Nr 5/2010 - Ålands Sjöfart

Download Report

Transcript Nr 5/2010 - Ålands Sjöfart

Tallink går stadigt framåt

Sidan 24

Viking Line beställer nya fartyg

Sidan 14

ålands sjöfart

& HANDEL

nr 5/2010

Stort test: Passar du som sjöman?

Sjöfartsutbildningen måste koordineras Postrodden – för tradition och fosterland En sällsam skorstenshistoria

Vi väljer sjön!

ledare

Det är tråkigt att konstatera att sjöutbildningen på Åland inte alltid motsvarar de krav och förväntningar som man bör kunna ställa.

"Voffor gör ho på detta viset?"

 Jag kan inte rå för att jag tänker på Rumpnissarna i Astrid Lindgrens Ronja Rövardotter när jag hör talas om, eller läser om sjöfartsutbildningen på Åland. Rumpnissarna var de där små harmlösa varelserna som hade svårt att se samman hang, var relativt inkompetenta och där med ganska irriterande för sin omvärld. Dessutom bodde de i jordhålor. "Voffor gör ho på detta viset?”, var ett av deras vanligaste uttryck.

Av tradition handlar höstnumret av Ålands Sjöfart & Handel till stor del om sjön som yrkesplats och vänder sig till skol ungdomar som ska välja sin framtida yrkes karriär och därmed adekvat utbildning.

Det är tråkigt att konstatera att sjöut bildningen på Åland inte alltid motsvarar de krav och förväntningar som man bör kunna ställa. Tyvärr är det här inget nytt. Det verkar som om utvecklingen står och hackar utan att vare sig kunna gå framåt eller bakåt. Istället för att agera så tillsätts nya utredningar. Varför denna oförmåga till handling? Åland, om någon ort, bör kunna tillhandahålla en sammanhängande och adekvat marin utbildning i mästarklass. Åland har tradition, kunskap och utbild ningssystem och inte minst egen beslutande rätt i dessa frågor. Åländska sjömän har sedan länge internationellt renommé för sin sjöfartskunskap. Här finns kompetenta lärare, sjösäkerhetscenter, skolfartyg och utbildningslokaler. Här finns alltså allt i utbildningsväg, men finns viljan att skapa något unikt? Om inte så är det beklagligt.

Istället för att lyssna till näringen och den verklighet man lever i, låter politiker och skolsystem tydligen prestige, revir tänkande och okunskap få företräde. Vad kan det annars vara? Alla byggstenar finns

E rica N ormaN c hEfrEdaktör

för att skapa en egen maritim utbildning som kan tillhandahålla ”allt” från matros och vaktstyrman till befäl. Starta en marin akademi, med utbildning, utveckling och forskning parat med praktiskt inriktade utbildningar – i nära samarbete med näringen. Ett lärosäte som kan få interna tionellt rykte och som dessutom hjälper till att framhäva orten Åland som progressiv och attraktiv. Varför denna obeslutsamhet och ovilja att se till näringens och de stu derandes behov? Varför tappa visioner och helhetssyn när de enskilda utbildningarna diskuteras?

I nummer 6/2009 av Ålands Sjöfart & Handel fanns en intervju med ålänningen och företagsgurun Kjell A Nordström. När han fick spåna fritt om vad som skulle ”lyfta Åland” sa han bland annat detta om högskoleutbildningen;

”För det tredje skapar jag en rejäl högskoleut bildning med en specialinriktning – det blir som en magnet. Högskolor i dag är högspecialiserade. På Åland blir det en högskola som bygger på sjöfartstra ditionen med maritim inriktning. Utbildning i dag är som sport – det är en elitistisk verksamhet. Man måste ta de bästa spelarna och vara väldigt specia liserad så att människor känner att de vill åka till Åland och stanna där några år för att utbilda sig.”

Det vore bra om politiker och utbild ningssamordnare läste det förra stycket igen och verkligen reflekterade över inne börden i vad Kjell A Nordström säger.

Vem som är den största Rumpnissen i utbildningsröran på Åland låter jag vara osagt. Men eftersom jag själv uppenbarli gen missar något i det som verkar logiskt och självklart, sätter jag mig i rumpnisse hålan och frågar, ”Voffor gör di på detta viset?”.  ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL | |

Ålands Sjöfart & Handel Chefredaktör Erica Norman tel. +358-(0)457 517 4211 [email protected]

Redaktionsadress Ålands Sjöfart & Handel PB 121, AX-22101 MARIEHAMN [email protected]

Medarbetare i detta nummer Lars-Erik Eriksson Helena Forsgård Erica Norman John Pagni Ann-Sofi Sund Pärmbild Foto: Daniel Eriksson Elever från Ålands sjömansskola Prenumeration/Fakturering Birgitta Andersson Alandia-Bolagen PB 121, AX-22101 MARIEHAMN tel. +358 (0)18 29 000 [email protected]

eller [email protected]

Annonser Ann-Sofi Sund tel. +358 (0)40 847 8350 [email protected]

Tryckeri Mariehamns Tryckeri, ISSN 0357-3036 Grafisk Design/Layout Maridea Reklambyrå Utgivare Förbundet för främjandet av Ålands sjöfart r.f.

Dessutom officiellt språkrör för Ålands Nautical Club, Stiftelsen Ålands Sjöfartsmuseum samt Ålands sektion av Kap Horn-föreningen.

Förbundets styrelsemedlemmar Ordförande: Dan Mikkola, Leif Nordlund, Anders Nordlund, Hanna Hagmark-Cooper, Olof Widén, Agneta Karlsson, Daniel Dahlén Redaktionen ansvarar ej för insända, ej beställda texter och bilder.

Anonyma insändare publiceras ej.

Eftertryck förbjudes.

Allt skrivet material mottas elektroniskt.

Sista numret av Ålands Sjöfart & Handel kommer den 2 december 2010 Välj rätt sjöjobb sidan 4–7 Trotjänaren Birger Jarl sidan 15–17 Nostalgiskt sjömuseum i Grundsunda sidan 30

Ledare .............................................................................................. 1 Vägen till kaptensexamen gick via sjömansskolan ...................................... 4–5 Tänk efter före – vill du ha de jobb du utbildas för? ........6–7 Ökat samarbete i sjöfartsutbildningen? ...................................................8

Test: Passar du som sjöman ....................................... 10 –11 Den maritima världen – en uppsjö av möjligheter .....................................12

Viking Line beställer nya fartyg .................... 14 Sista sommaren med Birger Jarl ...........15–17 Postrodden – för tradition och fosterland ...................................................................... 18–20 En skorstens sällsamma historia ....... 22–23 Tallink går stadigt framåt ...........................24–28 Bland turlistor och tändstickor ............ 30 –31 ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL | |

Välj rätt sjöjobb!

Ålands Sjöfart & Handel har träffat fem studerande som siktar på en framtid till sjöss. Två har studerat till vaktstyrmän vid Ålands sjömansskola och två har gått på sjöfarts programmet vid Högskolan på Åland. En har studerat maskinteknik vid högskolan. Två av dem ska studera vidare efter ett sabbatsår medan de tre andra ger sig ut i arbetslivet. – Just nu kan man inte välja och vraka precis hur som helst bland jobben men det ordnar sig säkert, säger de.

foto : E rica N ormaN

Anders var pionjär

Vägen till kaptensexamen gick via sjömansskolan

tExt & foto h ElENa f orsgård

Vägen till en examen som sjökapten kan börja vid Ålands sjömansskola för att fortsätta och avslutas vid Högskolan på Åland. Den vägen tog Anders Nyberg och den vägen vill Laura Nieminen och Jonathan Liewendahl ta. Ulrika Boman däremot började direkt vid Högskolan på Åland och kan tänka sig en framtid som befäl ombord på ett supplyfartyg.

| | ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL  Laura Nieminen och Jonathan Liewendahl har gått tre år vid Ålands sjömansskola och är nyut- examinerade vaktstyrmän. Både Laura och Jonathan tänker studera vidare till sjökaptener och hoppas få plats vid Högskolan på Åland, men först ska båda ha ett sabbatsår. Laura har sökt som frivillig till Obbnäs flottstation medan Jonat han ska jobba på Godby Shippings fartyg.

Tolv elever inledde sina studier till vaktstyrman samtidigt som Laura och Jonathan men endast fem kom igenom. De sju övriga valde att antingen byta skola helt eller att stanna i skolan men att satsa på en manskapsutbildning istället.

– Vissa perioder och vissa kur ser med mycket teori har varit mer intensiva och krävande än andra och det kan vara tufft att hänga med om man inte är motiverad. Det är svårt att lära sig navigering om man helt saknar intresse, säger Jonathan.

Förvånad

Laura blev förvånad när hon insåg att sjömansskolan inte har det bästa ryktet på Åland. Utanför Åland an ses den vara en bra skola, på Åland möttes hon ofta av smått förvånade reaktioner när hon sa att hon gick på sjömansskolan – ”där går man bara om man inte kommer in någon annanstans”.

– Men varför ska man gå i lyceet om man verkligen vet att man vill till sjöss? Då kan man gärna börja här och sedan läsa vidare, säger Jonathan.

Schemaläggningen har inte alltid fungerat klanderfritt, det har bland annat gällt de externa kurser som ordnats vid Ålands sjösäkerhets centrum. Om en planerad kurs där uteblivit av någon orsak har eleverna stått utan program i några dagar och ingen verkar ha brytt sig.

– Men jag tror att det är över gående problem, den nya rektorn verkar jätteduktig, säger Laura Nieminen.

Vilka råd vill ni ge till dem som går på nian och som funderar på Ålands sjömansskola?

