Transcript Pdf | 2099 kt - Eläketurvakeskus

2:2013
Jukka Pekkarinen och Jukka Rantala:
Raka spåret
till pensionsreformen
Tanken på ett värdigt liv
Ledare
Redaktion
Chefredaktör Kati Kalliomäki |
Redaktionssekreterare Pia Hansson
| Översättningar: Pia Hansson |
Redaktionsråd: Pauli Forma (Keva),
Roman Goebel (Keva), Outi Hartikainen
(Varma), Eeva Hukka (Ilmarinen),
Mikko Karpoja (Pensions-Fennia),
Juha Knuuti (PSC), Risto Syvälä
(LPA) och Carita Vuorenjuuri (PSC)|
Utgivare: Pensionsskyddscentralen|
Prenumerationer och adressändringar:
[email protected], tfn
029 411 2500 | Adress: 00065
Pensionsskyddscentralen | Tfn 029
411 20 | www.etk.fi | 47 årgången |
Arbetspension utkommer med två
nummer om året, nästa nummer
utkommer i juni. | Helsingfors 2013 |
Layout: Ilkka Kumpunen, Kipinä |
ISSN 0355-2748 |
Pärmbild:
Karoliina Paatos
Tr y
ck sak, 441 -619
PEFC/02-31-151
PunaMusta Oy
Papper: Edixion 130 g/m2
2
J
ag blev ombedd att göra en utredning som underlag till
pensionsförhandlingarna. Mitt uppdrag var att kartlägga
hurdant ett värdigt liv är, när man har lämnat arbetslivet
bakom sig.
Lätt som en plätt, tänkte jag: jag ville beskriva en god
vardag, då man inte behöver stiga upp i ottan för att gå
till jobbet. Dagar som man kan planera utifrån hur pigg man är och vad
man har lust att göra. Träffa vänner, hjälpa familjemedlemmar, vara med
i föreningar och springa på kulturevenemang. Eller bara stanna hemma
och rå om sig själv, om det känns så, men framför allt: inte behöva
bekymra sig för hur man klarar ekonomin och hur man orkar på jobbet.
Pengar till det dagliga brödet kommer regelbundet in på kontot.
Det värdiga livet tecknade sig som ett pensionärsliv i min fantasi!
Det är inte bara det ljuva pensionärslivet som är fantasi här. Självklart
har ingen bett mig om någon kvalitetsutredning – och det kan vara
lika bra, eftersom det verkar vara exakta siffror som bäst kommer till
sin rätt under samhällets förstoringsglas. De behövs också nödvändigt
och produceras bland annat på Pensionsskyddscentralen. Det bör
ändå finnas utrymme och acceptans för samhälleliga och filosofiska
betraktelser.
De ute i världen högt ansedda Manuell Castells och Pekka
Himanen begick misstaget att tacka ja till statsmaktens
önskemål om en framtidsvision om de framgångsfaktorer
med vilka Finland effektivt kan ta sig fram i den alltmer
komplicerade världen.
Av slutresultatet tycks alla ha en klar bild, som
sannolikt mest bygger på den uppståndelse som
det väckte i offentligheten. Finländarnas reaktion
fokuserade kring frågan om rapporten är vetenskap
eller inte. Man envisades med att få veta hur ett
värdigt liv definieras och mäts. Framtidsrapporten
stämplades som en humbugspamflett.
Uppfattningar föds lätt och suddas långsamt ut.
Jag påstår ändå att var och en av oss utifrån våra egna
erfarenheter har en uppfattning om hurdant ett värdigt
liv är. Det handlar inte om lyx, utan om ett på alla sätt
tryggt vardagsliv.
Pensionssystemets viktigaste uppgift är att ge en
skälig levnadsstandard under ålderdomen. Det bör vi
inte glömma när vi strävar efter ett värdigt liv.
Kati Kalliomäki
Chefredaktör
2 : 2013 | arbets pens io n
Innehåll
Arbetspension 2 · 2013
4
7
10
Hur ska pensionen anpassas
till den ökande livslängden?
Lösningen är att kombinera
olika sätt
Försäkringsläkarnas
roll ses över
Mikko Kautto (bilden) var
sekreterare för överdirektör
Jukka Pekkarinens arbetsgrupp,
som nyligen gav ut sin rapport
med bakgrundsinformation
för pensionsförhandlingarna.
Experterna säger rakt ut att
pensionsövergångarna inte kommer
att senareläggas tillräckligt utan
ytterligare åtgärder.
Förhandlingarna siktar på en
pensionsreform i början av år
2017. Arbetsgruppens rapport
ger en skarptecknad bild av
pensionssystemet som helhet och
den dynamik som det påverkas
av.
Social- och hälsovårdsministeriet
har berett ett åtgärdsprogram
för att öka transparensen
och öppenheten i
försäkringsläkarsystemet.
12
14
16
Med ena foten kvar i
arbetslivet
Nästan ett hundra tusen
pensionärer arbetar
Iakttagaren Hannu Uusitalo
För Lauri Lajunen, 75, är pengar
inte det viktigaste motivet att
arbeta, utan människorna och
möjligheten att skapa något nytt.
Antalet pensionärer som
förvärvsarbetar har ökat. I
december 2011 hade nästan
100 000 pensionstagare under
68 år förvärvsarbete, skriver Jari
Kannisto i sin expertartikel.
22
24
Arbetspensionens
grundlagsenlighet har utretts
Striktare tillsyn av
arbetspensionsbolagen
Det påstås ibland att
det decentraliserade
arbetspensionssystemet inte är
förenligt med Finlands grundlag.
Direktör Riitta Korpiluoma
tillbakavisar påståendet i sin
expertartikel.
Bestämmelserna om
förvaltningen av arbetspensions­
försäkringsbolag ska göras
striktare. I vilken utsträckning
social- och hälsovårdsministeriets lagförslag blir verklighet vet
man mera om i slutet av året, när
remissbehandlingen är över.
25
26
28
Ingen grå ekonomi i
presidentens slott
Nya spår på
Arbetspensionsdagen
Jorden runt
Ombyggnaden av presidentens
slott har pågått hela året och
har nu kommit halvvägs. Inga
skumraskföretag har lyckats ta
sig över tröskeln.
Under de nästa tre åren dras
spåren upp för 2017 års
pensionsreform. Programmet
på Arbetspensionsdagen 14.11
kretsade kring startfrasen Klara,
färdiga, gå.
arbe t sp e n s i on | 2 : 2 013
Hannu Uusitalo vill i egenskap
av sakkunnig se till att den
pensionspolitiska debatten
och beredningen utgår från
så tillförlitlig information som
möjligt.
Pensionsnyheter från olika håll i
världen.
30
Aktuellt
Utnämningar
3
Pensionsreformen
Hur ska pensionen
anpassas till den
ökande livslängden?
Experterna säger rakt ut att pensionsövergångarna inte kommer att senareläggas
tillräckligt utan ytterligare åtgärder. Ju mer livslängden ökar, desto mer behöver
pensionerna anpassas till den.
Det finns ändå ingen orsak till panik. Anpassningen kan ske genom att justera
pensionsåldern, försäkringsavgifterna och pensionerna. Nu börjar förhandlingarna
om reformer.
Text: Anne Iivonen | Foto: Karoliina Paatos
”Pensionsskyddets
tillräcklighet och rättvisa
och förtroendet för det är
fortfarande rätt starka.
– Överdirektör Jukka
Pekkarinen
E
n sakkunnigarbetsgrupp som leddes
av överdirektör Jukka Pekkarinen
från finansministeriet, offentliggjorde sin rapport Suomen eläkejärjestelmän sopeutuminen eliniän kasvuun
(Anpassningen till den ökande livslängden inom det finska pensionssystemet) den
31 oktober. Utredningen blev färdig ett par månader före den utsatta tiden, dvs. årsskiftet.
Rapporten ger en bred forskningsbaserad lägesbeskrivning om pensionsskyddet. Med sina
263 sidor utgör den ett gediget underlag för reformförhandlingarna.
”Pensionsskyddets tillräcklighet och rättvisa och förtroendet för det är fortfarande rimligt
starkt”, sade överdirektör Jukka Pekkarinen när
rapporten offentliggjordes i oktober.
Enligt rapporten var pensionsreformen år 2005
i och för sig lyckad och en åtstramning av villkoren i förtidspensionssystemen förlängde tiderna
i arbetslivet, men ändringarna för villkoren för
när man kan gå i ålderspension ledde däremot
inte till längre arbetsliv.
Behovet av att fortsätta reformen förstärks av
att livslängden fortsättningsvis ökar och av oron
för den offentliga ekonomins hållbarhet.
Enligt sakkunniggruppens uppskattning ser
det ut som om den förväntade pensioneringsåldern utan nya politiska åtgärder stannar på ett år
lägre än målet på 62,4 år 2025. Om målet uppnås
Tidslinje: Tre år till pensionsreformen
2013
Oktober 2013
Pekkarinens utredningsgrupp offentliggör
sin rapport 30.10.2013
Sakkunnigarbetsgruppen utvärderar 2005
års pensionsreforms effekter och behovet av
ytterligare åtgärder i sin rapport.
4
2014
December 2013
Förhandlingarna inleds
Pensionsförhandlingsgruppen
inleder reformförhandlingarna.
Gruppen består av representanter för
arbetsmarknadsorganisationerna och experter
inom området. Gruppen består av representanter
för arbetsmarknadsorganisationerna och av
experter inom området.
Våren 2014
Ny statistik
Den förväntade pensioneringsåldern uppdateras
på våren.
Hösten 2014
Förhandlingsresultat
Förhandlingsgruppen vill nå en överenskommelse
på hösten.
2 : 2013 | arbets pens io n
dämpas trycket att höja pensionsavgifterna, och
hållbarhetsgapet inom den offentliga ekonomin
blir mindre.
Att arbetslöshetspensionen slopades och ersattes med arbetslöshetspenning för tilläggsdagar har minskat pensioneringarna, men däremot
har arbetslösheten bland äldre ökat och tiden i
arbetslivet har därför inte förlängts.
Det som man söker i rapporten är hur man ska
få pensioneringsåldern höjd så att den når målet
år 2025. De som gör den egentliga beredningen av
Hösten 2014
Lagberedningen inleds
Social- och hälsovårdsministeriet börjar bereda
nya lagar strax när förhandlingsresultatet är klart.
pensionsreformen måste hitta de pensionspolitiska linjerna och balansen.
Arbetsmarknadsparterna har avtalat om att
beredningen ska fortskrida så att pensionsreformen kan träda i kraft i början av år 2017. Det har
reserverats nästan ett år för förhandlingarna. Den
tunga vagnen går i gång redan före jul.
2015
2017
Våren 2015
Riksdagsval den 19 april 2015
Januari 2017
Pensionsreformen träder i kraft
Valutgången avgör hur den parlamentariska
makten fördelas.
Sommaren och hösten 2015
Lagförslag om pensionsreformen till
riksdagen
arbe t sp e n s i on | 2 : 2 013
På Arbetspensionsdagen
i november konstaterade
Pensionsskyddscentralens
verkställande direktör Jukka
Rantala (framme i mitten)
att arbetspensionen är i gott
skick och att det nu tycks
finnas en beredskap att förbättra pensionssystemet i ett
slag. Framme till höger Katja
Veirto och Kaija Kallinen från
FFC. Bredvid Rantala sitter
Pia Pohja och Outi Antila från
social- och hälsovårdsministeriet.
Regeringen överlämnar sin proposition till
riksdagen.
Reformen avses träda i kraft 1.1.2017.
5
Den förväntade pensioneringsåldern
65,0
Målet enligt avtalet år 2009
64,5
64,0
Den förväntade pensioneringsåldern
enligt den långsiktiga prognosen från 2013
63,5
-
63,0
Uppskattad höjning av den förväntade
pensioneringsåldern (2004)
62,5
62,0
Förväntad pensioneringsålder för
25-åringar
61,5
61,0
60,5
60,0
59,5
59,0
58,5
58,0
200005101520
2025303540452050
Överdirektör Jukka Pekkarinen:
Verkställande direktör Jukka Rantala:
Kunskapsbank för den
fortsatta beredningen
Rapporten kommer att
ha stor användning
6
■■
Kuva: Olli Häkämies
Kuva: Olli Häkämies
■■
Arbetsgruppens rapport lyfter fram frågor, men pekar inte på ett specifikt svar eller en lösning.
