Transcript Här kan du se några exempel på företagsnytta som ESIS

FÖRETAGS-
NYTTA
genom
© Produktion på uppdrag av Wahlberg Kommunikation • Mistlur Media Patrik Lindén, text • Frilansfotografen Susanne Lindholm, foto • Typiskt, Maritha Mörtzell, layout.
ESIS har skapat konkreta resultat
ESIS är en innovationsmotor kring elektroniksystem i Norrbotten och Västerbotten för
ökad tillväxt hos elektronikindustrin och produktägande företag. Innovationsmotorn
utvecklar spetskompetens genom forskning vid Luleå tekniska universitet som integreras in i innovationsarbete tillsammans med regionens företag med hjälp av IUC
Electropolis, IUC Norrbotten och IUC Västerbotten.
ESIS har verkat sedan 2008 där elektronikföretag, produktägare och universitet
samverkar. Utöver ökad kunskap och ett livskraftigt nätverk har ESIS bland annat
bidragit till ett flertal nya produkter, nya arbetstillfällen, nystartade företag, produktprototyper/förstudier, utbildningsdagar och vetenskapliga publikationer. På följande
sidor kan du se några exempel på vilken konkret nytta ESIS åstadkommit hittills.
Bakgrunden är att regionen har en stor elektronikindustri som håller en hög nivå,
men som varit uppdelad i många mindre företag med få produktägare. Genom fler
egna produkter kommer företagen högre i värdekedjan, blir mindre konjunkturkänsliga och kan skapa sig en större marknad, även utanför regionen. Små företag har ofta
svårt att på egen hand ta steget att omvandla en idé eller tjänst till en produkt. Det har
gjort företagen konjunkturkänsliga och beroende av basindustrin. Samtidigt finns ett
av Sveriges främsta forskningscentrum för elektronik och elektroniksystem på Luleå
tekniska universitet. ESIS har på ett tydligt sätt visat att samverkan mellan akademi
och industri kan skapa goda resultat som bidrar till en positiv utveckling i vår samhällsutveckling.
Arbetet inom ESIS har bedrivits på tre plattformar. Industriplattformen med målet
att öka tillväxten inom elektronikindustrin i norra Sverige. Forskningsplattformen
med målet att bedriva forskning som långsiktigt säkrar regionens behov inom elektroniksystemområdet. Kompetens- och rekryteringsplattformen som skapat kompetensutvecklingsmöjligheter baserat på företagens behov.
De innovationsforskare som följt ESIS vittnar om ett fungerande innovationssystem
som möter ett tydligt behov inom industrin samtidigt som de pekar ut viktiga förbättringar för framtiden. En av dessa är etableringen av ESIS som en mer långsiktig organisation. En annan är att ge samhällets aktörer en tydligare roll inom ESIS. ESIS har under sina fem år fått ett mandat i regionen och en tydlig roll i innovationssystemet, något som vi vill förvalta i ett nästa steg. Den vision som ESIS styrgrupp
arbetat fram pekar ut vägen framåt. Regionens företag har ett internationellt ledarskap
i att sälja, utveckla och producera robusta elektroniksystem för industriell/professionell
användning med stöd av internationellt erkänd forskning.
December 2013
Jerker Delsing
Professor, Luleå tekniska universitet
Ordförande för ESIS styrgrupp
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
ESIS har skapat konkreta resultat................................................................................................................3
■ Industriplattform
Chip & Circuit – Svårservade vågsystem skapade ny produkt.......................................................5
Mobilaris – Positionering i gruvan kan ge nya marknader.............................................................6
Protron Elektronik – Ny likriktarteknik från Moldavien..................................................................7
Microbit – 3D-sensor skapar trygghet i äldrevården..........................................................................8
Airstar – Eget styrsystem ger större flexibilitet......................................................................................9
Surface Classification System – Avhandling ger säkrare trafik ............................................10
Rubico – Rubico tog steget från idé till prototyp................................................................................11
Mikromakarna – DFM innebar en vändpunkt för Mikromakarna............................................12
■ Forskningsplattform
D-Flow – Kunnigt nätverk påskyndar utveckling..............................................................................13
Electrotech – Värdefulla kontakter mellan företag och akademin...........................................14
Neava – Ett givande samarbete med universitetet...........................................................................15
Abdelghani Renbi – Besparingar med bättre testmetoder........................................................16
■ Kompetens- och rekryteringsplattform
Caretech/Teknikens Hus – Lådorna som ska öka intresset för elektronik...........................17
Optronic – Väl anpassade utbildningar med nätverkseffekt.......................................................18
Finansiärer och kontakter...............................................................................................................................19
Chip & Circuit – Industri
■
Bastuträsk
Svårservade vågsystem skapade ny produkt
Via ESIS fick Chip & Circuit hjälp med en
förstudie till en prototyp och man arbetade
tillsammans med att sammanställa en funktionsbeskrivning och en kravspecifikation.
– Nu har vi ritningar till mekaniken för
en prototyp samt kravspecifikationer för
elektronik och mjukvara som ska utvecklas
och testas under 2014. Vi har haft god hjälp
med specifikationsarbetet av Electrotech
i Kalix. De har utgått från våra krav och
tankar och sedan kommer vi att stå för
tillverkningen. Det blir vår första egna produkt. Hade inte ESIS funnits hade vi aldrig
kunnat ta steget att bli produktägare.
