Transcript namn på - Sjuhärad - Hushållningssällskapet

”Hästaspränga och Stutabrätta”
namn på ”gaera, ackra å löcker ” i Sjuhärad
ett kulturarv att bevara
Hästaspränga H
Åkern låg högt i landskapet och fick sitt namn av
att hästarna blev helt uttröttade när de kom fram.
Finansiärer av projekt ”Hästaspränga och Stutabrätta” namn på ”gaera, ackra å löcker” i
Sjuhärad ett kulturarv att bevara är Länsstyrelsen i Västra Götalands län inom LBUprogrammet, Hushållningsällskapet Sjuhärad och Västra Götalandsregionens kulturnämnd.
Skriften har författats av Marianne Sohlberg Hushållningssällskapet Sjuhärad tel. 0325-40267.
.
Innehållsförteckning
Sammanfattning
Sidan 3
Indelning och bakgrund
Sidan 5
Generellt för Sjuhäradsbygden
Sidan 11
Lista över gårdar och informanter, där intervjuer gjorts
Sidan 15
Beskrivning av enskilda gårdar och deras namn på åkrar
Sidan 18
Diskussion och slutsats
Sidan 55
Litteratur och källor
Sidan 59
Fotona är tagna av Marianne Sohlberg
1
.
2
Sammanfattning
Syfte
Syftet med studien är att dokumentera de namn man använder på åkrarna idag. Jämföra och se
om nanmbruket förändrats, se om namnen är gamla och finns med på gamla kartor. Namn på
åkrar s.k ägonamn användes av en liten krets människor och tenderar att ändras och försvinna,
när människor dör eller flyttar.
Ägonamn är ett ortnamn
Ortnamn är ett gemensamt ord för alla typer av namn på geografiska objekt och
områden, stora och små, kända och okända, gamla och unga. Ortnamn kan vara namn på
städer, byar, gårdar och torp, på gator och andra allmänna platser, på åkrar, ängar och
hagar, på sjöar, åar, berg, dalar, vägar, stigar och mycket annat. (Nyström 2003).
Metod
Inventeringen av namn på bondens åkrar har utförts med exempel från några byar och
ensamgårdar i olika delar av Sjuhäradsbygden i Västergötland. Dagens namn har framkommit
genom intervjuer med personer, som nu brukar eller tidigare brukat markerna.
Indelning och strukturering av åkernamnen
Primära namn
Primära namn slutar ofta på åker. Det visar sig att de vanligaste åkernamnen är primära, dvs.
har efterled som slutar på -åker eller andra namn som syftar på uppodling. Förleden anger ofta
ord för väderstreck t.ex. Söderåker, vegetationsnamn t.ex. Björkåker och Ekåker eller en
egenskap för åkern t.ex. Långåker och Sandåker. Åkerns namn kan ibland utgöras av ett
egennamn t.ex. Brikåker.
Åkern kan vara belägen vid något man topografiskt känner igen t.ex. ett berg då blir namnet
ibland Bergåker och eller vid en sjö, då kan åkern kallas Sjöåker.
Även ägarens namn eller grannens eller granngårdens namn mot vilken åkern gränsar
förekommer som namn t.ex. Jonagårdsåker.
Ibland tycks gärde, åker och skifte användas synonymt. Namn som slutar på gärde kan ibland
härröra från tiden, då gårdarna och byarna var organiserade i inägor och utmark. Gärdet
var hägnaden som innehöll åker och äng.
Sekundära namn
Sekundära namn innehåller ett senare led, som inte ursprungligen syftar på åker och äng.
Om namnen Stormossen, Hästkulla och Bredviken betecknar odlingar har de i första
hand varit namn på sankmark, en kulle och en strandlokal. (Harling Krank 1990).
Sekundära namn är vanliga.
Andra typer av åkernamn
Det förekommer en annan grupp av namn, som inte på samma sätt kan sägas vara
artangivande eller topografiska. Ett sådant namn är Trekanten (trekantig form), Flaten
(jämn, slät mark). Dessa exempel betecknar en egenskap.
Jämförelsenamn
Denna grupp av namn grundar sig på att en person assosierar till något. t.ex.
Kattrumpan. Jämförelsenamn är inte topografiska beteckningar.
3
Uppkallelsenamn
Det finns också namn, som har tillkommit efter en händelse eller som någon person
döpt efter egna upplevelser och känslor. t.ex. Stutabrätta, Jerusalem och Sibirien.
Sibirien är ett laddat namn där man föreställer sig att det är kallt, långt borta och
ogästvänligt.
Dagens tendenser för namnbruket
De gamla kartornas åkernamn har ofta försvunnit Jag kan konstatera att skifteskartornas namn
på åkrarna sällan användes idag på de ställen där jag gjort intervjuer. Dock återfinns de i vissa
fall. Det vanliga är att man har gett åkrarna nya namn.
Ensamgårdar
I mitt material har jag funnit att ensamgårdar och säterier tenderar ha en äldre namnstruktur kvar. Sammansättningar med gärde finns ofta kvar. Detta visar ofta på en
ålderdomlig markstruktur.
Arrenderade åkrars namn
Ofta är det bara några få aktiva bönder i en by idag som sköter markerna. De sköter och
brukar sin egen gård samtidigt som de arrenderar andras marker eller kanske köpt till
jordbruksmark. Det är vanligt, att när man köpt eller arrenderar så får åkern namn efter de
personer man arrenderar från eller köpt från t.ex. Stures eller Patriks eller man anger ett
lägesförhållande t.ex. ”bakom lagårn”.
Nya funktioner - nya namn
En yngre familj med stort hästintresse köpte en gård för några år sedan. Man har både egna
och inackorderade hästar idag. När jag frågade om gamla namn så kände ägaren inte till
några. Det är inte ens säkert att det funnits några heller. Det intressanta är att nu se att man
namngett åkrarna själva, därför att det finns ett nytt behov. De som har sina hästar
inackorderade behöver veta var deras häst finns någonstans. Därför är det praktiskt med
namn på åkrarna. Slutledet åker användes inte längre utan slutledet är hage istället t.ex.
sommarhagen.
Sommarhagen i
förgrunden fotograferad vintertid.
4
Inledning och bakgrund
Ortnamn
Ortnamn är inte bara namn på platser, de är också bärare av historisk information.
Ortnamn är kopplade till traditioner och är för många människor en naturlig del av deras
identitet och rötter. Det finns många ortnamn i vårt land. De har olika ålder. De är
språkligt och kulturhistoriskt värdefulla samtidigt som de ofta fyller en praktisk
funktion i det dagliga livet.
Ortnamn är ett gemensamt ord för alla typer av namn på geografiska objekt och
områden, stora och små, kända och okända, gamla och unga. Ortnamn kan vara namn på
städer, byar, gårdar och torp, på gator och andra allmänna platser, på åkrar, ängar och
hagar, på sjöar, åar, berg, dalar, vägar, stigar, och mycket annat. (Nyström, 2003)
Ägonamn
”Ägonamnen, som i en mycket konkret mening kan kallas kulturminnesmärken, bär i sig
vittnesbörd om äldre tiders förhållanden. I namnen på åkrarna, ängarna och hagarna möter oss
ett ofta mycket ålderdomligt ordmaterial, som har bevarats endast i namnen.
Risken att namnen i våra dagar blir bortglömda och försvinner ur den levande traditionen är
stor. Täckdikade åkerfält, odlingar lagda i träda till följd av statliga premiesystem, åkrar
planterade med skog behöver inte längre namn på samma sätt som åkrarna behövde för
benämning och lokalisering i ett maskinlöst jordbruk för mindre än ett sekel sedan. Hela den
miljö som det gamla odlingslandskapet representerar är hotat av utarmning och stor
förändring. Odlingslandskapets ortnamn, insamlade och tillvaratagna av våra arkiv, framstår
som förmedlare av väsentliga uppgifter om kulturmiljöns uppkomst, utveckling och historia.”
(Harling Krank 1990).
När en jordägare har annat arbete och
inte längre bor kvar på sitt hemman, så
blir det ofta en arrendator som ska sköta
gården. Ofta bor inte arrendatorn intill
gården och känner inte till trakten, som
de som bott och växt upp där. En
hemmansägare berättar detta. ”Så blev
det 1985, då jag i samråd med
arrendatorn beslöt att täckdika hela
hemmanet. Det skulle underlätta arbetet
med de stora jordbruksmaskinerna. Men
det var inte därför jag gick med på
åtgärden, utan för att det hade varit en
dröm hos min far att få jorden täckdikad. Han började på 1938, men kom knappt igång innan
pengarna tog slut. Jorden var sällsynt hård att bearbeta där början gjordes.
Nu lade jag ner tio års arrende i företaget. Det kom raska unga män med stora maskiner och
genomförde operationen på fem dar strax efter midsommar.” Efter det arbetsföretaget delades
ägorna in i 6 större enheter, tidigare var det 22 olika namn på åkrarna. ”Arrendatorn använder
inte något av namnen utan talar om fältet norr om gården, stora fältet och fältet närmast
skogen.” (Lars Huldén 1992)
Detta är ett tydligt exempel på hur namnen försvinner vid rationalisering och när någon annan
brukare övertar jorden.
5
Ortnamnens överlevnadsförmåga
Ortnamnens livskraft och överlevnadsförmåga är beroende av sociala faktorer.
Avgörande för namnkontinuitet är stabiliteten i samhällets bebyggelsesociala och
organisatoriska strukturer. När bebyggelsen organiseras i gårdar och byar och dessa i sin
tur bildar bygder (socknar) skapas en fast hierarkisk struktur. Ju högre upp i hierarkien
ett ortnamn hamnar, desto större är utsikten att det överlever. Ägonamnn, dvs. namn på
åkrar, ängar och hagar är avsevärt mer utsatta än gårds- och bynamn, eftersom de bärs
upp av en så pass liten namnbrukarkrets. Säljs en gård utom släkten kan en stor del av
namnfloran bytas ut. Läggs den ned leder detta oundvikligen till en kraftig åderlåtning
av namnskatten. Kvar blir de namn som är kända hos grannarna.
