Transcript flempan nytt i - Södertörns högskola

Läs om Gun och hennes bridgeintresse på sida 14
”Sophia har lärt sig att leva”
Sophia Nordlöf ifrån Huddinge är en av alla
unga som vet hur det är att må riktigt dåligt. Läs om hennes kamp mot demonerna
på sida 11
NYTT I
FLEMPAN
 Michael Chen njuter av
godsakerna som erbjuds på Café
Växthusets musikcafé. Sida 7
Hur var Ed Sheerans
konsert på Globen?
Läs om detta på sida 18!
Se utdrag från utställningen ”Behind the Selfie” på
sida 16.
Språkcafé i Flemingsberg
- mötesplats för pratglada.
Se sida 5.
Tis 18 november 2014
”Är man ny får man
vara beredd att förlora”
2 Flempan Tisdag 18 november 2014
LEDARE & REDAKTION
Patron Pehr och medmänsklighet
För cirka 200 år sedan fanns socknens största brännvinsbrännare i Flemingsberg. När
Huddinge sjukhus byggdes under sent 1960-tal var det den största vårdbyggnaden i
Sverige. Idag finns många anledningar att ta sig till Flemingsberg och Huddinge, även
om man inte bor här. Här finns till exempel Campus Flemingsberg där studenter från
Södertörns högskola, Kungliga Tekniska högskolan, Karolinska institutet och snart
även Röda Korsets högskola utbildar sig inom sina fält. Oavsett om det är brännvin, vård
eller utbildning som fört en hit så är det ett obestridligt faktum att Flemingsberg är och
alltid har varit en samlingsplats.
Vi på Nytt i Flempan har vänt ut och in och upp och ner på all möjlig lokaljournalistik
när vi frågat oss själva ”Vad vill vi läsa?”. Om byggnadsprojekt, evenemang eller trafiken?
Om brott, straff eller resultat? Vi är alla rungande överens: Det som gör en samlingsplats är människorna som samlas där. Vi vill berätta om Gun, 81 år, som älskar att
spela bridge. Och Sophia, 25 år, som brottas med inre demoner, osynliga för dem som
passerar henne på gatan. Eller någon av de övriga fantastiska människorna som lever
och samlas i Flemingsberg och Huddinge.
Om det är någonting vi bör tänka på när vintermörkret faller och julen närmar
sig med stormsteg är det just människorna omkring oss. Att alla har sin historia
att berätta på sitt sätt, och att inte döma någon för att deras norm inte passar den
egna. Oavsett om någon flyttat till Flemingsberg av egen vilja eller på grund av
måsten så vill de allra, allra flesta tillföra det som är bäst för det egna området och
dem som bor där. För patron Pehr som arrenderade Flemingsbergs gård för något sekel
sedan innebar medmänsklighet att byta ut den gamla brännvinsbrännaren mot en
ångdriven sådan som gav dubbelt så mycket brännvin per tunna potatis.
Vad innebär det för dig?
Helena Sund, tidningschef
VI PÅ REDAKTIONEN
Från vänster: Fanny Swenson, Annie Li Eriksson, Aino Oxblod, Helena Sund, Lukas Nilsson, Lydia Staf, Jenny Toresson, Erika Svensson
Nytt i Flempan är en lokaltidning för Huddinge och Flemingsberg som ges ut av journaliststuderande
på Södertörns högskola. Vill du läsa mer? Klicka in på http://studentreportrarna.sh.se
Tisdag 18 november 2014
Flempan 3 I VECKANS TIDNING
FLEMINGSBERG/HUDDINGE:
Luciafirande i Huddinge kyrka - sida 4
Här kan du få hjälp med läxorna! - sida 6
REPORTAGE:
Sophia har lärt sig att leva - sida 10
KRÖNIKA:
”Psykisk ohälsa måste börja räknas!” - sida 13
PERSONPORTRÄTT:
Bridge med Gun - sida 14
BILDREPORTAGE:
”Behind the Selfie” - sida 16
4 Flempan Tisdag 18 november 2014
FLEMINGSBERG/HUDDINGE
Nyheter i korthet
Gamla kläder blir ny design
På aktivitetshuset i Huddinge får gamla
saker nytt liv. Klänningar blir till kuddar
och ulltröjor till grytunderlägg. Här drivs
projektet Rå Design där tanken är att
skapa nya idéer av gamla produkter.
Palmina Gosteli är aktivitetshandledaren
för projektet. Emma Holmström, som
också jobbar med projektet berättar att
meningen är att man ska bli inspirerad.
Ibland kan de få in klänningar med vinfläckar på som istället för att slängas går
vidare tack vare Rå Design och blir något
nytt.
Byggboom i Flemingsberg
Sara, till vänster, övar med sin kör inför luciakonserten. Foto: Lydia Staf
De lussar i kyrkan
Nu närmar sig högtiden med glitter och tända ljus. Den 13 december kommer ungdomskören Vox Angelica bjuda på luciafestligheter
i Huddinge kyrka. ­
Flemingsbergsdalen:
200 nya bostäder, ett sportcenter och ett
stort Ica Maxi ska byggas.
Nytt tågspår:
Vid Flemingsbergs station.
Technology for Health:
Röda Korsets högskola flyttar hit. KTH
och Karolinska Institutet får nya lokaler
för forskning och utbildning.
Nya bostäder på Visättra ängar:
Studentlägenheter, ungdomsbostäder,
hyres- och bostadsrätter i flerbostadshus. Totalt 670 nya lägenheter.
Sveriges största miljömärkta skola:
Kästa förskola och skola byggs på Hälsovägen med plats för 500 barn.
– Nu kör vi lite Lucia! ropar körledaren ut
och sätter sig vid pianot.
Det hörs ett sus av förtjusning bland ungdomarna som snabbt plockar fram de vita luciahäftena med de klassiska jullåtarna. Snart fylls
hela kyrkskolans sal av ”Jul, jul, strålande jul”.
I över 30 år har kören Vox Angelica haft luciakonserter i Huddinge kyrka. Med knappt en
månad kvar har ungdomarna i kören, i åldrarna
14 till 20 år, börjat repa inför den stämningsfulla dagen. Körmedlemmen Sara Östermark,
20, har varit med och sjungit i åtta år.
Farlig nätdrog ökar
Det är öppet hus hos SeniorNet Huddinge,
en förening för IT-intresserade seniorer. En
förening där äldre människor lär andra äldre
hur de kan använda sig av internet och IT i
vardagen.
