Transcript Sofieros Historia - det kungliga.docx.docx

Sofieros kungliga sommarliv från 1865-1973
I anslutning till Drottning Silvias Blomstersmycke, den stora gräsmattan och vyn över slottet
Sommaren 1864, börjar Sofieros historia. Då besöker Oskar, hertig av Östergötland, tillsammans med
sin hustru, Sofia av Nassau, deras gode vän greve Baltsar von Platen på godset Kulla Gunnarstorp,
norr om Helsingborg. Under vistelsen hos von Platen blev det ett trevligt inslag att åka på utflykter i
det omgivande landskapet. Här fann Oscar och Sofia den idealiska platsen för sitt sommarnöje. Den
vackra utsikten, de skogsklädda ravinerna och sundet med sin täta sjötrafik lär ha tilltalat dem båda.
Men där fanns också hälsoskäl, Sofia hade fött 3 barn under 4 års tid och den grönskande platsen
kunde ge henne ro och ett klimat som påminde om Sofias tidigare sydtyska somrar. Sommarnöjet får
därför namnet Sofiero.
1865 blir Sofieros byggår och här kommer Oscar och Sofia att spendera många somrar. År 1872
förändras sommarlivet på Sofiero. Det året dör Oscars storebror, Karl den XV och då Karl inte har
någon tronarvinge blir Oscar kung, med namnet Oscar II. Nu blir det mer besök på Sofiero och under
åren som nu följer var den kungliga gästfriheten imponerande.
Med fyra växande prinsar, Gustav, Oscar, Carl och Eugen, och gäster från när och fjärran, börjar
slottet att bli trångbott. Man beslutar därför att slottet behöver fler rum, och under åren 1874-1876
bygger man till en andra våning på slottet. Men trots att man bygger om och renoverar, blir
kungaparets besök mer sporadiska. Sjöofficeren och segelfantasten Oscar spenderade sin fritid i
Marstrand med sin kungajakt Drott. Sofia och sonen Gustav ordinerades torr skogsluft i inlandet som
en följd av ständiga hälsoproblem. Sofiero blir nu allt mer övergivet av sina ägare, och då Oscar och
Sofia inte hade något passionerat trädgårdsintresse, är nu Sofiero på väg att bli ett riktigt
Törnrosaslott, där buskar och snår får växa vilda.
Stora gräsmattan, vy slottet, vid stort träd, västra delen
Oscar och Sofia börjar nu att planera vem som skall bli Sofieros nya ägare. De visste båda att deras
äldste son och tronarvinge, Gustav, hade passion för tennis och några gröna fingrar hade han inte.
Istället fanns det planer för barnbarnet Gustav Adolf. När han gör sitt första officiella framträdande
som kronprins och invigare av Helsingborgs stora industriutställning år 1903, då beslutar Oscar och
Sofia, att barnbarnet Gustav Adolf ska bli Sofieros arvtagare. Men det kommer att dröja ytterligare 2
år innan Gustav Adolf ärver sommarresidenset. Vad händer då under dessa två år? Ja, det hela är
som en saga där kärleken börjar nere i Egypten!
Låt oss vandra ned mot Primulasänkan och lyssna på fortsättningen!
Primulasänkan
När den brittiska drottningen Victorias tredje son, Prins Arthur Connaught, ger sig ut på kryssning
tillsammans med barnen Patricia och Margareta var målet Egypten, där Arthur skulle inspektera
brittiska truppförband. Den 26 januari 1904 går man iland i Kairo. På kvällen är man bjuden på
middag, och där träffar Margareta sin kommande make, Gustav Adolf. Det är nog ingen slump att
Gustav Adolf befinner i Egypten för arkeologiska utgrävningar. Det spekuleras till och med att Arthurs
bror och Gustav Adolfs pappa, tillsammans hade agerat äktenskapsmäklare. Så middagen i Kairo var
noga planerad! En intressant detalj är att man ville föra Patricia Connaught till middagsbordet, men
systrarna hade bytt plats, och resten är en romantisk saga. Uppståndelsen i Sverige blev stor, då
allmänheten hade fått veta att kronprinsen skulle studera pyramiderna och så återkommer han med
en prinsessa till Sverige!
Giftermålet sker i London den 15 juni 1905 i St George’s Chapel. Så, en solig julidag, drygt en månad
senare, anländer Gustav Adolf och Margareta till Sofiero med häst och vagn genom en entré som var
smyckad med eklöv och krönt med en kunglig krona. Den svenska och engelska flaggan vajade och
helsingborgarna hade gått man ur huse för att hylla de nya ägarna till ett väntande törnrosaslott.