Ägonamnens genomgående unga karaktär visar också att omsättningen på namn måste
ha varit stor i denna kategori. Samtidigt har genom tidernas lopp ett oöverskådligt antal
ägonamn räddats genom strukturella förändringar: ägorna har blivit gårdar och ägonamnen gårdnamn.
Avgörande för ett namns överlevnadsförmåga är alltså inte bara namnbrukarkretsarnas storlek
utan namnstrukturens karaktär och namnets hierarkiska nivå. Ett ägonamn kan vara känt av ett
jämförelsevis stort antal människor, men snabbt glömmas när ägan växer igen eller tas i
anspråk för andra ändamål. Ett gårdsnamn har ojämförligt mycket större utsikter att överleva
än ett ägonamn, även om det skulle vara känt av färre. Så snart ett ägonamn övergår till att bli
gårdnamn hamnar det på en strukturell nivå, där faran för förändringar är liten, förutsatt att
bebyggelsekontinuiteten inte bryts.
(Strid 1993).
Olika indelningar av ortnamn
Utgående från vad slags lokaliteter namnen betecknar hänförs ortnamn till olika kategorier
och indelningar. Härnedan följer två. Den sistnämnda tillämpas ofta i svensk
ortnamnsforskning.
-Bebyggelsenamn
Ortnamn
-Naturnamn
undergrupp ägonamn
Ortnamn
- Kulturnamn
undergrupp ägonamn
-Naturnamn
Det som ägnats mest tid inom ortsnamnsforskningen är att tolka bebyggelsenamn, dvs
namn på alla slags bebyggelser och administrativa områden, från länder och landskap
ner till socknar, byar, gårdar och hus (Pamp 1988). Bebyggelsenamnen har ofta daterats
och anses ha tillkommit i samband med bebyggelsen etablering, vilken bär dess namn.
Bebyggelsenamnen har använts av en relativt sett stor namnbrukarkrets (den grupp av
människor som använder namnet) och har således haft förutsättningar att behållas över
tid och rum.
Olika definitioner av ägonamn
Ägonamn är åker- och ängsnamn, namn på terrängpartier, där mänsklig odling bedrivits i
form av åkerbruk och även boskapsskötsel.
6
Ägonamn är således beteckningar för olika slag av odlad och bearbetad mark: åkrar och
åkerstycken, mark som röjts och bränts för uppodling, inhägnader, ängar och betesmarker.
Ägonamn är kort definierat namn på åkrar ängar och hagar. (Harling-Krank, 1990).
Smånamn
Ägonamn kan även räknas till gruppen smånamn.
Det som är smått i ett smånamn är inte platsen eller namnet som sådant utan den grupp
av människor som använder namnet.
Indelning av ägonamn
Primära och sekundära ägonamn
Man skiljer mellan primära och sekundära ägonamn. Exempel på primära ägonamn är
Nyåkern och Västerängen. Med huvudled förstås det namnled, som betecknar själva
orten eller en lokalitet t.ex åkern i Nyåkern eller ängen i Västerängen. Ägonamnen är
primära då de innehåller huvudleder som primärt syftar på åker, äng eller liknande.
Sekundära namn innehåller ett senare led, som inte ursprungligen syftar på åker och äng.
Om namnen Stormossen, Hästkulla och Bredviken betecknar odlingar har de i första
hand varit namn på sankmark, en kulle och en strandlokal. (Harling Krank 1990).
En stor del av namnen på åkrar är sekundära ägonamn. Särskilt kan det vara sankmarker
som efter dränering uppodlats. Namnet har då övergått från att beteckna en sankmark till
att beteckna en odling.
Gemensamt för primära och sekundära ägonamn är att huvudleden i namnet är ett ord
med bestämda topografiska igenkänningstecken t.ex. åker, berg och mosse.
Andra typer av ägonamn
Det förekommer en annan grupp av namn, som inte på samma sätt kan sägas vara
artangivande eller topografiska. Ett sådant namn är Trekanten (trekantig form), Flaten
(jämn, slät mark). Dessa exempel betecknar en egenskap. Det kan också vara namn som
består av huvudleder, som sida och ände t.ex. Norrsidan och Långgärdssänden. De är
inte topografiskt beskrivande som de primära och sekundärra namnen.
Denna grupp utgör en stor del av ägonamnen.
Jämförelsenamn
Denna grupp av namn grundar sig på att en person assosierar till något. t.ex. Svanhalsen
och Kattrumpan. Jämförelsenamn är inte topografiska beteckningar.
Uppkallelsenamn
Det finns också namn, som har tillkommit efter en händelse eller som någon person
döpt efter egna upplevelser och känslor. t.ex. Stutabrätta, Jerusalem och Sibirien.
Sibirien är ett laddat namn där man föreställer sig att det är kallt, långt borta och
ogästvänligt
7
Namntyper
Man delar in ägonamnen i olika namntyper. En namntyp är alla namn på -åker, alla
namn på -äng o.s.v.
Åkrar
Ägonamn med efterled, som betecknar avgränsade ägor och ägoskiften är -åker, -teg,
-skifte, -jord osv. Denna namngrupp är en stor.
Namn på –åker
Åker benämnes den mark som odlas. Den är bearbetad, gödslad och besådd. Odlingar med
namn på åker är oftast gamla och ligger centralt i en by eller omkring en gård. De har
tillhört inägorna. Ofta ligger dessa åkrar högt i landskapet i Sjuhäradsbygden och det beror
på att de första åkrarna låg högt, de var självdränerande och inte så frostlänta. Dessa har
oftast tillhört den gamla inägomarken (åkern och ängen under en stor del av det historiska
landskapet). Detta kan man också se på äldre kartmaterial.
De typiska namnen på -åker utgörs av namn med tvåledade ord t.ex. Kyrkåkern.
Kyrkåkern är ett primärt ägonamn, där åkern betecknar funktion och användning.
Delar av åkrar
Som delar av åkrar, åkerstycken, skiften eller andra slags jordägor betraktas beteckningar
på -teg, -stycke, -skifte m.m. Dessa räknas som primära namn.
Endast de slutled som påträffats vid inventeringen i Sjuhäradsbygden har medtagits.
Tolkning av efterleder från det svenska språkområdet (Pamp 1988)
e(c)kra, se ä(c)kra
flat 'flat mark, jämnt åkerstycke' (tycks nästan helt saknas i Österbotten)
gärde, gärda (den senare formen framför allt i Norr- och Västerbotten samt Finland)
'inhägnad mark; sammanhängande stycke av odlad jord eller ängsmark, hörande till
inägorna till en gård eller by'. I Sydsverige betyder ordet 'stängsel, hägnad'; som
ägobeteckning användes där i stället ordet vång
hag(e) 'inhägnad betesmark'. I Norrland betyder ordet 'stängsel, hägnad', i södra och västra
Sverige 'trädgård' (jämför det riksdanska have 'trädgård')
krok 'krokig eller avlägset belägen äga'
land 'odlat stycke jord, (mindre) åker, teg' (utbredning oklar)
lycka, lycke 'inhägnad (mindre) åker eller äng' (Syd- och Mellansverige samt, ehuru i mindre
omfattning, Åland, Aboland och Österbotten)
mad, 'sank ängsmark, kärräng'
stycke 'liten odlad jordbit; fält med enhetlig odling' (Sydsverige, delar av Mellansverige
samt hela Svenskfinland)
sved(a), svedj(a), svi(a), svidj(a) 'svedjeland' (tycks saknas eller i varje fall sällan
förekomma i Sydvästsverige) teg '(mindre) åker' (i de flesta delar av det svenska språkområdet; tycks saknas i Skåne)
teg '(mindre) åker' (i de flesta delar av det svenska språkområdet; tycks saknas i Skåne)
vall(a) 'betesvall, gräsbevuxen mark' (sällsynt i Finland)
åker Substantivet åker är avlett av roten i verbet åka, släkt med det latinska verbet
agere 'driva' och substantivet ager 'fält, åker'. odlad mark'. Under medeltiden syftade
åker i de nordiska länderna först och främst på sädesodling, odlad mark i motsats till
äng och skog.
8
ä(c)kra, e(c)kra 'igenlagd åker, åker som får ligga i träda för att beväxas med gräs; inhägnad
äng' (Sydsverige) äng(e)
teg, motsvaras av fornsvenskans tegher, teg, långsträckt mindre jordstycke, andel i en till en
by hörande ägor.
Ett viktigt drag i det gamla kulturlandskapet var sammanblandningen av ägorna. Man kallar
ofta denna anordning tegskifte. Med ”teg” menar man en ägofigur, vars längd åtskilliga
gånger överstiger bredden och som är något så när jämnbred. Tegen har således form av en
smal rektangel. Tegens långsträckta form är praktiskt betingad genom att man kunde köra
med plog och årder så långt som möjligt utan att behöva vända.
Det finns många namn med slutled -teg i intervjumaterialet. Med detta namn menar man
numera ofta fuktig mark som dränerats. Dessa marker har ofta tidigare varit ängsmark. I
början när markerna gjordes till åker lades öppna diken som dränering och åkrarna blev långa
och smala. Där kan man se en likhet med den gamla användningen av teg, som en smal
rektangel.
Maa i olika former är väldigt vanliga som sekundära namn. Det visar att det är en sankmark
fuktäng, men man kan inte vara helt säker på att det är en åker när man hör namnet.
brätta, sluttande åker
drätt åkerremsa
li lia backe
stätta öppning i
gärdsgård
(Ordlistan, Språk i Sjuhärad då och nu Lageström, Stenbäcken 2001)
(Ordlistan, Språk i Sjuhärad då och nu Lageström, Stenbäcken 2001)
(Ordlistan, Språk i Sjuhärad då och nu Lageström, Stenbäcken 2001)
(Ordlistan, Språk i Sjuhärad då och nu Lageström, Stenbäcken 2001)
skinta, ofruktbart markområde, mager mark (Falck Kjällqvist)
Ägonamn genom århundraden
Bebyggelsenamn finns belagda på 1500-talet. Ägonamn påträffas ibland i gåvobrev,
köpehandlingar, tvister och liknande sammanhang. De vanligaste namnen är de med
huvudleder på -åker -gärde och -äng.
