Transcript Undervisningsmaterialet Otto

återanvänder
Informations- och uppgiftspaket för undervisning
re tur k artong
små me tallföremål
Om en ny
konservburk
framstalls av
returmetall i stallet
for av naturens
ravaror, sparar man
lika mycket energi
som det gar at till
att titta 7 timmar
pa TV.
Bästa lärare,
Denna mapp innehåller information om att minska på
mängden avfall, återvinning och andra saker i anslutning
till avfallshantering. I guiden hittar Du snabbt basinformation om olika områden av avfallshanteringen och om
hur avfallshanteringen är ordnad i östra Nyland. Mappen
innehåller också ett stort antal uppgifter av olika nivå,
bildmaterial och frågor att fundera på med eleverna. De
rätta svaren till uppgifterna och en lista med länkar till
www-sidor som tangerar ämnesområdena finns i slutet
av mappen. Materialet finns också i pdf-form på webbplatsen www.iuj.fi.
I bilderna figurerar sorteringsgrävlingen Otto med sina
vänner, igelkotten Selma och Råttan Rosk. Selma vet en
hel del om hållbar utveckling medan allt ännu är helt
nytt för Råttan Rosk!
Utgivare: Östra Nylands Avfallsservice Ab
www.iuj.fi
Layout: peak press
Tryck: Kansiopalvelu / Print Mill, 2011
INNEHÅLL
1. Dina val har betydelse .......................... 3
2. Att undvika avfall ..................................... 7
3. Sortering .......................................................15
4. Farligt avfall,
dvs. problemavfall ..................................... 24
5. Blandavfall ................................................. 29
Rätta svar . ........................................................ 33
Webblänkar . ................................................... 34
Eleverna görs
uppmärksamma på sina egna
och sina familjers val och
bildar sig en uppfattning
om vilken betydelse
de har.
1. DINA VAL HAR BETYDELSE
All miljöpåverkan har sin grund i människans beslut att göra någonting eller låta bli att
göra någonting. Våra val har stor betydelse för mångt och mycket.
SMARTA VAL leder till att det uppstår mindre avfall och mindre belastning av miljön. Miljövänliga
produkter har mindre miljöpåverkan. Hållbara
produkter som kan repareras blir inte avfall lika
snabbt som andra produkter. Förpackningar som
kan återvinnas duger som råvara för industrin och
ersätter då användning av naturresurser.
SÄMRE VAL leder till höga kostnader och stor
miljöpåverkan. Nedskräpandet förstör naturen
och är farligt för djur. Onödiga varor kostar både
då man köper dem och som avfall. Naturen belastas av framställning och avfallshantering av
onödiga varor.
Fragor att tanka pa:
•
•
•
•
Vad lönar det sig att beakta då man göra olika val?
Hur försöker man påverka de val som vi gör?
Fundera på vilka följder dina val har
- nedskräpning
- köp av onödiga saker
Hur många onödiga saker eller förpackningar hittar du på?
Informations- och uppgiftspaket för undervisning 3
VI JÄMFÖR OLIKA VAL
Plastkassar
Engångsblöjor
Hållbar kasse
Tygblöja
Engångshanddukar
Tyghandduk
Engångsmuggar
Porslinsmugg
Om varje
finlandare
anvander en
plastkasse i veckan,
uppstar det 5,4
miljoner kilogram
plastavfall
om aret!
Informations- och uppgiftspaket för undervisning 4
UP
PG
IFT
1.1 Är du en miljövän?
Ringa in det bästa alternativet!
1. Då kamerans batterier är tomma
a. returnerar jag dem till insamlingsstället i affären
b. slänger jag dem i avfallskärlet
c. jag använder inte engångsbatterier, jag använder laddningsbara batterier
2. Det är tre kilometer till den plats där jag idkar min hobby
a. mamma eller pappa för mig med bil
b. jag cyklar
c. jag tar bussen
3. Jag hittar ett par jeans i klädskåpet som har blivit för små
a. jag ger dem till någon som har rätt storlek
b. slänger dem i avfallskärlet
c. för dem till lopptorg
4. Då jag rör mig i skogen
a. kastar jag mitt skräp i ett dike i skogsbrynet
b. bränner jag upp mitt skräp i en brasa
c. bär jag mitt skräp med mig tills jag hittar ett avfallskärl
5. Det mest miljövänliga alternativet är:
a. att äta tallriken tom
b. att sätta matavfallet i kompostkärl
c. att slänga överbliven mat i avfallskärlet
6. Då mjölkburken har blivit tom
a. för jag den med annat kartongavfall till återvinningspunkten för kartong
b. slänger jag den bland annat avfall
c. bränner jag den i eldstad
7. Då jag går till affären packar jag mina varor
a. i en papperskasse som jag köper
b. i en tygkasse som jag har tagit med mig hemifrån
c. i en plastkasse som jag köper
RESULTAT
1-3 rätt: Bra, men du måste ännu lära dig vilka alternativ är de bästa för miljön. Du
kan till exempel fundera på miljövänliga val med dina föräldrar, det är roligt!
4-5 rätt: Fint, du vet redan en hel del om sortering av avfall och miljövänliga val. Om
du övar dig lite till, så kan du bli en riktig avfallsexpert!
6-7 rätt: Grattis, du har goda kunskaper i avfallsfrågor. Du kommer väl ihåg att också
tillämpa din kunskap varje dag!
Informations- och uppgiftspaket för undervisning 5
UP
PG
IFT
1.2 Vilket alternativ
är bättre för miljön?
Ringa in det bättre alternativet
och färglägg rätt bild!
1.3 Vilket alternativ
är bättre för miljön?
Ringa in det bättre alternativet!
Fundera tillsammans på varför det alternativ
som ni har valt är bättre!
Hållbar kasse
Plastkassar
tygkasse
plastkasse
lopptorg
sparmarket
lite förpackad
tvättmedel som är
ett farligt avfall
Renhet
Nedskräpning
nedskräpning
engångsmugg
återvinningscentral
Porslinsmugg
Engångsmuggar
porslinsmugg
avstjälpningsplats
inhemsk vara
importerad vara
digikamera
handpapper
buss
tygblöja
Personbil
ren natur
bränna i eldstad
gemensamma varor
Avstjälpningsplats
tallsåpa
ekopunkt
biobesök
Ekopunkt
styroxförpackad
leksak från affären
egna varor
engångskamera
handduk
egen bil
engångsblöja
Buss
Informations- och uppgiftspaket för undervisning 6
Eleverna tillägnar
sig avigsidan av
materiella ideal och lär
sig hur man undviker att
det uppstår avfall.
2. ATT UNDVIKA AVFALL
Då det inte bildas avfall, måste man inte heller tänka på hur man skall bli av med det. Det behöver
varken transporteras eller hanteras. Det bildas mindre utsläpp och man sparar energi och euron.
Det bästa avfallet är sådant avfall som inte alls uppstår, vilket vi inte alls producerar. Att producera
varor - tillverkning, förpackning och transport - belastar miljön, förbrukar energi och material. Med
livscykel avses olika skeden i en produkts liv från att
den skapas tills den blir överflödig och blir avfall.
Varje skede i en produkts livscykel påverkar miljön.
Det avfall som uppstår borde i första hand styras till återanvändning. I andra hand borde avfallet
utnyttjas som material eller energi (återvinning eller energiutvinning). Det sämsta alternativet är att
deponera avfallet på avstjälpningsplats.