Vad ska tas med och vad lämnas därhän?
Det måste reformberedarna ta ställning till i
de följande faserna.
Överdirektör Jukka Pekkarinen, vilken
är rapportens viktigaste förtjänst?
– Rapporten erbjuder en mångsidigare
uppskattning av olika alternativ med vilka
pensionssystemet kan anpassas till förändringarna i livslängden än tidigare.
I rapporten lyfts inte fram någon särskild modell eller lösning,
utan breda forskningsbaserade synvinklar. Varför lämnades lösningarna öppna?
– Det överensstämmer med det ursprungliga uppdraget. Det är också allmänt taget motiverat att de sakkunniga i det första skedet av beredningen av politiska åtgärder presenterar synpunkter som grundar
sig på olika grundläggande alternativ. I lösningsförslagen måste man
framföra synpunkter som delvis är motstridiga. Senare kan de sakkunniga bidra med att göra förhandsbedömningar av förslagen och följa
reformernas konsekvenser.
Vilket syfte betjänar den omfattande rapport som sådan?
– Den är en kunskapsbank för den fortsatta beredningen: en sammanfattande bedömning av tidigare pensionsreformers effekter och de
frågor som kommer upp i samband med nästa reform..
Utfallet av den förväntade pensioneringsålderns
utveckling åren 2002-2012, en uppskattning av
utvecklingen som gjordes i samband med beredningen av 2005 års pensionsreform, upp­
skattningen för åren 2012-2080 enligt den långsiktiga prognosen från år 2013 samt det mål för
år 2025 som regeringen och arbetsmarknadsorganisationerna avtalade om år 2009.
I arbetskarriärsavtalet år 2012 kom arbetsmarknadsparterna överens om att den
fortsatta beredningen fortskrider så att pensionsreformen kan träda i kraft i början av år
2017. Rapporten är avsedd som stöd för beredningen.
Pensionsskyddscentralens verkställande direktör Jukka Rantala, hur kommer
rapporten att användas vid beredningen av
pensionsreformen?
– Jag tror att rapporten kommer att användas i stor utsträckning. För det första svarar den ju enligt uppdraget på två viktiga frågor, dvs. hur tillräcklig 2005 års reform var ur ett
socialt och ekonomiskt perspektiv och vilka olika konsekvenser olika
sätt att anpassa systemet till den ökande livslängden har. För det andra bygger rapporten på forskning, delvis helt ny, och den är en omfattande och grundlig utredning av ämnet.
Vilka teman i rapporten tas upp till närmare granskning?
– Det viktigaste är utan vidare skillnaderna mellan konsekvenserna av olika sätt att anpassa systemet till den ökande livslängden. Genom att kombinera olika anpassningsmetoder kan man enligt rapporten mångsidigast balansera motstridiga mål och konsekvenser t.ex. i
fråga om pensionsnivån, pensionsavgifterna, arbetslivslängden, den
offentliga ekonomins hållbarhetsgap och den individuella flexibiliteten.
Vad sker härnäst?
– Arbetsmarknadsorganisationerna torde inleda förhandlingarna
före jul, men jag tror att det intensivare skedet kommer först nästa år.
Det tar ju sin tid att sätta sig in i en så omfattande rapport.
2 : 2013 | arbets pens io n
Pensionsreformen
LÖSNINGEN
är att kombinera olika sätt
E
nligt uppskattningar kommer livslängden att fortsätta öka, även om det kanske inte sker jämnt eller lika
snabbt som under de senaste årtiondena. I ett välfungerande system ska anpassningen ske så
att fördelningen av livstiden mellan arbete
och pension liksom pensionernas nivå och
pensionsavgifterna bildar en socialt och finansiellt hållbar helhet.
Utifrån forskningsresultat verkar arbetslivslängden öka mer om den lagstadgade pensionsåldern binds till förändringen av medellivslängden än om
pensionsnivån sänks.
Hur stor inverkan en höjd pensionsålder har på sysselsättningen är
dock i avgörande grad beroende på
hur man i samband med det förhåller
sig till andra sociala trygghetssystem
och åldersgränser inom dem som har
arbe t sp e n s i on | 2 : 2 013
betydelse för sysselsättningen bland äldre
personer. Sådana är närmast rätten till arbetslöshetsdagpenning för tilläggsdagar
och deltidspension.
Både och-lösning
Anpassning av pensionsåldern och anpassning av pensionernas nivå har vanligtvis betraktats som alternativa sätt att
bevara pensionssystemets finansiella balans. I rapporten anser arbetsgruppen att
olika anpassningssätt inte utesluter varandra. Om de används tillsammans kan de
snarare stödja varandra.
Enbart en livslängdskoefficient som påverkar pensionernas nivå kan leda till alltför låga pensioner, om människorna inte
reagerar på koefficientens inverkan genom
att arbeta längre. Genom att ändra pensionsåldern vid sidan av livslängdskoefficienten kan man gardera sig mot det.
Pekkarinens sakkunniggrupp hade
som uppgift att sammanställa exempel
på vilken riktning konsekvenserna
kan gå i och hur stora de kan bli.
Rapporten ger en skarptecknad bild av
pensionssystemet som helhet och den
dynamik som det påverkas av.
FAKTA
Frågor som Pekkarinens
arbetsgrupp lyft fram
• Vilken är en tillräcklig nivå för pensionen, vilken
är en hållbar nivå för försäkringsavgifterna och
hur stor del av livet ska användas till arbete och
till pensionärstillvaro?
• Ska den aktiva anpassningen göras genom
pensionsnivån eller pensionsåldern eller båda
två? Vilken roll ska försäkringsavgifterna ha?
• Hur stor kan flexibiliteten vid pensionsövergången vara och ska beteendet styras med sporrar
eller begränsningar?
• Ska anpassningen ske beroende på beslut eller
automatiskt?
7
Pensionsreformen
”När vägarna till förtidspension har minskat i
betydelse och befolkningens medelålder ökar
accentueras ålderspensioneringstidpunktens
betydelse för utbudet av arbetskraft och för
pensionsutgiften.”
– Överdirektör Jukka Pekkarinen
Nypensionerade med egen pension
åren 2000-2012 efter pensionsslag
Personer
80 000
70 000
60 000
50 000
Om däremot pensionsåldern höjs i exakt samma takt
som livslängden ökar, ändras förhållandet mellan arbetsliv och tid som pensionär så att en allt större del av livet
används till arbete.
Enligt rapporten är det motiverat att fördela anpassningen så att en del görs genom pensionsåldern och en
del genom pensionsnivån.
Om anpassningen till förändringen av livslängden
görs genom att kombinera ändringar av pensionsnivån
och pensionsåldern uppstår en möjlighet att betona t.ex.
sysselsättningen och pensionsnivån på olika sätt. Ju mer
pensionsåldern betonas, desto längre blir sannolikt yrkesbanorna och desto högre blir pensionsnivån.
En större tyngd på pensionsnivån skulle i sin tur ge
möjlighet att betona mer t.ex. den individuella flexibiliteten i fråga om beslutet att gå i pension.
Som arbetsgruppens ordförande understryker Pekkarinen att modellerna med olika alternativ är åskådliggörande exempel, inte gruppens rekommendationer.
Riktålder som norm
40 000
30 000
20 000
10 000
0
2000
2002
2004
2006
2008
2010
Specialpension
ArbetslöshetsSjukpension
för lantbruks­
pension
företagare
Källa: Arbetspensionstagare och försäkrade i Finland 2011
2012
Ålderspension
Antalet nya arbetspensionstagare
efter ålder 2003, 2007 och 2012
Antal
I Sverige finns det förslag om att införa en riktålder för
pensionen, som ska styra beteendet. Till riktåldern binds
förutom pensionen även andra åldersgränser inom socialförsäkringen och arbetslivspraxis. Om pensionsnivån
sänks när livslängden ökar, men åldersgränserna för ålderspension behålls, kan riktåldern vara en signal om hur
mycket längre man bör arbeta för att sänkningens inverkan på pensionen kompenseras.
Inom pensionssystemet skulle det falla sig naturligt
att ange en riktålder för varje födelseårskull som man
ska arbeta till för att livslängdskoefficientens försvagande
inverkan på pensionen ska gå jämnt ut.
Det finns stora skillnader i hälsa, arbetsförmåga och
livssituation bland den äldre befolkningen. Pensionssystemet ska vara tillräckligt flexibelt för att möjliggöra individuella val med hänsyn till dessa skillnader.
Om bara pensionsåldern anpassas så att åldersgränsen för ålderspension höjs minskar utrymmet för individuella val.
25 000
Partiell pension ger flexibilitet
20 000
2003
2007
15 000
2012
10 000
5 000
0
8
55 56 57 58 59 60
Källa: Pensionsskyddscentralen
61
62
63
64
65 66 67 68 69–
Ålder när pensionen börjar
En form av flexibilitet är deltidspension. Med tanke på pensionssystemets finansiella hållbarhet är det ändå motiverat att även deltidspensionen bestäms på aktuariska grunder, vilket den inte gör idag. Då kan människorna inom
vissa gränser välja, hur stor del av sin pension de tar ut
som deltidspension.
För att deltidspension och deltidsarbete ska kunna
kombineras måste också arbetslivet vara flexibelt i fråga
om individuella val.
Det skulle vara motiverat att ändringar av pensionen
efter den lägsta möjliga pensionsåldern påverkades av den
pensionsrätt som intjänats under tiden i arbetslivet. Det
2 : 2013 | arbets pens io n
Befolkningen åldras och trycket ökar
kan ske t.ex. genom en aktuariskt uträknad kompensation för senare uttag av pensionskapitalet.
På motsvarande sätt skulle en förtidsminskning av
pensionskapitalet gälla pension som tas ut före pensionsåldern. För förvärvsarbete skulle man tjäna in pension enligt normal tillväxt. En flexibel deltidspension skulle kunna
utgöra en naturlig del av ett sådant system.
■■ En fortsättning på reformen av pensionssystemet aktualiseras av de förändrade utsikterna i fråga om befolkningsstrukturens utveckling. När 2005 års reform började beredas för ett och ett halvt decennium sedan, visade
befolkningsprognosen på en betydligt måttligare ökning
av den förväntade livslängden.
Enligt den dåvarande befolkningsprognosen uppskattades den förväntade livslängden för 62-åringar, dvs. personer som närmade sig pensionsåldern, före år 2050 öka
med drygt tre år från dåvarande 80 år. Enligt det hade 2005
års reform som mål att tillsammans med andra faktorer senarelägga den genomsnittliga pensioneringsåldern
med 2–3 år.
Enligt Statistikcentralens nyaste befolkningsprognoser är motsvarande ökning av 62-åringarnas förväntade
livslängd 7 ½ år (en ökning på ca 5 ½ år från nuvarande).
Den nuvarande livslängdskoefficientstekniken leder
till att livslängdens ökning inte förutsätter höjda avgifter.
Det uppnås dock på bekostnad av pensionsnivån, om arbetslivslängden inte ökar markant. Enligt den tio år gamla
uppskattningen minskar pensionerna år 2050 med ca 12
procent på grund av livslängdskoefficienten. Enligt de nyaste prognoserna är siffran ca 18 procent.
Automatisk anpassningsmekanism
Automatik kan lämpa sig särskilt väl för anpassning av
pensionssystemet till förändringar i livslängden. Livslängdskoefficienten är en sådan automatisk anpassningsmekanism.
Den lagstadgade pensionsåldern kan också bindas till livslängden på ett förhandsbestämt sätt. Även
anpassningsregler som bygger på en kombination av
dessa kan slås fast i förväg.
Fördelen med en sådan automatik är att det inte behövs separata beslut som eventuellt kan visa sig besvärliga. Å andra sidan kan anpassningsmekanismen i
synnerhet vid kombinationsmodeller bli svårgripbar. Den
slår ändå fast en entydig anpassningsregel.
Det kan te sig lockande att ta till automatik. Men det
har sina avigsidor. Det är osäkert hur ett anpassningssätt som valts i förväg kommer att påverka sysselsättningen, den faktiska pensionsnivån, de offentliga finanserna och
inkomstskillnaderna.
