Transcript UPPGIFT, & TID

STIFTELSEN AGSLO INBJUDER TILL
K O N F E R E N S O M G R U P P R E L AT I O N E R .
N Ü R N B E R G H U S E T, S T O C K H O L M
14 - 17 nove mbe r 2 0 1 2
uppföljning en heldag, 4:E februari 2013.
UPPGIFT,
ROLL
& TID
en arbetskonferens om
ledarskap och följarskap
ARBETSGRUPPEN FÖR STUDIUM AV LEDARSKAP OCH ORGANISATION
Om vi bara hade tid...
VARFÖR räcker inte tiden till? Har vi för mycket på dagordningen? Har vi haft fokus på fel saker
och givit för stort utrymme åt mindre viktiga frågor? Vart tog tiden vägen?
När tiden är slut för det vi planerat att göra, har vi kommit till en gräns. Vad hände innan gränsen
nåddes. Vi försöker hitta orsaker. Är det chefen som inte kan hålla i möten? Är det medarbetarna
som inte bidrar? Ofta skyller vi på dålig planering.
Vad händer vid gränsen? Förlänger vi mötet? Tillsätter vi en arbetsgrupp eller bordlägger vi
frågorna vi inte hann med? Frågan är hur vi förhåller oss till att inte ha klarat av det vi planerade.
Känner vi frustration och besvikelse eller passar det oss kanske bra att det blev som det blev?
När vi arbetar i grupp tar eller tilldelas vi roller som ofta har mer betydelse för andra mål än för
de som är gemensamma för organisationen och det arbete som skall göras i denna. Den roll vi tar,
eller får, kanske inte alls är den vi vill ta eller den vi tänkt skulle passa bäst för det vi vill göra. Vilken
roll man tar eller låter sig tilldelas får betydelse för om vi klarar vår uppgift och för hur vi reagerar.
Oavsett hur vi reagerar, blir glada eller besvikna, går vi in i rollen.
Hur kan ledare hantera situationer som dessa? Vad är ledarens roll och vilken betydelse har
medarbetarnas agerande? Ledarskapet i en organisation måste anpassas till organisationens
uppgift och mognad, men det räcker sällan. Ledare och medarbetare behöver hitta former för
samverkan/samspel om organisationen ska kunna lösa sin uppgift.
Vi relaterar till varandra i de olika roller/positioner och system vi verkar. Ibland är vi underordnade, ibland överordnade samma kollega. Ibland har vi vidsträckta mandat, ibland är vår
behörighet mer begränsad.
Oavsett hur våra roller kommer att formas och förändras är det meningen att vi tillsammans
ska lösa den uppgift vi har. Relationen mellan ledare och medarbetare påverkar hur uppgiften kan
lösas och om människorna i organisationen känner tillfredsställelse i arbetet.
Hur detta samspel kan se ut, mellan ledare och medarbetare och vilka krafter som påverkar att
det som sker, sker, kan du utforska tillsammans med övriga deltagare och konferensens stab, vid
AGSLO:s grupprelationskonferens UPPGIFT, ROLL & TID.
2
Vem vänder sig konferensen till?
Konferensen vänder sig till alla som är intresserade av att fördjupa sin kunskap om sociala processer
i grupper, organisationer och samhälle, samt att lära mer om såväl ledarskap som medarbetarskap.
Konferensen är öppen för människor inom alla yrken och verksamhetsområden samt för studerande
på olika nivåer.
Vad är en grupprelationskonferens?
En grupprelationskonferens handlar om att försöka förstå hur människor agerar och uppfattar sig
själva och andra i grupper och organisationer. Metod och uppbyggnad av konferensen gör att både
medvetna och omedvetna krafters betydelse kan undersökas.
Perspektiven växlar mellan individ, grupp och organisation så att det blir möjligt att utforska
både det som sker mellan individer, mellan grupper och mellan individ, grupp och själva konferensen
som organisation.
Deltagarna får alltså möjlighet att dels befinna sig i och delta i dessa skeenden, dels tillfälle att
diskutera och reflektera över det man varit med om. Under konferensen finns också utrymme att
bearbeta och knyta an nya lärdomar och idéer till sammanhang utanför konferensen.