ÅTERANVÄNDNING = Verksamhet där en produkt
används på nytt, antingen i samma eller en annan användning (t.ex. köps på lopptorg, fyller returflaskor)
UTNYTTJANDE = Innebär att man tar till vara det
material eller den energi som en produkt innehåller
ÅTERVINNING = Verksamhet vars avsikt är att tillvarata avfallet som material för att användas på nytt
ENERGIUTVINNING = Avser att avfallet bränns
upp i ett kraftverk och att det bildas elektricitet,
ånga och fjärrvärme
Fragor att tanka pa:
Olika föremål kan tas in i klassen, t.ex. en
plastkasse, ylletröja, leksak, tidning och äpple.
• Hur lång väg har de olika föremålen gått?
(t.ex. kläder från Indien, leksaker från Kina
och äpplen från Frankrike)
• Vilka föremål är nyttiga och vilka onödiga?
Kan de ersättas av något alternativ som
belastar miljön mindre? (t.ex. tygkasse,
tidning på bibliotek, inhemskt äpple)
• Vad sker med sakerna då de inte längre
används? Vilket skulle vara det smartaste
•
•
alternativet? (t.ex. avstjälpningsplats,
återvinning/kompost, reparation,
lopptorg)
Vilka nya vettiga sätt att använda
föremålen på kan man hitta på? (t.ex.
ändra, pyssel, ge bort)
Vilken nytta har du och miljön av
sparsamhet? (t.ex. spara pengar då man
inte köper nytt, sparar på naturresurser
och energi då man inte tillverkar nytt,
miljön sparas då det inte uppstår avfall)
Informations- och uppgiftspaket för undervisning 7
PLASTENS VÄG TILL SOPKÄRLET
- EN PLASTFÖRPACKNINGS LIVSCYKEL
1) Olja används som råvara till plastförpackningar
och dess väg börjar på en oljeborrplattform. Därifrån transporteras den med tankers till en plastfabrik i t.ex. Finland.
2) Vid plastfabriken tillverkas plastkulor, vilka
transporteras med lastbilar till plastförpackningsfabriken.
3) De förpackningar som tillverkas i fabriken, distribueras med flygplan, färjor och lastbilar till fabriker
som tillverkar olika produkter.
4) Plastförpackningarna tas i bruk t.ex. i en livsmedelsfabrik. De förpackade produkterna transporteras till centrallager eller direkt till butikerna.
5) I butiken väljer familjerna vad de vill köpa, en del
förpackat i plast.
6) Hemma tillreds god mat av produkterna och förpackningarna slängs i sopkärlet.
7) Soppåsen kastas i avfallskärlet på gården, varifrån den transporteras till en avstjälpningsplats
eller ett kraftverk som bränner avfall.
Varje skede
Den ekologiska
i en produkts
ryggsäcken uttrycker i
livscykel påverkar
kilogram hur mycket
miljön.
naturresurser en produkt har
förbrukat under sin livscykel;
på sin väg från råvara
till produkt, under sin
användningstid och
som avfall.
Till exempel
väger den ekologiska
ryggsäcken för
en 200 gram tung
mobiltelefon över
100 kg.
Informations- och uppgiftspaket för undervisning 8
Blir man lycklig av saker?
”Människor vill ha allt möjligt i sina händer,
främmande saker från främmande länder.
Skåpen fylls av det ena med det andra,
medan livet bekanta stigar vandra.
Glädjen kan nås utan grejer, det är tanken!
För att finna lyckan behövs inte ens banken”
Elina Karjalainen (i svensk översättning av Thomas Antas)
HUR KAN JAG INVERKA
PÅ HUR MYCKET AVFALL
SOM BILDAS? Varje
finlandare
producerar
300 kg
blandavfall
per ar.
• Köp inte onödiga saker - skräp fyller hyllorna och är
slöseri med pengar!
• Reparera, återanvänd, ändra - förläng sakernas
livstid, så behöver du inte nya från butiken!
• Leta efter det du behöver på lopptorg - något som
inte passar en kan vara perfekt för en annan!
• Låna, köp gemensam med grannen, miljöpåverkan
och kostnaderna halveras om man köper en
gemensam, måste man ha eget av allting?
• Undvik engångsföremål - kom ihåg butikskassen!
Informations- och uppgiftspaket för undervisning 9
UP
PG
IFT
2.1 Då man gör uppköp lönar det sig att
tänka efter om inköpet faktiskt är nödvändigt
•
•
•
•
•
•
Vad är det för skillnad på att vilja ha och att
behöva?
Vilka onödiga saker har du skaffat på senaste
tiden?
Vilka föremål har du som du kunde avstå ifrån?
Hur kan du förlänga användningstiden för
olika föremål?
Vet du var du kan underhålla/låta reparera
dina grejor?
Tänk på vilka saker du har hemma och hur
•
•
•
•
långa garantitider de har.
Vilka alternativ finns det till att köpa egna
saker?
Vet du var dina grejer hör hemma då de blir
avfall?
Hur kunde man påverka folks
konsumtionsvanor?
Fundera på varför du överhuvudtaget går till
butiken.
2.2
Återanvändning eller återvinning? Fundera på vad man kunde göra med följande föremål!
Tidning
Gammal rock
återanvändning
återanvändning
återvinning
återvinning
Saftflaska av glas
Gammal leksak av plast
återanvändning
återanvändning
återvinning
återvinning
Skor som man har växt ur
Bok
återanvändning
återanvändning
återvinning
återvinning
Mjölkburk
Konservburk
återanvändning
återanvändning
återvinning
återvinning
Informations- och uppgiftspaket för undervisning 10
UP
PG
IFT
2.3 Serie/berättelse om något föremåls liv
Rita en serie eller skriv en berättelse om något viktigt föremåls liv.
Använd frågorna nedan till hjälp.
Vilket föremål har du valt? (3)
Av vilken råvara/material har föremålet tillverkats? (1)
Var har föremålet tillverkats och hur? (2)
Hur kommer föremålet till försäljning? Förpackas det? Hur transporteras det? (4)
Var har du skaffat föremålet? (5)
Hur använder du föremålet? (6)
Var hamnar föremålet då du inte längre behöver det?
På avstjälpningsplats, återanvändning eller återvinning? (7)
1
2
3
4
5
6
7
Informations- och uppgiftspaket för undervisning 11
UP
PG
IFT
2.4 Pyssel med avfall
En stad av mjölkburkar
Material: Tomma mjölkburkar, olikfärgade papper,
olika pennor, lim och sax.
Utförande: Var och en pysslar t.ex. sitt eget hus
genom att belägga eller färglägga det efter egen
smak (höghus stående, radhus liggande eller egnahemshus av avskurna burkar). Efter detta limmas husen upp på en stor kartong, varvid de bildar
en hel stad.
Pennställ av mjölkburkar
Material: Tomma mjölkburkar, papper/filttyg i
olika färger, pennor i olika färger, pärlor/prydnadsband o.dyl., lim och sax.
Utförande: Var och en tillverkar sin egen pennställning enligt egen smak av en mjölkburk. Bottnen (ca 10 cm) klipps bort från mjölkburken, varefter den beläggs, pryds ut och markeras med till
exempel det egna namnet.
Husdjur av toalettpappersrullar
Material: Tomma toalettpappersrullar, stadig kartong, yllegarn i olika färger, lim och sax.
