kombinerad sulfit- och sulfatfabrik uppförs 1915-17 i Iggesund, Sverige; AB
Iggesunds Bruk ingår senare i MoDo och Holmen
tillverkning av wellpapp inleds vid Thorsvik
Väja sulfatfabrik (Dynäs AB), Sverige, inleder sin verksamhet, kompletteras
1917-18 med en pappersfabrik
1916
AB Centrallaboratorium - Keskuslaboratorio Oy (KCL) grundas i Helsingfors;
forsknings- och laboratorieverksamheten överförs 2009 till VTT
Egelands Verks Træsliberi, Norge, läggs ned
Axelfors träsliperi, Sverige, brinner ned
Nedansjö träsliperi, Sverige, läggs ned
halmmassetillverkning vid Skövde Pappersbruk, Sverige, upphör
Storebro sulfitfabrik, Sverige, läggs ned
Westerviks (Västervik) pappersbruk, Sverige, grundas; nedl. 1980
kombinerad sulfit- och sulfatfabrik i Iggesund, Sverige, kommer i gång
34
1917
Heen Træsliberi, Norge, läggs ned
Skiens cellulosefabrik, Norges första sulfitfabrik, läggs ned
Fiskeby förvärvar Skärblacka AB
Rydö träsliperi och pappersbruk, Sverige, läggs ned
Billingsfors sulfitfabrik, Sverige, läggs ned
Skoghalls sulfitfabrik, Sverige, byggs
Thorsviks sulfitmassafabrik läggs ned
Trollhättans pappersbruk, Sverige, läggs ned
Tyfors träsliperi, Sverige, läggs ned
Ulriksfors sulfitfabrik, Sverige, tas i drift; nedl. 1947
Väja kraftpappersbruk (Dynäs AB), Sverige, tas i drift
Åsafors träsliperi och pappfabrik, Sverige, läggs ned
1918
Finska pappersbruksföreningen grundas
Finska Trädförädlingsindustriernas Centralförbund grundas, namnet ändras 1973
till Skogsindustriernas Centralförbund som 1993 ombildas till Metsäteollisuus r.y.
- Skogsindustrierna r.f.
Haarla pappersbruk grundas i Tammerfors, Finland, lades ned 1989
Avesta sulfatfabrik, Sverige, läggs ned
Billingsfors-Långed AB bildas
Fiskeby förvärvar Ljusfors AB
Högfors träsliperi i Ångermanland, Sverige, läggs ned
Pappersmassekontoret bildas i Sverige
Skifsfors träsliperi, Sverige, omkonstrueras 1918 till Vannsbro träsliperi; nedl.
1920
1919
A/S J Smiths Papirfabrik vid Viborg, Danmark, grundas; nedl. 1986
Aktiebolaget W. Gutzeit & Co säljs till finska staten och får 1924 ett nytt namn,
Enso-Gutzeit Ab
Sulfitmassafabriken i Raumo startas
Follum Træsliberi (Norge) bygger en pappersfabrik
Ørholm Papirfabrik läggs ned
Kamyr grundas i Norge
Björkå träsliperi, Sverige, förstörs av översvämning
Finsjö träsliperi, Sverige, läggs ned
Forså handpappersbruk, Sverige, läggs ned
Högbrofors träsliperi i Jämtland, Sverige, kommer i gång, säljs 1935 och fortsätter
som Högfors träsliperi; läggs ned 1967
Husums sulfatcellulosafabrik, Sverige, tas i bruk
Linköpings Wellpappfabrik, Sverige, startar, fabriken flyttar 1974 till Vikingstad,
f.n. Stora Enso Packaging, Vikingstad
Långasjönäs pappersbruk, Sverige, brinner ned
Matfors pappersbruk, Sverige, uppförs 1919-21; nedl. 1990
35
Sandarne sulfatfabrik, Sverige, uppförs 1919-21; nedl. 1991/92
Skoghalls sulfatfabrik, Sverige, byggs och verksamheten i Stjärnsfors sulfatfabrik
flyttas dit
1920
Yhtyneet Paperitehtaat Oy uppstår genom samgående av Myllykoski träsliperi
AB, Aktiebolag Simpele och Oy Jämsänkoski
Björkö-Säby träsliperi, Sverige, läggs ned
Hallstanäs träsliperi, Sverige, grundas, tas i drift 1922; nedl. 1967
Vannsbro träsliperi, Sverige, läggs ned
papperstillverkning startar i Ortviken, Sverige
1921
Ørholm-Nymølle Papirfabrik vid Köpenhamn läggs ned
Rosenlew grundar en sulfitmassafabrik i Björneborg, Finland; lades ned 1974
Emsfors pappersbruk upphör med produktionen av mekanisk massa
Forssa pappersbruk, Sverige, läggs ned
Fröåsa pappersbruk, Sverige, läggs ned
Holms handpappersbruk, Sverige, läggs ned
Säfsjöströms (Skahus) träsliperi, Sverige, grundas; nedl. ca 1955
1922
Haraldskjær Papirfabriks träsliperi, Danmark, läggs ned
Tollare pappersbruk, Sverige, kommer i gång; läggs ned 1964
1923
Kamyr i Norge tillverkar ett kontinuerligt slipverk med två kannor
Papirindustriens Forskningsinstitut (PFI) grundas i Norge
Risør Tremassefabrikk, Norge, grundas; nedl. 1978
ett pappersbruk byggs i Billerud
Nykvarns pappersbruk (det sjätte bruket) kommer igång; nedl. 1971
Sundsvalls träsliperi, Sverige, brinner ned
papperstillverkningen inleds i Skoghall i Sverige
1924
slipstol med kontinuerlig matning tas i användning av Ahlström i Warkaus i
Finland
Ellingeverkens trämassefabrik, Sverige, läggs ned
Waplans träsliperi, Sverige, kommer i gång; nedl. 1931
1925
Yhtyneet lägger ned Patalankoski fabrik i Jämsänkoski, Finland
Norrsundets sulfatfabrik tas i drift
Korsnäs får sin första pappersmaskin
1926
Karhula exportsliperi i Finland uppförs 1926-27