Hela rapporten
Därför måste de antaganden
finns på finska
som anpassningsregeln bygger
som pdf-fil på
www.etk.fi/
på utvärderas då och då och jusjulkaisut
teras vid behov så att pensionssystemets mål kan nås. n
Gruppen bakom bakgrundsutredningen
Långsiktiga befolkningsprognoser
Prognos 2013
Prognos 2011
2012
2025
2050
2080
2025
2050
2080
Summerad fruktsamhet
1,80
1,82
1,82
1,82
1,85
1,85
1,85
Nettomigration
17,4
17
17
17
15
15
15
Förväntad livslängd för 63-åringar
21,4
23,5
26,8
28,9
23,7
27,3
29,5
5 427
5 748
6 096
6 469
5 735
6 071
6 418
Befolkning (tusental)
hela befolkningen
15–64-åringar
3 516
3 418
3 516
3 602
3 391
3 462
3 548
65+
1 019
1 391
1 639
1 906
1 396
1 661
1 908
29,0
40,7
46,6
52,9
41,2
48,0
53,8
Äldreförsörjningskvot
65+/15–64-åringar
arbe t sp e n s i on | 2 : 2 013
■■ Sakkunniggruppens rapport är en del av beredningen
av 2017 års reform enligt arbetsmarknadsorganisationernas arbetskarriärsavtal.
Arbetsmarknadens centralorganisationer kallade
överdirektör Jukka Pekkarinen (FM) till ordförande för
utredningsarbetet. Medlemmarna har varit överdirektör
Outi Antila (SHM), direktör Seija Ilmakunnas (Löntagarnas forskningsinstitut), avdelningschef Olli Kangas (FPA),
verkställande direktör Jukka Rantala (PSC), direktör Hannu Uusitalo (PSC), förvaltningsrådet Timo Viherkenttä
(högsta förvaltningsdomstolen) och verkställande direktör Vesa Vihriälä (Näringslivets forskningsinstitut Etla).
Gruppens sakkunnigsekreterare har varit finansrådet
Tuulia Hakola-Uusitalo (FM) och direktör Mikko Kautto
(PSC). I sekretariatarbetet har också deltagit finanssekreterare Juho Kostiainen (FM) och finanssekreterare Mauri
Kotamäki (FM).
Arbetsmarknadsorganisationerna som beställt utredningsarbetet utnämnde också en separat uppföljningsgrupp som har gett återkoppling på inriktningen av arbetet
och till vilken det har rapporterats om arbetets framskridande. Uppföljningsgruppen har bestått av Minna Helle
(Tela) t.o.m. 31.5.2013, Reijo Vanne (Tela) fr.o.m. 1.6.2013,
Kaija Kallinen (FFC), Mikko Karpoja (Pensions-Fennia),
Jaakko Kiander (Ilmarinen), Eugen Koev (Akava), Risto Murto (Varma), Heli Puura (STTK) och Antti Tanskanen (EK).
9
Social- och hälsovårdsminister
Paula Risikko delar medborgarnas syn att skillnaden mellan
den behandlande läkarens och
försäkringsläkarens uppgifter är
svår att förstå för många.
Så här ska
försäkringsläkarsystemet ändras
■■ Åtgärdsprogrammet innehåller bl.a. följande
förslag för att öka förmånssökandenas delaktighet, systemets öppenhet och läkarkårens sakkunskap:
• Bättre information om på vilka grunder
förmåner beviljas och hur besluten fattas.
• De behandlande läkarna delar ut broschyrer
om det till patienterna.
• Flera muntliga förhandlingar i besvärsinstanserna.
• Utredning av vilka kopplingar medlemmarna
i besvärsinstanserna har och anlita eventuellt
mera utomstående sakkunnigläkare.
• En utbildningsperiod i försäkringsmedicin vid
universiteten.
• Läkare som skriver utlåtanden ska få
utbildning i socialförsäkringssystemet.
• De slutliga besluten om åtgärder fattas före
utgången av år 2013. Arbetsgruppen och
undergrupperna följer ärendet fortsättningsvis och övervakar att åtgärderna genomförs.
10
SHM:s åtgärdsprogram betonar ökad kunskap, utbildning
och förmånssökandenas delaktighet
Försäkringsläkarnas roll
ses över
Social- och hälsovårdsministeriet har berett ett åtgärdsprogram för att öka transparensen och öppenheten i försäkringsläkarsystemet.
S
ocial- och hälsovårdsminister Paula Risikko har
vid flera tillfällen fäst
uppmärksamhet vid att
man på ministeriet lägger ner ungefär ett årsverke på att
besvara medborgarnas frågor och
klagomål. Klagomålen gäller ofta
försäkringsläkarsystemet.
– Riksdagsledamöterna får också lägga ner mycket tid på att utreda och besvara frågor som gäller
försäkringsläkare. Riksdagsledamöterna betraktas ju traditionellt som
sina väljares ombud i många frågor,
säger Risikko.
Nu har en arbetsgrupp berett ett
åtgärdsprogram för att utveckla försäkringsläkarsystemet.
”Hur ser du på din egen
situation?”
Enligt minister Risikko beror förvirringen kring försäkringsläkarnas
verksamhet till stor del på att det
är svårt för folk att förstå skillnaden mellan den behandlande läkarens och försäkringsläkarens uppgifter. Den behandlande läkaren ska
bedöma om den person som läkaren undersöker är arbetsförmögen
trots den aktuella sjukdomen. Försäkringsläkaren ska i sin tur bedöma en större helhet t.ex. i samband
med pensionsbeslut.
– Förmånsanstalterna ska fatta
lagenliga och rättvisa beslut. Det är
2 : 2013 | arbets pens io n
Flest pensionstagare i Södra
Savolax, minst i Nyland
viktigt att medborgarnas likvärdighet tryggas. Försäkringsanstalterna
fattar årligen tiotusentals beslut.
Det innebär att tillämpningspraxisen är välkänd, påpekar Risikko.
Arbetsgruppens och dess undergruppers arbete har resulterat till ett
åtgärdsprogram. I det betonas i synnerhet vikten av att öka pensionssökandenas delaktighet i behandlingen av ärendena. Minister Risikko ger
ett exempel.
– Om punkten arbetsoförmögen
har kryssats för i läkarutlåtandet,
ska förmånssökanden få vara med
om att fundera på situationen. Man
frågar hur sökanden själv ser på sin
situation och om han eller hon har
tänkt på vilka alternativ det finns.
Man måste ge människor hopp och
möjligheter. De vill vara med om att
fatta beslut som gäller dem själva
och vara i arbetslivet så länge som
möjligt.
Nya delar i läkarutbildningen?
Risikko anser att ökad transparens i
hela systemet är viktigt för att medborgarna ska behandlas rättvist. Enligt henne finns det dock ingen orsak att separera försäkringsläkarna
och försäkringsanstalterna. Däremot finns det planer på att öka de
behandlande läkarnas sakkunskap.
Ett förslag är att man utreder möjligheterna att grunda införa en utbildningsperiod i försäkringsmedicin vid universiteten. Läkare som
skriver utlåtanden ska få utbildning i socialförsäkringssystemet.
Överläkare Jukka Kivekäs vid arbetspensionsförsäkringsbolaget
Varma vill gärna utveckla tanken.
– I grundutbildningen till läkare
ingår ganska lite undervisning i försäkringsmedicin, men erfarenheten
visar att studerandena i det skedet
inte är särskilt mottagliga för sådant
arbe t sp e n s i on | 2 : 2 013
som bara tangerar själva vården.
– Det skulle vara klart tacksammare att införa försäkringsmedicin
med praktisk inriktning i specialiseringsstudierna, tror Kivekäs.
Tydligare motivering
Med tanke på transparensen är det
nödvändigt att också utveckla motiveringen av besvärsnämndernas
beslut inom olika försäkringsgrenar,
anser minister Risikko. Det borde oftare ordnas muntliga förhandlingar,
där sökanden är med.
Risikko anser att man har gjort
mycket gott jobb med rehabiliteringsåtgärder. I fortsättningen ska
tillgången till rehabilitering stödjas
ännu mer och betonas att rehabilitering, inte pension, ska vara förstahandsalternativet.
Överläkare Kivekäs påpekar
att antalet personer som fått
arbetspensionsrehabilitering har
mer än fördubblats på tio år.
– Det finns inga medvetna planer
på att öka resurserna. De har utökats enligt behov. I två tredjedelar
av fallen inleds rehabiliteringen redan innan klienten har sökt pen­
sion. Alla sjukdomar går inte att
bota, men tack vare arbetspensionsrehabiliteringen kan den insjuknade
ofta fortsätta i arbetslivet trots sjukdomen, konstaterar Kivekäs.
Text: Sulevi Pellinen
Foto: Teppo Jokinen
En och en
halv miljon
pensionstagare
■■ Vid utgången av år 2012 betalades pension från
Finland till sammanlagt 1 494 000 personer, varav
1 432 000 var bosatta i Finland. Pension betalades till
utlandet till ca 63 000 pensionstagare. Av Statistik över
pensionstagarna i Finland efter kommun framgår antalet pensionstagare i olika kommuner och landskap.
Av egenpensionstagarna fick 92 procent arbetspension och 45 procent folkpension. Pension enligt båda
systemen samtidigt betalades till 37 procent. Pensionstagare med egen pension omfattar alla som får
ålders-, sjuk- eller arbetslöshetspension, deltidspension eller specialpensioner för lantbruksföretagare.
Statistikpublikationen innehåller uppgifter om pensionstagarna i hela landet. Allt som allt finns det en
och en halv miljon pensionstagare i Finland. Nästan en
tredjedel av alla som har fyllt 16 år fick någon pension.
Av kommunerna finns det minst pensionstagare i
Limingo i Norra Österbotten, 19,9 procent. I Nyland är
pensionstagarnas andel 24,5 procent, men i Södra Savolax 40 procent av befolkningen.
Störst är pensionstagarnas andel i Luhango, Kuhmois, Rautavaara, Vesanto, Kivijärvi, Puumala och
Rautjärvi, där över hälften av
dem som fyllt 16 år får någon
form av pension.
Pensionsstatistik
kommunvis har publicerats sedan
år 1993. Statistiken grundar
sig på Pensionsskyddscentralens och Folkpensionsanstaltens register.
Publikationen finns på
www.etk.fi/publikationer.
11
Med ena foten
kvar i arbetslivet
För Lauri Lajunen är pengar inte det viktigaste
motivet att arbeta, utan människorna och
möjligheten att skapa något nytt.
L
auri Lajunen har arbetat ovanligt länge medan han har fått
pen­sion. Veckan före intervjun
arbetade den 75-åriga magistern
i kemi tre dagar. Han är med i ett projekt
där han utvecklar pigment för pappersbestrykning.
– Det känns ju bra att min kompetens
fortfarande behövs. Arbetet känns också annorlunda, när det är frivilligt. Det
är också fint att inte behöva tränga sig
på, utan jag blir tillfrågad, säger Lauri
Lajunen.
Lajunen säger att han under sin tid
som ålderspensionär har arbetat regelbundet oregelbundet. Ibland går det
månader utan att han jobbar alls. Sedan kommer ett utvecklingsprojekt in i
en fas där det behövs kemistkompetens.
Då kan det bli mer än 10 arbetsdagar på
en månad.
Företaget som tillverkar be­
stryk­
nings­pigment är inte Lajunens enda
arbetsgivare. Frilanstjänsterna behövs
också bl.a. i materialutvecklingen på betongsidan inom byggindustrin.
– För arbetsgivaren är jag en
behändig typ att ha eftersom jag har
erfarenhet av utvecklingsarbete och
praktiska laboratorieanalyser. De behöver alltså inte skicka produkterna någon annanstans för analys i och med att
jag gör analyserna själv när jag har tagit fram produkterna. Jag gör alltså två
människors jobb.
Under sin egentliga karriär hann
Lajunen arbeta först inom storindustrin.
Efter det undervisade han blivande laboranter inom industri och handel i 30
12
år. Han lämnade undervisningen för att
börja arbeta inom småindustrin vid 57
års ålder.