Utförande: Toalettpappersrullarna blir t.ex. katter
och hundar. Först klipper man djurets framända
(huvud och ben sett rakt framifrån) och bakända
(svans och ben sett rakt bakifrån), varefter pappersrullen limmas mellan dessa för att bilda kropp.
Rita ögon, mun, näsa och morrhår på djuren. Rul�larna kan färgläggas eller så kan man limma garnstumpar på rullen som päls.
Äggfack blir tomtar och änglar
vita eller röda. Huvudena görs av massabollar vilka
med hjälp av tändstickor fästs vid kropparna (det
lönar sig att göra ett hål med saxen uppe på åsen).
Därefter ritas anletsdragen på figurerna. Tomtarna
förses med en tomteluva av röd filt och skägg av
bomull. Änglarnas hår tillverkas av bomull eller
garnstumpar. Änglarnas vingar klipps ut ur den
vita filten.
Udda strumpa bli igelkott
Material: Udda stumpor, hobbyögon eller knappar, brunt och ljust yllegarn, lim och sax.
Utförande: Var och en gör en igelkott av en udda
strumpa som har tagits med hemifrån. Ögonen
görs av hobbyögon eller knappar, näsan av filttyg
och taggarna av garn. Igelkotten kan stoppas upp
med tex. bomull eller ned kan fungera som handdocka.
Udda fingervante blir rolig fingerdocka
Material: Udda fingervantar, hobbyögon eller
knappar el.dyl., yllegarn i olika färger, filttyg i olika
färger, bomull, pennor i olika färger, lim och sax.
Utförande: Fingerdockan kan antingen göras så
att vart och ett finger utgör en figur eller så, att
hela handen representerar t.ex. en grupp tomtar.
Av en vit fingervante kan man t.ex. göra en snögubbe genom att fylla en fingerspets med bomull och snöra av till ett huvud med en garnstump.
Händerna kan man göra av vitt filttyg. Hatten kan
göras av svart filttyg och en morot till näsa kan
klippas till från orange filttyg. Ögon, mun och rockens knappar kan lättast ritas dit med svart tusch.
Material: Äggfack, massabollar, tändstickor, röd
och vit filt, bomull, ljust yllegarn, målfärger, pennor i olika färger, lim och sax.
Utförande: Äggfackets åsar klipps loss (det blir 8
st av ett äggfack för ett dussin ägg) och de görs till
kropp för änglar eller tomtar genom att måla dem
Informations- och uppgiftspaket för undervisning 12
UP
PG
IFT
2.5 Hur mycket kan man spara?
Det uppstår dagligen avfall också i skolorna. Nu skall vi räkna hur mycket avfall det uppstår
och hur mycket vi skulle spara om vi skulle övergå till mera ekologiska alternativ.
Lågstadieskolan har 120 elever, 8 lärare och rektor.
a. I tredje klass finns 20 elever som alla tvättar
sina händer 4 gånger under skoldagen. Skolan
använder sig av pappershanddukar.
Räkna hur många pappershanddukar man sparar
1. i hela klassen per dag om man skulle använda
tyghandduk?
2. i hela klassen per vecka om man skulle använda tyghanddukar?
3. per elev per dag om användningen av pappershanddukar halveras?
4. per elev i veckan om användningen av pappershanddukar halveras?
5. i hela klassen per dag om användningen av
pappershanddukar halveras?
6. i hela klassen i veckan om användningen av
pappershanddukar halveras?
b. I matsalen används engångsmuggar även om
man kunde övergå till att använda glas.
Hur många engångsmuggar skulle man spara
om man skulle använda glas
1. per dag?
2. per vecka?
3. per månad (20 skoldagar)?
4. per år (190 skoldagar)?
liter stor skräpkorg, som blir full varje dag. Städaren tömmer skräpkorgen varje dag.
1. Hur många liter skräp tömmer städaren i avfallskärlet på gården på två dagar?
2. Hur många liter skräp tömmer städaren i avfallskärlet på gården på två veckor?
d. Skolans elever skräms av den stora mängden
avfall och bestämmer sig för att halvera mängden
skräp. Städaren tömmer klassrummens skräpkorgar endast var annan dag.
1. Hur många liter skräp töms i avfallskärlet på
gården på två dagar?
2. Hur många liter skräp töms i avfallskärlet på
gården på två veckor?
e. I matsalen sorteras bioavfall och blandavfall
skilt. Det uppstår 5 kg bioavfall per dag, inklusive pappersservetter. En pappersservett väger
2 gram.
1. Hur mycket vägen servetterna från en klass på
25 elever?
2. Hur mycket väger hela skolans servetter per
dag?
Man fattar beslut om att inte längre använda pappersservetter.
3. Hur mycket bioavfall bildas det nu per dag?
4. Hur mycket bioavfall bildas det per vecka?
c. Skolan har 8 klassrum. Varje klassrum har en 5
2.6 Uppföljning av skolans avfall
Uppgiften har som avsikt att granska konsumtionen i skolan.
1) Var och en följer med sitt eget beteende och
skriver upp sina iakttagelser under några dagar:
• hur många pappershanddukar tar jag åt gången då jag torkar mina händer?
• hur mycket mat lämnar jag kvar och kastar bort?
• hur mycket och vilket slags skräp kastar jag i
skräpkorgen under skoldagens lopp?
2) Efter uppföljningen kan man grubbla på metoder för att minska på mängden avfall:
• Skulle en pappershandduk vara tillräckligt?
• Lönar det sig att ta mer av maten än att ta för
•
mycket på en gång?
Kunde jag minska på mängden annat skräp?
3) Vid sidan av det egna beteendet följs hela skolans beteende upp.
• Slösar man i skolan? Skulle en del av skolans
avfall kunna sorteras för att det inte skulle bildas så mycket blandavfall?
• Om man upptäcker att det bildas onödigt avfall, kan man tillsammans planera roliga skyltar/sorteringsanvisningar (t.ex. ”Spara naturen, ta endast ett papper” i toaletten)
Informations- och uppgiftspaket för undervisning 13
UP
PG
IFT
2.7 Vilket viktigt råd får du?
Fyll i korsordet!
18.
1.
2.
4.
Ö
2.
1.
3.
3.
5.
4.
8.
5.
7.
6.
E
6.
10.
N
7.
9.
8.
9.
10.
11.
11.
12.
12.
16.
13.
13.
14.
15.
15.
14.
17.
16.
17.
1. Föremål som hör hemma i metallinsamlingen,
vilket har använts för förvaring av ananas.
2. Hjälper sjuka personer, gamla sådana är farligt avfall.
3. Någonting för pappersinsamlingen som kommer i
postluckan/-lådan varje morgon.
4. Sätts i kompostor/bioavfallskärl, det som blir kvar
av en gul frukt.
5. Hör hemma i kompostor eller bioavfallskärl,
i stället för kaffesump?
6. Skräp som blir kvar då man gottat sig.
7. Det kanske allmännaste avfallet i hemmet som hör
hemma bland returkartong. Bildas då drickan är slut.
8. Elektrisk apparat som är viktig vid städning.
9. Många apparater behöver sådan för att fungera,
farligt avfall då strömmen är slut.
10. Nyttoavfall som kan sättas bland returkartong,
i bioavfallskärl eller kompostor efter att innehållet
har blivit läckra omeletter.
11. Farligt avfall som hittas i bilar och mobiltelefoner,
måste laddas.