Pankakoski, Finland, fusioneras med W. Gutzeit & Co
36
Gjeving Træsliperi, Norge, grundas; nedl. 1987
Haugfoss Træsliperi, Norge, läggs ned
Heffners träsliperi, Sverige, uppförs 1926-27; läggs ned 1935
AB Klippans finpappersbruk, Sverige, förvärvar Lessebo AB
Ljusfors sulfatfabrik tas i bruk
Moälvens träsliperi, Sverige, tas i drift; nedl. 1946
Munksunds AB bildas
Sofiehems träsliperi, Sverige, uppförs 1926-27; nedl. 1991
Ulvviks träsliperi, Sverige, uppförs; nedl. 1958
Ösjöfors pappersbruk, Sverige, läggs ned; fortsätter som museum, ägt av Tekniska
museet, brinner ned 2005
1927
Haarla sulfitmassafabrik i Lievestuore, Finland, startas
Aspa Bruks sulfatfabrik, Sverige, grundas
Kroppstadsfors träsliperi, Sverige, läggs ned
Marma sulfatfabrik vid Ljusnan, Sverige grundas 1927-28
Noreborgs träsliperi, Sverige, läggs ned
Sellnäs träsliperi, Sverige, anläggs; nedl. 1939
1928
Enso, Finland, börjar använda pappers- och pappavfall som råvara i vissa
kartonger
Aktiebolaget Waldhof grundas i Helsingfors som dotterbolag till det tyska
Waldhof AG
Bure träsliperi, Sverige, tas i drift 1928; nedl. 1992
Köpmanholmens sulfatfabrik, Sverige, uppförs 1928-30; nedl. 1982
Lundemo Bruk, Norge, läggs ned
Munksunds sulfatfabrik tas i drift 1928
Ramfos Træsliberi, Norge, läggs ned
Sandvikens sulfatfabrik, Sverige, tas i drift; nedl. 1979
1929
Frenckells pappersfabrik i Tammerfors, Finland, läggs ned
Boen Træsliperi, Norge, läggs ned
Glommen Træsliberi vid Askim, Norge, läggs ned
Ruben Rausings mjölpåse kommer ut på marknaden
Ivar Kreuger bildar Svenska Cellulosa Aktiebolaget (SCA) av Munksund AB,
Holmsund AB, Sundsvallbolagen och Kramfors AB
Jössefors sulfitfabrik, Sverige, tas i drift; nedl. 1969
Karlsborgs nedlagda sulfitfabrik, Sverige, tas i drift på nytt under namnet Kalix
Träindustri
Torsby trämassefabrik, Sverige, läggs ned
1930
Maglemølle Papirfabrik, Danmark, börjar använda returpapper för tillverkning av
förpackningspapper
37
Veitsiluoto cellulosafabrik i Kemi, Finland, grundas.
Fladeby Brug, Norge, läggs ned
Åsbacka träsliperi, Sverige, läggs ned
1931
Waldhofs cellulosafabrik i Kexholm, Finland, tas i drift
Toppila Oy bygger en sulfitmassafabrik nära Uleåborg, Finland
Gresvik Pap- & Papir A/S, Norge, grundas
defibratorprocessen uppfinns av Arne Asplund; vedflis defibreras vid högt
ångtryck och hög temperatur
Figeholms Bruk, Sverige, grundas
Gruvöns bruk startar
Institution för cellulosateknik och träkemi invigs vid Kungl. Tekniska Högskolan
i Stockholm
Waplans träsliper, Sverige, läggs ned
Östrands sulfatfabrik, Sverige, tas i drift vid årsskiftet 1931-32, kompletteras 1982
med en CTMP-fabrik
1932
Veitsiluoto sulfitcellulosafabrik i norra Finland i drift, pappersproduktionen inleds
1955
Lunner Træmassefabrik, Norge, läggs ned
Randsfjord Træsliberi, Norge, läggs ned
Frykfors träsliperi, Sverige, läggs ned
Högforsens träsliperi, Sverige, går i konkurs
Karlfors träsliperi och pappfabrik, Sverige, brinner ned
Stora Kopparbergs Bergslags forskare utvecklar en process för tillverkning av
blekt sulfatmassa
1933
Københavns Papir- och Kartonfabrik grundas; nedl. 1979
Nørrebro Papirfabrik på Havreholmen i Köpenhamn läggs ned
Defibrator AB bildas
Koppoms sulfitfabrik, Sverige, läggs ned
SCA förvärvar Strömnäs AB
Visskvarns träsliperi, Sverige, läggs ned
1934
Sörfors träsliperi, Sverige, läggs ned
1935
det första flerstegsblekeriet byggs i Enso i Finland
Kaukopää cellulosafabrik i Imatra, Finland, tas i drift
massafabriken Oulu Oy grundas i Uleåborg, Finland
Jakobstads Cellulosa Ab byggde en sulfitmassafabrik i Jakobstad, Finland. Den
stängdes 1976
38
Hønefoss Træsliberi, Norge, läggs ned
Mago Tresliperier, Norge, läggs ned 1935-1965
Toten Cellulose i Norge börjar som första fabriken i världen framställa cellulosa
med ammonium-bisulfit processen
Eldfors träsliperi, Sverige, läggs ned
Heffners träsliperi, Sverige, läggs ned
1936
Thv. Schiøtts Træsliberi i Skien, Norge,läggs ned
Solskinna Træsliberi i Skien, Norge, läggs ned
Brättne pappersbruk, Sverige, läggs ned
Pauliströms pappersbruk börjar tillverka cellstoff som första bruk i Sverige
Cellulosaindustriens centrallaboratorium i Sverige inleder sin verksamhet
1937
Sulfitmassafabriken i Äänekoski grundas. Den stängs 1985 då en ny
sulfatmassafabrik byggs
Oulu Oys nya sulfitmassafabrik i Uleåborg körs i gång
Kongsberg Træmassefabrik, Norge, läggs ned
Kongsfoss Træsliberi, Norge, läggs ned
Labro Træsliberi, Norge, läggs ned
Kolsäters träsliperi och pappersbruk, Sverige, läggs ned