– Det måste man ju nappa på när man
ännu blev tillfrågad i den åldern, säger
Lajunen.
Jobbet piggar upp
Lauri Lajunens arbetskompisar har inte
fyllt 63. Många är mycket yngre än han.
Det gör ingenting. Ingen ser snett på den
äldre kollegan, utan uppskattar hans erfarenhet.
– Vi är helt jämbördiga som arbetskompisar. Kom ihåg att jag har jobbat
med unga människor i 30 år och kan
förhålla mig till dem. Alla har sin egen
kompetens och den är värdefull. Jag gör
min andel i helheten, som sedan hjälper
dem i deras arbete.
Dessutom hålls man pigg i arbetskompisarnas sällskap.
– I den här skalan är det inte alls ansträngande att jobba. Tvärtom, det är
kul att få jobba ett par dagar. Som motvikt är det också trevligt att vara hemma
och pyssla tillsammans med hustrun när
man är ledig.
Lajunens bytte ut villan mot en höghuslägenhet för ett år sedan. Det betydde att gårdskarlssysslorna övergick till
ett servicebolag.
– Det kändes nog lite som att bli arbetslös, fast det redan hade blivit lite
ansträngande att ta hand om huset och
gården. Arbetet utanför hemmet blev
ännu viktigare. – Vi tar hand om vår fysiska kondition med att motionera var-
je dag. Mentalt har jag tränat genom att
läsa 17 romaner av Kalle Päätalo i sträck.
Har lika många kvar att läsa.
Skapar nytt
Lajunen arbetar inte för pengarnas skull,
även om det alltid finns användning för
extrainkomsten. Mycket viktigare är att
ha möjlighet att jobba mot ett mål och
få nya utmaningar. Det håller nyfikenheten i gång.
Bland det bästa med Lajunens arbete
är att verkligen få skapa något nytt.
– Avsikten är att ta fram produkter
med bättre användningsegenskaper än
de tidigare. Processerna är långa och
har många mellanfaser. Ibland måste
man börja om från början, när en produkt inte fungerar som man hoppats. På
många produkter som jag har utvecklat
har det ansökts om industripatent, säger
Lauri Lajunen och tillägger att han tänker fortsätta jobba så länge han blir ombedd och krafterna räcker till.
– Helt ex tempore går jag inte på jobb,
men på ett par dagars varsel.
Vad säger hustrun om att maken jobbar?
– Hon har ingenting annat emot det
än att hon hellre skulle stiga upp lite senare än klockan sex. Hon stiger ändå
vänligt upp och lagar frukost åt mig. Hon
går inte heller tillbaks och lägger sig när
jag går till jobbet lite över sju, skrattar
Lajunen.
Text: Leena Filpus
Foto: Riina Peuhu
2 : 2013 | arbets pens io n
arbe t sp e n s i on | 2 : 2 013
13
Expertartikel
Jari Kannisto
Utvecklingschef
Pensionsskyddscentralen
Nästan ett hundra tusen
pensionärer arbetar
Antalet pensionärer som förvärvsarbetar har ökat. I
december 2011 hade nästan 100 000 pensionstagare
under 68 år förvärvsarbete.
■■ År 2011 hade 130 000 pensionstagare under 68 år
pensionsgrundande arbete. Vid utgången av år 2011 arbetade nästan 100 000 av dem. I den här artikeln avgränsas studien till pensionärer som arbetade vid slutet av året
eller i december. Knappt 30 000 personer i gruppen hade
deltidspension, drygt 30 000 hade ålderspension och lika
många hade någon annan pension, oftast invalidpension.
Detta framgår av en ny statistikrapport om pensionsförsäkrat arbete bland pensionstagare som inte fyllt 68
år åren 2007–2011.
I slutet av år 2011 fanns det 3,6 miljoner arbetspensionsförsäkrade i åldern 18–68 år i Finland. Av dem fick
600 000 arbetspension som grundade sig på deras eget
arbete. Av dessa pensionstagare arbetade nästan 100 000,
dvs. 15 procent. Om deltidspensionerna utelämnas är antalet personer under 70 000 (figur 1).
Arbete före 68 års ålder ska arbetspensionsförsäkras
i Finland. Arbete vid sidan av pension ger ny pensionstillväxt enligt 1,5 procent av årsarbetsinkomsten.
Det finns en mångfald motiv för arbete bland pensionärerna, inte en enda klar orsak. Av statistiken kan man
dra slutsatsen att en stor del av ålderspensionärerna inte
arbetar av tvång för att pensionen är liten. De pensionärer som arbetar har pensioner som är klart större än de
övriga. Extrainkomsten som 63–67-åriga pensionärer får
för en arbetsmånad är i genomsnitt lite mer än 1 000 euro,
vilket är drygt hälften av deras genomsnittliga månadspension (figur 4).
Även om tilläggsinkomsten för en del kan vara den
huvudsakliga orsaken att arbeta, är det en ännu viktigare
sporre för de flesta att få delta i arbetslivet eller dra nytta
av sin kompetens som ännu har efterfrågan på arbetsmarknaden. Eftersom man inte är tvungen att arbeta, gör
man det sporadiskt och på deltid beroende på hur krafterna tillåter och när det passar en själv bäst.
Statistikrapporten Eläkkeellä ja työssä, Tilastoraportti
eläkeläisten työnteosta vuosina 2007–2011.
Eläketurvakeskuksen
tilastoraportteja 05/2013.
Eläketurvakeskus.
ISSN 1234-1234
14
Fler pensionärer arbetar
Under de senaste åren har pensionärernas förvärvsarbete ökat något, vilket förklaras av att antalet pensionärer
som arbetar i åldern 63–67 år har ökat signifikant (figur 2).
I slutet av år 2007 arbetade knappt 20 000 personer som
var i den åldern att de kunde välja att gå i ålderspension,
men i slutet av år 2011 var antalet över 30 000. Det
betyder en ökning på mer än 50 procent.
Om man beaktar också deltidspensionser, arbetade
drygt 60 000 personer i ålder 63-67 år vid utgången av
år 2011. Hälften av dem fick pension och hälften arbetade
över den nedre åldersgränsen för ålderspension.
En central orsak till den kvantitativa ökningen var att
de stora årskullarna nådde pensionsåldern. I slutet av år
2007 var antalet personer i ålder 63–67 år 275 000. Före
slutet av år 2011 ökade det med 100 000 personer. När
förändringen av antalet förvärvsarbetande pensionärer
sätts i proportion till årskullens storlek, har andelen pensionärer som arbetar ökat från 7,5 procent till 8,5 procent,
utan deltidspensioner från 6,0 procent till 7,2 procent (figur
3). Om även de pensionärer som inte arbetade i slutet av
året, men hade arbetat inom december, räknas med stiger siffrorna något. Andelen pensionärer som arbetade i
december har ökat från 8,1 procent till 9,5 procent, utan
deltidspensioner från 6,7 procent till 8,2 procent (figur 2).
Alla förvärvsarbetande 63–67-åringars andel av årskullen har ökat med tre procentenheter. I slutet av år 2011
var den 17 procent. En procentenhet av ökningen förklaras
av att det blivit allmännare att pensionärer arbetar och två
procentenheter av att antalet personer som fortsätter arbeta utan att ta ut pension har ökat.
Delinvalidpensionärer arbetar
Det har också blivit något vanligare att arbeta vid sidan
av invalidpension. I december 2011 arbetade 17 procent
av alla som fick invalidpension. Ökningen är framför allt
en följd av att invalidpension nuförtiden allt oftare beviljas
som delpension, och de som får delpension arbetar mer
och regelbundnare än andra pensionstagare.
Delpensionens belopp är hälften av full pension och
målet är att personen ska arbeta vidare men med en mindre arbetsinsats som den återstående arbetsförmågan
tillåter. Systemet verkar fungera bra, eftersom 75 procent
av dem som får delinvalidpension arbetar, i allmänhet regelbundet. Arbetet medför också att inkomsterna tredubblas i förhållande till delpensionen. Delinvalidpension
är allmännare inom kvinnodominerade branscher inom
den offentliga sektorn.
2 : 2013 | arbets pens io n
Figur 1
Förvärvsarbete och pension 31.12.2011
= 100 000 personer
Arbetspensionsförsäkrade i åldern 18–68 år
Pensionerade (17 %)
Endast pension (85 %)
600 000
500 000
inkl. deltidspension
Arbetspensionsförsäkrade
i åldern 18–68 år
Arbete och pension (15 %)
100 000
3,6 mn personer
Arbete (76 %)
2,3 milj.
Inte pensionerade (83 %)
Inte arbete (24 %)
3,0 mn personer
700 000
Figur 3
Medellön och medelpension
Figur 2
Pensionerade och förvärvsarbetande
exkl. Deltidspension, december 2007–2011
Antal
€/mån
Procentandel
40 000
9
8
7
6
5
4
3
2
1
0
30 000
20 000
10 000
0
18–54 år
55–59 år
60–62 år
63-67-åringar som arbetade och fick
pension samt de som fick arbetspen­
sion, exkl. deltidspensioner
3 500
3 000
2 500
2 000
1 500
1 000
500
0
63–67 år
Sammanlagt
Män Kvinnor Samtliga
Arbete och pension i
december 2011
Män Kvinnor Samtliga
Samtliga arbetspensions­
tagare 31.12.2011
Arbetspension
Arbetsinkomst
arbe t sp e n s i on | 2 : 2 013
15
16
2 : 2013 | arbets pens io n
Hannu Uusitalo
En iakttagare
– Jag vill inte hoppa ut ur
sakkunnigrollen och trampa in på
beslutsfattarnas område, konstaterar
professor Hannu Uusitalo och kliver
fram på den hala skogsstigen.
Efter arbetsdagen har kostymen bytts ut
mot träningskläder.
Motionsstigen slingrar sig upp på
backkrönet och ner in i skogen.
Pensionspolitikens bakgrundspåverkare
försvinner in bland träden.
– Framåt bara, hörs det från
uppförsbacken.
Text: Anne Iivonen | Foto: Karoliina Paatos
arbe t sp e n s i on | 2 : 2 013
17
H
annu Uusitalo är så pass kvick i fötterna att det inte är någon idé att
försöka hålla samma takt som han.
Terrängen förändras och löprytmen
blir en smidig rörelsekedja. Hastigheten är jämn.
Uppfriskad återvänder han till motionsstigens
startpunkt. Andetagen lugnar sig snabbt.
Vi kommer in på sakfrågorna och den pensionspolitiska sakkunskapen ger sig omedelbart
till känna trots träningsoverallen.
En hand i bakgrunden
Politices doktor, professor Uusitalo vill i egenskap av sakkunnig se till att den pensionspolitiska debatten och beredningen utgår från så tillförlitlig information som möjligt. Han är en av
dem som tar fram det underlag som behövs för
de rätta slutsatserna.
Behovet att gardera pensionssystemet mot
livslängdsökningen har hållit honom i gång också utanför motionsstigen. Uusitalo ledde tidigare Pensionsskyddscentralens (PSC) sakkunniga i
att ta fram utredningar och beräkningar för pensionspolitikens behov. Numera har hans efterträdare politices doktor Mikko Kautto tagit över
den uppgiften.
Den arbetsgrupp som leds av överdirektör Jukka Pekkarinen vid finansministeriet har sysselsatt dem rentav överraskande mycket. Under de
nästan tolv år som Uusitalo arbetat på PSC har
det också i övrigt gjorts mängder av utredningar
och promemorior som sakkunnigarbete.
– Vi jobbar i hög utsträckning som team, det
är vår styrka. Ingen kan ensam behärska hela
mängden information. Vi har goda chanser att
göra det som en kunnig och motiverad sakkunnigorganisation.
– Vår roll är att stödja beslutsfattandet. Därför ska vårt arbete vara högklassigt, objektivt och
opartiskt, säger Uusitalo.
Forskarbakgrund är bra att ha
Uusitalo har en bred kompetens i fråga om den
sociala tryggheten. Före utnämningen till direktör
på Pensionsskyddscentralen var han överdirektör
på den dåvarande Forsknings- och utvecklingscentralen för social- och hälsovården (Stakes). Tidigare var han forskare inom universitetsvärlden.
