Transcript FRAMTIDENS MUSIK FÖR FRAMTIDENS PUBLIK

Ulrika Ljungberg
FRAMTIDENS MUSIK
FÖR FRAMTIDENS PUBLIK
Analyser, insikter och strategiska förslag
till publikutveckling inom den nutida konstmusiken
Genom analyser gjorda i samband med RANKs uppsökande projekt Artists In Motion - Framtidens
musik för framtidens publik, vill rapporten undersöka ungdomars upplevelser i mötet med nutida
konstmusik och öppna en dialog kring hur man kan skapa återväxt inom publiken.
FRAMTIDENS MUSIK
FÖR FRAMTIDENS PUBLIK
Författare: Ulrika Ljungberg
+VE½WOJSVQ2MRE2SVHWXV}Q
Foton: Ulrika Ljungberg och Hans Parment
Tryckeri: Majornas Copyprint
Ansvarig utgivare: Sven Rånlund, RANK
Publicerad 2012 med stöd av Statens kulturråd
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1. INTRODUKTION............................................................................................................................................................ 5
1.1. Framtidens musik för framtidens publik .............................................................................................. 6
Vad är framtidens musik för framtidens publik?
Vilka är Stockholms Saxofonkvartett?
Vem är Johan Svensson?
1.2. METOD ................................................................................................................................................................................... 7
Vem är rapportförfattaren?
Vad är designmetoder?
Vilka metoder har använts?
2. UPPLEVELSEANALYS ................................................................................................................................................... 8
2.1.Vilka är deltagarna? ...................................................................................................................................................... 8
2.2. Deltagarresan .................................................................................................................................................................... 9
Förberedelse
Presentationskonsert
Experimentverkstad
Eget skapande/komposition
Konsert
Uppföljning
2.3. Fallstudier ........................................................................................................................................................................... 23
2.3.1. Anders i Göteborg ............................................................................................................................................. 23
2.3.2. Alexandra i Stockholm .................................................................................................................................... 26
2.3.3. Martin i Växjö ............................................................................................................................................................ 28
3. HUR FÅR MAN UNGDOMAR TILL KONSERTERNA? ..................................................... 30
3.1.Vad kan hjälpa deltagarna att ta musiken till sig......................................................................... 30
3.2. Önskekonserten - hur vill deltagarna att en konsert skall vara?............................ 32
3.3.Varför går de inte på nutida konstmusikkonserter?.............................................................. 33
3.4. Marknadsföring mot unga ................................................................................................................................. 34
3.5. Marknadsföringskanaler ...................................................................................................................................... 36
3.6. Identitet ................................................................................................................................................................................ 39
3.7.Vilka är den nutida konstmusikens publik?...................................................................................... 38
3.8.Vilka skulle kunna bli den nutida konstmusikens framtida publik? ....................... 39
3.9. Från oinvigd till entusiast - Ett publikutvecklingsförslag .................................................. 42
4. SLUTORD............................................................................................................................................................................... 46
INTRODUKTION
(IX½RRWJVoR¾IVELoPPIR}RWOERSQ}OEHoXIVZm\XMRSQHIRRYXMHEOSRWXQYWMOIRW
publik. Därför vill man utforska nya vägar för att attrahera ny publik. Detta arbete
måste göras såväl kortsiktigt som långsiktigt. Det handlar om att marknadsföra och
locka publik till enskilda evenemang, men framför allt om att öka kunskapen och
intresset för nutida konstmusik som fenomen för att säkra återväxten bland utövare
och åhörare.
Kulturyttringar värderas idag till stor del i publiksiffror och ges ekonomiskt stöd
HmVIJXIV*}VEXXMRXIFIL}ZEERTEWWEYXFYHIXJ}VEXXRoIRFVIHEVITYFPMO½RRWHIX
WOmPEXXMWXmPPIXEVFIXEWXVEXIKMWOXQIHEXXMHIRXM½IVETSXIRXMIPPXMRXVIWWIVEHIQoPKVYTper och förstå deras önskemål och behov. Genom att komma dem till mötes kan
höga krav på kvalitet fortsätta att vara vägledande utan att den konstnärliga friheten
begränsas.
Den enklaste och kanske mest självklara anledningen till att man vill nå ut till ny
publik är att man som arrangör, kompositör, musiker och entusiast vill delge andra
och sprida kunskap om det man är entusiastisk för. Man har en övertygelse om att
det kan bidra till glädje och intresse även för andra, eller som eldsjälen Hans Parment
uttrycker det: ”Man vill ha nån att samtala med.”
Det är intressant att möta människorna i denna framtida publik när de ännu är
YRKESGLW}OIVWMREQYWMOEPMWOEMHIRXMXIXIV(ImV}TTRESGLR]½OREQIRLEVmZIR
musikalisk kunskap och mognad att förhålla sig intellektuellt till musiken. I det projekt
som ligger till grund för denna studie riktas fokus mot musikstuderande elever på
gymnasie- och universitetsnivå.
Under 2010 lanserade RANK – Riksförbundet Arrangörer av Nutida Konstmusik
– en serie turnerande musikresidensprojekt under rubriken Artists i Motion (AIM),
där syftet var att sprida ny musik till ny publik i nya former. Med AIM-projektet ”Framtidens musik för framtidens publik” var avsikten att introducera unga musikstuderande
för den nutida konstmusiken för att långsiktigt öka deras förståelse och intresse för
musiken. Projektet har därför, parallellt, fördjupat sig i ungas upplevelser och behov i
mötet med den nya musiken och samtidigt undersökt vilka nya krav denna unga publik
ställer på arrangörer och andra aktiva i branschen. Resultatet av dessa studier ligger
till grund för denna rapport.
RANK – ARTISTS IN MOTION
5
FRAMTIDENS MUSIK FÖR FRAMTIDENS PUBLIK
Vad är ”Framtidens musik för framtidens publik”?
Artists In Motion-projektet Framtidens musik för framtidens publik är ett samarbete mellan RANK-föreningarna Studio 53, Levande Musik, Samtida Musik och Media Artes. I
projektet ingår att Stockholms Saxofonkvartett gör workshops med gymnasie- och
universitetsstuderande med musikalisk inriktning i Göteborg, Stockholm och Växjö.
Den uppsökande verksamheten har som syfte att låta eleverna mer ingående få uppleva nutida konstmusik. Deltagarna får lära känna musiken utifrån olika perspektiv,
som åhörare, skapare och som utövare. Under workshopdagarna introduceras alXIVREXMZE WmXX EXX WOVMZE QYWMO I\IQTIPZMW KVE½WO RSXEXMSR )PIZIVRE JoV TVSHYGIVE
en konsert med musik som de själva komponerar och framför. Medverkar gör även
kompositören Johan Svensson.
Vilka är Stockholms Saxofonkvartett?
Stockholms Saxofonkvartett är en väletablerad ensemble inom den nutida konstmusiken med en repertoar som inkluderar allt från modern kammarmusik till
avancerad elektroakustisk musik. Kvartetten arbetar i Sverige och internationellt och
har en aktiv roll i utvecklingen av den nutida konstmusiken. Deras nära samarbete
med tonsättare har resulterat i att ensemblen har fått sig tillskrivna mer än 500 verk.
Ensemblemedlemmarna Per Hedlund, Leif Karlborg, Jörgen Pettersson och Sven Westerberg är skickliga interpreter, men har också många års erfarenhet som pedagoger
och föreläsare. Projektet ”Framtidens musik för framtidens publik” baseras på en metod
som Stockholms Saxofonkvartett utvecklat under många år. I sin strävan att väcka lust
SGLR]½OIRLIXJ}VHIRRYXMHEOSRWXQYWMOIRFPERHFEVRSGLYRKHSQEVLEVHIQIH
sina konsertverkstäder besökt allt från förskolor till musikkonservatorier och universitet runt om i världen. De vill genom dessa stimulera ungdomar till eget musicerande
och eget skapande av musik. Kvartetten har även utvecklat en metod för undervisning
MOSQTSWMXMSRKIRSQKVE½WORSXEXMSRIXXOSQTSWMXMSRWZIVOX]KWSQKIVEPPEQ}NPMKLIX
att utifrån personliga förutsättningar uttrycka sig i musik. Stockholms Saxofonkvartett
kan i sitt arbete med ungdomar referera till och visa på exempel ur sin stora repertoar och genom den inspirera till eget skapande. Ensemblemedlemmarna har också
ett pedagogiskt sätt att presentera sin musik genom berättelser och anekdoter från
resor och intressanta samarbeten med kompositörer och musiker. Presentationerna
brukar engagera och välkomna åhörarna in i den nutida konstmusikens värld.
6
FRAMTIDENS MUSIK FÖR FRAMTIDENS PUBLIK
Vem är Johan Svensson?
Johan Svensson är kompositör och skriver akustisk och elektronisk musik. Han har
studerat komposition för Ole Lützow-Holm och Anders Hultqvist på Högskolan för
scen och musik i Göteborg. Han har även studerat på Gotlands Tonsättarskola och
vid Växjö universitet för bland andra Henrik Strindberg, Per Mårtensson och Hans
Parment. År 2009 mottog han Carl Larsson-stipendiet. Johan håller seminarier och
workshops för musikstudenter och andra och har utvecklat pedagogiska övningar för
att få elever att snabbt uttrycka sig musikaliskt även när de helt saknar förkunskaper.
Johan är även en av grundarna till den experimentella ensamblen Mimitabu.
Metod
Vem är rapportförfattaren?
Jag heter Ulrika Ljungberg och arbetar som designstrateg. Jag har även familjära band
till en av medlemmarna i Stockholms Saxofonkvartett och har följt deras arbete och
den nutida konstmusikscenen på nära håll de senaste tio åren. Jag har själv inte någon
musikalisk eller pedagogisk studiebakgrund. Jag är heller inte själv aktiv inom den
nutida konstmusikvärlden.
Hur arbetar en designstrateg?
Som designstrateg arbetar jag med designmetoder, det vill säga med designerns
förhållningssätt och perspektiv. Dessa appliceras på såväl produkter som tjänster och
upplevelser. Grundläggande för designerns metoder är att arbeta:
Kund-/deltagarorienterat. Analysfasen lägger främst fokus på kundens, eller i det
här fallet på deltagarnas/publikens upplevelser och behov i mötet med studieobjektet.
Detta görs främst genom fältstudier på plats.
Innovationsorienterat. Under idéfasen används analysresultatet främst som inspiration till innovativ problemlösning och produktutveckling. Genom kreativitetsförlösande metoder genereras innovativa idéer som kan hjälpa kunden att differentiera sig
på marknaden, eller som i detta fall inspirera arrangörerna till diskussion kring nya
sätt att arbeta mer strategiskt och målmedvetet för att nå önskade mål.
Vilka metoder ligger till grund för rapporten?
På plats i skolorna och i konsertsalarna har jag iakttagit och dokumenterat deltagarnas
resa genom projektet för att från olika perspektiv förstå deras medvetna och omed-
RANK – ARTISTS IN MOTION
7
vetna upplevelser och behov i mötet med den nutida musiken. Rapporten baseras
främst på upplevelseanalys utifrån deltagaresan, bilddokumentationer, intervjuer och
deltagarnas egna berättelser genom olika stadier under projektets gång. Deltagarna
har även fått arbeta med övningar som rollspel, brainstorming, dagboksanteckningar
och enkäter.
Rapporten baseras också på intervjuer och samtal med entusiaster och aktiva
inom genren i syfte att beskriva deras bakgrund och väg till den nutida konstmusiken.
Jag har även använt mig av egna erfarenheter som publik vid en mängd konsertXMPPJmPPIRXMPPIRF}VNERWSQLIPXSIVJEVIRQIRR]½OIRQIHXMHIRRoKSXQIVIVJEVIR
men fortfarande långt ifrån kunnig.
Vissa frågeställningar i rapporten har inte tillräckligt underlag för en analys utan
stannar vid att belysa tendenser som observerats. Detta för att uppmuntra till vidare
diskussion eller fortsatta analyser inom dessa områden.
Upplevelseanalys
Vilka är deltagarna?
Detta Artists In Motion-projekt fokuserar på en målgrupp som kommer att utgöra en
betydande del av genrens framtida publik, nämligen unga musikstudenter. Som elever
i sista årskursen på gymnasieutbildningar och på universitetskurser med musikalisk
MRVMOXRMRK FI½RRIV HI WMK M IR oPHIV SGL IR WMXYEXMSR RmV HI mV TSXIRXMIPPX WmVWOMPX
intresserade och mottagliga för nya utmaningar.