Lars Sjöblom hoppas nu kunna intressera
åkare och krantillverkare för sin produkt.
Lösningen bygger på ett användarvänligt
system med trådlös teknik. På äldre system
finns ofta en kabel som kan skadas och det
är trångt med många hydraulslangar vid
kranarmens grep. Att veta hur tungt man
lastar är förstås en säkerhetsfråga, men det
handlar även om ekonomi. I regel får åkare
inte betalt för överlast samt att de riskerar
böter vid kontroller. Lastar man för lite
behöver man köra onödigt många gånger.
Vill du veta mer?
Kontakta Daniel Lindblom
projektledare ESIS
Tel: 070-696 61 24
e-post: [email protected]
Lars Sjöblom
VD Chip & Circuit
Tel: 0932-240 04
e-post: [email protected]
www.chip-circuit.se
www.esis.se
I Bastuträsk i Västerbotten finns elektronikproducenten Chip & Circuit med tolv anställda. Företaget tillverkar kretskort och
annan elektronik till kunder i hela Sverige
och några i USA. Flera av de regionala
företagen inom ESIS finns också med på
kundlistan.
– Vi gör små till medelstora serier åt
främst industrikunder, men genom att
arbeta effektivt och med en hög automatiseringsgrad kan vi även konkurrera om
lite större produktioner. Vi ser att tillverkning börjar komma tillbaka till Sverige från
Asien, säger Lars Sjöblom, VD på Chip &
Circuit.
Företaget har länge utfört service och
reparationer på timmerbilars vågsystem
som används i kranens grep och som väger hur mycket man lastar. Ursprungstillverkaren finns inte kvar och det börjar
bli svårt att hitta reservdelar. Det födde
tanken på att utveckla ett eget vågsystem.
– Vi hade redan ett nära samarbete med
ESIS och har deltagit i flera utbildningar och
ställt ut i ESIS mässmontrar. Därför var det
naturligt att vända sig dit med våra planer.
5
Mobilaris – Industri
■
Luleå
Positionering i gruvan kan ge nya marknader
Vill du veta mer?
Kontakta Mikael Gunnari
projektledare ESIS
Tel: 070-266 99 88
e-post: [email protected]
Hans Wahlquist
affärsutvecklingschef Mobilaris
Tel: 070-534 88 62
e-post: [email protected]
www.mobilaris.se
www.esis.se
6
Mobilaris utvecklar sedan 1999 mjukvarubaserade mobila positioneringstjänster
och är ett av flera företag i Luleå som har
sina rötter i Telia Research. Lösningar
från Mobilaris ligger bland annat bakom
möjligheten för SOS-larmoperatörer att
lokalisera en inringande mobiltelefon eller
för affärsidkare att skicka positionsbaserade erbjudanden till kunder. Man har också
utvecklat ett system för att kunna skicka
mass-SMS till mobiltelefoner i ett visst geografiskt område. Det används till exempel i
Australien för att varna för bränder.
Den senaste satsningen handlar om
gruvor och ett intelligent system för att i
realtid veta var människor och utrustning
finns och kunna använda den informationen som beslutsstöd.
– Tillsammans med LKAB och Boliden
utvecklar vi nu ett system som med hjälp
av existerande WLAN- och mobilnät kan
positionera människor och maskiner och
visualisera det i 3D, säger Hans Wahlquist,
Mobilaris affärsutvecklingschef.
Med systemet kan man till exempel följa
en viss lastbil och få en god överblick av
var olika resurser finns, för att bland
annat dirigera reparatörer eller leda en
utrymning. Systemet kan också användas
så att ventilation styrs efter var det finns
personal.
– Tack vare ESIS har vi kunnat få hjälp
med en marknadsanalys för att se om
det finns andra områden och marknadssegment där samma grundteknik kan
användas.
Det har visat sig finnas cirka 2 000 underjordsgruvor i världen, varav åtminstone
tio procent skulle kunna ha stor nytta av
systemet.
– Vi har sett att annan tung processindustri, som pappersbruk och vattenkraftverk,
kan vara möjliga marknader. Det är bra
att börja med gruvor då det är en mycket
krävande miljö. Fungerar det där, fungerar
det överallt, säger Hans Wahlquist.
Rapporten från ESIS har till del bekräftat
vad Mobilaris trott om marknaden.
– Det är värdefullt att få saker bekräftade och därmed hjälp att prioritera. Vi är
bara 18 personer på företaget och har svårt
att avvara resurser för den här typen av
marknadsanalys.
Protron elektronik – Industri
■
Haparanda/Seskarö
Ny likriktarteknik från Moldavien
kan synas trivialt. Det sker redan till exempel i varje liten telefon- eller datorladdare
på våra skrivbord. Problemet är att energiförlusterna blir stora vid höga effekter, till
exempel för laddstolpar till elbilar eller för
att driva stora datorhallar.
– Det ser ut som att vi med vår teknik kan
minska förlusterna till en tredjedel av vad
de är idag för effekter upp emot 100 kW. Det
innebär stora besparingar och tekniken är robust och kräver mycket färre komponenter.