Geometriska kartor upprättades på 1680-talet, då byar i Sverige karterades. Det var åker och
äng som var de intressanta markslagen. Dessa mättes i detalj till yta. Avkastningen angavs
också. På dessa kartor har man ibland skrivit in namnen på åker- och ängsmark, både på
kartorna och i beskrivningen.
Stor- och lagaskifteskartorna i huvudsak från 1700- 1800 talen kan ofta innehålla ägonamn.
Namn på åker hör närmast ihop med odlad jord. Odlingar med slutled -åker kan fortvarande
sägas vara centralt belägna i en by, vilket beror på att de uttryckligen hört till inägorna. Detta
illustreras tydligt av äldre ägokartor.
9
Vanliga förleder på ägonamn
Åker och ängen, inägorna har utgjort en motsats till skogen eller utmarken, utägorna. Att
namnge åkrarna har varit vanligt förr, då dessa ofta låg spridda i inägomarken.
Förledet, i åkernamn med slutled åker, är framför allt lokaliserande eller lägesangivande
där utgångspunkten finns i gården eller centrum av byn. Variationerna av förlederna i
namnen på -åker är relativt liten. Härnedan följer exempel på de vanligaste.
10
x
Ord som anger läget t.ex. Smedjeåkern ligger vid en smedja och Källaråkern vid en
jordkällare.
x
Ord för väderstreck i förledet t.ex. Söderåker.
x
Vegetationsnamn som förled t.ex. Björkåker och Ekåker.
x
Belägen vid något man topografiskt känner igen t.ex. Bergåker och Sjöåker.
x
Egenskap för åkern t.ex. Långåker och Sandåker.
x
Åkerns namn kan utgöras av ett egennamn t.ex. Brikåker.
x
Även ägarens namn eller grannens eller granngårdens namn mot vilken åkern
gränsar förekommer t.ex. Jonagårdsåker.
Generellt för Sjuhäradsbygden
Sjuhäradsbygdens odlingslandskap
Sjuhäradsbygden har ett variationsrikt odlingslandskap. Dalgångarnas och de långsträckta
moränåsarnas odlingsstråk omväxlar med skogsbygd.
Många moränåsar uppodlades redan under förhistorisk tid. Där påträffas ofta förhistoriska
lämningar i form av gravar, fossila åkrar och bebyggelselägen. De förhistoriska extensiva
odlingsytorna låg högt i landskapet.
Våra nuvarade byar och odlingsmarker har ofta utvecklats från dessa och ligger på samma
ställen.
Naturen i Sjuhärad sätter ofta gränser för hur åkrarna ligger i terrängen. Detta gör att bygdens
åkrar ofta är relativt små jämfört med åkrar i andra delar av Sverige. Detta mosaikartade
odlingslandskap gör att man varit tvungen att namnge åkrarna, för att rent praktiskt veta vad
man talat om.
Genom Sjuhäradsbygden rinner Ätran och Viskan, två stora floder som mynnar ut i Kattegatt.
Sjuhäradsbygden, södra delen av landskapet Västergötland, har ett skiftande och
mångfacetterat odlingslandskap. Kulturgeografiskt tillhör Sjuhäradsbygden Sydsvenska
höglandets skogsbygder och naturgeografiskt tillhör stora delar av bygden Sydsvenska
höglandets och smålandsterrängens myrrika västsida. Vissa områden tillhör kuperade barroch lövskogsområden andra klassas som sprickdalsområde.
Ätrans dalgång i Dalum
11
Markorganisation
Markorganisationen som den varit under
minst 1000 år i våra bygder.
På inägorna samlades bebyggelse, åker och äng.
Förhållandet mellan ängs- och åkerarealen
varierade. I Sjuhäradsbygden har det funnits
mycket mer ängsmark än åker, då
kreatursskötseln varit viktig. Stor höskörd har
därför varit ett måste för djurens utfordring
vintertid. På utmarken, utanför inägorna fanns
ofta inhägnade odlingar, lyckor.
Karta från 1713 över Rådde gård
På kartan syns Rådde gårds inägor dvs.åker och
äng, som är inhägnade som skydd mot betande
djur på utmarken. Bebyggelseläget markeras
med en hussymbol. Från bebyggelseläget leder
en fägata ut till utmarken. De röda och rosa
färgerna betecknar åkrar, som ofta har den här
långsmala formen, när de ligger på höjdryggar i
Sjuhäradsbygden. Det gröna är äng med gräs och
örter, som skulle bli till vinterfoder åt husdjuren
i form av hö.
Denna bild visar ägofördelningen på åkermarken i Länghems
by i början av 1700-talet, före skiftena. Varje färg markerar
tillhörighet till en bestämd gård. Man ser tydligt hur vissa gårdar
har sina ägor väldigt utspridda i inägomarken.
Rådde gårds åkrar är röda och ligger samlade i norr. Detta tyder
lite på att det kan ha varit en ensamgård.
Längre söderut ser man tydligt hur vissa gårdars ägor ligger
spridda i inägomarken.
Detta förhållande illustrerar att det var praktiskt att ha namn på
åkrarna i de olika inhägnade gärdena, så man visste vad man
talade om.
Kartbilden visar också på den ägosplittring, som leder fram till
skiftena, vars syfte var att få mer samlade ägor.
I större byar var ägorna ofta ännu mer utspridda.
12
Del i olika åkrar – eliminering av risk
Det var vanligt att de olika gårdarna hade del i olika åkrar med olika jordmån och egenskaper.
Vissa år då det var torka gav en viss åker bra avkastning. Ett annat år med regn var det en
annan åker som gav bra skörd. Detta gjorde att varje gård hade del i en mängd olika åkrar.
Detta för att garantera att man fick någon skörd varje år.
Namn GÅRD
ÅKER
Björkareåker
Blekan
Brearedsåkrar
Hagareåkrar
Hallareåkrar
Högsåker
Kjällåker
Krokåkrar
Ledsåker
Liareåker
Liderna
Långhulta åker
Skogsåker
Spyllet ?
Stora Lyckan
Stubbare åker
Stöttingen
Tufåker
Kronogården
Skattegården
Tullaregården
Westergården
Nolgården
Björkareåker
Blekan
Brearedsåkrar
Hagareåkrar
Hallareåkrar
Högsåker
Kjällåker
Krokåkrar
Ledsåker
Liareåker
Liderna
Långhulta åker
Skogsåker
Björkareåker
Björkareåker
Blekan
Breareåkra
Björkareåker
Blekan
Hallareåkrar
Högsåker
Hallareåkrar
Högsåker
Kjällåker
Björkareåker
Blekan
Breareåker
Hagareåkrar
Hallareåkrar
Hagareåkrar
Hallareåkrar
Ledsåker
Liareåker
Spyllet ?
Stora Lyckan
Stubbare åker
Stöttingen
Tufåker
Krokåkras hula
Liareåker
Liderna
Skogsåker
Stubbare åker
Stöttingen
Tufåker
Ledsåker
Liareåker
Kjällåker
Ledsåker
Liareåker
Långhulta åkra
Spyllet ?
Stöttingen
Tufåker
Stora Lyckan
Lilla Stöttingen
Denna tabell visar namn på åkrar från en karta över Sanderyd 1849 i Tostareds socken.
Man ser också hur de 5 gårdarna har del i olika åkrar.
Jordskiftena på 1700- och 1800talen
Idén med skiftena var att varje gård skulle ha sin mark samlad i huvudsak på ett eller ett par
ställen, för att kunna bruka jorden på ett rationellare sätt. Tidigare hade varje gård del i olika
åkrar i byn. Då var det viktigt att ha namn på dem, så man visste vilka åkrar man pratade om.
I lagaskifteshandlingar beskrivs åkrarna noggrant, så att man ska kunna värdera dem och göra
fördelningen av åkermarken så rättvis som möjligt. I dessa handlingarna har åkrarna ofta
namn. Det är där man kan spåra gamla ägonamn. I min undersökning har jag valt ut några
laga skifteskartor, jämfört och sett om dessa namn fortvarande användes idag.
13
Jordkällare för förvaring är något som förekommit under självhushållets tid. Det är vanligt
med jordkällare även idag på våra gårdar. Det är inte alltid som de användes numera, men
de får ändå stå kvar.
Källaråker
Källaråker förekommer som namn på åkrar, när man tittar på gamla kartor. Även i
intervjumaterialet finns en del åkrar med namnet Källaråker.
14
I följande byar och gårdar har intervjuer utförts. Socknen står först sedan
kommer by- och gårdsnamn.
Socken
Byar och gårdar
Södra Åsarp
Oppensten
Intervjuade personer
Södra Åsarps by
Intervjuade personer
Länghem
Rådde gård
Intervjuade personer
Stakagården m.fl
Intervjuade personer
Telefonkontakt
Ingestorp
Intervjuade personer
Telefonkontakt
Dannike
Berg
Intervjuade personer
Dalum
Övre Vångs by
Intervjuade personer
Informanter
Margit Larsson tidigare lantbrukare, född
1926
Ingrid Larsson tidigare lantbrukare, född
1928
Lillemor Finke, född 1937 uppvuxen i
S.Åsarp.
Byn har ägts av Limmareds bruk och
arrendatorerna har fått göra dagsverken på
bruket.
Jan Jansson Rådde gård
jordbruksansvarig, född 1949
Sven-Erik Andersson arrendator och
brukare av Stakagården m.fl. gårdar, född
1957
Artur Ljungberg, Brita Tjäder, Nils Redin,
Birgit Wilson och Kent Tolebjer
Göran Schelin Ovangården heltidslantbrukare, född 1958.
Lars Björkman tidigare lantbrukare,
född 1936
Alf Nyman tidigare lantbrukare, född
1936
Rolf Gustavsson
Anders Andersson heltidslantbrukare,
född 1951. Gården har ägts och brukats av
två generationer. Tidigare tillhörde gården
säteriet Torpa.
