Behandlingsutvärdering av elever utskrivna från Hassela Skomakaren 2010

Lund 2012 Daniel Stolt Utredare och filosofie kandidat

Hassela Skåne bedriver olika behandlade verksamheter där HVB-hemmet Hassela Skomakaren är en av dessa. Sedan starten 2004 har vi gjort interna utvärderingar i form av in- och utskrivningssamtal, KASAM - intervju samt utvärderingsenkäter som fylls i av den unge, vårdnadshavaren samt socialtjänsten. Vi har också följt våra ungdomar via skattningar i vårt digitala kvalitetssäkringssystem. Trots detta har vi inte kunnat svara på de vanligaste frågorna vi får: ”Hur går det? Hur många procent klarar ni?” För att äntligen kunna svara på dessa frågor har vi tagit initiativ till att utföra extern utvärdering av cirka ett år efter utskrivningen från oss. Att utvärdera socialt arbete är emellertid inte lätt, då frågan är vad är det som ska mätas? Om den unge lever ett ”bra liv”? Vad innebär ett ”bra liv?”, förmodligen en sak för dig och en annan sak för mig. Vår utvärderare har valt att göra en jämförelse mellan de ungdomar som lämnat Hassela Skomakaren och ungdomar i motsvarande ålder i landet som helhet. Intervjuerna är genomförda 6 – 24 månader efter avslutad behandling. Resultatet av undersökningen visar att 56 % av dem som var med i undersökningen har en förbättrad livskvalitet och en livskvalitet jämförbar med kontrollgruppen. Resultatet är lägre än förgående undersökning som gjordes på ungdomar utskrivna 2008-2009. Detta resultat visade att 71 % hade en bättre livskvalitet jämfört med kontrollgruppen. Anledningen till att resultatet vid denna undersökning är lägre är svårt att helt fastställa men vi som arbetat under dessa år vet att ungdomsgruppen under 2010 hade en mer omfattande problematik och många hade en omfattande missbruksproblematik. Detta medförde att de hade svårt att behålla sin motivation i så öppna former som vi arbetar under. Denna ökade problematik har också medfört att vi kompletterat vår personalgrupp med en medarbetare som har utbildning som drogtrerapeut och lång erfarenhet av mer specifik behandling inom detta område. Slutsatsen som görs i denna utvärdering är att Hassela Skomakaren har en hög framgång i sitt behandlingsresultat, samt att de som kommenterat sin tid på hemmet till mycket stor del varit övervägande positiva till Hasselas behandling. Med framgångsrikt behandlingsresultat menas i detta sammanhang att de tidigare inskrivna lever ett ”normalt” liv. Vissa av placeringarna på Hassela har syftet varit av mer motiverande och tillviss del utredande karaktär då den unges behov blivit mer tydliga under placeringstiden. I dessa fall är det svårt väldigt svårt att uttala sig Vad är det då som gjort att det blivit ett sådant positivt resultat? Vår övertygelse är att det endast i ett kontinuerligt förhållande till en annan människa som ett verkligt allsidigt mänskligt växande kan ske. Ett socialt liv har sin grund i medmänskliga relationer, medan ett asocialt liv ofta bottnar i relationslöshet. Arbete med barn och ungdomar måste styras av de ungas behov och genom närande relationer. Goda möten med vuxna skapar hos den unge en identitet, kunskap och handlingsförmåga. Här är den vuxnes emotionalitet en viktig förutsättning för mötet med den unge. Ett känslomässigt engagemang innebär både upprätthållande av normer och gränser men också uppmuntran och tilltro. Vissa av placeringarna på Hassela har syftet varit av mer motiverande och tillviss del utredande karaktär då den unges behov blivit mer tydliga under placeringstiden. I dessa fall är det svårt väldigt svårt att uttala sig Eslöv den 27 juni 2012 Yvonne Svedman föreståndare 2

Innehållsförteckning

1 2 Sammanfattning...................................................................................................... 1

1.1 1.2 Syfte ................................................................................................................... 1 Frågeställningar.................................................................................................. 1

Beskrivning av verksamheten................................................................................ 2 3

2.1 2.2 2.3 HVB-hemmet ..................................................................................................... 2 Hasselapedagogiken ........................................................................................... 3 Utvärdering gjord 2007 ...................................................................................... 3

Metod ....................................................................................................................... 5

3.1 3.2 3.3 Utvärderingsmetod ............................................................................................. 5 Intervjumetod ..................................................................................................... 5 Skattning av svar ................................................................................................ 6

4 Genomsnittsungdomen........................................................................................... 8

4.1 KASAM ............................................................................................................. 8 4.2 Förväntade resultat ............................................................................................. 8 4.2.1 KASAM ..................................................................................................... 9 4.2.2 4.2.3 4.2.4 Boende........................................................................................................ 9 Arbets-/studiesituation ............................................................................. 10 Kriminalitet .............................................................................................. 10 4.2.5 4.2.6 4.2.7 Alkoholkonsumtion.................................................................................. 10 Droganvändning ....................................................................................... 11 Fritidsaktiviteter ....................................................................................... 12

5 Hasselaungdomen ................................................................................................. 13

5.1 5.2 Undersökningens omfattning ........................................................................... 13 Ålder................................................................................................................. 13 5.3 Planerade och oplanerade avbrott .................................................................... 13 5.4 Intervjuresultat ................................................................................................. 13 5.4.1 Personliga förhållanden............................................................................ 13 5.4.2 Bostad....................................................................................................... 14 5.4.3 5.4.4 Hälsa......................................................................................................... 14 Förändringar i beteende och social situation............................................ 14

6 Analys..................................................................................................................... 17

6.1 6.2 6.3 De intervjuade i förhållande till genomsnittspersonen..................................... 17 De som inte intervjuats..................................................................................... 18 Jämförelse med tidigare utvärdering ................................................................ 18

7

5.4.5 5.4.6 5.4.7 Upplevelser av behandlingen ................................................................... 15 KASAM ................................................................................................... 15 Bedömningsvärden................................................................................... 16

Slutsatser................................................................................................................ 20 8 Referenser.............................................................................................................. 21 9 Bilaga 1................................................................................................................... 23

1 Sammanfattning

Denna utvärdering av HVB-hemmet Hassela Skomakaren visar en hög grad av framgångsrika och hållbara behandlingsresultat. 55% av de intervjuade bedöms ha ett liv som inte på ett negativt sätt skiljer sig nämnvärt från genomsnittspersonen i samma ålder. Tvärtom uppvisas flera positiva skillnader mot genomsnittspersonen i exempelvis boende och arbets- och studiesituation. Undersökningsgruppen har varit relativt liten från början, och efter avböjanden om deltagande i undersökningen och svårigheter att få kontakt med enskilda personer har 9 av 15 personer i urvalsgruppen intervjuats.