Hans Fält har genom åren haft olika samarbeten med IUC Norrbotten och Luleå
tekniska universitet och vände sig till ESIS
får att få hjälp att få tekniken verifierad.
– Vi har sett att tekniken fungerar i
praktiken, men vi behöver dokumentera
det och få en oberoende part att bekräfta att våra preliminära resultat faktiskt
stämmer innan vi kan gå vidare. Utan
ESIS hade det dragit ut på tiden då det
är kostsamt med tester och svårt att hitta
kunniga personer inom kraftelektronik.
Vi har också fått hjälp med att förbereda
en kommersialisering av tekniken och en
patentöversikt, säger Hans Fält.
Vill du veta mer?
Kontakta Mikael Gunnari
projektledare ESIS
Tel: 070-266 99 88
e-post: [email protected]
Hans Fält
Protrons grundare
Tel: 070-625 38 19
e-post: [email protected]
www.protron.se
www.esis.se
Protron elektronik på Seskarö är ett litet
utvecklings- och produktionsföretag med
tre anställda. Det är en kvalificerad underleverantör som främst tar konstruktionsuppdrag och viss tillverkning. Företaget
drivs av Hans Fält, en serieentreprenör i
elektronikbranschen.
– Jag har genom åren lärt mig att produktion kräver stora investeringar och att
konkurrensen är hård. Då är det bättre att
sälja ett högt kunskapsinnehåll. Tidigare
har jag också medvetet avstått från att vara
produktägare då ingenjörer i regel är usla
säljare, säger Hans Fält.
Men nu när han passerat 60 år vill han
ändå ta steget att bli produktägare för att
nå högre i värdekedjan och bli mindre
konjunkturkänslig. Och det är genom en
ny teknik för att omvandla växelström till
likström, så kallade likriktare.
– I Moldavien kom jag i kontakt med
tekniken som ursprungligen utvecklades
strax innan Sovjet kollapsade. Nu har jag
ett avtal med de ingenjörer som tog fram
tekniken och ska lansera den i Väst.
Att omvandla växelström till likström
7
Microbit – Industri
■
Kalix
3D-sensor skapar trygghet i äldrevården
Vill du veta mer?
Kontakta Jerry Lindblom
projektledare ESIS
Tel: 070-595 20 48
epost: [email protected]
Mikael Styrefors
VD Microbit
Tele: 0923-696 25
e-post: [email protected]
www.microbit.se
www.esis.se
8
Microbit är ett elektronik- och konsultbolag
i Kalix med drygt tio personer anställda.
Bland annat utvecklar företaget trygghetslarm och andra tekniska lösningar för äldrevård. Expertisen ligger inom radiokommunikation och man har en handfull egna
produkter. Tillsammans med Skellefteå
kommun, Caretech, Ruffcom och Adopticum har Microbit deltagit i ett ESIS-projekt
om optiska system i äldrevården.
Bakgrunden är att fysiska tillsynsbesök
hos äldre är resurskrävande och kan
innebära både integritetsproblem och att
de boende får sin nattsömn störd. Nittio
procent av nattpatrullernas besök rör sig
om tillsynsbesök. Med optiska sensorer i
de äldres hem skulle nattpatrullen kunna
fokusera på de som är vakna och just då
behöver vård och omsorg.
Initialt tog Microbit fram en teknisk lösning för en 3D-sensor. Genom en algoritm
kan den avgöra om en person ligger i sängen, är uppe och går eller ligger på golvet.
Sensorn fungerar ungefär som en IR-sensor för ett inbrottslarm men är betydligt
intelligentare.
– Genom ESIS fick vi möjlighet att medverka i studien för att se om det var möjligt att
skapa en produkt kring vår idé och att få
tekniken verifierad, säger Mikael Styrefors,
Microbits VD.
ESIS har också bidragit till ett samarbete
med Skellefteå kommun för att testa
tekniken.
– Hittills har alla varit positiva. Vi befinner oss fortfarande tidigt i processen,
men genom ESIS vet vi nu att det finns
ett behov och att tekniken fungerar. Utan
ESIS hade det nog bara stannat vid en god
idé. De har hjälpt till att skapa struktur i
arbetet. Det är svårt att driva utveckling, i
synnerhet i det tidiga skedet när man går
från idéer till något reellt.
Marknadsundersökningar har visat att
det finns ett stort behov bland landets
kommuner och dessutom att tekniken
kan tillämpas även på andra områden.
Microbit har efter projektets slut etablerat
samarbete med företaget Ruffcom som
avser att ta tekniken vidare till en prototyp
och senare en kommersiell produkt.
Airstar – Industri
■
Älvsbyn
Eget styrsystem ger större flexibilitet
som vi önskat. På egen hand hade vi aldrig
kunnat utveckla ett eget styrsystem. Mest
värdefullt har varit tillgången till en rad
mycket kunniga personer och att kunna
utveckla enligt DFM-metoden. Nu har vi
försökt att tänka lite framåt så att, när vi
ska ta nästa steg, kan vidareutveckla på
det vi nu gjort, istället för att börja om.
Airstar har haft egen personal med i
hela utvecklingen och har därmed kvar
mycket kunskap även efter att projektet
avslutas. Extern projektledning har dock
varit en förutsättning.
– Det har varit till stor nytta att ha med
någon utifrån så att det blir rätt från början. Det blir dyrt att prova sig fram, göra
fel och göra om.
