Transcript Bornholmsmodellen (3 MB, pdf)

2011-08-25
Att tidigt stimulera barnen till läsning
Bornholmsmodellen
Blackebergsskolan
2011-08-17
Föreläsning den 17 augusti
13.00-14.30 (45 + 45 min)
 Barns talspråkliga utveckling. Språkets centrala
begrepp presenteras.
 Från språkets innehåll till språkets form. Vad betyder
det inför lässtarten att kunna skifta perspektiv?
 Språklig medvetenhet –
Fil.lic. Ingrid Häggström
vad innebär det?
Fil.lic Ingrid Häggström
© Fil.lic Ingrid Häggström
Forts. av föreläsningen
Vad kan förutsäga en god läsutveckling?
15.00-15.50 (50 min)
 15.50-16.00 Bensträckare
 16.00-17.00 (60 min)
 Fonemisk medvetenhet – en kritisk faktor för den
första läsinlärningen.
 Hur låter orden? Kartläggning av 6-åringarnas
fonologiska medvetenhet
 Läs-och skrivutvecklingsnivåer
Talspråkliga
färdigheter
• förutsäger
barnens
läsutveckling
Uppmärksamhet
Bokstavskännedom
• på det talade
språket och
språkljuden
• förutsäger bäst
hur det kommer
att gå i den första
läsutvecklingen
 Hur kan vi konkret öva barnens språkliga
medvetenhet? (Diskussion, praktik)
Fil.lic Ingrid Häggström
Fil.lic Ingrid Häggström
Grundläggande läsutveckling
 Barnens muntliga förmåga när de börjar
Kommunikation och samspel med andra
skolan kan förutsäga framstegen i
läsförmåga under de två första skolåren
(Muter, Hulme & Snowling, 2004).
Talspråklig förmåga
Fil.lic Ingrid Häggström
Läsning
Fil.lic Ingrid Häggström
1
2011-08-25
Språkets delar - detta kan man när
man behärskar ett språk
Semantik –
ordförråd
vad ord och
meningar
betyder
Morfologi –
hur man böjer
orden
Syntax – hur
man
konstruerar
meningar
 Fonologi – läran om språkljuden
Pragmatikhur språket
används i sociala
situationer
Fonologi – hur
man uttalar
Fonologisk
medvetenhet
 Fonologisk medvetenhet
Fil.lic Ingrid Häggström
Det tidiga jollret
 Efter ca 3-4 månader, börjar barnet mer
aktivt pröva olika språkljud, det vi kallar
joller.
 Från enstaka stavelser till långa
stavelseräckor.
Fil.lic Ingrid Häggström
Fonologisk utveckling
 Vid 4-årsåldern är det
fonologiska systemet i
stort sett färdigutvecklat
och barnen kan uttrycka
sig språkligt korrekt.
 Vissa enstaka
uttalsproblem kan kvarstå
t.ex.
 röd
jöd
 /r/ inlärs ofta sent
Foto: Ingrid Häggström
Fil.lic Ingrid Häggström
Ordförrådet utvecklas –
semantisk utveckling
 Barnet utvecklar en
förståelse för ord och
uttryck – ett passivt
ordförråd
 Semantik – ordförråd och
vad ord och meningar betyder
Fil.lic Ingrid Häggström
 Orden och uttrycken
utvecklas till ett aktivt
ordförråd i nära
samspel med
betydelsefulla
personer.
© www.bornholmsmodellen.se
2
2011-08-25
Morfologisk utveckling
 Morfologi – hur man böjer orden
 Till en början bara lexikala morfem dvs. ord med
egen betydelse t.ex. boll, bok,
 Utvecklingen sker mot att kunna använda
grammatiska morfem
(betyder inte något om de inte kombineras med ett
lexikalt morfem)
 - ar – en,
Fil.lic Ingrid Häggström
Fil.lic Ingrid Häggström
Syntax
 Hur ord kombineras till fraser och satser. Syntax är
regelsystemet som styr hur vi sammanfogar ord till
meningar och hur ordföljden kan påverka yttrandet.
 Syntax – språkets grammatiska regler
och hur man konstruerar meningar
 I svenska kan samma ord ge olika innebörd om
ordföljden förändras.
Haren hoppade över grodan.
Hoppade grodan över haren?