– Det är bra att ha ett intresse för sjölivet i botten, att man inte söker till skolan i brist på annat. Men man får snabbt reda på om sjölivet passar en eftersom man ganska omgående åker ut på praktik, säger Jonathan.

– Man måste inte kunna en massa om sjölivet på förhand, det räcker att man är intresserad. Jag har haft tre bra år i skolan trots vissa brister och problem, säger Laura.

Pionjär

Anders Nyberg som bor i Marie hamn kom till sjöfartsprogrammet vid Högskolan på Åland via Ålands sjömansskola. Han är faktiskt den första som gått den vägen – först till vaktstyrman vid sjömanssko lan och sedan fortsatta studier vid högskolan. Samma väg väntar nu ovannämnda Laura Nieminen och Jonathan Liewendahl.

– Jag har förhoppningsvis banat väg för dem. Övergången mellan utbildningarna har inte alltid varit komplikationsfri och det har varit både en del nojs och osäkerhet om vad jag får räkna till godo från ut bildningen vid sjömansskolan. Det känns inte som det finns en öppen länk mellan utbildningarna trots att det geografiskt är kort väg mellan enheterna, säger Anders Nyberg och tillägger: – Det har inte varit en enorm nivåskillnad mellan utbildningarna, däremot ska man ta betydligt mer eget ansvar på högskolan.

Jonathan Liewendahl tycker att man har en fördel när man har utbildningen vid sjömansskolan i botten. Då har man fått en rejäl dos praktiskt kunnande och man känner sjölivet så att säga från grunden.

– Vi hoppas på att klara utbild ningen vid högskolan på 2,5 år, säger Liewendahl.

Slitit rätt hårt

Anders Nyberg och Ulrika Boman ska ägna den här hösten åt sina examensarbeten och räknar med att bli klara till jul. Ulrika, som är från Stockholm, har prövat på en del olika jobb och utbildningar innan hon sökte sig till högskolan. Hon säger att hon lärt sig mycket, det märks framför allt under det fjärde året, och hon har trivts med att ha lärarledd undervis ning från åtta till fyra.

– Jag har dock slitit hårt med matematiken och fysiken eftersom jag hade rätt dåliga förkunskaper. Men jag har fått hjälp och stöd av både kurskamrater och lärare. Om man verkligen vill klara sig så gör man det, men det har nog krävts många kvällar och helger, säger hon och tillägger: Samma fenomen har märkts på den här utbildningen som på den för vaktstyrmän – det har varit en del strul med schemaläggningen och flera studerande har hoppat av. En del har valt att studera vidare på annan ort medan andra har börjat jobba. – Det cirkulerar en del rykten som att det är lättare att studera i Kalmar eller Göteborg men egent ligen finns det inga genvägar. Om man vill ha sin utbildning får man lov att kämpa ibland, så är det bara. 

Ulrika Boman och Anders Nyberg är snart klara med sin sjöfarts utbildning vid Högskolan på Åland. Laura Nieminen och Jonathan Liewendahl har gått tre år vid Ålands sjömansskola och tänker så småningom studera vidare vid högskolan.

ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL | |

Martin Jansson kom från Sverige och har studerat på maskinteknikprogrammet vid Högskolan på Åland.

Martin på maskin

Tänk efter före

– vill du ha de jobb du utbildas för?

tExt & foto h ElENa f orsgård

Ring och prata med elever! Besök gärna skolan och diskutera med lärare innan du bestämmer dig. Utbildningen är bra, men den passar inte alla, och det är viktigt att man vet vad man ger sig in på och vilka jobb man utbildas för. Det säger Martin Jans son, en av dem som blev klar i våras med sin utbildning på programmet för maskinteknik. – Det har varit fyra långa år som ändå gått snabbt, säger han.

| | ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL  Martin Jansson kom från Åmål i Sverige för att stu dera på programmet för maskinteknik vid Högskolan på Åland. Han sökte till motsvarande utbildning vid Chalmers i Göteborg men hamnade på reservlistan och fick då höra om utbildningen på Åland. Han tog sin pappa med sig och åkte till Åland för att titta närmare på hela paketet – studiemiljön och utbild ningen och hann även med en träff med en av lärarna vid programmet, Hans Lavonius.

– Det var inte ett svårt beslut att fatta att börja stu dera på Åland men det var ett stort steg för mig att ta. Jag har mina vänner i Åmål och har aldrig bott hem- ifrån tidigare.

Gillar lektioner

Martin gillade upplägget vid högskolan med schema lagda lektioner på dagtid och läxor på kvällarna, det passade honom och gav en bra struktur för dagarna. Vid till exempel Chalmers har man färre lektioner men i gengäld mer eget arbete och då kan det lätt bli mer flytande om man inte är väldigt disciplinerad.

Martin säger att han lärt sig mer än han förväntade sig, han har fått en bra grundutbildning inom ett brett område och kunskapen har gett honom en självkänsla som känns bra inför kommande jobb.

tror att man får skruva på en motor hela tiden utan att läsa en bok har kommit fel.

Matematiken blir en stötesten för en del. För Martins del gick årskurserna ett och två bra, sedan började det gå runt i huvudet.

– Då fick jag verkligen anstränga mig för att hänga med men det gick med en stor portion vilja och med mycket pluggande. Efteråt har jag också insett att det inte är onödig kunskap i bagaget utan det ger en djupare förståelse, säger han.

Bra simulatorövningar

Martin har uppskattat utbildningen i maskinrums- simulatorn. Där har man fått lära sig hur allt hänger ihop i ett maskinrum, i vilken ordning olika åtgärder ska vidtas, stresstålighet och kommunikation. Det är A och O i en krissituation att man kan prata med och att man förstår varandra.

– Simulatorn håller hög standard och där kan man simulera hur många olika situationer som helst på olika typer av fartyg.

Mariehamn är kanske inte den mest livade studiestad man kan tänka sig, men Martin har varit nöjd med sitt boende – i studentbostad i Strandnäs – och han gillar den åländska naturen. – Det är så fint att gå längs stränderna.

Martin säger att han har lärt sig mer än han förväntade sig, han har fått en bra grundutbildning inom ett brett område och kun skapen har gett honom en själv känsla som känns bra inför kommande jobb.

– När man är så få studerande som vi varit, tio på en årskurs, får man i det närmaste personlig undervisning. Om man haft problem har man lätt kunnat grabba tag i en lärare för att få hjälp. Man får det stöd man behöver för att klara utbildningen om man ber om det, säger han.

Krävande

Studierna har varit krävande. Det har inte gått att springa på krogen varje helg och det har förekommit veckor när man suttit över böckerna nästan dygnet runt.

– Men tillfredsställelsen har varit stor när man klarar alla tentor. Men jag tycker att utbildningen passar bättre för en teoretiker som är tekniskt intresserad än för en praktiker med svaga teoretiska förkunskaper. De som

Intresserar jobben?

Martins framtidsplaner är inte helt klara. Han har sökt jobb vid ett reningsverk i Karlstad men har även hört sig för med åländska rederier. Norge är också tänkbart i framtiden.

– Det är inte svårt att få jobb, men man ska inte räkna med ett toppjobb direkt om vill stanna i land, man måste bevisa vad man går för först.

Till slut ger Martin några råd till dem som eventuellt funderar på att börja studera vid maskinprogrammet.

– Fundera på om du är intresserad av de jobb du utbildas för. Många lockas till utbildningen för att det sägs vara så lätt att få jobb när man är klar, men fall inte i den gropen. Om du inte trivs med de jobb du kan få är det ingen idé att du börjar, säger Martin Jansson. 

foto : E rica N ormaN

ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL | |

Ökat samarbete i

sjöfartsutbildningen?

av h ElENa f orsgård

En ny rapport är på kommande detta år angående sjöfarts utbildningen på Åland. Målet för den är att öka samarbetet mellan nivåerna och att undvika att kurser erbjuds dubbelt – både på högskolan och på sjömansskolan.



Bernt Bergman

inom skolvärlden. , som tog över som rektor vid Ålands sjömansskola för ett år sedan, är med i gruppen och han säger att det i praktiken går att slå ihop skolorna som utbildar sjöfolk – om viljan finns Bergmans uppdrag är bland annat att jämföra den åländska sjöfartsutbildningen med den i omvärlden – i Sverige, Norge och Danmark. Hur lång tid tar utbild ningen på respektive nivå i grannlän derna, hur mycket praktik ingår och hur sker övergången från manskapsutbildning på gymnasienivå till befälsutbildning på högskola? Utbildning till befäl på gym nasienivå, alltså utbildning till vaktstyr män och vaktmaskinmästare som ges vid Ålands sjömansskola, finns enbart i Finland.

– Det hävdas gärna att vi på Åland har världens bästa sjöfartsutbildning, men den är förmodligen också den längsta. Man kan fråga sig om det är bra för de stude rande, för näringen och för samhället att ha så lång utbildning, säger Bergman.

Bernt Bergman, rektor vid Ålands sjömansskola, säger att skolans utbildningar till befäl – vaktstyrman och vaktmaskinmästare – är mer krävande än övriga inrikt ningar vid skolan. Därför har man också haft en del avhopp på just de linjerna.

Befogad kritik

Laura Nieminen och Jonathan Liewen dahl, nyligen utexaminerade vaktstyrmän som uttalar sig i en annan artikel, hade en del kritiska synpunkter på utbildningen vid Ålands sjömansskola, bland annat på schemaläggningen. Bergman säger att kritiken är berätti gad. Det var tomt ett par månader på rek torsstolen innan han kom och det fanns en rad olösta frågor. Han fick därför ägna första halvåret åt ”att släcka bränder” i stället för att arbeta mer på lång sikt.