Projektet har besökt tre olika städer och deltagargrupper. I Göteborg går eleverna
sista året på det estetiska programmet med musikerinriktning. Det är alltså främst
som musiker de går in i projektet. I Nacka gymnasium går eleverna även där sista året
på estetiska programmet men här är inriktningen istället musikproduktion. Många
spelar något instrument, men inte alla. De här eleverna är mer vana vid att arbeta
med musik i datorn och för dem blir det nära mötet med de akustiska instrumenten
en ny upplevelse. I Växjö är deltagarna mellan 20 och 32 år och går en ettårig kurs
i Musikalisk Specialisering vid Linnéuniversitetet i Växjö. Kursen har tre inriktningar:
Afroamerikansk/pop och rock, Klassisk inriktning och Komposition. Tre av studenterna läser komposition som huvudinriktning.
Gemensamt för deltagarna i de tre projekten är alltså att alla studerar med någon
form av musikalisk inriktning på gymnasie- eller universitetsnivå. Man kan därför anta
8
FRAMTIDENS MUSIK FÖR FRAMTIDENS PUBLIK
EXXWEQXPMKELEVIXXWTIGM½OXMRXVIWWIJ}VQYWMOSGLHI¾IWXEWTIPEVRoKSXMRWXVYQIRX
Gemensamt är också att alla har mycket liten eller ingen erfarenhet av nutida musik
sedan tidigare. Däremot har de engagerade lärare som själva är intresserade av den
nutida konstmusiken och aktivt verkar för att sprida kunskap om den till sina elever.
Deltagande i projektet är en obligatorisk del i skolundervisningen.
Deltagarna på Hvitfeldtska Gymnasiet går estetiska programmet med inriktning musiker. Här testar de
hur ett krumhorn låter.
Deltagarresan
Vid en upplevelseanalys av en kund- eller deltagarresa undersöker man vad som
händer före, under och efter upplevelsen. Det har framkommit att förberedelse och
uppföljning är viktiga inslag för hur en upplevelse uppfattas. Förberedelsen påverkar
den inställning med vilken man går in i ett projekt och kan bli avgörande för den mottaglighet man har, och därmed den upplevelse man får av projektet. Uppföljningen är
viktig för de efterföljande effekterna som projektet får och oftast avgörande för om
upplevelsen leder vidare till ett utvecklat, eget intresse.
För att strukturera analysen har jag delat in workshopens upplägg i sex olika faser.
Innan projektet inleds får man en förberedelse eller förklaring till vad projektet skall
handla om.Workshopdagarna inleds med en presentationskonsert som följs upp med
en experimentverkstad. Efter det får eleverna själva skapa och komponera i grupper.
RANK – ARTISTS IN MOTION
9
Workshopen avslutas med en konsert som är öppen för allmänheten och där deltagarna får framföra sina egna alster. Efteråt analyseras den uppföljning som görs och
ZMPOEIJJIOXIVTVSNIOXIXJoVToPmRKVIWMOX)XX¾}HIWWGLIQEJ}VTVSNIOXIXWIVYXWoLmV
Flödesschema över projektets olika faser
Beskrivningen av deltagarresan och upplevelseanalysen baseras främst på workshopen på Hvitfeldtska Gymnasiet i Göteborg som arrangerats av RANK-föreningen
Levande Musik. Projektet har haft lite olika upplägg i de tre städerna, men effekten
och upplevelsen har haft ett liknande utvecklingsförlopp vid alla tillfällena.
Bakgrund
På Hvitfeldtska Gymnasiet har eleverna en kurs som heter Nutida konst.
I kursplanen för ämnet står det att: ”Kursen skall orientera om nutida uttryck inom
olika konstarter. Kursen skall också klargöra nutida konstarters beroende av historien. Kursen skall även ge perspektiv på sambanden mellan konstnärliga uttryck, publik, samhälle
och kulturpolitik. Därutöver skall kursen ge kunskaper om nationella och internationella
strömningar och aktuella begrepp i konstdiskussionen.”
Under hösten 2011 har Skolverket tagit fram en ny kursplan. Ämnet Samtida
kulturuttryck kommer nu att bli en kurs inom ämnet Konst och kultur där hela konsthistorien samt idé- och kulturhistoria kommer att innefattas. I den nya kursplanen
står det bland annat: ”Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att bekanta sig med de
konstnärliga uttryckens mångfald och rikedom samt öka elevernas beredskap att ta till sig
även sådant som kan te sig nytt och främmande.”
10
FRAMTIDENS MUSIK FÖR FRAMTIDENS PUBLIK
Förberedelse
Vad händer? Den initiativtagande läraren i ämnet, Anna Svensdotter, och kompositören
Johan Svensson presenterar projektet och låter eleverna lyssna till en inspelning av
stycket ”Full Throttle”EZ(ERMIP2IPWSRQIH7XSGOLSPQW7E\SJSROZEVXIXX(I¾IWXEEZ
eleverna har ingen eller liten kunskap om nutida konstmusik. Ungefär hälften säger sig
ha hört liknande musik vid något tillfälle. Det har då nästan uteslutande handlat om
bandinspelningar och i skolundervisningen, i många fall just vid introduktionen inför
detta AIM-projekt. Några få har varit med och spelat nutida konstmusik, då i regi av
antingen skolan eller musikskolan, exempelvis Salvatore Sciarrinos stycke ”Studi per
l’intonazione del mare” J}VWE\SJSRIVSGL¾}NXIV
Vad upplever de? Det visar sig vara svårt för deltagarna att förstå vad projektet
skall handla om, eftersom de sedan tidigare oftast inte har någon eller ibland mycket
liten erfarenhet av nutida konstmusik. Eleverna relaterar till sådant de känner till,
vilket ibland leder till misstolkningar.Vissa tror att det rör sig om en masterclass och
är därför nervösa när de anländer. Andra tror att de ska få traditionell teoretisk kompositionsundervisning, vilket i vissa fall leder till besvikelse när de inser att så inte är
fallet. Några tror att de ska få höra jazz eftersom de automatiskt kopplar saxofoner
till jazz. Några få känner sedan tidigare till Stockholms Saxofonkvartett och har en
J}VZmRXERWJYPPMRWXmPPRMRK(I¾IWXELEVHSGOIRRIYXVEPMRWXmPPRMRKHoHIMRXIZIXZEH
som ska hända.
Presentationskonsert
Vad händer? Workshopen inleds med en presentationskonsert. Stockholms Saxofonkvartett spelar först klassisk musik av Bach och sedan bland annat det verk av
Daniel Nelson som eleverna hört vid introduktionen till projektet. Eleverna engageras att klappa med i den polyrytmik stycket är uppbyggt av. Kvartetten spelar även
ett stycke av Per Magnusson som låtit sig inspireras av metalgruppen Meshuggahs
musik. Flera av deltagarna känner till gruppen. Stockholms Saxofonkvartett spelar
även stycken från Sydafrika, Mongoliet och Japan som de fått skrivna till sig i samband
med sina många utlandsturnéer. Dessa presenteras genom målande, anekdotiska reseskildringar och berättelser om människor de mött. Kan man höra från vilket land
musiken kommer?
Vad upplever de?
Reaktionerna från åhörarna är mycket blandade men alla har en åsikt, ingen lämnas
oberörd. Många tycker att det är ”häftigt” och inspirerande. Andra blir provocerade,
anser inte att det är musik, att det är mer ljudkonst eller kanske till och med oljud.
RANK – ARTISTS IN MOTION
11
(I ¾IWXE MRXEV IR EZZEOXERHI QIR PMXI
nervöst positiv och förväntansfull hållning.
Det stycke som de har lättast att ta till
sig är det som de hört en inspelning av
innan – musik som de känner igen. Alla är
överens om att det varit till stor hjälp att
styckena presenterats på ett sådant sätt
att de kunnat sättas i ett sammanhang.
Därigenom kan de kopplas till referenser
och engagera eleverna att delta på olika
sätt. ”Wow!!! Det här är coolt! Det var länge
sedan jag lyssnade så intensivt.”
”När dom började spela så tyckte jag inte att
det var så bra, det var mest konstigt. Fast vissa låtar var ändå ganska bra.”
”Det var häftigt, ni gjorde det intressant och roligt för oss som lyssnade.”
Stockholms Saxofonkvartett inleder med att framföra några musikexempel.
12
FRAMTIDENS MUSIK FÖR FRAMTIDENS PUBLIK
Experimentverkstad
Vad händer? I denna fas är syftet att eleverna får experimentera och improvisera på
sina instrument. Därigenom öppnas det för frågeställningar kring vad musik kan vara.
Deltagarna får försöka skapa musik utan given harmonik eller melodi. De får experimentera och utforska nya ljud på sina instrument efter kontrasterande parametrar, till
exempel extrema dynamiska skillnader från mycket svaga till starka ljud, från perkussiva ljud till mjuka legatofraseringar och polyrytmik. De får även arbeta med musikalisk
form, hur ett stycke kan byggas upp och utvecklas. I denna fas introducerar man även
R]EEPXIVREXMZEWmXXEXXRSXIVEQYWMOXMPPI\IQTIPKVE½WORSXEXMSRHmVIPIZIVREWNmPZE
noterar med tecken och bilder som får representera de olika ljuden. Man arbetar
utifrån Lise-Lotte Norelius komposition ”Nightmen”.
Vad upplever de?
Först blir eleverna lite ställda, blyga och tycker att det är pinsamt. Frihet är skrämmande. Det blir mycket fnitter. Det går lättare när de får tydligare ramar att arbeta
QIH(I¾IWXEX]GOIVEXXHIXmVVSPMKXSGLKMZERHIEXXJoFIOERXEWMKQIHWMXXMRWXVYment på ett nytt sätt och lära sig göra nya ljud. Men vissa blir också provocerade. De
ERWIVEXXQERQoWXIZMWEVIWTIOXJ}VMRWXVYQIRXIRSGLEXXHIX½RRWWEOIVQERMRXI
får göra. Få förstår ännu på ett medvetet plan vad man velat åstadkomma med övningen. De efterfrågar verbala förklaringar och diskussioner kring vad konstmusik är.
RANK – ARTISTS IN MOTION
13
14
FRAMTIDENS MUSIK FÖR FRAMTIDENS PUBLIK
”Först trodde jag att de ville provocera men
nu förstår jag att det var för att få in oss i
konstmusiken.”
”De borde öppnat med en diskussion.”
”Jag har blivit sugen på att testa nya ljud. ”
Deltagarna utforskar nya ljud på sina instrument
SGLRIHXIGOREVHIQQIHKVE½WORSXEXMSR
Eget skapande, komposition
Vad händer? Eleverna får i uppdrag att gruppvis börja komponera musik till ett eget
framträdande som skall uppföras på konserten följande kväll. Inga krav ställs och
de ges inga ramar. Istället får de frågeställningar att inspireras av. Kan man bygga ett
framträdande utifrån ett enda ljud, ord eller känsla? Kan man berätta en historia med
QYWMO#:EH ½RRW HIX J}V PNYH SQOVMRK IV# )PIZIVRE MRWTMVIVEW mZIR EXX EVFIXE QIH
kompositionsverktyg som imitation, variation, improvisation och form.
Vad upplever de? Först är de nervösa.”Hur ska vi hinna få ihop material till en
konsert på så kort tid?”, ”Vad vill de egentligen att vi ska göra?”, ”Måste man göra något
’konstigt’?”
När de väl börjar arbeta är det med stort engagemang och mycket kreativitet.
De medger att de aldrig tidigare fått arbeta under så fria former eller inspireras till
att ta ut svängarna rejält. Vissa ber om mycket hjälp och bekräftelse, andra vill arbeta
själva och är mycket hemlighetsfulla. De letar ljud i sina instrument och i sin närmiljö,
HIWOVMZIVKVE½WOERSXIVSGLHIEVFIXEVQIHVYQQIXSGLWOETEVIKREMRWXVYQIRX
Alla arbetar på kompositioner som saknar melodi eller given puls. Vad som är
intressant att notera är att när de ombeds beskriva vad de gör så är alla tydliga med
att de gör musik. Men när de sedan får frågan om de därmed omvärderat den musik
HI½GOL}VEZMHTVIWIRXEXMSRWOSRWIVXIRWoOZEVLoPPIVHIZMHEXXHIXMRXIZEVQYWMO
utan ljud.
”Det vi gör är musik men det dom gjorde var mer ljud”.
Nästan alla väljer att arbeta med performance av olika slag. På frågan varför, låter
RANK – ARTISTS IN MOTION
15
de förstå att å ena sidan inbjuder musiken och friheten i projektet till det. Men de
säger även att de känt ett behov att komplettera musiken med andra uttryck för att
förstärka budskapet. En tredje orsak är att de känt en ängslan för att det de gjort
musikaliskt inte kunnat stå för sig själv. Genom att arbeta mycket med humoristiska
inslag har de hittat en väg runt att behöva ta detta och sig själva på för stort allvar.