Grodan hoppade över grodan.
Svensson, Ann-Katrin, (2009). Barnet, språket och miljön. Lund: Studentlitteratur
Fil.lic Ingrid Häggström
Fil.lic Ingrid Häggström
Barnet lär sig språkets reglersyntaktisk utveckling
 Barns syntaktiska
förmåga kan stimuleras
genom olika lekar där
barnen skall
uppmärksamma
språkregler. Det kan till
exempel handla om att
barnen skall fylla i ord i
meningar eller rätta till
meningar.
Fil.lic Ingrid Häggström
 Pragmatik hur språket används i sociala
situationer
Fil.lic Ingrid Häggström
3
2011-08-25
Att kommunicera med andra
Pragmatisk utveckling
 Barnet förstår hur
språket kan användas i
olika situationer.
 Turtagning, hålla en röd
tråd i samtalet.
Fil.lic Ingrid Häggström
Förekomst
Det framgår i olika internationella
undersökningar att 5-8 % av förskolebarnen
har någon form av språkstörning och att 2 %
har grav språkstörning. Språkstörningar
anses något vanligare hos pojkar än flickor.
Ärftlighet förekommer. (Tomblin, Records, Buchwalter,
Fil.lic Ingrid Häggström
Svårigheter att läsa och skriva
 Att läsa och skriva är liksom att tala och lyssna
språkliga aktiviteter, det är därför inte förvånande att
barn med språkstörning kan få problem med det
skrivna språket.
Zang, Smith & O´Brian, 1977).
Fil.lic Ingrid Häggström
Fil.lic Ingrid Häggström
Att uppmärksamma språkets form
En början till språklig medvetenhet
Fil.lic Ingrid Häggström
INNEHÅLL
Språket består av större och
mindre delar.
Rimidentifikation
FORM
Fil.lic Ingrid Häggström
4
2011-08-25
Språklig medvetenhet
Innehåll
Form
Snögubbe
snö-gubbe
gubbe-snö?
SSSSSS
Fil.lic Ingrid Häggström
Språklig medvetenhet
– att reflektera
över ord och dess
betydelse
Fil.lic Ingrid Häggström
Språklig medvetenhet
ren?
Fonologisk medvetenhet
Morfologisk medvetenhet

Semantisk medvetenhet
 Syntaktisk medvetenhet
• Pragmatisk medvetenhet
Fil.lic Ingrid Häggström
Språklig medvetenhet
 Fonologisk medvetenhet
Fil.lic Ingrid Häggström
Var står forskningen idag?
 Ett stort antal studier har kunnat påvisa att den
fonologiska medvetenheten hos barn har ett starkt
samband med hur barnen sedan lyckas med läsningen
på nybörjarstadiet.
 Ehri,L., Nunes,S. Willows,M.,Schuster, B.V., Zadeh, Z.Y.& Shanahan, T.
(2001). Phonemic awareness instruction helps children learn to read:
Evidence from National Readings panel´s meta-analysis. Reading
Research Quartely, 36, 250-287.
Fil.lic Ingrid Häggström
Fil.lic Ingrid Häggström
5
2011-08-25
Fonologisk medvetenhet innebär
att en person kan bryta ner ord i
mindre enheter på olika nivåer
(Høien, Lundberg, Stanovich & Bjaalid, 1995; Munter,
Hulme, Snowling & Taylor, 1997; Stahl & Murray, 1994;
Treiman & Zukowsky, 1991).
Fil.lic Ingrid Häggström
Bokstavskännedom
- kan väl förutsäga hur ett barns skriftspråkliga
förmåga kommer att utvecklas
Fil.lic Ingrid Häggström
Språklekar efter Bornholmsmodellen – en väg till
skriftspråket – är vetenskapligt utprovad.
 Bokstavskännedom är den enskilda färdighet i
förskoleåldern som bäst förutsäger hur det går i den
första läsutvecklingen (Scarborough, 1999)
A D G I K Ö N O Ä P J
M Å R S E L B C
T U Y F V W H X Z Q
Fil.lic Ingrid Häggström
Språklekar efter Bornholmsmodellen
www.bornholmsmodellen.se
1 A Lyssna på ljud på CD
 Lyssnandelekar
 Rim och ramsor
 Meningar och ord
 Stavelser
 Första ljud bokstäver ingår
 Bildkort till CD-skivan
 Finns nu i färg!