AB Cellulosaförädling grundas i Laxå, sedan 1940 AB Laxå Pappersbruk; läggs
ned 1971
Träsliperiet i Stjärnfors läggs ned
1938
Ny Magle Mølle, Danmark, byggs och verkar till 1992
Sunila Oys sulfatmassafabrik startas i Kotka, Finland
Anjala pappersbruk, Finland, grundas; f.n. en del av Stora Enso
Moelven Cellulosefabrik, Norge, läggs ned
Strømsgodset (Grønvold Papirfabrikk), Norge, grundas; nedl. 1972
AB Nybro Wellkartongs fabrik tas i drift
Södra Skogsägarna, Sverige, bildas
Tumba pappersbruk köper sin första pappersmaskin
Nordisk Papiringeniørsforeningers Permanente Komité (NPPK) grundas
1939
Kannuskoski träsliperi, Finland, läggs ned
Grubbe Bruk, Norge, läggs ned
Kittilsen Træsliberi, Norge, läggs ned
Laugstol Bruk (träsliperi) i Skien, Norge, läggs ned
Nøsted Bruk, Norge, grundas; nedl. 1976
39
Adolfsfors träsliperi, Sverige, läggs ned
första experimentanläggningen för kontinuerlig kokning av vedflis byggs i Kalix i
Sverige
Nättraby Bruks AB startar papperstillverkningen
Stömne sulfatfabrik, Sverige, läggs ned
Sellnäs träsliperi, Sverige, läggs ned
Virkvarns pappersfabrik, Sverige, inleder driften; nedl. 1961
sulfatfabriken i Örebro läggs ned
1940
Enge Tresliperi, Norge, läggs ned
Fors sulfitmassafabrik i Avesta, Sverige, läggs ned
Brättne sulfitfabrik, Sverige, läggs ned
Forsviks bruk, Sverige, läggs ned
Lennartsfors träsliperi, Sverige, läggs ned
Torphammars varmsliperi, Sverige, upphör med verksamheten, formellt lägs
sliperiet ned 1943
Värmbols sulfatfabrik läggs ned
Scanpapp bildas
1941
Frånö sulfatfabrik, Sverige, läggs ned
Hällefors träsliperi läggs ned ca 1941
Laxå sulfitfabrik läggs ned
Torpshammars träsliperi, Sverige, läggs ned
1942
Finska kartongföreningen grundas
Aadalens Træsliberi, Norge, läggs ned
Storbrofos Træsliperi, Norge, läggs ned
Ørje Brugs Træsliberi, Norge, läggs ned
Björbäcks eller Cathrinedals pappersbruk nära Uddevalla, Sverige, läggs ned
Kooperativa Förbundet (KF) förvärvar Fiskeby Fabriks AB inkl. Skärblacka
Åmotsfors sulfatfabrik läggs ned efter 1942
Svenska Träforskningsinstitutet (STFI) grundas, idag Innventia
1943
Paperinkeräys Oy för insamling av returpapper grundas i Finland, inleder sin
verksamhet under namnet Jätekeskus Oy
Lillestrøm Sulfitfabrik, Norge, läggs ned
1944
Finska Pappers- och Kartongförädlarnas försäljningsförening Converta grundas
I och med vapenstilleståndet den 19.9.1944 förlorar Finland Karelska näset och
alla där belägna industrianläggningarna
Kramfors boardfabrik, Sverige, grundas, en pappersmaskin installeras 1955;
boardfabrik läggs ned 1969, pappersfabriken 1975
Rydö sulfitfabrik, Sverige, läggs ned
40
1945
Filppula träsliperi, Finland, läggs ned
Oy Wärtsilä Ab, Finland, tillverkar sin första pappersmaskin
Konga sulfitmassafabrik, Sverige, läggs ned
1946
Husum i Sverige den första fabriken i världen som använder klordioxid för
blekning
Moälvens träsliperi, Sverige, läggs ned
1947
Munksjö köper upp Timsfors Bruk
Nyhamns sulfitfabrik, Sverige, läggs ned
sulfitfabrik, Sverige, läggs ned
en fabrik för tillverkning av cellulosavadd anläggs 1947-48 i Virkvarn; nedl. 1961
1948
den första kontinuerliga sulfatkokaren i Sverige tas i användning vid Fengersfors
Robertsfors sulfitfabrik, Sverige, läggs ned
Öhrvikens sulfitfabrik, Sverige, läggs ned
1949
Billingsfors-Långled AB inleder produktionen av pappersmuggar och 1963 av
papperstallrikar
1950
Domsjö inför klordioxidblekning
Husum bygger ett björkblekeri för framställning av björkmassa
Hånsfors pappersbruk, Sverige, läggs ned
världens nordligaste pappersmaskiner installeras i Karlsborgsverken, Kalix i
Sverige
Lindefors träsliperi i Småland, Sverige, och tillverkning av brunpapp körs ned
1950-51
Töcksfors massafabrik, Sverige, läggs ned
1951
Stifos Træsliberi, Norge, läggs ned
Vardal Træsliberi, Norge, läggs ned
Hörnefors pappersfabrik, Sverige, tas i drift; nedl. 1982
1952
Fredericia Cellulosa A/S på Jylland grundas för framställning av halmcellulosa
och inleder sin verksamhet 1954-55; nedl. 1990
Aavasaksa träsliperi i Tornedalen, Finland, läggs ned
Yhtyneet Paperitehtaat Oy, Finland delas upp mellan familjerna Walden och
Björnberg. Björnbergs fick Myllykoski fabriker i Myllykoski, medan Waldens tog
över resten av det gamla företaget med Valkeakoski som centralort
Skogsägarnas Cellulosa AB (SCB) bildas i Sverige
Fors i Dalarna, Sverige bygger kartongmaskin
1953
Kotka pappersfabrik, Finland, grundas
41
Enso-Gutzeit grundar pappersfabriken i Summa i Fredrikshamn, Finland; nedl.