Totalt har det tagit ett drygt år från de
första diskussionerna till dess att de första
styrkorten kunnat testas. Airstar har fått ett
bra gensvar från sina kunder. Flera väntar
redan på leverans.
Vill du veta mer?
Kontakta Jerry Lindblom
projektledare ESIS
Tel: 070-595 20 48
e-post: [email protected]
Johan Lindbäck
VD Airstar
Tel: 070-588 32 53
e-post: [email protected]
www.airstar.se
www.esis.se
Med sina tio anställda i Älvsbyn utvecklar
och skräddarsyr Airstar ventilationslösningar till konsument- och industrikunder
i hela Sverige och övriga världen. Bland
annat har företaget levererat ventilationsutrustning till flera kunder i Asien. Företaget vänder sig till kvalitetsmedvetna
kunder med stora krav på flexibilitet.
Hittills har Airstar köpt in färdiga styroch reglersystem som de bygger in i sina
ventilationsprodukter. Genom projektet
ESIS har en förstudie genomförts i syfte att
hitta förutsättningarna för att ta fram en ny
produkt, Comfort XXL.
– Vi har fått hjälp under hela resan. Det
var också nyttigt att få insikt i DFM, Design
For Manufacturing, alltså hur man ska
tänka kring konstruktion av elektronik
så att produktionen ska bli effektiv, säger
Airstars VD Johan Lindbäck.
– Genom att utveckla vårt eget styrsystem
har vi kunnat få in precis de funktioner
97
Surface Classification System – Industri
■
Luleå
Avhandling leder till säkrare trafik
Vill du veta mer?
Kontakta Jerry Lindblom
projektledare ESIS
Tel: 070-595 20 48
e-post: [email protected]
Johan Casselgren
biträdande universitetslektor vid
Luleå tekniska universitet
Tel: 0920-491 409
e-post: [email protected]
www.ltu.se (sök på RoadEye)
www.esis.se
10
Johan Casselgren doktorerade 2011 på Luleå
tekniska universitet med en avhandling
om hur en vägytas egenskaper kan mätas
med laserteknik. Tack vare universitetets
engagemang i ESIS har tankarna vidareutvecklats och är nu på god väg att bli till en
produkt och ett system för att öka trafiksäkerheten vid risk för halt väglag.
I korthet fungerar det så att en sensor i
en bil mäter reflektioner från laserljus som
projiceras mot vägbanan. Genom en sinnrik algoritm kan man sedan avgöra väglaget. Informationen sänds via mobilnätet
till en server som med information från
många fordon skapar en bild av väglaget
i ett större område och gör denna information tillgänglig. På en digital karta kan
man sedan se hur väglaget är för sin tänkta
rutt. I förlängningen kan man tänka sig
ett varningssystem i bilen som larmar när
man närmar sig en hal sträcka.
– Genom ESIS har jag fått hjälp att skapa
en systemlösning av vad som i början var
en teoretisk modell och få tillgång till det
nätverk av aktörer som kommer att krävas
innan detta blir en kommersiell produkt.
ESIS hjälpte även till med en marknadsun-
dersökning och att titta på andra branscher
som kan använda samma grundteknik, till
exempel inom tåg och vindkraft där man
också har problem med nedisning, säger
Johan Casselgren.
Han har varit i kontakt med flera biltillverkare som nu undersöker möjligheten att
integrera sensorn och systemet i nytillverkade bilar. En möjlig tillämpning är en
smartphone-app för att göra informationen
tillgänglig för fler när den behövs som
bäst. Det finns också planer på att koppla
mätningar till väderprognoser för att
förutse väglag för sträckor där det är långt
mellan mätningarna. Arbetet har också lett
till att nya dörrar har öppnats.
– Arbetet med systemlösningen och marknadsundersökningen gjorde att jag insåg
att det fanns andra branscher som har
större potential än bilbranschen. Jag räknar
med att under 2014 bilda ett bolag för en
annan liknande produkt men då med ett
annat fokus än bilbranschen till exempel
vindkraft där tekniken utvärderas, och jag
hoppas att under 2015 kan de första kommersiella tillämpningarna komma. Detta
hade aldrig skett utan hjälpen från ESIS.
Rubico – Industri
■
Luleå
Rubico tog steget från idé till prototyp
stort steg att gå från en algoritm till en kommersiell vibrationssensor för industrin. ESIS
ställde upp med en projektledare och tillgång
till deras nätverk inom ramen av en förstudie.
Förstudien tillsammans med en prototyp
blev färdig under hösten 2013.
– Hade det inte varit för ESIS hade vi nog
ändå gått vidare, men det hade tagit betydligt längre tid. Det har varit nyttigt att ha
en extern projektledare med en utomståendes ögon på projektet. Det är lätt att
man annars får lite tunnelseende. Vi som
företag har också ökat vår kompetens inom
så kallad MEMS-teknik (mikroelektromekaniska system), säger Anders Larsson.
Vibrationssensorn är nu på god väg att
göra konsultföretaget Rubico till att också
vara ett produktägande företag. Typiska
kunder finns inom pappers- och gruvindustrin och inom vindkraft, där det finns
stora och dyra maskiner med vitala roterande axlar och där ett produktionsstopp
är mycket kostsamt.