”Man vågar vara mer brutal.”
”Det är svårt att få fram vad man vill säga, det är mer suddigt, det känns som att man
behöver fylla ut hålen.”
16
FRAMTIDENS MUSIK FÖR FRAMTIDENS PUBLIK
Hur kan man använda rummet i sitt framträdande?
Eleverna utforskar instrumentens möjligheter.
RANK – ARTISTS IN MOTION
17
Konsert
Vad händer? Eleverna uppmuntras att i största möjliga mån själva utforma och ta
ansvar för konserten. Även här inspireras de att söka sig utanför traditionella konsertformer. Hur kan man lägga upp programmet på ett intressant sätt? Hur kan man
arbeta med rummet, ljuset, ljudet? Vi gör en brainstorming kring hur en önskekonsert
skulle kunna se ut. Vilken konsert skulle de själva vilja besöka och varför? Utifrån
övningen ombeds de tänka på hur de vill att deras konsert ska vara. Varför går man
på en konsert istället för att lyssna på en skiva? Vilka beståndsdelar är viktiga för en
lyckad konsert?
Tillsammans med Stockholms Saxofonkvartett samlas alla på och runt scenen för framförandet av
Lise-Lotte Norelius stycke ”Nightmen”.
Konserten blir en show som överrumplar med kreativitet, humor och överraskningar.
Alla grupper arbetar kring ett koncept eller budskap som förmedlas med alla tänkbara medel. Förutom den väl komponerade och framförda musiken har de ägnat
SQWSVKoXWGIRSKVE½OSWX]QSGLVIKM)R½PQJVoROSRWIVXIROERWIWTohttp://www.
rankmusik.se/aim-3-framtidens-musik-med-framtidens-publik)
Vad upplever de? Inför konserten är eleverna förväntansfulla och en aning nervösa. Å ena sidan är de alla mycket nöjda med vad de har åstadkommit, å andra sidan
18
FRAMTIDENS MUSIK FÖR FRAMTIDENS PUBLIK
vet de inte hur det skall tas emot av familj
och vänner då det skiljer sig mycket från
vad de gjort tidigare. Mest nervösa är de
över att de ska framföra stycket ”Nightmen” som många fortfarande inte känner
att de förstår.
De framför sina stycken och performance med stor inlevelse och publiken,
som främst består av vänner och familjer,
bjuds på en fantastiskt genomarbetad och
underhållande show. Alla, såväl deltagare
som åskådare, är överväldigade över vad
de fått vara med om. Efter konserten är eleverna nästan höga på adrenalin och kicken
av vad de själva åstadkommit. De vet, och tycker själva, att de har gjort något fantastiskt bra och de har haft väldigt roligt.
4VSNMGIVEHWGIRSKVE½J}VWXmVOIVQYWMOIRToIXXIJJIOXJYPPXWmXX
”Man uppskattar musik mer efter workshopen tycker jag. Under konserten lyssnade man
mycket på det som fanns runt omkring en. Allt i salen var en del av konserten.”
”Jag vet att jag har varit väldigt kritisk men jag ville bara säga att det här faktiskt var
riktigt kul!”
RANK – ARTISTS IN MOTION
19
Uppföljning
Vad händer? Läraren Anna Svensdotter låter deltagaren Robert Nevén berätta om
sina upplevelser under projektet. I samband med konserten presenterar RANKs
verksamhetsledare Sven Rånlund projektet tillsammans med Levande Musiks dåvarande ordförande, Paula af Malmborg Ward. Läraren och en av eleverna berättar
om projektet. Vid entrén till konsertsalen ligger broschyrer om RANK och Artists In
Motion-projekten.
Veckorna går, snart hägrar studenten. Eleverna går vidare till andra utbildningar
VYRXSQMPERHIXZEVJ}VHIXMRXI½RRWQ]GOIXXMHJ}VYTTJ}PNRMRK
Läraren Anna Svensdotter, som själv är aktiv i RANK-föreningen Levande Musik,
håller dock eleverna uppdaterade under terminen och informerar dem regelbundet
om de nutida konstmusikevenemang som arrangeras i staden. Innan terminens slut får
de också ett prov i ämnet och ombeds bland annat att svara på ”Varför är det viktigt att
VW\FNHQVRPµ1LJKWPHQµDY/LVH/RWWH1RUHOLXVRFKµµDY-RKQ&DJHÀQQV"µ
Här ges eleverna tillfälle att med lite distans återknyta till sina upplevelser under
projektdagarna, fundera över dem i mer teoretiska termer och sätta dem i perspektiv
till andra konstformer och till den moderna konsthistorien.
Vad upplever de?
Få av deltagarna uppfattar att deras konsert är en del av RANKs Artists In Motionprojekt och att det är arrangörsföreningen Levande Musik som står bakom. De är
20
FRAMTIDENS MUSIK FÖR FRAMTIDENS PUBLIK
fullt upptagna med att ladda inför sin konsert när detta presenteras. Få har sett broschyrerna eftersom de är placerade för att delas ut till publiken och inte till deltagarna. Deltagarna ges egentligen ingen guidning eller vidare slussning in i den aktiva
nutida musikvärlden i deras närområde under projektdagarna. När projektet avslutas
ZIXHI¾IWXEMRXIZEH0IZERHIQYWMOmVZMPOIRZIVOWEQLIXJ}VIRMRKIRFIHVMZIVIPPIV
när och var de kan besöka deras evenemang. I efterhand följer dock deras lärare upp
med att informera om arrangörens evenemang. Vid framtida projekt bör dock arrangörerna ta fram rutiner för att själva följa upp sina projekt, då man inte alltid kan
förlita sig på att läraren har den kunskapen.
%XX H}QE EZ HI YTTWEXWIV IPIZIVRE WOVMZIV ZIVOEV TVSNIOXIX LE KIXX HI ¾IWXE
nya insikter och framför allt öppnat deras sinnen för en bredare repertoar. Av de
47 elever som skriver provet i Nutida konst svarar alla utom två att de, oavsett om
HIWNmPZE½RRIVQYWMOIRRNYXFEVIPPIVMRXIX]GOIVEXXHIXmVZMOXMKXEXXWX]GOIRWSQ
”Nightmen” och ”4:33” ½RRW
”Man börjar lyssna mer intensivt på världen runt omkring, man växer som musiker och
människa.”
”Jag tycker att det är viktigt att arbeta med och framföra stycken som ”4:33” och ”Nightmen” eftersom jag tror det vidgar ens synsätt på musik, och får en att fundera på vad som
är musik egentligen. Så var det i alla fall för mig under workshopen med saxofonkvartetten,
för det vi gjorde och spelade där var helt nytt för mig och kanske inte något jag tänkt på
som musik innan. Men under workshopdagarna insåg jag hur mycket mer man kan göra
med sina instrument och hur mycket mer som kan vara musik än det jag vanligtvis tänker
SnVRPPXVLN6nlYHQRPGHWLQWHlUQnJRQPXVLNMDJWlQNHUVSHODLIUDPWLGHQVnÀFNGHW
mig att fundera och vidga min syn på musiken. Så jag tror sån här musik sätter igång tankar
RFKUHÁHNWLRQHUEnGHKRVGHVRPVSHODURFKO\VVQDU'HWWDJ|URFNVnDWWPXVLNHQXWYHFNODV
och musikerna tänker i andra banor än de gjort tidigare. Av samma anledning tror jag sån
här musik är viktig för samhället för att kunna förnyas och hitta nya möjligheter.”
”Jag tyckte om ”Nightmen” och skulle vilja utöva sån här musik igen.”
µ)|UPLJSHUVRQOLJHQYDUGHWYLNWLJWDWWO\VVQDSnRFKVSHODGHVVDVW\FNHQI|UDWWMDJÀFNHQ
helt annan syn på musiken som helhet. När vi hade spelat ”Nightmen” några gånger insåg
jag att jag hade en ny syn på vad musik och konst är för mig.Vi har sedan länge pratat om
GHÀQLWLRQHQDYNRQVWYLONHWMDJQXLQVHUDWWMDJLQWHKDUJUHSSDWLQQDQULNWLJWYLONHWMDJWURWW
Vad är konst? Och vem har rätt att bestämma vad som är konst och inte? Dessa frågor har
EODZRUNVKRSGDJDUQDInWWPLJDWWJUHSSDRFKI|UVWnKXUVYnUWGHWlUDWWGHÀQLHUDµ
RANK – ARTISTS IN MOTION
21
”När vi spelade stycket ”Nightmen” första dagen på workshopen tyckte jag att det var tråkigt, jobbigt och trodde inte det skulle ge mig någonting. Men efter tre dagar av workshop insåg jag att det gett mig jättemycket. Jag tror att det är viktigt att spela sådana stycken för då
ser man musiken på ett annat sätt. Jag kom på mig själv med att lyssna på mitt instrument
mycket mer. Det är häftigt när man kan hitta nya ljud och sätt att använda sitt instrument.”
”Det är viktigt att framföra stycken liknande ”Nightmen” eftersom dom utmanar traditionellt tänkande om musik och driver utvecklingen framåt.”
Anders söker aktivt efter ett personligt sätt att förhålla sig till musiken.
22
FRAMTIDENS MUSIK FÖR FRAMTIDENS PUBLIK
FALLSTUDIER
För att få en närmare och mer personlig inblick i några av deltagarnas upplevelse
följer här tre fallstudier från de tre olika workshoptillfällena. Dessa belyser även de
variationer som funnits i såväl upplägget som upplevelsen på de olika orterna.
Anders letar passande visselljud.
Anders i Göteborg
Anders går på Hvitfeldtska Gymnasiet i Göteborg. Hans upplevelse är representativ
J}V HI ¾IWXE M KVYTTIR QIR XMPP WOMPPREH JVoR QoRKE ERHVE J}VW}OIV LER EOXMZX EXX
J}VWXoHIXWSQ¾IVEERHVEWREVEVIYTTPIZIVToIXXQMRHVIQIHZIXIXTPER%RHIVWmV
underfundig och sprudlar av kreativitet och humor. Han är även verbal och mycket
½PSWS½WOXPEKH,ERNSFFEVI\XVIQXLoVXQIHWMKWNmPZJ}VEXXJ}VWXoSGLLMXXEIRP}W
ning för att kunna ta till sig denna nya erfarenhet. Därför kan han lära oss mycket om
dessa ungdomars upplevelser och funderingar.
RANK – ARTISTS IN MOTION
23
Förberedelse
Anders är uppväxt i en musikfamilj. Han vill studera vidare till kompositör, gärna på
Framnäs Folkhögskola i Piteå. Han har stora förväntningar på projektet då han äntligen skall få lära sig att komponera.
Presentationskonsert
Anders tycker inte att musiken som presenteras är vacker och är mycket bestämd
över att detta inte är för honom. ”Är det inte så att de som spelar sådan här musik gör
det för att de egentligen inte kan spela?”
Experimentverkstad
Under inövningarna av stycket ”Nightmen” väljer Anders att vissla. Han deltar engagerat. Efteråt kommer han till mig och vill prata. Han är frustrerad. Han talar om att
de i skolan fått lära sig regler för hur man komponerar. En komposition måste följa
vissa givna parametrar, men den här musiken bryter mot alla dessa. Betyder det att
det är meningslöst att lära sig? Och om musikerna ges så stor tolkningsfrihet, hur kan
då kompositören försäkra sig om det låter som han eller hon har tänkt sig? Är det
säkert att framförandet fortfarande representerar kompositören? Kan ”Nightmen”
verkligen kallas komposition?
Eget skapande
Anders ingår i en grupp som väljer att arbeta konceptuellt med pantomim och med
sceniskt berättande. Han har själv en aktiv roll i arbetet och tycker att det är roligt.
%RHIVWXmROIVQ]GOIXSGLoXIVOSQQIVQIHJVoKSVZMH¾IVEXMPPJmPPIRYRHIVTVSNIOtets gång. För varje vända har hans inställning mjuknat något. Han efterlyser förklaringar. Han kan inte förklara hemma vad de håller på med. Han vill ta till sig detta men
hittar inget sätt att formulera det för sig själv eller andra. Tryggheten som skolans
regelverk gett honom har rubbats och han är ängslig. Han behöver hitta förklaringar,
formuleringar som ger honom tillåtelse att acceptera musiken och ha roligt utan
att för den skull behöva välja bort något annat. Är inte det här ljudkonst snarare än
musik? Eller är det konceptmusik eller idémusik?
Konsert
Sista dagen söker Anders upp mig. Han säger att han kommit till insikt om att kompositörens uppgift kanske är att förnya sig själv och förädla sin stil. Han har även kommit på att en komposition som ”Nightmen” också har givna parametrar som handlar
om saker som dynamik och form istället för puls och melodi.