2008
Enso-Gutzeit köper resten av Waldhof som 1982 fusioneras med Enso-Gutzeit
Bægna Træsliberi, Norge, läggs ned
Karlsborgs pappersbruk, Sverige, kommer i gång
Skärblacka Pappersbruk och Ljusfors Pappersbruk slås samman; fr.o.m. 2001 en
del av Billerud
1954
Grenå Papfabrik i Danmark grundas, produktionen kommer i gång 1956
Träsliperiet i Killinkoski, Finland, läggs ned
Yhtyneet Paperitehtaat bygger den första pappersmaskinen i Kaipola
Fiskeby sulfitfabrik och träsliperi läggs ned
Umeå träsliperi, Sverige, läggs ned
1955
kontinuerlig cellulosaproduktion tas i bruk, utvecklats av Kamyr AB
Veitsiluoto, Finland, inleder tillverkningen av papper
Kistefos Træsliberi, Norge, läggs ned
sulfatmassabruk vid Grycksbo, Sverige, läggs ned
Kramfors bruk, Sverige, installerar en pappersmaskin; pappersfabriken läggs ned
1975
Säfsjöströms (Skahus) träsliperi, Sverige, läggs ned ca 1955
1956
den första kontinuerliga kokaren för NSSC-massa ur lövved installeras vid
Billeruds bruk, Sverige
Nissafors träsliperi, Sverige, läggs ned
1957
Skiens Papirfabrik, Norge, läggs ned
Broby Pappersbruk AB, Sverige, grundas; nedl. 1982
Järpens sulfitfabrik, Sverige, läggs ned
Storviks Sulfit AB och Kopparfors Ab fusioneras
1958
Iggesunds träsliperi, Sverige, läggs ned
träsliperiet vid Sörstafors, Sverige, läggs ned
Söråkers sulfitfabrik, Sverige, läggs ned
Ulvviks träsliperi, Sverige, läggs ned
1959
Heinola kartongfabrik, Finland, byggs 1959-61; fr.o.m. 1993 en del av Stora Enso
Vestlandske Treforedling, Norge, grundas; nedl. 1971
Norrlands Skogsägares Cellulosa AB, Ncb, Sverige, grundas, inkorporeras 1993 i
AssiDomän
42
Byske träsliperi, Sverige, läggs ned
Granfors träsliperi, Sverige, läggs ned
Södras cellulosafabrik i Mönsterås, Sverige, invigs
1960
Yhtyneet byggde den första stora pappersmaskinen i den nya Jämsänkoskifabriken.
Jakobstads Cellulosa Ab fusioneras med Oy Wilh. Schauman Ab
Hellby träsliperi, Sverige, läggs ned
Nymölla träsliperi, Sverige, läggs ned
1961
Skjern Papirfabrik grundas i Danmark, produktionen kommer i gång 1967,
använder returpapper som råvara
Højbygaard Papirfabrik, Danmark, inleder sin verksamhet och tillverkar
halmkardus
Kalvild Træsliberi, Norge, läggs ned
Forsse träsliperi, Sverige, läggs ned
Fredriksbergs (Annafors) sulfitmassafabrik, Sverige, läggs ned
Luleå/Karlshää träsliperi läggs ned
Munksunds pappersfabrik för kraftliner tas i drift
Stora Kopparberg köper Stjernfors-Ställdalen
Virkvarns pappersfabrik, Sverige, läggs ned
1962
En sulfatcellulosa- och en kraftpappersfabrik grundas av Oy Wilh. Schauman Ab i
Jakobstad (Pietarsaari) i Finland
Tornators gamla sulfitmassafabrik i Tainionkoski, Imatra, Finland stängs
Hofsfos Træsliberi, Norge, läggs ned
Lands Træsliberi, Norge, läggs ned
Nordenfjelske Treforedling A/S grundas i Skogn i Norge
Skrankefoss Træsliperi, Norge, läggs ned
träsliperiet vid Iggesunds Bruk, Sverige, läggs ned
Karlshälls träsliperi, Sverige, läggs ned
Lövholmens pappersbruk, Sverige, tas i bruk
Nymölla massa- och pappersfabrik, Sverige, grundas
Sörstafors bruk, Sverige, papperstillverkningen upphör
1963
Enso Gutzeit inleder tillverkningen av wellpapp i Lahti, Finland
1964
Kymmene pappersbruk, Finland, inleder framställningen av sulfatcellulosa
Kaukas sulfatmassafabrik i Villmanstrand, Finland körs i gång
Werla träsliperi, Finland, läggs ned
Koppoms träsliperi, Sverige, läggs ned
Nensjö sulfatfabrik, Sverige, läggs ned
Strömnäs sulfitfabrik, Sverige, läggs ned
43
Tollare pappersbruk, Sverige, läggs ned
Södra Sveriges Skogsägares Förbund bildas
1964-65
världens första datastyrning av en pappersmaskin vid Gruvöns kraftpappersbruk i
Sverige
1965
automatisk on-line –processtyrning tas i bruk av Enso-Gutzeit i Imatra, Finland
Sande Paper Mill i Norge grundar dotterbolaget AWA A/S för insamling av
returpapper
1966
Fredriksbergs sulfatmassafabrik och kraftlinertillverkning, Sverige, läggs ned
Klippans Finpappersbruk köper Långasjönäs och Nyboholms bruk
Oskarströms sulfitfabrik, Sverige, läggs ned
Skandinavisk Emballage A/S inleder sin produktion i Tønder, Danmark
Gerknäs pappersbruk, Finland, tas i drift
Kemijärvi cellulosafabrik, Finland, byggs; nedl. 2008
Enso-Gutzeit förvärvar Veitsiluoto, Enso Oy uppstår
Svartå träsliperi i Södra Finland läggs ned
Funnefos Træsliberi, Norge, läggs ned
Fagerviks sulfitfabrik, Sverige, läggs ned; blekeriet och torkningen 1974
träsliperiet vid Forsså Bruk, Sverige, läggs ned
Ncb förvärvar Väja
Stora Kopparberg förvärvar Grycksbo pappersbruk i Sverige
Svanö sulfitfabrik, Sverige, läggs ned
Sörstafors sulfitfabrik, Sverige, läggs ned
1967
Uimaharju cellulosafabrik (Eno cell), Finland, byggs av Enso Gutzeit
Kaukas och Kymmene grundar Nordland Papier AG i Tyskland. Dess första
pappersmaskin startade 1969