– Nu ska vi gå från prototyp till kommersiell produkt. Vi hoppas att ha sensorn i
kommersiell drift hos kund under andra
halvan av 2014, säger Anders Larsson.
Vill du veta mer?
Kontakta Jerry Lindblom
projektledare ESIS
Tel: 070-595 20 48
e-post: [email protected]
Anders Larsson
teknik- och säljchef Rubico
Tel: 070-219 80 57
e-post: [email protected]
www.rubico.se
www.esis.se
På Rubico-koncernen i Luleå är man experter på inbyggda system och signalbehandling. Huvuddelen av verksamheten består
av konsultuppdrag, men flera olika produktidéer har knoppats av i egna bolag. Ett
sådant är Rubico Vibration Analysis som är
uppbyggt kring en patenterad algoritm för
analys av rullningslager.
Rubico grundades 2004 av studiekamraterna Anders Larsson och Per Johansson.
Idag har företaget vuxit till elva anställda.
Man har under åren haft mycket kontakt
med både IUC Norrbotten och Luleå tekniska universitet (LTU).
– Vi har haft elva studenter från LTU som
gjort sina examensarbeten här och flera av
oss föreläser regelbundet på universitetet,
säger Anders Larsson som idag är Rubicos
teknik- och säljchef.
Rubico har också under åren deltagit i
olika samarbeten med IUC Norrbotten. När
tankarna på att skapa en produkt kring analysalgoritmen först dök upp var det därför
naturligt att kontakta ESIS.
– Vi ville ha hjälp med en förstudie för att
se om det fanns förutsättningar att gå vidare och göra en produkt av vår idé. Det är ett
11
Mikromakarna – Industri
■
Pajala
DFM innebar en vändpunkt för Mikromakarna
Vill du veta mer?
Kontakta Jerry Lindblom
projektledare ESIS (se bild ovan)
Tel: 070-595 20 48
e-post: [email protected]
Lage Niska
produktions- och kvalitetschef Mikromakarna
Tel: 0978-747 12
e-post: [email protected]
www.mikromakarna.se
www.esis.se
12
Mikromakarna i Pajala är en legotillverkare
inom elektronik. Företaget fokuserar på industrikunder och produkter med ett komplicerat innehåll i små serier. Till exempel
tillverkas elektroniska lås till Assa Abloy,
som också är Mikromakarnas största kund.
Företaget har funnits i branschen i 25 år.
Totalt är det 35 anställda.
– En riktig vändpunkt för oss var när
IUC Norrbotten via ESIS-projektet genomförde ett utbildningsprogram inom Design
for Manufacturing (DFM), där deras metod
praktiskt tillämpades hos oss. ESIS och
utbildningen har varit mycket värdefull för
oss. Det är stor konkurrens i vår bransch
och detta innebar att vi var tidigt ute med
DFM-tänkande. Nu har i princip alla företag följt efter, säger Lage Niska, Mikromakarnas produktions- och kvalitetschef.
Tack vare en bättre förståelse för DFM
har Mikromakarna kommit närmare sina
kunder.
– Det blir mer som ett samarbete än att
vi är en ren legotillverkare. Vi kommer in
tidigare i processen och får möjlighet att
ur vårt produktionsperspektiv föreslå och
påverka förändringar, som innebär besparingar för kunden.
Lage Niska uppskattar att de idag är
med och påverkar elektronikkonstruktionen för cirka sju av tio produkter som de
tillverkar, så att produktionen kan göras
smidigare och till ett lägre pris.
– Kunderna uppskattar vårt engagemang och det är ett mer givande sätt att arbeta. Ibland får vi titta på tidiga underlag
till en tänkt produkt för att komma med
våra synpunkter. Jag kan säga att vi har
tagit ett rejält steg tack vare ESIS. Under
utbildningen fick vi också bra kontakt med
nya företag, som vi också har inlett samarbete med. ESIS har varit mycket betydelsefullt för oss som ett relativt litet företag.
Mikromakarna har också deltagit i ESIS
gemensamma mässarrangemang.
D-Flow – Forskning
■
Luleå
Kunnigt nätverk påskyndar utveckling
att kommersialisera forskningsresultat.
D-Flow samarbetade med ESIS under
utvecklingen av en ny generations ASICkrets som är hjärnan i D-Flows erbjudande.
– Det tar två till tre år att ta fram ett nytt
chip och det är många beslut som ska fattas längs vägen. Därför sökte vi samarbete
med bland andra ESIS för att få tillgång till
en referensgrupp med en stor kompetensbredd. Det är ett sätt för oss att säkerställa
att vi är på rätt väg, säger Mats Lindgren.
Det nya chippet har högre integrationsgrad än tidigare, det vill säga att fler funktioner finns inbyggda direkt i ASIC-kretsen.
– Utan hjälp från ESIS hade vi säkert gått
vidare och utvecklat chippet ändå, men det
hade tagit längre tid. Samarbetet har underlättat mycket för oss. Det finns mycket
värdefull kunskap och ett väl utvecklat
nätverk inom ESIS som vi har haft stor
nytta av.
D-Flow har även i andra sammanhang
en tät kontakt med Luleå tekniska universitet och många av företagets medarbetare
kommer därifrån.
Vill du veta mer?
