Transcript Ladda ner vandringsfolder

Utsiktsplats
245
247
Utsiktsplats
Gruvområde
gä
rd e
Lekomberg
en
Väsman
väg
Ångcentral
200 m
Sörvik
Ludvika
Sörviksbygdens kulturförening
Sörviksbygdens Kulturförening bildades 2001 som
resultat av en studiecirkel om bygden. En av föreningens uppgifter är att vårda Lekombergs och Sörviks gruvområden. Varje år arrangeras Lekombergsdagen. Då brukar många äldre bybor med personliga
minnen från gruvepoken återses.
Föreningen har givit ut två böcker: Med kamera i
Sörviksbygden och Sörviksbygden.
Medlemsskap i föreningen kostar 50 kr för enskild
och 75 kr för familj.
Upplysningar om föreningen lämnas av:
Ordförande Janne Svensson, tel 0240-39191
Sekreterare Christina Falk-Thomsen tel 0240-94068
Kassör Jan Johnson tel 0240-39424
Vill du besöka fler av Ekomuseum Bergslagens miljöer?
www.ekomuseum.se
Disponent Herman Henneman, 1930.
Platschef för gruvan i Lekomberg
fram till det att driften upphörde.
Ur Nils-Erik Nordqvists bildarkiv.
Foto: Anders Granath
MÄNNISKA | MILJÖ | LANDSKAP
SKULPTUR ”HOPPETS BÅT” AV IRENE SAMUELSSON OHLANDERS, FOTO: CHRISTINA LINDEQVIST
Byggnaderna som syns är
gruvans Anrikningsverk, de
byggdes upp under åren
1911-1912. Foto: Förlag, Sörlins
Papper En Gros, Rättvik.
Ur Nils-Erik Nordqvists bildarkiv.
Storgården
LEKOMBERGS
GRUVA
an
och alla har de sin historia.
Lekombergs
gruva
Brunnsviks folkhögskola
Gr
Lekombergs utsiktsplats är rester av det avfall som
kom från gruvkrossarnas stora, glupande käftar. Där
under låg berget och kämpade mot gruvarbetarnas
hackor och spadar i åtskilliga århundraden.
Från utsiktsplatsen kan du beskåda en milsvid vy
över sjön Väsman med sina öar och blåskimrande
berg i fonden. Därifrån ser du också författaren och
hembygdsforskaren Karl-Erik Forsslunds Storgården
och Brunnsviks folkhögskola, som båda är kända
platser sedan början av 1900-talet.
Samtidigt är det också en del av järnbärarland,
en del av Bergslagen, där gruvor och hyttor haft en
framträdande roll. Du kan se gruvlavarna i Blötberget,
Grängesberg och Saxberget resa sig i bakgrunden,
bortglömda monument över en svunnen storhetstid
Nyhammar
Gruvområde
I Lekomberg, ca 6 km nordväst om Ludvika, bröts
järnmalm redan på 1600-talet. Men det var först på
1800-talet som brytningen började på allvar, dock
med några längre och kortare avbrott. Sin glansperiod fick gruvan i Lekomberg en bit in på 1900-talet då den köptes av ett tyskt stålföretag i Dortmund.
Dit skickades sedan det mesta av järnmalmen för att
användas inom den tyska upprustningsindustrin.
Under denna tid uppgick arbetsstyrkan som mest
till drygt 200 personer. Brytningen upphörde 1944
och idag är alla gruvbyggnader rivna förutom transformatorstationen, som renoverades 1993.
Runt gruvområdet finns 15 informationstavlor. De
flesta av husgrunderna finns kvar, så det är lätt att
orientera sig med hjälp av tavlornas bilder.
Promenadslinga med informationstavlor
1. Maskinhus och lave
2.
Utsiktsplats
1
2
3.Huvudschaktet
3
4
5
6
14
Välkommen med oss tillbaka till den tid då det var liv
och rörelse vid Lekombergsgruvan!
Gruvstuga och fogdebostad
7
15
8
13
Gruvschakt och bostäder
5.
Branden 1931
6.
Arbetare vid verkstaden
7.
Verkstad och maskinsåg
8.
Linbanan till Källbotten
9.Gruvkontoret
10.Rutschbanan
9
12
Dagbrott
4.
11.Järnvägstunnel
12.Anrikningsverket
11
13.
Nedre Linbanestationen
14.Ungkarlsbaracken
10
15.Transformatorhuset
ruiner/rester av gamla gruvbyggnader
Lekombergs gruva under sin storhetstid. Bilden är från år 1929.
Foto: Anders Granath. Ur Nils-Erik Nordqvists bildarkiv.
Grangärdevägen
befintliga byggnader