Konferensen leds av en stab. De processer som utvecklar sig mellan deltagare och stab ger unika
möjligheter att lära om ledarskap och behörighet samt om hur vår uppgift och omvärld påverkar de
roller vi tar eller tilldelas.
Konferensens uppgift
En organisations huvuduppgift är grunden för dess verksamhet. Alla som är verksamma i en organisation har anslutit sig till organisationens huvuduppgift och formar sina roller i förhållande till den.
Konferensens huvuduppgift är:
Att lära om medvetna och omedvetna processer som hör samman med uppgift, roll och tid.
En tydligt definierad huvuduppgift gör det möjligt att skilja ut konferensens arbete från andra
aktiviteter. Den underlättar avgränsningen av olika arbetsuppgifter inom konferensen.
•Deltagarna har som uppgift att lära genom egna erfarenheter och tillsammans med andra
reflektera över dessa.
•Stabens uppgift är att skapa möjligheter för deltagarnas lärande.
Konferensens metod är att lära genom erfarenhet
Konferensen är en tidsmässigt avgränsad organisation för lärande. Den är organiserad i olika
moment som alla har ett bestämt syfte. Inom ramarna för konferensens huvuduppgift och
organisatoriska struktur kommer en egen kultur och dynamik att utvecklas, med egna normer
och arbetssätt. Att delta i denna process och tillsammans med andra reflektera över det som sker
är grunden för denna form av erfarenhetsbaserat lärande. Den pedagogiska metoden vilar på
antagandet att kunskap skapas i interaktionen mellan människor.
3
Även stabens arbetssätt under konferensen utgår från övertygelsen att det bästa sättet att lära om sociala processer är att studera dem medan de pågår. Intellektuell kunskap kan då sammanföras med
personliga färdigheter där tanke, känsla och handling kan förenas.
Med denna metod erbjuds inga färdiga lösningar och det finns inte heller någon i förväg bestämd
beskrivning av vad som ska läras. Var och en avgör själv vad som är meningsfullt att utforska och
hur man vill gå tillväga för att göra detta.
Konferensdeltagare
Konferensen har plats för högst 36 deltagare. Som tidigare nämnts finns inte några krav på särskilda
förkunskaper. Konferensledningen strävar efter att anta personer med olika yrkesbakgrund och från
olika sektorer och positioner i samhället, såväl de som befinner sig på arbetsmarknaden som studerande och de som är på väg in i yrkeslivet.
Att delta i en konferens av detta slag kan vara ansträngande och känslomässigt påfrestande.
Personer som befinner sig i kris eller har en bräcklig fysisk eller psykisk hälsa bör därför inte delta.
Konferensen vänder sig inte till personer som söker hjälp att lösa personliga eller privata problem.
Fokus ligger helt och hållet på lärande om skeenden i grupp och inte på enskilda individers
personlighet.
Konferensstabens uppgifter
Konferensstaben är ett delsystem inom konferensen och har sin särskilda roll i skeenden som utvecklas under arbetets gång. Stabens medlemmar har ett gemensamt ansvar för ledning av konferensen
och de gränser som bestäms av uppgiften och övriga ramar. Det yttersta ansvaret vilar på konferensledaren som rekryterar stab och leder stabens arbete. Samtliga stabsmedlemmar arbetar i olika roller
under konferensens gång. Rollerna hör samman med arbetsuppgifter som att utöva ledning, administrera, arbeta som konsult eller vara samtalsledare.
I arbetet som konsult eller observatör ingår att utifrån observationer och egna erfarenheter under
olika moment, bidra med arbetshypoteser om vad som utspelar sig just då.
Ledningsrollen under institutionsmomentet innebär att leda arbetet genom att, ur ett helhetsperspektiv, tolka och förstå det som pågår i momentet.
Under reflektionsmomentet arbetar samtalsledaren med att underlätta för deltagarna att reflektera
över och diskutera gjorda erfarenheter och möjliga slutsatser.
I rollen som administratör ingår uppgiften att hantera och bidra till förståelse av skeenden på
gränsen mellan konferensen och dess omvärld.
Staben sammanträder regelbundet utanför det gemensamma schemat för att utbyta erfarenheter
och granska sitt eget arbete. Syftet med detta är att öka de resurser som deltagarna sedan förfogar
över i arbetet med konferensens huvuduppgift.