Kontakta Per Lindgren
Professor EISLAB, LTU
ESIS forskningsplattform
Tel: 070-376 81 50
e-post: [email protected]
www.esis.se
Luleåföretaget D-Flow med cirka tio anställda utvecklar lösningar för flödesmätning med ultraljud, främst för vätskor.
D-Flow har tagit fram ett antal nyckelkomponenter och fungerar sedan som konsult
gentemot kunder som själva vill ta fram
en flödesmätare. Samtliga kunder finns
utomlands.
– Flödesmätare har de flesta kommit i
kontakt med. Till exempel när du tankar
bilen, eller om du bor i villa har du kanske
sett vattenmätaren i källaren. Många, framför allt äldre, mätare är mekaniska. Typiska
kunder för oss är företag som har tillverkat
mekaniska mätare och nu vill göra en uppgraderad version, berättar Mats Lindgren,
D-Flows VD.
Mats Lindgren jämför mättekniken med
skillnaden att ro med- eller motströms.
Man mäter tidsskillnaden för ljudpulsen
som är olika beroende på flödet. Mätning
sker på nano- och ibland till och med pikosekundsnivå och ger en stor noggrannhet.
D-Flow som företag är sprunget ur den
akademiska världen och bildades 1995 för
Mats Lindgren
VD D-Flow
Tel: 0920-52 83 13
e-post: [email protected]
www.d-flow.com
13
Electrotech – Forskning
■
Kalix
Värdefulla kontakter mellan företag och akademin
Vill du veta mer?
Kontakta Per Lindgren
Professor EISLAB, LTU
ESIS forskningsplattform
Tel: 070-376 81 50
e-post: [email protected]
Stefan Nordmark
procurement manager Electrotech
Tel: 0923-668 83
e-post: [email protected]
www.electrotech.se
www.esis.se
14
Electrotech i Kalix är ett elektronikföretag
med 16 anställda som konstruerar och
vidareutvecklar produkter inom telekom
och mätteknik. Företaget har specialiserat
sig på teknik kring RFID-sensorer.
– Vi har länge haft olika samarbeten med
IUC Norrbotten och Luleå tekniska universitet och engagerade oss tidigt i ESIS, säger
Stefan Nordmark, procurement manager
och en av Electrotechs grundare.
Bland annat har Electrotech samarbetat
med en ESIS-doktorand som utvecklar en
teknik för att på ett mer energieffektivt sätt
via magnetfält kunna strömsätta batterilösa
sensorer, till exempel för avläsning av så
kallade RFID-taggar.
– Hans arbete är naturligtvis värdefullt
för oss, men också till nytta för hela ESISgruppen. Ett nära samarbete med universitetet är bra på många sätt, inte minst för
rekrytering och att skapa nätverk mellan
företag och akademin. ESIS har också gjort
att vi som företag har blivit bättre på att
förstå den akademiska världen och var vi
kan ha nytta av varandra.
Stefan Nordmark tycker att nätverket
mellan elektronikföretagen i regionen
stärkts av ESIS-samarbetet.
– Samarbetet och relationerna mellan
företagen har stärkts och vi har blivit bättre
på att ta hjälp av varandra och hänvisa till
andra inom klustret. I andra sammanhang
är det oftast chefer som nätverkar, men
inom ESIS har det skett på många nivåer,
inte minst tack vare utbildningarna som
genomförts och genom att ställa ut tillsammans på mässor. Det gör det lättare att slå
en signal när man har en fråga eller idé.
Det tar tid att bygga upp relationer och
Stefan Nordmark är mån om att det blir en
fortsättning.
– Det har varit en resa som började
långt före ESIS-projektet. Först med ett samarbete i Kalix som växte till Norrbotten och
nu även Västerbotten. Nu har vi nått fram
till att universitet, företag och samhälle är
med och arbetar ihop. Det är viktigt att
processen fortsätter, att vi når ut till fler
och att vi arbetar långsiktigt, säger Stefan
Nordmark.
Neava – Forskning
■
Luleå
Ett givande samarbete med universitetet
Flera av dem blir kvar.
Tack vare ESIS finns nu en industridoktorand som arbetar hos Neava med att verifiera programvara med så kallat formella
metoder. Det innebär att man i ett tidigt
skede kan verifiera sin design och undvika
problem senare i processen.
– Utan ESIS hade vi kanske inte haft
möjlighet att ha doktorand hos oss,
åtminstone hade forskningsuppdraget
blivit betydligt snävare och mer kommersiellt. Tack vare samarbetet med ESIS är
uppdraget mycket friare och resultaten
kan komma fler till godo. På sikt tror jag
också vi tjänar på att kunna ha ett bredare
synsätt på forskning. Alla projekt kan inte
leda till framgångsrika produkter. Det är
inte det forskning ska handla om, säger
Staffan Johansson.
Att ha en doktor ombord har visat sig
värdefullt på flera sätt.
– I synnerhet i Tyskland möts man av
en helt annan respekt under kundmöten
om man har en doktor med sig.
Vill du veta mer?
Kontakta Per Lindgren
Professor EISLAB, LTU
ESIS forskningsplattform
Tel: 070-376 81 50
e-post: [email protected]
www.esis.se
Din smartphone innehåller cirka 30 miljoner rader kod för att fungera. Några av
dessa rader kan komma från Luleåföretaget Neava som är specialiserat på inbyggda system för mobiltelefoni. Alla de stora
telefontillverkarna köper sina chip från
en handfull tillverkare. Flera av dessa är
Neavas kunder.