24
FRAMTIDENS MUSIK FÖR FRAMTIDENS PUBLIK
Anders grupp arbetar med pantomim.
Så säger han till sist: ”Jag måste nog erkänna att jag fått omvärdera mina åsikter.”
Anders deltar engagerat under konserten och bidrar även med ett eget pausinslag.
Uppföljning
Efter konserten frågar jag Anders vad han skall göra efter gymnasiet och får veta att
han under projektdagarna skickat in en ansökan till bland annat Kompositionsutbildningen på Framnäs folkhögskola. Han säger att han också har hört talas om en
skola på Gotland, men inte hittat den. Av en händelse råkar Jörgen Pettersson i Saxofonkvartetten höra samtalet och han ringer direkt upp en lärare vid Gotlands tonsättarskola. Luren räcks över till Anders, som får chansen att på en gång ställa sina frågor.
En tid efter workshopen skriver Anders en uppsats i ämnet Nutida konst. På frågan
varför det är viktigt att stycken som Cage ”4:33” resonerar han så här:
”Om man kan sätta tusen toner på varandra och ge musiken en karaktär, så varför inte
noll toner? Möjligen kan någon svara att det låter ju inte alls, men det är inte sant, för det
hörs saker. Prassel, hostningar, surr. Nästa motfråga blir: Men det är ju inte Cage som har
komponerat! Prasslet tillhör ju någon annan! Det är sant. Men om vi tar vilket annat stycke
som helst, och sätter det framför två olika personer så låter det olika. Man intonerar inte
identiskt, man fraserar inte identiskt, man gör ju en tolkning. Så kompositionen kan aldrig
bli fullvärdig, den hänger på en rad omständigheter, där somliga parametrar är lika för alla.
Hittills har parametrarna varit nästan uteslutande tonhöjd, tempo och volym. För dessa
ändamål har vårt notsystem utvecklats. Man det säger ingenting om den textmässiga fraseringen – som är så enormt viktig-, ingenting om uttal, ingenting om rummets klang, ingenting
RPSXEOLNHQVNlQVOROnV 'HQSHUIHNWDNRPSRVLWLRQHQÀQQVEDUDVRPLGp UHVWHQKlQJHUSn
alla andra omständigheter som tillsammans skapar musikens inre variation. Cage valde att
RANK – ARTISTS IN MOTION
25
inte att jobba med tonhöjd, utan med tid. Effekten varierar, eftersom folk hostar olika mycket
t.ex. men karaktären förblir densamma, och han kan alltså spela stycket tio gånger och
KlYGDVLJYHWDDWWGHWlUVDPPDNRPSRVLWLRQ,GpQlUGHQVDPPDRFKVW\FNHWWDUOLNDOnQJ
tid varje gång som han sätter upp stycket ”4:33”.
Långt senare tar jag kontakt med Anders för att höra vad han gör idag, och om han
anser att kursen varit till glädje för honom. Han svarade:
”Kul att du minns mig! :)
Det blev Piteå, Framnäs Folkhögskola! Jag har en månad kvar av mitt första skolår (jag ska
gå minst ett år till här), och har lärt mig en hel del! Jag går dubbla huvudinstrument - komposition och sång.”
”Jag är mycket nöjd med SthlmSaxQ-kursen! Jag har inte börjat lyssna in mig på musik av
det här slaget något nämnvärt, men ”stilen” har blivit en lika naturlig del av min musikorientering som vilken annan som helst. När det väl har spelats modern, svårare musik har jag
NXQQDWO\VVQDSnGHQSnHWWDYVODSSQDWRFKQ\ÀNHWVlWWGHWlUVRPRPGHWWLGLJDUHIDQQV
en instinkt att sky det som inte passade ens lyssningsstil, som försvann efter workshopen
sakta men säkert.”
Alexandra i Stockholm
Läraren David Lennartsson och Alexandras studerar hennes komposition.
Artists In Motion-projektet på Nacka gymnasium arrangeras av RANK-föreningarna
Samtida Musik och Studio 53. Workshopen här är inriktad på regelrätt komposition
med traditionell notation. Eleverna får komponera verk för Saxofonkvartetten som
uppförs vid en konsert i skolan. Förutom mötet med den nutida konstmusiken är det
för de här eleverna en ny upplevelse att skriva för och få verken uppförda av riktiga
musiker och akustiska instrument. De upptäcker skillnader och möjligheter i arbetet
med akustiska instrument som de inte upplevt tidigare när de främst skapat musik i
datorn.
)PIZIVREM2EGOE½RRIVHIRRYXMHEOSRWXQYWMOIRMRXVIWWERX(IPoXIVWMKMRWTMVIVEW
i sina egna kompositioner av musik de fått höra. Några väljer till exempel att experiQIRXIVEQIHTSP]V]XQMOIRM²*YPP8LVSXXPI²QIRHI¾IWXEZmPNIVXVSXWEPPXEXXWOVMZE
vackra melankoliska melodier.
Att projektet inte får lika stark genomslagskraft i Nacka som i Göteborg beror förmodligen främst på att workshoptimmarna är utspridda. Eleverna går därmed
miste om det intensiva mötet när tre hela dagar ägnas enbart åt projektet.
26
FRAMTIDENS MUSIK FÖR FRAMTIDENS PUBLIK
En elev som utmärker sig genom att modigt gå sin egen väg och till fullo anamma
det nutida uttrycket är Alexandra. Hon har skrivit ett stycke för bassaxofon som
pendlar mellan nästa ohörbara hjärtpulsljud och expressiva ”growl”. Hon är också
HIRIRHEWSQZEPXEXXHIPZMWEVFIXEQIHKVE½WORSXEXMSR%PI\ERHVEmVIRXYJJVSGOXNIN
som sticker ut med sitt rubinröda hår och sin självsäkra attityd. Men även hon blir
osäker när hon skall jobba med stycket inför klasskamraterna. Borde de kanske tona
ner det lite? Borde det kanske vara lite mer melodiöst? Saxofonkvartetten uppmuntrar henne att våga stå fast vid sin ursprungsidé.
Alla är mycket glada och nöjda med sina kompositioner och med konserten. Tyvärr kommer det väldigt lite publik till konserten och inga föräldrar syns till. De få
vänner som dykt upp är dock mäkta imponerade och är generösa med komplimanger.
Alexandra säger att hon gärna skulle lyssna på mer nutida konstmusik. Hon säger
att hon ska leta på MySpace för det är där man hittar andra musikintresserade som
själva skapar. Hon skulle vilja höra mer nutida musik på festivaler som till exempel
den på Ingarö.
RANK – ARTISTS IN MOTION
27
Stolta förstagångskompositörer uppställda för fotografering med Stockholms Saxofonkvartett efter avslutad konsert.
Martin i Växjö
I Växjö deltar ca 20 elever i workshopen som pågår i tre dagar. Deltagarna i Växjö är
mellan 20 och 32 år och går den ettåriga kursen Estetisk Specialisering vid Linnéuniversitetet i Växjö.
Deltagaren Martin Dahlin Volsing har precis börjat kursen med inriktning på komposition. Han är även klassiskt skolad violinist och har främst ägnat sig åt klassisk musik fram till nu. Han har aldrig tidigare kommit i kontakt med den nutida konstmusiken
innan han deltar i workshopen.
Martin beskriver det första intrycket som häftigt och annorlunda mot alla tidigare
musikupplevelser han varit med om. Han menar att han för första gången upplever
att han tvingas ”gå in i musiken och lyssna aktivt”. Den nutida musiken kräver mycket
av sin lyssnare. Han säger att han inte tror att folk är vana vid det. Att man är van vid
att musik är lättsmält och att man därför behöver tid att bearbeta sin upplevelse. Man
QoWXIJoL}VEQYWMOIR¾IVEKoRKIVJ}VEXXOYRREWQmPXEHIR(IXmVIRQSKREHWTVScess. Man måste hitta fram till den själv för att kunna ta den till sig och tycka om den.
Mest fascineras han av ett stycke av Ylva Nyberg Bentancor, det är en ljudberättelse om en resa i Mongoliet. Han berörs av hur välarbetat stycket är och hur många
XEROEVWSQ½RRWFEOSQWX]GOIX,EROSQQIVmZIRXMPPMRWMOXSQEXXQYWMOSGLJVEQföranden inte behöver vara så konservativa.
28
FRAMTIDENS MUSIK FÖR FRAMTIDENS PUBLIK
1EVXMRWTIPEV½SPQIHWXSVMRPIZIPWI
Martin säger att han tror att den uppsökande verksamheten behövs. Han vet inte om
han hade hittat fram till musiken på egen hand. Han tror också att skapandeprocessen är en bra ingång till musiken. När man skapar själv så tvingas man öppna upp sig
helt för musiken. Tiden är också avgörande för att man skall kunna ta musiken till sig.
Om man upplever musiken första gången vid ett konserttillfälle som åhörare tror
han att man lätt intar en mer distanserad inställning. Det är lätt att man allt för tidigt
avfärdar musiken och missar och låser ute något man kanske hade uppskattat om man
hade gett det mer tid.
En tid senare börjar Martin studera komposition vid Gotlands tonsättarskola. När
jag frågar honom vad den nutida konstmusiken betyder för honom idag så svarar han
nästan förvånat: ”Men det är ju vad jag håller på med nu, nästan bara faktiskt!”
Martin säger att AIM-projektet med Stockholms Saxofonkvartett har betytt väldigt mycket för honom. Det blev en vändpunkt som var helt avgörande för hans
framtida val. Den har lett honom in på en bana han innan inte ens visste fanns. ”Det
är jag jätteglad för!”
Martin är inte den enda i gruppen som blivit konstmusikentusiast efter workshopen eller som valt att fortsätta studera komposition.
Kanske beror detta på att man i Växjö lade workshopen i början av kursen och
därför hade möjlighet att följa upp det arbete man påbörjat och det intresse som
väckts. Här blir workshopen en gemensam referens för eleverna genom hela kursen
RANK – ARTISTS IN MOTION
29
SGL HIX FPMV mZIR HIX J}VWXE J}VWXE EZ ¾IVE oXIVOSQQERHI Q}XIR QIH HIR RYXMHE
OSRWXQYWMOIR1ERKIWQ}NPMKLIXEXXJooXIVOSQQEFoHIWSQEOXMZYX}ZEVIZMH¾IV
workshoptillfällen men även som åhörare, då konserter hos arrangören Media Artes
är ett obligatoriskt inslag i kursen.
Att föreningen Media Artes har en aktiv roll både som initiativtagare till kursen
och som del i undervisningen gör att eleverna under året skapar en självklar relation
till arrangören, dess lokaler och utbud. Eleverna får under hela året chansen att utveckla en kunskap och ett fördjupat intresse för musiken.
I Växjö har man arbetat strategiskt sedan länge med att sprida kunskap om nutida
musik på alternativa och pedagogiska sätt. Man har tagit initiativ till en universitetskurs i Musikalisk specialisering men även till en kurs i Komposition för yngre elever på
kulturskolan i staden. Detta tack vare eldsjälar med initiativtagande entreprenörsanda
som Hans Parment och Tomas Liljeholm.
HUR FÅR MAN UNGDOMAR TILL KONSERTERNA?
Vad kan hjälpa deltagarna att ta musiken till sig?
Nutida konstmusik engagerar många och lämnar få oberörda. Den fascinerar och
provocerar och i mötet med nya åhörare får man vara beredd på att möta och respektera alla åsikter. Alla tycker inte om musiken vid första tillfället. Man kan behöva
XMHEXXZmRNEWMK1EROERFIL}ZEJoFIOERXEWMKQIHIXXWX]GOI¾IVEKoRKIVIPPIVJoIR
”nyckel” för att lättare ta musiken, till exempel genom förklaringar, referenser eller
eget deltagande.
(ILmVYRKHSQEVREFI½RRIVWMKMIRoPHIVRmVHImVI\XVIQXWNmPZQIHZIXRESGL
sårbara i sin självbild. De vill förstå och känna att musiken stimulerar, inte ifrågasätter
ens intellekt. Å andra sidan är ungdomar idag kanske mer vana än tidigare generationer att snabbt ta till sig och anamma nya företeelser.
Studien visar på några faktorer som kan bidra till att man som åhörare lättare kan ta
till sig den nutida musiken om man får:
ˆ
30
Tid. För att lära sig uppskatta den nutida konstmusiken kan man behöva tid.