Har samma mål

Anders Nyberg, som intervjuas i en annan artikel, var den första som kom från vaktstyrmanslinjen vid sjömanssko lan för vidare studier vid högskolan. Över gången var inte helt friktionsfri enligt honom.

– Vi vet mer i dag än vi gjorde när Anders började, de som kommer samma väg nu får klarare besked om vad som kan räknas till godo, säger Henrik Karlsson, vice rektor vid Högskolan på Åland.

Vissa kurser är exakt de samma, de tas bland annat vid sjösäkerhetscentret, och i de fallen råder inga oklarheter. Karlsson säger att de som kommer från sjömansskolan får räkna till godo cirka 1,5 år av sin utbildning. Det är dock svårt att göra upp en personlig studiegång för dem som kommer från sjömansskolan, det betyder i praktiken att de kan få en del hål och hack på sitt schema.

– Samarbetet mellan våra skolor har bli vit mycket bättre och vi har samma mål, att utbilda bra sjöfolk för rederinäringen, säger Henrik Karlsson.

Optimal kombination?

Vad arbetsgruppen som granskar utbild ningen kommer fram till den här gången återstår att se.

– Studierna vid sjömansskolan har indelats i perioder från och med hösten. Tanken är att även studierna vid hög skolan skall periodiseras så att de går att samordna mellan nivåerna. Att studera vid sjömansskolan och läsa framför allt mate matik och engelska enligt lyceets läroplan tror jag att är den optimala kombinatio nen inför befälsstudier, säger utbildnings minister Britt Lundberg. 

| | ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL

DNV as your preferred partner

DNV has taken the leading role in making LNG propulsion safe and viable for vessels operating on LNG fuel. The first rules were developed by DNV and are likely to be implemented into IMO’s new rules for LNG propulsion, the IGF Code, by 2012. It is DNV’s intention to continue to be the primary mover concerning the technical safety of vessels operating with LNG propulsion; moreover DNV also intends to remain a preferred partner for advisory and operational matters.

Det Norske Veritas Oy Ab Keilasatama 5, 02150 Espoo Aurakatu 18, 20100 Turku Wolffintie 36, 65200 Vaasa Alholmintie 72, 68600 Pietarsaari Hatanpään Valtatie 34 A, 33100 Tampere Norragatan 5, 22100 Mariehamn Tel: +358 9 681 691 www.dnv.fi

ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL | |

Test

Passar du som sjöman?

Att välja yrkesutbildning är inte lätt. Vad är jag intresserad av, hur flexibel är jag, hur stor vikt lägger jag vid arbetstider och arbetsmiljö? Det är bra att noggrant tänka igenom alla aspekter innan du söker till en utbildning. Rederierna i Finland erbjuder här ett test som kan ge dig en vägledning om du passar för ett liv som sjöman. Testet har tagits fram av två sjökaptener för ”Satsa på SJÖFART”, utgiven av Sjöfartens Utbildnings Institut i Sverige.

1 Söker du den här utbildningen i första hand?

a. Ja, första b. Nej, andra eller tredje c. Nej, fjärde eller lägre

2 Tror du att du kommer att trivas med avlösningssystemen till sjöss?

Oftast är det 1:1 system på fartyg, exempelvis fyra veckor ombord, fyra veckor hemma när man seglar i närfart och en vecka ombord, en vecka hemma på färjor. a. Ja b. Nej

a. Inget eller lite b. En del c. Mycket

4 Tror du att du kommer att sakna ditt sociala liv?

Till exempel kompisar, idrottslag, föreningsliv och kursverksamhet.

a. Inget eller lite b. En del c. Mycket

5 Kan du tänka dig att arbeta tillsammans med andra nationaliteter?

a. Ja b. Tveksam c. Nej

| | ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL

Kan du tänka dig att vara ensam eller en av få finländare/svenskar ombord på ett fartyg?

a. Ja b. Tveksam c. Nej

idrottsledare eller något liknande?

a. Ja, mycket b. Ja, lite c. Nej

a. Ja, på handelsfartyg b. Ja, på segelskutor, fritidsbåtar eller liknande c. Nej

a. Lika bra ensam som med andra b. I lag med andra c. Ensam

Trivs du med att periodvis arbeta intensivt under oregelbundna arbetstider?

a. Ja b. Nej

11 Har du problem med sjösjuka?

a. Nej b. Ja, ibland c. Ja, ofta

utrymmen?

a. Nej b. Ja, ibland c. Ja, ofta

a. Ja b. Ibland c. Nej

maka/make: Hur är dennes inställning till dina planer på denna utbildning?

a. Positiv b. Negativ

a. Ja b. Nej

a. Ja b. Nej foto Erica Norman

a. Alltid eller ofta b. Ibland c. Sällan eller aldrig

a. Ja b. Nej

betydligt yngre än du?

a. Ja b. Nej

a. Ja b. Delvis c. Nej

Kan du tänka dig att endast/eller till stor del ha manliga arbetskolleger?

a. Ja b. Tveksam c. Nej

Ju fler a-svar du får, desto större är sannolik heten att du kommer att trivas till sjöss och passa in i en yrkesroll ombord.

ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL | |

AP Hong Kong 95x138.qxp 1/04/09 10:42 Page 1

Förste styrman Niklas Lindroos (till vänster i bild) och kapten Magnus Fröberg (till höger i bild) på M/S Birka Carrier håller ett roat och vakande öga på den unge kaptens-aspiranten Erik Norman då autopiloten kopplas bort och Erik styr fartyget.

Den maritima världen – en uppsjö av möjligheter

tExt & foto E rica N ormaN

Om du vill arbeta med sjöfart men ändå vara land baserad finns många alternativ. Några exempel på olika yrkeskategorier i land och till sjöss;

David Nyberg är tidigare elev vid Sjömansskolan.

Till sjöss:

Befälhavare, styrman, matros, teknisk chef, fartygsingenjör, elingenjör, motorman, intendent, steward, kocksteward, kock.

I land:

Rederitjänsteman,inspektör, mäklare, agent, klarerare,skepps- byggnadsingenjör, sjörättsjurist, banktjänsteman, försäkringstjänsteman, hamntjänsteman, hamnarbetare, stuveriförman, konsult, lärare, forskare, logistiker, skeppningschef, miljöchef, it-utvecklare.

Inom myndigheter:

Tjänsteman inom marin, kustbevakning och sjöfartsverket, t.ex. lots och räddningsledare.

Mer information på nätet

Önskar du få mera information om livet till sjöss och om läroinrättningar för sjöfartsutbildning, gå in på sjöfartspor- talen

www.seaventures.fi

så får du veta mer. Du kan också hitta information om sjöfartsutbildningar i Sverige på

www.sjofart.org, www.sweship.se, www.brajobb.nu

Källhänvisning:

”Satsa på SJÖFART” utgiven av Sjöfar tens Utbildnings Institut i Sverige.

| | ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL

Global technical excellence closer to shipowners - closer to shipyards wherever you are

Visit us on:

www.bureauveritas.com

www.veristar.com

Move Forward with Confidence

Det finns 42 yrken ombord – vilket är ditt?

Viking Line Abp är ett börsnoterat aktiebolag och det marknadsle dande varumärket i passagerar trafiken på Östersjön med trafik mellan Finland, Åland och Sverige samt mellan Finland och Estland. Koncernen bedriver trafik med sju fartyg och omsätter ca 471 miljo ner euro. Den årliga trafikvolymen uppgår till 6,4 miljoner passagerare och 103.000 fraktenheter. Antalet årsarbetsplatser är ca 3.100.

Läs mer på www.vikingline.fi

ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL | |

Avslöjande i Almedalen

Viking Line beställer LNG fartyg

av E rica N ormaN

Att politikerveckan i Almedalen på Gotland brukar erbjuda avslöjanden av olika art, är allmänt känt. Sjöfarten går inte lottlös ur detta – Jan Kårström, vd för Viking Line Sverige, berättade att man förhandlar med fyra varv om att beställa två nya fartyg där LNG som bränsle är ett starkt alternativ.

 Sveriges Redareförening arrangerar varje år olika sjöfartsseminarier under politikerveckan i Almedalen. Under årets politikervecka var ett seminarium fokuse rat på framtidens drivmedel för sjöfarten, natur- och biogas. Sjöfartsnäringen står inför stora utma ningar för att kunna möta de nya emis sionskraven på fartygsbränsle som träder i kraft 2015, och frågan är hur rederierna tänker lösa detta och vad som krävs av energibranschen för att gasdrift ska kunna vara ett realistiskt alternativ för nya fartyg.

Jan Kårström, som deltog i seminariet, fick frågan hur Viking Lines ”gasvision” ser ut, och han berättade att Viking Line redan medverkat till framställning av biogas, som ett test. Gasen framställs av matrester från Viking XPRS i en landan läggning. Viking Lines fartyg är 18–30 år gamla och de tittar nu på hur de nya farty gen ska se ut och hur de ska drivas. Kårström sa, att Viking Line för två till tre år sedan började ta fram ett nybygg nadsprogram där man som ett alternativ projekterat med LNG (flytande naturgas) i kombination med diesel i framdrift. Han bekräftade att Viking Line ligger i för handlingar med några varv om att beställa två nya fartyg. Av de 12 ursprungliga varven man tillfrågat återstår nu varv i Finland, Italien, Tyskland och Korea. foto Viking Line

Jan Kårström, vd för Viking Line Sverige

Kårstyröm bekräftade att Viking Line ligger i förhand lingar med några varv om att beställa två nya fartyg.

Man avser ha beställningen klar under hösten 2010, och det första fartyget kan levereras ca 2–3 år därefter beroende på vilket varv som ska bygga fartygen.