12. Läggs bland returkartong då du har ätit den runda maten.
13. Kan ersätta glödlampor, farligt avfall då de gått sönder.
14. I lemonad finns det kol____, ofta ett farligt avfall.
15. Denna blir tom då du målar och som tom är den
metallavfall.
16. Då du har bryggt en brun dryck med kokare
kan du lägga detta bland bioavfallet.
17. Föremål som läggs i glasinsamlingen, har använts
för förvaring av en söt substans som kan ätas
till exempel till plättar.
18.
Informations- och uppgiftspaket för undervisning 14
Eleverna får
information om
sortering och aktiveras
att sortera.
3. SORTERING
Det lönar sig att sortera avfall! Avfallet är värdefull råvara för tillverkning av nya varor.
Då man får råvaran från avfall, måste den inte tas från naturen. Avstjälpningsplatserna växer
inte lika fort och det uppstår mindre växthusgaser.
Det uppstår mycket avfall vid matlagning, renovering och andra hushållssysslor. Genom att sortera
avfallet och föra det till insamlingsställen kan man
avsevärt minska på mängden blandavfall. Bioavfall
kan också komposteras.
Återvinningsrutinerna är lite olika ordnade på
olika orter. Kommunerna fastställer återvinningskraven i sina avfallshanteringsbestämmelser.
Många kommuner har överlåtit de praktiska arrangemangen på kommunalt ägda avfallshante-
ringsbolag.
Östra Nylands Avfallsservice Ab sköter avfallshanteringen i Sibbo, Askola, Borgnäs, Borgå och
Lovisa. Återvinningens och avfallsservicens rutiner
finns återgivna på sidan 16 i guiden.
En del av avfallet ligger utanför kommunens ansvar och ansvaret ligger enligt lag hos producenten. Tillverkare och importörer av dessa produkter
ansvarar också för avfallshanteringen (t.ex. papper,
däck, batterier, elektronik).
Fragor att tanka pa:
En kasse med olika avfall kan tas in i klassen
för att betraktas.
• Vilket slags avfall uppstår i en familj
och var skall det sättas? (hemmets
nytto- och blandavfallskärl,
kompost, ekopunkt, Otto-insamling,
•
småavfallsstation, lopptorg eller annan
återanvändning)
Av vilket avfall kan man tillverka nytt
tidningspapper? Vilken råvara ersätter
returpappret då? (tidningar tillverkas av
gamla tidningar, vilket ersätter trä)
En fråga som ofta ställs:
Varför finns det ingen särskild insamling av plast i östra Nyland?
Det är besvärligt att återvinna hushållsplast, eftersom materialåtervinning förutsätter plast av jämn kvalitet.
Hushållsplastens kvalitetsvariationer och orenhet är ett hinder för återvinning. Det är för tillfället lättare
att omvandla plastavfallet till energi, såsom elektricitet och fjärrvärme. Blandavfallet från de östnyländska
hemmen, såsom plastförpackningar, transporteras direkt till ett kraftverk för energiproduktion.
I kapitel 5 finns mera information om blandavfall.
Informations- och uppgiftspaket för undervisning 15
AVFALLSHANTERINGEN I ÖSTRA NYLAND
(Borgå, Sibbo, Lovisa, Askola och Borgnäs)
OTTO-INSAMLING
(årligen på fastlandet och
till havs) farligt avfall och
metallskrot
SMÅAVFALLSSTATIONER 5 st
trädgårdsavfall, trä, metall,
farligt avfall, elektriska
apparater, skrymmande avfall
EKOPUNKTER 95 st
papper, returkartong, glas och
metall (UFF klädinsamling vid
en del punkter)
Blandavfallspunkterna
är avsedda för bl.a.
sommargästernas blandavfall
Egnahemshusens
blandavfall
avhämtas från
avfallskärl.
Bioavfall kan
komposteras i
egen kompostor.
Höghusens blandavfall
avhämtas från avfallstak
- blandavfall
- bioavfall
- returkartong
- papper
- annat (metall och glas)
LOPPTORG
hela föremål kan
återanvändas t.ex.
www.iujkirpputori.fi
Avfallet förs till energiutvinning, till ny råvara eller hanteras vid Domargårds avfallscentral.
Informations- och uppgiftspaket för undervisning 16
EK
OP
UN
KT
ER
ll,
Blandavfa
,
a
e
nd vfall
skrymma
iska
tr
k
le
e
ch
ll o
nas
farligt avfa
m
får inte lä
n
apparater
ta
u
,
a
nktern
till ekopu
r
a
h
n
e
g
mottagnin avfallsid små
ordnats v
a.
ti
sta onern
Ekopunkt
GLAS
GLAS
glasburkar och
-flaskor av klart eller
färgat glas
Etiketter och
halsringar behöver
inte tas bort. Inget
porslin, keramik eller
fönsterglas.
RE TURK ARTONG
RETURKARTONG
wellpapp
mjölk- och saftburkar
kartongförpackningar
papperspåsar
pizzalådor och äggfack
engångskärl av kartong
Platta till
förpackningarna.
Plastdelar behöver
inte tas bort!
PAPPER
PAPPER
tidningar
tidskrifter
reklampost
kuvert
kopieringspapper
Allt papper som
kommer genom
postluckan
kan föras till
pappersinsamlingen!
SMÅ METALLFÖREMÅL
SMÅ METALLFÖREMÅL
metallburkar
aluminiumfolie och
-formar
kastruller, stekpannor
metallrör och -stycken
tomma, tryckfria
aerosolburkar
nyårstenn
Ej för elektronik
eller farligt avfall.
Informations- och uppgiftspaket för undervisning 17
SM
ELEKTRISKA APPARATER
televisioner och videobandspelare
instrument
datorer
skrivare
tvättmaskiner
spisar och ugnar
kylskåp och frysboxar
lampor
andra elektriska apparater
METALLSKROT
möbler av metall
cyklar
bilchassin och bildelar
metallrör
tomma metallkärl
annat metallavfall
Vätskorna bör tas bort
från maskiner (t.ex.
bensin och oljor).
På småonerna
ll
fa
av sstati
papper,
en
mottas äv
g, metall
returkarton
och glas.
TRÄAVFALL
ris och kvistar (skilt)
omålat trä
målat trä
träskivor
möbler
formbräder från
betongarbeten
annat träavfall
Tryckimpregnerat trä
räknas som farligt avfall
och lämpar sig inte
bland träavfall.
BLAND- OCH
BYGGAVFALL
plastmaterial
styrox
söndriga kläder
madrasser och mattor
kakel
wc-skålar
ÅA
VF
AL
LS
ST
AT
IO
NE
FARLIGT AVFALL
DVS. PROBLEMAVFALL
ackumulatorer och
batterier
lysrör
lågenergilampor
spillolja
målfärg och lim
kemikalier
starka tvättmedel
annat avfall som klassas
som farligt avfall
Farligt avfall bör
förpackas väl
och markeras om
förpackningen inte är
den ursprungliga.
TRÄDGÅRDSAVFALL
krattade löv
växter och gräs
mossa och delar av
blommor
äpplen (skilt)
annat organiskt
material från
trädgården
Smaavfallsstation
METALLSKROT
FARLIGT AVFALL
ELEKTRISKA
APPARATER
Informations- och uppgiftspaket för undervisning 18
R
PAPPRETS VÄG Till pappersinsamling:
• tidningar
• tidskrifter
• reklampost
• kuvert
• kopieringspapper
• telefonkataloger
• böcker med mjuka pärmar
Insamlingspunkter:
• hög- och radhusens avfallstak
• ekopunkterna
• avfallsstationerna
papPer
Det insamlade pappret balas och förvaras. Pappersbalarna levereras till pappersfabrikerna som
råvara för nytt papper. Returpapper används för
tillverkning av bl.a. katalog- och tidningspapper,
mjukpapper och ekoull.