Essviks sulfitfabrik, Sverige, läggs ned
Hallstanäs träsliperi, Sverige, läggs ned
Högfors träsliperi, Sverige, läggs ned
Iggesunds sulfitfabrik, Sverige, läggs ned
Mariedals pappersbruk, Sverige, läggs ned
defibrering av flis med en skivkvarn tas i bruk vid Ortvikens tidningspappersbruk
i Sverige
1968
sågspån börjar användas som råvara för sulfatcellulosa av Oy Kaukas Ab i
Villmanstrand i Finland
Veitsiluoto och Kemijärvi, Finland, fusioneras
Forså pappersbruk, Sverige, läggs ned
Koppoms pappersbruk, Sverige, läggs ned
44
termomekanisk massa (TMP) tillverkas för första gången i världen hos
Rockhammar i Sverige
Tumba Bruks museum startar
Svenska cellulosa- och pappersbruksföreningen (SCPF) uppstår genom att
Cellulosaföreningen, Pappersbruksföreningen och Trämasseföreningen går
samman
1969
Viul Tresliperi. Norge, läggs ned
Forshaga sulfitfabrik, Sverige, läggs ned
Jössefors sulfitfabrik, Sverige, läggs ned
Kramfors boardfabrik, Sverige, läggs ned
Ställdalens sulfitfabrik läggs ned 1969
Wargöns bruk, Sverige, förvärvas av Holmen
1970
Aall-Ulefos träsliperi, Norge, läggs ned
Fostvedt Tresliper, Norge, läggs ned
Industrifiber A/S; namnet ändras 1986 till Fibergjenning A/S
A/S Jarlsberg Paper Mills, Oslo, läggs ned
Papyrus Paper Mill, Norge, läggs ned
Retur Papir A/S uppstår i Norge genom sammanslagning av AWA A/S och
A/S Vestfos Cellulosefabrik, Norge, läggs ned
Duni Bilå AB bildas
Finsjö pappersbruk, Sverige, läggs ned
första försöken att använda syrgas vid blekning vid MoDos sulfatcellulosafabrik i
Husum, Sverige
handpapperstillverkningen vid Långasjönäs, Sverige, upphör
Södras cellulosafabrik i Mörrum, Sverige, invigs
Turbo Bruks sulfitfabrik, Sverige, läggs ned
Äggfors träsliperi, Sverige, läggs ned 1970/71
1971
Gamle Maglemølle Papirfabrik, Danmark, läggs ned
Reiermanns Papfabrik, Danmark, läggs ned
Kemi Oy, Finland, inleder tillverkningen av kraftpapper
Embretsfos Træsliberi, Norge, läggs ned
Krogstad Cellulosefabrik, Norge, läggs ned
Vestlandske Treforedling, Norge, läggs ned
den första kontinuerliga sulfitkokaren i Sverige tas i användning vid Kopparfors
AB i Storvik
kontinuerlig diffusör för blekning i ett slutet system installeras vid Hammarby
sulfitfabrik i Sverige
AB Laxå Pappersbruk; läggs ned
Nykvarns pappersbruk (det sjätte bruket) läggs ned
1972
S.D. Cappelens Træsliberi, Norge, läggs ned
45
Gulskogens Cellulosefabrik, Norge, läggs ned
Songe Træsliperi, Norge, läggs ned
Statlandbruket, Norge, läggs ned
Strømsgodset (Grønvold Papirfabrikk), Norge, läggs ned
Torp Brugs A/S, Norge, läggs ned
Hillringsbergs sulfitfabrik, Sverige, läggs ned
Aspa Bruk, Sverige, det första i världen med syrgasblekning
Husums pappersfabrik, Sverige, kommer i gång
tidningspapperstillverkningen inleds vid Hylte bruk, Sveriges största enskilda
returpappersbruk
Södras cellulosafabrik i Värö, Sverige, invigs
1973
cellulosaproducenten Oy Metsä-Botnia Ab, Finland, grundas av Metsäliitto och
Oy Kymmene Ab
Tinfos Træsliberi, Norge, läggs ned
Trondhjems Papir- & Papfabrik, Norge, läggs ned
1974
Klostermølle vid Gudenåen, Danmark, läggs ned
Rosenlews sulfitmassafabrik i Björneborg, Finland läggs ned
Yhtyneet lägger ned Hovilanhaara pappersbruk i Jämsänkoski
Toppila Oy fusioneras med Kajaani Oy
Emsfors sulfitfabrik, Sverige, läggs ned
den förra Fagerviks sulfitfabriks blekeri och torkning läggs ned
Matfors träsliperi, Sverige, läggs ned
Slottsbrons sulfitfabrik, Sverige, läggs ned
Strömsnäs sulfitmassafabrik, Sverige, läggs ned
Svartviks sulfitmassafabrik, Sverige, läggs ned
Tuna Fabriks AB (Matfors), Sverige, träsliperi läggs ned
Vallviks sulfatfabrik, Sverige, kommer i gång
Linköpings Wellpappfabrik, Sverige, till Vikingstad, f.n. Stora Enso Packaging,
Vikingstad
1975
Frederiksberg Papirfabrik, Danmark, läggs ned
Kaukas i Villmanstrand startar tillverkning av bestruket tidskriftspapper, LWC.
Sulfitmassafabriken i Tolkis, nära Borgå i Finland, läggs ned
Kramfors pappersfabrik, Sverige, läggs ned
Obbola pappersfabrik (linerbruk), Sverige, tas i drift
Svenska Cellulosa AB SCA förvärvar Mölnlycke, 1997 bildas SCA Hygiene
Products AB, 2003 delas företaget i en del för hygienpapper och en del för
mjukpapper
1976
Raf. Haarla Oy fusioneras med Yhtyneet Paperitehtaat Oy
Jakobstads sulfitmassafabrik, Finland, läggs ned
46
Bøhnsdalens Træsliberi, Norge, läggs ned
Klevfos Papirfabrik, Norge, läggs ned
Nøsted Bruk, Norge, läggs ned
Mackmyra sulfitfabrik, Sverige, läggs ned
Ncb förvärvar Edet AB 1976-77
Södra Skogsägarna förvärvar samtliga aktier i Klippans finpappersbruk i Sverige
inkl. Långasjönäs
AB Papyrus och Kopparfors AB fusioneras
framställningen av mekanisk massa med CTMP-metoden lanseras på
Rockhammar
1977
Kymmene pappersbruk, Finland, upphör med framställningen av sulfitcellulosa