Det är få som tar till sig musiken direkt. De som gör det har oftast erfarenhet av
alternativ konst, teater eller liknande musik sedan tidigare och har redan utveck-
FRAMTIDENS MUSIK FÖR FRAMTIDENS PUBLIK
ˆ
ˆ
ˆ
ˆ
ˆ
PEXR]½OIRLIXSGLIXX}TTIXWMRRIPEKJ}VR]EOSRWXJSVQIV(IRRYXMHEQYWMOIR
tar man till sig gradvis, man utvecklar sin smak genom erfarenhet och längtan
IJXIVR]EYXQERMRKEV1EROERFIL}ZEXMHEXXZmRNEWMKSGLVI¾IOXIVE}ZIVWMRE
upplevelser. Tiden gör den till något bekant.
Upprepning. Det hänger ihop med begreppet tid. Igenkänningsfaktorn är vikXMK1ERFIL}ZIVJoL}VEIXXWX]GOI¾IVEKoRKIV:MHIXXJ}VWXEQ}XIOERHIXZIVOE
som om musiken på måfå sammanfogats av ljud och toner. Genom upprepning
F}VNEVQERPoRKWEQXOmRREMKIRQ}RWXIVSGLSVHRMRKMR½RRIVWMKMOESWIX
Kontext. En ingång till förståelse, som en berättelse om stycket, sänker abstraktionsnivån och musiken blir lättare att ta till sig. Ett tema eller koncept för
konserten/konsertserien skapar en kontext kring musiken att relatera till.
%OXMZIVE¾IVEWMRRIR:MWYIPPEOSTTPMRKEVMJSVQEZFMPHIVIPPIV½PQIPPIV
ERHVEWmXXEXXEOXMZIVE¾IVEWMRRIRK}VSGOWoEXXQERPmXXEVIOEROSRGIRXVIVE
sig. Vi är idag ovana vid att endast använda ett sinne åt gången. Film och bilder
förstärks med ljudeffekter och bakgrundsmusik. Framför allt visuella intryck fångar uppmärksamhet och främjar koncentrationen. Man får dock se upp om man
inte vill att det visuella ska bli det primära intrycket, då visuella intryck är de
mest direkta som man är mest van att aktivera.
Deltagande. Att förstå genom att själv göra. Är det så att uppskattningen av
den nya musiken fördjupas genom eget skapande? Är det genom kompositionWTVSGIWWIRSGLHIRMRXMQEFIOERXWOETQIHQYWMOIRWSQVIWTIOXIRMR½RRIVWMK#
Att få uppleva musiken praktiskt, att själv få spela eller komponera, verkar vara
en ingång till musiken. Men deltagandet kan, på ett mindre avancerat plan, även
vara att få klappa takten. Deltagande handlar om att aktivera, i det här fallet exIQTIPZMWKIRSQEXXWXMQYPIVEP]WWRERHIXEXXL}VEWTIGM½OEWEOIVMQYWMOIR*MRRW
det något återkommande tema? Vilket land kommer musiken ifrån? Åhöraren
kan få frågeställningar att fundera kring för att lättare engagera sig på ett personligt plan. Vad associerar du till? Vad ser du för din inre blick när du lyssnar? Vad
tror du kompositören velat berätta med musiken?
&IOVmJXIPWI Det är viktigt att få konfrontera sina upplevelser med omvärlden
och vardagen. Se vilka reaktioner man får och om det man gjort tas på allvar. Det
är i den stunden man får bekräftelse från familj och vänner, personer för vilka
man känner förtroende, som man kan landa i tryggheten om att det man gjort
varit bra. Det är inte längre något man ägnat sig åt i en skyddad verkstad under
några dagar utan det blir kommunicerat, bekräftat och ihågkommet som något
seriöst man presterat och gjort till sitt.
RANK – ARTISTS IN MOTION
31
ÖNSKEKONSERTEN: Hur vill deltagarna att en konsert skall vara?
Under workshopen gjorde vi en brainstorming tillsammans med eleverna på temat
Önskekonserten. Baserat på resultatet av övningen, iakttagelser och kunskap om ungdomars upplevelsekonsumtion kan vi urskilja några riktlinjer att tänka på och inspireras av vid arrangemang som riktar sig mot unga. Det tydligaste svaret på frågan hur
de vill att en konsert ska vara får man nog genom att studera den konsert de själva
skapar.
ˆ 1YWMOViktigast är att det är musik man tycker om. Man går på konserter med
artister man känner till. Man lägger ogärna tid och pengar på något man inte vet
vad det är.
ˆ Kvalitet. Det är viktigt att det är bra ljud, ljus och luft. Inga störande moment
som stör upplevelsen.
ˆ 4VMWDet får inte vara för dyrt, helst gratis. Ungdomar idag är vana vid att ladda
RIVSGLWXVIEQEQYWMOSGL½PQSGLHIXXEVIQSXEXXFIXEPEJ}VWEOIVQERmV
van vid att få gratis.
ˆ Socialt. Man går på konsert för att få dela en upplevelse tillsammans med sina
ZmRRIV9RKHSQEVREZMPPOmRREWMKHIPEOXMKMWEQQERLERKWSQHIZMPPMHIRXM½IVE
sig med och möta likasinnade och inspirerande människor att spegla sig i.
ˆ Kontakt. Det är viktigt med bra stämning, att känna delaktighet och kontakt
med musiker och övrig publik. Konserttillfället måste ge något utöver upplevelserna man kan få av att lyssna till en inspelning. Detta beskriver deltagarna ofta
att de upplever i det intensiva mötet mellan publiken och artisterna.
ˆ Delaktighet. Man vill gärna få interagera på olika sätt och kunna påverka sin
upplevelse. Få bli delaktig och inte enbart vara åhörare eller observatör. Få vara
med!
ˆ 9TTPIZIPWIMan vill uppleva något utöver det vanliga. Något som sticker ut
SGLFV]XIVZEVHEKIRWWPIRXVMER2oKSXWSQZmGOIVR]½OIRLIXPYWXSGLMRXIPPIOtuell stimulans. Något man vill berätta om för sina vänner. ”Wow-effekter” och
humoristiska inslag, happenings och överraskningsmoment som gör konserten
till en helhetsupplevelse att minnas.
ˆ 4PEXW Nya, ovanliga, intressanta platser som förstärker upplevelsen som exempelvis i lampsken utomhus i skogen eller i ett badhus. Lokaler som inte är fulla
EZW]QFSPMOWSQMHIRXM½IVEWQIHMRWXMXYXMSRIVIPPIVERHVEKIRIVEXMSRIVWQYWMO
ˆ +IRVI}ZIVWOVMHERHI Att kombinera musik med andra uttrycksformer,
KmVRESZmRXEHIWSQEXXLEPMZISVOIWXIVXMPPXIGOREH½PQ7EQEVFIXIRQIHERdra musikgenrer och kulturella uttrycksformer är också ett bra sätt att låta sig
upptäckas av en ny publik.
32
FRAMTIDENS MUSIK FÖR FRAMTIDENS PUBLIK
ˆ
ˆ
ˆ
Återuppleva. Man vill kunna återuppleva och dela sin upplevelse med andra.
Försäljningen av skivor och t-shirts i samband med rockkonserter gör just detta.
1ERZMPPOYRRELMXXEQYWMOFMPHIVIPPIV½PQIVToRmXIXEXXPmROEXMPPTo*EGIFSSO
eller bloggen. Man vill kunna rekommendera sina vänner att se konserten.
6IWTIOX Man måste visa respekt för musiken och publikens integritet. De
åtgärder man kan tänkas göra för att förstärka upplevelsen eller gå publiken till
mötes måste vara äkta, logiska och relevanta och inte applicerad ”dekor”.
²&EVEZERPMKOSRWIVX² Ibland vill man även få gå på en vanlig konsert och
bara få njuta av musiken.
Varför går de inte på nutida konstmusikkonserter?
En första anledning till varför unga människor sällan går på konserer med nutida
konstmusik är självklart att de inte besöker något de är ovetande om. Men faktum
är att ungdomar idag inte går på mycket konserter över huvudtaget. De går inte
särskilt mycket på teater eller bio heller. Vissa medger faktiskt att de aldrig varit på
någon konsert och på frågan varför, säger de att de aldrig kommit på idén. Idag är
man van vid att uppleva det mesta hemifrån och det gratis. Man kan till och med dela
upplevelsen i realtid från vardagsrumssoffan med sina vänner. För att få ut dem ur
sina hem behöver man erbjuda något de inte kan uppleva hemifrån. Filmbranschen
LEVI\IQTIPZMWJ}VW}OXLMXXEP}WRMRKEVWSQ(½PQJ}VEXXJoYRKHSQEVREEXXXEWMK
till biosalongerna. På frågan om vilken kulturell tillställning de senast besökte svarade
QoRKEYRHIVIRTIVMSHEXXHIZEVMXSGLWIXX(½PQIR%ZEXEV
En annan anledning är att om man ska ta sig tid för att uppleva något vill man inte
chansa. Ska man färdas och betala för något så gör man det endast i övertygelsen
om att det är värt besväret. Man besöker helt enkelt inte tillställningar man inte vet
vad det är. Antingen känner man till musiken sedan tidigare eller så har man blivit
rekommenderad eller medbjuden av någon man har förtroende för. Även om man
XMPPZMWWHIPOSQQMXMOSRXEOXQIHSGLmVR]½OIRToHIRRYXMHEQYWMOIRWoIVFNYHIV
de nutida scenerna ett så brett spektrum av stilar att det är svårt att hitta det som
man är intresserad av. Hamnar man fel en gång går man inte tillbaka. Klubbvärlden har
P}WXHIXXEQIHEXXLESPMOEOPYFFEVQIHSPMOEEVVERK}VIVZMHWTIGM½OEXMPPJmPPIRSGLTo
WTIGM½OETPEXWIVIPPIVYRHIVIXXZmPOmRXREQR/PYFFIW}OEVREZIXZMPOIROZmPPMZIGOER
deras favoritmusik spelas.
I en smal genre som den nutida konstmusiken kan man inte vänta sig att alla faktiskt
är potentiella konsertbesökare. Alla är helt enkelt inte intresserade. Det gäller att
MHIRXM½IVEHIR]½ORESGLHIWSQWOYPPIOYRREYXZIGOPEIXXMRXVIWWI
RANK – ARTISTS IN MOTION
33
Den nutida musikpubliken är en tätt sammansvetsad grupp där ”alla känner alla”
och det kan vara svårt att tas upp i gemenskapen. Det är som att komma till en privat fest och inte känna någon. Den tidigare
omnämnda önskan att känna sig delaktig
uteblir. Att få uppgå i gemenskapen, att få
lära känna människorna i branschen kan
vara lika viktigt som att få höra musiken.
Den nutida musikpubliken består till stor
del av en musikalisk elit, extremt kunnig
och man talar därför ett språk med termer och referenser som de med ett nyväckt
intresse ännu inte hunnit sätta sig in i. För att kunna ta sig in i denna gemenskap behöver man bli så kunnig i ämnet att man kan föra ett samtal med de andra som är där.
Marknadsföring mot unga
under den här rubriken kan man skriva en avhandling, men det är inte syftet här. Jag
vill istället kort förmedla vissa kunskaper som jag tror att många i arrangörsledet kan
ha glädje av. Avsnittet baseras främst på rapportförfattarens tidigare studier i varumärkesstrategi men har i många fall bekräftats i samtalen med ungdomarna.
9RKHSQEVZmPNIVHIXWSQHIOERMHIRXM½IVEWMKQIH(IXWSQOSQQYRMGIVEVVmXX
FMPHXMPPSQZmVPHIRSQZIQHIZMPPZEVE(mVJ}VmVMHIRXM½OEXMSRmZIRIREZR]GOPEVREM
marknadsföringen mot unga. Tidigare har man kommunicerat vilken funktion, förmån
eller upplevelse något ger: Vad det ger dig, gör för dig eller hur det får dig att känna.
-HEKJSOYWIVEVQERToMHIRXM½OEXMSRKIRSQEXXOSQQYRMGIVEZIQHYmVIPPIVZMPOIR
grupp du tillhör om du köper något eller deltar i ett visst sammanhang.
Det räcker inte att bara uttrycka detta i ord. Det måste upplevas med alla sinnen
på ett trovärdigt sätt genom tilltal, språkbruk, färg, form, bild och val av kommunikationskanal. Kommunikationen måste upplevas som äkta och beröra på ett känslomässigt plan.