KARTONGENS VÄG
Till kartonginsamling:
• wellpapp
• mjölk- och saftburkar
• kartongförpackningar
• papperspåsar, -kassar och -säckar
• pizzakartonger och äggfack
• engångskärl av kartong
Insamlingspunkter:
• hög- och radhusens avfallstak
• ekopunkterna
• småavfallsstationerna
re turk artong
Den insamlade kartongen balas och förvaras. Kartongbalarna levereras till kartongfabrikerna som
råvara för ny kartong. Den används för tillverkning
av bl.a. nya förpackningar och hylsor.
METALLENS VÄG
Till metallinsamling:
• metallburkar
• aluminiumfolier och -formar
• metallkärl
• metallrör och -stycken
• tomma, tryckfria aerosolförpackningar
• nyårstenn
Insamlingspunkter:
• hög- och radhusens avfallstak
• ekopunkterna
• småavfallsstationerna
SMÅ METALLFÖREMÅL
Den insamlade metallen transporteras till en sorteringsanläggning, där den krossas och sorteras enligt metall. Stålet förs till stålfabrikerna. Aluminiet
smälts till tackor och leveras som råvara till aluminiumgjuterierna. Returmetallen blir bl.a. tvättmaskinsdelar, dvd-spelarstommar och konservburkar.
Informations- och uppgiftspaket för undervisning 19
GLASETS VÄG
Till glasinsamling:
• glasburkar och -flaskor av klart och färgat glas
Insamlingspunkter:
• hög- och radhusens avfallstak
• ekopunkterna
• småavfallsstationerna
glas
Det insamlade glaset levereras till en behandlingsanläggning. Insamlat glas rengörs och krossas och
används sedan som råvara för tillverkning av glasull och nya glasförpackningar.
BIOAVFALLETS VÄG
Till bioavfallskärlet:
• skal av frukt och grönsaker
• matrester
• skämda livsmedel
• tepåsar
• kaffefilter och -sump
• äggskal och -fack
• blommylla och växtrester
• hushållspapper och servetter
BIOAVFALL
Bioavfallet transporteras till en komposteringsanläggning, där den blir till blommylla och jordförbättringsmedel. En del av bioavfallet används för framställning av biogas, vilken används som energikälla.
Bioavfallet kan också komposteras i egen kompostor! Den mylla som uppstår kan användas i den
egna trädgården.
Temperaturen
i en
valfungerande
kompostor kan
stiga sa hogt som
till 85 grader,
vilket ar lika
varmt som
i bastun.
Informations- och uppgiftspaket för undervisning 20
UP
3.1 Avfallssorteringstävling
Material: En soppåse blandavfall med samma
innehåll för varje lag. Dessutom behöver varje lag
”sopkärl” som t.ex. kan tillverkas av kopieringspapperslådor, alternativt kan man använda annat underlag. Sopkärlen eller underlagen namnges enligt
de sorteringsfraktioner som behövs, t.ex. metall,
farligt avfall, kompost, avstjälpningsplats, glasinsamling osv.
Utförande: Tävlingen lämpar sig till exempel för
skolans miljödag, varvid klasserna kan tävla med
varandra genom att bilda ett lag från varje klass
eller bilda lag av elever i olika åldrar. Tävlingen kan
också utföras i klass genom att dela upp klassen i
mindre grupper.
Idén är att varje lag sorterar sina sopor så felfritt
som möjligt. Det lag som lyckas bäst vinner tävlingen. Laget får en poäng för varje rätt sorterat föremål,
på motsvarande sätt erhåller laget en minuspoäng
för varje felsorterat föremål. Vissa saker kan sorteras
rätt på flera än ett sätt. Avfallets återanvändning bör
motiveras innan laget erhåller poäng.
Innehållsförslag: konservburk, serietidning, batteri, brödpåse av papper, rent trä, impregnerat/målat trä, mjölkburk, plastpåse, strumpa, korvförpackning, lemonadflaska av glas, lemonadflaska av plast,
äggfack, reklam inslagen i plast, styrox-bit, porslinskärl, tidning, tepåse, hushållspapper, pappersnäsduk, glasburk med metallock, fruktskal, kuvert med
”fönster”, vanligt vitt kuvert, liten plastleksak.
PG
IFT
3.2. Uppställande
av avfallsguide
Material: Papper/häfte, gamla tidningar, pennor i
olika färger, lim och sax.
Utförande: Eleverna undersöker vilket slags avfall
det uppstår i hemmet, vad det har för material och
hur det sorteras. Observationerna antecknas i ett
häfte. Avsikten är att göra en avfallsguide för hemmet, ur vilken olika avfallsslag jämte sorteringsanvisningar framgår. Guiden åskådliggör med bilder
som ritas själv eller med hjälp av bilder som klipps
ut ur tidningarna. Eleverna kan ta hem sin guide
för att sättas upp t.ex. på kylskåpsdörren eller i
städskrubben, varvid också andra familjemedlemmar lär sig sortera rätt.
Varje elev kan göra sin egen guide utgående från
sina egna och andra elevers avfallsförteckningar.
Alternativt kan klassen sammanställa en gemensam guide genom att först skissa upp guidens
struktur utgående från avfallsförteckningarna,
varefter innehåll och form kan fastställas utgående från gemensamt arbete. Ett par elever skriver
sedan ren guiden på textbehandlingsprogram
utgående från skisserna. Guiden skrivs ut till var
och en, varefter eleverna klipper ut/ritar lämpliga
illustrationer till guiden.
3.3 Sorteringslek
Utförande: Tre platser namnges enligt avfallsfraktioner, till exempel bioavfall, farligt avfall och
kartong. Sorteringsanvisningarna repeteras innan
man börjar, handledaren ropar sedan ut olika avfall
och eleverna springer till rätt ställe.
Informations- och uppgiftspaket för undervisning 21
UP
PG
IFT
3.4 Vilket avfall hamnar var?
Dra en linje från avfallet till dess rätta plats!
GLAS
RE TURK ARTONG
PAPPER
SMÅ ME TALLFÖREMÅL
VAD KUNDE
ELLER
BORDE HA
SORTERATS?
Informations- och uppgiftspaket för undervisning 22
UP
PG
IFT
3.5 Kombineringsuppgift - var hör avfallet hemma?
Dra en linje från avfallet till dess rätta plats!
chipspåse
glödlampa
lysrör
batteri
tom målfärgsburk
karamellpapper
tepåse
bok med hårda pärmar
äggfack
kuvert
dricksglas
brödrost
porslinskanna
telefon
BLANDAVFALLSKÄRL
BIOAVFALLSKÄRL
KOMPOSTOR
INSAMLING AV FARLIGT AVFALL
INSAMLING AV ELEKTRONIKAVFALL
PAPPERSINSAMLING
RETURKARTONGINSAMLING
GLASINSAMLING
METALLINSAMLING
AFFÄR/BUTIK
3.6 Bekant med mottagningsställena!
Besök till ekopunkten
Hela klassen beger sig för att gemensamt bekanta
sig med en ekopunkt i närheten för att se vilka avfallsslag som tas emot där. Olika nyttoavfall tas med
från skolan för att man på stället skall kunna öva sig
i sortering. Besöket kan göras på egen hand eller
så kan man begära att vår rådgivare kommer med.