Hembygdsföreningens material genom
Börje Ignell.
sidan
18
20
24
26
28
15
Hällstad
Granared, Åstorp,
Dannarp och
Hallanda m.fl.
Intervjuade personer
Telefonkntakt och
brevledes
Timmele
Brostorp
Intervjuade personer
Marbäck
Bredgården
Intervjuade personer
Skattegården
Telefonkontakt och
brevledes
Bäckagården
Telefonkontakt och
brevledes
Brunn
Ekered
Intervjuade personer
Tostared
Äskekärr, Tostared
Sandryd m.fl.
Intervjuade personer
Telefonkontakt och
brevledes
Sätila
Almered och Bolg
Intervjuade personer
Telefonkontakt och
brevledes
Grude
Hallesgården m.fl.
Intervjuade personer
Telefonkontakt och
brevledes
16
32
Hans Gradén,Granared heltidslantbrukare,
född 1958. Familjen har brukat gården
sedan 1833 i 5 generationer.
Bengt-Ove Alsing och
Per-Rune Lunnebjer
Börje Brostorp, född 1934 tidigare
heltidslantbrukare, numera sonen som
brukar gården.
Lennart Lindhagen, född 1937 tidigare
heltidslantbrukare, numera sonen som
brukar gården.
36
38
Pia Johansson
Einar Rylander
Gösta Lindhagen, född 1928 ägare till
Ekered och vistats där som barn.
42
44
Åke Nyberg född 1928, köpte Äskekärr
1987.
Dagny Johansson, Stina Andersson, Sonja
Johansson, Bruno Hermansson och Anna
Svensson
Maj-Britt Ohlsson Hulugården
heltidslantbrukare, född 1957
Georg Eriksson, Sture Ivarsson, Bernt
Andreasson och Kerstin Davidsson
Mona Lennartsson Hallesgården, heltidslantbrukare född 1948
Alf Sämgård, Kjell Åkesson, Brita
Hulting, Leif Albinsson, Ingvar Bertilsson, Stefan Persson och Kerstin Eriksson
46
48
Vesene
Gudmundstorp
Intervjuade personer
Bertil Elofsson
Telefonkontakt och
brevledes
Melltorp
Telefonkontakt och
brevledes
Norra Säm
Bastorp m.fl gårdar
Intervjuade personer
Telefonkontakt och
brevledes
Mats Holgersson, född 1938 tidigare
heltidslantbrukare, numera sonen som
brukar gården och stora delar av byn
50
Hans släkt har ägt och brukat gården i
500 år. Ej heltidsbonde.
Sture Wessbo och Gerd Rångemyr
Gunnel Lidén och Wilhelm Pettersson
Uno Sanfridsson Bastorp, heltidslantbrukare, född 1942
Gösta Kjellman och Bengt Sämgård
53
53
Hur åkernamnen presenteras på kartorna
Som underlagskarta har använts den ekonomiska kartan från 1960-talet. På den syns
åkermarken i gult och betesmarker i ljusgrönt. Röda siffror har lagts in på kartorna och varje
siffra anger en åker med ett bestämt namn. Åkrarnas namn presenteras på samma sida, där
efter varje siffra åkerns namn skrivits.
Diagram har gjorts för att få en bättre bild av hur namnen fördelar sig inom olika grupper,
när de systematiseras.
På en del gårdar har även ängs- och betesmarker namngetts. De anges med bokstäver på
kartan. De finns inte med i tabellen, eftersom undersökningen handlar om åkrarnas namn.
Då informanterna i vissa fall nämnt namnen, så har jag tagit med dem på kartan ändå.
En kort beskrivning över varje gårds eller bys ägonamn finns också med.
17
Beskrivning av enskilda gårdar och deras namn på åkrar
Oppensten Ladugården
Ladugården ligger i södra Åsarps socken i Tranemo kommun. Den medeltida borgen
Oppensten låg på Husberget och var omsluten av vatten. Ladugården låg på ett annat ställe.
Namnet Ladugården på hemmanet har kommit av att det tidigare låg en ladugård där, som
tillhörde fästet Oppensten.
Ladugården och Åsarps by har tillhört samma ägare som ägde Limmareds glasbruk. Åsarps by
har brukats av arrendebönder under första halvan av 1900-talet. Arrendet för brukarna av
gårdarna i Åsarp har utgjorts av dagsverken till bruket fram till 1940-talet.
Detta har gjort att strukturen av Åsaps by har varit annorlunda. Det har inte skett några skiften
som i andra byar, där man samlat ägorna till några ställen för varje gård. I Åsarp har det varit
en ålderdomlig struktur länge. Åkrarna har oftast fått namn efter dem som brukat dem. Ofta
var det olika brukare på en och samma åker men med var sin bit.
Idag omfattar fastigheten Oppensten, gården Ladugården och även inägomarken av Åsarps by,
som köpts från Limmareds bruk. Jag har intervjuat systrarna Margit och Ingrid Larsson, som
tillsammans med sina män tidigare brukat Ladugården. Idag brukas gården av en son, Mats.
Den första uppodlade marken låg högt i landskapet i Sjuhäradsbygden. En del åkrar har namn
med slutled gärde, som speglar strukturen med hägnade inägor, åker och äng. Inägorna
skyddades med hägnader från betande djur på utmarken. Både i Åsarp och Ladugården finns
namnet gärdet, som jag tolkar som den först uppodlade marken.
I Åsarp har ofta de olika arrendatorerna fått ge namn på de olika delarna t.ex. Folkes maa.
Tegar indikerar ofta att det är sankmark man menar och som odlats upp genom dränering.
1890-tals kartan visar att sankängen utmed vattendragen ej är uppodlad till åker vid denna
tidpunkt.
På Ladugården och i Åsarp är ett intressant exempel på en varierad flora av åkernamn.
”Gapalaateg” kommer sig av att vid Torpet Gapet fanns en lada invid vilken en teg var
belägen.
Av de 23 åkernamnen är 12 primära syftande på odling. Av de sekundära slutar en del på mad.
Det skulle kunna blivit ännu fler sådana namn då varje brukare i S.Åsarp hade del i maden
t.ex. Folkes maa Brors maa.
Att namnen kan ändras över tid är Uvavallen ett exempel på. Åkern ligger nära
bebyggelseläget och har haft namn som Stallåker och Trädgårdsåker som betecknar åkerns
läge i förhållande till något. Uvavallen kommer sig av att man ett tag hade ett
uppfödningsprojekt med berguv där.
Det finns 3 uppkallelsenamn Sibirien är ett. Namnet hittades på av en syster till brukarna, som
när hon skulle hämta mjölkkorna tyckte det var väldigt långt att gå, som att gå ända till
Sibirien. Missuna är ett namn som uppkommit genom att det var avundsjuka om vem som
skulle bruka denna åker i Åsarp. Gullregna har fått namnet av att det planterats ett gullregn
där. Detta namnet kan vara ett uppkallelsenamn eller även ett egennamn.
Det finns två namn som uttrycker egenskaper och form, Rutorna och Buskakilen.
Rumpera är ett jämförelsenamn.
18
ÅKERNAMN OPPENSTEN (Ladugården) och södra ÅSARP
Kartblad 6D6a, 6D6b, 6D7a och 6D7b
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
11.
12.
13.
SVENA MA
GAPALAATEG
RUTORNA
BRORÅKER KROKÅKER
RUMPERA (BUSKARUMPEN)
BUSKAKILEN
LAASTYCKET
HÖGAGÄRDET
RISVALDSTRÄDET
LÅNGE HAGLUND
STENBROTTET
EKÅKER
UVAVALLEN tidigare Trädgårdsåker
eller Stallåker
A.
SORGEDALEN
20.
21.
22.
23.
24.
25.
26.
27.
28.
29.
HAGLUNDS TEGAR (GRÄNSEN)
ODLINGEN
MADERNA Folkes maa, Brors maa osv.
KRONLUNDS MAA
SIBIRIEN
MISSUNNA
STORE SKOGSÅKER
LILLE SKOGSÅKER
GULLREGNA
GÄRDET
B.
HAMPELYCKAN
Åkernamn med olika slutled
för Opensten o s. Åsarp
Åkernamn inom gruppen andra namn för
Oppensten o s. Åsarp
Olika slutord och indelningar
0
UPPKALLELSENAMN
N
AM
N
-T
EG
TY
C
U
KE
PP
SE
O
KU
D
LI
N
D
N
ÄR
G
A
N
AN
AM
D
N
R
A
SY
FT
AR
PÅ
-S
ÄR
D
E
-G
KE
R
0
Antal
namn
2
JÄMFÖRELSENAMN
2
4
EGENNAMN
Antal
namn
6
NAMN (form, storlek
m.m)
4
-Å
Antal slutled
6
Antal namn inom gruppen
8
Olika indelningar
19
Rådde gård och Stakagården m.fl gårdar i Länghem
Tolkning av 1700tals karta över Rådde
Kartorna över
Länghems gårdar och
Rådde från början av
1700-talet visar att
åkermarken domineras
av långsmala tegar.
Detta kan vara en rest
från ett förhistoriskt
skifte. Ett vidsträckt
system med
regelbundna
markindelningar läggs
då ut tvärs över höjden.
Markindelningen består
till en början sannolikt
av gräsremsor, block
på rad eller käppar
stående i linjer, vilka
avgränsar skilda tegar i
åkermarken. Efter hand
som brukningen inom de nya tegarna pågår, kastas sten upp och jord förs ut mot teg gränserna
så att stensträngar, jordvallar och terrasskanter bildas. Åkertegarna är utpräglat långsmala och
ligger sida vid sida i ett system som täcker stora delar av höjden. De långsmala tegarna kallas
bandformiga parceller (parcell = teg) eller kort och gott bandparceller. Denna markindelning
är vanligt förekommande på höjdryggarna.de s.k. drumliner i Sjuhäradsbygden.
Bandparcellerna ligger så att de bryter nivåkurvorna. (jämför kartorna sidan 12.)