Nyttig arbetserfarenhet som har gett forskarsjälen
kraftigare axlar.
Den akademiska forskningen byttes ut mot til�lämpning av kunskapen, analys och administration när Uusitalo lämnade universitetsvärlden
18
Vem?
Hannu Uusitalo
• född i februari 1947
• professor, politices doktor
• direktör för forsknings- och planeringslinjen
och ledningens rådgivare på Pensionsskyddscentralen åren 2001–2013
• går i pension vid årsskiftet
• bor i Vanda
• familj: hustrun Marja, två barn, fem barnbarn
• särintressen: motion, litteratur och musik.
och övergick först till Stakes och år 2001 till Pensionsskyddscentralen. Samma år hade president
Tarja Halonen beviljat Uusitalo en professorstitel.
– Under universitetskarriären hade jag forskat
i välfärds- och socialpolitiken. På Stakes kom jag
lite närmare det välfärdspolitiska beslutsfattandet och resan fortsatte till Pensionsskyddscentralen, som är ett slags nervcentral för den pensionspolitiska beredningen. Jag ser vårt arbete
som kunskapsproducenter uttryckligen som ett
uppdrag som betjänar det pensionspolitiska beslutsfattandet, säger Uusitalo.
Han ser det som nyttigt att en del av ledningen för en sakkunnigorganisation har en forskarbakgrund.
– Jag gör ändå en skillnad mellan vetenskaplig
forskning och tillämpningen av information och
utnyttjandet av forskningsrönen.
Han säger att det bästa under forskartiden var
att märka att man hade hittat någonting som ingen annan ännu hade lagt märke till.
– Tack vare min bakgrund är jag mycket lyhörd för sådana känslor hos forskare. På det sättet kan jag formulera uppdrag och förstår vilka
frågor man kan besvara genom forskning.
Trepartssamtal och protester
Enligt Uusitalo kan och bör man betrakta trepartsbeslutsfattandet inom pensionspolitiken
kritiskt, men det är mycket bättre än sitt rykte.
– Det hörs kritik och gnissel. Men som motvikt
måste man konstatera att sättet att betrakta saker
och ting från många håll i trepartssamtalen gör
att systemet också tål protester.
– Jag tror på att trepartssamtal är det sätt på
2 : 2013 | arbets pens io n
Hannu Uusitalo utkristalliserar,
summerar, sammanfattar och
åskådliggör information för att den
ska vara lättillgänglig.
”Sättet att betrakta saker och ting
från många håll i trepartssamtalen
gör att systemet också tål
protester.”
Från arbetarson till
professor
■■ Uusitalo kommer från en anspråkslös bakgrund.
– Min pappa arbetade på verkstadsgolvet som flyg- och
bilmekaniker och min mamma var städerska. Pappa ville studera, men måste börja jobba genast efter att ha avklarat läroplikten. Det var kanske därför som barnen uppmuntrades att studera.
– Det som avgjorde mitt yrkesval var en intervju med
sociologen Erik Allardt i tidskriften Suomen Kuvalehti.
Allardt talade om studerandena och den inspirerande atmosfären vid universitetet.
Det tilltalade laudaturstudenten, som hade tröttnat på
den strikta disciplinen och pluggandet i pojklyceet i Lahtis.
Allardt var professor i sociologi vid statsvetenskapliga fakulteten vid Helsingfors universitet. Hans verk Samhällsstruktur och sociala spänningar väckte till insikt om
det finländska samhällets utveckling och problem. Den är
en klassiker som gjorde stort intryck på den unga studenten. Det blev många understreckade partier på sidorna och
anteckningar i marginalen, som sedermera fick liv i hans
forskargärning.
– Allardt var min lärare. När jag hade blivit färdig valde
han mig vid 22 års ålder till assistent vid institutionen och
sedan till sin forskningsgrupp.
Nio år efter studenten disputerade Uusitalo för politices
doktorsgraden. Så småningom blev han en försvarare av
den nordiska välfärdsstaten, och också en uppbyggare av
den genom sin undervisning och forskning.
Uusitalo har varit biträdande professor i såväl sociologi
som ekonomisk sociologi först vid Helsingfors universitet,
sedan vid handelshögskolorna Turun Kauppakorkeakoulu
och Helsingin Kauppakorkeakoulu.
Tjänsten som överdirektör vid Stakes skötte han åren
1991–2001 och hade sedan en direktörspost vid Pensionsskyddscentralen i tolv års tid.
arbe t sp e n s i on | 2 : 2 013
19
Pensionspolitiken har utvecklats mycket
långsiktigt, säger Hannu Uusitalo. Man har
inte fattat svaga hastbeslut.
vilket man når goda lösningar. Så har
man säkerställt kompromisslösningar
där alternativ som granskats ur ett mycket brett perspektiv tas upp till en gemensam avvägning som utgår från olika värdegrunder.
Även om pensionsbeslutsfattarnas
makt problematiseras, ser Uusitalo
framför allt en stor ansvarskänsla hos
beslutsfattarna.
– Jag sätter stort värde på pensionsbeslutsfattarna och deras ansvarskänsla.
Pensionspolitiken har utvecklats mycket långsiktigt. Man har inte fattat svaga
hastbeslut, säger han.
– Det råder ett gott läge inom pensionspolitiken och pensionsskyddet, det
framhåller jag desto kraftigare ju fränare
kritiken är. Andra delar inom välfärdspolitiken är i sämre skick, säger han.
Trepartskritikerna svär i demokratins
namn. De vill gärna se att den politiska
ledningen, dvs. regeringen, får en större roll i stället för arbetsmarknadsorganisationerna.
– Det skulle vara märkligt om de som
bekostar arbetspensionerna – dvs. arbetsgivarna och arbetstagarna – stod
utanför det pensionspolitiska besluts-
20
fattandet. Man brukar handskas ansvarsfullare med egna pengar än med
andras, påminner Uusitalo.
– Överlag bör beslut som påverkar
den sociala tryggheten inte fattas snabbt
utan en omfattande bedömning av alternativa lösningar. I den meningen är eftertanke och omsorgsfull beredning enbart till godo.
Tro på experter och kritisk
inställning
Uusitalos förtjänster kommer bäst till sin
rätt just i fråga om att göra iakttagelser
och se samband, säger en arbetskamrat
som känner honom väl. Det som inom
statistiken gäller för indikatorer och deras egenskaper är också en träffande beskrivning på Uusitalo. För en indikator
[läs: Uusitalo] är det karaktäristiskt att
fokusera på den situation där informationen används: utkristallisera, summera, sammanfatta och åskådliggöra för att
informationen ska vara lättillgänglig.
Kan en expert som deltagit i den pensionspolitiska beredningen överhuvudtaget förbli opartisk?
– Experten kan påverka genom att
föra fram sin synpunkt och argumentera för den så övertygande som möjligt.
När man studerar alternativ har beredaren som uppgift att lägga fram argument
för och emot. Naturligtvis kan man föra
fram sin egen åsikt, bara man säger det
tydligt.
– Också under mina tolv år har det ju
funnits exempel på att man har gjort annorlunda än det hade varit motiverat att
tänka utgående från det som forskningen visat. Och det har beslutsfattarna full
rätt att göra. Det är de som bär det slutliga ansvaret, säger Uusitalo.
Uusitalo ser det som nödvändigt att
det i samhället också finns kritisk forskning utöver PSC:s informationsproduktion.
– Inom universitetsvärlden i Finland
finns det beklagligt lite kritisk forskning i pensionspolitiken, med några få
undantag. Lyckligtvis bedriver också de
ekonomiska forskningsinstituten forskning kring pensionerna.
Dessa kritiska ståndpunkter håller
också experterna inom pensionsskyddet på alerten.
– Pensionsskyddscentralens sakkunnigroll som informationsproducent har
2 : 2013 | arbets pens io n
Efter årsskiftet börjar Hannu
Uusitalo åtnjuta ”den mest välskötta
välfärdsförmånen, arbetspensionen”.
Statistik på allt
■■ Det är utmärkande för Uusitalos regelbundna
vanor att han för statistik över sina skriftliga alster,
föredrag, viktigaste resor - nästan allt, till och med
sina motionspass. Det har han gjort länge.
Den årliga sammanställningen innehåller också
verbal analys och självutvärdering.
– Naturligtvis tror jag inte att man kan förklara
allt genom att anteckna det, fast jag gillar statistik, skrattar han.
Han vill uppmuntra var och en att ibland stanna
upp och fundera på vad man gör och åstadkommer i sitt arbete.
Understreckande som yrke
■■ Uusitalos läsintresse och karaktär får en träf-
fande beskrivning i en anekdot från den tiden då
hans dotter var liten och gick på dagis. Hon skulle
berätta vad hennes pappa jobbade med. Utan att
blinka svarade hon:
– Streckar under.
arbe t sp e n s i on | 2 : 2 013
stärkts. Genom att ständigt utveckla
pensionsskyddet med hjälp av forskning, statistik och planering håller
man kursen.
En stor förändring väntar
På det personliga planet får Uusitalo
snart uppleva en stor förändring, som
han så småningom har gjort sig mentalt beredd på. Han kommer snart att
lämna karriärspåret och ge sig ut på
friare strövtåg. Enligt sina egna ord
ska han börja åtnjuta den mest välskötta välfärdsförmånen, arbetspensionen.
Han lever som han har lärt och
kommer att arbeta nästan till sin
67-årsdag, så när som på ett par
månader. Då har han haft arbetspensionsförsäkrat arbete i mer än 40 år.
– Jag har tyckt om mitt jobb. Det
visas av den långa yrkesbanan. Orsakerna är enkla: god arbetsförmåga
och intressanta uppgifter. Ekonomin
spelar inte en så stor roll, även om
den förstås är ett plus.
Direktörsansvaret och de administrativa plikterna avstod Uusitalo från
redan i början av sommaren. Arbetet
som ledningens rådgivare på Pensionsskyddscentralen fortsätter till
årsskiftet.
– Åtminstone för mig har det känts
bra att byta roll från chef till sakkunnig. Det underlättar övergången i
pension.
Vemod? Kommer han att sakna
jobbet och sakkunnigrollen?
– Herregud! Arbetet här är ju i sin
intressantaste fas.
Den pensionsreform som ska ske
2017 innebär mycket jobb för experterna, men Uusitalo tror att maskineriet kommer att klara av arbetet väl.
– Beredskapen är god. Det är klart
att jag kommer att sakna det. Arbetsgemenskapen likaså. Pensionsskyddscentralens ledningsgrupp har
en god och uppmuntrande anda.
Dessutom finns det förstås den pålitliga sakkunnigkåren på PSC.
– Vänskap är ett starkt ord för
en man, men jag har fått goda
kompisrelationer i arbetet. n
21
Expertartikel
Riitta Korpiluoma
Direktör
Pensionsskyddscentralen
Arbetspensionens grundlagsenlighet har utretts
Då och då hör man påståenden om att det sätt på vilket arbetspensionsskyddet i Finland har ordnats står i strid med grundlagen eller att frågan
inte har utretts. Båda påståendena är oriktiga. Att arbetspensionsskyddet
har ordnats på ett sätt som överensstämmer med grundlagen har bekräftats flera gånger av riksdagens grundlagsutskott.
■■ Verkställigheten av arbetspensionssystemet har decentraliserats och fördelats på privata och offentliga aktörer. Pensionsskyddet inom den privata sektorn sköts av
arbetspensionsförsäkringsbolag, pensionsstiftelser och
-kassor samt några monopolinstitutioner (Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt och Sjömanspensionskassan).
Inom den offentliga sektorn har skötseln av arbetspensionerna koncentrerats till Keva.
Arbetspensionssystemet har skötts decentraliserat
ända från början år 1962. Även verkställigheten av olycksfallsförsäkringen och arbetslöshetsförsäkringen har i Finland anförtrotts privaträttsliga aktörer. Frågan om sådana arrangemang överensstämmer med grundlagen har
kommit upp i den offentliga debatten först på senare år.
Förvaltningslagstiftningen omfattar
arbetspensionssystemet
Till en början var verkställigheten av arbetspensionssystemet rätt knapphändigt reglerad. I praktiken följde man
allmänna förvaltningsprinciper och förvaltningspraxis.