•
•
•
•
•
Äventyr vid småavfallsstationen
Hela klassen besöker småavfallsstationen. Eleverna kan ta med sig häften och pennor och anteckna
sina observationer.
• Hur märker du att du befinner dig på en småavfallsstation?
• Vilka slags avfall såg du under besöket?
Såg du något som ännu kunde användas?
Skulle du ha haft lust att ta något med dig?
Vad var det roligaste/tråkigaste föremålet som
du såg vid småavfallsstationen?
Hurudan var stämningen vid småavfallsstationen?
Tänk på ord som du kopplar till småavfallsstationen och skriv ned dem. Jämför förteckningarna vid skolan och se vilka olika tankar
stationen väckte.
Kom på förhand överens om besöket vid småavfallsstationen med vår kundrådgivare Sabina Lindström
(tfn 020 637 7088), som kommer och guidar vid
besöket.
3.7 Hur förmultnar bioavfall -test
Material: två gastygspåsar, matrester och hushållspapper, plast och metall.
Utförande: Testet utförs tillsammans. Läraren och
elever lägger förmultnande avfall (matrester, hushållspapper o.dyl.) i den ena påsen och avfall som
inte förmultnar i den andra (plast, metall o.dyl.). På-
sarna sluts och grävs ned i jorden eller i en kompost.
Efter en månad grävs påsarna upp och man undersöker tillsammans vad som har hänt med innehållet. Påsarna grävs ned i jorden eller komposten igen
och en månad senare tas de igen upp för att se hur
förmultningen framskrider.
Informations- och uppgiftspaket för undervisning 23
Eleverna kan identifiera
avfall som är farligt för
natur och hälsa, de lär sig
också hur farligt avfall
skall hanteras.
4. FARLIGT AVFALL,
DVS. PROBLEMAVFALL
Vad är farligt avfall?
Många ämnen som vi hanterar dagligen klassas
som farligt avfall. Hemmets farliga avfall går i allmänhet att finna i garaget, städskrubben, under
diskbänken eller i medicinskåpet.
Sådana ämnen som har markerats med varningsmärke är farliga avfall (se bild sid. 25).
Alla farliga avfall är dock inte markerade. Mobiltelefonernas batterier, frysboxar, lysrör, mediciner,
batterier, adb- apparater och annan elektronik är
också farligt avfall.
Hur skall farligt avfall hanteras och var skall
det föras?
Farligt avfall får inte sättas i vanliga sopkärl eller hällas ut i avloppet, utan de förvaras skilt och
lämnas till insamling av farligt avfall. Avfallet bör
markeras som farligt avfall eller förvaras i sin ursprungliga förpackning. Farligt avfall tas emot vid
småavfallsstationerna eller ambulerande uppsamlingsbilar.
Dessutom tas mediciner emot av apoteken och
batterier i de affärer där de säljs.
Obs! Ämnen som har försetts med märke för fara
får inte röras. De kan påverka både miljö och hälsa.
De bör alltid förvaras utom räckhåll för barn.
Var hamnar det farliga avfallet?
Farligt avfall förs till en problemavfallsanläggning,
där det oskadliggörs och utnyttjas som energi eller
nytt material. Till exempel olja och elektronik kan
utnyttjas för tillverkning av nya produkter.
Fragor att tanka pa:
•
•
•
Finns det farligt avfall i klassen eller era hem? (t.ex. märkta ämnen, elektronisk apparatur,
batterier, lågenergilampor och lysrör)
Vilket är det rätta sättet att göra sig av med farligt avfall? (förs till insamling av farligt avfall)
Varför bör man vara särskilt omsorgsfull vid uppbevaring av farliga ämnen? Varför skall de
inte förvaras i en lemonadflaska? (farligt avfall är skadligt för miljö och hälsa, de kan leda till
allvarliga skador för människor)
Informations- och uppgiftspaket för undervisning 24
VA
FÖ RN
R F ING
AR SM
LIG Ä
T A RKE
VF N
AL
L
GAMLA MÄRKEN SOM FORTFARANDE ANVÄNDS:
Frätande
Giftig
Oxiderande
Brandfarlig
Miljöfarlig
Skadlig
Explosiv
NYA MÄRKEN SOM REDAN ÄR I ANVÄNDNING:
FYSIKALISK FARA
Brandfarlig
MILJÖFARA
Explosiv
Oxiderande
Gas under tryck
Miljöfarlig
FARA FÖR HÄLSA
Giftig
Hälsofarlig
Skadlig
Frätande
Informations- och uppgiftspaket för undervisning 25
FARLIGT
AVFALL
DE VANLIGASTE FARLIGA
AVFALLSSLAGEN,
DVS. PROBLEMAVFALL
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
ackumulatorer och ackumulatorvätskor
bensin
syror
kylar-, broms- och kopplingsvätskor
växtskydds- och bekämpningsmedel
lösningsmedel
målnings-, lack- och limrester
oljor och oljefilter
kylanläggningar
lysrör
lågenergilampor
vissa tvätt- och rengöringsmedel
el- och elektronikskrot
laddningsbara batterier och ackumulatorer
mediciner och kvicksilvertermometrar
nagellacksborttagningsmedel
En liter
spillolja
kan forstora
100 000 liter
dricksvatten!
Informations- och uppgiftspaket för undervisning 26
UP
PG
IFT
4.1 Ordlabyrint – sök efter fem föremål som klassas
som farligt avfall och färglägg bilderna!
ME
D
I
C
I
N
Å
H
P
KK
I
O
L
Y
SRÖRN
FÖUULSA
Ä
ONANK
Z
RET
J
L
I
M
G
B
H
L
P
OL
H
Y
MOSK
I
4.2 Ordlabyrint – hittar du tio föremål som klassas
som farligt avfall?
O
I
RETTA
B
NRK
STER
P
ENT
J
G
V
I
J
FLNSSA
L
I
L
Y
SRÖRNU
V
2. ________________________
V
Å
I
KURETEUR
3. ________________________
D
ESRATLO
Ä
RKMN
D
N
I
C
I
D
EMO
Y
AS
U
H
I
P
O
I
SS
Ä
J
O
9. ________________________
B
U
V
KOMMU
Y
LE
10. _______________________
A
C
KUMULATOR
I
I
B
NA
AA
LOR
I
Skriv de ord du hittar här:
1. ________________________
4. ________________________
5. ________________________
6. ________________________
7. ________________________
8. ________________________
Informations- och uppgiftspaket för undervisning 27
UP
PG
IFT
4.3 Kartläggning av farligt avfall
Elevernas uppgift är att reda ut vilka farliga avfall det finns i deras hem.
Uppgiften kan till exempel utföras i samarbete
med föräldrarna. Eleverna frågar sina föräldrar
vilka farliga avfall det finns i hemmet och var de
förvaras (medicinskåp, städskrubb, garage osv.).
Eleverna ställer upp en förteckning över farligt
avfall, ur vilken det framgår vilket det farliga avfallet är, dess varningsmärke samt bevaringsplats. I
skolan kan man jämföra vilka olika farliga avfall det
finns i hemmen och var de farliga avfallen borde
förvaras och hur man skall göra sig av med dem.
4.4 Oljekatastrof
Med detta enkla försök utreder man vad olja förorsakar vatten.