Spiceanvändingen bland unga ökar över
hela landet. Hans Larsson, chef på Minimaria i Huddinge, är av uppfattningen att
ökningen gäller även i Huddinge.
– Bruket har i allmänhet gått upp. Dels
är det fler som producerar men även fler
som röker. Det är alltid någon som känner någon som kan fixa. Kännedomen om
nya droger är i och med internet också
mycket högre än förr.
– Det ska bli trevligt att sjunga på Lucia.
Min favoritlåt är ”Lucia”. Den går ”från Italien
kom legenden upp till höga nord”, nynnar hon.
Kyrkomusiker Henrik Johansson, som både
leder kören och utser Lucian, avslöjar vad vi
kommer att få höra.
– Vi kommer att bjuda på den traditionella
repertoaren, som Sankta Lucia, Goder afton
mitt herrskap och en lite modernare twist av
Lusse Lella, berättar han.
Men vem som kommer att få bära luciakronan kan han ännu inte avslöja.
– Jag brukar se Lucian som den som har bäst
närvaro vid repetition och konserter, säger Johansson.
Annie Li Eriksson
Seniorer lär varandra om IT
Det är fullt runt bordet i lokalen. Ett tiotal
personer sitter redo med datorer, surfplattor
och papper för att lära sig mer om föreningen
och dess verksamhet. En bibliotekarie går runt
bordet och delar ut datormöss till dem som behöver. IT-intresset och viljan att utveckla sina
kunskaper om internet är det som fört dessa
äldre personer hit i dag.
– Jag inser hur strandsatt man är i dag utan
tillgång till dator eller internet, säger Curt
Carleteg.
Han är ordförande för SeniorNet Huddinge
och håller ett föredrag om klubben för de nyfikna besökarna. På projektorskärmen bakom
honom visas det diskussionsforum som alla
klubbens medlemmar får tillgång till via klubbens hemsida. På forumet finns bland annat
svar på hur man förstorar texten på skärmen,
hur man blir av med virus och vad som kan
vara fel om batterierna till datormusen inte
verkar fungera.
– Man får ställa så dumma frågor man vill,
man får alltid svar på allting. Inget är för konstigt för att fråga om, säger Curt Carleteg.
Tisdag 18 november 2014
Flempan 5 FLEMINGSBERG/HUDDINGE
En mångkulturell mötesplats
Flemingsberg är ett område där det talas
många språk. Det har det lokala biblioteker
tagit fasta på. Varje onsdag mellan 17.00 och
18.00 anordnas ett språkcafé, där människor kan samlas och träna sin svenska över en
kopp kaffe.
På biblioteket i Huddinge kan man
öva på många språk. Foto: Erika Svensson
Under föredraget visar han bland annat hur
man använder sökmotorn Google, läser nyheter på nätet och hur man skickar handlingar
och dokument via mejlen. Åskådarna lyssnar
intresserat och gör små anteckningar emellanåt och flera av dem skriver efteråt på kontaktlistan för dem som vill gå med i klubben.
SeniorNet Huddinge är en av SeniorNet
Swedens 55 klubbar som finns runt om i landet. Klubben i Huddinge har bara funnits registrerad sedan mars i år och har just nu en
tillfällig styrelse. Men förhoppningen är att
öka i medlemsantal och komma igång på riktigt så snart som möjligt. Och ser man till antalet intresserade deltagare under dagen, dröjer
det nog inte länge innan den förhoppningen
blir sann.
Erika Svensson
Mångkulturen syns tydligt här. I fönstren
hänger ”Bibliotek”-skyltar på flera av de största språken som talas i området. I biblioteket
finns böcker på många olika språk, och även på
lättläst svenska för att stötta dem som försöker
lära sig språket. Varje onsdag anordnas även ett
språkcafé dit människor får komma för att fika
och träna sin svenska.
Anna Stoorhöök är bibliotekarie på biblioteket, och leder språkcaféet på onsdagarna.
– Det bor många i området som är i en process att lära sig svenska och vi frågade oss “hur
kan vi hjälpa till?” Vi märkte att det behövdes
ett forum för att prata, och inte bara läsa. Då
tog vi initiativet till att starta ett språkcafé. Så
det är inte bara i hyllorna!
Antalet deltagare varierar kraftigt från vecka till vecka. Det kan komma allt mellan två
och tolv personer. Men gemensamt för alla
deltagare är viljan att lära sig, och utförandet
av språkcaféet kan se olika ut.
– Vi samlas i skriftspråksrummet. Biblioteket bjuder på fika och så samtalar vi och diskuterar. Ibland har jag med ett ämne i bakfickan att prata om men det är inte alltid det
behövs, säger Anna Stoorhöök.
Som verktyg brukar hon använda sig av en
Ipad eller andra surfmöjligheter. De underlättar när man snabbt behöver hitta ord eller
översättning. En gång arbetade deltagarna
med musik och spelade upp musik från sina
hemländer på storskärm inför varandra. Ett
annat bra verktyg som Anna Stoorhöök brukar
använda sig av är kartboken.
– Vi hade en gång en diskussion om hur pensioner såg ut i olika länder och då visste inte alla
vart ett visst land låg. Då var en atlas bra så att
man kunde visa dem.
Det är inte bara deltagarna som har glädje av
språkcaféet. Personalen på biblioteket ser även
stora fördelar för egen del.
– Det här arbetet ligger i linje med de mål vi
vill uppfylla. Vår grundtanke är ”ett bibliotek
för alla”. Det här hjälper oss att bli ett bättre
bibliotek. Jag kan även testa böcker på deltagarna genom att be dem låna böcker som de
ger respons på. Ibland får man höra att “den
här var alldeles för svår, den förstod jag inte
alls” och då vet jag det till nästa gång, berättar hon.
Anna Stoorhöök har själv fått mycket glädje
av språkcaféet. Hon trivs med uppgiften och
märker att arrangemanget uppskattas, då många deltagare återkommer.
– Vi ger känslan av att vi vill hjälpa till, och
det uppskattas. Jag lär mig jättemycket och
får träffa många trevliga människor, som alla
är väldigt generösa och givmilda. Och det är
väldigt kul. Jag har aldrig haft ett dåligt språkcafé.