Den nya förvaltningsprocesslagen trädde i kraft år 1982,
men gällde först inte arbetspensionsanstalterna inom den
privata sektorn. Först i samband med rättsskyddsreformen år 1995 lagstiftades det om att de centrala principerna i förvaltningsprocesslagen också skulle gälla arbets­
pensionsanstalterna inom den privata sektorn.
I samband med en reform av lagstiftningen om tjänstebrott i början av 1990-talet utsträcktes dessa bestämmelser till att gälla även anställda på arbetspensionsanstalterna när dessa utövade offentlig makt. Med utövning av
offentlig makt avses till exempel avgörande av pensionsansökningar och försäkringsskyldighet. Justitiekanslerns
och riksdagens justitieombudsmans tillsyn utsträcktes till
att gälla arbetspensionssystemet från och med år 1991.
I början av år 1999 trädde lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet i kraft. Utöver myndigheter til�lämpas den också på arbetspensionsanstalterna, när
dessa fattar förvaltningsbeslut om någons intressen, rättigheter eller skyldigheter.
22
Förvaltningsprocesslagen ersattes av en ny förvaltningslag i början av år 2003. Den nya lagen gäller också arbetspensionsärenden, om annat inte föreskrivs i arbetspensionslagarna. Utgångspunkten för tillämpningen
av lagen blev alltså den motsatta än i förvaltningsprocesslagen.
Överföring av förvaltningsuppgifter till
andra än myndigheter
Den nya grundlagen trädde i kraft 1.3.2000. I den fastställs
med vilka förutsättningar offentliga förvaltningsuppgifter kan anförtros andra än myndigheter (124 §). I Finland
har förvaltningsbehörighet och offentliga uppgifter rätt allmänt anförtrotts också självständiga juridiska personer,
som inte är statliga eller kommunala myndigheter.
Enligt grundlagen kan offentliga förvaltningsuppgifter anförtros andra än myndigheter genom lag eller med
stöd av lag, om det behövs för en ändamålsenlig skötsel
av uppgifterna och det inte äventyrar de grundläggande
fri- och rättigheterna, rättssäkerheten eller andra krav
på god förvaltning. Grundlagsutskottet har förutsatt att
sammanslutningen omfattas av de allmänna förvaltningslagarna, såsom förvaltningslagen, språklagen och lagen
om offentlighet i myndigheternas verksamhet samt lagstiftningen om tjänstebrott, och att sammanslutningens
beslut kan överklagas.
Enligt grundlagen kan uppgifter som innebär betydande utövning av offentlig makt dock endast ges myndigheter. Som sådana uppgifter har grundlagsutskottet betraktat till exempel rätt att vidta kraftåtgärder utgående från
självständig prövning och motsvarande befogenheter av
tvångsmedelskaraktär.
Arbetspensionens grundlagsenlighet
har säkerställts
Den nya lagen om lagen om pension för arbetstagare
(ArPL) utvärderades av grundlagsutskottet. Utskottet
konstaterade att lagen uppfyllde grundlagens krav. De
2 : 2013 | arbets pens io n
Pensions at a Glance 2013
Pensionsålder och pensionernas
nivå i OECD-jämförelse
■■ OECD publicerade i slutet av no-
Jämförelse av
pensionsåldrarna och
definiering av tillräcklighet
I rapporten granskar man i synnerhet
vilken inverkan de senaste tidernas
pensionsreformer har haft i de olika
länderna. Reformerna av de offentliga
pensionssystemen betonar en senareläggning av pensioneringarna i och
med högre pensionsåldrar, automatis%
100
90
80
70
60
50
40
30
20
10
0
Läs mer:
www.oecd.org/pensions/pensionsataglance
h
lagstadgad
arbe t sp e n s i on | 2 : 2 013
ka stabilisatorer och anpassning av indexsystem.
År 2050 är pensionsåldern minst 67
år i de flesta OECD-länderna. Som motvikt till minskningen av pensionerna har
många länder ändå skyddat dem med
lägsta inkomster.
OECD har med EU:s stöd också utrett hur boendeform, egendom och offentliga tjänster inverkar på de äldres
levnadsstandard.
Pensionssystemen borde garantera en tillräcklig försörjning under pensionstiden. Men vad som är en tillräcklig nivå är en svårare fråga. I sin
publikation granskar OECD olika definitioner av tillräcklighet.
Även om pensionerna är viktiga
med tanke på tillräckligheten, inverkar också andra faktorer på tillräckligheten. Pensionstagarnas förmögenhet och speciellt en ägarbostad har en
stor betydelse. Det spelar också en roll
hurdana tjänster de äldre erbjuds utöver pensionen. Internationell jämförbar
data om detta finns ändå ännu inte tillräckligt.
– OECD har utfört ett stort arbete då
de börjat analysera saken, konstaterar
Hietaniemi.
Irland
USA
Kanada
Slovenien
Korea
Nya Zeeland
Belgien
Tyskland
Chile
Tjeckien
Polen
Estland
Australien
Norge
Grekland
Portugal
Finland
Schweiz
Sverige
Luxemburg
Frankrike
Turkiet
Slovakien
Italien
Island
Israel
Ungern
Spanien
Österrike
Danmark
Holland
allmänna förvaltningslagarna tillämpas på arbetspensionsanstalterna, när dessa behandlar försäkrings- och
pensionsärenden, och de anställda som behandlar dessa
ärenden har ett straffrättsligt tjänsteansvar. Pensionsanstalternas beslut får överklagas. Sålunda uppfyller de privata pensionsanstalterna kraven på god förvaltning enligt
124 § i grundlagen.
Arbetspensionsskyddet har en viktig samhällelig betydelse som en central del av arbetstagarnas socialförsäkring. Om uppgiftshelhetens samhälleliga betydelse togs i
betraktande när omfattningen av utövningen av offentlig
makt bedöms, skulle denna tolkning inte endast kunna
gälla arbetspensionssystemet.
I Finland har verkställigheten av den lagstadgade socialförsäkringen också utöver arbetspensionen i rätt hög
grad anförtrotts andra än myndigheter. Den lagstadgade
olycksfallsförsäkringen verkställs av skadeförsäkringsbolag. Andra privata aktörer som utövar offentlig makt i
fråga om lagstadgad socialförsäkring och övriga försäkringar är trafikförsäkringscentralen, patientförsäkringscentralen, arbetslöshetskassorna och arbetslöshetsförsäkringsfonden.
Grundlagen och de internationella reglerna ålägger inte
staten att administrera socialförsäkringen. Dessa försäkringar och deras fonder omfattas dessutom av egendomsskyddet enligt grundlagen. En överföring av dem till staten
skulle förutsätta lagstiftning i grundlagsordning.
Statens uppgift är att genom lagstiftningen se till att
det finns en social trygghet och reglera det att den verkställs så att principerna om god förvaltning och de grundläggande fri- och rättigheterna tryggas samt att övervaka
att man handlar enligt lagen. n
vember den omfattande och vartannat
år utkommande pensionspublikationen, Pensions at a Glance. I den jämförs
bland annat pensionssystemens strukturer, pensionsnivåer och pensionssystemens finansiering.
I jämförelsen av pensionernas ersättningsgrader ligger en finländsk
medelinkomsttagares pension på
OECD:s medelnivå, medan låg- och
höginkomsttagares ersättningsgrader
ligger lite under motsvarande medelnivå inom OECD.
– Denna gång innehåller rapporten
utöver en presentation av OECD-ländernas pensionssystem också flera intressanta och banbrytande artiklar om
medlemsländernas pensionsreformer
och pensionernas tillräcklighet, konstaterar utvecklingschef Marjukka Hietaniemi på Pensionsskyddscentralen.
obligatorisk tilläggspension
23
Lagförslag om förvaltningsbestämmelser på remiss
Striktare tillsyn av
arbetspensionsbolagen
Bestämmelserna om förvaltningen av arbetspensionsförsäkringsbolag ska göras striktare. I vilken utsträckning
social- och hälsovårdsministeriets lagförslag blir verklighet vet
man mera om i slutet av året, när remissbehandlingen är över.
E
nligt utkastet till lag ska arbetspensionsbolagets styrelse offentliggöra principerna
för ägarstyrningen på bolagets webbplats. Bolaget ska
föra en offentlig förteckning
över styrelsemedlemmarnas och verkställande direktörens övriga styrelseoch förtroendeuppdrag.
Förteckningen ska också uppta den
övriga ledningens och placeringspersonalens styrelseuppdrag, om de har en
anknytning till deras arbetsuppgifter i
arbetspensionsbolaget.
Insideraffärer ett dilemma
Lagutkastet väcker också en viss förundran. Kritiken handlar om att bolagsledningens insideraffärer inte omfattas av
lagförslaget. En fråga som hänger i luften är på vilken grund den inre kretsens
aktieinnehav inte behöver uppges.
Ministeriet meddelade att även arbetspensionsbolagen hördes under
beredningen och att man har kommit
överens om lösningen i trepartssamtal.
Förslagen har beretts i ministeriets och
arbetsmarknadsparternas gemensamma
arbetsgrupp.
En del aktörer inom arbetspensionssektorn, såsom Sjömanspensionskassans vd Kari Välimäki och Ilmarinens
vice vd Timo Ritakallio förhåller sig
kritiskt till att insideraffärerna saknas i
lagförslaget. Varför kan principerna inte
skrivas in i lagen, i synnerhet när det
gäller lagstadgade aktörer? – Om något
24
lämnas osagt, ser saker och ting mycket
värre ur än de är, säger Välimäki.
Ritakallio är av den åsikten att arbetspensionsbolagen i egenskap av förvaltare av pensionsfonderna och institutionella placerare i det här avseendet kan
jämställas med placeringstjänsteföretag,
som omfattas av insiderreglerna.
Striktare bestämmelser
ger ökat förtroende
Enligt social- och hälsovårdsministeriet
var arbetspensionsbolagens ledning
inte ursprungligen i fokus i beredningen
kring Solvens 2-reformen, men togs med.
– Lagstiftningsarbetet hade redan
kommit i gång på ministeriet och jag utvidgade det så att det också gäller ledningens övriga styrelseuppdrag, belöningssystem och förebyggande av
intressekonflikter inom arbetspensionsbolagen, säger social- och hälsovårdsminister Paula Risikko.
Risikko har flera gånger understrukit
att syftet med de striktare förvaltningsbestämmelserna är att öka arbetspensionssystemets transparens och stärka
dess förtroende. Enligt lagförslaget ska
arbetspensionsbolagen vara skyldiga att
offentliggöra ledningens kopplingar och
belöningsprinciperna. Arbetspensionsbolagens styrelser ska i fortsättningen
behandla betydande affärer som personer i bolagets ledning och förvaltningsorgan och deras makar ingår, t.ex. bostadsköp och hyresavtal.
– Förtroendet för arbetspensionssys-
temet är en så viktig sak att också striktare bestämmelser kan motiveras, sade
Risikko i ett pressmeddelande i oktober.
På remiss
Lagförslaget är på remiss och aktörerna
inom arbetspensionssektorn får möjlighet att utvärdera förslagets innehåll och
verkningar.
– Som helhet har det varit ett bra initiativ och vi hoppas att resultaten kommer att stärka förtroendet för arbetspensionsbolagens förvaltning, konstaterade
Nikolas Elomaa, juridisk direktör på Arbetspensionsförsäkrarna Tela, i november före utlåtandet.
Beredningen av lagförslaget fortgår
efter remissförfarandet. Antingen behålls förslaget som sådant eller kompletteras av ministern. Elomaa anser det
möjligt att arbetspensionsbolagen beslutar självmant att också redogöra för ledningens insideraffärer, även om kravet
inte kommer att skrivas in i lagen. Självreglering skulle i så fall medföra en större öppenhet än lagen kräver.
Riksdagen kommer att få ärendet till
behandling redan före jul. Om tidsplanen håller, träder ändringarna i kraft våren 2014. Finansinspektionen övervakar
att bestämmelserna följs.
Text: Anne Iivonen
2 : 2013 | arbets pens io n
© Republikens presidents kansli
Renoveringen klar nästa höst
Ingen grå ekonomi i
presidentens slott
O
mbyggnaden av presidentens slott har pågått hela
året och har nu kommit halvvägs. Enligt uppskattning kommer de totala kostnaderna för ombyggnaden att uppgå till ca 45 miljoner euro.