 Ute-och inneljud
 Analys och syntes av fonem
bokstäver ingår
 Språklekstunderna kan
börja redan i förskolan.
 Dagliga lekar i fsk-klass
 Repetition i år 1
Fil.lic Ingrid Häggström
Fil.lic Ingrid Häggström
6
2011-08-25
•
Att bli medveten om språkets ”ljudpaket”.
Rim och ramsor-stavelser
häst – bäst – häs-tar-nas
•
Fil.lic Ingrid Häggström
Identifiera
Bryant, Bradley, MacLean &
Crossland (1989)
undersökte barn i 4årsåldern. Samma grupp
följdes upp vid 5-årsålder.
Forskarna fann att det fanns
ett samband mellan barnens
tidiga kunskaper om rim och
deras senare läsutveckling.
Sammanhanget var dock
inte direkt.
Barnrim förutsäger barnens
uppmärksamhet på enskilda
ljud i talet. Fil.lic Ingrid Häggström
Gubben stod på stegen
ramla han i degen.
Degen jäste!
Gubben fräste!
Adam Eva ut!
Producera
 Medvetenhet om rim kan bedömas och
utvecklas på följande sätt:
 Det första är att få en uppfattning om barnen
överhuvudtaget kan rimma och inse att orden slutar på
samma sätt.
Hur många ord kommer du på som rimmar på:
boll?
hus?
 Rimmar dessa ord?
Rimlekarna i Språklekar efter Bornholmsmodellen övar
förmågan att producera rim.
www.bornholmsmodellen.se
www.bornholmsmodellen.se
Lek mera – ensam eller flera
 Att i de tidiga åldrarna
uppmärksamma rim och
likheterna i rimord kan
senare underlätta för
barnen att
uppmärksamma likheter
i bokstavssekvenser och
bokstavsmönster vid
läsning och stavning.
ros
nos
kos
Fil.lic Ingrid Häggström
Rimspel – En ska bort
Två ord rimmar (kam- lamm
eller hår- får) och två passar
innehållsmässigt ihop (kamborste).
Observera barnens val.
www.bornholmsmodellen.se
7
2011-08-25
Meningar och ord – övar morfologisk
medvetenhet
 Räkna ord i meningar
Att laborera med meningar och ord
Barnen får också en uppfattning om hur språket är
uppbyggt. En morfologisk medvetenhet är användbar både
i läsning och skrivning.
Morfem: häst-ar-na-s
Jag har en katt.
Sammanför
två ord till ett ord:
Dela upp ett sammansatt ord:
Fil.lic Ingrid Häggström
Fil.lic Ingrid Häggström
Meningar och ord
• Säg ett ord och lägg
till ett nytt
• Ta bort en bit – vad
blev kvar?
Ex. snö
Ex. varmkorv
snögubbe
snöboll
snö storm
snö lykta
varm
www.bornholmsmodellen.se
Stavelser
 För de yngre barnen –på
väg till läsning
 För de äldre barnen på
väg till automatisering
 För att förstå att språket
kan delas in i ljudpaket,
som kan vara lättare att
uppmärksamma än
fonemen.
 Kan hjälpa eleverna vid
dubbelteckning.
Var ligger ordets betoning? På
vilken stavelse?
Kan hjälpa eleverna vid
läsning och skrivning av
längre ord.
Fil.lic Ingrid Häggström
Obs! Om stavelser och fonem
 Om barnen kan urskilja fonem i ord, första, sista
eller analysera fonemen kan de ha svårt att
uppmärksamma stavelser trots att de tidigare
klarade detta.
Att lyssna och identifierar enskilda
språkljud, fonem - på tröskeln till läsning.
 Det är fonemnivå som är målet med språklekarna,
så uteslut stavelselekarna för dessa barn.
Fil.lic Ingrid Häggström
Fil.lic Ingrid Häggström
8
2011-08-25
Identifiera första ljud –
fonemisk medvetenhet
 Medvetenhet om fonem kan bedömas och
utvecklas på följande sätt:
 Barnen utvecklar förmågan att urskilja ords
första ljud från resten av ordet.