1907dör Oscar II och Kronprins Gustav axlar kungarollen som Gustav V. Han kommer inte att
tillbringa mycket tid på Sofiero utan istället är det Öland och sommarstället Solliden som blir Gustavs
sommarresidens. Det hände någon gång att Gustav V åt lunch på Sofiero tillsammans med sonen
Gustav Adolf och svärdotter Margareta, för att sedan åka och titta på tennis i Båstad och vid flera
tillfällen deltog han också i den årliga höstjakten på Kulla Gunnarstorp.
Nu ska du få följa med på en spännande vandring genom trädgården och där uppleva allt det vackra
som skapas när kronprinsparet Gustav Adolf och Margareta blir ägare till Sofiero!
Kronprinsessan Margaretas blomstergata
År 1910 anlade Margareta en av trädgårdens mest praktfulla rabatter, Kronprinsessan Margaretas
Blomstergata.
När vi går här längs med Blomstergatan är det nästan som om Margareta är närvarande, och det är
på sin plats att berätta om hennes bakgrund: Margareta kommer att växa upp i den viktorianska
slottsidyllen Bag Shot Park i Surrey i södra England. Tillsammans med sin pappa, Arthur Connaught,
vandrar hon ofta i den magnifika parken bland rododendron, exotiska träd och lusthus. Den rådande
tidsepoken är också starkt inflytelserik då den brittiska trädgårdskonsten lanseras stort. Konstnären,
skribenten och trädgårdsarkitekten Gertrud Jekyll kommer att inspirera Margaretas noggranna
planering av Sofieros rabatter i varma och svala färger från ett hav av sommarblommor. Men det är
också färgerna från måleripaletten som kommer att påverka Margaretas trädgårdskunskap. Hon
kommer tidigt i kontakt med konsten då hennes farmor, drottning Victoria, gärna visade Margareta
sina kunskaper i akvarellmåleri och sina detaljerade bilddagböcker.
Men det är inte bara nära släktingar som påverkar Margaretas känsla för konst, även hennes lärare i
franska, Madeleine Fleury, var utövande konstnär och utbildad hos impressionisten Claude Monet.
På Sofiero hittar Margareta vackra platser där hon kunde sätta upp sitt staffli och börja måla. Ibland
hände det att Gustav Adolfs farbror, Prins Eugen, kom på besök, och då fick Margareta en likasinnad
blomsterälskande konstnär som delade hennes passion för måleri. En annan inspiration är 1900talets framåtskridande foto-och kamerautveckling som påverkar Margaretas fotointresse. Hon blir
den första kvinnliga färgfotografen i Sverige och hon illustrerar stora delar av sina populära
trädgårdsböcker Vår trädgård på Sofiero som gavs ut 1915 och Från Blomstergården som kom 1917.
Brunnsplatsen
Som en central punkt mitt i trädgården står Brunnen från 1911. Gustav Adolf skapade ritningen och
lät mura upp brunnen i den varmt, bruna sandstenen som hämtades nere vid stranden. Brunnens
gedigna hantverk speglar tidsepokens Arts & Crafts-rörelse som kommer att prägla kungaparets
arbetssätt och planering. Arts and Crafts hade mycket stort inflytande på hantverk, arkitektur,
stadsplanering, trädgårdskonst och inredning. Konstriktningen var en reaktion mot
industrisamhällets maskintillverkade produkter, man ville lyfta fram det ursprungliga hantverket
genom material, mönster och ornament, gärna tillsammans med en personlig stil.
Kungaparet gjorde mycket tillsammans. Margareta är den drivande kraften och från början dikterade
hon växturvalet och Gustav Adolf satt vid ritbordet och förde in arter och sorter. Tack vare
Margaretas stora trädgårdsintresse kommer Gustav Adolf att utveckla en detaljkunskap om
växternas egenskaper som kommer att bli omtalat även utanför landets gränser. När
sommargästerna anlände tog Gustav Adolf ut sina gäster på promenad i parken. Före lunchen var det
bra med aktivitet, så ibland hände det att gästerna fick tilldelat knäkuddar och spade för att hjälpa till
i trädgården
Men låt oss vandra vidare och gå ned till trädgårdens östra del, och den vackra Murrabatten!
Murrabatten
År 1916 lät kronprinsparet bygga en stenmur i samma slags sten som man använde till brunnen.
