Transcript Språkråd 1/2012 - Valtioneuvoston kanslia

STATSRÅDETS
SVENSKA
SPRÅKNÄMND
Språkråd
Klarspråket har sina rötter i retoriken..................... 3
På nya platser..........................................................4
Slaftips.................................................................... 5
Slaf-användare ’over there’..................................... 6
Har du redan en egen Slaf?......................................7
Komplettering av Slaf...............................................8
Sekreterarbyte i nämnden........................................9
Justitieministeriet informerar.................................10
Statsrådets svenska språknämnd informerar
Valtioneuvoston ruotsin kielen lautakunta tiedottaa
1/2012
Språkråd 1
Statsrådets svenska språknämnd finns på adressen
www.vnk.fi/spraknamnden
På webbplatsen finns information om nämnden och om dess verksamhet och
sammansättning. Där hittar du också alla nummer av Språkråd i pdf-format
från och med Språkråd 1/2001. På webbplatsen finns dessutom nämndens
rekommendationer, handboken Svenskt lagspråk i Finland (Slaf) och mallar
och ordlistor.
Frågor och initiativ till Statsrådets svenska språknämnd
kan sändas per e-post.
I principiella frågor som gäller svenskt lag- och förvaltningsspråk i Finland kan
nämnden även konsulteras muntligen via sekreteraren, tfn 09 1602 2129.
Prenumerationer på Språkråd, adressändringar och annulleringar kan göras
per e-post eller post. Se kontaktinformation nedan.
Språkråd distribueras i tryckt form per post och i pdf-format per e-post.
Språkråd sänds gratis till beställaren.
Redaktör: Gunilla Garoff
Ombrytning: Anja Järvinen
Kopiering: Statsrådets kansli, upplaga 1 340 ex
Kontaktinformation:
Statsrådets svenska språknämnd
Statsrådets translatorsbyrå
PB 23, 00023 STATSRÅDET
[email protected]
Tfn sekreteraren 09 1602 2129
Klarspråket har sina rötter i retoriken
Klarspråk, som står för myndighetstexter som är skrivna på ett vårdat, enkelt och begripligt
språk, har länge stått på agendan. Klarspråksprinciperna har prövats ut på krångliga, komplicerade texter som motverkar förståelse och ökar riskerna för missförstånd. Resultaten
har varit goda och erfarenheterna har spritts över hela världen.
lopp har klarspråksorganisationen samarbetat
med 80 myndigheter och organisationer, lärt ut
klarspråksprinciper till ca 10 000 personer och utarbetat flera tusen publikationer.
Utifrån sina erfarenheter har klarspråksorganisationen gjort undersökningar och kommit fram till
en modell som fungerar för klarspråksarbetet. En
avgörande faktor är att man har stöd från ledningen för den myndighet eller organisation som
går in för ett klarspråksprojekt. Lika viktiga faktorer är utbildning för att ändra de anställdas attityd
till klarspråk och bedömning av situationen vid
start och uppföljning under arbetets gång.
- Klarspråk är ingen ny och revolutionerande idé,
i själva verket utgår principerna för klarspråk
från retoriken och Aristoteles, hävdar doktor
Neil James som representerar International Plain
English Working Group, ett samarbetsorgan för
klarspråksorganisationer från hela världen. Även
skönlitterära författare har varit förkämpar för
klarspråk. James för fram Shakespeare som exempel och motiverar det med att Shakespeares
texter inte innehåller passivkonstruktioner eller
långa meningar.
Under ett besök i Helsingfors föreläste James
om arbetet för klarspråk i myndighetstexter och författningar under tre decennier.
Klarspråksorganisationerna världen över har
utvärderat sina erfarenheter och tagit fram en
modell. Den modellen leder till resultat om det
finns beslut på nationell nivå, om klarspråk har
implementerats inom offentliga sektorer och om
klarspråksorganisationerna i professionell mening
är starka.
Fungerande modell
Neil James är chef för klarspråksorganisationen
Plain English Foundation i Australien. Under årens
Utvärderingen av klarspråksprojektens genomslagskraft visar, berättade Neil James, att det inte
enbart räcker med att följa den fungerande modellen för att myndigheten eller organisationen
ska lyckas genomföra klarspråk i sina texter. Det
är den stegvisa utvecklingen av klarspråksarbetet
som avgör om resultatet är det önskade. Även
när man har stöd från ledningen är det nödvändigt att lyckas med det pilotprojekt som inleder
arbetet. Nästa steg är att det behövs en kritisk
massa av tillräckligt många som är intresserade
av klarspråksarbetet. Det slutliga steget är att befästa klarspråk som en princip i organisationen.