Metsä-Botnias sulfatmassafabrik i Kaskö, Finland, startas
TMP-fabrik byggs i Kaipola i Finland
Mjøndalen Cellulosefabrik, Norge, läggs ned
A/S Tissue (Albion), Norge, läggs ned
Yven Papirfabrik, Norge, läggs ned
Bravikens pappersfabrik i Norrköping, Sverige, invigs
Brusafors sulfitfabrik, Sverige, läggs ned
produktionen av tryckslipmassa (PGW) inleds på MoDos sliperi i Bure, Sverige
Kramfors sulfitfabrik, Sverige, läggs ned
Loddby sulfitfabrik, Sverige, läggs ned
Ohs bruks sulfitfabrik, Sverige, läggs ned
Skutskärs sulfitfabrik, Sverige, läggs ned
1978
Alvøens Papirfabriks träsliperi i Sævareid, Norge, läggs ned
Bamble Cellulosefabrik, Norge, läggs ned
Myren Tresliperi, Norge, läggs ned
Risør Tremassefabrikk, Norge, läggs ned
Skotselv Cellulosefabrik, Norge, läggs ned
Gransholms pappersbruk, Sverige, läggs ned
sulfitmassafabriken hos Grycksbo läggs ned
Hissmofors sulfitfabrik, Sverige, läggs ned
Holmens träsliperi i Norrköping läggs ned
Lottefors träsliperi, Sverige, läggs ned
Ströms sulfitfabrik, Sverige, läggs ned 1978-81
1979
Københavns Papir- och Kartonfabrik läggs ned
De Danske Sukkerfabrikker köper aktiemajoriteten i De forenede Papirfabrikker
Frederiksberg kartongfabrik läggs ned
Tampella installerar det första tryckslipverket i Anjala i Finland
Den gamla sulfatmassafabriken i Lojo, Finland stängs
47
Namsdalens Træsliperi, Norge, läggs ned
Papirfabrikken Brager, Norge, läggs ned
Bergviks sulfitfabrik, Sverige, läggs ned
Böksholms sulfitmassafabrik, Sverige, läggs ned
sammanslagning av Defibrator och Sunds, ägs helt av SCA
Delary sulfatfabrik läggs ned
Hissmofors sulfitfabrik, Sverige, läggs ned
Kyrkebyns Sulfit AB, Sverige, läggs ned
Lisefors (Fengersfors) pappersbruk, Sverige, läggs ned
Mönsterås gamla bruk stoppas
Sandvikens sulfatfabrik, Sverige, läggs ned
sulfitfabriken i Vannsätter, Sverige, läggs ned
1980
Gamle Maglemølle Papirfabriks träsliperi, De forenede Papirfabrikkers sista,
läggs ned i Danmark
två tryckslipverk installeras i Myllykoski, Finland; metoden börjar sprida sig i
världen
Sulfitmassafabriken i Varkaus, Finland, stängs
Fjeldhammer Brug, Norge, läggs ned
Katfos Cellulosefabrik, Norge, läggs ned
Mesna Træsliperi & Kartongfabrik, Norge, läggs ned
Vittingfoss Træsliperi, Norge, läggs ned
Frövifors pappersbruk, Sverige, upphör medpapperstillverkningen; en ny
kartongmaskin tas i drift 1981
Göta Bruk Bruk i Sverige läggs ned
Ströms kartongförädling, en avdelning inom Iggesunds Bruk, Sverige, grundas
Westerviks Pappersbruk, Sverige, läggs ned
1981
Genfiber A/S grundas i Assens i Danmark för att producera avsvärtad massa av
returpapper, verkar till 1990
Den gamla sulfitmassafabriken i Jämsänkoski stängs
Alvøens pappersbruk i Bergen, Norge, läggs ned
Gjøvig Træsliberi (Toten Cellulose), Norge, läggs ned
A/S Hamang Papirfabrik i Sandvika, Norge, läggs ned
Sande Tresliperi, Norge, läggs ned
Svelvik Papirfabrik, Norge, läggs ned
Frövifors pappersbruk går över till kartongtillverkning
Klemensnäs träsliperi, Sverige, läggs ned
Skrufs eller Skruvshults (Emsfors) pappersbruk, Sverige, går i konkurs
Ströms Bruks sulfitfabrik, Sverige, läggs ned
Strömsnäs pappersbruk, Sverige, läggs ned
Östanå Bruk. Sverige, läggs ned
48
1982
Sulfitcellulosafabriken i Kajana, Finland, läggs ned
Granfos Brug, Norge, läggs 1982-83 ned
Katfos Fabriker, Norge, läggs ned
Skaaningsfos Træsliberi, Norge, läggs ned
Trælandsfos Træsliperi, Norge, läggs ned
Broby Pappersbruk AB, Sverige, läggs ned
Hammarby sulfitfabrik, Gästrikland i Sverige, läggs ned
Hörnefors sulfitfabrik och pappersbruk, Sverige, läggs ned
Köpmanholmens sulfit- och sulfatfabrik, Sverige, läggs ned
Munksjö, Sverige, förvärvar Billingsfors Pappersbruk
Östrands sulfatfabrik, Sverige, kompletteras med en CTMP-fabrik
1983
Kymi-Kymmene och Strömberg fusioneras i Finland till Kymi-Strömberg Oy
ett PGW-träsliperi byggs av Tampella i Anjala vid Kymmene älv i södra Finland,
övergår 1993 i Enso Gutzeits ägo
Savon Sellu Oy fusioneras med Metsäliiton Teollisuus Oy (Skogsägarnas industri)
sulfitfabriken vid Hallsta pappersbruk, Sverige, läggs ned
1984
Stockfors träsliperi, Finland, läggs ned
Forsså Bruk, Sverige, läggs ned
Frövifors pappersbruksmuseum grundas i Sverige
Ortvikens sulfitfabrik, Sverige, ersätts med en TMP-anläggning
Stora Kopparbergs Bergslags AB tar namnet STORA
STORA köper Billerudkoncernen, bl.a. Gruvö ingår
Swedish Match köper Långasjönäs vars namn ändras till Swedish Tissue AB
Vaggeryd sulfatfabrik, Sverige, läggs ned
1985
Sulfitmassafabriken i Lielahti, i Tammerfors i Finland, konverteras till en CTMPfabrik, läggs ned 2008
Den gamla sulfitmassafabriken i Lievestuore stängs
Sulfitmassafabriken i Nokia stängs
Sulfitmassafabriken i Äänekoski stängs då en ny sulfatmassafabrik byggs
Salsbrukets Træsliperi, Norge, läggs ned