 Vilket ljud hör du när jag säger fågel? (Stahl &
Murray, 1994).
www.bornholmsmodellen.se
www.bornholmsmodellen.se
Identifiera sista ljud
Vilket ljud slutar boll på?
Här ser du en bild av en valp.
Avsluta ordet när jag säger val_?
• Barnen utvecklar
förmågan att föra
samman det första
ljudet med resten
av ordet.
Ex. ÅR
FÅR
www.bornholmsmodellen.se
Fil.lic Ingrid Häggström
Fonemsubtraktion (ta bort ett ljud)
Analys- och syntes av två-ljudsord
Säg katt. Säg det igen utan att säga /k/ (Rosner, 1999).
Vid 5-6-årsålder kunde denna typ av uppgifter
förutsäga individuella variationer i
läsförmåga vid 9-årsålder
(Muter & Snowling, 1998).
Fonemsubtraktion och fonologiskt minne
t.ex. upprepning av non-ord visade sig
bäst kunna förutsäga senare läsprestationer.
å
l
Skriva:
Fil.lic Ingrid Häggström
ål
Läsa
ål
Fil.lic Ingrid Häggström
9
2011-08-25
Mer än fonologisk medvetenhet
Det finns andra viktiga förmågor för att en
god läsning ska komma till stånd än enbart
barnets nivå av fonologisk medvetenhet.
Fonologisk medvetenhet är nödvändig men
inte tillräcklig faktor för att tillägna sig
läsning (Tunmer, Herriman & Nesdale,
1988).
Fullständig planering finns för åtta veckors repetition.
www.bornholmsmodellen.se
Fil.lic Ingrid Häggström
Avkodning: enskilda ord
Hoover, W.A., & Gough, P.B. (1990). The simple view of reading.
Reading and Writing, 2, 127-160.
Läsning = avkodning x förståelse
x motivation
Dalby, M., Elbro, C., Jansen, M. & Krogh, T. (1992).
 Det är helt avgörande för
läsutvecklingen att eleven uppnår en
säker och snabb avkodning.
Avkodningen är inte den enda
komponenten i läsningen men en
nödvändig förutsättning för
läsförståelse (Nielsen m.fl.i Elbro, 2004).
Fil.lic Ingrid Häggström
Fil.lic Ingrid Häggström
Läsutveckling
Läsfärdighet
(Ehri, Linnea, 1991 Frith, Utha, 1985)
ortografisk
läsning
kontextberoende
alfabetisk
läsning.
logografisk
pseudo- läsning.
läsning
ålder
Fil.lic Ingrid Häggström
Fil.lic Ingrid Häggström
10
2011-08-25
Logografisk läsning
Pseudoläsning-omgivningsläsning
Den logografiska läsningen är en
helordsstrategi. Läsaren behandlar
orden som bilder.
Oskar
och
mamma
onsdag
hej
pappa
stol
stövlar
Fil.lic Ingrid Häggström
Mars
Fil.lic Ingrid Häggström
Alfabetisk läsning
Musen Bus får en vän.
Här är musen Bus.
Han vill leka.
Han vill ha en vän.
En dag ser Bus en annan mus.
Hon heter Pia.
Bus blir glad.
Fil.lic Ingrid Häggström
Ortografisk läsning
Ortografisk läsning på morfemnivå
Den ortografiska läsningen är den
 Handdukshängare
högsta läsutvecklingsnivån. Den bygger
 Fortbildningsansvariga
 Lastbilssläpskoppling
på att läsaren känner igen hela ord
 Sjuksköterskemottagning
utifrån bokstavssekvenser. T.ex.
 Surfartyp
förstavelser, ändelser och/eller fonem,
 Snöras
 arbetsmarknadsminister
morfem.
Fil.lic Ingrid Häggström
Fil.lic Ingrid Häggström
11
2011-08-25
Språklig bearbetning
 Man kan förstå
alla orden i en
text utan att ändå
ha förstått
meningen med
den.