Förutsättningar för LNG

Enligt Jan Kårström finns det många fördelar med LNG-drift, varför det är ett starkt alternativ för Viking Line. Det be hövs ingen skrubber, det blir inga synliga avgasutsläpp, mindre underhållskostnader, renare i maskinutrymmet och därmed bättre arbetsmiljö för maskinisterna, LNG är ett ”lugnare” drivmedel och ger därför bättre komfort för passagerarna.

Det finns några nackdelar – det är dyrare att bygga, distributionsnätet för LNG är inte utbyggt och det saknas gene rell erfarenhet av gasdrift. Men, fördelarna överväger ändå, enligt Kårström.

Politikerna måste ta ansvar

DNV har gjort riskanalyser på LNG- fartyg och inte funnit några problem. Jan Kårström riktade dock en uppmaning till politikerna – de måste ta sitt ansvar och se till att distributionsnätet fungerar med till räckligt antal leverantörer och säkerställda leveranser.

Bland övriga deltagare i seminariet fanns Jan-Eric Nilsson från Rederi AB Gotland, Karin Andersson, Chalmers och Anders Mathiasson från Svensk Energigas. 

| | ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL

Molnen drar in över M/S Birger Jarl som här backar in mot Skeppsbron i Stockholm. Lyckas Rederi AB Allandia uppgradera henne, så att hon uppfyller SOLAS-kraven 2010?

Sista sommaren med

Birger Jarl?

tExt & foto a NN -s ofi s uNd

Det har ryktats om att kryssningsfartyget Birger Jarl har seglat sin sista sommar. Det vore synd om det var sant. Med ett förflutet som flaggskepp i färjetrafiken mellan Finland och Sverige är hon unik på Ålands hav. Hennes skönhet är omtvistad, må så vara. I den tillbyggda Skybaren på akterdäck trår stamgästerna obekymrat ännu en dans.

 I loggboken noterar befälhavaren 223 passagerare och 57 besättningsmän när fartyget lagt ut från Skeppsbro kajen i Stockholm den sista kvällen i juli. Överstyrman Jimmy Samuelsson håller uppsikt över fritidsbåtarna som stryker tätt förbi fartyget när vi går genom Halv kakssundet i 12 knop. Han flyttar kroppstyngden från höger till vänster fot och tillbaka, för att inte missa nå got i den döda vinkeln i trävirket runt kommandobryg gans fönster. En segelbåt korsar farleden farligt nära Birger Jarls förstäv och mistluren i original från 1953 ljuder öronbedövande högt.

– Tutan är vårt viktigaste instrument den här tiden på året, utan den fungerande går vi inte från kaj, säger Jimmy Samuelsson, som senare får sig en vänlig åthut ning av en äldre dam för att han inte varskott passage rarna på däck innan han tutade.

Med nitat skrov, smala brädgångar och trappor, och interiör i teak och mahogny är Birger Jarl från en förfluten tid. Det har gått 57 år sedan jungfruresan, och inredningen är något nött och sliten. Utan hissar, pool och lyxrestauranger är hon inget för den krävande kryssningsresenären. Men fartygskänslan, nostalgin och stämningen ombord gör M/S Birger Jarl till ett unikt fartyg.

Ny profil

Fartygets silhuett har förändrats genom åren. Akter däckets tillbyggnad från 1978 rymmer bar och hyttav delning, och förskeppet byggdes in när avdelningen med lyxhytter placerades på fördäck 1987. På kommando bryggan berättar överstyrman och andre styrman om fartygets historia och resonerar kring ombyggnatio nerna.  ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL | |

Befälhavaren Lars Boman manöv rerar fartyget in till Skeppsbrokajen i Stockholm, med överstyrman Jimmy Samuelsson vid sin sida på styrbords bryggvinge.

M/S Birger Jarl

• byggd 1953 på Finnboda Varv i Stockholm för Rederi AB Sveas räkning • en av "olympiabåtarna" i folk- mun, även om hon levererades året efter sommarolympiaden i Helsingfors • seglat under namnen "Bore Nord" och "Baltic Star" • byggdes om till kryssnings- fartyg i Åbo 1978 och fick ny akterprofil • i Ånedinlinjens trafik sedan 1979, går på rutten Stockholm –Mariehamn • dieselmotor 3600 hk installerad 1989, ursprungligen ångfartyg • längd 92,40 m, bredd 14,25 m • passagerarkapacitet 340 personer – De förutsättningar som båten byggdes för 1953 förändrades, och en grundförutsättning för att hålla lönsamhet var att man fick mer salongsutrymme och framför allt fler hytter, förklarar överstyrman Jimmy Samuelsson.

Alla tilltag ombord har kanske inte varit lika motiverade, som när skorstenen fick moln påmålat. Men som dåvarande fartygsägaren lär ha sagt: "Det spelar ingen roll om det ser jävligt ut, bara det ger uppmärk samhet".

M/S Birger Jarl blev kulturmärkt av Sjöhistoriska museet i Sverige i maj i år. Märkningen har ingen juridisk betydelse, men andre styr man Nicklas Sandgren kan förstå det kulturhistoriska intresset för fartyget. Han berättar att Birger Jarl byggdes för Sveabolaget, det som sedermera uppgick i Silja Line.

– Man kan peka på fartyget och säga att det var så här båtarna såg ut när finlandstrafiken startade på 1950-talet. Folk tror ju att det här är en Waxholmsbåt.

Livat ombord

Trots sommarvärmen och vyerna är det få passagerare som rör sig ute på däck när vi lämnat Stockholms inre skärgård. Inne i fartyget är det desto livligare.

I restaurang Roslagen på däck 4 är andra dukningen näst intill fullsatt. Damerna vid bord 5 prisar på skorrande Krösamaja-mål såväl laxen, som potatisen och såsen. Och när det beställda mineralvattnet serveras först efter att de avslutat måltiden, rycker damen i burrigt blont hår lugnt på axlarna och stop par flaskan i handväskan.

I Skybaren på däck 6 är det första paret ute på dansgolvet, han i blåvitrutig skjorta med uppkavlade ärmar, hon bär en klockad leopard mönstrad kjol. Från cocktailbaren, tidigare 1:a klass röksalong, ström mar melankolisk pianomusik och bargästerna applåderar glatt i väntan på kvällens höjdpunkt, karaoke.

Bingo och musikkryss står på kryss ningsprogrammet. Utanför högsommarsäsongen är omkring 70 procent av passagerarna stamgäster och av dem är pensio närerna i klar majoritet. I dagsläget har rederiets seniorklubb omkring 65 000 medlemmar.

Stammisar

Intendent Maria Lindh har jobbat ombord M/S Birger Jarl i tio år. Hon berättar att de har passagerare som åker med varje vecka, men att de flesta åker varannan vecka eller en gång i månaden. Men de blir färre och färre, de som varit med från början.

– Vi känner många av stamgäster na vid namn, säger hon och nämner Ines och Gösta, Sture och Marga reta, och Oskar som träffat en dam ombord och ännu åker med ibland. Med en äldre kundgrupp ombord sker det en del fallolyckor, hjärt- infarkter och insulinchocker. Inom skärs kan ambulans vid behov möta fartyget vid någon av vägverkets färjeförbindelser. Men när dyning arna rullar över Ålands hav och höststormarna slår till, gäller det att vara förutseende. – Då stänger vi tidigare uppe i Skybaren för att få ner gästerna i restaurang Remmaren som ligger mer mitt i båten. Folk är så envisa, de ska upp och dansa. Vi kan inte stoppa dansen, då är det bättre att ta ner dem, förklarar Maria Lindh.

Dyningarna avtar och vi närmar oss Mariehamn. Genom det öppna fönstret i hytten hörs bara en stilla bris. När vi lägger till vid kajplats 6 klockan 01.50 lokal tid är dansen ännu i full gång i Remmaren. 

| | ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL

Grönsaksbilen har anlänt. Fartyget saknar vinschar och provianten lyfts direkt från bilen in genom ett fönster på däck 4. På kajen står varubilarna på rad och väntar på att leverera .

Några steg ner för landgången och passagerarna har Skeppsbrons stenlagda kaj under fötterna. Hyttnyckeln kan lämnas till någon ur personalen, till exempel trubaduren. Sedan är det bara att passera genom Tullhus 1, Ånedin linjens terminal, till Gamla Stan.

Nya krav kan sätta stopp

Senast 1 oktober 2010 ska fartyg i internationell trafik som transporterar fler än 36 passagerare uppfylla bestämmel serna som rör brandskydd i SOLAS 74, IMO:s konvention om säkerhet för människoliv till sjöss. Fartyg byggda före 1980, då konventionen trädde i kraft, måste uppgraderas till samma standard som nyare fartyg för att få fortsätta trafikera.

För M/S Birger Jarls del är originalinredningen i trä den största stötestenen. Bortsett från mindre detaljer som lister och dekorationer, kommer brännbart material inte längre vara tillåtet i passagerarutrymmen ombord.

Ett alternativ är att riva ut inredningen – inkluderande paneler, innertak och isolering - och ersätta den med material som uppfyller kraven. Det andra alternativet, som rederiet jobbat på en tid, är att göra det brännbara obränn bart. Ett impregneringsmedel tillverkat av ett företag i Finland är under provning, men i skrivande stund ännu inte rattmärkt, det vill säga godkänt enligt gällande brand provningsmetoder. Den 30 september tas svenskflaggade M/S Birger Jarl ur trafik. Om uppgraderingen lyckas, beräknar rederiet att fartyget kan återgå i trafik senast i december i år. Annars återstår bara ett tredje alternativ – nytt tonnage.