Domsjö startar en CTMP-fabrik; nedl. 1991
Fiskeby Board AB bildas
1986
A/S J Smiths Papirfabrik vid Viborg, Danmark, läggs ned
Enso köper Tervakoski, Finlands äldsta fortfarande fungerande pappersbruk
Enso köper Ahlströms pappersfabrik i Varkaus i Finland
Valmet och Wärtsilä, Finland, slår ihop tillverkningen av pappersmaskiner och
bildar Valmet Paperikoneet Oy
49
Toppila gamla sulfitmassafabrik stängs
Oulu Oy fusioneras med Veitsiluoto Oy
CENTROCELL gamla sulfitmassafabrik i Lievestuore, Finland går i konkurs
Drammen Paper Mills, Norge, läggs ned
Gaasevaad Papirfabrik (Star Paper Mill), Norge, läggs ned
Klevfos Industrimuseum öppnas i Norge
Phønix Papirfabrikk, Norge, läggs ned
Skotfos Bruk, Norge, läggs ned
Union Drammen, Norge, läggs ned
Valmet förvärvar Karlstads mekaniska verkstad, Sverige
Fiskeby AB (utan Fiskeby Board) förvärvas av Holmens Bruk AB
Katrinefors bruk köps av Holmen, Sverige
Holmens pappersbruk i centrala Norrköping läggs ned och företaget förvärvar
Fiskeby AB
1987
De forenede Papirfabrikker, Danmark, säljs till STORA
Rauma-Repola, Finland, köper Oy W. Rosenlew Ab
Metsä-Serla uppstår genom samgång mellan Oy G.A. Serlachius Ab och
Metsäliiton teollisuus
Namnet på Kymi-Strömberg Oy ändras till Kymmene Oy
Oy Kaukas Ab fusioneras med Kymmene Oy
Oy Wilh. Schauman Ab fusioneras med Kymmene
Valmet Paperikoneet och Ahlströms pappersmaskiner går samman och bildar
Valmet-Ahlström Oy
Gjeving Træsliperi, Norge, läggs ned
Hofs Brug, Norge, läggs ned
Kammerfos Træsliberi, Norge, läggs ned
Norwegian Paper Co läggs ned
STORA köper AB Papyrus i Mölndal i Sverige
1988
i Danmark grundas sex företag för insamling av returpapper
Vilholt Træsliberi, Danmark, läggs ned
Kymmene köper Oy Wilh. Schauman Ab
Tervakoski Oy säljs till Enso-Gutzeit Oy
Lohjan Paperi Oy säljs till Rauma-Repola Oy
Egelands Verk (Søndeled Træsliperi), Norge, läggs ned
Tronstad Tresliperi, Norge, läggs ned
Dejefors pappersfabrik (Deje Bruk AB), Sverige, läggs ned
MoDo köper Holmen och MoDo, Holmen och Iggesund går samman
under namnet Mo och Domsjö AB
50
MoDo köper Katrinefors bruk
STORA förvärvade Swedish Match och Swedish Tissue AB döptes 1989 om till
Finess-Långa ab
1988-91
Sunds Defibrator Industries AB övergår i Rauma-Repolas ägo
1989
Yhtyneet paperitehtaat köper Kajaani Oy
Haarla pappersfabrik i Tammerfors läggs ned
Gamla Kymi pappersfabrik läggs ned
avsvärtningsanläggning byggs i Kaipola i Finland, behandlar drygt hälften av allt
returpapper som tas till vara från hushåll i Finland
Eiker Papirfabrik (Sunland), Norge, läggs ned
Aspa Bruk, Sverige, först i världen med helt klorfri sulfatmassa (TCF)
Emsfors papersbruk, Sverige, läggs ned
Katrinefors bruk, Sverige, förvärvas av Metsä-Serla Oy (Metsä-Tissue AB)
sulfatfabriken i Marma, Sverige, läggs ned
Pauliström och Nyboholm förvärvas av Metsä-Serla
1990
Fredericia Cellulosa A/S på Jylland läggs ned och användningen av halm som
råvara upphör i Danmark
Genfiber A/S, Danmark upphör med verksamheten
handpapperstillverkningen upphör i Silkeborg
Maglemølle Papirfabrik, Danmark, läggs ned
Repola uppstår när Rauma-Repola köper Yhtyneet Paperitehtaat
Joutseno-Pulp Oy fusioneras med Yhtyneet Paperitehtaat
Fiskeby Board AB säljs till Riverwood International Corp., Atlanta, USA
Matfors pappersfabrik, Sverige, läggs ned
STORA köper det tyska traditionsföretaget Feldmühle
STORA säljer Billeruds Bruk
STORA säljer Finess och Långasjönäs till Duni AB
1990
Kamyr delas mellan Kværner och Ahlström
papperstillverkningen i Matfors, Sverige, upphör
Oppboga bruk, Sverige, kartongtillverkningen läggs ned
1991
Metsä-Serla stänger den gamla sulfitmassafabriken i Mänttä
Yhtyneet stänger den gamla sulfitmassafabriken i Raumo
Rauma-Repola Oy och Yhtyneet Paperitehtaat Oy fusioneras till Repola Oy.
Företagens pappersindustrier fortsätter sin verksamhet under namnet Yhtyneet
Paperitehtaat Oy
Kemi Oy och Oy Metsä-Botnia Ab fusioneras.
användningen av sulfitmetoden upphör i Finland
Fossing Tresliperi, Norge, läggs ned
51
Domsjös CTMP-fabrik läggs ned
MoDo tar en returpappersanläggning i drift i Braviken
Sandarne sulfatfabrik, Sverige, läggs ned 1991/92
Sofiehems träsliperi, Sverige. Läggs ned
1992
Ny Maglemølle, Danmark, läggs ned
Valmet förvärvar Tampella Papertech Oy
Byafossen Træsliberi (A/S Helge-Rein-By Brug), Norge, läggs ned
Norsk Resy grundas för insamling av returkartong
Bure träsliperi, Sverige, läggs ned
Edsbruks sulfatfabrik, Sverige, läggs ned
MoDos sulfitmassafabrik i Domsjö inför en sluten process i sitt blekeri som det
första bruket i världen
Nedre sliperiet vid Kvarnsvedens pappersbruk, Sverige, läggs ned
1993
Højbygård Papirfabrik, Danmark, läggs ned
Silkeborg Papirfabrik säljs till Drewsen Spezialpapiere GmbH & Co KG
Tampella Forest Oy fusioneras med Enso-Gutzeit Oy.