Inom upplevelseindustrin arbetar man till exempel med ”storytelling”. Man berättar en
historia för att skapa en trovärdig bild och kultur kring ett varumärke där allt omkring
34
FRAMTIDENS MUSIK FÖR FRAMTIDENS PUBLIK
växer fram ur ett manus. Ännu bättre är det om manus inte behövs, om historien och
OYPXYVIRVIHER½RRWSGLZoVHEWQIHSQWSVKSGLOmRWPE1]GOIXEZXVSZmVHMKLIXIRM
IKEAs varumärke är kopplat till berättelsen om den lille gossen från de småländska
skogarna som började med ingenting och som sparade och strategiskt investerade
varje krona han tjänade. Det är fortfarande berättelserna om och förtroendet för
personen Ingvar Kamprads ekonomiska sinne och ursprung som för många garanterar lägsta möjliga pris. När det gäller marknadsföring är det alltså lika viktigare vad
man är, eller vad man kommunicerar att man är, som vad man gör.
Ett annat begrepp som kan vara intressant att arbeta med är ”exklusivitet”. Ungdomar vill känna sig utvalda. De vill uppleva att de gjort en upptäckt eller erövring.
Konstgallerier väljer ofta anonyma och undangömda lokaler utan dörrskylt dit endast
de ”invigda” hittar. Idag följer även kommersiella butiker konceptet som exempelvis
telekomföretaget Oranges ”Not another phone shop” i London. Klubbar har listor där
endast de inbjudna är namngivna. Detta beror inte på att de inte vill ha dit ”vissa”
eller för många människor. Istället är det en strategi att bemöta människors längtan
efter att känna sig utvalda.
Målet, för nutida konstmusik, kan vara att inte enbart marknadsföra enskilda evenemang utan den nutida konstmusiken som företeelse. Här har den nutida konstmusiken ett problem dels med den oerhörda mångfald som ryms inom genren men
JVEQJ}VEPPXQIHHIRFIKVITTWJ}VZMVVMRKWSQHIWWYXSQ½RRWR]QYWMORYXMHEQYWMO
konstmusik, ljudkonst, elektroakustisk musik, modern kammarmusik… Mångfalden är
en tillgång men man behöver hitta sätt att kommunicera till åhörarna så att de ges en
chans att hitta och välja det inom genren som de själva är intresserade av.
För att sprida kunskap om den nutida musiken bör man enas om vilka begrepp
man vill använda i sin kommunikation utåt och framför allt mot de nya åhörarna.
RANK har valt att kalla sig Riksförbundet Arrangörer av Nutida Konstmusik, varför
ett konsekvent användande av begreppet ”Nutida Konstmusik” verkar logiskt.
Det skulle kunna vara intressant och givande att fördjupa sig i de associationer
som oinvigda, nya och etablerade åhörare har kring de olika begrepp som cirkulerar
för att kunna göra aktiva och strategiska val i frågan.
I AIM-projektet kopplar deltagarna begreppet ”konstmusik” till konst och fria uttryck där allt är tillåtet. Konst är ett öppnare och friare begrepp än musik. Det är
betoningen på ”konst” som ger dem rätt till fria tyglar, att använda vilka medel de vill,
att bryta mot inlärda regler i kompositionskunskap och uttrycka sig fritt. Begrepp
som ”nutida” kan ha en förvirrande effekt då den syftar till tid. Varför har den här
sortens musik mer rätt att kalla sig nutida än annan i tiden aktuell musik? ”Gör inte
Lady Gaga nutida konstmusik?”
RANK – ARTISTS IN MOTION
35
:EH MHIRXM½IVEV QER HIR RYXMHE OSRWXQYWMOIR QIH# 4o HIR JVoKER ½RRIV QER MRtressant nog några extrema motsatsförhållanden. I branschen talar man ofta om att
många tycker att musiken är svår att förstå och att man behöver arbeta med att få
R]TYFPMOEXXMRXIOmRREWMKSFIOZmQ1IRHIX½RRWHIWSQMWXmPPIXXVSVEXX”dom som
håller på med sån här musik gör det för att dom inte kan spela”.
Begreppet ”nutida konstmusik” är så brett att många har olika idéer om hur det låter.Vissa kopplar det till den klassiska musiken och nutida varianter av klassisk musik.
Andra relaterar till pip och knaster. Många relaterar den nutida musiken till antingen
ljudkonst eller konceptmusik. Många beskriver konstmusik som musik som beskriver
känslor. ”En sorts modern konstmusik som beskriver upplevelser eller känslor på ett visst
sätt.”
Vilken bild vill RANK sprida av den nutida konstmusiken? Vad vill man fylla varumärket ”nutida konstmusik” med? En intressant aspekt att lyfta fram skulle kunna vara
OZEPMXIXWFIKVITTIX(IXmVIXXJEOXYQEXX¾IVEEZHIEOXMZEMRSQKIRVIRJEOXMWOXXMPPL}V
landets skickligaste och mest välutbildade musiker och kompositörer.
Marknadsföringskanaler
Man måste få ut budskapet om vem man är och vad man gör. Detta kan göras på
många sätt men mest effektivt är genom ”Word of Mouth” eller ”buzz”, alltså genom
ryktesspridning. Om man får vetskap om något från en vän inbegriper det även en
”garanti” om att det är något som är för mig, och de som är som mig, eftersom jag fått
HIXJ}VQIHPEXEZRoKSRNEKMHIRXM½IVEVQMKQIHSGLLEVJ}VXVSIRHIJ}V
-RSQHIRRYXMHEOSRWXQYWMOWGIRIR½RRWIRXVEHMXMSREXXIRHEWXKIRSQJ}VEOSRserter en enda gång. Med enstaka, istället för återkommande konserter går åhörarna
miste om glädjen att få dela med sig av sina upplevelser och arrangören och artisterna
går miste om den naturliga marknadsföring konserten kunnat få genom rekommendationer och buzz. Judiska teaterns föreställning ”Different Trains” med Fläskkvartetten,
WSQJVoRF}VNERTPERIVEHIMR¾IVEIZIRIQERKWXMPPJmPPIR½GOI\IQTIPZMWYX}OEWQIH
¾IVEI\XVEOSRWIVXIVIJXIVIRXMHHoV]OXIXLYRRMXWTVMHEWMK4YFPMOIRLEHImZIROYRnat läsa en tidningsrecension om en konsert de inte endast tvingats att konstatera
att de missat, utan istället lockats att se. Publikintresset ökade snarare än minskade
med tiden.
Vanligaste och enklaste sättet att sprida kunskap om sin verksamhet idag är genom sociala medier som Facebook, MySpace, bloggar och Twitter. Musik sprids främst
genom Spotify och YouTube.
1oRKENSFFEVMHEKmZIREOXMZXQIHEXXMHIRXM½IVESGLQoRESQWMRE²EQFEWWEdörer”. Ambassadören är en nyckelperson när det gäller att attrahera nya besökare.
36
FRAMTIDENS MUSIK FÖR FRAMTIDENS PUBLIK
,SRIPPIVLERmVIRIRKEKIVEHSGLoXIVOSQQERHIOYRHWSQLIPXYXMHIRXM½IVEVWMK
QIHJ}VIXIIPWIRSGLWSQQoRKEERHVEZMPPMHIRXM½IVEWMKQIH,SRLEVIXXFVIXXRmXZIVOMRSQHIWTIGM½OEQoPKVYTTIVQERZMPPRoXEPEVKmVRESGLSJXESQJ}VIXIIPWIRM
goda ordalag och drar med sig många nya besökare. Ambassadörer används av såväl
små som stora aktörer, exempelvis organisationer som UNICEF och Cancerfonden
men även kommersiella företag som Microsoft och HP. Ambassadören får i gengäld
goodwill knuten till sin person och inblick i och tillgång till de interna rummen där
YTTPIZIPWIVSGLZMOXMKERmXZIVO½RRW
För en smal kulturyttring som den nutida konstmusiken och med en mindre målgrupp är ett aktivt, uppsökande och strategiskt marknadsföringsarbete att rekommendera. Vem vill man nå? Hur och var når man dem? Vilket tilltal lyssnar de till?
Frågorna är intressanta att ställa av ekonomiska skäl, men även för att den unga nutida
konstmusikpubliken inte vill vara en i mängden. De vill inte gå på konserter som
vänder sig till alla. Idealiska tillfällen att samla in nya namn till mailinglistor eller Facebookevents är till exempel i samband med uppsökande projekt som Artists In Motion.
Deltagarna i det här projektet säger sig uppmärksamma många olika informationsOEREPIV(IPmWIVEJ½WGLIVWoZmPMWOSPERWSQToOEJqIVSGLFEVIVHIFIW}OIV)XXHMrekt och effektivt sätt att föra en fortsatt dialog med deltagarna är genom den lärare
som håller i projektet. I samband med de uppsökande projekten bör man utnyttja
HIRYRMOEWMXYEXMSRIREXXJEOXMWOXLEEPPEHIWWER]ZmGOXER]½ORETIVWSRIVWEQPEHI)XX
strategiskt drag skulle kunna vara att följa upp projektet genom att arrangera en för
dem intressant konsert och bjuda in dem gratis. Eller varför inte se till att det är en
del i den obligatoriska workshopen. I Göteborg skulle en konsert med tonsättarna
Malin Bång eller Ida Lundén, som bägge gått på Hvitfeldtska Gymnasiet, vara ett inXVIWWERXTVSNIOXHoIPIZIVREPmXXWOYPPIOYRREMHIRXM½IVEWMKQIHHIQ
Det skulle även vara intressant att hjälpa de nyväckta entusiasterna från olika
projekt runt om i landet att hitta varandra genom ett forum på nätet eller en blogg.
Medier som vänder sig till unga fungerar bäst om avsändaren är i samma ålder.
Grundläggande är att ha aktuell information som är lätt att hitta. På internet kan
man arbeta strategiskt med adekvata sökord och länkar på såväl egna hemsidor som
på Wikipedia. Det ska vara möjligt att fördjupa sig kunskapsmässigt i ämnet genom
länkar till aktiva kompositörer, musiker och arrangörer i branschen. En aktuell, komplett och logiskt uppbyggd kalender över den verksamhet man bedriver är ett bra
SGLX]HPMKXVIHWOET1YWMOIROERmZIRJoXEPEJ}VWMKWNmPZKIRSQPNYH½PIVSGL½PQIVTo
nätet.Villospår som ger en felaktig information måste aktivt arbetas bort. Berätta om
vad nutida konstmusik är så ofta ni kan!
RANK – ARTISTS IN MOTION
37
I Nacka förstod nog inte skoleleverna att det var deras vänners musik som skulle framföras.
38
FRAMTIDENS MUSIK FÖR FRAMTIDENS PUBLIK
Identitet
Ungdomarna poängterar att för dem är musik kopplad till identitet. Kanske extra
mycket när man går i en musikklass. Man vill inte lyssna på samma populärmusik som
alla andra. Med musiken kommunicerar man till omvärlden vem man vill vara. Genom
den musik man väljer vill man visa att man har kunskap om musik, att man har koll.
”Jag lyssnar på allt möjligt men inte musik som går på de vanliga radiokanalerna. Min
musiksmak är väl ganska typisk för någon på den estetiska linjen, väldigt öppen för lite,
enligt många, udda stilar.”
Det är därför intressant att ta reda på vilken identitet de kopplar till den nutida
konstmusiken. Vilken image har den i deras ögon (och öron)? Är konstmusik något
QEROERSGLZMPPMHIRXM½IVEWMKQIHWSQYRK#
Genom en rollspelsövning lät vi eleverna beskriva två personer utifrån foton med
texten ”Hon/han gillar nutida konstmusik.” Vi bad dem även svara på frågan ”Hur kom
han/hon på att nutida konstmusik är hans/hennes grej?” Underlaget från denna övning är
ganska litet men kan ändå ge en intressant bild av de här ungdomarnas syn på människorna i branschen.
Man kopplar den nutida musiken till människor som är aktiva inom alternativkultur. Studenter eller professionella utövare inom konst, teater och musik i storstäderna. De tror att man utvecklar sitt intresse i gymnasieåldern och att man blivit
introducerad genom vänner, familj eller genom skolan. Ibland beskriver man lite udda
personer eller kopplingar till politisk aktivism.
”Musikstuderande folkmusiker som har utvecklat sin musikstil utifrån sitt violinspelande.
Hon gillar att utmana sig själv musikaliskt och reser runt på olika festivaler för att hitta
inspiration. Hon träffade sin pojkvän som introducerade henne för elektroakustisk musik.”
”Hon är konstelev/konstnär och gillar performancekonst, interaktiva installationer, ”Flash
PREµKlQJHUSnDOWHUQDWLYDNXOWXUNOXEEDURFKFDIpHU.DQVNHlUKRQLQnJRQSROLWLVNDNWLYistgrupp.”
”Ensamvarg som bor i ett litet samhälle. Han går runt till olika ställen och lyssnar på poeter.
Han hörde det på ett av ställena och sedan fortsatte han att gå dit, så började han att
tycka om det.”