– Det vi utvecklar rör främst radio- och
telefonifunktonerna i chippet. Vi fyra som
startade bolaget för drygt tio år sedan
kommer alla från Ericsson. Idag är vi
ett 60-tal anställda spridda över landet
och med ett kontor i Polen, säger Staffan
Johansson, Neavas VD.
Redan från början har Neava arbetat
nära Luleå tekniska universitet. Det har
förekommit många samarbeten och Staffan
Johansson har även undervisat där.
– Universitetet är en pulsåder för oss,
i synnerhet för kompetensförsörjningen.
Vi vill ha riktig hög nivå på våra anställda.
Varje år brukar vi ha cirka fyra studenter
som gör sina examensarbeten hos oss.
Staffan Johansson
VD Neava
Tel: 076-771 47 46
e-post: [email protected]
www.neava.se
15
Abdelghani Renbi – Forskning
■
EISLAB, Luleå tekniska universitet
Besparingar med bättre testmetoder
Vill du veta mer?
Kontakta Per Lindgren
Professor EISLAB, LTU
ESIS forskningsplattform
Tel: 070-376 81 50
e-post: [email protected]
Abdelghani Renbi
Doktorand EISLAB, LTU
Tel: 0920-49 10 93
e-post: [email protected]
www.ltu.se/eislab
www.esis.se
16
Abdelghani Renbi är doktorand vid EISLAB
på Luleå tekniska universitet och forskar
om olika testmetoder för kretskort. I takt
med att komponenter och kretskort blir allt
mindre, och att allt fler funktioner inkluderas, har det blivit svårare att testa korten
i samband med produktion. Det är helt
enkelt trångt och svårt att komma åt.
Traditionellt testar man kretskort genom
att låta en likströmsspänning gå mellan
två mät-prober. Abdelghani Renbi har
under sin forskning, som finansieras av
ESIS, hittat två alternativa metoder. De kan
rationalisera testningen som är ett viktigt
men ofta kostsamt steg inom elektronikproduktion.
– Båda metoderna bygger på att man
mäter radiofrekvenser, säger Abdelghani
Renbi.
Han har tagit fram en prototyp för en
mätmetod med endast en mät-prob som
placeras på kretskortet och kan känna av
både den ursprungliga radiopulsen och
mäta reflektionen. Genom att jämföra
mätvärdena mot en databas med kända
värden kan man se om det är något fel på
kretskortet eller inte.
– I dag finns en lab-prototyp för den nya
metoden för vilken vi sökt patent. Nästa
steg blir att titta på hur metoden kan realiseras i verklig elektronik produktion, säger
Abdelghani Renbi.
Parallellt har han arbetat med en annan
metod som på sikt kan innebära en ännu
större kostnadsbesparing. Det är en metod
som innebär testning med en radiofrekvens
helt utan fysisk kontakt med kretskortet.
Andra liknande metoder använder röntgenteknik men det är kostsamt och tar tid.
Abdelghani Renbi vill inte förklara alltför
detaljerat hur metoden fungerar då alla
patent ännu inte är på plats.
Resultaten från hans arbete kan vara
till stor nytta för elektronikproducenter
inom ESIS-samarbetet. Han har också
besökt flera av företagen för att se hur
testning går till idag och för att visa vad
han arbetar med.
Caretech, Teknikens Hus
– Kompetens/rekrytering
■
Kalix, Luleå
Lådorna som ska öka intresset för elektronik
sikt ska kunna växa och rekrytera är det
viktigt att det finns ett intresse för elektronik och att man känner till att det finns en
stor elektronikindustri i Norr- och Västerbotten, säger Sven-Åke Johansson från
Caretech som är ett av tre ESIS-företag som
är med i samarbetet.
– Caretech i Kalix utvecklar och säljer digitala trygghetslarm för äldrevård, bland
annat fallsensorer. Några av företagets
produkter finns nu med i elektroniklådan
från Teknikens Hus där eleverna får testa
vad som krävs för att utlösa ett larm och
fundera kring alternativa lösningar.
Eleverna får också prova på att löda
kretskort och att kombinera komponenter
för att lösa olika uppgifter. Skolverket har
tillsammans med Teknikens Hus finansierat elektroniklådan och tillhörande
läromedel. ESIS roll har varit att identifiera
lämpliga produkter till lådorna samt att
skapa kontaktytor mellan företag och
Teknikens Hus.
– Hittills har intresset varit stort från
skolorna. Vi hoppas också att över tid
utveckla elektroniklådan tillsammans med
företagen, säger Tomas Jonsson.
Vill du veta mer?
Kontakta Åsa Tjärnberg
ESIS kompetens- och rekryteringsplattform
Tel: 070-326 88 11
e-post: [email protected]
Tomas Jonsson utbildare, Teknikens Hus
Tel: 0920-49 22 57
e-post: [email protected]
www.teknikenshus.se
www.esis.se
Teknikens Hus i Luleå är Sveriges nordligaste science center och ett av landets första.
Långt över tre miljoner unga och gamla har
besökt Teknikens Hus sedan starten 1988.