Norrlands Skogsägares Cellulosa AB, Ncb, Sverige, inkorporeras i AssiDomän
1994
Ahlström förvärvar Åkerlund & Rausing Group, som sedan 2001 ingår i den
australiensiska förpackningskoncernen Amcor Group
SCA avyttrar MoDo
ASSI och Domänverket går samman till ett börsnoterat bolag
1995
Myllykoski Paper Oy blir ett självständigt företag
Oy Kyro Ab:s skogsindustri fusioneras med Metsä-Serla Oy
Enso-Gutzeit Oy och Veitsiluoto Oy fusioneras till Enso Oy
1996
Oy Metsä-Rauma Ab bygger en cellulosafabrik i Raumo, Finland
UPM-Kymmene uppstår genom en fusion av Repola Oy:s skogsindustri och
Kymmene Oy
Veitsiluoto och Enso-Gutzeit, Finland, fusioneras, Enso Oy uppstår
1998
STORA och Enso fusioneras
Vääräkosken Pahvi med en kartongfabrik i Ähtäri, Finland, går i konkurs och
läggs ned
Rena Træsliperi, Norge, läggs ned
Treschow Træsliberi (Fritzøe) i Larvik, Norge, läggs ned
1999
Stora Papyrus säljer Dalum Papirfabrik, Danmark, till en dansk investeraregrupp
Danisco Paper (Grenå Papfabrik) säljs till SCA (Svenska cellulosa AB)
52
Stora Enso säljer Tervakoski till det österrikiska företaget Trierenberg AG
Metso-koncern uppstår genom en fusion av Rauma Oy och Oy Valmet Ab
Metso förvärvar Beloits pappersmaskinstillverkning
Alstermo pappersbruk, Sverige, läggs ned
Fridafors träsliperi och pappfabrik, Sverige, läggs ned
MoDo Paper AB uppstår genom sammanslagning av Mo och Domsjös och SCAs
finpapperverksamheter
2000
Silkeborg Papirfabrik, Danmark, läggs ned
den första helintegrerade pappersmaskinen levereras av Valmet (Metso)
Metsä-Serla, Finland, förvärvar MoDo Papper AB, Sverige
Metsä-Serla övertar Zanders två fabriker i Tyskland
SCA, Sverige, köper Metsä-Serlas wellpapproduktion
AssiDomän säljer bl.a. Väja till det österrikiska företaget Frantschach
Södra Cell köper de norska fabrikerna Tofte och Follafos
2001
Metsä-Serla byter namn och blir M-Real
Joutseno BCTMP-fabrik, Finland, tas i drift
AssiDomän Kraftliner AB blir Kappa Kraftliner Piteå AB
Billerud bildas genom en sammanslagning av AssiDomäns pappersbruk
Skärblacka och Karlsborg och Stora Ensos pappersbruk Gruvön, Sverige
riksbanken säljer Tumba pappersbruk till Crane & Co
2002
Sande Paper Mill, Norge, läggs ned
DUNI AB säljer Långasjönäs till det brittiska bolaget LPC Group
Klippan förvärvar Stora Enso Mölndal AB
Munksjö köps av Jefferson Smurfit, ett nytt ägarbyte 2004 varvid SCA förvärvar
produktionen av hygienpapper och Smurfit-koncernen förpackningarna, på basis
av det gamla Timsfors Bruk uppstår Smurfit Munksjö Lagamill
Silverdalens (Hällefors) pappersbruk, Sverige, läggs ned
2003
Wermlands Paper, Sverige, bildas genom sammanslagning av Bäckhammars och
Åmotsfors Bruk
2004
Oppboga Bruk får en ny ägare och återupptar kartongtillverkningen
2005
Kaskö BCTMP-fabrik, Finland, tas i drift
UPM lägger ned en gammal finpappersfabrik i Kuusankoski
beslut fattas om att avveckla Norske Skog Union
pappersbruket i Fiskeby byter namn till Graphic Packaging International Sweden
AB och 2008 till Fiskeby Board AB
53
riskkapitalgruppen EQT köper Munksjö specialpappersverksamhet
Jefferson Smurfit Group och Kappa Packaging, Sverige, fusioneras, Smurfit Kappa
Group uppstår
verksamheten vid Klippan Mölndal AB avvecklas
Ösjöfors handpappersbruk hörande till Tekniska museet, Stockholm, brinner ned
2006
UPM-Kymmene lägger ned pappersbruket i Voikka
Stora Enso säljer Pankakoski pappersfabrik, Finland, till Smurfit Group
Drammenselvens Papirfabrikker (Nordic Paper Geithus), Norge, läggs ned
Klosterfossen Papirfabrik, Norge, läggs ned
Skiens Træsliberi (Union), Norge, läggs ned
Klippans Bruk, Sverige, går i konkurs, en ny start som Svenska Pappersbruket AB
VIDA förvärvar Lessebo AB
Stora Enso säljer Grycksbo till riskkapitalgruppen Accent Equity
2007
Metsä-Botnias cellulosafabrik i Fray Bentos i Uruguay tas i drift
Stora Enso säljer Consolidated Paper och därmed sju fabriker i USA och Kanada
samt beslutar att stänga cellulosafabriken i Kemijärvi och pappersfabriken i
Summa i Finland samt massafabriken Norrsundet utanför Gävle i Sverige.
M-Real meddelar att bolaget skall nedlägga sin CTMP-massafabrik i Lielahti i
Finland och stänga en pappersmaskin på Kangas pappersfabrik i Jyväskylä i
Finland
UPM stänger Tervasaari gamla sulfitmassafabrik i Valkeakoski och
framställningen av sulfitmassa upphörde i Finland
M-Real nedlägger sin fabrik i Wifstavarf, Sverige
2008
Stora Enso lägger ned Kemijärvi sulfatmassafabrik
Stora Enso stänger Summa pappersfabrik i Finland
Stora Enso stänger en pappersmaskin i Anjala, Finland
UPM stänger pappersbruket i Kajana, Finland
CTMP-fabriken i Lielahti i Tammerfors, Finland läggs ned
UPM lägger ned Tervasaari sulfatmassafabrik i Valkeakoski
Strömsdals kartongfabrik i Juankoski går i konkurs
Graphic Packaging International Sweden AB byter namn till Fiskeby Board AB
Utansjö bruk, Sverige, läggs ned
Wargöns bruk läggs ned
2009
Metsä-Botnia lägger ned sulfatmassafabriken i Kaskö, Finland
KCL:s forsknings- och laboratorieverksamhet överfördes till VTT. Företaget KCL
fortsätter med att driva pilotanläggningen och sköta fastigheten.
Håfreströms bruk läggs ned
Korsnäs köper Rockhammar
2010
SAPPI stänger Kangas pappersfabrik i Jyväskylä, Finland
54
Stora Enso avslutar tidningspappersproduktionen i Varkaus genom att stänga två
pappersmaskiner
Stora Enso stänger en pappersmaskin i Imatra, Finland
M-real anmäler att man stänger en pappersmaskin i Simpele, Finland och flyttar
produktionen till Tyskland
Metsä-Tissue stänger en specialpappersmaskin i Mänttä och flyttar produktionen
till Tyskland
UPM-Kymmene Oy köper Myllykoski Oy, som därmed återbördas till det gamla
moderbolaget efter separationen 1952.
Arctic Paper köper Grycksbo
Örebro Kartongfabrik läggs ned
55