I lagaskifteskartan från 1860 nämns Gårdsgärdet, Brunnsgärdet, Mellangärdet
Kungsängsgärdet, Ekelundsgärdet, Flinkagärdet och Frulyckan. Dessa namn användes
fortvarande idag på Rådde.
Namnen på Rådde
gårds åkrar från 1860talet är gångbara ännu
idag.
20
Idag har man en praktisk användning av de gamla namnen på Rådde gård, när det gäller att
veta från vilken åker man producerat ensilage. Fru står för Frugärdet och MG för Mellangärdet.
Långåkrarna nämnes under flera gårdar bl.a tillhörande Guldsmedsgården, Gälaredsgården,
Öfre Skattegården Kronogården. Dessa namn återfinnes inte idag. Förmodligen hänger det
ihop med hur det gamla odlingslandskapet såg ut med med de långsmala bandparcellerna på
höjdryggen, där de flesta gårdar i Länghem hade del.
Mer centralt i byn runt kyrkan låg en del gårdar bl. a. Stakagården. Bland de namn som
återfinns 1860 i laga skifteshandlingarna för gårdarna invid kyrkan är Liaregärdet, Stora
Gärdet och Nedergärdet. Liaregärdet återfinns som namn idag på en av Stakagårdens åkrar.
Andra namn som man kan finna i handlingarna för de olika gårdarna invid kyrkan är namn
som anger läge i förhållande till något t.ex. Kölneåker, Kålåker och åker i humlegården.
Dessa namn har försvunnit tillsammans med kölnan och humlegården.
Nya funktioner - nya namn
En yngre familj med stort hästintresse köpte för några år sedan den mindre Stakagården en
avstyckning från den större och äldsta Stakagården. Man har både egna och inackorderade
hästar. När jag frågade om gamla namn så kände ägaren inte till några. Det är inte säkert att
det ens funnits några heller. Det intressanta är att nu se att man namngett åkrarna själva,
därför att det finns ett nytt behov. De som har sina hästar inackorderade behöver veta var
deras häst finns någonstans. Därför är det praktiskt med namn på åkrarna. Slutledet åker
användes inte längre utan slutledet är hage istället t.ex. Sommarhagen.
21
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
GÅRDSGÄRDET
EKELUNDSGÄRDET
KUNGSÄNGEN
VÄSTRA RÅGÅNGEN
ÖSTRA RÅGÅNGEN
BRUNNSGÄRDET
FRULYCKAN eller
"KARLSSONS"
8. SMETEGA
9. FLINKES
10.PALMAGÅRDSLYCKAN
11.PALMAGÅRDEN
12.MELLANGÄRDET
13.KYRKOGÄRDET
14.TREKANTEN
15.PRÄSTGÅRDSGÄRDET
A.
B.
C.
D.
E.
F.
G.
ÅKERNAMN RÅDDE I LÄNGHEM
BORGHAGEN
KÄLLEBACKA
STORA MA
ÖA-BETENA
STATIONSHAGEN
STATIONSMOSSEN
FLINKABETET
Kartblad 6C7j och 6C8j
Åkernamn med olika slutled
för Rådde i Länghem
N
N
AM
R
A
AN
D
SE
KU
N
D
ÄR
A
N
AM
N
-T
EG
KA
-L
YC
-G
ÄR
D
E
-Å
KE
R
0
Olika slutord och indelningar
22
0
Olika indelningar
UPPKALLELSENAMN
2
Antal
namn
2
JÄMFÖRELSENAMN
Antal
namn
4
EGENNAMN
4
Åkernamn inom gruppen andra namn
för Rådde i Länghem
NAMN (form, storlek
m.m)
Antal slutled
6
Antal namn inom gruppen
8
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
11.
12.
13.
14.
15.
16.
17.
18.
STAKAGÅRDSSKIFTET
ÄNGATRÄDET
LIAREGÄRDET
JÄRNVÄGSSKIFTET
EKHAGEN
OSATEGEN
SIXTENS
NYODLINGEN
FURUBÄCK
KÄLLÄNG
HÄSTHAGEN
TJÄDERS
SÅGBACKEN
LINDHAGA
ÅKERSTA
NYLYCKAN
KORSLYCKAN
LINDÄNG
20.
21.
22.
23.
A.
B.
SOMMARHAGEN
VINTERHAGEN
FINSKA VIKEN
MOSSHAGEN
SKOGSHAGEN
FÅRHAGEN
Åkernamn med olika slutled
för Stakagården m.fl i Länghem
12
Antal slutled
10
8
6
Antal
namn
4
2
N
N
AM
N
AM
N
D
R
A
AN
SE
KU
N
D
ÄR
A
D
LI
N
G
-T
EG
SY
F
TA
R
PÅ
U
PP
O
E
-L
YC
KA
-G
ÄR
D
-S
KI
FT
E
0
Olika slutord och indelningar
Antal namn inom
gruppen
Åkernamn inom gruppen andra namn
för Stakagården m.fl. i Länghem
6
4
Antal
namn
2
Kartblad 6C7j och 6C8j
UPPKALLEL
SENAMN
JÄMFÖREL
SENAMN
EGENNAMN
ÅKERNAMN STAKAGÅRDEN m.fl I LÄNGHEM
NAMN
(form, storlek
m.m)
0
Olika indelningar
23
Ingestorp
Ingestorp ligger i Länghems socken i Tranemo kommun. Idag sköts till största delen
byn av en mjölkbonde. Denne lantbrukare, Göran Schelin har jag intervjuat om hans
namnsättning på egna och av honom arrenderade åkrar. Ytterligare två lantbrukare som
tidigare varit aktiva i Ingestorp har intervjuats. En av dessa lantbrukare köpte på 1970-talet
en gård i Länghem Tingarör, som gränsar till hans gård i Ingestorp. Tingarör redovisas på
samma kartblad som Ingestorp.
Namn på åkrar från Ingestorps bys storskiftet 1822
Bredareåkrarna
Gärdesåker
Brunnsåker
Jälderåker
Gjutaråker
Korsåker
Grytingsåker
Krokåker
Gubbåker
Kullåker
Gåsåker
Ledåker
Några namn på åkrar från Ingestorps bys laga skifte 1870
Gårdsåker
Källsåker
Gärdesåker
Stenåker
Jällareåker
Trädeslyckan
Kullsåker
Undantagsåker
Källaråker
Liareåker
Mjögareåkrarna
Måsaåker
Skogsåker
Stenåker
Storåkrarna
Åker av gamla kålgårdarna
Åker av hägnadshagen
Åker av kohagaodlingen
Åker bakom ladugården
Jämför man namnbruket vid två tillfällen med 48 år emellan ser man att det finns 3
gemensamma namn; Gärdesåker, Kullsåker och Stenåker.
Namnen har ändrats även om en del namn finns kvar.
Idag efter drygt 130 år är det inget namn som användes av de från skiftena använda namnen.
Av de 44 nedtecknade nu använda namnen så är 20 primära dvs.har slutled som syftar på
uppodling. Inom gruppen andra namn är 10 egennamn. Många av de arrenderade åkrarna
har uppkallats efter ägarna eller tidigare brukare.
Efter laga skiftet flyttade gårdarna till
nya lägen i byn. De flesta ligger längs
vägen i höjdläget och har åkrarna runt
bebyggelseläget.
Från en karta över Ingestorp
från början av 1700-talet
kan man se hur bebyggelsen
ligger samlad i ett läge.
24
ÅKERNAMN INGESTORP
Kartblad 6C 7j och 6C7i
16
14
12
10
Antal
namn
8
6
4
2
AR
-T
EG
PÅ
U
PP
O
SE
D
LI
KU
N
G
N
D
ÄR
A
N
AM
N
AN
D
R
A
N
AM
N
AL
L
Olika slutord och indelningar
Åkernamn inom gruppen andra namn för
Ingestorp
12
10
8
6
4
2
0
UPPKALLEL
SENAMN
JÄMFÖRELS
ENAMN
Antal
namn
EGENNAMN
RUNDELN
GRAVFÄLTET
TINGARÖRSTEGEN
FOTBOLLSPLANEN
SY
FT
50. HORSATEGARNA
51. SJUNKARNA
60.
61.
62.
63.
-L
YC
KA
0
-V
A. HAGEN
18
NAMN (form,
storlek m.m)
40. UPPE I HAGEN
41. RYATEGARNA
Åkernamn med olika slutled
för Ingestorp
KE
R
GÅRDSVALLEN
SMALTEGARNA
BETESVALLEN
LÅNGTEGEN
YTTRE VALLEN
HÖRNTEGEN
STORA VALLEN
-Å
30.
31.
32.
33.
34.
35.
36.
Antal slutled
RASTÅKERN
POTATEÅKERN
KÄLLARÅKERN
STENEN
MOT RIKAS
BAKOM DUNGEN
TREKANTEN
DIKESBITEN
HAGEN
FLODINS TEGAR
LÅNGETEGEN
STIGS
NEDANFÖR SNICKERIET
ÖSTENSSON
KLASA
ALFABITEN
SURBITEN
NYODLINGEN
GUSTAVSSON
GRÄNSABITEN
JOSEFA
JOSEFA TEGAR
KÄLLARÅKERN
LYCKAN
ENGSTRÖM
KÖLNA
GUSTAVSSON
Antal namn inom
gruppen
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
11.
12.
13.
14.
15.
16.
17.
18.
19.
20.
21.
22.
23.
24.
25.
26.
27.
Olika indelningar
25
Vid utfarten till Ingestorp by finns ett namn som påminner om den gamla
Inägo-utmarks strukturen. Det är en busshållplats med namnet Västergärdet.
Berg
Berg ligger i Dannike socken och Borås kommun. Berg tillhörde tidigare säteriet Torpa, som
hade många underlydande torp och gårdar.
Av de 15 namnen, som nuvarande ägaren och brukaren Anders Andersson uppgett, så är 10
av dem primära namn, som syftar på odling och med slutleden -åker, -gärde, -teg och -vall.
På Berg tycks gärde användas synonymt med åker. 5 av namnen slutar på gärde. Slutledet vall
visar på den mer moderna växtodlingen, som blev allmän på 1900-talet.