Erika Svensson
Curt Carleteg pratar med en av deltagarna om dagens möte. Foto: Erika Svensson
6 Flempan Tisdag 18 november 2014
Flemingsberg/HUDDINGE
Här finns läxhjälpen nära dig
Huvudbiblioteket
Måndagar 14.30 – 18.30
För årkurs 1 – 9
Flemingsberg bibliotek
Tisdagar 14.30 – 16.45
För årkurs 1 – 9
Skogås bibliotek
Onsdagar 16.00 – 18.30
För alla åldrar
Karin Frejdig hjälper Patrik Munkhammar med läxorna. Foto: Jenny Toresson
Gratis läxhjälp för alla åldrar
Varje onsdag erbjuds gratis läxhjälp på mar under de två och en halvtimme som läxSkogås bibliotek. Då hjälper volontärer till hjälpen hålls.
– Det finns tid att hjälpa fler men jag tror att
med skolarbete – allt från att lära sig att skriva bokstäver till att stötta inför en tenta.
många behöver stöd och engagarade föräldrar
som ser till att de kommer hit, särskilt de yngre
som inte alla gånger kommer hit på eget intiaDen här eftermiddagen är det Jan Johansson
tiv, menar han.
och Karin Frejdig som kommit till biblioPå Skogås bibliotek är läxhjälpen öppen för
tekets särskilda avdelning för läxhjälp. De
alla åldrar. Amy Harmon har gått hit för hjälp
är båda pensionärer som jobbar idéellt med
sedan gymnasiet. Nu läser hon till förskolelärare
läxhjälpen.
på Södertörns högskola. Hon har bott i Sverige
– Det är roligt att kunna hjälpa till och så i åtta år men känner sig ibland begränsad i det
träffar man så många trevliga människor, säger svenska språket.
Karin Frejdig.
– Min språknivå räcker ibland inte till i det
Jan Johansson har hjälpt till i fyra år med akademiska språket så det är därför jag går hit,
läxhjälpen i Skogås. Han berättar att det varje säger hon innan hon forsätter att få hjäp med
onsdag kommer tre till åtta barn och ungdo- sin tenta.
En annan som kommit hit för att få hjälp är
sjuårige Patrik Munkhammar. Han är här för
att läsa och träna på att skriva små bokstäver.
– Min lärare har sagt att man inte behöver
läsa mer än till kapitel två men nu har jag läst
flera sidor till, säger han nöjt.
Pappa Joakim Munkhammar menar att det
är bra att få läxhjälpen på onsdagar som en rutin i vardagen.
– Jag har gått med båda mina söner hit över
ett år. Hemma är det så mycket som distraherar, som datorer och tv men när de kommer hit vet de vad de ska göra och fokusera
på, säger han.
Jenny Toresson
Twittrat om Flemingsberg
Skådespelaren och författaren
Jonas Inde delar med sig av
några visdomsord till Marcus Birro och Fredrik Virtanen.
Källan till visdomen?
En än så länge okänd man från
Flemingsberg...
Vet du vem mannen är? Hör av dig
till [email protected]!
Tisdag 18 november 2014
Flempan 7 Flemingsberg
Nora Ramos hjälper Michael Chen att ta för sig av kakbuffén. Foto: Fanny Swenson
Musik som skapar gemenskap
– Vill du ha den?
– Nä
– Den då?
Den lilla pojken nickar belåtet och ser nöjt på
sin tallrik som är fylld med färgglada bakelser
innan han pekar på saftkannan.
En doft av kaffe och sötsaker dominerar idag
i Café Växthuset som är en del av Södertörnskyrkan i Huddinge. Idag är det dags för
musikcafé. Ett avlångt bord står placerat i närheten av entrén. Det är fyllt av hemmagjorda
kakor och bakelser i alla färger och former.
Nora Ramos är volontär under dagens tillställning och hjälper besökarna med påfyllning av
kaffe och kakor.
– Folk brukar komma hit för att ha det trevligt och roligt, säger Nora medan hon springer
mellan kaféets kassa och bordet med bakelser.
I bakgrunden hörs den bestämda stämman
från en man som sjunger och ackompanjeras
av en pianist.
Den lilla pojken som heter Michael Chen,
tappar en kaka på marken. Han får snabbt en
ny innan han blygt följer med sin mamma och
slår sig ned vid ett bord. Det är första gången
de är på musikcafét i växthuset men mamma
Miao Zhao gillar atmosfären här.
– Det är ett bra ställe att gå till med familjen, säger hon och tar en tugga av sin bakel-
se. Doften av hallon sprider sig när hon delar
kakan.
Runt om i kafét finns människor som skrattar och ler. Ingen sitter ensam, här står gemenskapen i fokus. Sångaren har tagit en paus och
nu spelas endast ett lugnt och harmoniskt pianospel. Att få människor att trivas och känna
gemenskap är en av grundtankarna med musikkafét.
– Musik är bra för själen, säger Nora.
Birgit Eriksson har tidigare besökt musikcafét. Idag har hon slagit sig ned bredvid en
person som hon för några minuter sedan inte
kände. Gemenskapen som finns här är något
Birgit Eriksson, som idag lever ensam, uppskattar.
– Hon som sitter bredvid mig, henne känner
jag inte alls men jag satte mig här för att jag såg
att hon satt ensam och det är ju ett sätt att bli
bekanta, säger hon.
Sångaren stiger försiktigt upp på scenen för
att ta ton ännu en gång. Ur högtalarna hörs
psalmen ”O store Gud”.
– Idag är det musik som jag gillar, han är
så duktig så, säger Birgit och ser beundrande
mot scenen.
Birgit och hennes nyfunna vän Gun-Britt
Svalin lyssnar ivrigt på psalmerna som framförs. De beundrar både sången och pianospelet.
– Spelar han utan noter? undrar Gun-Britt
förvånat.
– Ja, han är nästan blind, svarar Birgit och
blickar mot den 87-årige pianisten med långt
vitt skägg.
Några psalmer senare reser sig Gun-Britt
försiktigt upp och tackar för idag. Nu är det
dags att ta bussen hem.
Lydia Staf
Musikcafé
Under hösten anordnas ett musikcafé
med stor kakbuffé en gång i månaden.
Nästa musikcafé är den 27/11. Pris 60kr
Visste du att...
När du lyssnar på behaglig musik eller
sjunger i kör kan smärta och oro dämpas och känslan av gemenskap öka. Det
beror bland annat på att hormonet oxytocin ökar i kroppen.
Källa: Tores Theorell, stressforskare vid
Stockholms universitet.