I det sammanhanget behövs uppföljande utbildning och en uppdatering av projektet.
Neil James motiverar klarspråksarbetet med att
undersökningar visar att klarspråkstexter inte
bara gör det lättare att förstå innehållet, utan
även ger lägre kostnader.
Öppna frågor i klarspråksorganisationernas infrastruktur
Klarspråksorganisationerna ser att det finns
många öppna frågor att lösa kring klarspråk.
Är klarspråksprinciperna färdiga? Hur ska efterfrågan på språkexperter möta utbudet? Var ska
språkexperternas utbildning ske? Kan en gemensam klarspråksstandard utarbetas?
Språkråd
3
Den internationella gruppen klarspråksorganisationer har ställt sig frågan om det går att utveckla en standard för klarspråk. Standarden är en
mångfasetterad fråga med tanke på att en klarspråksstandard ska gälla för flera språk. En annan
fråga som internationellt har varit aktuell är var
klarspråksexperterna kan utbildas. I Sverige finns
det språkkonsultutbildning och EU har startat upp
projektet IC Clear Project som finansieras genom
Erasmusprogrammet.
Neil James avslutade sin presentation med att
konstatera att klarspråksorganisationerna har
mycket att jobba vidare med.
Gunilla Garoff
Statsrådets translatorsbyrå
Klarspråksorganisationerna har ännu inte någon stark yrkesmässig organisation i Australien. En jämförelse visar att organisationen Examinerade språkkonsulter i Sverige (ESS) har kommit längst med att befästa sin ställning som
klarspråksorganisation. ESS har en struktur att bygga på och kan uppvisa
mångsidiga resultat. I Sverige där klarspråksarbetet har pågått mer än fyra
decennier har man kommit långt.
Ett färskt exempel kommer från Riksdagsförvaltningen där man hösten 2011
tillsatte en arbetsgrupp för klarspråksfrågor. Till arbetsgruppens uppdrag hör
att se över skrivandet i Riksdagsförvaltningen, formulera mål för klarspråksarbetet och föreslå metoder och aktiviteter för att främja klarspråksarbetet.
Gruppen ska också föreslå en plan för hur klarspråksarbetet ska följas upp.
På nya platser
Vem
Var
Kitty Fogelholm
Statsrådets translatorsbyrå
1.1.2012–30.6.2012
Sanna Karjalainen
Helsingfors universitet
1.1.2012–31.12.2012
4 Språkråd
Varifrån
Tfn/e-post
09-1602 2094
[email protected]
Statsrådets
translatorsbyrå
09-1914 0921
[email protected]
Slaftips
Este, esteellinen, estynyt
Den som på grund av risk för partiskhet t.ex. inte bör delta i ett avgörande är jävig.
esteellinen (”jäävi”) = jävig
esteellisyys = jäv, jävighet
toisen asteen esteellisyys = tvåinstansjäv
esteetön todistaja = ett ojävigt vittne
puheenjohtaja jääväsi itsensä = ordföranden anmälde jäv, ordföranden förklarade
sig jävig
Den som inte kan närvara eller av någon annan orsak inte kan sköta sina uppgifter är
förhindrad eller har förhinder (inte ”har förfall”).
olla estynyt = vara förhindrad, ha förhinder
oikeuskanslerin ollessa estyneenä = när/om justitiekanslern har förhinder eller vid
förhinder för justitiekanslern (inte ”vid förfall för ...”)
NN:n estyneenä ollessa = vid förhinder för NN (vid underskrifter)
laillinen este = laga hinder, laga förhinder (inte ”laga förfall”)
NN:n esteetön poissaolo = om NN uteblir utan laga hinder; om NN uteblir utan giltigt
skäl/giltig orsak eller någon motsvarande omskrivning, beroende på vad som avses (inte
”NN:s förfallolösa utevaro”)
Förfall ingår också i förteckningen i kapitel 6 i Slaf, Modernisering av ord och fraser (s.127–138).
Se alltså upp med ordet förfall vid översättning av uttryck där este och estynyt ingår!