De sekundära namnen saknas helt. 5 av namnen är egennamn. 2 av dem har personnamn
Stures (från vilken man köpt marken) och Patriks (från vilken man arrenderar) och de andra är
namn på torp.
26
ÅKERNAMN BERG
Kartblad 6C9i 6C9j
Kartblad 6C8j
Åkernamn med olika slutled
för Berg
Åkernamn inom gruppen andra
namn för Berg
Antal
namn
2
U
PP
O
D
N
LI
D
N
ÄR
G
A
N
AN
AM
D
N
R
A
N
AM
N
L
-T
EG
SE
KU
AR
PÅ
-V
AL
SY
FT
-G
ÄR
D
E
0
Olika slutord och indelningar
Antal namn inom gruppen
4
-Å
KE
R
Antal slutled
6
6
4
Antal
namn
2
0
UPPKALLELSENAMN
HULEBO TEGAR
JÄMFÖRELSENAMN
15.
EGENNAMN
YTTRE TRÄDET
MELLANGÄRDET
STORA KÄLLARGÄRDET
LILLA KÄLLARGÄRDET
EPAVALLEN
FABRIKSÅKERN
SKEDESKAMMAGÄRDET
DRÄNGSTUGEGÄRDET
SMEDJEVALLEN
PATRIKS
STURES
HULEBO
JÄTTEBO
SKEDESKAMMA
NAMN (form, storlek
m.m)
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
11.
12.
13.
14.
Olika indelningar
27
Övre Vång
Övre Vång i Dalums socken i Ulricehamns kommun är en by bestående av ursprungligen sex
gårdar. Byn ligger i ett höjdläge utmed Ätran. Det finns mycket fornlämningar i området som
visar på att trakten varit bebodd under förhistorisk tid. I Övre vång har Dalums hembygdsförening gjort ett gediget arbete med insamling av ägonamn genom intervjuer med äldre
personer, varav en del nu är döda. Jag har fått ta del av detta material. Av de 97 namnen som
samlats in så är 66 av dem primära namn, som syftar på odling. 35 av dem har slutled -åker
och 17 slutar på lycka. De andra slutleden är gärde, skifte och teg.
Av de namn som användes vid skiftet 1858 återfinns få namn i dagens namnbruk. De som
fortvarande användes är Bergåker, Brunnsåker, Gårdsåkern, Jonagårdsåker, Markalyckan,
Storåker och Trädesgärdet. Det som var Storåker 1858 behöver inte vara samma Storåker som
idag utan vissa gårdar idag har var sin Storåker.
Lista med namn som påträffas i handlingarna från 1858
Apelåker
Aspåker
Bergsåker
Bergåker
Björkåker
Botlepjellsåker
Bresåker
Brikåker
Brunslyckeåker
Brunsåker
Brätten
Brättåker
Fyrkantsåker
Gommesåker
Gratåker
Grenåker
Gårdsåker
Gårdsåkern
Hagåker
Hallaspjollesåker
Hedåker
Hulängsåker
Hunsåker
Jonagårdsåker
Kluftensåker
Korsåker
Krokåker
Leråker
Lillåker
Lunnagårdsgärdet
Lyckåker
Markalyckan
Månsingåker
Norskenåker?
Plästeråker
Qvarnåker
Rosingesåker
Rönnesåker
Sandvallsbrätten
Sandvallslyckan
Sandvallslyckan
Skjötelsåker
Stomåker
Storåker
Söderåkern Lillgården
Tjuråkern
Tommesåker
Tomtåker
Trädesgärdet
Trädesåker
Tåkesåkern
Wierönsåker
Åsåkern
Österåker
Intressant är att se att man idag kallar två åkrar Gärdet. De ligger centralt i byn på var sin sida
av bebyggelseläget. Namnen hänger troligen kvar sedan inägo- och utmarkstrukturen rådde.
Inägomarken (åker och äng) var då inhägnad mot utmarken. Dessa åkrar har förmodligen
legat inne i det inhägnade gärdet. Efter det har åkrarna kallats Gärdet.
Bild över några åkrar på Lundagården. Lundagården ligger i byns norra del.
28
Bild från Lundagårdens odlingslandskap. Man ser det småskaliga
mosaikartade landskapet, där förr
små åkrar ofta låg insprängda i
ängen.
Åkernamn med olika slutled
för Övre Vång
40
35
30
Åkernamn inom gruppen andra namn
för Övre Vång
G
N
AM
D
N
R
A
N
AM
N
-T
E
AN
SE
KU
N
D
ÄR
A
-G
ER
ÄR
D
E
-S
KI
FT
E
-L
YC
KA
0
Olika slutord och indelningar
UPPKALLELSENAMN
5
JÄMFÖRELSENAMN
10
Antal
namn
EGENNAMN
15
16
14
12
10
8
6
4
2
0
NAMN (form, storlek
m.m)
Antal
namn
Antal namn inom gruppen
20
-Å
K
Antal slutled
25
Olika indelningar
29
40. EKÅKERN
41. ÅKER NORR OM
LADUGÅRDEN
42. FRÄLSEGÅRDSÅKERN
43. JONAGÅRDSTEGEN I BRIKE
44. LÅNGEÅKERN
45. RÖRÅKERN
46. GÄRDET
47. STENÅKERN
48. HÖGARÖR,
åker väster om Jonagården
P. HÄSSLINGEHAGEN
Q. JONAGÅRDSLIA
R. TÅNGÅSEN
eller OLOFSBERG
50. FYRKANTEN
51. HEDERNA
52. BANÅKERN
53. VÄNNE
54. LIERÅKERN
55. KRUNA
56. HAGEN
57. TRÄDESGÄRDET
58. LISSBOLYCKAN
59. MARKALYCKAN
S. KYRKÄNGEN
ÅKERNAMN ÖVRE VÅNG
Kartblad 7D3b och 7D4b
30
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
11.
12.
13.
14.
15.
16.
MOSSEN eller STORSKIFTET
MOSSEN eller MELLANSKIFTET
MOSSEN eller LILLASKIFTET
VARGKULLEÅKERN
KÅLGÅRDSÅKERN eller GRAVÅKERN
LYCKORNA
DREVATEGARNA
BRUNNSÅKERN eller DAMVALLEN
SKOGSBRÄTTA
HÄSTHAGATEGEN
LÅNGEÅKERN
RUNDEÅKERN
EKÅKERN
TÅNGÅSAÅKERN eller PÄRAPLÖJET
SLÄTTEN
KÄRRSÅKERN
A.
B.
C.
D.
E.
F.
BRIKE
VARGAKULLEN
DAMMÄNGA
DAMMEN
TÅAHAGEN
TONAGRAV
20.
21.
22.
23.
24.
25.
KYRKELYCKAN
NYBYGGEMOSSEN
BEATATEGAR NA
eller BEATAÄNGARNA
BRIKEÅKERN
SKINTA
SKOGSLYCKAN
L.
M.
FLÖTÄNGEN
BRIKE
30.
31.
32.
33.
KRINGELYCKAN
LÉT
STENLIA, STENÅKERN
VÄSTERHÖJD
N.
0.
RÖNNKULLEN
ASKELYCKAN
120.
121.
122.
123.
124.
125.
126.
127.
128.
HAGALYCKEÅKERN
STORA BRIKEN
BRIKETEGARNA
Åkern bakom ladugården
LADUGÅRDSÅKER
Åkern vid källaren
KÄLLARÅKER
JONAGÅRDSÅKER
LILLAGÅRDSÅKER
FRÄLSEGÅRDSÅKERN
MÖRKALYCKAN
130.
131.
132.
133.
134.
135.
136.
STORA LYCKAN
MELLANLYCKAN
MARKA och LILLALYCKAN
TEGEN
GÄRDET
MOSSTEGAR I BRIKE
BRIKEÅKRA
(Stora och lilla Briken)
Z.
U.
Å.
Ä.
Ö.
VÄSTERGÄRDE
BRYNOSTEN
PLANTALYCKAN
HAGEN
MJÖLKHAGEN I BRIKE
ÅKERNAMN ÖVRE VÅNG
Kartblad 7D3b och 7D4b
60.
61.
62.
63.
64.
65.
HEDERNA
BRUNOSTEN
HAGALYCKAN
ÖRNAKULA
RÄVALYCKAN
MARKALYCKAN 2
T. LARSSONS LIER
V. PREDIKSTOLEN
70.
71.
72.
73.
74.
75.
76.
STOCKHOLM
AUGUSTAÅKERN
YXHAMMARSÅKERN
SKÅLLEKULLEN
PLATE HÅLLPLATS
STORA SKOGSLYCKAN
LILLA SKOGSLYCKAN
80.
81.
82.
83.
84.
BERGÅKERN
BÄCKALIA
KVARNÅKER
HEDERNA
SKÄLEÅKERN
85.
86.
87.
88.
89.
90.
STORÅKERN
VÄNNERA
NYDALAÅKERN
LILLA SKOGSLYCKAN
STORA SKOGSLYCKAN
LISBOLYCKAN
100.
101.
102.
103.
104.
STORÅKERN
HÖGARÖR
BRIKE
BRYNOSTEN PÅ HEDERNA
SANDVALLEN PÅ HEDERNA
110.
111.
112.
113.
114.
115.
116.
STORE BRIKEN
LILLEBRIKEN
BERGATORPET
HALLEBERG
HACKET
GÅRDSÅKERN
STORÅKERN
Y.
X.
BRIKE
TOMTA
31
Granared med m.fl. gårdar
Granared ligger i Hällstads socken i Ulricehamns kommun. Granared är en ensamgård. Det
har hört en del torp till Granared. Dagens Granared består av själva Granared samt en del
tillköpta gårdar. Bröderna Gradén är femte generationen som brukar Granared sedan 1833.
Man arrenderar även mark från angränsande fastigheter och byar.
Av de 46 nedtecknade namnen är 36 primära, dvs har ett slutled som syftar på uppodling.
Det finns många olika slutled åker, gärde, teg, lycka, plöjet och vänt (syftar på att man
vände med plog och årder) som används på Granared, när man nanmger sina åkrar.