”25 år, student i Stockholm. Studerar konstvetenskap. Stort umgänge. Vännerna delar
hennes intresse för konst. Hon besöker ofta konserter som ger henne inspiration till hennes
målningar.”
”30 år, driver eget konstgalleri i Göteborg, fru och en son bor i lägenhet i samma hus som
hans galleri ligger. Brinner för de unga konstnärerna. Inspirerad under sin uppväxt. Båda
hans föräldrar är frilansande musiker.
”Insnöad kompositionselev som gillar att skapa i datorn. Gör ljudbilder till olika kulturtillställ-
RANK – ARTISTS IN MOTION
39
ningar, sysslar säkert med EAM. Har successivt glidit in på området via elektronmusik som
”Autechre” och liknande.”
”Han tycker om att använda olika medel för att uttrycka sina känslor. Han gillar nutida
konstmusik för att det får honom att känna.”
Vilka är den nutida konstmusikens publik?
+IRSQIRJ}VHNYTEHWXYHMIEZHIFI½RXPMKEOSRWIVXFIW}OEVREWOYPPIQEROYRREWOETE
en större och välbehövlig kunskap om den nutida konstmusikens publik. Utifrån den
kunskapen skulle man troligen även kunna få större förståelse för vilka som skulle
kunna vara potentiella framtida konsertbesökare. Dessa studier har inte ingått i det
här projektet, men utifrån egna erfarenheter som konsertbesökare och genom intervjuer med aktiva inom den nutida musikvärlden har jag sett vissa tendenser som
kan vara intressanta att fördjupa sig i.
En anmärkningsvärt stor andel av den nutida konsertpubliken är själva aktiva musiker eller kompositörer. Det tål att fråga sig varför. Beror detta på att det krävs stor
musikalisk kunskap eller ett mycket erfaret musiköra för att kunna ta till sig och
uppskatta den nutida musiken? Eller är den nutida musiken något man förstår och
lär sig uppskatta genom skapandeprocessen? ”Learning of doing”. Mina iakttagelser av
ungdomarnas process i samband med AIM-projektet skulle kunna bekräfta den teorin.
Eller är det helt enkelt så att informationen går fram till dem eftersom de rör sig på
HITPEXWIVHmVEJ½WGLIVSGLERRERMRJSVQEXMSR½RRW#
Det är också tydligt att många har blivit introducerade i musikens värld redan i
unga år och har haft lång tid på sig att utveckla sitt intresse. De har vuxit upp i familjer
med ett stort musikaliskt intresse som inspirerat och uppmuntrat deras musikaliska
engagemang. Många har vuxit upp med nära anknytning till kyrkan eller kommer från
orter där musiken varit en stor del av det sociala livet. En annan grupp är de som
hittat dit från andra musikgenrer och konstarter.
En mer omfattande kartläggning av vilka som besöker de nutida konserterna beL}ZWJ}VEXXX]HPMKEVIMHIRXM½IVEMZMPOEKVYTTIVZMOER½RRETSXIRXMIPPR]TYFPMO
Vilka är åhörarna?
40
FRAMTIDENS MUSIK FÖR FRAMTIDENS PUBLIK
Framtida konstmusikentusiast? Robert Nevén testar hur tuban låter med ett saxofonmunstycke.
Vilka kan bli den nutida konstmusikens framtida publik?
-ERKVmRWERHIQYWMOKIRVIVSGLOYPXYV]XXVMRKEVOERQER½RREOYPXYVIPPXMRXVIWWIVEHI
SGLR]½OREWSQW}OIVR]MRXIPPIOXYIPPWXMQYPERWSGLR]EYXQERMRKEV
Musikstudenter, de vi mött under AIM-projektet och andra, passar ofta in på de
variabler som nämnts i avsnittet ovan. De är på väg in i en musikalisk karriär och har
ett stort musikaliskt intresse som ofta utvecklats i unga år i musikaliskt intresserade
familjer.
Det kan tyckas förvånande att musikstudenter vid högskolor så sällan besöker
konserterna. Här behöver man nog föra en dialog med lärarna vid institutionerna för
att få dem att uppmuntra och förmedla vikten av att vara delaktig i det aktiva musiklivet. Såväl i kunskapssyfte och inspiration som för att skapa sig nödvändiga kontakter
inför en framtid som frilansande kompositörer eller musiker i en tid då anställningstillfällena i branschen blir allt färre.
RANK – ARTISTS IN MOTION
41
FRÅN OINVIGD TILL ENTUSIAST – ett publikutvecklingsförslag
Man kan behöva tid och erfarenhet för att utveckla smak för den nutida konstmusiken
och man kan ana olika stadier i det arbetet. Det handlar inte endast om musikalisk
smak utan även om identitet, tillhörighet och sociala aspekter. Den engelska publikutvecklingskonsulten Heather Maitland delar in publiken i Enthusiasts, Explorers
och Hesitants. Jag har valt att göra denna uppdelning i fyra kategorier: De Oinvigda
som ännu inte fått chansen att upptäcka den nutida konstmusiken. De som Maitland
OEPPEV)\TPSVIVWLEVNEKHIPEXMRMXZoKVYTTIVHI2]½OREWSQNYWXJoXXWMRR]½OIRLIX
väckt, som deltagarna i AIM-projektet, och Sökarna, de som tagit egna initiativ att
börja utforska sitt intresse närmare. De som börjat gå till konserterna men ännu inte
tagit sig in i den inre krets och sociala gemenskap som omger musiken. Entusiasterna
är de som känner sig hemma i och kring musiken. De som besöker evenemang både
för att hålla sig uppdaterade på det som händer i branschen och för att det är där de
träffar sina vänner.
Frågan är då om man kan arbeta aktivt för att hjälpa sin publik att utvecklas? Vad
skulle man kunna göra rent konkret? Baserat på det jag kunnat skönja under mina
observationer skulle en sådan modell kunna se ut så här.
42
FRAMTIDENS MUSIK FÖR FRAMTIDENS PUBLIK
Oinvigd
För de oinvigda som aldrig kommit i kontakt med nutida konstmusik är en första
förutsättning att informera om dess existens. Detta görs inte med ord utan handling.
Musiken behöver upplevas, inte förklaras. Det är svårt att locka åhörare till något de
inte känner till, varför arrangörerna behöver ta sig ut till publiken. Uppsökande verksamhet är det mest effektiva sättet att nå ut till nya lyssnare.
Vid första mötet bör man inte ha som förväntning eller ambition att omvända
åhörarna till entusiaster då det lätt kan leda till ett alltför aggressivt tillvägagångssätt.
3QHIMRXImVVIHS½RRWVMWOIREXXHIMWXmPPIXZmPNIVFSVXQYWMOIRMRRERHIKIXXHIR
IRGLERW6mXXRMZomVEXXWOETER]½OIRLIX%XXKIMRXIPPIOXYIPPWXMQYPERWToHIRRMZo
HIFI½RRIVWMK%-1mVIXXYXQmVOXTVSNIOXJ}VEXXRoYXXMPPIRR]TYFPMO
Den uppsökande verksamheten bör riktas generellt för att sprida en allmän kunskap om musiken som med evenemang på stadens torg. Men mer effektivt är att rikta
den till de grupper man tror kan vara potentiellt intresserade, till exempelvis skolor
med musikalisk inriktning. Ett annat sätt att agera uppsökande för att nå fram till nya
målgrupper är med gränsöverskridande projekt med besök i andras arenor. Genom
att agera i de gränsöverskridande områdena kan man låta åhörare gradvis söka sig
vidare in till den nutida musiken från närliggande genrer och kulturyttringar.
1\ÀNHQ
2mVQERWSQEVVERK}VIPPIVYX}ZEVIP]GOEXWEXXZmGOEHIRYRKETYFPMOIRWR]½OIRLIX
har man kommit väldigt långt. Men tyvärr släpps ofta den aktiva kontakten med publiken här, vlket gör att åhörarna själva får ansvara för att söka upp verksamheten. Det
är här man verkligen kan åstadkomma skillnad genom att följa upp och återkoppla.
1EROERFIL}ZELNmPTQIHKYMHRMRKXMPPHIRQYWMOQERFPMZMXR]½OIRLIXToHIX½RRW
trots allt en stor mångfald av konstnärliga uttryck inom begreppet nutida konstmusik.
1EROERFIL}ZELNmPTToXVEZIREXXXEWMKXMPPWGIRIVREHmVQER½RRIVHIRQYWMOQER
söker. En naturlig uppföljning av den uppsökande verksamheten borde vara att bjuda
in till de etablerade scenerna med en konsert man tror kan svara mot målgruppens
intresse.
Intresserad
När en åhörare väl visat intresse för musiken genom att ta sig till konserter och
events på egen hand kan personen behöva hjälp att hitta in i det sociala samspelet
kring musiken. Man vill bli en del i gemenskapen och det räcker inte att man får en
inbjudan adresserad till sig själv och 400 andra på mailinglistan. Det räcker inte heller
med att man blir bjuden på ett glas vin i pausen. Man vill känna sig välkommen på ett
RANK – ARTISTS IN MOTION
43
Entusiast
Sökare
2]½OIR
Oinvigd
personligt plan. Här kan arrangörer arbeta aktivt och uppsökande med att ta kontakt
med nya ansikten och presentera dem in i gemenskapen. Nästa gång kommer de tillbaka inte bara för musikens skull utan för att träffa sina nya vänner.
2mVHIRJ}VWXER]½OIRLIXIRPEKXWMKRoKSXSGLQERF}VNEVOmRREWMKFIOERXQIH
musiken, kan man behöva utvecklas som lyssnare och öka sin kunskap om musiken.
Med kunskap kommer intresse. För att känna sig delaktig i det sociala livet kring musiken är det också enfördel att kunna föra ett samtal på en nivå där man inte känner
sig som en nybörjare. Man vill behärska den terminologi och de koder som gruppen
använder sig av. För den här målgruppen skulle man kunna arrangera konsertserier
med en utbildande form med efterföljande diskussionstillfällen. En konsertserie kan
exempelvis berätta om den nutida musikens historiska referenser och en annan om
musikens uppbyggnad. En konsert kan handla om ett enda stycke och dess tolkningsmöjligheter. Möten och samtal med musiker och kompositörer om komposition och
tolkning är andra intressanta teman.
Entusiast
3GL Wo LEV ZM IRXYWMEWXIVRE (IX mV XMPP HIQ HI ¾IWXE IZIRIQERK SGL OSRWIVXIV
vänder sig idag. Man måste fortsätta att utmana entusiasterna vidare och man måste
fortsätta att erbjuda dem hög kvalitet och stimulerande mötesplatser. Man måste
akta sig för att gå i fällan att i sin strävan efter nya målgrupper förlora intresset hos
dem man redan har. Man kan inte alltid göra evenemang som skall tillfredsställa alla,
MWXmPPIXOERQERWXYHIVEWMREQoPKVYTTIVSGLWOETEQoPKVYTTWWTIGM½OEEVVERKIQERK
Som arrangör kan man skapa ett utbud där alla kan hitta något för sig men där varje
evenemang inte kan förväntas passa alla.
44
FRAMTIDENS MUSIK FÖR FRAMTIDENS PUBLIK
Heather Maitland talar om två typer av lyssnare: Analytiska och Emotionella. Den
analytiska lyssnaren söker nya utmaningar i musiken och upplever den mest på ett
intellektuellt plan. Denne lyssnare intresserar sig för kompositionens uppbyggnad
och detaljer, teknisk skicklighet eller historiska referenser. Den emotionelle lyssnaren
upplever främst med sina sinnen och ser till helhetsupplevelsen och atmosfären. Musik upplevs här på ett känslomässigt plan.
För att utvecklas till analytisk lyssnare krävs kunskap och referenser, något som
många i den aktiva gruppen av konstmusikentusiaster har. När man producerar evenemang för dem kan därför en detaljrik och fördjupad presentation av musiken med
hänvisning till gemensamma referenser vara av intresse. Man får däremot anta att
HI¾IWXEMRSQKVYTTIREZSMRZMKHESGLR]½OREMRXILEVHIWWEVIJIVIRWIVSGLHmVJ}V
främst har tillgång till musiken som emotionell stimuli. Presentationen med referenser
man antas känna till kan här istället ha en exkluderande effekt, eller till och med fungera avskräckande eller uttråkande.
Man bör anpassa typ av evenemang och dess innehåll såväl som sitt sätt att presentera och samtala kring musiken efter den målgrupp man vänder sig till.
Att göra evenemang och konserter som passar alla är svårt. Man kan utesluta
nyanländ publik genom ett allt för detaljerat tilltal, men man kan även frånta den
analytiska gruppen av lyssnare det som lockar dem om man avstår. Att skapa olika
IZIRIQERKVMOXEHIQSXSGLEVVERKIVEHIJ}VSPMOEWTIGM½OEQoPKVYTTIVmVHIXFmWXE
sättet att tillmötesgå alla.