Muren skulle skydda mot den trafikerade landsvägen och kom att bli en vacker fond till den breda
rabatten. Precis som till brunnen, gör Gustav Adolf en detaljerad ritning över Murrabatten med en
liten näckrosdamm och en fin granitbjörn skapad av bildhuggare Ragnar Sandberg år 1917.
Otaliga är de fotografier som skildrar hur Gustav Adolf och Margareta engagerar sig i Murrabatten.
Bilderna skildrar sommarliv och trädgårdsarbete långt från det formella och strama livet uppe i
Stockholm. Många ansåg att Margareta var något av en trendsetter, tänk, en sådan stilig
Kronprinsessa som står mitt i rabatten, iklädd träskor och arbetsklänning, hon brydde sig säkert inte
om hon fick smuts under naglarna! En stor inspiration till Murrabattens utformning är den brittiska
trädgårdsarkitekten William Robinson som skrev The Wild Garden år 1870. Denna bok innehåller
idéer hur man anlägger trädgårdar med naturen som förebild, det skulle se vilt ut trots att det var
planterat och planerat av människohänder. En spännande tanke är att industrialismens
kommunikationsmöjligheter ger en ökad mängd införsel av ”floristblommor”. Kronprinsessan
Margareta kunde beställa in nya spännande blommor som importerades från England, för att sedan
skapa en hänförande fägring på Sofiero.
Köksträdgården
Sofieros köksträdgård symboliserar Margaretas och Gustav Adolfs praktiska ådra då de kunde
konsten att kombinera trädgård med odlandet av nyttiga grönsaker som sedan hamnade på
middagsbordet. Margareta kom redan som barn i kontakt med Bag Shot Parks stora köksträdgård och
det sägs att Margaretas mamma, Prinsessan Luise Margarethe av Preussen, var en praktisk dam som
lär ha chockerat det brittiska hovet när hon insisterade på att Margareta skulle lära sig att laga mat
på råvaror från deras viktorianska köksträdgård. En sådan syssla var ju bara för tjänstefolket ansåg
många! Men för kronprinsessan var detta värdefull kunskap som fick blomma ut på Sofiero.
Detaljerade ritningar visar att Sofiero från början hade en stor del uppodlad mark för grönsaker, frukt
och bär. Skörden tog slottsköket hand om. Man konserverade, saftade och syltade stora mängder
som sedan följde med kungafamiljen upp till Stockholm på hösten.
Drottning Ingrids Doftande Trädgård (Duftende Have)
Kronprinsparet fick fem barn tillsammans, deras första barn var Gustav Adolf (också kallad Edmund
för att inte skapa förvirring med pappas namn) född 1906, sedan föds Sigvard år 1907, år 1910 föds
Ingrid och 1916 föds minstingen Carl-Johan.
Tack vare somrarna på Sofiero är det främst Ingrid som kommer att ärva mammas och pappas stora
trädgårdsintresse. Den 24 maj 1935 gifter sig Ingrid med den danske Kronprins Fredrik i Storkyrkan i
Stockholm. Ingrid är vackert smyckad med myrten från Sofiero både i brudkronan och i
brudbuketten. Som bröllopsgåva får paret det vackra slottet Gråsten på Jylland. Med en
överväldigande blomsterprakt från ett hav av perenner finns många bevis på Ingrids erfarenheter
från Sofiero och Bag Shot Park. År 1947 kommer Ingrid att bli hela danska folkets Blomsterdrottning.
Ibland besökte Drottning Ingrid och Kung Fredrik Sofiero tillsammans med sina barn, Margrethe,
Benedikte och Anne-Marie. Då Fredrik inte hade något stort trädgårdsintresse, gick Ingrid gärna ut
tillsammans med pappa Gustav Adolf för att arbeta i Sofieros vackra trädgård.
Sofieros Doftande trädgård skapades 1994 och är en hyllning till Drottning Ingrid och hennes passion
för blommor. Varje vår ställer man ut stora terrakottakrukor med olika doftpelargonier. Det sprider
sig en underbart frisk doft från pelargoniernas gröna blad som påminner om såpa, tvål och citron.
Platsen kom till när Sofieros brunnsplats renoverades och den överblivna sandstenen skickades till
Drottning Ingrids sommarställe Gråsten, i retur skickade Ingrid sticklingar av doftpelargonier till
Sofiero.