1.1

Syfte

Syftet med denna utvärdering är att utvärdera långtidseffekten av HVB-hemmet Skomakarens behandlingsarbete med en komplett uppföljningsintervju minst 12 månader efter avslutad behandling.

1.2

Frågeställningar

Vad kvarstår av behandlingseffekten mer än ett år efter behandlingens avslutning? Hur ser de utskrivnas livssituation ut? 1

2 Beskrivning av verksamheten 2.1

HVB-hemmet

Hassela Skomakaren riktar sig till ungdomar i åldern 14-20 år. De personer som verksamheten riktar sig till ungdomar i följande situationer: • • Relations- och beteendestörningar Initialt skede för missbruk och/eller kriminalitet • Placerade i familjehem men där bedömning görs att ett mer kvalificerat vuxenstöd krävs • I utslussningsfas från en institutionsplacering • Bristande omsorg i hemmet För att behandlingen på Hassela Skomakaren ska fungera väl krävs dessutom att ungdomen har en stark motivation till att bryta med eventuell missbruksproblematik och kriminalitet. Skomakaren har sex platser, med möjlighet att ta emot ytterligare en ungdom akut. Vid utslussning finns möjlighet till boende i egen lägenhet eller mentorskap. Verksamhetens övergripande mål är: • att ungdomarna ska ha en trygg, utvecklande och kärleksfull tillvaro under tiden Hassela Skomakaren. • att ge varje ungdom kunskaper för att förstå sig själv, sin historia och sin aktuella situation. Genom detta rustas den unge för att vilja och kunna påverka sin framtid i positiv riktning. Personal bor och lever med ungdomarna i så kallat medlevarskap, vilket syftar till att bygga bättre och närmare relationer mellan personalen och ungdomarna. Genom detta ges ungdomarna social träning och övning i att hantera vardagssituationer.

1 Behandlingstiden för de inskrivna varierar starkt. Vid aktuplaceringar är utgångspunkten att placeringstiden på Hassela Skomakaren ska understiga tre månader. Den längsta placeringstiden är två år. Det finns ibland andra primära syften än beghandling vid placeringar på Hassela Skomakaren. Utredande och motiverande uppdrag förekommer. I dessa 1 För en utförligare beskrivning av verksamhetens mål och organisation, se Hassela Skåne (2007) 2

fall är alltså syftet med placeringen inte att den placerade ska bryta nia negativa livsmönster, utan att motivera den placerade till fortsatt behandling i andra former eller att samla information om den placerades livssituation inför framtida behandling. Yvonne Svedman, föreståndare på Hassela Skomakaren, har uppgett att de upplevt att de personer som varit inskrivna på HVB-hemmet har haft en mer avancerad problematik nu än vad de hade tidigare. Eftersom behandlingsresultaten är väldigt beroende av utgångsläget kan detta förutsättas ha påverkat behandlingsresultaten.

2.2

Hasselapedagogiken

Hasselapedagogiken som har utvecklats sedan 1969 är i grunden miljöterapeutisk och har kognitivt beteendeterapeutisk förankring. Kärnpunkten i pedagogiken är att inte ägna sig åt vård i traditionell mening, utan istället grunda sitt arbete på utbildning och medvetandegörande.

2 Grundtanken i utbildningen är att många av eleverna när utbildningen börjar befinner sig i ett känsloläge som betecknas av oreda, och därför behöver öva sig i att ha fungerande rutiner i vardagen. Andra elever har en uppövad förmåga att på ytan anpassa sig till de regler som finns, utan att låta sig påverkas nämnvärt av dem. Målet är att finna en balans, där regler och rutiner kombineras med känslomässighet och kamratskap.

eleven till eftertanke kring det som hänt.

4 3 Centralt är att inte moralisera över det som lett fram till placeringen hos Hassela, men att mana

2.3

Utvärdering gjord 2007

Hösten 2007 gjordes en utvärdering av Skomakaren av studenter på Socialhögskolan vid Lunds universitet. Utvärderingen bestod i intervjuer med sju personer som blivit utskrivna från verksamheten mellan starten 2004 och undersökningens genomförande. Under denna tidsperiod hade 18 personer blivit utskrivna från verksamheten, och av dessa kunde nio inte nås via telefon, varför de inte ingick i undersökningen. Två personer uteblev från intervjutillfällena, och ingick därför inte heller i undersökningen. Författarna framför att det är troligt att flera av dessa personer är inne i ett aktivt missbruk.

5 2 Westerberg (2006) s 13 3 Westerberg (2004) s 20-21 4 Westerberg (2006) s 14 5 Garczyna et al. (2007) s 8 3

Utvärderingens syfte var att utvärdera huruvida verksamheten uppfyller de egna målsättningarna, vilket den av författarna anses göra.

vistelsen på Skomakaren som positiv och viktig, 7 6 Utvärderingen visar också att fem av de sju intervjuade personerna själva i efterhand upplever medan två personer anser att de inte blivit nämnvärt påverkade av vistelsen på Skomakaren, varav en menar att det beror på att hon eller han inte var i behov av hjälp, medan den andra menar att hon eller han inte fick tillräcklig hjälp med att skaffa sig bostad och arbete.