8 Flempan Tisdag 18 november 2014
Flemingsberg/HUDDINGE
Lägret i Högdalen som förstördes. Foto: Annika af Klercker/TT
EU-migranter tvingas
bort från Flemingsberg
Efter rivningen av lägret i Högdalen har några
EU-migranter byggt ett nytt i Flemingsberg.
Men nu kommer de också att vräkas därifrån, eftersom kommunen menar att lägret
är olagligt.
Skanskas bygge i Flemingsbergsdalen kommer
att ge 200 nya bostäder, men på marken bredvid pendeltåget där det ska byggas ligger ett
husvagnsläger. Det är olagligt att bygga läger
på kommunens mark, säger socialnämndens
ordförande Gunilla Helmerson (M) till Mitt
i Huddinge.
Byggarbetet skyndar nu på avhysningen,
medan många frågar sig vems ansvar det är.
– Hela situationen är en komplex fråga som
inte kan lösas i Huddinge, sa Helmerson i
kommunfullmäktige när lägren diskuterades
förra gången.
Måndagen den 10 november publicerade
Svenska Dagbladet en debattartikel av Thomas Hammarberg och Soraya Post (FI). De
tycker bland annat att svenska myndigheter
måste sluta med avhysningarna och erbjuda
alternativa boenden, något som Helmerson
inte håller med om:
– Vi besöker dessa områden för att se om det
är barn eller sjuka som far illa, men någon lagstadgad rätt till ekonomiska bidrag finns inte.
Undantaget är vid nödsituationer.
Oppositionsrådet i kommunen, Emil Högberg (S), har andra mål:
– Vi i Stockholmsregionen måste samla oss
för att hitta en bättre strategi än att bara avhysa
folk. Tillsammans med andra kommuner skulle vi kunna göra mer för att ge dessa människor
en drägligare tillvaro i Sverige.
En tak-över-huvudet-garanti har införts i
bland annat Hamburg, och diskuterats på riksnivå i Sverige. Det är dock inte på tapeten här
i Huddinge.
Henning Eklund
(Förstaterminsstudent på Södertörns högskola)
Tisdag 18 november 2014
Flempan 9 Flemingsberg/HUDDINGE
Vi i Flempan!
30 år som naturvårdare
”Det jag gör är att vårda naturen i Flemings-
är att det är så trivsamt. Men om jag fick änd-
berg på uppdrag av gatukontoret i Huddinge
ra någonting skulle jag se till att ungdomarna
kommun. Det har jag gjort i 30 år och trivs jät-
mellan 7 och 12 år fick bättre förutsättningar.
tebra! Tidigare arbetade jag som fritidsledare,
Vi har ju fritidsgårdar i Flemingsberg men de
men efter att ha varit där länge tyckte jag till
är till för lite äldre. En lokal fotbollsförening
slut att det kunde vara skönt med förändring.
vore nog nyttigt.”
Det jag gillar mest med Flemingsberg
Jocke Liukkonen, 63 år
Caféägare önskar fler butiker
”Jag äger och driver Waynes Coffee på Fle-
Men jag skulle gärna vilja att det fanns flera
mingsberg station. Jag har haft caféet sedan
butiker här, det skulle ge mer liv och rörelse.
juni. För mig är det viktigt att mina kunder går
Jag ser ljust på framtiden och har planer på att
nöjda och glada härifrån. Jag trivs med att ar-
bygga ut lokalen. Byggprojekten som sker runt
beta i Flemingsberg och det bästa med områ-
om i Flemingsberg hoppas jag kommer att
det är blandningen av kulturer och människor.
locka ännu fler kunder.”
Leila Tärnhamn, 46 år
Stora sportmöjligheter i Flempan
”När det gäller möjligheterna att träna här i
Jag vet också att det finns en frisbeebana här i
Flemingsberg tycker jag framför allt att gym-
närheten som jag funderat på att testa. Det finns
met är bra. Där brukar jag träna regelbundet
också en bra hockeyhall och fotbollsplaner.”
ungefär 2-3 gånger i veckan.
Arnes Aljic, 22 år
Illustration:
Terese Ekelöw
10 Flempan Tisdag 18 november 2014
S
Tisdag 18 november 2014
Flempan 11 Reportage
Sophia har lärt sig att leva
Destruktivt beteende, överdoser och ett flertal vändor på psyket.
Under större delen av Sophias liv har det handlat om att överleva.
Idag har hon hittat en bättre balans och vågar njuta av livet.
D et
var
näst
sista
dagen
i
maj .
Solen kikade fram bakom molnen och gjorde
luften 20 grader varm. Klockan tickade mot
lunch. Det var fredag. Studentdagen. Sophia
Nordlöf hade längtat. Hon var ensam hemma i
lägenheten. Frukosten hade hon struntat i. Hon
hade en klänning på sig som hon nyligen fått
av sin mamma. Hon kelade med familjens katt
och öppnade balkongdörren så att katten skulle kunna tassa ut. Sophia gick runt och tittade i
lägenheten innan hon satte sig vid köksbordet.
en tablett. Och en till. Efter
tio minuter hade närmare 300 tabletter
hamnat i Sophias magsäck.
Eftersom hon inte ätit
något till frukost gick det enklare att få ner alla. Det visste hon sedan innan. Det
var därför hon struntade
i det som brukar kallas
dagens viktigaste mål.
Sophias viktigaste
mål denna dagen var
tabletterna.
Hon svalde
H on kände sig
lugn och harmonisk, den bästa
känslan hon upplevt. Nu skulle
hon slippa allt.
Sophia reste sig
upp från stolen och
gick mot sitt sovrum. I vardagsrummet kände hon hur
benen gav vika. Hon
blev lealös och föll ner på
golvet. Tårarna började rinna längs kinderna när Sophia
insåg hur mycket hon skulle sakna sin mamma. Samtidigt
gladdes hon av att mamma Agneta
skulle bli av med henne. Slippa en börda.
Kroppen kändes tyngre och tyngre. Genom
den öppna balkongdörren hörde Sophia vännernas studentflak åka förbi. 200 meter bort
låg hon. Sedan svartnade det för ögonen.
”Jag insåg att
jag hade misslyckats.
Jag kunde inte ens ta
livet av mig.”