Vinhuset
Här inne är det som om tiden står stilla. Huset byggdes 1912 och kallas för Vinhuset. Tidigare
slingrade här ett tjugotal vinstockar och numera finns det kvar fem stycken av de ursprungliga
stockarna. Det minsta barnet i familjen, Carl-Johan, har tidigare berättat, att Vinhuset var för det
mesta låst och det var bara pappa Gustav Adolf och trädgårdsmästaren som hade tillgång till
Vinhuset.
Här inne kan man ana en förändring som kommer att påverka hela kungafamiljen. Vid norra
utgången hänger en svart-vit bild som visar Gustav Adolf med en annan kvinna. De står i Vinhuset,
och från taket hänger rikligt med druvor i stora klasar. Den nya kvinnan är Louise Mountbatten som
Gustav Adolf gifter sig med 1923.
Minnesplakett av Carl Milles
Drottning Ingrid önskade en minnesplakett över sin mor, Kronprinsessan Margareta. År 1991
kommer Drottning Ingrid att inviga den vackra plaketten som föreställer mamma Margareta i profil.
Plaketten är gjord av Carl Milles, och är en bronsavgjutning av den medaljong i marmor som finns på
Margaretaplatsen i Helsingborg. En liten skylt under porträttet med årtalen ”1905-1920” vittnar om
Margaretas 15-åriga engagemang som lade grunden för hela Sofieros trädgård. År 1920 berättar om
början på Sofieros sorgliga kapitel. Den 1 maj 1920 avlider Margareta hastigt i akut blodförgiftning
efter komplikationer i svår öroninflammation. Det är mycket tungt för Gustav Adolf att gå vidare, och
hans sorg blandas med oron för barnen. Nu kommer Sofiero att bli en plats för återhämtning och vila.
Vänner och släkt fanns också där för familjen, och Prins Eugen kommer att bli en kär vän som tar
Gustav Adolf på resor till Italien och Grekland. Nu börjar en ny tid, 1923 gifter sig Gustav Adolf med
Lady Louise Mountbatten, född 1889 som prinsessan Battenberg. Precis som kronprinsessan
Margareta, fanns där släktskap med Drottning Victoria, då Louises mamma var dotterdotter till
Victoria. Bröllopet äger rum den 3 november 1923 i slottskapellet på Saint James Palace i London.
Kung Georg hade gett sitt samtycke och han stod för bröllopet.
Låt oss vandra vidare. Vid Trädgårdsmästarbostaden och Rosengången kan du lyssna mer om Lady
Louise Mountbatten på Sofiero.
Rosengången och Trädgårdsmästarbostaden
Lady Louise var mycket intresserad av trädgård och hon var mån om att arvet från Kronprinsessan
Margareta skulle förvaltas. Louise hade en stor passion för rosor och hon älskade att vandra i
Rosengången. Utrustad med sekatör och korg brukade Louise ställa samman rosor och andra
praktfulla blomster från trädgården, som hon sedan arrangerade i slottets olika rum. Louise älskade
också hundar och hon var gärna ute på promenad i parken med pekineserhundarna, Eisie och Tai-Tai.
I trädgårdsmästarbostaden bodde den högt uppskattade Trädgårdsmästare Oscar Svensson med
familj. En av sönerna, Tore, har skrivit en bok som handlar om hur han som barn upplevde de
kungliga somrarna. Tore berättar att Louises bakgrund som sjuksköterska i Frankrike under 1:a
världskriget hade format henne till en omtänksam och jordnära person men säkert med en hel del
skinn på näsan. För Louise föll det sig naturligt att vara mån om personalen, hon stickade gärna en
kofta till de som fått tillökning och hon besökte gamla trotjänare på ålderdomshemmet.
Låt oss vandra vidare i det kungliga spåret. Vi drar oss mot Dahliakvarteret i sydväst.
Dahliakvarteret
Tidigare kallades Dahliakvarteret ”De fyra odlingskvarteren”. Över detta område finns en vacker plan
från 1915. Planen visar att varje kvarter kommer att innehålla fruktträd, både ursprungliga från Oscar
den II:s och Sofias tid, men också en utökning av nya äpplesorter. Utöver frukten, tillkommer odlingar
av bär, grönsaker, dahlior, astrar, rosor och tematiska färgrabatter med perenna växter.