8 6 Garczyna et al. (2007) s 24 7 Garczyna et al. (2007) s 24 8 Garczyna et al. (2007) s 21 4

3 Metod 3.1

Utvärderingsmetod

Målet med utvärderingen är att undersöka hur de tidigare inskrivna eleverna på HVB-hemmet Hassela Skomakaren förhåller sig till ett antal salutogena faktorer, samt undersöka deras allmänna livssituation. Dessa faktorer är av sådan karaktär att de visar på den tidigare elevens förmåga att leva ett liv fritt från droger, kriminalitet och sociala problem, alltså ett liv anpassat till samhällsnormen. Undersökningen genomförs genom en uppföljande djupintervju vid utvärderingens genomförande. KASAM 13-formulär används också under de uppföljande djupintervjuerna. Syftet med intervjuerna är att uppskatta varje persons aktuella situation, och finna de förändringar som skett i situationen sedan behandlingen hos Hassela avslutades. Då syftet med undersökningen är att bedöma långtidseffekterna av behandlingen hos Hassela Skåne måste det ha gått minst 12 månader mellan att behandlingen avslutades och intervjuns genomförande. För att få ett tillräckligt stort urval av personer i undersökningen har den bortre gränsen för tid sedan utskrivning satts vid 24 månader.

3.2

Intervjumetod

Intervjuerna genomförs genom att respondenten (den intervjuade) får svara på en rad frågor om sina personliga förhållanden, sin hälsa, och hur de upplevt behandlingen och sin förändring efter behandlingen.

önskemål. 9 Därefter får respondenten fylla i ett KASAM 13-formulär. Respondenterna har intervjuats antingen ansikte mot ansikte eller via telefon, beroende på bostadsort och respondentens egna För att undvika att påverka respondentens svar garanteras varje respondent att det i efterhand inte kommer att vara möjligt för någon annan än intervjuaren själv att avgöra vilken respondent som givit vilket svar. Detta säkerställs genom att det 9 För intervjumall, se bilaga 1. 5

anteckningsformulär som intervjuaren fyller i vid varje intervjutillfälle inte märks med namn utan med ett nummer. Numret kan kopplas till namn endast genom en lista som förstörs efter att utvärderingen avslutats. Denna lista är också den enda källa där kön, födelseår samt behandlingstid framgår. Efter denna listas förstörelse kan inga uppgifter koppla de enskilda respondenterna till intervjusvaren. Listan framställs endast i en skriftlig version, och lagras inte digitalt. I de fall då respondenterna är under 18 år gamla har tillstånd från vårdnadshavare inhämtats innan personen tillfrågats om deltagande i undersökningen. Respondenterna informeras före intervjun om undersökningens syfte, samt om att de insamlade uppgifterna endast kommer att användas för att genomföra den föreliggande undersökningen. Då samtliga respondenter har erfarenhet av behandling i social verksamhet kan det antas att de har övning i att avgöra vilka svar en frågeställare vill ha och att svara i enlighet med detta. Då sådant beteende hos respondenten är att förvänta främst om behandlingen varit mindre framgångsrik finns här en risk för att respondenter ger mer positiva svar än vad som är sanningsenligt För att undvika detta klargörs det för varje respondent vid intervjuns början att intervjuaren inte har något intresse av att få ett visst resultat, och att negativa resultat är lika värdefulla som positiva för undersökningens validitet.

3.3

Skattning av svar

Vid bedömningen av de intervjusvar som samlats in används en bedömningsskala i tre steg (se nästa sida). Dessa steg är i sin grundutformning hämtade från Levin, 10 men är anpassade för denna undersökning och användning av KASAM tester. 10 Levin (2007) s 7 6

0 1

= oförändrad/försämrad: = förbättrad: Återfaller missbruksmönster, kriminalitet eller kringflackande liv. Lågt eller mycket lågt i KASAM-värde. Har tidigare inte märkbart påverkats av behandlingen.

Avviker starkt på ett negativt sätt från genomsnittsungdomen. Har något återfall i missbruk eller kriminalitet men avbryter, för att försöka återgå till vanligt samhällsmönster. på ett negativt Periodiska påfrestningar, havererar tidvis socialt. Ett mindre antal positiva skillnader jämfört med tidigare livsmönster. KASAM-värdet är medelhögt eller något under medelhögt. Avviker något sätt från

2

= lyckad: genomsnittsungdomen.

Har ordnade livsomständigheter utan missbruk eller kriminalitet. Eventuellt återfall avbrytes medvetet och får ringa effekt på den fortsatta sociala mognadsutvecklingen. Flera positiva skillnader jämfört med tidigare livsmönster. Normalt eller högt KASAM-värde. Avviker ej från genomsnittsungdomen, eller avviker på ett positivt sätt.

Vid skattning av var på skalan den intervjuade placeras avgörs av en samlad bedömning av den intervjuades personliga förhållanden, hälsa, sociala situation och upplevelser av behandlingen såsom den framgår av intervjusvaren. 7

4 Genomsnittsungdomen 4.1

KASAM

KASAM (Känsla Av SAMmanhang) är ett begrepp utvecklat av Aron Antonovsky. KASAM mäter en persons känsla av att omvärlden är strukturerad, förutsägbar och begriplig, att personen har förmågan att hantera omvärlden, och att personen ser omvärldens krav som utmaningar värda att anstränga sig för att hantera. En persons känsla av sammanhang utvecklas under barn- och ungdomstiden, för att slutligen stabilisera sig i 30-årsåldern. Under barn- och ungdomstiden utsätts personen kontinuerligt för stressande situationer som personen måste lära sig att hantera, varigenom KASAM ofta ökar genom personens växande erfarenhet.

11 Med en ökande KASAM ökar personens skydd mot psykiska påfrestningar, och personen står bättre rustad för att hantera påfrestningarna.

som föranledde placeringen. 12 Därmed kan de personer som lämnar Skomakaren med en högt eller medelhögt KASAM förutsättas ha en bättre utsikt att lyckas undvika återfall i de tidigare beteenden KASAM-testet finns i två varianter, med 13 frågor eller 29 frågor. Den version som används här är 13-frågorsvarianten, i vilken värden mellan 76 och 91 betraktas som högt, 61-75 betraktas som medel och resultat under 60 betraktas som lågt. 13-frågorsvarianten används i denna undersökning då det är denna som ibland använts vid inskrivnings- och utskrivningssamtal.