Apropå laga/olaga står det bland annat så här i Slafordlistan:
Laillinen Laglig, laga
laillinen edustaja = laglig företrädare
laillinen tuomioistuin = laga domstol
Lainvastainen Lagstridig
Laiton
I nya brottsbeteckningar används i allmänhet olaglig. Olaga används i vissa äldre brottsbeteckningar (bl.a olaga hot, olaga tvång). Ibland passar även illegal, lagstridig, lagvidrig eller
rättsstridig.
Laittomasti Olagligt, olagligen, illegalt
Luvattomasti Olovligen, olovligt
Apropå nedskärningarna inom försvaret:
Ilmavoimat Flygvapnet
Maavoimat Armén
Merivoimat Marinen
Läs mera om försvarsgrenarna (puolustushaarat) i 27 § i lagen om försvarsmakten 551/2007.
Hänvisningen till lag 1223/1998 (under uppslagsordet Ilmavoimat i Slaf) är föråldrad. De tidigare
benämningarna ”luft-, land- och sjöstridskrafterna” har frångåtts i vår lagstiftning.
Nina Nissas
Statsrådets translatorsbyrå
Språkråd
5
Slaf-användare ’over there’
Handboken Svenskt lagspråk i Finland används flitigt som referenslitteratur av författnings- och fackspråksöversättare. Läsekretsen är stor och hängiven. När det gick ut en annons om att handboken, populärt kallad Slaf, kan köpas hos Edita visade det sig att det
finns intresserade som behöver Slaf också på orter som ligger på andra sidan jordklotet.
– Efter det att jag hade sagt upp mig 2008 och flyttat till Kanada fick jag chansen att jobba som frilansöversättare. Då insåg jag att jag behövde lite
mångsidigare hjälpmedel. Texterna behandlade
många områden som var nya för mig. Med tiden
har jag samlat på mig ”tusen” ordlistor för olika
specialämnen, men Slaf är nog det hjälpmedel jag
använder mest, säger Carita Nybom och tillägger
att hon dessutom använder Finlex ganska mycket.
I ett e-postmeddelande kommenterade Carita
Nybom, som är bosatt i Edmonton i Kanada, att
Slaf är en guldklimp.
– Slaf är för mig nästan detsamma som en ordbok. Det är en ordbok för texter med hänvisningar
till lagar och för myndighetstexter. Det är en synonymordbok, en fantastisk källa till förkortningar
och hänvisningsprinciper. Avsnittet om språkriktighet är ju användbart för vilka situationer som
helst när man översätter. Jag använder Slaf i både
tryckt version och webbversion. Jag söker allt oftare i webbversionen med sökfunktionen. Det går
så snabbt och är så bekvämt.
Arbete på distans med goda redskap
Carita Nybom berättar att hon tidigare jobbade
som informatiker i Finland. Då översatte hon bara
vid sidan av sin huvudsyssla. Texterna berörde
miljön i vid bemärkelse. Även om Slaf fanns i det
bibliotek där hon jobbade hade hon inte så ofta
behov att slå upp i den.
6 Språkråd
I Kanada fortsatte Carita med att översätta från
finska till svenska.
– Jag har inte vågat mig på att översätta till engelska, fast jag har förkovrat mig i det språket ”au
naturel” under de tre år jag bott här. Jag har alldeles tillräckligt med jobb enbart med att översätta mellan finska och svenska. Det är också bra
för mig att hålla mig till dem, för då upprätthåller
jag kunskaperna i mina två första språk.
– Mest får jag myndighetstexter att översätta,
mer eller mindre byråkratiska, så Slaf behövs nästan till allt. Också om det ska vara mindre officiell,
lättfattlig text, så är Slaf bra, för den framhåller ju
att svenskan ska vara klar och begriplig.
Arbete över tidszonerna
Hur skiljer sig arbetet som översättare i Kanada
från arbetet som översättare i Finland? Carita berättar att hon i Finland hade direkt kontakt med
dem som skrev texterna, eftersom de jobbade i
samma organisation. Carita fick genast svar på
sina frågor och hon kommenterade dessutom
ganska friskt ursprungstexten för att göra den
begripligare.
– Nu jobbar jag via en firma, så det tar längre tid
att få svar på frågor. Dessutom sätter tidsskillnaden, som är nio timmar, käppar i hjulet. Ibland får
jag stiga upp och gå till datorn klockan ett eller
två på natten för att kolla svaren på mina frågor
för att sedan hinna slutföra översättningen innan
tidsfristen i Finland löper ut.