4
Konferensstaben består av följande personer:
Med reservation för ändringar
Konferensledare: Bengt Guvå, pol. mag. organisationskonsult,
VD Propens Organisationskonsulter AB, Södertälje.
Biträdande konferensledare: Liv Hök, leg. psykolog, leg. psykoterapeut,
organisationskonsult. Privat verksamhet, Stockholm.
Konferensadministratör: Maria Edlund, leg. psykoterapeut, VD Krica
Behandling och utbildning, Stockholm.
Övriga stabsmedlemmar:
Ingela Adamsson, beteendevetare, MSc, pedagog,
organisationskonsult i Löfgren & Adamsson AB, Göteborg.
Lisbet Knudsen, socionom, bitr. verksamhetschef,
familjebehandlare, utvecklingssamordnare,
Magelungen Utveckling AB, Stockholm.
Peter Myhrström, Civ. Ek. Program Director, IFL vid
Handelshögskolan, Stockholm.
Seminarieledare vid
uppföljningsdagen:
Peter Hugo, psykoanalytiker, medlem i Svenska Psykoanalytiska föreningen (IPA). Privat praktik, Stockholm.
Imants Vilemsons, leg. psykolog, leg. psykoterapeut,
Socialförvaltningen Stockholm samt privat
praktik, Stockholm.
Siv Boalt Boëthius, professor em, psykoanalytiker
organisationskonsult, Stockholm.
Konferensens uppläggning
Arbetet under konferensen är uppbyggt kring olika moment som har ett visst antal arbetspass.
Dessa kan betraktas som system och delsystem inom konferensen. De är indelade i processinriktade
och diskussionsinriktade moment och deras syfte beskrivs nedan. På sid. 8 finns ett schema för
konferensen.
Konferensinledning
Konferensen inleds med ett gemensamt möte för deltagare och stab. Syftet är att inleda arbetet med
konferensens huvuduppgift och att presentera de aktuella utgångspunkterna, uppläggningen och
ramarna. Även praktisk information kommer att lämnas. Konferensinledningen är också det tillfälle
där deltagare och stab har möjlighet att börja forma sina olika roller inom de givna förutsättningarna.
5
Processinriktade moment
De processinriktade momenten – institutionsmoment, storgrupp och smågrupp – har fokus på det närvarande, det som utspelar sig här och nu. Uppgiften är att genom aktivt deltagande utforska sociala
skeenden medan de pågår. Stabsmedlemmar arbetar i dessa moment i rollen som konsult eller ledare.
Institutionsmoment
Institutionsmomentet omfattar sju arbetspass där deltagarna har möjlighet att själva skapa och arbeta
inom system och delsystem med olika syften och sammansättning. Uppgiften är att undersöka relationerna mellan olika delsystem medan de pågår, t ex hur de bildas, utvecklas och avvecklas. Fokus
kan bl a vara att utforska förhållanden mellan t ex olika grupper av deltagare, eller mellan stab och
deltagare. Begrepp som behörighet och representation är centrala och hur dessa begrepp påverkas av
förbindelser med andra grupper. Staben medverkar i form av ledningsgrupp och konsultgrupp.
Momentets sista arbetspass sker i plenum med alla samlade.
Storgrupp
Storgruppsmomentet omfattar fem arbetspass med alla konferensdeltagare. Här finns möjlighet att
utforska det som sker i ett större system, då det är svårare att mötas direkt ansikte mot ansikte.
Det ger också möjlighet att utforska hur myter, fantasier, rykten, normer och föreställningar utvecklas
och hur detta kan bidra till att göra det som sker mera begripligt och hanterbart. Tre stabsmedlemmar
i roller som konsult och observatör bistår gruppen i dess arbete.
Smågrupp
Smågruppsmomentet omfattar fem arbetspass och ger möjlighet att utforska grupprocesser inom ett
mindre system, där man kan känna igen varandra. Grupperna sätts samman av konferensledningen
och består av högst 9 deltagare, som i möjligaste mån har olika ålder, kön och bakgrund. Varje grupp
har en konsult som bistår i arbetet med huvuduppgiften att utforska det som händer medan det
utspelar sig.
6
Diskussionsinriktade moment
De tre diskussionsmomenten omfattar arbetet i reflektionsgrupp, rollanalys och konferensdiskussionen. De ger tillfälle att diskutera och reflektera över de erfarenheter som gjorts samt hur och
om de kan användas utanför konferensen.