4.2

Förväntade resultat

I detta avsnitt presenteras med hjälp av statistiskt material de resultat som kunde ha förväntats föreligga om denna undersökning genomförts på ett tvärsnitt av svenska ungdomar. På grund av att det statistiska materialet är hämtat från olika källor är indelningen i åldersgrupper inte alltid optimal, dock torde den vara tillräcklig för denna undersöknings syften. 11 Antonovsky (1987) 12 Richardson et al. (2007) s 681 8

4.2.1

KASAM

I en studie från 2008 visar Hendrikx med flera att KASAM-värdena för svenskar mellan 25 och 44 år har ett medianvärde på 68 för män (första och tredje kvartilen är 60 respektive 74) och 67 för kvinnor (kvartilerna är 58 respektive 74).

bland en grupp 14-15-åringar på 70 för pojkar och 63 för flickor.

fyraårsperiod i genomsnitt ökar sin KASAM med 7 poäng.

förändringar i samhällsstrukturen under denna tid.

tester som gjordes vid inskrivning och utskrivning. respondenterna nu är äldre. 16 15 14 13 Myrin och Lagerström finner i en studie från 2006 ett genomsnittligt KASAM-värde I en studie av Richardson med flera visas det att åldersgruppen 19-25-åringar under en Hendrikx med flera visar i sin studie att KASAM-värdena på samhällelig nivå under perioden 1994-2004 visade sig ligga i huvudsak stilla, trots stora Därmed kan det med stor sannolikhet uteslutas att en yttre, samhällelig påverkan på de vid denna undersökning genomförda KASAM-testerna finns i förhållande till de KASAM Baserat på de kvartiler som Hendrikx med flera visar upp kan ett värde mellan 60 och 75 kan betraktas som ”normalt”. Richardson med fleras studie tyder på att det också kan förväntas att KASAM-värdena ligger något högre vid intervjutillfället än de gjorde vid utskrivningen från behandlingen, eftersom

4.2.2

Boende

Tabell 1 visar den genomsnittliga andelen hemmaboende ungdomar under åren 2004-2008.

Tabell 1 17

14 år 15 år 16 år 17 år 18 år 19 år 20 år 21 år

Båda könen

99,80% 99,72% 99,41% 98,68% 94,84% 82,23% 64,12% 47,76%

Pojkar

99,81% 99,75% 99,51% 99,01% 96,34% 87,09% 72,01% 55,68%

Flickor

99,80% 99,69% 99,31% 98,34% 93,25% 77,11% 55,84% 39,49% 13 Hendrikx et al. (2008) s 343 14 Myrin, Lagerström (2006) s 341 15 Richardson et al. (2007) s 693 16 Hendrikx et al. (2008) s 343, 341 17 Statistiska Centralbyrån 9

Statistiken visar att ungdomar i gymnasieåldern så gott som alltid bor hos sina föräldrar. Efter gymnasietiden inleds utflyttningen från föräldrahemmet, där flickorna flyttar ut i högre takt än pojkarna.

4.2.3

Arbets-/studiesituation

Tabell 2 visar andelen studerande respektive icke studerande i respektive åldersgrupp under höstterminen 2010, dvs. då en 19-åring med normal studiegång avslutat sin gymnasieutbildning.

Tabell 2 18 Studerande Icke studerande

Män 16-18 år Män 19-24 år Kvinnor 16-18 år Kvinnor 19-24 år 94,69% 34,34% 95,17% 45,96% 7,31% 65,66% 4,83% 57,04% Tabell 3 visar andelen arbetslösa i procent av arbetskraften i åldergruppen 20 24 år under första kvartalet 2012.

Tabell 3 19

Män 20-24 år Kvinnor 20-24 år

Arbetslösa

22,4% 18,7%

4.2.4

Kriminalitet

Enligt Brottsförebyggande rådets statistik för 2008 var 17 711 personer mellan 15 och 17 år skäligen misstänkta för brott, medan siffran för personer mellan 18 och 20 år var 12 575.

20 Detta innebär att 4,63 % av alla 15-17-åringar och 3,29 % av alla 18-20-åringar var skäligen misstänkta för något brott. Under samma år dömdes 28 820 15-20-åringar för brott, 21 vilket motsvarar 3,77 % av alla i åldersgruppen.

4.2.5

Alkoholkonsumtion

Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) gör undersökningar av alkohol- och drogvanor bland elever som går i nionde klass 18 Statistiska centralbyrån 19 Statistiska centralbyrån 20 Brottsförebyggande rådet 1 21 Brottsförebyggande rådet 2 10

samt andra året på gymnasiet under vårterminen, alltså det år eleverna fyller 16 respektive 18 år. Andel i undersökningen som svarat ”Ja” på frågan ”Har du någon gång under de senaste 12 månaderna druckit öl, alkoläsk, stark cider, vin eller sprit?”.

Tabell 4 22 Pojkar Flickor

Årskurs 9 Gymnasiet, år 2 59 % 84 % 66 % 86 % Svar på frågan ”Hur ofta händer det att du dricker alkohol motsvarande minst en halv halvflaska sprit (en halv ”kvarting”) eller en helflaska vin eller fyra stora flaskor stark cider/alkoläsk eller fyra burkar starköl eller sex burkar folköl vid samma tillfälle?”.

Tabell 5 23 Någon Någon eller Några gång i några gånger gånger

Pojkar årskurs 9 Flickor årskurs 9 Pojkar gymnasiet år 2 Flickor gymnasiet år 2

veckan

4 % 3 % 8 % 6 %

i månaden

19 % 20 % 47 % 42 %

per år

14 % 15 % 19 % 21 %

4.2.6

Droganvändning

Enligt CANs undersökning av ungdomars narkotikavanor har nästan en femtedel av pojkarna i gymnasiets andra år någon gång provat narkotika, och cannabis är det vanligaste preparatet.