(IX½RRWmZIRKVYTTIVWSQFI½RRIVWMKMIRYXZIGOPMRKWJEWWSQP]WWREVIWSQHI
vi här kallat ”sökare”, människor som kanske har behov av att gå mellan olika typer
EZIZIRIQERK%RXEKPMKIRmVHIXWoEXXHI¾IWXEMRXILIPPIVmVYXTVmKPEHIEREP]XMWOE
IPPIVIQSXMSRIPPEP]WWREVIYXERFI½RRIVWMKRoKSRWXERWQMXXIQIPPERIPPIVW}OIVSPMOE
upplevelser vid olika tillfällen. Olika typer av evenemang skapar därför bredd i evenemangsutbudet, vilket är positivt för alla.
För att ta nästa steg i sin utveckling som åhörare
kan man behöva lite hjälp. Per Hedlund i Stockholms Saxofonkvartett är duktig på att förklara på
ett engagerande sätt.
RANK – ARTISTS IN MOTION
45
SLUTORD
Som entusiast vill man dela med sig av det man tror kan vara till glädje för andra.
Men framför allt vill man nog främja det som man tycker att alla har en demokratisk
VmXXMKLIXEXXOmRREXMPP(IX½RRWQoRKEKSHEERPIHRMRKEVXMPPEXXJ}VFmXXVEoXIVZm\XIR
inom den nutida konstmusikens publik, det kan röra sig om såväl politisk-ekonomiska
som privata skäl. Visserligen baserar kulturpolitiker sitt ekonomiska stöd på publiksiffror, men genren är även i ständigt behov av nya utövare, nya lyssnargrupper, nya
intressanta människor att föra samtal med.
Återväxt skapas inte genom marknadsföring av enskilda evenemang. Istället handlar det om att informera om och väcka intresse för genren i sin helhet. Det är strategiskt riktigt att börja detta arbete med en målgrupp som har stor potential att
utveckla ett intresse för musiken.
:oVEREP]WZMWEVEXXHI¾IWXEEZHIYRKETVSNIOXHIPXEKEVREJEOXMWOXEPHVMKOSQQMX
i kontakt med nutida konstmusik tidigare, och detta trots att de studerar musik. Om
de inte haft entusiasmerande lärare med eget intresse för den nutida konstmusiken
hade många av dessa elever antagligen fortfarande inte känt till genren. Det är genom
TVSNIOXWSQ6%2/W%VXMWXW-R1SXMSRWSQHI¾IWXEK}VWMXXJ}VWXEQ}XIQIHHIR
nutida konstmusiken. Därför är uppsökande projekt som dessa nödvändiga för kunskapsspridningen om den nutida konstmusiken men framför allt för musikelevernas
rätt att få lära känna den.
I projektet ”Framtidens musik för framtidens publik” låter Stockholms Saxofonkvartett deltagarna uppleva musiken både som åhörare, skapare och utövare. Dessa
roller ställer olika krav på deltagarna och öppnar därmed olika dörrar i mötet med
den nutida konstmusiken. Det är tydligt att de tre dagar som workshopen pågår,
och de olika steg den innehåller, är nödvändiga för att deltagarna skall hinna få en
fördjupad upplevelse och förståelse av musiken. Som åhörare verkar det vara lättare
att ta till sig musiken om man har hört den förut eller om man får hjälp att aktivera
sitt lyssnande. Ett engagemang och en känsla av större förståelse kan utvecklas om
musiken sätts i ett sammanhang genom en introduktion.
Man kunde tro att musikelever skulle ha lättare att ta till sig nutida konstmusik,
men den inlärda respekten för instrumenten och komponerandets regelverk kan ibland istället bli en tröskel då man fastnat i ett konventionellt tänkande. Ett projekt
som Artists In Motion kan bli en viktig motpol till den regelstyrda och mer traditionella musikundervisningen.
Under kompositionsfasen har även de mest kritiska deltagarna mjuknat: det beror
på att de helt enkelt har haft så roligt. Det är också genom skapandeprocessen de
46
FRAMTIDENS MUSIK FÖR FRAMTIDENS PUBLIK
½RRIVWMRIKIRZmKEXXJ}VLoPPEWMKXMPPQYWMOIR(IOERYXKoJVoRWMRETIVWSRPMKEJ}VYXsättningar och den egna kreativiteten och fantasin får stort spelrum. De kan göra den
till sin och se att den ändå ryms inom begreppet konstmusik.
Det är vid konserttillfället som de sista barriärerna rivs. Konserten är viktig för att
få feedback på det man åstadkommit. Det är i bekräftelsen och uppskattningen från
familj och vänner som man kan känna stolthet över att ha gjort något bra. Framför
allt är det när man får testa musikens effekt utanför gruppen av redan invigda som
den får acceptans och bekräftas.
Uppföljning är nödvändigt om man med projektet önskar göra deltagarna till en
framtida publik. Det är också den viktigaste insatsen för att få avkastning på sina
investeringar. Arrangörerna behöver studera och utveckla metoder för att följa upp
deltagarna på ett effektivt sätt och återknyta kontakten, vidareutveckla och vårda det
intresse man lyckats väcka. Många av deltagarna i den här rappoten känner inte till
ZMPOEEVVERK}VIVREmVIPPIVZMPOEPSOEPIVIPPIVMRWXMXYXMSRIVWSQ½RRWMRSQKIRVIRTo
orten.Vissa hittar säkert dit ändå. Kanske tar det lite längre tid och går längs krokigare
vägar, och antagligen förlorar en del intresset på färden. En enkel regel som varje god
säljare känner till är att aldrig lämna kunden utan att ha bokat in ett nytt möte.
Det visar sig att i Göteborg har kombinationen av lektionerna i ämnet Nutida
konst och workshopen tillsammans haft en stor påverkan på dessa elevers syn på vad
konst och musik är. Så gott som alla deltagare har till sist, med lite betänketid, skapat
IRVIPEXMSRXMPPHIRRYXMHEOSRWXQYWMOIR(I¾IWXEWIVHIRRYWSQIXXREXYVPMKXSGL
viktigt inslag i den musikaliska mångfalden.
I Växjö kan man se de positiva effekter som ett mer långsiktigt och återkommande
projekt kan ge. För vissa, som Martin, blir AIM-workshopen en livsavgörande vändpunkt som fört honom in på nya karriärsval. Uppföljning, upprepning och kontinuerlig
OSRXEOXZIVOEVZEVEHIXR}HZmRHMKEW]VIXJ}VEXXHIRPoKEEZR]½OIRLIXWSQZmGOXW
skall ta sig och kunna utvecklas till brinnande entusiasm.
Sammanfattningsvis kan man konstatera att projektet ”Framtidens musik för framtidens publik” varit mycket framgångsrikt i att förmedla kunskap, erfarenhet och glädje
kring den nutida konstmusiken.
När man besöker en konsert är det självklart viktigt att det är musik man tycker
om och att ljudkvaliteten är god. Men det är även viktigt med sociala aspekter som
känsla av gemenskap och kontakt med publik. Man kan även fråga sig varför unga
människor inte i större utsträckning går på nutida konstmusikkonserter. Arrangörer
av nutida konstmusik är inte de enda som får kämpa med att locka ung publik till sina
evenemang. Det är svårt att konkurrera med dagens bekvämlighet, att kunna uppleva
det mesta genom datorn eller telefonen. För att locka ungdomarna till konsertsalarna
RANK – ARTISTS IN MOTION
47
behöver man erbjuda något utöver vad de kan uppleva hemifrån.
1ERQoWXIEVFIXEQIHEXXEOXMZXMHIRXM½IVETSXIRXMIPPEQoPKVYTTIVSGLWXVEXIKMWOX
uppsökande och riktad marknadsföring. Med ungdomar kommunicerar man lättast
genom andra ungdomar. Det kan vara intressant att engagera unga entusiaster och
låta dem bli ambassadörer för verksamheten. De kan dela med sig av sin entusiasm
genom forum, bloggar, sociala medier och ”word of mouth”. Identitet är en viktig aspekt
då man arbetar med ungdomar. Identitet och tillhörighet ligger till grund för såväl de
platser man besöker som den musik man väljer och följaktligen även för hur man
kommunicerar med ungdomar. Det är därför viktigt att förstå vilken identitet ungdomarna i sin tur tilldelar den nutida konstmusiken och dess aktiva publik för att kunna
K}VEHIREXXVEOXMZEXXMHIRXM½IVEWMKQIH
För att kunna sprida kunskap om och marknadsföra genren i sin helhet behöver
varumärket ”nutida konstmusik” vårdas och utvecklas. Vad vill man kommunicera? Vad
vill man fylla varumärket med? En intressant aspekt att lyfta fram är kvalitetsbegreppet. Det är ett faktum att många av de aktiva inom genren tillhör landets skickligaste
och mest välutbildade musiker och kompositörer.
En mer omfattande kartläggning av vilka som besöker de nutida musikkonserterna
idag skulle ge en tydligare bild av vilka som kan utgöra en potentiellt ny publik. Det
skulle även vara intressant att göra en bredare studie bland den aktiva publiken för
att ta lärdom av deras väg till den nutida konstmusiken.
Något färdigt recept på hur man gör ungdomar till entusiaster för nutida konstQYWMO½RRWMRXI1IROERWOIOERQERJ}VW}OEMHIRXM½IVESPMOEFILSZZMHSPMOEJEWIVM
deras mognad som åhörare och arrangera evenemang formade för att hjälpa åhöraren att utveckla sitt intresse.
Låt oss vara uppriktiga: den nutida musiken är varken lättlyssnad eller lättillgänglig
för alla. Den kräver uppmärksamhet av sin lyssnare och bryter mot gängse idéer
om vad musik är. Den har inte nödvändigtvis vare sig melodi eller rytm att tralla eller klappa med i. Den kan vara provocerande eller inte ens njutbar. Vår studie visar
att det verkar vara så att man får mer ut av den ju mer musikalisk kunskap man har,
varför den för vissa kan te sig elitistisk. Den nutida konstmusiken är också en icke
kommersiell genre som får kämpa med att nå ut med sitt budskap med små medel.
Dessa förutsättningar utgör inte den lättaste utgångspunkten för arrangörer att nå ut
till ny publik. Det kan kräva både tid och pedagogiskt arbete.
Men nutida konstmusik är också en fri musikstil där allt är möjligt. Den är häftig
och nytänkande, utforskande och representativ för sin tid. Den är krävande men kan i
gengäld ge upplevelser som tar dig på resor dit du aldrig varit. Eller som ungdomarna
på Hvitfeldtska Gymnasiet skriver: den nutida konstmusiken är viktig för att den ”vid-
48
FRAMTIDENS MUSIK FÖR FRAMTIDENS PUBLIK
gar ens synsätt på musik, och får en att fundera på vad som är musik egentligen”. Den
kan få människor att ”lyssna mer intensivt på världen runt omkring” och den ”utmanar
traditionellt tänkande om musik och driver utvecklingen framåt”. Den kan till och med
vara ”viktig för samhället för att kunna förnyas och hitta nya möjligheter.” Därför har alla
VmXXEXXJoZIXEEXXHIRRYXMHEOSRWXQYWMOIR½RRW(mVJ}VFSVHIJVEQJ}VEPPXEPPEQYsikstuderande i Sverige ges rätt att få uppleva mötet med den nutida konstmusiken.
Skolverkets nya kursplan för gymnasiets estetiska program och ämnet Kultur och
konst säger att ”Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att bekanta sig med de konstnärliga uttryckens mångfald och rikedom samt öka elevernas beredskap att ta till sig även
sådant som kan te sig nytt och främmande.” Den nutida konstmusiken bör alltså ha sin
plats här.
En uppsökande och pedagogiskt upplagd verksamhet som projektet Artists in Motion verkar vara av avgörande betydelse för att sprida kunskap om genren till dem
som inte sedan tidigare känner till den.
RANK skulle kunna steget från att vara en samlingsplats för arrangörer till att bli
en bredare intresseorganisation som driver den nutida konstmusikens intressen. Som
WoHERFSVHIQERJSVQYPIVESGLJ}VX]HPMKEWMRQMWWMSRKIRSQEXXHI½RMIVEX]HPMKEQoP
med verksamheten och lägga upp en konkret plan för att uppfylla dessa i praktiken. Ett
av dessa mål borde vara att kräva och verka för att alla musikstuderande på gymnasie- och universitetsnivå ska ha rätt att få uppleva och veta vad nutida konstmusik är.
RANK – ARTISTS IN MOTION
49