Namnen Nolagärde, Mellangärdet, Sörgärdet och Nedre gärdet på själva Granared tolkar jag
som den ålderdomliga strukturen med hägnade inägor dvs. åker och äng. Inägorna skyddades
med hägnader från betande djur på utmarken. Detta är Granareds äldsta åkrar. De ligger
relativt sett högt i landskapet, vilket också är ett tecken på att det var den mark som odlades
upp först.
Av Hallandas 10 namn är 5 namn primära, dvs har ett slutled som syftar på uppodling.
På lagaskifteskartan 1850 över Dannarp finns namn som Lyckåker, Storåker, Wasåker,
Olofsåker, Gunnarsåker och Andersa åker. Dessa namn har försvunnit.
I Åstorp och Dannarp slutar 9 av de 13 primära namnen på teg.
Detta är unikt med att ha så många slutled med teg. Men tittar man på kartan så ser man att en
del av tegarna ligger utmed Nordån. Tegar kallas ofta uppodlade sanka partier. Kanske detta
kan ha att göra med att man till att börja med dränerade den fuktiga marken med öppna diken
och det blev långsmala remsor.
Tidigare århundraden talade man också om tegar, men det var då åkertegar i höjdlägen, som
var långa och smala genom att de delats upp bland mellan ägare.
På lagaskifteskartan 1864 för Djupedal talas om åker i Ekgärdet och åker i Sjögärdet.
Ekgärdet används fortvarande som namn på åkern.
Det var förr vanligt att
åkrar uppkallades efter
vegetation som växte
i närheten av eller invid
själva åkern. Här på bilden
skulle ett passande namn
ha varit Ekåker.
Bilden är inte tagen på
Granared eller på de
arrenderade åkrarna.
32
ÅKERNAMN GRANARED LUNDAGÅRDEN APELBERG DJUPEDAL och KRAKARED
Kartblad 7C4j 7D4a
29. NEDRE GÄRDET
30. STORÅKERN
31. LÅNGÅKERN
32. MELLANGÄRDET
33. LUGGVRÅA
34. LAMMAGÄRDET
35. SVEABERG
36. DAMMLYCKAN
37. SMÖRKULLAVÄNT
38. STORA MAA
39. PULSHAGEN
40. BROMOSSEN
41. EKEGÄRDET
42. LÅNGEGÄRDET
43. KRONA
44. HÖGRA PLÖJET
45. VÄNSTRA PLÖJET
46. VASATEGARNA
Åkernamn med olika slutled
för Granared m.fl
2
N
AM
N
N
AM
N
AN
D
R
A
D
LI
N
G
SE
KU
N
D
ÄR
A
EG
-T
U
PP
O
SY
FT
AR
PÅ
-L
YC
KA
ÄR
D
E
-G
-Å
KE
R
0
Antal
namn
2
0
UPPKALLELSENAMN
Antal
namn
4
4
JÄMFÖRELSENAMN
6
6
EGENNAMN
8
Åkernamn inom gruppen andra namn för
Granared m.fl.
NAMN (form, storlek
m.m)
10
Antal namn inom gruppen
12
Antal slutled
1. BREVIKS ÅKER
2. SANDHEMS ÅKERN
3. HAGALYCKAN
4. ÖJELUNDSÅKERN
5. JONAS ÅKER
6. TRÄDGÅRDSÅKERN
7. KÄLLAREÅKERN
8. GRENÅKER
9. STORELYCKA
10. SKOGSLYCKA
11. HÄGNA
12. LÅNGÅKER
13. INTAKAN
14. STARÄCKRE
15. KÄRRLYCKA
16. STARSÄNKT
17. ESKILAGÄRDE
18. GÅSAÅKRARNA
19. PERSTORP
20. SÄLLBÄCKEN
21. NYLYCKAN
22. NORDASVENT
23. HÄGNAVÄNT
24. ENEKULLEN
25. TJURATEGEN
26. NOLAGÄRDE
27. MELLANGÄRDET
28. SÖRGÄRDET
Olika indelningar
Olika slutord och indelningar
33
ÅKERNAMN HALLANDA
Kartblad 7C4j
1. DAMMEN
2. LILLA LYCKA
3. IVARA
4. BRÄTTA
5. SJÖÅKERN
6. KÄLLÅKERN
7. VARBERA
8. ÄNGAHAGEN
9. STORÅKER
10. STORLYCKAN
3
1
4
2
5
6
10
9
7
8
Åkernamn med olika slutled
för Hallanda
4
Olika slutord och indelningar
34
Antal
namn
2
Olika indelningar
UPPKALLELSENAMN
0
JÄMFÖRELSENAMN
N
N
AM
N
AN
D
R
A
SE
KU
N
D
ÄR
A
N
AM
-L
YC
KA
-Å
KE
R
0
4
EGENNAMN
Antal
namn
6
NAMN (form, storlek
m.m)
2
Antal namn inom gruppen
Antal slutled
Åkernamn inom gruppen andra namn
för Hallanda
ÅKERNAMN ÅSTORP DANNARP
Kartblad 7C3j 7D3a
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
11.
12.
56-4914
SKULLEN
KNEKTEN
KNEKTATEGEN
TREKANTEN
FLOMADERNA
FYRKANTEN
LÅNGETEGEN
LILLETEGEN
MITTEGEN
TEGEN ÅT HINDSTRÖM
ÅKER BAKOM LADUGÅRD
TEGEN BAKOM HUSET
13.
14.
15.
16.
17.
18.
19.
20.
STÖVETEGEN
BRITTEMOSSEN
SJÖGÄRDET
MELLANGÄRDET
EKEGÄRDET
MADEN
LÅNGETEGEN
ÖJETEGEN
Åkernamn med olika slutled
för Åstorp Dannarp
Åkernamn inom gruppen andra namn
för Åstorp Dannarp
10
Antal
namn
4
2
2
Antal
namn
UPPKALLELSENAMN
JÄMFÖRELSENAMN
Olika slutord och indelningar
EGENNAMN
N
AM
N
AM
N
N
A
AN
D
R
EG
-T
ÄR
A
SE
KU
N
D
-S
KI
FT
E
0
NAMN (form, storlek
m.m)
0
-Å
KE
R
Antal slutled
6
Antal namn inom gruppen
4
8
Olika indelningar
35
Brostorp
Brostorp ligger i Timmele socken i Ulricehamns kommun. Brostorp är ett säteri, där 4:de
generationen av familjen Brostorp nu brukar gården.
Brostorps åkrar är ett bra och tydligt exempel på hur namnen kan knytas till historien.
Nolgärdet har säkerligen varit inhägnat med åker och äng i en mosaikartad blandning i vilket
legat små åkrar som idag har namnen Mellersta Nolgärdsåker, Nedersta Nolgärdsåker och
Övre Nolgärdet.
En del åkernamn är verkligen beskrivande Röråker, som talar om att det funnits en hel del
odlingsrösen. Krokåker är verkligen krokig och beskriver åkers form bra.
Brätta förekommer som slutled 4 ggr. Brätta betyder sluttande åker, vilket innebär en
egenskap för åkern.
Även teg finns med som slutled och speglar tiden då sankmarker, ofta tidigare använda som
äng, övergick till att bli åkrar, när de dikades ut. Slutled på mosse och mad är sekundära
namn, en naturgeografisk beskrivning av marken. Dessa namn behålles ofta, då de övergår till
åker genom dränering. Tån är benämningen på yttersta delen av en fägata. En av Brostorps
åkrar kallas tån och anger att denna låg i närheten där det fanns en fägata. Andra åkernamn är
egennamn efter torp, där torparna förut brukat åkrar i torpens närhet för egen räkning. Som
betalning gjorde de dagsverken åt säteriet.
9 av namnen är primära. 3 är sekundära och 10 tillhör gruppen andra namn.
Röråker och Stenåker är vanliga namn på gamla åkrar, där det ligger odlingsrösen. Odlingsrösen kan vara tillkomna från olika epoker. Ibland överlagras de äldre av senare tillkomna.
Yngre odlingsrösen är oftast högre och har olika stenstorlekar. De äldre är flackare och det är
en mer homogen stenstorlek man lagt dit. Bilden visar ett ålderdomligt odlingsröse.
Bilden är ej tagen på Brostorp.
36
ÅKERNAMN BROSTORP
Kartblad 7D4b 7D3b
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
11.
12.
13.
14.
15.
16.
17.
18.
19.
20.
21.
22.
Åkernamn med olika slutled
för Brostorp
N
N
N
AM
N
AM
A
ÄR
A
SE
KU
N
D
Olika indelningar
AN
D
R
N
G
EG
D
LI
-T
PP
O
SY
FT
AR
PÅ
U
-G
ÄR
D
E
0
0
UPPKALLELSENAMN
2
Antal
namn
2
JÄMFÖRELSENAMN
4
4
EGENNAMN
Antal
namn
6
NAMN (form, storlek
m.m)
8
-Å
KE
R
Antal slutled
10
Antal namn inom gruppen
Åkernamn inom gruppen andra namn
för Brostorp
12
6
HUSÅKER
TRÄDGÅRDSBRÄTTA
HAGABRÄTTA
ÖVRE NOLGÄRDET
MELLERSTA NOLGÄRDSÅKER
NEDERSTA NOLGÄRDSÅKER
DRANKAMADEN
KLÖFTEN
TÅN ELLER ASPELUND
ÖVRE VÄGABRÄTTA
NEDERSTA VÄGABRÄTTA
HÖNARP
HÖNARPAMOSSEN
LINDSKOGSTEGEN
SKRÖTTEBO
NEDERSTA SLÄPET ELLER
NEDERSTA SLÄPÅKER
ÖVRE SLÄPET
LÅNGA PLÖJET
RÖRÅKER
KROKÅKER
MADEBACKEN
GRÖNELID
Olika slutord och indelningar
37
Bredgården, Skattegården och Bäckagården
Bredgården ligger i Marbäcks socken i Ulricehamns kommun. Dagens Bredgården består
förutom själva Bredgården även av tillköpta gårdar i Marbäck och arrenden i angränsande
socknar. Bröderna Gösta och Lennart Lindhagen har intervjuats. Gården har varit i släktens
ägor i fyra generationer.