Det kan bl.a. bero på:
 bristande
bakgrundskunskap eller
dålig förförståelse
 svåra
meningskonstruktioner
Ex. Lisa matas av mamma
© Fil.lic Ingrid Häggström
Lekskriva – kreativt skrivande
Skrivutvecklingsfaser
(Utah Frith i Hoien –Lundberg, 2001)
 Pseudoskrivande eller ”låtsasskrivande”
Kreativt skrivande med bokstavsliknande tecken
 Logografiskt – visuellt skrivande
Orden är ”bilder” första bokstaven i barnets namn
kan vara korrekt, resten bara liknar bokstäver
Fil.lic Ingrid Häggström
Skrivutvecklingsfaser
(Utah Frith i Hoien –Lundberg, 2001)
 Alfabetiskt-fonemiskt skrivande
Orden skrivs ”ljudenligt” utan hänsyn till
stavningsregler. Barnet börjar förstå den
skriftspråkliga koden.
 Ortografiskt –morfemiskt skrivande
Barnet har kunskap om morfem och om ortografiska
mönster (släktord, hög-högt, gott-gått, sett-sätt;
ljudstridiga ord, dubbelteckning).
Fil.lic Ingrid Häggström
Alfabetiskt-fonemiskt skrivande
Fil.lic Ingrid Häggström
Vilken praktisk betydelse har kunskapen
om fonologisk medvetenhet för
pedagogen?
 På vilken nivå befinner sig barnet?
 I redogörelsen av en individs fonologiska medvetenhet
ska nivån klart framgå.
 Vilken typ av uppgifter/lekar har använts för att ta
reda på barnets nivå?
 När övningar ska planeras måste barnets nivå av
fonologisk medvetenhet klart framkomma.
 Alla begrepp inom området ska användas korrekt.
Fil.lic Ingrid Häggström
Fil.lic Ingrid Häggström
12
2011-08-25
Provetlåter
kan
Hur
orden?
- ge en bild av gruppens
allmänna nivå av
fonologisk medvetenhet
Kartläggning av fonologisk medvetenhet
Snabb screening för 6-åringar
-speciellt identifiera riskgruppsbarnen
-användas för att följa
utvecklingen i en barngrupp
efter ett läsår med
strukturerade språklekar
Fil.lic Ingrid Häggström
Hur låter orden?

Fyra delar:
Vilket ord är längst?

Vilka ord låter lika i
början?

Hur många ljud hör
du?

Hur känner du dig
då?
Fil.lic Ingrid Häggström
Hur många ljud hör du?
Barnen ska
segmentera ord
i fonem.
Barnen ska räkna
fonemen och markera
antalet med ett streck
för varje fonem de
identifierar.
Fil.lic Ingrid Häggström
-ge viktig information inför
läsundervisningen i årFil.lic
1 Ingrid Häggström
Vilket ord är längst?
 Barnen måste klara av
att skifta
uppmärksamheten från
innehåll till form.
 Barnen ska jämföra tre
bilder åt gången och
avgöra vilket av dessa
ord som är längst (har
flest fonem).
Fil.lic Ingrid Häggström
Vilka ord låter lika i början?
Barnen ska avgöra
vilka ord som börjar
på samma ljud.
Fil.lic Ingrid Häggström
13
2011-08-25
Hur känner du dig då?
Fördelning av totalpoäng för HLO vid utprövningen
i sept. 2007 (n=388)
 Barnen får möjlighet
att ge uttryck för sina
känslor och attityder
för aktiviteter som
främst handlar om
läsning.
35
30
25
20
Frekvens
15
 Fyra trollfigurer får
representera en 4gradig skala.
10
5
0
0
Fil.lic Ingrid Häggström
4
6
8 10 12 14 16 18 20 22 24
Fil.lic Ingrid Häggström
Fördelning av totalpoäng för HLO vid uppföljningen
i maj 2008 (n=480)
180
160
140
120
100
Frekvens
80
2
60
40
Förändring efter 8 månader
 Efter 8 månaders språklekträning kunde man förvänta
sig att medelprestationen på HLO skulle förbättras
avsevärt men också att spridningen i barngruppen
skulle minska:
 Sept 07 M=13,8 p; s= 6,9 p
 Maj 08 M=20,9 p; s= 5,1 p
 Fördelningarna ”före-efter” talar sitt tydliga språk
20
0
0
2
4
6
8 10 12 14 16 18 20 22 24
Fil.lic Ingrid Häggström
Fil.lic Ingrid Häggström
Vill du veta mer eller få kontakt?
Gå in på:
www.bornholmsmodellen.se
Eller skriv ett mail:
[email protected]
Fil.lic Ingrid Häggström
14