I samarbete mellan huvudentreprenören SRV Rakennus Oy och presidentens kansli har man sett till att den
gråa ekonomin inte lyckas ta sig in i slottet. Hittills har ca
tusen personer deltagit i arbetet i olika skeden. Mer än ett
hundra företag är involverade.
– Det är en principiell fråga. För oss är det viktigt att
motarbeta grå ekonomi och inte bara med tanke på vårt
rykte, konstaterar slottsfogden Anne Puonti, som representerar beställaren.
Hon berättar att det nära samarbetet mellan skattemyndigheterna, regionförvaltningsverket och Pensionsskyddscentralen och å andra sidan mellan entreprenören
och beställaren har gått bra. I somras gjordes en räd, där
man inte hittade något att anmärka på. Situationen kontrolleras hela tiden genom byggplatsrutiner och månatliga sammanträden för att nolltoleransen ska hålla ända
till slut.
Hittills har det konstaterats mycket få störningar. Enligt slottsfogden förklaras detta av att entreprenören har
ett nätverksregister, där eventuella problem i underleveranskedja effektivt sållas fram.
– Vårt nätverksregister innehåller dokument om alla
aktörer som arbetar åt oss, underleverantörernas handelsregisterutdrag och länkar till myndigheternas system,
arbe t sp e n s i on | 2 : 2 013
säger projektdirektör Timo Palkonen på SRV.
Genom nätverksregistret följs allt från anbudsförfarandet till kontrollen av fakturor. De olika skedena framgår
av ett s.k. upphandlingsträd, där uppgifterna om underleveranskedjan syns ända till roten.
– Registret har skapats just därför att det annars är
omöjligt att ha kontroll över helheten, säger Palkonen.
Inom ombyggnaden av presidentens slott har man redan i förväg tagit i bruk rutiner enligt nya bestämmelser
i lagen om beskattningsförfarande, som träder i kraft i
juli. Genom dem ingriper man systematiskt i skumraskfenomen.
I år har självständighetsfesten undantagsvis firats i
Tammerfors. Nästa år ordnas mottagningen i det nyrenoverade slottet.
På självständighetsdagen
är presidentens slott
fortfarande i paket,
eftersom ombyggnaden och
restaureringen pågår till
oktober.
För närvarande är
presidentens slott
också landets största
restaureringsobjekt.
25
Tre år till pensionsreformen
Arbetspensionsdagen
drog upp spår
Grunden för pensionsreformen har lagts. Så
sammanfattade Pensionsskyddscentralens
kommunikationsdirektör
Kati Kalliomäki och seminarieordförandena Mikko
Kautto, Matti Lumijärvi
och Katri Raatikainen det
som sagts under dagen.
Arbetspensionsdagen
hade drygt 850 deltagare.
Under de nästa tre åren dras spåren upp för 2017 års pensionsreform.
Programmet på Arbetspensionsdagen 14.11 kretsade kring startfrasen
Klara, färdiga, gå. Seminariepubliken var också intresserad av konkurrensen mellan arbetspensionsbolagen och av IT-processerna.
Text: Anne Iivonen, Peter Lindström, Johanna Merinen | Foto: Karoliina Paatos
P
ekkarinen-arbetsgruppens nyligen offentliggjorda rapport var ett startskott
för pensionsreformen.
– Det kliar i fingrarna att få börja lagstiftningsarbetet. Vi ser verkligen fram
emot förhandlingsresultaten, säger minister Risikkos statssekreterare Pia Pohja.
Slagkraften kvar
Pensionsskyddscentralens verkställande direktör Jukka Rantala sade till den 850-hövdade publiken att arbetspensionen har slagkraften kvar
trots reformbehovet.
– Den behålls emellertid inte utan ständig träning och enstaka storsatsningar på förbättring
på grund av förändrade tävlingsförhållanden. Nu
verkar det finnas beredskap för en sådan storsatsning, konstaterade han.
Såväl ministeriet som olika arbetsgrupper har
berett spåren. Skidorna har vallats och spåret
dragits upp.
– Avgöranden om pensionerna bör göras just
nu, eftersom förändringen i befolkningen är som
störst under detta årtionde. Befolkningens åldrande ökar det finansiella trycket på hela den
offentliga ekonomin, sade överdirektör Jukka
Pekkarinen, som koordinerar den ekonomiska
politiken vid finansministeriet.
Jukka Lassila från Näringslivets forskningsinstitut Etla presenterade ett exempel där den lägsta möjliga åldern för ålderspension kunde bindas vid livslängdens ökning. I exemplet höjs
pensionsåldern från nuvarande 63 år successivt
26
enligt födelseår. Den lägsta pensionsåldern skulle vara 64 år för dem som är födda år 1956, 65 år
för dem som är födda 1967 och 66 år för dem som
är födda 1980 osv.
I Sverige vill man också höja den lägsta pensionsåldern.
– Vi tar fram en riktålder som ska följa medellivslängdens utveckling, sade ställföreträdande generaldirektör Annika Sunden vid Pensionsmyndigheten.
Elektronisk framtid
På ICT-seminariet målade skatteförvaltningens
generaldirektör Pekka Ruuhonen upp visioner
om en ännu mer automatiserad framtid.
– Det kommer inte att finnas e-tjänster i framtiden. Saker och ting kan göras automatiska. Skattemyndigheterna kommer inte att störa medborgare eller företag som gör rätt.
Senior Advisor Madis Tiik vid Sitra berättade
om IT-lösningarna inom hälsovården i Estland.
I Estland har man gått in för informationsutbyte
utan överlappande register. Mottagandet har varit positivt delvis tack vare att medborgarna har
insyn i vilka uppgifter det har samlats om dem
och hur uppgifterna har använts.
Hur har man klarat detta med skäliga kostnader?
– Om man inte har pengar, måste man vara
smart, svarade Tiik på frågan från publiken.
Utvecklingschef Samuel Rinnetmäki på Pensionsskyddscentralen presenterade en långsiktig vision av hur arbetspensionsskyddet ska verkställas i framtiden.
2 : 2013 | arbets pens io n
Eva-trio, dvs. sångaren Essi
Vuorela, cellisten Vesa Norilo
och kantelespelaren AnnaKarin Korhonen, musicerade i
folkmusikanda.
– För att visionen ska bli verklighet behövs
det också lagändringar, det hänger inte bara på
aktörerna inom pensionssektorn, summerade ITdirektör Tiina Kurki på Varma i sin kommentar.
Målet är att uppgifter inte lämnas många gånger, man utnyttjar varandras information och ger
även andra tillgång till arbetspensionsuppgifterna. Dessutom ska man följa den naturliga informationsrytmen, tillväxten av pensionssaldot
beräknas endast en gång för varje inkomst och
människorna ska lättare komma åt sina egna
uppgifter.
Konkurrens effektiviserar
En sund konkurrens inom arbetspensionssektorn
föds av gemensamma spelregler som siktar på effektivare verksamhet.
– Arbetspensionsförsäkringen har lösgjorts
från den övriga försäkringsverksamheten och
omfattas därför inte av den europeiska konkurrenslagstiftningen. Därför måste spelreglerna
inom arbetspensionssektorn vara annorlunda än
arbe t sp e n s i on | 2 : 2 013
inom försäkringsbranschen i övrigt, sade direktör
Hannu Ijäs vid social- och hälsovårdsministeriet.
Om konkurrensen ökar, måste effektiviseringen av verksamheten vara kraftigare än kostnadsökningen. Idag kan pensionsanstalterna konkurrera med placeringsintäkter, servicekvalitet,
arbetshälsotjänster, kundåterbäringar och rörelsekostnader.
I paneldiskussionen på seminariet tog pensionsanstalternas representanter upp behovet att
öka regleringen av utbudet av arbetshälsotjänster. Tjänsterna ska handla om hantering av invalidpensionsrisken hos kundföretagen, inte vara
ett sätt att skaffa nya kunder.
Dessutom diskuterades behovet att förbättra
möjligheterna att grunda stiftelser och kassor.
Innovatorn Saku Tuominen hade rollen som
sparringpartner i Arbetspensionsdagens inledningssession och uppmanade åhörarna att undvika onödigt jäkt och stress i arbetslivet. Det är
bättre att tänka fokuserat än flänga hit och dit.
– Identifiera elementen i en bra dag – och gör
dem till en vana, var Tuominens råd. n
27
Jorden
runt
Peter Lindström
Informatör
Pensionsskyddscentralen
Jorden runt innehåller pensionsnyheter från olika
håll i världen. Läs mer om
pensioner i andra länder på
www.etk.fi.
FÖRENTA STATERNA
STORBRITANNIEN
SVERIGE
Medelklassen jobbar
tills den stupar
Riskerna med
försäkringarna döljs
Bromsindexet skär bort 85
miljarder kronor
■■ Enligt en färsk enkät tänker 34 procent
■■ En ny utredning av det brittiska pen-
■■ Balansindexet, den s.k. bromsen, inom
av medelklassen i USA arbeta till 80 års ålder. Av dem som svarat uppger 37 procent
att aldrig kommer att gå i pension. De kommer att arbeta tills de blir allvarligt sjuka eller dör.
Pensionsplanerna har ändrats snabbt. I
fjol hade 30 procent av medelklassen planer
på att arbeta tills de fyller 80. År 2011 var andelen 25 procent.
Pensionsplanerna tros återspegla hushållens ekonomiska läge. I USA har medianhushållens disponibla inkomst minskat
med åtta procent efter år 2007.
Pensionerna är huvudsakligen avgiftsbestämda tilläggspensioner, där man kan justera sin egen avgiftsandel. När de försäkrade inte har pengar, har de inte heller råd att
betala pensionsavgifter.
CNN 28.10.2013
28
sionssystemet tecknar en alarmerande bild
av pensionerna. I synnerhet kritiseras de avgiftsbestämda pensionerna.
De försäkrade kan inte vara tillräckligt
säkra på hur stor pension de kommer att
få, eftersom pensionerna är beroende av finansmarknadens fluktuationer. I utredningen
konstateras att 60 procent av britterna inte
förstår riskerna med en avgiftsbestämd försäkring.
Kritik riktas också mot försäkringsavtal
som erbjuder annuiteter. Många britter förstår inte vilken risk inflationen innebär för
annuitetens värde. Endast var tredje placeringsrådgivare som säljer livränteavtal kunde tänka sig att själv köpa ett sådant.
The Actuary 15.10.2013
det svenska inkomstpensionssystemet skär
en stor bit av svenskarnas inkomstpensioner.
Svenska Dagbladet har tillsammans med
Pensionsmyndigheten räknat ut att balansindexet kommer att minska pensionerna åren
2010-2018 med ca 85 miljarder kronor före
skatt.
Enligt beräkningarna kommer svenska
pensionstagare att på grund av indexen gå
miste om 47 000 kronor i genomsnitt under
årens lopp. Förlusten kompenseras i viss
mån av höjningar av garantipensionen och
bostadsbidraget.
Inkomstpensionen justeras årligen med
inkomstindex. Indexjusteringen är också beroende av den finansiella balansen inom ålderspensionssystemet.
SVD 31.10.2013
2 : 2013 | arbets pens io n
VITRYSSLAND
Minimitiden för
försäkringsavgifter fördubblas
■■ I september stadfäste Vitrysslands pre-
sident en reform av folkpensionssystemet i
landet.
Enligt den nya lagen förutsätts medborgarna betala in pensionsavgifter i minst tio år
för att få rätt till folkpension. Lagen träder i
kraft i januari. Hittills har man kunnat få folkpension efter att ha betalat avgifter i fem år.
Enligt uppskattningar kommer befolkningen i Vitryssland att åldras i världsrekordtakt. Invånarantalet kommer att minska från
9,4 miljoner till 7,4 miljoner under de följande 30 åren, en minskning på ca 21 procent.
Samtidigt höjs äldreförsörjningskvoten från
20 procent till 36 procent.
I Vitryssland är männens pensionsålder
är 60 år och kvinnornas 55 år.