En annan skillnad är att Carita inte talar svenska
eller finska hela tiden, utom under de korta stunder då hon har kontakt med Finland över Skype.
För att upprätthålla sin känsla för språken utnyttjar Carita många moderna hjälpmedel.
– Jag ser på svenska och finska tv-program via datorn, laddar ner svenska och finska radioprogram
på min mp3-spelare, bl.a. Språket från Sveriges
Radio. Jag läser också svensk, finlandssvensk och
finsk litteratur på min e-läsare. Önskar bara det
fanns mera finlandssvensk litteratur i e-version!
- Jag har t.o.m. försökt lära min katt tala svenska,
men det har inte gått så bra.
Stor stad på prärien
Edmonton med 780 000 invånare är en typisk
nordamerikansk stad: skyskrapor i centrum, mestadels låga byggnader runtom så långt ögat når.
– Hit vill jag aldrig flytta var min första reaktion
2001, men man vänjer sig ju vid allt. Dessutom
har man i staden faktiskt bemödat sig att liva upp
den tidigare döda stadskärnan. Här finns massor
med parker, ett aktivt kulturliv och människorna
är oerhört vänliga, berättar Carita.
– Edmonton är ingen vacker stad, en arkitekt
karakteriserade den med orden ”An architectural
desert with a few gems in it”, säger hon.
Staden ligger i en flack omgivning längst västerut
på den nordamerikanska prärien. De enda backarna, som är ganska branta, finns i de få floddalarna.
– Här finns nästan ingen skog, vilket känns konstigt för mig som kommer från skogarnas land
Finland. Det finns inte heller några stora vattendrag i närheten. Stilla havet ligger närmast,
på 1000 kilometers avstånd. Mellan havet och
Edmonton ligger Klippiga bergen, så här är det
inlandsklimat. I regel är somrarna heta och vintrarna kalla, berättar Carita och tillägger att det
passar henne utmärkt, för hon älskar vintern och
hon och hennes man flyr undan den heta sommaren till Finland.
Gunilla Garoff
Statsrådets translatorsbyrå
Har du redan en egen Slaf?
Handboken Svenskt lagspråk i Finland (Slaf) gavs ut 2010 som anvisningar från statsrådets
kansli. Boken har utarbetats av Statsrådets svenska språknämnd och riktar sig i första hand till
lagöversättare och andra som skriver svenska myndighetstexter inom statsförvaltningen. Den är
dessutom ett utmärkt hjälpmedel för alla som arbetar med texter som berör lag och samhälle,
t.ex. kommunala tjänstemän, jurister, journalister och studerande.
De sista exemplaren av handboken kan nu beställas via Editas nätbokhandel på adressen
http://netmarket.edita.fi till priset 24 euro (440 sidor). Boken finns också i elektronisk form bl.a.
på adressen www.vnk.fi/spraknamnden.
_____________________________________________________________________________
Översättare som flitigt använder Slaf har märkt att det är effektivast att kombinera den tryckta
versionen av handboken med den elektroniska versionen. I den tryckta versionen går det snabbt
att bläddra och få en uppfattning av innehållet i boken. I den elektroniska versionen är det lätt
att hitta alla de ställen där en viss term eller ett visst uttryck förekommer.
Språkråd
7
Komplettering av Slaf
Ny regel 1.3.2012: Skriv eduskunta med litet e och riksdagen med litet r i propositionernas
rubriker och i klämmen före lagförslaget!
Under 10.1 Propositionens rubrik (s. 231 och 232 i Slaf)
Hallituksen esitys eduskunnalle…
Regeringens proposition till riksdagen…
Under 10.3.5 Lagstiftningsordning (s. 240 i Slaf)
Med stöd av vad som anförts ovan föreläggs riksdagen följande förslag:
---
Parkeringsbot moderniseras
Pysäköintivirhemaksu (s. 339 i Slaf)
Felparkeringsavgift (lagen om parkeringsövervakning 727/2011); tidigare ”parkeringsbot”
Kommentar
I den nya lagen om parkeringsövervakning, som trädde i kraft den 1 januari 2012, används termen
klampning (från engelskans ’clamping’) om en åtgärd där man låser hjulen på ett fordon med
hjälp av ett hjulblock (rengaslukko). På finska används ingen specifik term för själva åtgärden,
utan man talar t.ex. om rengaslukon kiinnittäminen, rengaslukon käyttäminen.