Försöket kan göras tillsammans eller i små grupper.
Material: Genomskinlig skål eller fat, stenar, torv,
kalk (t.ex. krossad tavelkrita), olja (t.ex. matolja),
diskmedel, folie, fågelfjädrar och sugrör.
Utförande: Skålen/fatet fylls med vatten för att bilda
hav och några stenar sätts i vattnet för att bilda öar.
Av folien görs en liten båt (oljetanker). Fartyget
sätts i vattnet och några fjädrar läggs ned för att
föreställa simmande fåglar.
•
•
Tankern välter och det kommer olja i havet.
Hur går det med fåglarna? Hur väl flyter en
ren fjäder jämfört med en oljig?
Det finns nu olja i havet som borde bekämpas. En metod är att mekaniskt bekämpa
oljan, varvid man försöker få bort oljan med
hjälp av en sked. Den mekaniska bekämpningen underlättas om man försöker absor-
•
•
•
•
•
bera oljan i torv. Strö torv i oljan. Vad händer?
Den mekaniska bekämpningen lyckas inte.
Försök sänka oljan med hjälp av kalk. Strö
tex. krossad tavelkrita på oljan. Sjunker oljan?
Hurudan skada kan den sjunkna oljan förorsaka i havets botten?
Oljan kan kanske bekämpas kemiskt. Släpp
några droppar diskmedel bredvid oljan. Vad
händer med oljan? Är oljekatastrofen nu avvärjd?
Slutligen kan man lägga ned oljebommar
som tillverkats av sugrör.
Vilka goda och dåliga sidor har de olika oljebekämpningsmetoderna? Vilken bekämpningsmetod är bäst och varför?
Brinner oljan och kunde man bekämpa olja i
havet genom att bränna upp den?
Informations- och uppgiftspaket för undervisning 28
5. BLANDAVFALL
Eleverna förstår
hur viktigt det är att
undvika att blandavfall
bildas och får information
om hur blandavfall
hanteras.
Då nyttoavfallet och det farliga avfallet har sorterats och förts till sina uppsamlingsställen,
återstår blandavfallet.
I östra Nyland sätts hushållsavfallet i ett avfallskärl
på gården, varifrån avfallet förs till kraftverk (85
%) eller avstjälpningsplats (15 %). Vid kraftverket
bränns blandavfallet upp och det frigörs energi.
Skrymmande avfall förs till småavfallsstationen.
Mängden avfall som förs till avstjälpningsplats
borde kontinuerligt minskas.
Avstjälpningsplatsernas avfall minskar genom
hållbar konsumtion, återvinning och energian-
vändning. Cirka 85 % av allt hushållsavfall i östra
Nyland återvinns eller utnyttjas för energiproduktion. Sådant avfall som lämpar sig för återvinning,
så som papper, bioavfall, kartong och metall levereras till industrin för att utnyttjas som råvara. Träavfall och en stor del av blandavfallet utnyttjas för
energiproduktion. För närvarande förs endast cirka
15 % av hushållsavfallet till avstjälpningsplats.
Fragor att tanka pa:
Får man själv behandla avfall?
Hemma kan man kompostera bioavfall och
använda papper och papp som tände. På
glesbygden får man bränna ris. Förbränning
av annat avfall är absolut förbjudet! Det uppstår skadliga gaser vid förbränning av avfall,
vilka är skadliga för såväl miljö som människor.
Varför är det viktigt att man inte sätter farligt avfall i avfallskärlet?
De förorsakar skada för miljö/hälsa såväl på
avstjälpningsplatsen som i kraftverket.
Vilka olägenheter medför avstjälpningsplatser och hur kan de förebyggas?
Metan värmer upp klimatet, näringsämnen
spolas med vattnet, fåglar och lukt medför
olägenhet för grannar.
Varför kan man inte bränna avfall på den
egna gården?
Det uppstår skadliga utsläpp i atmosfären där
de kommer i andningsluften. Förbränningskraftverken har omfattande anläggningar för
rengöring av rökgaserna.
Vilken är nyttan av att avfall används för
energiutvinning?
Det är ett miljövänligare sätt att bli av med
blandavfall jämfört med avstjälpningsplats.
Energin ersätter annan energi så som naturgas
eller olja som importeras.
Informations- och uppgiftspaket för undervisning 29
BLANDAVFALLETS VÄG
I blandavfallskärlet:
- plastförpackningar
- plastprodukter
- dammsugarpåsar
- porslin och keramik
- glödlampor och säkringar
- textilier och skor
- blöjor och bindor
- kattsand
- fimpar och aska (svalnade)
Blandavfallet transporteras i huvudsak till energiutvinning.
Avfallet blir elektricitet, industriånga och fjärrvärme.
Blandavfall
OLIKA SÄTT ATT BEHANDLA BLANDAVFALL
AVSTJÄLPNINGSPLATS
Det avfall som förs till
avstjälpningsplats krossas med
en vält och täcks med jord. Det
fordras mycket pengar och arbete
att förhindra miljöpåverkan.
Avloppsvattnen leds till ett
avloppsvattenreningsverk
och gaser som förorsakar
klimatuppvärmning tas till vara
och leds till energianvändning.
ENERGIANVÄNDNING
En stor del av avfallet
från blandavfallskärlen
transporteras till
energianvändning. I kraftverket
förbränns skräppåsarna vid
cirka tusen graders temperatur.
Den ånga som uppstår roterar
en turbin, varvid man kan
utvinna elektricitet. Kraftverket
producerar fjärrvärme,
elektricitet och industriånga.
FJÄRRVÄRME
INDUSTRIÅNGA
ELEKTRICITET
Informations- och uppgiftspaket för undervisning 30
OM ALLT AVFALL SKULLE TÖMMAS PÅ EN FOTBOLLSPLAN?
•
Om allt det hushållsavfall som uppstår på ett år i östra Nyland skulle tömmas på en fotbollsplan,
skulle fotbollsplanen täckas av ett 6 meter tjockt avfallsskikt, vilket är högre än en lastbil.
Fem års avfall skulle bilda ett 30 meter tjockt skikt, vilket är högre än ett stort höghus.
•
1 OCH 5 ÅRS AVFALL
5 ÅRS AVFALL
30
30 m
20
10
1 ÅRS AVFALL
Höjd i meter
6m
SORTERINGENS OCH ENERGIANVÄNDNINGENS BETYDELSE
•
Om allt det hushållsavfall som uppstår på ett år i östra Nyland skulle tömmas på en fotbollsplan,
skulle fotbollsplanen täckas av ett 6 meter tjockt avfallsskikt, vilket är högre än en lastbil.
Av det östnyländska 6 meter höga avfallsskiktet förs 2,5 meter till energianvändning, 2,3 meter
till återvinning och 1,2 meter till avstjälpningsplats.
•
1 ÅRS AVFALL
6
ALLT AVFALL
4
Höjd i meter
2
ENERGIANVÄNDNING:
ENERGI AV AVFALL
ÅTERVINNING:
RÅVARA AV AVFALL
TILL AVSTJÄLPNINGSPLATS
Informations- och uppgiftspaket för undervisning 31
UP
PG
IFT
VAD GICK FEL?
Vilka avfall borde ha sorterats?
5.1 Vilka är blandavfall av dessa?
Kryssa för blandavfallet. Om det finns annat än blandavfall,
skriv på linjen var avfallet hör hemma!