Längre fram kommer Gustav Adolf att utöka området med en spaljéodling som omfattade mer än
tvåtusen fruktträd och han visade gärna sin odling när gäster kom till Sofiero. Här skildras också hur
han kommer att förvalta kronprinsessan Margaretas charmanta sätt med barnen. Som kung och
farfar tar Gustav Adolf med barnbarnen ut på upptäcksfärd bland söta jordgubbar, smultron och
hallon, och det bästa av allt, smaken av de härligt solvarma bären. När fruktodlingen fungerade som
bäst, skördades uppemot 26 ton frukt om året, där det mesta av skörden lämnades till auktionshallen
i Helsingborg för vidare försäljning.
Vi lämnar nu Dahliakvarteret och går till den kungliga fotbollsplanen!
Kungliga fotbollsplanen
Det öppnar upp sig mot väst och en vidunderlig utsikt över Sundet och Danmark. Om man blundar
kan man för ett ögonblick tänka sig ljudet från en fotboll som sparkas av snabba barnfötter. Från
början var denna plats planerad för en landhockeybana men efter några år gjorde man en
fotbollsplan istället. Det kommer att spelas många matcher på Sofieros fotbollsplan. Lagen bestod av
inbjudna grannar från Laröd och Hittarp och allt eftersom kungabarnen växte upp kommer de att
delta i Sofieros fotbollsturneringar.
Prins Bertil har berättat om sin barndoms somrar på Sofieros fotbollsplan med följande ord:
”Jag trivdes så bra på Sofiero, särskilt när jag efter den långa vintern fick springa ut med bara knän
och ha kul med grabbarna. Men då mina storebröder Gustav Adolf och Sigvard sparkade boll med
sina kompisar fick Ingrid och jag inte vara med. Småglin hade man ingen användning för. Vi fick bli
bollkallar istället. Jag minns att de stora grabbarna höll på reglerna, och att min far brukade vara
domare.”
Det var verkligen ett mycket aktivt sommarliv som levdes på Sofiero. Det utövades tennis, fotboll,
krocket, cykelåkning, ridning och salta bad i Sundet. Kungabarnen kommer att vara mycket aktiva
långt upp i åren, främst Gustav Adolf, Bertil och Ingrid kommer att utöva sporter som dressyr,
hästhoppning, fäktning och skridsko.
Lekstugorna
Lekstugorna på Sofiero vittnar om barnskratt och jordfläckar på kläderna. Från början fanns en liten
stuga som byggdes 1913, men allt eftersom barnskaran växte ritade Gustav Adolf en större stuga till
Ingrid som står färdig 1918. Ingrids stuga hade ett riktigt kök, och när lillebror Carl-Johan skriver i sin
självbiografi berättar han om storasysters kokkonster med följande ord: ”Ingrid gjorde något som
kallades Convent Eggs, det var ägg med bechamelsås och lök. Många år senare, när jag och min
hustru besökte min syster på danska sommarslottet Gråsten, blev vi ofta bjudna på samma delikata
rätt.”
Vid stugorna anlades trädgårdar där barnen fick plantera rädisor, morötter, potatis, jordgubbar och
enkla blommor. Prinsessan Ingrid hade en speciell passion för vilda blommor som hon lät plantera
bland odlad blåklint, solrosor och ringblommor. Barnen fick också anlägga ett eget stenparti.
Stenarna hämtades från stranden och forslades i en liten kärra, dragen av en stark häst upp för den
branta backen.
Gustav Adolf och Margareta tyckte det var viktigt att barnen fick lära sig att arbeta med händerna
och få känna glädje över att ha skapat något på egen hand. Kronprinsparets åsikter om
barnuppfostran är präglat av 1900-talets syn på barn och deras rätt till en personlig utveckling. En av
influenserna är pedagogen och samhällsdebattören Ellen Keys bok Barnens Århundrade. Ellen Key
ville att 1900-talet skulle bli ett århundrade då barnen skulle prioriteras i samhället. År 1918 skriver
Kronprinsessan Margareta om barn och blommor i Svenska Turistföreningens årsskrift, hon skriver
bland annat ”barn och blommor ha båda lika stort behov av solsken och kärlek.”
Med tiden kommer så barnbarn till Sofiero, och lekstugorna kommer att användas flitigt genom flera
somrar. Äldsta sonen Gustav Adolf och hans hustru Sibylla besöker gärna Sofiero tillsammans med
sina 5 barn, Margaretha, Birgitta, Desirée, Christina och Carl Gustav, vår nuvarande kung. De glada
upptågen var många och det var mycket populärt att klä ut sig i tokiga hattar, för stora klänningar
och kavajer. Maskeradernas primära drivkraft var prins Sigvard som tidigt var förtjust i rollspel, ett
intresse som han har med sig upp i vuxen ålder då han kommer att vara verksam som regiassistent i
Berlin.