Behov av större fartyg

Magnus Strauch, vd för Ånedinlinjen, bekräftar att de söker ersättande tonnage. – Vi har börjat titta på lite nyare modeller, men ändå inte riktigt flytande shoppingvaruhus. Det ska vara lite far tygskänsla. Men vi skulle helt klart behöva några hundra passagerarplatser till för att under topparna kunna lägga lite i ladan.

Ett fartyg med en passagerarkapacitet på 600–700 perso ner vore idealiskt enligt Strauch, som beklagar att det inte finns många fartyg i den kategorin ute på marknaden. Idag har rederiet i genomsnitt 270–280 passagerare per kryss ning, totalt kring 100 000 kryssningsresenärer på ett år. Ett större fartyg kräver nya målgrupper och Magnus Strauch uttrycker en förhoppning om att de kan få fler pensionärer att resa med Ånedinlinjen. Eller andra resenä rer som passar med deras pensionärer.

– Vi trafikerar med den äldre generationen och vi trivs alldeles utmärkt med det. Birger Jarl är ju lite bräcklig och skör och hon klarar inte riktigt av de tuffare tag som det kan bli när den yngre generationen partar loss.

Från rederiets sida står hoppet till impregneringsmedlet, så att fartyget kan uppgraderas så varsamt som möjligt.

– Vi skulle ju helst av allt vilja att vi kunde få Birger Jarl att gå ett antal år till.

ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL | |

POSTRODDEN – för tradition och fosterland

Årets totalsegrare

siktar på ny vinst nästa år!

tExt & foto h ElENa f orsgård

När startskottet för årets postrodd gick i Eckerö hade besättningen ombord på Sjuström III af Slite ett klart mål – att vinna hela tävlingen för tredje gången. – Vi har satsat mycket på det tidstypiska och har bland annat gått på kurs och sytt egna bomullssegel, säger en i roten Nils-Erik Larsson. Det gick vägen. Sjuström-roten tog hem totalsegern, i år med en segermarginal på sex poäng.

 Nils-Erik Larsson i Stockholm har ”nästlat sig in i” brödraskaran Gattberg med gotländskt påbrå och de fyra har satsat mycket på postrodden – både på tidstypisk utrustning och på roddträning. – Vi ror runt Djurgården i Stockholm och har roddmaskiner hemma men jag måste nog erkänna att vi tränade mer förr, säger Nils-Erik Larsson.

De övriga i besättningen heter Henrik, Kristofer och Mikael Gattberg. Den sistnämnda är rotechef.

Utmaning inom marinen

För den här roten började satsningen på postrodden med en utmaning från den finländska marinen. Finns det någon inom den svenska marinen som ställer upp i postrodden mellan Eckerö och Grissle hamn och tävlar mot ett finländskt lag? En farbror till bröderna Gattberg arbe tade vid flottan och i familjen fanns en lämplig båt. Därför ställde Gattbergs upp och försvarade de svenska färgerna och på den vägen är det. 1990 var man med första gången och sedan dess har man varit med varje år. Besättningsmännen har växlat under årens lopp och båtarna har bytts ut. Den båt man ror med nu, Sjuström III av Slite, är en gotländsk tvåmänning som är 6,3 meter lång och byggd 1993.

– Den är bredare än Singösniporna och så pass tung att vi inte kan tävla om att vara allra snabbast över havet.

Höga poäng

I år fick besättningen 45 poäng för sin klädsel, endast tre poäng från den maxi mala summan.

– Vi har hållit på i tjugo år och sam lat på oss kläder för att bli så tidsenliga som möjligt. Vi har bland annat letat på lantställen och i teaterförråd. Jag har till exempel stövelträskor från 1800-talet, dem fick jag tag på via ett museum, berät tar Nils-Erik Larsson.

Också båten får höga poäng för sin tidstrogna stil och utrustning med bland annat handsydda bomullssegel – i år blev det 76 poäng av 80 möjliga men i den här kategorin är taket nått. För att få maxi mala poäng måste kopparnitarna i skrovet bytas ut men det anses inte vara värt besväret.

Energidryck

Lite nytt smyger sig också in bland allt det gamla, men utanför protokollet. Besätt ningen på Sjuström III af Slite blandar energidryck som hälls upp i plastflaskor och varje medlem i roten får sex flaskor var eller tre liter. Drycken och smörgåsar räcker för färden över havet. 

| | ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL

Vi har hållit på i tjugo år och samlat på oss klä der för att bli så tidsenliga som möjligt. Vi har bland annat letat på lantstäl len och i teaterförråd. Jag har till exempel stövelträskor från 1800-talet.

ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL | |

Bitar av skumgummi tas också fram efter bedömningen. De är utmärkta att sitta på för att undvika de värsta skavsåren i baken och numera utrustas också varje båt med positioneringssystemet AIS. Tack vare det är båtarnas position synlig hela tiden, inte enbart för de säkerhetsansvariga utan även för publiken som kan följa tävlingen på nätet eller via storbildskärm vid målet.

Förgylld jetong

36 båtar deltog i årets postrodd, hälften från Åland eller finländska fastlandet och andra hälften från Sverige.

– Det är en kulturgärning att vara med. Vi för traditionerna vidare och håller gammal kunskap som att sy segel vid liv. Visst är det ”lite meckande” varje gång när vi ska i väg med båt och utrustning men det är samtidigt en väldigt mysig weekend och det är en speciell känsla att ta sig över havet i en så liten båt, säger Nils-Erik Larsson.

Det är också svårt att sluta när man väl kommit i gång.

– Efter 20 år får man en förgylld jetong och när man väl fått en vill man ha en till!

Tog ut allt

I år blåste det sydostlig vind vid starten, 8–9 meter per sekund, och solen tittade fram bland molnen. När Sjuström III af Slite varit på väg cirka en och en halv timme kom dimman som hängde kvar ända till mål.

– Vi fick en del hjälp av vinden men gnodde på allt vad vi orkade med årorna. Vi var femte snabbaste båt i mål efter en hård spurtstrid och vi tog ut allt vi orkade. Det kändes rejält i kroppen efteråt, sa Nils-Erik Larsson efter målgången.

När alla poängsummor räknats ihop, roten får även poäng för placeringen, visade det sig att Sjuström III av Slite lyckades upprepa fjolårets totalseger även i år med 153 poäng före Kappas med 147 poäng. Det var för övrigt tredje gången som man tog hem totalsegern.

– Det var jätteroligt. Det är många rotar som är bra totalt så det är svårt att vinna. Nu satsar vi på en ny seger nästa år. Det finns säkert någon kläddetalj vi kan förbättra och så gäller det att ro ännu snabbare! 

Postrotebåtar i långa rader före starten i Eckerö. Bland de äldre båtarna ligger ett ljust nybygge.

Sjuström III af Slite är en gotländsk tvåmänning som är 6,3 meter lång. Båten med sina toppsegel är lätt att känna igen bland alla andra.

| | ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL

SJÖBEFÄL

MED VÄRLDEN SOM ARBETSFÄLT!

Vill du få ett internationellt yrke med hela världen som arbetsfält? Högskolan på Ålands sjö utbild ningar passar dig som är intresserad av teknik och samtidigt tycker om att jobba med människor.

Ingenjör Elektroteknik 240 sp Behörighet som elmästare till sjöss där du ansvarar för el- och styr system på moderna fartyg och vid annan off-shoreverksamhet.

Ingenjör Maskinteknik 270 sp Det  nns idag ett stort behov av maskinbefäl överallt i världen. Du får en internationellt god känd utbildning med mycket gott rykte. Du kan jobba som övermaskinmästare men har även en utbildning som är attraktiv för många jobb på land.

Sjökapten 270 sp Internationellt godkänd sjökaptens utbildning som varvar teori med praktik i moderna simulatorer och ombord på fartyg.

Ansökningstiden är 15 mars–15 april

www.ha.ax

Driving sustainability for a safer world.

How do you create a truly sustainable future for the marine industry? For us, it’s all about seeing the big picture. We offer intelligent, balanced advice that will help you meet your operational and commercial challenges as well as environmental and regulatory obligations. So you can trust us to make yours a safer, more productive and better performing business, as well as a greener one.

Learn more about our global network – go to www.lr.org/marine Services are provided by members of the Lloyd’s Register Group.

Lloyd’s Register is an exempt charity under the UK Charities Act 1993.

COL4642_LR_Sustain_175x120_250logo_ad.indd 1 8/19/10 12:30 PM ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL | |

på minnets redd

Foto Lars-Erik Eriksson

Här står Apollos före detta skorsten på Varvet i Perama och fungerar som förråd.

En SkorSTEnS

SäLLSAMMA HISTORIA

av lars Erik ErikssoN

Ett fartygs identitet känns främst igen av fartygets namn samt dess skorstensmärke där rederiets emblem sitter. även på utsidan kan rede riets eller befraktarens företagsnamn finnas. I dag är det även populärt att ange internetadressen på utsidan av överbyggnaden.

| | ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL

på minnets redd

 Skorstenens uppgift är att leda bort avgaserna från maskinrummet och är en avgörande del i fartygets exte riör. I många fall är den bara en attrapp för att förbättra utseendet och avgaserna leds ut genom en betydligt mindre skorsten akter om. Skorstensattrappen innehål ler ofta annan utrustning som till exempel fläktrum och liknande. Några exempel är Viking Lines fartyg från 70-talet som byggdes på Mayervarvet i Papenburg i Tyskland.