Det finns olika slag av mekaniska anordningar för klampning av fordon. I Sverige, där klampning
diskuteras men ännu inte införts, kallas anordningen ofta ’hjulboja’.
Märk att litet e i eduskunta och litet r i riksdagen
också gäller i fråga om U-skrivelser:
Statsrådets skrivelse till riksdagen om ett förslag till Europaparlamentets och
rådets direktiv / ett förslag till rådets förordning / ett förslag till rådets beslut …
I enlighet med 96 § 2 mom. i grundlagen översänds till riksdagen Europeiska gemenskapernas
kommissions förslag av den xx xxx 200X till Europaparlamentets och rådets direktiv om / till
rådets förordning om / till rådets beslut om … samt en promemoria om förslaget.
Valtioneuvoston kirjelmä eduskunnalle ehdotuksesta Euroopan parlamentin ja
neuvoston direktiiviksi / ehdotuksesta neuvoston asetukseksi / ehdotuksesta
neuvoston päätökseksi …
Perustuslain 96 §:n 2 momentin perusteella/mukaisesti lähetetään eduskunnalle Euroopan
yhteisöjen komission xx päivänä xxkuuta 200X tekemä/esittämä ehdotus Euroopan parlamentin
ja neuvoston direktiiviksi / ehdotus neuvoston asetukseksi / ehdotus neuvoston päätökseksi …
sekä ehdotuksesta laadittu muistio.
8 Språkråd
Sekreterarbyte i nämnden
Det är bara två år sedan det här i Språkråd senast
annonserades om sekreterarbyte i Statsrådets
svenska språknämnd. Nu är det dags igen. Jag
ska vara tjänstledig för att jobba vid Helsingfors
universitet, och ny sekreterare för tiden 1.1.2012–
31.12.2012 är Gunilla Garoff. Uppgiften som sekreterare för nämnden har varit mycket intressant
och givande för mig, och det har varit verkligt roligt att ha kontakt med er alla: nämndemedlemmar, sakkunniga, Språkrådsläsare och översättare och andra språkintresserade i förvaltningen.
Roligast av allt har det faktiskt varit att få redigera
Språkråd, en uppgift som jag kommer att sakna!
Stort tack till er alla som under de här två åren
bidragit med uppslag, artiklar, korrekturläsning
m.m. och inte minst till alla läsare. Det är alltid
roligt att höra att artiklarna läses med intresse.
Men nu tillbaka till Gunilla! Många känner säkert Gunilla som en av eldsjälarna kring kursen för översättare och informatörer vid Hangö
sommaruni, som hon varit med och ordnat i ett
flertal år. Gunilla har en gedigen erfarenhet som
översättare och började sin översättarkarriär
som sommarvikarie på Centralkriminalpolisens
Interpolavdelning. Senare kom hon in på den statliga översättningsbanan på nytt som översättare
vid post- och telestyrelsen. Översättarna arbetade
både för både posten och tele. Post- och televerket utvecklades sedan från ett statligt ämbetsverk
till ett statligt affärsverk, som kring millennieskiftet delades upp i Posten Finland och Tele. Gunillas
bana fortsatte vid Tele, som bolagiserades, bytte
namn till Sonera och slutligen gick samman med
svenska Telia till TeliaSonera.
– Det var 20 spännande år i post- och telebranschen. Telekommunikationen växte starkt fram
och särskilt Tele låg långt framme i utvecklingen,
berättar Gunilla. År 2003 började hon som translator vid statsrådets translatorsbyrå.
– Som jag ser på saken är översättning ett arbete
som ger intellektuell stimulans varje dag. Också
när det gäller författningsöversättning är det är
en stor utmaning att finna lösningar som gör det
snåriga begripligare och tydligare, tycker Gunilla.
Gunilla ser nu fram emot att vara sekreterare i
Statsrådets svenska språknämnd.
– Uppdraget innebär många nya uppgifter för mig
och det ska bli roligt att ha kontakt med nämndens medlemmar, Språkråds läsare och andra
personer som är engagerade i frågor som gäller
språknämndens intressesfär, säger hon. På fritiden odlar Gunilla sitt kulturella intresse genom att
läsa och gå på teater och konstutställningar, och
i framtiden hoppas hon även kunna ägna mer tid
åt att odla sin trädgård på sommarstället i Hangö.