Sophia hade fått permission från den
psykiatriska avdelning som hon varit inlagd
på i fyra månader. Hennes familj var utomlands och hon var helt obevakad. I lägenheten
skulle ingen hitta henne, om det inte vore för
att hennes morbror glömt vattna blommorna
dagen innan. Ingen visste om Sophia skulle
vakna igen, men efter en veckas ovisshet för
familjen öppnade hon upp ögonlocken på
Huddinge sjukhus.
– Första gången jag slog upp ögonen kommer
jag ihåg att jag stängde dem igen. Jag insåg
att jag hade misslyckats. Jag kunde inte ens ta
livet av mig.
Redan som nioåring kom Sophia i kontakt
med barn- och ungdomspsykiatrin. Hennes
föräldrar skulle skilja sig och i samma veva
uppkom panikångestattacker och ADDsymptom. Som 13-åring skar hon sig för
första gången och ett år senare tog hon sin första överdos.
– Jag ville inte dö, jag ville bara sluta leva för
att komma bort från allt.
För Sophia blev utåtagerandet ett sätt att
skrika på hjälp. Hon gick inte till skolan, drack
varje helg och hade ett destruktivt beteende, vilket klassades som tonårsproblem och
12 Flempan Tisdag 18 november 2014
Reportage
togs därför inte på allvar. När hon väl skulle
förklara var det svårt.
– Problemet är att det inte går att ta på, för
det är känslor. Det går inte att se. Allt hänger
på hur man beskriver det, att orden betyder
samma för läkaren och mig. När min morfar
mådde dåligt i leukemi såg vi det på hans blodvärden, han behövde inte säga något.
Sophias morfar dog i blodcancer i januari
2012. Deras relation var inte speciellt nära,
men trots det har han betytt mycket för henne.
– Det jag älskade med min morfar var att han
aldrig var rädd för att fråga. Det var inget
hymlande, han frågade. Hur var det hos nya
läkaren? Medicinen din mamma pratade om,
fungerar den? Har du haft någon ångestattack
sedan sist? Han var väldigt konkret och ville
genuint veta. Det var skönt, för där fick jag
prata. Där kunde jag säga att jag mådde skit.
Sophias självmordsförsök
hade hon bestämt sig. Hon ville inte längre
En månad innan
och kände sig klar. Det skulle inte vända och
det stod mellan att må dåligt eller att få slut på
det. Efter att hon vaknat upp på sjukhuset blev
hon flyttad tillbaka till den psykiatriska
avdelningen på Huddinge sjukhus,
där hon blev kvar i ytterligare tre
månader. Under den kommande våren fick Sophia ett
flertal diagnoser fastställda och
kunde få medicin som
hjälpte. Helt plötsligt kunde hon
koncentrera sig och började läsa
en ny bok varje dag, bara för att hon
kunde.
tydligt vad jag har gått igenom och hur långt
jag har kommit. Lite som en backspegel.
När Sophia väl s kulle
ta studenten gick
hon ut och firade mösspåtagningen med några vänner. Kvällen
slutade på en krog i stan och
vid ett bord satt några killar.
En av dem hette Niklas och
när Sophia skakade hand med
honom kände hon hur hjärtat
gjorde volter. Några månader
senare flyttade de ihop.
– Niklas har varit min räddning. Helt
plötsligt träffade jag någon där jag kunde vara
bara Sophia. Han ser mig bortanför mina
diagnoser. Han är den som påminner mig att
jag inte är deprimerad. Jag är Sophia och att
jag har en depression, det är en helt annan sak.
”Helt
plötsligt träffade
jag någon där jag
kunde vara bara
Sophia”
Hösten 2009 var hon 20 år gammal och började gymnasiet igen. Hon kände sig äntligen
som alla andra. Vid sidan av kämpade hon
fortfarande med ett destruktivt beteende och
ångest, men som en påminnelse för hur långt
hon kommit, gjorde Sophia en tatuering på
vänster handled.
– Jag ville tatuera den på ärren. Det blir väldigt
Fanny Swenson
Idag vågar Sophia njuta av livet. Tatueringen på hennes handled är en påminnelse att aldrig ge upp. Foto: Fanny Swenson
Psykisk ohälsa – vanligare än man tror
Knut Sturidsson, leg. psykolog och psykoterapeut vid
Karolinska Institutet.
Hur vanligt är psykisk ohälsa bland unga vuxna?
– Det är mycket vanligare än vad man kan tro. Enligt
en kartläggning* som Socialstyrelsen har gjort ser man att
nästan en av tio unga vuxna äter mediciner eller behandlas
för psykisk ohälsa. Mörkertalet är sannolikt ganska stort.
När det gäller hela befolkningen, alla åldersgrupper, beskattas andelen av befolkningen med psykisk ohälsa till
20 – 40 %. Dr. Knut Sturidsson
Kan man se någon ökning av psykisk ohälsa om man
jämför med för cirka 10 år sedan?
– Psykisk ohälsa bland barn och ungdomar
har ökat under 1990- och 2000- talet och data
från 2011 visar en fortsatt ökning bland unga
vuxna i åldersgruppen 18-24 år.
Varför tror du att psykisk ohälsa har ökat?
– Det är en svår fråga att svara på! Det kan
vara så att den egentligen inte ökat men att det
är mer okej nu än tidigare att prata om psykisk
ohälsa. Det kan vara en del av förklaringen.
Det kan också vara så att samhället blir mer
komplext med högre krav i skola och arbets-
Tisdag 18 november 2014
Flempan 13 ”Psykisk ohälsa
måste
börja räknas”
Behöver du eller
en närstående hjälp?
BUP Huddinge
Telefon: 08-514 529 00
Öppettider: måndag-fredag kl 8.00–16.45
Hemsida: http://bup.se/huddinge/
När jag var fem år gammal sjukskrevs min
mamma för depression. Vi hade precis flyttat
och jag minns hur hon mest låg i sitt och
pappas mörklagda sovrum. Utmattad och,
har jag fått veta i efterhand, med självmordstankar. Där började kampen om att bli
diagnostiserad och få vård och ersättning.
Huddinge Psyk öppenvårdsmottagning
Telefon: 08-123 481 60
Öppettider: måndag-fredag kl 10.00 - 11.30
Vägen dit skulle visa sig vara krokig, lång
och krånglig. Den gick via inkompetenta
psykologer och läkare som bara ville ge
henne mediciner hon inte tålde, via korttidsboenden och långtidsboenden och evighetslånga möten med kommun och landsting
som båda tycker att det är den andras ansvar
att betala för vård.