Redarhytt

Bores passagerarfartyg hade länge två skorstenar av samma storlek. På Bore III byggd år 1952 innehöll den förliga skorstenen redarhytten, där skeppsredare Hans von Rettig bodde på sina resor. Bore I byggd år 1973 hade i förliga skorstenen ett konferensrum. De riktigt gamla passagerarfartygen från seklets början hade ofta fyra skorstenar av samma storlek där den aktersta var en attrapp. Titanic var ett sådant fartyg.

När Carl-Bertil Myrsten i Rederi AB Slite beställde sin första nybyggda bilfärja M/S Apollo, känd som Ålandspilen, fick hon en skorstensattrapp som innehöll befälhavarens hytt. Ingången fanns på förvant och på akterkant av skorstenen fanns en trappa, för passagerare att beträda en mindre utsiktsplats på taket. Trampandet av alla passagerare var störande för kaptenen så trappan stängdes så småningom av. M/S Apollo såldes vidare till Canada och hamnade till sist i Grekland. Under grekisk flagg hade hon flera namn. År 1992 låg M/S Ydra som hon nu hette vid Perama varvet i Pireus för ombyggnad. Rederiet Ventouris Ferries tog bort Ydras skorstens attrapp och förlängde båtdäcket. Efter ett år såldes hon vidare och fick nu sitt sista namn, Agios Nektarios. År 1996 lades hon upp i Keratsini i Grekland där hon blev liggande till år 2003 då hon sjönk vid kajen. Fartyget bärgades senare och höggs upp på platsen.

M/S Apollo under sin tid hos Myrstens.

Foto Viking Line Arkiv Foto Lars-Erik Eriksson

M/S Agios Nektarios i Pireus hamn. Nu ombyggd och berövad sin skorstensattrapp.

Återvinning

M/S Apollo var nu borta men det fanns fortfarande en del kvar av henne, nämligen hennes gamla skorsten. År 1993 var jag i Pireus och fotade lite gamla fartyg med Ålandsanknytning. En dag var jag inne på Peramavarvet då jag till min förvåning såg skorstenen från Apollo. Den användes nu som förråd för elkablar och sladdlam por. Grekerna är verkligen bra på att återanvända saker.

Men historien med skorstenen är inte slut än. När jag läser ett nummer av tidningen Cruise & Ferry Info ser jag en artikel skriven av Klas Brogren med bild på sam ma skorsten. Nu är den monterad på en passagerarfärja som blev byggd år 1999 med namnet Panagia Skiathou. Nu kan man verkligen tala om återvinning. Fartyget bytte senare namn till Agios Nektarios Aeginas, nästan samma som ett av hennes tidigare namn. Fortfarande seglar gamla Apollos skorsten vidare. Vi får se vad som händer henne i framtiden.  Foto från tidningen Cruise & Ferry Info

Här ser vi skorstenen monterad på Agios Nektarius Aeginas.

ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL | |

Galaxy och Silja Europa på väg ut från Mariehamn på sina rutter mellan Åbo och Stockholm. Galaxy började gå sträckan den 23 juli 2008 och har blivit en populär syn med sin färgglada målning.

Tallink går stadigt framåt

tExt & foto J ohN P agNi , frilaNsJourNalist i h ElsiNgfors övErsättNiNg E rica N ormaN

Tallink har växt stadigt och kraftigt det här årtusendet. Nu väntar konsolidering med fokus på synergier, resultat och minskad skuldsättning.

 Tallink inledde ett stort utbyggnadsprogram år 2002, som var färdigt när kryssningsfartyget Baltic Queen levererades av STX Europa Rauma sista april detta år. Allt som allt har sju nybyggen byggts under loppet av sju år till en kostnad av € 1.03 miljarder. År 2006, köpte även moderbolaget Tallink Grupp Silja Line från Sea Containers i en affär värd € 470 miljoner, efter det tidi gare köpet av de tre baltiska Superfast Ferries för € 310 miljoner. När de ekonomiska trenderna fortfarande var positiva, var skuldbördan (numera € 1,1 miljarder) inget problem. Passagerare, fordon och fraktenheter ökade och intäkterna med dem, även om vinsten förblev liten på grund av investeringar och räntor. Från 2005–06 * till 2008–09, ökade inkomsterna från € 405 miljoner till € 792, men i mitten av 2008 drabbade nedgången logistiksektorn och den nedersta raden slutade på rött sista året (€-8,2 miljoner).

Den charmige vargen

Så är Andres Hunt, Tallink Grupps vice ordförande i styrelsen tillika vice vd, orolig? – Vi är i en ledande position på alla våra marknader, säger han, på Östersjön fanns det 18 miljoner passage rare förra året och vi har transporterat över 8 miljoner av dem. Och våra tillgångar är totalt € 1,7 miljarder. Men Hunt (det betyder 'varg' på estniska) negligerar inte nedgången. – Vi kunde inte påverka händelserna, men det värsta var att bränslepriserna gick i höjden samtidigt. Då granskade vi bolagets effektivitet och rutter. Förra årets passagerar- och fordonssiffror var okej, men lasten sjönk och det var direkt relaterat till den eko nomiska situationen och handeln mellan de baltiska länderna.  (* Tallink har brutet räkenskapsår)

| | ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL

Välkomna att boka vårens och sommarens kurser nu!

Kontakta oss på telefonnummer +358 (0)18 532 296 eller via vår hemsida www.maritimesafety.ax

Fraktlinje Långnäs–Nådendal

KARAT

8-STRAND

MAXI

• Highest strength of the conventional mooring ropes • No loss of strength when wet • Low weight - easy handling • Low elongation • Very low snap-back effect www.lillgaard.aland.fi

ScanRope Marine AS Phone: +47 33 35 55 00 [email protected]

www.scanropemarine.no

ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL | |

Romantika lämnar Tallinn för Stockholm. Fartyget var det första av Tallinks sju nybyggda fartyg.

Tallink Grupps vice vd, och en av favoriterna att ta över vd jobbet i framtiden, Andres Hunt vid sitt skrivbord i Tallinks nya huvudkontor vid Tallinn Hamn.

| | ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL

Färjor med djurmotiv

Företaget startade 1989, men framgångarna började först när koncernchef Enn Pant och hans ”gäng”, varav Hunt är en, tog över företaget 1996. Trafiken mellan Finlands och Estlands huvudstäder växte snabbt. Under ett nytt namn – Tallink Grupp – konsoliderades flottan under estnisk flagg och estniska sjömän, som tjänar 60% mindre än finska kollegor, anställdes. Av nybyggnadsprogrammet överlämnades Romantika under 2002, 48.800 brt, med kapacitet för 2.500 pas sagerare och en kilometer fordon. Med den senaste tek niken och målad med Tallinks nya röda och blå "våg", stod hon ut bland alla de gamla fartyg som trafikerade Tallinn–Helsingfors på den tiden. Hennes syster Victoria I följde snart och gick på Tallinn–Stockholm. Galaxy-klassen följde därefter med färjorna Galaxy, Baltic Princess och Baltic Queen som anlände från Raumo åren 2006–2009. Dessa fartyg är kända för sina iögonfallande motiv: företaget hade experimenterat med en stor blomma på Victoria I, och man samarbetade med en estnisk konstnär för att skapa ett motiv för Galaxy: pingviner, zebror och giraffer under en blå himmel med vita moln.

Snabba fartyg och mer kapacitet

– År 2005 beslutade vi oss för att ersätta den snabba flottan som gick mellan Tallinn–Helsingfors med vårt ”Shuttle” koncept eftersom vi insåg att de snabba farty gen skulle bli mycket dyra att driva ifall bränslepriserna fortsatte att stiga, säger Hunt. Star levererades i april 2007 och Superstar i april 2009 från Aker Yards Helsingfors och Fincantieris Ancona enhet. – Vi ville ha snabba fartyg, mer kapacitet och fartyg som kunde gå året runt även i tjock is. Vi fick ned kost naderna, de transporterar mer per bränsleton och våra kunder får en pålitlig service, säger Hunt och tillägger, de har varit en stor framgång och den perfekta produk ten i det nuvarande ekonomiska läget för denna linje.

Från ”superfast” till ”sudden stop”?

”Superfast”-tjänsten befinner sig vid ett vägskäl, i och med att fyra av flottans äldre fartyg är till försäljning eller uthyrda för charter. – Vår styrka på den här linjen var att vi var snabbast och att vi också kunde ta passagerare vilket var populärt på sommarsäsongen. Men bränslekostnaderna är höga för linjen och kunderna verkar ovilliga att betala för det nu. Kostnadseffektivitet och ökad konkurrens har lett till att vi ser på långsammare och billigare alternativ, säger Hunt. Tallink Grupp har också ett dotterbolag som består av fyra hotell i Tallinn och Tallink Hotel Riga som öpp nades i april. 

Söker du nya medarbetare eller söker du nytt jobb?

Nyttja dina kontakter – vi är en av dem!

Ålands arbetsmarknads- och studieservicemyndighet Ålandsvägen 31, PB 2026, AX-22111 MARIEHAMN, e-post:[email protected] Sjöförmedlare: Eva Hilander, tel. 018-25120 Sussi Sjölund, tel. 018-25122

Välkommen och jobba till sjöss!

Tilläggsuppgifter och ansökningar www.tallinksilja.ﬁ Tallink Silja i ett nötskal: Tallink Silja Oy är en del av AS Tallink Grupp som är ett av Östersjöområdets största passagerar- och fraktrederier. Tallink Silja Oy traﬁ kerar i Finland från Helsingsfors till Tallinn och Rostock under brandet Tallink samt under Silja Line brandet från Helsingfors och Åbo via Åland till Stockholm. Företaget sysselsätter i land ca 600 och till sjöss på Silja Line far tygen (M/S Silja Serenade och M/S Silja Europa) ca 1000 personer. AS Tallink Grupp är börsnoterat i Tallinn.