Reflektionsgrupp
Reflektionsgrupperna består av två arbetspass i mindre grupper. Dessa är sammansatta av konferensledningen och består, så långt möjligt, av deltagare från olika verksamhetsområden och med olika
erfarenheter. Det första passet ger möjlighet att reflektera över frågor som hör ihop med att komma
till konferensen. Det avslutande passet ger möjlighet att blicka tillbaka på de erfarenheter som gjorts
under de processinriktade momenten men också undersöka hur det man lärt sig kan komma till
användning i andra sammanhang kopplade till deltagarnas arbetsliv eller andra roller i samhället.
Varje grupp kommer att ha en stabsmedlem som medverkar som samtalsledare.
Rollanalys
Detta moment består av två arbetspass i mindre grupper. Dessa är sammansatta av konferensledningen och består, så långt möjligt, av deltagare från olika verksamhetsområden och med olika
erfarenheter. Här ges tillfälle att studera vilka roller man tagit eller tilldelats i konferensens olika
skeden, men också att reflektera över likheter eller olikheter i förhållande till rolltagande utanför
konferensen.
Konferensdiskussion
Konferensdiskussionen är placerad i slutet av konferensen och ger deltagare och stab möjlighet att
tillsammans diskutera olika erfarenheter som konferensen har bidragit till. Diskussionen syftar till
att ge en överblick över konferensen som helhet och dess delar.
7
Schema
Med reservation för ändringar
Klockslag
ONSDAG 14/11
TORSDAG 15/11
FREDAG 16/11
LÖRDAG 17/11
8.30 – 9.45
9.45 –10.00
10.15 – 11.15
Institution
InstitutionSmågrupp
11.30 – 12.30
Lunch Lunch Lunch
12.30-13.45
Registrering 12.30-13.10
Storgrupp StorgruppStorgrupp
Kaffe Kaffe Kaffe
Smågrupp
Smågrupp
Konferensdiskussion
Kaffe
Kaffe
Konferensinledning
13.15-13.45
13.45-14.00
Kaffe
Kaffe
14.00-15.15
Reflektion
Institution
InstitutionReflektion
15.15-15.30 Kaffe+smörgås Kaffe+smörgåsKaffe+smörgås
15.45-17.00Smågrupp Rollanalys Rollanalys
17.00-17.15Paus
Paus
17.15-18.30Storgrupp Institution
18.30-18.45Paus
18.45-20.00
Institutionsplenum
Paus
InstitutionStorgrupp
Paus
Paus
Smågrupp
Uppföljningsdag
Konferensen följs upp med en heldag i Stockholm, preliminärt 4 februari 2013. Under denna dag
kommer ett seminarium om utgångspunkterna för grupprelationskonferenser och hur dessa relaterar
till övrig grupputvecklingsteori att hållas. Det kommer att ges möjlighet att diskutera tillämpning av
de lärdomar man tagit och göras kopplingar till det egna arbets-, studie- eller vardagslivet.
8
Praktiska upplysningar
Tid och plats
Konferensen inleds ondagen den 14 november kl. 12.30 och avslutas lördagen den 17 november
kl. 15.15. Den anordnas i externatform och är förlagd till Nürnberghuset, Björngårdsgatan 14B
i Stockholm. Kostnader för måltider och kaffe/te ingår i konferensavgiften.
Ansökan
Formulär för ansökan till konferensen finns på AGSLO:s hemsida www.agslo.se. Ansökan är
personlig och skickas med normalpost till konferensadministratören på nedanstående adress:
AGSLO:s grupprelationskonferens
c/o Maria Edlund
Ploggatan 20, 116 34 Stockholm
Kontaktuppgifter:
Telefon: +46 (0)70 44 41 120
E-post: [email protected]
Ansökan skall vara konferensadministratören tillhanda senast fredagen den 12 oktober 2012.
Ansökan är bindande. Om platser finns kvar efter ansökningstidens utgång kan konferensledaren
beakta och besluta om antagning även efter ansökningstidens utgång.
Konferensavgift
Konferensavgiften är 13 500 SEK. Moms tillkommer med 3 375 SEK. Faktura skickas ut i samband
med beslut om antagning. Konferensavgiften skall vara AGSLO tillhanda vid förfallodatum som
anges på fakturan. Sökande är personligen ansvarig för att konferensavgiften betalas i tid oavsett hur
deltagandet finansieras.