Kuratorsmottagning i Huddinge
Telefon: 08 - 578 388 54
Öppettider: måndag - fredag: kl 08:00 - 17:00
Huddinge Psykosmottagning
Telefon: 08 - 123 481 30
Öppettider:Måndag - Fredag kl 08:00 - 16:30
Jourhavande kompis
Jourhavande kompis är en chattjour för unga. De som svarar är inte experter, utan andra unga. Man kan ställa frågor
om precis vad som helst, de som svarar har alltid tystnadsplikt. Chatten är öppen vardagar 18-22 och helger 14-16.
Direktchatt: http://m.jourhavandekompis.se/
Kuling.nu
www.kuling.nu är en mötesplats och en informationssida
för personer med föräldrar som lider av psykisk ohälsa.
Livlinan
På www.livlinan.org hittar du stöd och hjälp för dem som
lever nära någon som mår psykiskt dåligt.
SPES telefonjour
För närstående till någon som tagit sitt liv
08-34 58 73 (öppet 19.00-22.00)
liv, som bidrar till den ökning av psykisk ohälsa som vi ser. Men några klara och entydiga
orsakssammanhang är det mycket svårt att se.
Hur fungerar vården för en med psykisk
ohälsa?
– Primärvården är första linjens psykiatri. I
praktiken innebär detta att en distriktsläkare
träffar den vårdsökande, om man inte direkt
kommit in akut till psykiatrin. Distriktsläkaren kan sedan själv behandla, ofta farmakologiskt, eller remittera vidare till annan
behandling. Exempel på annan behandling
kan då vara psykologisk behandling, ofta i form
av vad som mer vardagligt kallas psykoterapi.
Vad är psykologens främsta uppgift?
– Det kan vara utredning och diagnostik,
alltså att slå fast vad det är för tillstånd eller problem som ska behandlas. Att föreslå
behandling är också en viktig del i psykologens
arbete. Det är viktigt att man som patient får
rätt typ av behandling. Alla behandlingar passar inte alla patienter.
* Psykisk ohälsa bland unga – Underlagsrapport till Barn och ungas hälsa, vård och omsorg
2013, Socialstyrelsen
Jenny Toresson
Svensk psykvård fungerar inte. Psykisk
ohälsa tas fortfarande inte på allvar, trots att
det är en folksjukdom som varje år kräver fler
liv än trafikolyckor. Rätten till vård borde
vara en självklarhet 2014, oavsett om det
gäller fysisk eller psykisk sjukdom. Blir man
sjuk i cancer eller skadar sig är det självklart
att man ska ha vård, men är man sjuk i
själen får man istället skylla sig själv, mer
eller mindre. Psykisk ohälsa måste börja
räknas på riktigt.
Mycket har hänt sen jag var fem år
gammal, men mamma har
fortfarande inte all den hjälp hon
behöver och har rätt till.
Fortfarande bråkas det mellan
kommun och landsting vem
som har ekonomiskt ansvar
snarare än att ge henne
det stöd hon behöver.
Fortfarande
ligger mammas
fokus på att
överleva snarare
än att få läka,
bli frisk och få
börja leva igen.
Idag, 16 år
senare, kämpar
hon fortfarande.
Aino Oxblod
14 Flempan Tisdag 18 november 2014
sport
”Är man ny får man vara ber e
Fotboll och hockey i all ära, men i Huddinge
finns det gott om andra idrotter att utöva.
Gun Andreassons favoritsport är bridge. Så
länge det inte går allt för dåligt.
Det är onsdag förmiddag och Gun Andreas-
son sitter i en lokal på Sjödalsbacken 7 i centrala Huddinge och förbereder dagens bridgeträff.
Om en timme kommer resten av medlemmarna i föreningen och som ansvarig för bridgen
så finns det en hel del att fixa innan den lilla
lokalen fylls av spelsugna pensionärer.
– Jag undrar om jag verkligen köpte rätt batterier till den här. De ser lite mindre ut. Äsch,
jag provar.
Gun sitter med kortblandarmaskinen och försöker få den att fungera.
– Såja, det gick, säger hon och börjar blanda
kortlekarna som strax ska användas.
Gun är 81 år gammal och bor i Huddinge sedan 20 år tillbaka. Tillsammans med 17 andra
pensionärer träffas de varje onsdag klockan 12
för att spela bridge, fika och helt enkelt prata
om livet. Verksamheten är en del av PRO, Sveriges största pensionärsorganisation, och brid-
geträffarna är bara en aktivitet av flera i Huddinge kommun tillgängliga för de som fyllt 65
och slutat jobba.
– Jag började spela bridge alldeles för sent.
Det var nog när jag var 75 som jag testade att
spela och tyckte det var himla kul. Alla är välkomna hit men om man är ny får man vara beredd på att förlora. Det gjorde jag i början. Men
att vinna eller förlora spelar ingen roll. För tillfället kan man säga ”fy sjutton” om det går dåligt men det roliga är den sociala biten, säger
Gun och börjar placera ut stolar vid varje bord.
– Två saknas och då blir vi sexton. Fyra vid
varje bord ska man vara och då kommer vi behöva fyra bord, tänker hon högt för sig själv
och fortsätter med förberedelserna. Snart är
alla här.
Bridge spelas i huvudsak främst av kvinnor
och det är inget undantag i Guns grupp. Av de
18 medlemmarna är endast sex av dem män.
– Nästan vad man än sysslar med så är det flest
kvinnor. Teater eller vad som helst. Det beror
nog på att männen sitter hemma och tittar på
fotboll förstås, säger hon.
Klockan närmar sig 12 och fler och fler föreningsmedlemmar äntrar lokalen. Ytterdörren
öppnas och stängs med jämna mellanrum och
Gun hälsar glatt sina vänner välkomna. Kramar, frågor och komplimanger delas ut kors
och tvärs och tystnaden som varit så påtaglig
innan är som bortblåst.
– Grattis till senaste vinsten, säger en man
och omfamnar Gun.
– Tack, jag trodde inte jag skulle vinna faktiskt.
Bosse här är väldigt duktig, förklarar Gun för
mig och dunkar honom i ryggen.
– Nej då. Jag har bara tur, svarar Bosse och
viftar bort komplimangen.
Några minuter senare har alla satt sig ned på
sina platser och onsdagens bridge är i full gång.
Korten delas ut och pensionärerna runt borden
tystnar och börjar sortera korten på hand.