Making every port your home port Even when you are far away from home, you can rely on us to manage your port call quickly and efficiently. www.wilhelmsen.com/shipsservice WSS_Aalands_SjoeHandel_55x90.indd 1

SCAVANGE AIRCOOLERS and HEAT EXCHANGERS for all major makes of diesel engines.

Oxelgrensvägen 34, S-152 42 SÖDERTÄLJE, Sverige Tel: 08-550 858 80, Fax: 08-550 809 71 E-mail: [email protected] • www.scancool.se

30-08-10 10:09:05 ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL | |

Kombinationen färjor och hotell gör att passagerarna kan stanna i land över natten till ett förmånligt pris.

– 90% av finländarna reser till Estland med båt och vill stanna där över natten, vilket vi kan erbjuda med en perfekt kombinationslösning, säger Hunt.

Sjösjuka medier

Frågan om den mediekritik som har framförts mot Tallink, avleder Hunt skickligt med att säga; – Medietrenden är just nu att fokusera på skandaler och det gäller inte bara oss. På senare tid har ändå medie bilden av oss svängt till att bli mer positiv. Företaget är ungt och har växt snabbt, vilket gör att folk inte riktigt förstår vad som händer internt, men över 8 miljoner passagerare vet vad vi erbjuder. – Samtidigt medger vi självklart att misstag har begåtts, tillägger Hunt, vi försöker att arbeta med media, men i vår verksamhet händer saker snabbt och missförstånd uppstår lätt om inte ordentliga kontroller görs.

På rätt kurs

Rent ekonomiskt så har Tallink Grupp på kort sikt kommit överens med fordringsägarna om reducerade återbetalningar av lån de kommande två åren så länge det ekonomiska läget är oklart. Hunt vidhåller att företaget kommer att minska skulden till under € 500 miljoner till åren 2013–2014. – Vårt mål är att bli lönsamma igen. Fartygen är moderna, vi har vad kunderna vill ha – det finns inga hytter under bildäck och gratis wifi i hela fartygen. De är även flexibla i det avseendet att när Star var på dock ning i mars, så ersatte Superfast henne. Godstranspor ter har också nått botten och vi ser en liten återhämt ning, men vi vet inte hur långvarig den är, säger Hunt.

Tallink Grupps siffror hittills för 2010 har sett impo nerande ut. Juni visade 820.000 passagerare, vilket var ett nytt rekord för månaden och under juli tog drygt 1 miljon passagerare någon av Tallinks färjor, vilket är en ökning med 4% från förra året. Även fordon och lasttransporter fortsätter att öka, den senare med 13% under juli. Fortsätter Tallink Grupp på den inslagna vägen, kommer de definitivt att vara en spelare att räkna med även i framtiden. 

Milstolpar i Tallinks historia

• 1989 Tallink grundas, 49 % finländskt och 51 % ägdes av Tallinn City, Port & Esco (det estniska rederiet). • 1993 Ett helt dotterbolag till ESCO • 1993–1996 Bärplansbåtar drivs under denna period, säljs därefter och blir Linda Line • 1994 Passagerarna uppnår 1 miljon • 1997–2008 Flottan består av snabbgående katamaraner och små färjor som går i trafik på somrarna, men blir överflödiga när Shuttle-trafik sattes i drift.

• 1994 Tallink används endast som gemensamt varu- märke eftersom olika rederier är delägare • 1996 Hansatee blir ägare. I december blir Enn Pant VD • 1997 Vana Tallinn, Fantaasia & Kapella införskaffas och första snabba katamaranen sätts i trafik • 1998 Passagerarantalet 2 miljoner passeras och rutten mellan Estland–Sverige etableras • 1999 Hansatee får ensamrätt till Tallinks varumärke • 2000 10-års jubileum av linjen mellan Tallinn– Helsingfors • 2001 Rutten Tallinn–Stockholm startar • 2002 Första nybygget, kryssningsfärjan Romantika levereras och företagets namn ändras till Tallink Grupp • 2004 Victoria I levereras, Galaxy beställs, dotterbolaget Tallink Hotels etableras och nya Tallink City Hotel öppnar • 2005 De snabba Shuttle-färjorna Star och Superstar samt kryssningsfartyget Baltic Princess beställs, Tallink Grupp noteras på Tallinn-börsen • 2006 Rutten Riga–Stockholm inleds, Silja Line förvärvas i juli • 2007 Tallink Spa & Conference Hotel öppnas, Baltic Queen beställs, Tallink Grupp får flera utmärkelser i Estland och är landets största icke-statliga företag med 6.800 anställda • 2008 Skytteltrafik i drift efter Superstar´s sena ankomst från Italien, Tallink taxi lanseras, Pirita Top Spa Hotel förvärvas • • 2009 Förlust av € 8 miljoner aviseras för 2007–2008, nytt huvudkontor öppnas, Tallink Express Hotel förvärvas, senaste nybyggnaden Baltic Queen sätts i trafik, i juli transporterar Tallink Grupp över 1 miljon passagerare, rutten Finland-Tyskland dras in i december 2010 Tallink Grupp s flotta består idag av 19 fartyg, varav 16 är verksamma på sju sträckor.



           Alfa-Laval Rettig Bore ABB Elomatic AGA Gas Eckerölinjen Viking Line Gasum I samarbete med: Wärtsilä Birka Cargo Cleangas ASCE Baltic Maritime Consulting Ålands Landskapsregering STX Finland Cruises DNV Mariehamns Tryckeri Teboil Rolls-Royce         

Thomas Hackman, S



ljchef, ABB Marin (FI)

                                                               

Star, som går 27 knop, är en av de två nya snabbfärjorna som utgör Tallinks Shuttle- koncept och som har visat sig vara en stor succé på rutten mellan Tallinn–Helsingfors.

| | ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL | |

Bland turlistor och tändstickor

tExt & foto E rica N ormaN

Maskinmästare, traktorsamlare, dokusåpakändis i ”Färjan” och uppskattad redaktör för På Minnets Redd i Ålands Sjöfart & Handel. Lars-Erik Eriksson är en mångsidig person, som nu också kan titulera sig museichef på Ålands enda nostalgiska sjöfartsmuseum.

En samling officersmössor från legendariska åländska maskin- och däcksbefäl.

 – Det startade för 35 år sedan, med att jag började samla nautisk litteratur. Och sedan har det bara fortsatt och fortsatt med andra saker, säger Lars-Erik Eriksson med ett stort leende.

För fyra år sedan insåg Lars-Erik att alla föremål med sjöfartsanknytning han hade samlat var grunden till ett museum. – Jag har hela tiden försökt värna det maskinhistoriska området när jag samlat saker. Jag tycker att det är ett område som har varit väldigt eftersatt hittills. Men min samling innefattar många områden med både stora och små föremål.

En gammal ladugårdsbyggnad på familjegården i Grundsunda, Vårdö har byggts om till museum. Först inredde han

Lars-Erik vid dörren till sitt unika museum.

ladugårdsdelen och sedan under senaste vinter renoverades själva ladan.

– Jag har gjort en del själv men har också haft hjälp med renoveringen, men allt har jag bekostat själv helt utan bidrag, berättar Lars-Erik stolt.

Nostalgitripp

Museet börjar bli känt bland sjöfarts intresserade, och både enstaka besökare och större sällskap kommer för att ta del av alla nostalgiska föremål. I Lars-Eriks samling finns alla de små saker som inte får plats på ett vanligt museum, saker som ofta väcker egna minnen hos betraktaren. En tändsticksask, en turlista, eller en ask kopp, som får besökaren att utbrista ”Nej,

| | ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL men titta det här kommer jag ihåg!”. Med andra ord en nostalgisk tur bland sjöfarts föremål där ingen detalj är för obetydlig för att finna sin plats.

Flera av föremålen kräver sin egen förklaring, som till exempel den Art Deco inspirerade spegeln som Lars-Erik lycka des rädda från Viking Lines M/S Cinde rellas gamla inredning innan allt revs sönder för att ge plats åt ny inredning, tillika de vackra snidade trästolarna i form av svanar från M/S Cinderellas ursprung liga matsal, eller pelaren på däck 7 från Siljas M/S Silja Symphony. Hur mätaren från ångturbinen på S/S Santa Rosa som låg upplagd med läckande propellerhylsa utanför Pireus i Grekland hamnade i Grundsunda är en helt annan historia. Lars-Erik åkte till Grekland för att bistå vid Sallybolagets övertagande av kryssningsfartyget T/S Olympias. Han fick då mätaren som tack av grekiska myn-

Skrivbordet med tillhör ande stol har en gång i tiden tillhört Matts Mattson i Vargata Wårdö. Han var känd som Varg-Matte och var en av dom större redarna i Wårdö under bondeseglationen. Han lade grunden till en skeppsredar- dynasti som fortfarande är verksam i Lundqvist rederierna.

digheter för att han bistått vid länspump ningen av S/S Santa Rosa och hindrat henne från att sjunka. Hon hade staterat som Titanic i en filminspelning med titeln Lyft Titanic. Fartyget hade läm nats vind för våg när filmgänget lämnade henne till ankars på redden i många år i ett miserabelt skick. Ingen ville ta ansvar för fartyget, Den historien, och många andra lika spännande och osannolika kan Lars-Erik berätta med stor inlevelse.

I takt med att museet lockar fler och fler personer, har även donationer från rederier och privatpersoner börjat ström ma in, vilket Lars-Erik är tacksam för. Så samlingen utökas stadigt. Det är kanske tur att Lars-Erik snart går i pension – sysselsättning lär han ju inte sakna. Det enda som saknas är ett namn på museet.