Tabell 6 24 Andel som Andel som Andel som Andel som använt använt narkotika använt cannabis (varav mindre använt andra preparat narkotika den senaste månaden

Pojkar årskurs 9 Flickor årskurs 9 Pojkar gymnasiet år 2 Flickor gymnasiet år 2 9 % 7 % 18 % 15 %

än 5 gånger)

8 % (46 %) 6 % (67 %) 17 % (54 %) 14 % (65 %) 3,2 % 2,5 % 5,2 % 4,8 % 3 % 1 % 5 % 2 % Att en så pass stor del av ungdomarna i gymnasieåldern någon gång provat narkotika (främst cannabis) i gymnasiets andra år innebär att det inte kan ses som 22 Hvitfeldt & Gripe (2009) Tabell 8 och 9 23 alkoholkonsumtion har uteslutits. 24 Hvitfeldt & Gripe (2009) Tabell 37a, 37b och 38. De svar som uppger mindre Hvitfeldt & Gripe (2009) Tabell 97, 98, 99, 100, 105, 106 11

”onormalt” att någon gång provat cannabis. Dock är det enbart en liten minoritet som använt cannabis ett flertal gånger. Studier visar att 20-25% av de personer som lever med missbruksproblematik lyckas avsluta sitt missbruk utan behandling, dock minskar denna siffra ju större missbruksproblematiken är. Räknas alkoholberoende bort hamnar siffran på cirka 15-20%.

25

4.2.7

Fritidsaktiviteter

Enligt ungdomsstyrelsens statistik från 2006/2007 hade 38,7% av ungdomarna i åldern 16-19 år varit på ett möte i en förening, ett samfund eller liknande de senaste 12 månaderna innan de blev tillfrågade.

gång i veckan.

27 26 Enligt statistiken från 2008 utförde 88 % av alla ungdomar i åldern 15-19 år en motionsaktivitet minst en I en forskningsöversikt kommer sociologen Anders Kassman fram till att engagemang i civilsamhället (ideellt arbete, föreningsliv och idrott) ger ungdomar en större chans att utvecklas positivt. Denna positiva effekt uppkommer genom att personer som är engagerade i civilsamhället ofta får ett större socialt kapital. Dock visar det sig att föreningslivet främst attraherar personer som redan har ett stort socialt kapital. Därför är den positiva effekten på samhällsnivå främst en marginaleffekt, eftersom andra sociala faktorer väger tungt i sammanhanget. På individnivå kan dock den positiva effekten vara större.

28 25 Levin (2007) s 15 26 Ungdomsstyrelsen (2009) Tabell 6.1 27 Ungdomsstyrelsen (2009) Tabell 6.2 28 Kassman (2008) s 113-114 12

5 Hasselaungdomen 5.1

Undersökningens omfattning

Antalet personer som blev utskrivna från Hassela Skomakaren under den aktuella tiden var 15 stycken. Av dessa har tre avböjt att bli intervjuade, och tre har inte kunnat hittas. Övriga nio personer har intervjuats, antingen ansikte mot ansikte eller via telefon, beroende på personernas bostadsort och egna önskemål.

5.2

Ålder

Samtliga intervjuade var omyndiga vid inskrivningen på Hassela Skomakaren, oftast med en ålder på 15-16 år. Två av dessa personer var inte myndiga vid intervjutillfället.

5.3

Planerade och oplanerade avbrott

Bland de personer som intervjuats har två fall av oplanerade eller hastiga avbrott i behandlingen förekommit.

5.4

Intervjuresultat

5.4.1

Personliga förhållanden

Bland de intervjuade går fyra personer i någon form av skola, dock finns ingen som studerar över gymnasienivå. Tre personer har jobb med trygga anställningsformer, medan en person har ett jobb med en otrygg anställningsform och varierande anställningsgrad. En person har varken skola eller jobb. 13

Tre personer uppger att de hade en fungerande skolgång innan vistelsen på Hassela Skomakaren. Fyra personer uppger att de gick i skola, men att skolgången fungerade dåligt, och två personer uppger att de inte gick i skolan alls. Ungefär hälften av de intervjuade har ingen eller sporadisk kontakt med föräldrar och syskon, medan fyra har bra kontakt. Två personer uppger att de inte hade någon kontakt med föräldrar och syskon innan vistelsen på Hassela Skomakaren. I övrigt uppger fem att de hade en konfliktfylld familjesituation, och två uppger att familjesituationen fungerade väl. Fem personer uppger att de deltar i någon form av organiserad fritidsaktivitet minst en gång i veckan. Övriga fyra umgås mest med vänner på fritiden, men deltar inte i någon organiserad fritidsaktivitet. Fem personer uppger att de genomför någon form av idrottsaktivitet eller fysisk träning minst en gång i veckan utöver skolidrotten. Tre av de fyra som går i skola deltar i idrottsundervisning i skolan. Den fjärde personens utbildning innefattar ingen idrottsundervisning. Sammanlagt utför sju av de nio någon form av idrottsaktivitet varje vecka, antingen i skolan eller utanför. Med några få undantag har de inskrivna på Hassela Skomakaren inte deltagit i regelbundna fritids- eller motionsaktiviteter vid tiden för inskrivningen. Det har alltså skett en stor ökning av fritidsaktiviteterna inom gruppen.

5.4.2

Bostad

Samtliga intervjuade uppger att de har en trygg bostadssituation. I vissa fall har Hassela hjälpt till att ordna bostad, bland annat genom utslussningslägenhet under den avslutande perioden av behandlingen hos Hassela Skomakaren. Bland de intervjuade bor tre hos en eller båda föräldrarna, och en bor hos fosterfamilj. Övriga bor i egen bostad. Alla utom en som bor i egen bostad bor i hyresrätt med förstahandskontrakt.