Inbetalning
Inbetalning görs till AGSLO:s plusgiro 161989-9 eller bankgiro 5078-1236. Ange på inbetalningen
vem betalningen avser. AGSLO:s organisationsnummer är 802410-7636. Stiftelsen AGSLO har
F-skattebevis.
Reducerad avgift
AGSLO:s styrelse avsätter ett visst belopp som bidrag till konferensavgiften. Skriftlig ansökan om
reducerad avgift görs på särskild blankett som kan rekvireras från AGSLO:s styrelse på e-postadress
[email protected]. Ansökan skall insändas samtidigt med ansökan om deltagande i konferensen och
vara styrelsen tillhanda senast fredagen den 12 oktober 2012. Instruktioner finns på blanketten.
Återbud
Vid återbud före fredagen den 19 oktober återbetalas konferensavgiften (med ett avdrag på
1000 SEK). Vid senare återbud återbetalas avgiften endast om lämplig ersättare kan antas.
Frågor på ansökningsblanketten
Vi ställer två frågor på ansökningsblanketten om dina förväntningar:
1. Vad förväntar du dig av att delta i denna grupprelationskonferens?
2. Har du några konkreta frågor (områden, teman, situationer) som du vill få belysta
eller större förståelse för?
Detta gör vi för att kunna utvärdera konferensen.
Besvara dessa frågor på separat blad som du bifogar din ansökan. Spara en kopia för egen del.
9
Ansökan om deltagande i AGSLO:s konferens
Uppgift, Roll & Tid
En arbetskonferens om ledarskap och följarskap.
14-17 november 2012 med uppföljningsdag 4 februari 2013
Ansökan ska vara konferensadministratören tillhanda senast fredagen den 12 oktober 2012.
AGSLO:s grupprelationskonferens 2012
c/o Maria Edlund
Ploggatan 20
116 34 Stockholm
Konferensavgiften är 13 500 SEK. Moms tillkommer med 3 375 SEK.
Faktura på konferensavgiften sänds ut separat, men samtidigt med antagningsbeskedet.
Namn:
Adress:
Postnr:Ort:
Land:
Telefon: E-post:
Befattning:
Arbetsgivare:
Fakturaadress:
Ålder:
Kön:
Nationalitet:
Utbildning:
Tidigare erfarenhet av deltagande i grupprelationskonferenser (v.g. ange arrangör och år)
Jag har fått Information om konferensen genom:
Besvara dessa frågor på separat blad som du bifogar din ansökan. Se sid 9.
1. Vad förväntar du dig av att delta i denna grupprelationskonferens?
2. Har du några konkreta frågor (områden, teman, situationer) som du vill få belysta eller större förståelse för?
Jag har läst broschyren och jag accepterar konferensens uppläggning och praktiska arrangemang. Jag är införstådd
med att min ansökan har karaktären av ett kontrakt mellan mig och AGSLO enligt de villkor som beskrivs i broschyren.
Datum
Sökandes underskrift
10
Konferensens bakgrund
Konferensen har sina historiska rötter i den tradition som inleddes i början på 1950-talet av personer
med anknytning till Tavistock institute of Human Relations i London. Genom forskning, konsultation och grupprelationskonferenser har personer från olika discipliner tillsammans strävat efter en
djupare förståelse av sociala skeenden. Den första grupprelationskonferensen hölls i Leicester 1957
och numera anordnas återkommande konferenser i många länder över hela världen.
Teoretiska utgångspunkter
Grupprelationstraditionen har hämtat sina utgångspunkter från främst två teorier. Systemteorin
bidrar med antaganden om att individer, grupper och organisationer kan beskrivas som öppna
system. Ett öppet system har alltid ett pågående utbyte med sin omvärld och påverkar respektive
påverkas av sitt sammanhang. Såväl individer, grupper som organisationer kan ses som öppna system
vars förmåga att handla, tänka och känna präglas av den gemenskap de ingår i.
Den psykoanalytiska teorin bidrar med antagandet om omedvetna processer. Människors upplevelser och handlingar är inte alltid rationella och logiska, utan styrs också av känslor, motiv och
behov som vi inte alltid vill kännas vid eller är medvetna om.