– Jag vet ännu inte riktigt vad det ska heta – Lasse Erikssons fartygsmuseum eller kanske något annat. Jag får väl ta vintern på mej för att bestämma, säger Lars-Erik och ler. 

Adressannonser

HANGö

Oy Axel Liljefors Ab LTD

Skeppshandel esplanaden 134, Box 92, Fin-10901 HAngÖ Fax 019-24 82 301 • Tel. 019-24 86 495 e-post: [email protected]

HELSINGFORS

NAVIDEC

- A company in the Telemar Group -

Satellite, Navigation and Radio Equipment for Maritime Use

Oy Navidec Ab

Hernesaarenranta 13 FI-00150 Helsinki Finland Tel.: +358 20 741 8830 Fax: +358 20 741 8831 [email protected] www.navidec.fi Marine Coatings ProteCtive Coatings

Oy International Paint Ab

Malmarintie 20 (PL 104) 01301 vantaa, Finland tel. +358 (0)207 501704 Fax +358 (0)207 501507

Inmarsat Point of Service Activation PSA 1130 Accounting Authority of FI01 – maritim trafik avräkning • Aktivering av satellitterminaler Försäljning av satellitutrustning, bredband- och TV-lösningar • Världstäckande serviceavtal Inmarsat: Vizada,Telecom Italia, Stratos, MVS Iridium,Thuraya och Globalstar

Holkkitie 14 C 10, 00880 H:fors Förfrågningar: Tel. (09) 6840 700 Fax (09) 6840 7010 • [email protected]

ABB turboladdare

Försäljning Tel. 010-22 2000 Fax 010-22 26379 Service Tel. 010-22 26477 ABB Oy Turbocharging Box 20 00751 HelSingForS

Ärttholmskajen 13, 00150 Helsingfors Tel. 020 741 8820, Fax 020 741 8821 e-post: [email protected] www.telemar.fi

ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL | |

HELSINGFORS

Skeppshandel HElSINGfORS Phone +358 9 758 991 Fax +358 9 758 99 200 Email [email protected]

LLOyD’S reGiSTer emeA

tel. 0207-918 300, fax 0207-918 301

LLOyD’S reGiSTer QuALiTy ASSurAnCe

tel. 0207-918 350, fax 0207-918 301 Alexandersg. 48 A, 00100 Helsingfors [email protected] • www.lr.org

SkEppSföRNödENHETER

Tavastvägen 155 B, FIN-00560 Helsingfors Tel. (09) 2727 510, Fax (09) 2727 5151 E-mail: [email protected], www.tecmarin.fi

Oy Hempel (finland) Ab

Tfn 0207 590 800 Fax 0207 590 801 e-mail: [email protected] www.hempel.fi

kARLEBy OY M. RAUANHEIMO AB

PB 254, 67101 Karleby tel. 06-8265 300, fax 06-8265 320 STuVeri, SPeDiTion SKePPSMÄKleri

AT-Marine Oy

Service för skepp och skeppsvarv Navigationsutrustning Maskinrumsutrustning Kommunikationsutrustning Tankmätningsutrustning Försäljing, Installering, planering och service Vanda: Mesikukantie 16, 01300 Vantaa, tel. 09 5494 2600 Service efter arbetstid +358 40 9000 368 Åbo: Järnvägsgatan 4, 20200 Åbo, tel. 020 835 3400 Service efter arbetstid +358 40 9000 371 [email protected]

Hermanstad strandväg 10 Fi-00580 Helsingfors Tel. +358 (0)10-830 8630 Fax +358 (0)10-830 8690 e-mail: [email protected]

www.bureauveritas.fi

www.veristar.com ålands_sjöfart.indd 1 25.3.2010 9.46

AuTrOSAFe Oy

Import, försäljning och service AUTRONICA fIRE ANd SECURITY AS • fartygs brandsläckningssystem AIRCHIME COLORLIGHT AB (Sverige) • fartygs speciella strålkastare kONGSBERG MARITIME AS rörliga maskindelar (Norge) • maskinruM/SalarM/System • nivåmätningssystem för tankfartyg MARTECHNIC GmbH pfANNENBERG (Tyskland) (Tyskland), E2S • elektroniska ljud- och ljusalarmer (Norge) • fartygs brand- och gasalarM/System (Kanada), pneumatiska tyfoner • temperatur- och tryckgivare (Autronica) • trådlös temperaturmätningssystem för • VDR (Voyage Data Recorder SysteM/S) • fullständiga lösningar för navigationsbrygga • testutrustning för bränd- och smörjmedel (England) WIkROLUX OY (Finland), armaturer och centraler till nödbelysningsanläggningar också med ledteknik

Uranusgränden 4 B, FIN-01480 VANDA Tel. 09-2709 0120 • Fax. 09-2709 0129 e-post: [email protected] • www.autrosafe.fi

lahelantie 399, Fi-04360 Tuusula tel. (09) 827 4060, fax. (09) 827 4061 [email protected], www.gefco.fi

BjØRGE ASA • integrerade automationssystem • gas- och brandalarM/System HERNIS Scan SysteM/S AS • videokameraövervakningssystem KROHNE Skarpenord AS MOSER-BAER AG • tidsystem ZEATEC AB SCANA ASA Marine Area • last- o. barlastövervakningssystem • fjärrövervaknings- och styrsystem • hydrauliska ventilstyrningssystem • växellådor och propellersystem • interna kommunikationssystem

kRISTINESTAD

Ab Kristinestads Stevedoring Oy

Hamnen, 64100 Kristinestad Skeppsklarering, Stuveri, Spedition 06-2211 196, fax 06-2211 331 [email protected]

LIETO

Försäljning och service

• VIKING räddningsflottar och evakueringssystem (MeS, VeC) • VIKING livvästar och räddningsdräkter, SolAS • VIKING branddräkter och utrustningar • VIKING DIVING dykningsdräkter • Försäljning och service på livbåtar och däverter • TRELLCHEM kemikaliedräkter • Påfyllning av CO²-flaskor Pääskykalliontie 13, 21420 lieto Tel. (0)2 489 500 Fax (0)2 489 5011 [email protected]

RAUMO

Skeppshandel RAUMO Phone +358 2 273 0580 Fax +358 2 822 1433 Email [email protected]

| | ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL

VASA Oy Backman - Trummer Ab

Tel. 06-323 9111 – Telex 74228 Fax 06-323 9150 industrigatan 1, 65170 VASA e-mail: [email protected]

SKePPSMÄKlAre, SPeDiTÖrer linJeAgenTer

ÅLAND

Vikingagränd 6 Tel. 018-27 011 Telefax 018/22200 • Transporter, spedition, förtullning

ÅBO

Södragatan 13, AX-22100 Mariehamn, Finland Tel. +358 18 528 282 Fax +358 18 528 281 e-mail: [email protected]

www.godbyshipping.fi

Tel. +358 18 13120 • Fax +358 18 17220 e-post: [email protected]

www.lillgaard.aland.fi

LLOyD’S reGiSTer emeA

Tavastgatan 30 D, 20700 Åbo tel. 0207 918 380, fax 0207 918 381 [email protected] • www.lr.org

SVERIGE

JOhn nurminen nAviS Oy

Speditionsgatan 5 Fi-20200 Åbo Tel. 010-545 4440, fax 010-545 4449 e-post: [email protected]

www.johnnurminen.com

www.ppgpmc.com

Fartygsmålning från

Skeppsbron 16 Se-111 30 Stockholm, Sweden Phone +46 8 24 03 10, Fax +46 8 20 46 10 e-mail: [email protected]

www.simsonship.com

Tel. 0400-529377 E-mail: [email protected]

www.marmex.ax

När du vill synas!

Restaurang- och barskyltar Inredningsdetaljer och belysning Väggdekorationer Ljusskyltar GA-planer IMO-skyltar www.cainby.com Tel: +358 (0)18 21411 Norrbölevägen 1 AX-22100 Mariehamn Åland

Ivar Lundh & Co. AB

• Skeppsmäklare • Tankbefraktning • Finansiering • Klarering även i Södertälje Box 27177, SE-102 52 Stockholm Tel. +46 8 555 726 00 Fax +46 8 555 726 01 E-post: [email protected] • www.ilco.se

STOCKHOLM GÖTEBORG

+ 468-650 7680 + 4631-769 0929 Fairwater Marine AB International Insurance Brokers

www.fairwater.se

Birka Cargo aB LTD.

torggatan 2b, pb 175, 22101 MariehaMn tel. +358 18 28050 Fax +358 18 23223 e-post: [email protected]

web: www.birkacargo.com

ms Birka C a rrier 8.853 dwt ms Birka Express 8.843 dwt ms Birka Tra der 8.853 dwt ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL | |

På ett stormigt hav är erfarenhet guld värd

Alandia Marine är ett sjöförsäkringsbolag med tradition. Vi startade redan 1938 på Åland. Idag opererar vi över hela östersjöregionen. 1700 fartyg med ett försäkringsvärde på närmare fem miljarder euro är helt eller delvis försäkrade genom oss. Sedan starten för sjuttio år sedan har vi följt försäkringstagare i medvind och motvind. Med tiden har vi lärt oss hur våra kunder klarar stormar på bästa sätt och är väl rustade när vinden mojnar och solen tittar fram.

Kontakta oss så berättar vi mer om hur vi tillsammans kan bygga en stabil framtid grundad på kunskap, engagemang och pålitlighet.

Sjöfartens försäkringsbolag sedan 1938

en del av

| | ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL Ålandsvägen 31, 22100 MARIEHAMN Tel. 29 000, [email protected]