5.4.3

Hälsa

Samtliga intervjuade upplever sin hälsa som god. Två personer har ett högt alkoholintag i jämförelse med andra personer i samma ålder, medan en person har ett alkoholintag som är jämförbart med andra personer i samma åldersgrupp. Övriga har ett försiktigt förhållande till alkohol, och dricker antingen lite eller inte alls. Sex personer uppger att de använt någon form av droger innan behandlingen på Hassela Skomakaren. Två personer uppger att tillfälligt drogbruk förekommit efter utskrivningen från Hassela Skomakaren. Samtliga andra uppger att ingen användning av droger förekommit efter utskrivningen.

5.4.4

Förändringar i beteende och social situation

14

När de intervjuade ombetts beskriva sig själva och sin situation uppger två personer att de har en komplicerad livssituation, men att de försöker förbättra den. Två personer uppger att livet präglas av arbete för att förbättra livssituationen. Samtliga svar på frågan präglas av en känsla av normalitet. En person uppger att den har vänner som befinner sig i missbruk och kriminalitet. Fem personer uppger att de har kontakt med vänner från tiden innan behandlingen på Hassela Skomakaren, men att dessa vänner har en stabil livssituation utan kriminalitet och droger. Övriga personer uppger att de inte har någon kontakt med vänner från tiden innan Hassela Skomakaren, varav två uppger att detta är på grund av ett medvetet beslut att bryta dessa kontakter. Tre personer svarar att de varit med om olagliga händelser efter att de lämnade Hassela Skomakaren. I ett fall var den intervjuade inte brottsutövare, utan brottsoffer. En av de personer som varit med om olagliga händelser efter utskrivningen har dömts för grova brott.

5.4.5

Upplevelser av behandlingen

Frågorna som berör upplevelser av behandlingen hos Hassela Skomakaren har spridits ut till olika tillfällen under intervjuerna, i syfte att få svar från flera olika vinklar. Alla intervjuade utom en uppger att de haft en väldigt bra upplevelse av personalen på Hassela Skomakaren. Lugn, förmåga att bygga förtroende och respekt har lyfts fram av flera intervjuade som egenskaper hos personalen. Flera av personerna uppger att det förekommit konflikter med personalen vid olika tillfällen, men har i efterhand förståelse för personalens agerande. Konflikterna uppges ofta ha sin grund i svårigheter att anpassa sig till de regler som finns på HVB-hemmet. Samtliga intervjuade utom en uppger att de upplevt en positiv förändring i sitt beteende, och flera lyfter också fram att de fått positiva reaktioner från sin omgivning på grund av denna förändring. En person menar att vistelsen på Hassela Skomakaren i förlängningen ledde till negativa effekter, men framhåller att detta berodde på kontakter med gamla vänner som återupptogs efter vistelsens avslutande. I övrigt anser de intervjuade att tiden på Hassela Skomakaren varit avgörande för deras utveckling, och att de tror att de skulle haft en mycket sämre livssituation om de inte varit på Hassela Skomakaren. En övervägande del av de intervjuade uppger en förbättrad självkänsla och förändrad självbild genom behandlingen, även om två personer menar att deras självbild och självkänsla inte påverkades av behandlingen.

5.4.6

KASAM

Testresultaten för sex av de nio intervjuade personerna placerar sig inom det spann som kan betraktas som normalt (60-75), med en person som sticker ut och 15

placerar sig på gränsen till ett högt KASAM-värde. Tre personer placerar sig strax under, mellan 50 och 60. Det genomsnittliga KASAM-värdet bland de intervjuade är 62,7, vilket är strax över under gränsen för ett ”normalt” KASAM.

5.4.7

Bedömningsvärden

Bland de intervjuade bedöms fem personer ha så pass ordnade liv att de tilldelas bedömningsvärde 2. En av dessa personer har ett relativt lågt värde på KASAM test, men har så pass mycket stabilitet i sin livssituation att den ändå kan tilldelas det högre bedömningsvärdet. Tre personer har bedömningsvärde 1. En av dessa personer har gått över till andra former av behandling, men har ännu inte en ordnad livssituation. En har en så hög alkoholkonsumtion att det föreligger en risk för missbruksbeteende. Dock klarar personen i nuläget att hantera skola, familj och boende utan att det i stor utsträckning påverkas av alkoholintaget. En person har fått bedömningsvärde 0. Denna person har ett högt alkoholintag och har en vänkrets där det förekommer drogmissbruk och kriminalitet. Den har också en osäker arbets- och studiesituation. Det genomsnittliga bedömningsvärdet för de intervjuade är 1,44. 16

6 Analys 6.1

De intervjuade i förhållande till genomsnittspersonen

Undersökningen visar att de intervjuade personerna i högre grad än andra personer i samma åldersgrupp har ett jobb eller är aktiva i studier. Färre i intervjugruppen bor hos en eller båda föräldrarna än genomsnittspersonen i samma ålder. Personerna i intervjugruppen dricker i genomsnitt mindre alkohol än andra ungdomar i samma ålder, men en uppger att de använt narkotika under den senaste tiden. 55,6 % av de intervjuade deltar i någon form av organiserad fritidsaktivitet, vilket är högre än de 38,7 % som genomsnittspersonen i samma ålder gör. 77,8 % av de intervjuade utför någon form av idrottsaktivitet minst en gång i veckan, vilket är något lägre än genomsnittspersonen. Två personer uppger att de deltagit i någon brottslig aktivitet, vilket motsvarar 15 %. Detta kan jämföras med att 3,77 % av alla 15-20 åringar dömdes för ett brott under 2008. Det föreligger naturligtvis en stor skillnad mellan antalet personer som utför brott och antalet personer som döms för brott, vilket gör att det är svårt att uttala sig om huruvida de intervjuade begår brott i större utsträckning än genomsnittsungdomen. Nedan visas några jämförande tabeller för arbete och fritid. För övrig statistik, se respektive avsnitt.