Där får man på ett lekfullt sätt lära sig mer
om teknik, naturvetenskap och viktiga
näringar i Norrbotten. Många skolklasser
kommer på besök, men mindre känt är kanske det löpande samarbete som finns med
skolorna i länet.
– Vi samarbetar med olika lärarnätverk
för grundskolan och har tagit fram läromedel och labb-material som kan användas i
NO-undervisningen. Vi har satt ihop lådor
inom olika delområden, som rymden, mekanik och hur en cykel fungerar. Innan vi
skickar runt lådorna i skolorna får lärarna
en utbildning på innehållet, förklarar
Tomas Jonsson, utbildare på Teknikens
Hus.
– Flera lärare önskade bättre undervisningsmaterial för el-lära och elektronik.
Genom ESIS kom Tomas Jonsson i kontakt
med några av regionens elektronikföretag
för att tillsammans med dem utveckla ett
undervisningsmaterial.
– För att vi, och andra i branschen, på
Sven-Åke Johansson, utvecklingschef Caretech
Tel: 070-559 09 28
e-post: [email protected]
www.caretech.se
17
Optronic – Kompetens/rekrytering
■
Skellefteå
Väl anpassade utbildningar med nätverkseffekt
Vill du veta mer?
Kontakta Åsa Tjärnberg
ESIS kompetens- och rekryteringsplattform
Tel: 070-326 88 11
e-post: [email protected]
Per Bäckström
produktionschef Optronic
Tel: 0910-835 36
e-post: [email protected]
www.optronic.se
www.esis.se
18
Företaget Optronic i Skellefteå har ett 90-tal
anställda och bistår kunder med utveckling
och tillverkning av optiska sensorer, antingen som fristående produkter eller som
delar i system. Det kräver expertkunnande i skärningspunkten optik, elektronik,
mekanik och mjukvara.
– Vi har inga egna produkter utan arbetar
tillsammans med andra företag där vi hjälper dem med utveckling och tillverkning
av deras produkter. Ett bra och konkret exempel är hur vi arbetat med DeLaval och
den optiska sensor som används i deras
mjölkningsrobot. Vi har hjälpt dem med
utveckling av produkten och nu tillverkar
vi den här i Skellefteå. Den känner av var
spenarna på juvret finns och styr på så sätt
själva mjölkningsmaskinen, förklarar Optronics produktionschef Per Bäckström.
– På Optronic har man dragit nytta av
de skräddarsydda utbildningar ESIS erbjudit i Norr- och Västerbotten. Ett femtontal
personer från företaget har deltagit på åtta
olika utbildningar, allt från rena elektronikutbildningar och mönsterkortsdesign till
produktionsplanering och samtalsmetodik.
– Några av utbildningarna hade vi kanske
deltagit i även utan ESIS, men tack vare att
de varit så väl anpassade efter våra behov
och att de genomförts nära oss har vi
kunna låta många fler gå kurserna, säger
Per Bäckström.
Han uppskattar att någon gjort en gallring av utbildningarna.
– ESIS har fungerat som en kvalitetsgarant och de har varit duktiga på att förstå våra behov. Utbildningarna har hållit
en hög nivå och varit väl anpassade.
– Tack vare ESIS har priset för utbildningarna kunna hållas nere, men det som framför allt har haft betydelse är möjligheten
att slippa resa för att gå utbildningar.
– Vi sparar både tid och pengar på att
slippa hotellkostnader och dryga resor.
Att ESIS erbjudit utbildningar lokalt till
företag i samma eller liknande branscher
har också gett en nätverkseffekt.
– Det har varit mycket värdefullt att träffa
andra i samma bransch. Utbildningarna
har blivit en bra och naturlig mötesplats
där vi knutit kontakter. Det är ju så mycket
enklare att ta kontakt när man redan har
träffats, säger Per Bäckström.
Finansiärer ESIS
Kontakt
Projektägare och styrgruppsordförande
Jerker Delsing
Professor LTU
Mobil: 070-626 19 31
e-post: [email protected]
www.ltu.se
Ansvarig forskningsplattformen
Per Lindgren
Professor LTU
Mobil: 070-376 81 50
e-post: [email protected]
www.ltu.se
PAJALA KOMMUN
Ansvarig industriplattformen
Anders Högström
VD IUC Norrbotten/IUC Electropolis
Mobil: 070-651 12 65
e-post: [email protected]
www.iucnorrbotten.se
Industrikontakt Västerbotten
Hans Bylesjö
IUC Västerbotten
Mobil: 070-386 04 38
e-post: [email protected]
www.iucvasterbotten.se
Ansvarig kompetens- och
rekryteringsplattformen
Åsa Tjärnberg
IUC Norrbotten
Mobil: 070-326 88 11
e-post: [email protected]
www.iucnorrbotten.se
19
ESIS är en förkortning för »Elektroniksystem – ett regionalt innovationssystem inom elektronik och inbyggda system« vars mål är att skapa ett starkt regionalt innovationssystem i norra Sverige, baserat på samverkan mellan elektronikföretag, produktägare och universitet. Syftet är att skapa tillväxt hos medverkande företag, stärka forskning
och kompetensutveckling vid LTU samt stärka tillväxten i hela regionen. www.esis.se