Jag tackar för mig och önskar Gunilla lycka till!
Susanna Karjalainen
sekreterare i Statsrådets svenska
språknämnd 2010–2011
Språkråd
9
Justitieministeriet informerar
President- och statsrådsförordningarnas ingresser
Inom statsrådet har man den 1 januari 2012 övergått till en ny praxis när det gäller utformningen av
ingressen i de förordningar som utfärdas av republikens president eller statsrådet.
I presidentförordningarnas ingress nämns inte längre vilken minister som föredrar förordningen och i
statsrådsförordningarnas ingress inte längre namnet på det föredragande ministeriet.
Ändringarna i ingressen till de förordningar som gäller ikraftsättande av statsfördrag har beaktats i de
uppdaterade mallarna i fördragshandboken med bilagor (Valtiosopimusopas) (www.formin.fi).
Ingresserna skrivs enligt exemplen nedan.
FÖRORDNINGAR AV REPUBLIKENS PRESIDENT
Republikens presidents förordning
om livräddningsmedalj
Utfärdad i Helsingfors den 18 februari 2011
—————
I enlighet med republikens presidents beslut föreskrivs med stöd av 2 § 1 mom. och 3 § 1 mom. i lagen
om offentlig belöning (1215/1999):
Republikens presidents förordning
om ändring av 46 § i republikens presidents förordning om Finlands Röda Kors
Utfärdad i Helsingfors den 4 november 2011
—————
I enlighet med republikens presidents beslut
ändras i republikens presidents förordning om Finlands Röda Kors (811/2005) 46 § som följer:
FÖRORDNINGAR AV STATSRÅDET
Reglemente för statsrådet
Utfärdat i Helsingfors den 3 april 2003
—————
I enlighet med statsrådets beslut föreskrivs med stöd av 27 § i lagen om statsrådet (175/2003):
Statsrådets förordning
om ändring av 26 och 27 § i reglementet för statsrådet
Utfärdad i Helsingfors den 30 juni 2011
—————
I enlighet med statsrådets beslut
ändras i reglementet för statsrådet (262/2003) 26 § 1 mom. och 27 § 1 mom., av dem 26 § 1 mom.
sådant det lyder i förordning 1021/2007, som följer:
10 Språkråd
på Hanaholmen tisdagen den 15 maj 2012
Tema: Svenskan i näringslivet i Finland och Sverige
Business och andra affärer
8.30
9.00
Registrering och kaffe
Välkommen!
Gunvor Kronman, VD, Hanaholmen – kulturcentrum för Sverige och Finland
Gunborg Gayer, ordförande, Hugo Bergroth-sällskapet
Svenskan i internationell språkmiljö
Affärer eller business?
Wilhelm Barner-Rasmussen, Svenska handelshögskolan
11.30
Termdjungeln i affärsvärlden.
Malin Brännback, Åbo Akademi
Platsannonsen i tiden.
Karin Helgesson, Göteborgs universitet
Utdelning av språkpriset (prissumman donerad av Svenska kulturfonden) och
en språksporre
Lunch
13.00
Nyhetsinslag: Vad är nätverket Svenska nu?
Sini Keinonen, projektledare, Hanaholmen/Svenska nu
Kundkommunikation
16.00
Hur hanterar svenska banker språkligt den pågående finanskrisen?
Claes Ohlsson, Göteborgs universitet
Stockmann eller NK – vem går först?
Marika Tandefelt, Svenska handelshögskolan
Måste språkarbetare kunna hantera visuell kommunikation?
Anders Björkvall, Stockholms universitet
Språkvårdsdagen avslutas
Anmäl dig via programkalendern på www.hanaholmen.fi Bekräfta din anmälan genom att
senast fredagen den 4 maj betala in deltagaravgiften på Hugo Bergroth-sällskapets konto i
Aktia Bank IBAN FI63 4055 3020 0064 41, BIC HELSFIHH. Minns att ange namnen på samtliga
deltagare i meddelandefältet. Deltagaravgift 70 euro (studerande 35 euro, gäller inte
forskarstuderande); inkluderar lunch och kaffe. Det brukar bli fullsatt, så anmäl dig i tid!
Hugo Bergroth-sällskapet
Hanaholmen – kulturcentrum för Sverige och Finland
i samarbete med Institutet för de inhemska språken
Språkråd
11
www.vnk.fi/spraknamnden