– Det är inte så jobbigt för kroppen att spela bridge men det är riktig hjärngympa. Man
måste träna huvudet när man blir äldre annars
kan det gå illa, säger en man i sällskapet och
kliar sig på huvudet.
Tisdag 18 november 2014
Flempan 15 sport
Nyheter i korthet
Tävlingen ”Första chansen”
FRIIDROTT: 22-23 november arrangerar
Huddinge AIS Friidrott sin första inomhustävling för i år. Tävlingen riktar sig
till flickor och pojkar födda 2002-2008.
Grenarna är löpning, kula, längd- och
höjdhopp.
Skogåstjejer uttagna
till landslagsturnering
HANDBOLL. Carolina Ingesson och
Hannah Scheurer från Skogås HK har
blivit uttagna i det svenska U16-landslaget. 5 december åker de till Spanien
för att spela Scand Iberico Tournament
där utöver Sverige och hemmanationen Spanien, bland andra Danmark och
Norge deltar.
–Jag ser fram emot att se Norge och
Spanien och de som är riktigt bra i de
äldre åldrarna. Få se hur de är i vår ålder.
Hur långt efter vi är eller om vi är före nu,
säger Hannah Scheuer.
r edd på att förlora”
Mellan omgångarna sneglar Gun på mobilen.
– Jag väntar på mitt andra barnbarnsbarn och
är väldigt spänd, förklarar hon och lägger ifrån
sig mobilen försiktigt.
Efter knappt två timmar koncentrat spel blir
det dags för kaffe och kaka. Gänget samlas
i matsalen och ljudnivån stiger rejält när alla
pensionärer börjar prata i mun på varandra. En
av spelarna, Klas Guter, pekar på hallonkexen
som ligger på ett litet fat i mitten av långbordet.
– Tar man en sådan där så räcker den hela dagen. Hallonet går ju inte att få bort från tänderna, säger han och får medhåll från flera runt
bordet.
Gun sorterar korten på hand.
Foto: Lukas Nilsson
– Nej, den är livsfarlig . Såna där ska vi aldrig
köpa igen, svarar Gun.
Efter en kort kaffepaus är det dags för mer
bridge. Spelet är långt från över och dagens
vinnare är ännu inte korad. Men frågar man
Gun så spelar det ju ingen roll vem som vinner, det viktigaste är ändå att ha roligt. Och kul
har Gun och resten av gänget, skratt och surr
från lokalen letar sig ut på gatan. Varje vecka,
varje onsdag.
Lukas Nilsson
Skyddsnät för
studerande elitidrottare
SPORT. Huddinge kommun har sedan
2008 medverkat i organisationen Sport
Campus Sweden (SCS) som ger elitidrottare möjligheten att kombinera studier
och sport.
– Det är ett sätt för idrottare att få det
stöd de behöver, det fungerar som ett
skyddsnät, säger Fotios Makrostergios
projektledare för SCS i Huddinge.
Idrottare som är med i SCS får tillgång till
rådgivning, fysiska tester, anpassad studiegång samt alla kommunens sportanläggningar.
– Idrottarna väljer själva vad de behöver,
vi kan erbjuda allt,
säger Fotios Makrostergios.
150 000 till föreningar
i Huddinge kommun
SPORT. I år har Svenska Spel genom
sponsringstjänsten Gräsroten fördelat 50
miljoner kronor till idrottsföreningar runt
om i Sverige. Högsta beloppet gick till
Hammarby IF Fotboll.
I Huddinge kommun fick Segeltorps IF
mest pengar, 29 408 kronor. Totalt delades nästan 150 000 kronor ut till föreningar i kommunen.
16 Flempan Tisdag 18 november 2014
Kultur/Nöje
”Behind the Selfie”
Nio ungdomar har tillsammans med
konstnären Julia Peirone utforskat begreppet selfie.
De som deltog i projektet var:
Ella Kindefält
De flesta tänker nog sig att en selfie är ett fotografiskt
självporträtt som oftast är taget med mobilen. I detta fall
har dessa unga fotografer lyckats ta selfien som inte har
någon som helst koppling till personliga utseendet.
Istället har man med hjälp av föremål och landskap skapat
självporträtt. Utställningen visas fram till den 21 december
på Fullersta Gård.
Josefine Johansson
Vicky Åfeldt
Emma Sederlin
Angelica Johansson
Stina Malmsten
Sofie Ekberg
Isabella Söderberg
Hur ser du ut ”behind the selfie”?
Skicka in din bild till [email protected]!
Alice Kimsjö
Tisdag 18 november 2014
Flempan 17 Två tolkningar av konceptet ”Behind the Selfie. Ovan: Alice Kimsjö. Nedan: Angelica Johansson
18 Flempan Tisdag 18 november 2014
Kultur/Nöje
Nyheter i korthet
De lyfter fram
kvinnliga kompositörer
Segeltorps kyrka ordnar varje onsdag en
musiklunch för allmänheten. Den här onsdagen spelade Ewa Svärd Mannerstedt
och Anette Müller Roos. De har ett intresse för att lyfta fram historiska kvinnliga
kompositörer.
Varje musikonsdag inleds med en konsert
klockan 12.00 och sedan blir det gemensam lunch i matsalen.
Sångerskan Ewa Swärd Mannerstedt och
pianisten Anne Müller Roos uppträdde den
12 november med operetter. De har sedan
Ed Sheeran
När: 12/11
Vart: Stockholm,
Globen
Längd: 1,5 timme
1994 arbetat med ett projekt som går ut
på att lyfta fram kvinnliga kompositörer
och även spelat in en skiva.
– Vi har ett stort intresse för musiken och
kvinnorollen i vardagslivet. Det är en drivkraft och det ger en skjuts i skapandet,
säger Anette Müller Roos.
Foto: Carsten Bundgaard / TT
Konsert
Sheeran berör utan dunder och brak
En kille. Hans röst och hans gitarr. Ett koncept
man kan tyckas ha hört förut men tro mig, när
ni hör Ed Sheeran så når det helt nya höjder
När Sheeran äntrade scenen under onsdagskvällen och öppnade upp med låten I’m A Mess
höjdes varenda mobiltelefon i Globen. Arenan
förvandlades till ett enda ljushav av telefoner på
inspelningsläge. Ett par låtar senare drog hitten Sing igång och publiken började dansa och
svänga. De första minuterna av konserten satte en trevlig stämning på hela framträdandet.