Inom grupprelationstraditionen är W.R. Bions antagande om omedvetna processer i grupper av
särskild betydelse. Sociala system uppstår, utvecklas och avvecklas under inflytande av omedvetna
föreställningar och strävanden.
Denna kombination av systemteori och psykoanalytisk teori bildar grunden för den s.k. Tavistocktraditionen. Nedan följer en kort presentation av viktiga begrepp och på AGSLO:s hemsida finns
också tips om texter och litteraturreferenser.
Viktiga begrepp
En organisation bildas när människor sluter sig samman och samverkar i ett bestämt syfte. Den kan
därför uppfattas som både en process och en struktur. Organisationen finns till för att fylla en för
dess fortlevnad väsentlig uppgift, en huvuduppgift. Vid sidan av huvuduppgiften finns andra ofta mer
dolda motiv för hur organisationer skapas och formas. Av stor betydelse är de behov, föreställningar,
känslor och strävanden som inte är medvetna. Dessa kan ibland främja arbetet men ofta står de
också i konflikt med både uppgifter och arbetssätt. Förståelsen av organisationers liv behöver därför
omfatta både dess medvetna och omedvetna aspekter.
För att man ska kunna reglera och definiera förhållandet till omvärlden är gränser av avgörande
betydelse. Gränser kan handla om tid, rum, uppgifter och resurser. Genom att uppmärksamma
gränser blir det möjligt att urskilja vad som hör hemma innanför respektive utanför en organisation
eller skiljelinjerna mellan dess olika delar. Gränser har därför stor betydelse för hur samspelet mellan
individer, grupper och organisationer kommer att gestalta sig.
Med ledning menas den process där yttre och inre gränser i en organisation regleras. Det kan gälla
gränsen mellan ett system och dess omvärld, mellan olika delar inom en organisation, mellan person
och roll, stabilitet och förändring eller mellan fantasi och verklighet. Ledarskap innebär att någon
åtar sig, bär ansvar för och utför uppgifter som handlar om att leda. Ledarskap utgör därmed det
personliga uttrycket för ledning.
11
För att människorna inom en organisation ska kunna arbeta med huvuduppgiften måste var och en,
i anslutning till den, tolka och forma sin specifika roll. Roller kan vara arbetsinriktade och formella
eller mer informella och symboliska till sin karaktär. De formas och upprätthålls medvetet och omedvetet. Både individer och grupper har oftast olika funktioner och uppgifter som ger dem särskilda
roller i förhållande till den övriga organisationen. En följd av detta är ofta att både enskilda medarbetare och grupper låter sig representeras av andra.
Befogenhet eller behörighet är en grundläggande del av innehållet i den roll som organisationen
tilldelat individen eller gruppen. Här avses rätten att arbeta med en uppgift. Hur man fått, utformat
och bejakat sin behörighet påverkar i vilken grad man har tillgång till sin kompetens och kan arbeta
med uppgiften.
Begreppen system och delsystem används för sociala grupperingar som har ett inre sammanhang
och en avgränsning mot omvärlden. Sociala system präglas av motiv och drivkrafter som skapar både
medvetna och omedvetna processer.
Vad är AGSLO?
AGSLO bildades i Sverige 1974 och har som uppgift att anordna grupprelationskonferenser och
främja verksamhet inom Tavistocktraditionen i Sverige. Den första skandinaviska konferensen hölls
1975 i Sigtuna och AGSLO har sedan dessa anordnat ett femtiotal arbetskonferenser i Sverige samt
medverkat i internationella arrangemang med anknytning till traditionen. AGSLO arrangerar också
återkommande workshops, seminarier och s.k. Listening Posts. Stiftelsen AGSLO är en icke vinstdrivande organisation och både stiftelseråd och styrelse arbetar helt utan ekonomisk ersättning.
Vem deltar i AGSLO:s konferenser?
Närmare 3000 personer, från ca 900 olika organisationer, har hittills deltagit i AGSLO:s konferenser.
Deltagare har kommit från näringslivet, kommunal och statlig förvaltning, t ex socialtjänst, hälsooch sjukvård, universitet, skolor, försvaret, kyrkor och ideella organisationer.
Information
Mer information om AGSLO:s organisation och verksamhet finns på AGSLO:s hemsida
www.agslo.se. Där finns också artiklar och litteraturförslag för den som vill läsa mer.