Lekplatsen är omgärdat av branta backar som leder ned till Sundet och Teplatsen långt ned i dalen. I
backen växer lågt växande rododendronhybrider, tåliga sorter som planterades där 1937. Ravinen är
likt en gryta fylld med rododendronbuskar och överallt står den täta bokskogen stadigt i den
kuperade terrängen. Man kan välja att bara betrakta utsikten över den norra ravinen eller vandra
ned längs med stentrapporna.
Eller vi kan välja att göra som Prins Bertil när han skulle ta sig ned till Teplatsen för dagens Afternoon
tea. Till saken hör att Bertil inte tyckte om att rida, han kommer istället att älska motorer. Det hela
börjar när han får sin första cykel på Sofiero och så småningom får cykeln en påhängsmotor så Bertil
kunde puttra upp och nerför backarna. Snart får Bertil en motorcykel och en dag är det bråttom till
Teplatsen. Med lillebror Carl Johan där bak körde Bertil omkull i den branta backen. Så se upp nu om
du ska ta dig ner, bäst att ha bra skor och inte en motorcykel!
Teplatsen
Där den södra och norra ravinen möts ligger en underbar plats som heter Teplatsen. Bland
rododendron, magnoliaträd och guldfiskar i dammen, samlades Kungafamiljen klockan halv fem. På
ett dukat bord väntade tekannorna, ljuvliga, engelska scones, småkakor och te. Gustav Adolf var
närmast barnsligt förtjust i denna dagliga rutin då han älskade kakor och hans stora passion var att
bre rikligt med smör på kakorna. Tedrickandet var en tradition som infördes tack vare Kronprinsessan
Margaretas brittiska bakgrund. En sommardag utan en kopp te, det var närmast syndigt.
Här nere finns också den äldsta rododendrongruppen. De första buskarna planterades av
kronprinsessan Margareta mellan 1907 och 1908. Det magiska i sammanhanget, är att dessa
praktfulla skönheter kommer från kronprinsessans föräldrahem, Bagshot Park. Det var så det hela
började, och nu kan vi förtrollas av cirka 10 000 rododendronbuskar och träd. Minnesstenen som står
här är en hyllning till Gustav Adolfs fortsatta rododendronintresse som han kommer att förvalta och
utveckla genom åren. Stenen restes 1981 av Drottning Ingrid, men den skapades redan 1971 då
konstnären Gunvor Svensson-Lundkvist hade en tillfällig ateljé i slottet där kungen satt modell.
Bakom minnesstenen, långt inne bland rododendronbuskar finns den så kallade Bautastenen som
placerades där när Sofiero grundades år 1865. Det är en spännande sten då inskriptionen berättar att
landskapet såg annorlunda ut på Oscar och Sofias tid: ”Från detta ställe syntes Kronborg då Sophiero
anlades 1865.” Det enda som syns från platsen idag är grenar, blad och grönska.
På något sätt är Teplatsen också en minnesplats för Kronprinsparet Margareta och Gustav Adolf som
skapar denna enorma park tillsammans. År 1973 avlider Kung Gustav den VI Adolf, 90 år gammal, på
Helsingborgs Lasarett. I Kungens testamente står det skrivet att hans önskan är att Sofiero slott och
slottsträdgård skall tillfalla Helsingborgs Stad. Det är ett stort och unikt kulturarv vi nu får njuta av
tack vare denna generösa gåva.
Källförteckning
Alm, Göran, Den konstnärliga Margareta, Helsingborgs Stad 2005
Billing, Marianne, Det kungliga livet, Helsingborgs Stad 2005
Fjellman, Margit, Gustaf VI. Närbilder av Kungen, Stockholm 1973
Fridh, Kjell, Gamle Kungen, Borås 1995
Hansen, Hanne, Sofiero, Parkens och trädgårdens utveckling 1864-2007, Helsingborgs Stad 2008
Hansson, Marie, Blomsterprinsessan, Helsingborgs Stad 2005
Henriksen, John, Blomsterdronningen, Köpenhamn 2010
Kvant, Christel, Trädgårdskonst i förändring, Helsingborgs Stad 2005
Lidbeck, Gunilla, Barndomens somrar, Helsingborgs Stad 2005
Svensson, Bertil, Kungliga Sofiero, Helsingborg 1991
130128 Nina Wenedikter