International Update 10/2013
SYDAFRIKA
POLEN
INDIEN
För många fonder, för dyra
försäkringar
Justitieministeriet kritiserar
pensionskupp
Pensionstillsyn med större
trovärdighet och kraft
■■ Sydafrikas statskontor offentliggjorde
■■ Det polska justitieministeriet beskyller
■■ Den indiska pensionstillsynsmyndighe-
IPE 29.10.2013
International Update 10/2013
en bedömning av behoven att utveckla pensionssystemet i landet i somras. I bedömningen fäste statskontoret särskild uppmärksamhet vid det stora antalet fonder,
försäkringens frivillighet och försäkringarnas låga värden. Enligt statskontoret finns
här också orsaken till att kostnaderna för
försäkringarna är höga.
Regeringen anser i sin tur att det nuvarande systemet är orättvist. Det gynnar mest
dem som har höga förvärvsinkomster.
I Sydafrika är försäkringen av en arbetstagare i synnerhet beroende av industrigren
och fackförbund. Mer än hälften av arbetskraften har inte försäkrats. Ändå anses landets pensionssystem vara kontinentens bästa.
International Update 9/2013
arbe t sp e n s i on | 2 : 2 013
regeringen för att ha kapat pensionsfonderna. Enligt ministeriet är tillgångarna de försäkrades egendom och skyddas av grundlagen.
Regeringen hävdar däremot att pensionsfonderna är statens egendom. Regeringen
planerar att överföra pensionsfondernas tillgångar till statens socialförsäkringsinstitution.
Orsaken till överföringen är behovet att
reglera skulder. Genom att överföra pengarna till staten vill den polska regeringen makulera en del av statsskulden, eftersom en
del av statsobligationerna innehas av pensionsfonderna.
Den polska statistikcentralen har meddelat att överföringen av skuldebreven enligt
Eurostats nya räkenskapssystem inte påverkar beräkningen av statsskulden.
ten PFRDA fick ökad trovärdighet och kraft i
september, när den fick rätt att vid behov dra
landets pensionsfonder inför domstol. Tidigare hade tillsynsmyndigheten inte möjlighet
att stämma pensionsförsäkrare och fondförvaltare som är verksamma i Indien.
I och med att tillsynsmyndigheten har fått
större befogenheter förväntas den tredje pelarens pensionssystem utvecklas snabbare.
Intresset för den indiska pensionsförsäkringsmarknaden förväntas också öka bland
utländska pensionsförsäkrare.
Indiens pensionssystem är mycket splittrat och har en svag täckning. Av Indiens ca
460 miljoner arbetstagare omfattas endast
ca 12 procent av någon pensionsförsäkring.
29
Aktuellt
Arbetspensionsavgiften 23,6 procent
■■ Arbetspensionsförsäkringsavgiften inom den privata
sektorn höjs något nästa år. Den genomsnittliga avgiften
blir 23,6 procent av lönen.
Arbetstagarens avgift är 5,55 procent av lönen före 53
års ålder och 7,05 procent efter 53 års ålder (5,15 procent
respektive 6,50 procent år 2013). Arbetsgivarens avgift är
17,75 procent av lönen (17,35).
Livslängdskoefficienten minskar
pensionen med 2,4 procent
■■ Livslängdskoefficienten för år 2014 är 0,97552. Det
innebär att lagstadgade ålderspensioner enligt arbetspensionslagarna för personer födda år 1952 minskar med ca
2,4 procent.
Livslängdskoefficienten minskar också invalidpensioner enligt arbetspensionslagarna som beviljas år 2014
med undantag av pensionsdelen för återstående tid. Livslängdskoefficienten tillämpas inte på den.
Livslängdskoefficienten påverkar också familjepensioner enligt arbetspensionslagarna och avträdelsestöd.
Arbetspensionsindex höjer pensionen
med 1,37 procent
■■ I början av januari höjs löpande arbetspensioner med
1,37 procent. Arbetspensionsindexet har poängtalet 2509Med arbetspensionsindexet justeras alla löpande arbetspensioner oberoende av pensionstagarens ålder eller
pensionens begynnelsetidpunkt.
Arbetspensionsindexet påverkas till 80 procent av förändringen i prisnivån och till 20 procent av förändringen
i inkomstnivån.
Lönekoefficienten höjs med 1,73
procent
■■ Med lönekoefficienten uppräknas inkomsterna under yrkesbanan till pensioneringstidpunktens nivå. Nästa år höjs lönekoefficienten med 1,73 procent. Poängtalet
är 1,350.
Lönekoefficienten påverkas till 80 procent av förändringen i inkomstnivån och till 20 procent av förändringen
av prisnivån.
30
Tiotusentals finländare
får pension från Sverige
Många finländare har tjänat in svensk arbetspension när de har arbetat i Sverige. Bara i fjol
skickades nästan 6 900 pensionsansökningar
från Finland till Sverige. I snitt får finländska
pensionstagare 340 euro i månaden i svensk
ålderspension.
■■ Bland pensionsansökningar som skickas utomlands från Finland är
ett land i en klass för sig: Sverige.
Av ansökningarna till EU-länder går 76 procent till vårt västra grannland.
Antalet ansökningar om svensk pension har ökat redan länge. Under
de senaste åtta åren har antalet ökat med 27 procent. Ökningen väntas
fortsätta i år.
- Vi uppskattar att ca 8 200 pensionsansökningar skickas till Sverige
år 2013, säger kontaktchef Tiina Kalske på Pensionsskyddscentralens
avdelning för utländska pensionsärenden.
Ökningen avtar så småningom
Enligt Tiina Kalske kan ansökningstrafiken till Sverige börja plana ut
kring år 2014, men inte särskilt snabbt.
- De livligaste åren för arbetskraftsutvandringen från Finland till Sverige inträffade i slutet av 1960-talet och början av 1970-talet. Bland dem
som flyttade då finns det säkert många pensionssökande under flera
år framåt. De har rätt till svensk arbetspension från 61 års ålder och till
bosättningsbaserad pension vid 65 års ålder.
Svensk ålderspension 340 euro i månaden i snitt
Hur stor den svenska pensionen är kan variera mycket. Många finländare har arbetat endast korta perioder i Sverige, t.ex. sommarjobb eller
några år. Då är den pension de tjänat in i Sverige ganska liten. Å andra
sidan kan de som har bott största delen av sitt vuxna liv i Sverige och
arbetat där få en större pension.
Enligt Pensionsmyndigheten i Sverige var ålderspensioner som år
2012 betalades till Finland i medeltal knappt 36 000 svenska kronor om
året, dvs. ca 3 000 kronor i månaden. Det månatliga beloppet motsvarar ca 340 euro.
Familjepensioner som betalades från Sverige till Finland uppgick i
medeltal till 17 460 kronor om året, dvs. ca 1 450 kronor om året. Tyvärr
2 : 2013 | arbets pens io n
Utnämningar
finns det ingen statistik över beloppen av sjuk- och aktiveringsersättningar som betalats till Finland. De motsvarar vår sjukpension.
Kontaktchef Tiina Kalske påpekar att de genomsnittliga beloppen inte beskriver enskilda finländares pensioner särskilt väl.
- Medeltal är medeltal. Det finns stora variationer i
de pensioner som finländare får från Sverige. De minsta beloppen är några euro, de största till och med tusentals euro. Stora belopp är visserligen rätt sällsynta, säger Kalske.
Arbetspensionsförsäkrarna TELA
Juris kandidat Nikolas Elomaa har tillträtt som intressebevakningsdirektör vid Arbetspensionsförsäkrarna Tela. Han kommer
närmast från Finska fackförbundens centralorganisation FFC,
där han också arbetade som intressebevakningsdirektör.
Studentmerkonom Pirjo Sved har utnämnts till assistent vid
Arbetspensionsförsäkrarna TELA 15.11.2013. Hon arbetar som
assistent för ledningen och de sakkunniga.
Ilmarinen
Datakommunikationsingenjör Juha Nieminen har utnämnts till
chef för IT-avdelningen på Ilmarinen.
Keva
Mobil inloggning till
Folkpensionsanstaltens e-tjänster
■■ FPA byter autentisering till sin e-tjänst på lördag 16.11.
I fortsättningen kan man logga in till e-tjänsten både med
nätbankskoder och med mobil ID.
På lördagen den 16 november tar FPA i bruk VETUMA-identifiering, som är den offentliga förvaltningens
gemensamma webbidentifieringstjänst för allmänheten.
Identifieringssidan får ett nytt utseende och det blir möjligt att logga in med mobil ID. För att använda tjänsten
behövs ett SIM-kort med certifikat som användaren kan
skaffa sig hos operatören.
Både när du använder dator, tablett eller mobiltelefon
går det att logga in med mobil ID. Kunden väljer Mobil
ID på identifieringssidan och använder vid inloggningen
i stället för nätbankskoder en personlig behörighetskod
som är 4–8 siffror lång. Anvisningarna för hur du beställer
tjänsten och det SIM-kort som tjänsten kräver publiceras
på operatörernas egna webbplatser.
– Inloggning med mobil ID ger nya kundgrupper möjlighet att sköta sina ärenden via e-tjänsten. T.ex. personer under 18 år har vanligtvis inte nätbankskoder, berättar
data-administrationschef Ari Vähä-Erkkilä.
Kunderna kan ansöka om förmåner och ladda upp bilagor via FPA:s e-tjänst. Identifieringen fungerar som underskrift och den är trygg att använda. E-tjänsten har årligen 10 miljoner besök. Användningen av mobilapparater
har ökat märkbart. I fjol använde 5 % av kunderna mobilapparat vid besök till FPA:s webbplats, nu är antalet
uppe i 14 %.
FPA
arbe t sp e n s i on | 2 : 2 013
MA (Master of Culture and Arts) Katri Viippola utnämndes fr.o.m.
1.9.2013 till personaldirektör vid Keva. Hon har senast arbetat
på Yle som personalutvecklingschef. Tidigare har hon också arbetat som HR-chef och som nyhetsuppläsare och tv-redaktör.
LokalTapiola Pensionsbolag
Filosofie magister, SGF Cecilia Åkerlund-Biström har tillträtt
som aktuariedirektör och ansvarig matematiker på LokalTapiola Pensionsbolag. Hon har tidigare arbetat som ansvarig matematiker vid LokalTapiola Livbolag.
Pensionsskyddscentralen
Pol. dr Susan Kuivalainen arbetar som chef för Pensionsskyddscentralens forskningsavdelning sedan 15.8.2013. Hon
kommer närmast från Institutet för hälsa och välfärd (THL), där
hon hade en post som forskningsprofessor. Tidigare var hon professor vid Åbo universitet.
Varma
Politices magister Reima Rytsölä har utnämnts till direktör med
ansvar för placeringsfunktionen vid Varma. Han tar emot sin nya
uppgift senast i april 2014. Rytsölä rapporterar till verkställande
direktör och är medlem i ledningsgruppen.
Veritas Pensionsförsäkring
Ekonomie magister Niina Bergring tillträdde 1.9.2013 som placeringsdirektör och medlem av ledningsgruppen vid Veritas Pensionsförsäkring. Hon kommer närmast från Åbo Akademi, där
hon arbetade som placeringsdirektör från år 2009. Bergring har
tidigare arbetat också på Nordea, Keva och UBS.
31
Nya publikationer
Publikationerna på webben
www.etk.fi/publikationer
Beställning av trycksaker
www.etk.fi/publikationer
per e-post [email protected]
per telefon 029 411 20 kl. 8-16
Fickstatistik 2013
■■ Fickstatistiken innehåller central statistik
över pensionsskyddet. Dessutom innehåller
den uppgifter om hela den sociala tryggheten
och om befolkningen i Finland. Publikationen ges ut på finska, svenska och
engelska.
Läs eller beställ på www.etk.fi/publikationer
Gud Jul och
Gott Nytt År!
32
Prenumerera på
Pensionsskyddscentralens
nyhetsbrev
• Pensionsskyddscentralen ger ut
nyhetsbrev på finska, svenska och
engelska.
• Det svenska brevet innehåller nyheter
om bl.a. pensionspolitik, lagstiftning
och publikationer.
Prenumerera på det svenska nyhetsbrevet
på www.etk.fi/nyhetsbrev.
2 : 2013 | arbets pens io n