Arbete

Studerar HT2010 Arbetslösa K1 2012

Genomsnittsungdomen (19-24 år) Tidigare inskriven på Hassela Skomakaren 35,7% 44,4% 22,9% 11,1%

Fritid

Genomsnittsungdomen Tidigare inskriven på Hassela Skomakaren

Deltar i organiserad fritidsverksamhet

38,7% 55,6%

Utför idrottsverksamhet minst 1 gång/vecka

88% 77,8% 17

6.2

De som inte intervjuats

Sex personer som ingår i den aktuella undersökningsgruppen (utskrivna från Hassela Skomakaren under 2010) har inte intervjuats. Tre av dessa har inte intervjuats eftersom de själva avböjt, medan tre personer inte har kunnat nås. De som kontakts men avböjt att bli intervjuade har inte tillfrågats om anledning till varför de avböjt. Det enda man kan uttala sig om angående dessa tre personer är att de har tillräckligt ordnade livsformer för att kunna nås via telefon. Övrig information som framkommit om dessa personer har utelämnats från denna undersökning, då dessa personer aktivt valt att inte ingå i undersökningen. Två personer av de personer som inte kunnat kontaktas är aktiva i olika sociala forum på internet, men då personerna inte svarat på förfrågningar skickade genom detta forum är den enda information som finns om denna person att den loggade in på det aktuella forumet samt publicerade texter och/eller foton där flera gånger under hösten 2011 och våren 2012. Genom den information som var offentligt tillgänglig på detta forum kan det hållas som osannolikt, men inte omöjligt, att personerna är inne ett aktivt drogmissbruk. Eftersom personerna inte gett sitt medgivande till att delta i denna undersökning har all övrig information om dem utelämnats. De kvarstående tre personerna har inte varit möjliga att kontakta via telefon, brev, mejl eller sociala forum på internet. Brev som skickats till den ena personen har returnerats, vilket tyder på att personen inte bor på den adress som finns i Skatteverkets folkbokföring. Utöver att två av de tre personer som inte kunnat kontaktas är i livet kan alltså inget sägas säkert om denna grupp. Bortfallet i intervjuerna är alltså 40 %, vilket är en relativt hög siffra. Med den höga grad av framgångsrika behandlingsresultat som de intervjuade uppvisat kan det antas att en stor del av dem som blivit kontaktade men avböjt intervju har haft framgångsrika behandlingsresultat. Ingen av dem som avböjt intervju har uttryckt negativ kritik mot Hassela Skomakaren vid den kontakt som tagits. En av personerna uppgav att det enda bidraget den ville lämna till undersökningen var uttalandet ”Jag har lämnat det livet bakom mig”. En faktor som försvårat möjligheten att få kontakt med de tidigare inskrivna är den takt i vilken de byter mobiltelefonnummer, samt att telefonnumren ibland är kopplade till kontantkort med oregistrerade innehavare. Detta har gjort att flera av de personer som inte kunnat kontaktas har haft flera telefonnummer registrerade till sig, och att inget av dessa nummer fungerat.

6.3

Jämförelse med tidigare utvärdering

Denna utvärdering är en uppdatering av utvärdering som gjordes 2010, där undersökningsgruppen var de personer som skrevs ut under andra halvåret 2008 18

och hela 2009. Utvärderingarna har genomförts med samma metod, och med samma intervjufrågor. Genom att lägga samman resultaten från dessa båda utvärderingar uppstår en större undersökningsgrupp, och därmed högre validitet. Undersökningarna har gjorts under för kort följd av år för att någon trend ska kunna utläsas, men med fortsatta uppdateringar av utvärderingen kan mer långsiktiga förändringar i behandlingsresultaten synliggöras.

Deltagande i undersökningen Arbete Studier Varken arbete eller studier Organiserad fritidsaktivitet Idrottsaktivitet minst 1g/vecka KASAM, genomsnitt

Utvärderingen 2010 Utvärderingen 2012

Sammanlagt

13 av 21 (62%) 9 av 15 (60%)

22 av 36 (61%)

5 4

9

8 4

12

0 1

1

7 5

12

11 7

18

58 62,7

59,92

Antal med bedömningsvärde 2 Antal med bedömningsvärde 1 Antal med bedömningsvärde 0 Genomsnittligt bedömningsvärde

Utvärderingen 2010 29 Utvärderingen 2012

Sammanlagt

10 (71%) 5 (56%) 3 (21%) 3 (33%) 1 (8%) 1 (11%) 1,64 1,44

15 (65%) 6 (26%) 2 (9%) 1,50

Förändringarna mellan undersökningsgruppen varje år är liten gör varje person stor skillnad i statistiken. Exempelvis utgör en enda person i utvärderingen från 2012 11,1% av de deltagande detta år. Varje person som inte deltar i undersökningen innebär alltså ett stort bortfall procentuellt sett. åren är relativt små, och eftersom Resultaten för de två åren påverkas också mycket av vilka personer som skrivits ut från verksamheten, och vilka situationer de haft vid inskrivningen. Eftersom HVB-hemmets föreståndare uppgivit att det funnits mer avancerad problematik under 2010 än tidigare kan detta tänkas vara en påverkande faktor. 29 En person i 2010 års utvärderingen kunde efter kontakter med anhöriga konstateras ha bedömningsvärde 0, men kunde inte intervjuas för utvärderingen. Personen är bara inkluderad i bedömningsvärdena, och inte i den övriga utvärderingen, eftersom det fanns väldigt begränsad information att använda. Därför var underlaget för bedömningsvärdena 14 personer, och för den övriga utvärderingen 13 personer. 19