Det var inte samma hysteri som det kan finnas kring många andra flickidoler. Kanske når
Sheeran ut till en lite äldre, mognare grupp?
Sheeran hade en spelning i Sverige för tre år
sedan. Då spelade han för 200 personer. Ikväll
spelade han för ett fullsatt Globen och förklarade nöjt på scenen att det hela känns lite surrealistiskt. Sheeran småpratade lite lätt mellan
låtarna och bjöd lagom mycket på sig själv. I
låten Take It Back sjunger han ”I’m a singer that
you never wanna se shirtless” och ett lätt skratt
bredde ut sig över hela arenan.
Han rörde sig inte allt för mycket på scenen
utan höll sig mest kring samma område under
konsertens gång. Det var tydligt att fokus hela
tiden låg på musiken. Och det bästa av allt var
att det höll. Sheeran behöver inte showa eller
ha något annat som stjäl publikens uppmärksamhet.
Lugna och mer fartfyllda låtar varvades
om vartannat vilket gjorde att publiken aldrig
hann tröttna på det ena eller det andra. När
låten Bloodstream strömmade ut genom högtalarna fick jag en mäktig känsla i hela kroppen. Sheeran bjöd in publiken i låtarna. Han är
en mästare på att skapa känslor hos lyssnaren.
När konserten började lida mot sitt slut
frågade Sheeran publiken om de hade haft
en bra kväll. Ett ödmjukt leende sprack upp
när han hörde publikens jubel till svar. Snabbt
försvann han från scenen men efter publikens
skrik kom han tillbaka med ett par sista låtar.
Konserten var i toppklass. Det enda som
gjorde mig något besviken var att han avslutade cirka 30 minuter innan avsatt tid. Men
efter 1,5 timme av hålligång var både armar
och ben möra.
Sheeran var lugn och bekväm på scenen.
Hans mäktiga röst och otroliga gitarrspel gör
denna singer-songwriter unik. Men framförallt: han känns äkta.
Lydia Staf
Hög nivå på
Fullersta konstverkstad
Varje torsdag är det konstverkstad för
ungdomar på Fullersta gård. Nina Kerola
är konstpedagog och ansvarig för konstverkstan. Hon vill ge ungdomar en chans
att utveckla sina konstnärliga sidor.
Fullersta gård drog igång en gratis konstverksamhet för barn och ungdomar förra
sommaren. Verksamheten går ut på att
barn och ungdomar får testa på konsttekniker på torsdagar mellan klockan 15.00
och 17.00. På lördagar har man även drop
in hela dagen och allt fler söker sig till den.
Ungdomarna får testa på allt ifrån teckning till att göra skulpturer.
- Vi har en hög konstnärlig nivå som gör
att fler vill komma hit, säger Nina Kerola,
konstpedagog på Fullersta gård.
Tisdag 18 november 2014
Flempan 19 Kultur/Nöje
Gamla godingar för höstmörkret
”Splittrat personporträtt”
”Gripande förortsskildring”
”Sex och skam”
”Montecore - en unik tiger ”
av Jonas Hassen Khemiri
”Var det bra så?”
av Lena Andersson
”Det mest förbjudna”
av Kerstin Thorvall
Jonas Hassen Khemiri har skrivit en biografi
om sin försvunna pappa Abbas, tillsammans
med Abbas äldsta vän, Kadir. Boken börjar
med att Jonas får ett brev av Kadir som påstår
sig känna hans far, och vill att de ska skriva en
bok om honom tillsammans. Vi får följa med
från Abbas uppväxt i Tunisien till hans flytt till
Sverige för kärleken, hur han försökte anpassa
sig till samhället och hur han handskades med
rasismen under 90-talet.
Upplägget i boken är omväxlande och genialt.
Historien förs framåt av Jonas och Kadirs brevväxling, Jonas barndomsminnen, Abbas brev
till Kadir och fotnoter Kadir skriver i Jonas
skildringar. Under skrivandets gång skiljer sig
deras uppfattning om Abbas allt mer åt, och
man det är svårt att avgöra vem som har rätt.
Hur mycket av historien som är sann är också
svårt att veta, men den känns sann.
Boken var nominerad till Augustpriset 2006,
och jag tycker det är synd att den inte vann.
Det här är utan tvekan en av de bästa svenska
romanerna från 00-talet.
är skriven av högaktuella
Lena Andersson, och är löst baserad på författarens egen uppväxt i Tensta under 80-talet. Boken kretsar kring en klass som vi får
följa från dagisålder till att de går ut nian. Den
tar upp allmängiltiga problem som hör till när
man växer upp, som mobbning och en vilja att
passa in, men också klasskillnadsproblematik,
kulturkrockar och försummade bostadsområden. Känslan av utanförskap man känner i nedvärderad förort hänger med boken igenom.
”Var det bra så?”
Lena Andersson är alltid rak och träffsäker
när hon skriver, och så även här. Inget ord är
överflödigt, ingen formulering slumpartad.
Många av karaktärerna är rätt osympatiska,
som barn i högstadieåldern lätt kan vara – de
är själviska, desperata och falska. Boken lyfter
av att ha så många huvudkaraktärer som läsaren får lära känna, det ger bredd till problematiken. Bokens teman är väldigt relevanta,
förortsklimatet har inte hunnit förändras så
mycket på 30 år.
”Det mest förbjudna” är
försatt i 60-talets
Sverige och handlar om Anna och hennes liv
från fem års ålder och in i medelåldern. Hennes pappa, som hon älskar, hamnar på sinnessjukhus när hon är liten för att sedan dö där.
Kvar är Annas frigida, djupt kristna mamma
som indoktrinerar Anna med sin syn på sex
och njutning som något skamligt. Läsaren får
sen följa Annas livslånga försök att förlika sig
med både sin dödsångest och sin sexualitet.
Hon blir notoriskt otrogen, vilket hon benämner som ”det mest förbjudna”.
Kerstin Thorvalls spr åk är poetiskt och
lätt, och utgör en stor del av den här moderna
klassikerns behållning. Personligen hade jag
svårt att sympatisera fullt med Anna då hon
både försummar sina barn och utsätter dem
för traumatiska situationer. Men oavsett vad
man tycker om henne så är hon en fängslande
karaktär som berör. Sätter man boken i en historisk kontext är det också lättare att ha förståelse. Boken kom ut 1976, en tid då det värsta
man kunde vara var en dålig mamma.
Aino Oxblod