Sprutkanna av plast _____________________
Dricksglas______________________________
Tomt kaffepaket ________________________
Gummistövlar__________________________
CD-fack_______________________________
Äggskal______________________________
Lock till glasburk________________________
Saftkanister av plast_____________________
Brödpåse av plast_______________________
Trasig skärmmössa______________________
Trasiga strumpor_______________________
Saftburk av kartong_____________________
Tomt margarinpaket_____________________
Glödlampa____________________________
Bakplåtspapper_________________________
Full dammsugarpåse___________________
Porslinstallrik___________________________
Tomt kuvert___________________________
Informations- och uppgiftspaket för undervisning 32
RÄTTA SVAR
1.1. Hur miljövänlig är du?
1 a eller c, 2 b eller c, 3 a eller c, 4c, 5 a eller b,
6a, 7b
1.2 Vilket alternativ är bättre för miljön?
tygkasse
ren natur
porslinsmugg
ekopunkt
buss
1.3 Vilket alternativ är bättre för miljön?
tygkasse
lopptorg
litet förpackad
tallsåpa
ren natur
porslinsmugg
återvinningscentral
ekopunkt
inhemsk produkt
biobesök
gemensamma varor
digikamera
buss
handduk
tygblöja
2.2 Återanvändning eller återvinning?
Återanvändning - en hel leksak gan man ge till
någon eller föra till ett lopptorg! En gammal
leksak kan ännu skänka mycket glädje till
någon annan!
Återvinning - glasflaskan går via
glasinsamlingen till råvara för tillverkning
av nya glasflaskor eller nytt material
Återvinning - en gammal tidning går via
pappersinsamlingen till råvara för tillverkning
av nytt papper!
Återvinning - mjölkburken går som
returkartong till råvara för kartongtillverkning!
Återanvändning - skor som har blivit små
kan man ge till någon annan eller föra till
loppmarknad! Skor som har blivit för små för
en kan vara riktigt passliga för en annan!
Återanvändning - en bok kan vara till glädje
för någon annan. Det lönar sig att hellre byta
böcker med varandra än att slänga dem! Om
en bok är i riktigt dåligt skick kan den sättas i
återvinning, varvid sidorna är returpapper och
pärmarna lämnas i returkartongkärlet.
Återvinning - konservburken går via
metallinsamling till råvara för nya
metallprodukter!
Återanvändning - en hel rock kan man ge till
någon eller sälja på lopptorg, någon annan
kanske vill ha just den!
2.5 Hur mycket kan man spara
a)
1. 80 servetter
2. 400 servetter
3. 2 servetter
4. 10 servetter
5. 40 servetter
6. 200 servetter
b)
1. 129 engångsmuggar
2. 645 engångsmuggar
3. 2 580 engångsmuggar
4. 24 510 engångsmuggar
c)
1. 80 liter
2. 400 liter
d)
1. 40 liter
2. 100 liter
e)
1. 50 gram
2. 259 gram
3. 4 kg 742 gram
4. 23 kg 710 gram
2.7 Vilket viktigt råd får du?
1. konserburk
2. piller
3. tidning
4. bananskal
5. tepåse
6. godispapper
7. mjölkburk
8. dammsugare
9. batteri
10. äggfack
11. ackumulator
12. pizzalåda
13. lysrör
14. syra
15. målburk
16. kaffesump
17. syltburk
18. Köp inte onödiga prylar
3.4 Kombineringsuppgift
Kuvert – pappersinsamling
Mjölkburk – returkartonginsamling
Papplåda – returkartonginsamling
Konservburk – metallinsamling
Glasflaska – glasinsamling
Söndrigt dricksglas – glasinsamling
Äggfack – returkartonginsamling
Stekpanna – metallinsamling
Metallkork – metallinsamling
Tidning – pappersinsamling
Kastrull – metallinsamling
3.5 Kombineringsuppgift
Chipspåse - blandavfall
Glödlampa - blandavfall
Lysrör – insamling för farligt avfall
Batteri - till butiken eller insamling för farligt avfall
Tom målfärgsburk - metallinsamling
Karamellpapper - blandavfall
Tepåse - bioavfallskärl eller kompostor
Bok med hårda pärmar - sidorna till
pappersinsamling, pärmarna är returkartong
Äggfack - bioavfallskärl, kompostor eller
returkartong
Kuvert - pappersinsamling
Dricksglas - glasinsamling
Brödrost - insamling av elektronikavfall
Porslinskanna - blandavfall
Telefon - insamling av elektronikavfalls
4.1 Ordlabyrint – sök fem farliga avfall
och färglägg bilderna!
ME
D
I
C
I
N
Å
H
P
KK
I
O
L
Y
SRÖRN
FÖUULSA
Ä
ONANK
Z
RET
J
L
I
M
G
B
H
L
P
OL
H
Y
MOSK
I
4.2 Ordlabyrint
– hittar du tio farliga avfall?
O
I
RETTA
STER
B
NRK
P
ENT
I
NA
FLNSSA
J
G
V
I
J
L
I
L
Y
SRÖRNU
V
Å
I
KURETEUR
D
ESRATLO
Ä
RKMN
D
N
I
I
B
AA
LOR
C
I
D
EMO
Y
O
I
V
I
AS
U
H
I
P
SS
Ä
J
B
U
V
KOMMU
Y
LE
O
A
C
KUMULATOR
5.1 Vilka är blandavfall av dessa?
XSprutkanna av plast
XTomt kaffepaket
X
CD-fack
Lock till glasburk - metallinsamling
X
Brödpåse av plast
XSöndriga strumpor
XTomt margarinpaket
Bakplåtspapper - bioavfallskärl eller kompostor
X
Porslinstallrik
Dricksglas - glasinsamling
XGummistövlar
Äggskal - bioavfallskärl eller kompostor
XSaftkanna av plast
XSöndrig skärmmössa
Saftburk av kartong - returkartong
XGlödlampa
XFull dammsugarpåse
Tomt kuvert - pappersinsamling
Informations- och uppgiftspaket för undervisning 33
WEBBLÄNKAR
Östra Nylands Avfallsservice Ab: www.iuj.fi
Otto återanvänder - Informations- och uppgiftspaket för undervisning
http://www.iuj.fi/svenska/sorteringsradgivning/skolor-och-daghem.aspx
Hela Finlands avfallshantering: www.jateinfo.fi/framsidan, www.jly.fi
Hela Finlands återvinningspunkter: www.kierratys.info
Bioavfall: www.envor.fi
Returkartong: www.np-kierratys.fi/svenska.php
Papper: www.paperinkerays.fi/hem
Metall: www.kuusakoski.fi
Problemavfall: www.ongelmajate.fi
Energianvändning av blandavfall: www.kotkanenergia.fi -> Hyötyvoimalaitos
Hemelektronik: www.serty.fi/se/etusivu
Mindre avfall:
www.hsy.fi/se/fiksu
SPEL MED ANKNYTNING TILL AVFALL
Återvinningsspel
www.paperinkerays.fi/koulut/kierratyspeli
Hur avfallet blir elektricitet
http://www.kotkanenergia.fi/hyotyvoimapeli
Hur ekologisk är du?
www.hel2.fi/ekohaaste
Hur smart är du? (hållbar konsumtion)
http://www.hsy.fi/fiksu/arjessa/Sivut/fiksutesti.aspx
Etapin arvoitus
http://ww.etappi.com/etapinarvoitus
Informations- och uppgiftspaket för undervisning 34