7 Slutsatser

Hassela Skomakaren haft ett framgångsrikt behandlingsresultat (bedömningsvärde 2) i 55,6 % av de fall som kunnat undersökas närmare, och ett måttligt framgångsrikt resultat (bedömningsvärde 1) i 33,3 % av fallen. Endast i 11,1 % av de fall som kunnat undersökas närmare har behandlingsresultatet varit misslyckat (bedömningsvärde 0). Då den grupp som ingått i undersökningen har varit relativt liten till att börja med har varje person som fallit bort från undersökningen representerat en stor del (1 %) av undersökningsgruppen. Detta har naturligtvis påverkat undersökningens validitet, men då en så pass stor del av dem som ingått i undersökningen visat framgångsrika och hållbara behandlingsresultat kan det hållas som sannolikt att även en stor del av dem som fallit bort från undersökningen har haft framgångsrika eller måttligt framgångsrika behandlingsresultat. Ovilja att delta i intervjuer kan inte i sig självt ses som en negativ faktor. Det kan inte heller ses som negativt att byta telefonnummer ofta eller att avböja kontakt med främlingar som söker kontakt via brev och sociala medier. Den slutsats som kan dras är att HVB-hemmet Hassela Skomakaren har en hög grad av framgång i sina behandlingsresultat, samt att de som kommenterat sin tid på hemmet till mycket stor del varit övervägande positiva till Hassela Skomakarens behandling. Med framgångsrikt behandlingsresultat menas i detta sammanhang att den tidigare inskrivna lever ett ”normalt” liv. Vid vissa placeringar på Hassela Skomakaren har syftet med placeringen varit av mer utredande eller motiverande karaktär. I dessa fall är det väldigt svårt att uttala sig om vad som är ett framgångsrikt resultat. 20

8 Referenser

Antonovsky, Aron, 1987.

Unraveling the mystery of health: How people manage stress and stay well.

San Francisco: Jossey-Bass. Brottsförebyggande rådet 1.

Personer misstänkta för brott – Slutlig statistik för år 2008.

http://www.bra.se/extra/measurepoint/?module_instance=4&name=Personer% 20misst%e4nkta%20f%f6r%20brott%202008.pdf&url=/dynamaster/file_archi ve/090602/600d44f52239c52166495ddd6221dfbf/Personer%2520misst%25e4 nkta%2520f%25f6r%2520brott%25202008.pdf 2010-02-09 Brottsförebyggande rådet 2. http://www.bra.se/extra/pod/?action=pod_show&module_instance=21&id=50 1&statsType=440&Year=2008&type=2&statsPopulation=all 2010-02-09 Garczyna, Teresa, Karlsson, Frida, Laurell, Caroline, Ohlsson, Christina, Ängeby, Anna, 2007.

Hassela Skånes HVB-hem Skomakaren – En utvärdering.

Lund: Socialhögskolan vid Lunds Universitet. Hassela Skåne, 2007.

Verksamhetsplan för HVB-hemmet Hassela Skomakaren i Eslöv.

http://hasselaskane.se/filer/SkomakarenVerksamhetsinriktning.pdf 2010-01 25. Hendrikx, Tijn, Nilsson, Mats, Westman, Göran, 2008. ”Sense of coherence in three cross-sectional studies in Northern Sweden 1994, 1999 and 2004 – patterns among men and women”,

Scandinavian Journal of Public Health,

vol 36, nr 4, s. 340–345 Hvitfeldt, Thomas och Gripe, Isabella, 2009.

CAN Rapport 118, Skolelevers drogvanor 2009

. Stockholm: Centralförbundet för Alkohol- och Narkotikaupplysning. http://www.can.se/documents/CAN/Rapporter/rapportserie/can-rapportserie 118-skolelevers-drogvanor-2009.pdf Kassman, Anders, 2008. ”Främjande ungdomsverksamhet i civilsamhället, staten och kommunerna”, s 72-117 i Ungdomsstyrelsen,

Konsten att bry sig om – Föreningslivets betydelse för unga, kommunerna och staten.

Stockholm: Ungdomsstyrelsens skrifter 2008:7. Levin, Staffan, 2007.

Behandlingsutvärdering av alla elever utskrivna från Hassela Gotland under åren 2003-2004

. Klintehamn: u.f. Myrin, Britta, Lagerström, Monica, 2006, ”Health behaviour and sense of coherence among pupils aged 14–15”,

Scandinavian Journal of Caring Sciences

, vol 20, nr 3, s. 339-346 Richardson , Chris G., Ratner, Pamela A., Zumbo, Bruno D., 2007. “A Test of the Age-Based Measurement Invariance and Temporal Stability of Antonovsky's 21

Sense of Coherence Scale”,

Educational and Psychological Measurement

vol. 67 nr 4, s. 679-696. http://epm.sagepub.com/cgi/content/abstract/67/4/679 2010-02-02 Statistiska Centralbyrån, www.scb.se Ungdomsstyrelsen, 2009.

Ung idag 2009.

Stockholm: Ungdomsstyrelsens skrifter 2009:06. Westerberg, K-A, 2004.

Hasselakollektivet – 54 bilder om Hasselapedagogiken.

Malmö: Égalité. Westerberg, K-A, 2006.

Om tvånget till frihet – trettio år senare

. Malmö: Égalité 22

9 Bilaga 1

Uppföljningsintervju 6-24 månader efter avslutad behandling hos Hassela Skåne Datum:………………….. Nummer…………… Intervjufrågor

Personliga förhållanden

Hur ser din arbets-/studiesituation ut? Fungerar det bra? (resultat, tider, socialt) Hur såg den ut innan du kom till Skomakaren? Hur ser din bostadssituation ut? Har den förändrats sedan du var på Skomakaren? Hur ser din familjesituation ut? Har den förändrats sedan du kom till Skomakaren? Har du några fritidsaktiviteter? Vilka?

Hälsa

Hur bedömer du din hälsa idag? Dricker du alkohol? Hur ofta? De senaste 12 månaderna? Har du använt droger sedan du avslutade behandlingen? När använde du i så fall senast? Före? Har du gått på några andra behandlingar än Hasselas?

Förändringar i beteende och social situation

Hur skulle du beskriva dig själv och din situation idag? Anser du att Skomakaren påverkade dig? Positivt/negativt? Är behandling/kontakt med socialtjänsten aktuell idag? Har du kontakt med gamla kamrater? Hur ser deras situation ut? Har du varit med om något olagligt sedan du avslutade behandlingen? Före?

Upplevelser av behandlingen

Hur ser du idag på den behandling du fick? Förändrades du? Hur? Varför (inte)? Vilken betydelse har vistelsen på Skomakaren haft för din situation idag? Förändrades din bild av dig själv och ditt självförtroende av vistelsen på Skomakaren? 23