Av Bredgårdens 28 nuvarande nedtecknade namn på åkrar är 13 primära med slutled -åker
eller med syftning på odling. I gruppen andra namn finns 1 uppkallelsenamn Paradiset och 1
jämförelsenamn Rännan. Namn som inre och yttre Maderna är sekundära. Idag är de åkrar
men var tidigare fuktängar, där man tog hö till djurens vinterfoder. Dessa fuktängar vid sjöar
var mycket produktiva. De översvämmades under vårvintern, vilket medförde näringstillförsel. När man slutade att ta hö övergick ängen till åker genom att de dränerades med
diken eller rör lades ned. Fastän de blev till åkrar behölls maderna som namn.
Namnen Landbogårdsbrätta och Nygården minner om tidigare gårdar som uppgår i
Bredgården idag. Källåker är ett gammalt namn som finns i lagaskifteshandlingarna.
Det som idag benämns Storåker på Bredgården tycks inte överensstämma med 1853 års
benämning. Det kan bero på att gårdar slagits samman under 1800- och 1900 talen och det
som då var en viss gårds Storåker inte är Bredgårdens storåker idag.
Stationsåker är ett namn som tillkommit, när järnväg med tillhörande hållplats anlades.
Två andra gårdar i Marbäck, där åkernamnen nedtecknats är Bäckagården och Skattegården.
Sjösänkning av Åsunden ägde rum omkring 1850, varvid åkermark utvanns. Man ser det i
några namn, som syftar på det sjönära läget och att de kan ha utvunnits från sjön – Sjölandet
och nedre och övre Sjögärdet.
Av de 19 namn som nedtecknats är 12 primära med slutled åker, gärde eller med syftning på
uppodling. Gärde användes mycket av ägaren till Bäckagården och är i dagens språkbruk ofta
synonymt med åker.
I lagaskifteshandlingarna år 1853 från Marbäck påträffas namn på åkrarna i byn.
Några exempel
Smedsgården har åkrar som heter
Smedsåker, Tomtåker, Byalyckans åker, Stora åker, Ljungåker, Krokåker, Allmänningsåker,
Möllebrokärr och Hägnadslyckan.
Landbogården har åkrar som heter
Landbolyckåker, Brätten, Kulleråker, Storåker, Krokåker
Hulagårdsgärdeåker, Enebacken, Valåsatorpet åker.
Brätten tycks stämma med Landbobrätten, som den benämns idag på Bredgården.
Bredgården Brogården har åkrar som heter
Hopahagens åker, Sjulahagens åker, Bylyckan åker, Ljungåker, Fållanåker, Hulegårdsgärde,
Gravarnas åker
Storegården har åkrar som heter
Stora Sjöåker, Byxåker, Lilla stenåker, Stora broåker
Ytterligare namn på åkrar från laga skifteshandlingarna 1853
Asplyckeåker
Bredåker
Björkstockarnes åker
Brätten
Bylyckan
Byxåker
Ekebackeåker
Ekebergsåker
Ekehacket åker
Espekulleåker
Fyrkanten
Fönflera åker
Girängsåker
Grenåker
Gussarslyckan åker
Gårdsåker
Hedåker
Hulåker
Humlegårdslyckan
Häggåker
Häggärdet
Högsåker
Kattrumpen
Krokåker
Kyrkåker
Kålgårdsland
Kålgårdslyckan åker
Kålgårdsåker
Källåkern
Källåkersäckra
Kölneåker
Lammhagen åker
Landbolyckåker
Lidåker
Ljungåker
Långebroåker
Långlyckan åker
Långåker
Mossåker
Nybroåker
Nyodling
Oxkulleåker
Sjutshageåker
Sjöåker
Skattåker
Skiftåker
Skintaw
Skräddarlyckan åker
Smedåker
Stomåker
Stora broåker
Stora Kloftens lyckåker
Storåker
Tomtåker
Trädgårdstäppeåker
Väggärdet
Yrsåker
Ärtåker
Öringsgärdet
Öringsåker
Örkullaåker
Dessa namn speglar väl namnsättningen förr, där bebyggelseläget med dess olika hus och
funktioner ofta gav namn t.ex. Kölneåker, Källåker, Smedåker, Gårdsåker, Humlegårdslyckan
och Kålgårdsåker. Kålgården kan jämföras med dagens nyttoträdgård. Även naturen och
växtligheten både vilda växter och odlade har ofta gett namn åt åkrarna t.ex. Ljungåker,
Ekebackeåker, Asplyckeåker, Häggåker och Ärtåker.
En del åkrar har slutled -gärde och minner om tiden då inägorna hägnades (ingärdades) mot
fritt betande djur på utmarken .
De olika gårdarna hade ofta del i olika åkrar med olika egenskaper. Detta var en riskspridning.
Vissa år gav det bra avkastning i höjdlägen andra år i mer fuktiga lägen
beroende på väder och vind. Genom denna fördelning fick man någon skörd varje år.
Man kan konstatera att i åkernamnen från 1853 slutar nästan alla på -åker och är således
primära. Namnen som används idag är också till stor del primära men det finns även många
sekundära namn t.ex. Stoms mad, där användningen i dag övergått till åker.
ÅKERNAMN BREDGÅRDEN
I MARBÄCK
Kartblad 7D1b 7D0b
1.
STORÅKER
2.
LANDBOGÅRDSBRÄTTA
3.
NYGÅRDEN
4.
STATIONSÅKER
5.
SURHÅLAN
6. SANDVALLEN
7.
GUNNARBOEK
8.
KÄLLÅKER
9.
BAGGSLYCKORNA
10. LERTEGARNA
11. YTTRE MADERNA
12. INRE MADERNA
13. KIRSEBÄRSÅKERN
14. SANDLIDSGÅRDSGÄRDET
15. STOMS MAD
16. MÅNSÅKER
17. HAGAVALLEN
18. RÄNNAN
19. PARADISET
20. HAGAVALLEN
21. ÄNGAHAGEN
22. LOTTENBERG
23. KÅRDAMM
24. KÅRDAMMSMOSSEN
25. GRUSHÅLAN
26. SIRIALYCKA
27. ALNÄS ÅKER
28. SÅGSPÅNSSKJULET
Åkernamn inom gruppen andra namn
för Bredgården i Marbäck
Åkernamn med olika slutled
för Bredgården i Marbäck
6
Antal
namn
4
4
Antal
namn
2
Olika slutord och indelningar
Olika indelningar
UPPKALLELSENAMN
N
AM
AN
D
R
A
JÄMFÖRELSENAMN
N
N
L
N
AM
-V
AL
SE
KU
N
D
ÄR
A
EG
-T
KA
YC
-L
-G
ÄR
D
E
0
EGENNAMN
2
NAMN (form, storlek
m.m)
0
-Å
KE
R
Antal slutled
8
Antal namn inom gruppen
10
ÅKERNAMN BÄCKAGÅRDEN och SKATTEGÅRDEN
Kartblad 7D1b 7D0b
8
6
Antal
namn
0
UPPKALLELSENAMN
0
2
JÄMFÖRELSENAMN
2
4
EGENNAMN
Antal
namn
NAMN (form, storlek
m.m)
4
Antal namn inom gruppen
Åkernamn inom gruppen andra namn
för Bäckagården och Skattegården
PÅ
-T
EG
U
PP
SE
O
KU
D
L
IN
N
D
G
ÄR
A
N
AM
AN
N
D
R
A
N
AM
N
KARLSGÅRDSGÄRDET
BJÖRKÄNGEN
SÖDERGÄRDET
NEDRE SJÖGÄRDET
ÖVRE SJÖGÄRDET
SANDBLOMS TEGAR
POTATISÅKER
RÖRGÄRDET
FORSBERGSÅKER
GAMLEGÅRD
KINDLUNDS TEGAR
KÄLLEBACKA NORDGÄRDE
KÄLLEBACKA LUND
KÄLLEBACKA VÄGGÄRDE
KÄLLEBACKA BJÖRKÄNG
SY
FT
AR
40.
41.
42.
43.
44.
45.
46.
47.
48.
49.
50.
51.
52.
53.
54.
Åkernamn med olika slutled
för Bäckagården och Skattegården
Antal slutled
ÖREKULLEN
MOSÄCKRA
FLÄSKASKINKA
SJÖLANDET
EKEBACKEN
FANJUNKARÅKERN
-Å
KE
R
-G
ÄR
D
E
30.
31.
32.
33.
34.
35.
Olika indelningar
Olika slutord och indelningar
41
Stora och Lilla Ekered
Stora och Lilla Ekered ligger i Brunns socken i Ulricehamns kommun. De är ensamgårdar
och ligger inte i anslutning till någon by. Ägaren till Stora och Lilla Ekered Gösta Lindhagen
har uppgett de namn på åkrarna, som han minns dem från sin uppväxt.
Av de 15 namnen är 10 primära dvs. slutar på -åker eller -gärde. En åker kallas Mellangärdet,
en annan Sjögärdet. På ekonomiska kartan från 1960-talet kan man också läsa namnet
Sörgärdet. När namnen slutar på gärde kan de ofta knytas till den ålderdomliga strukturen
med ett inhägnat gärde innehållande både åker och äng. Åkern och ängen skyddades med
hägnader från de på utmarken fritt betande djuren.
De namn som slutar på åker anger ofta läget i förhållande till något t.ex. Kvarnåker, åkern
som låg vid kvarnen och Källåker, åkern som låg vid källan.
De 3 sekundära namnen Svärdsängen, Fruängen, och Söränga talar om tidigare markanvändning som äng, men som idag används till åker och betesmark. Svartmyllan är namnet
på en åker, som fått namn av sin egenskap vad gäller jorden.
Bilden ovan visar en svinrotsäng.
Svinroten var flerårig och rötterna
kunde grävas upp och bli till grismat därav namnet
Bilden till vänster visar slåttergubben,
en annan förr så vanlig ängsväxt. När
den blommade var det dags att slå
ängen.
På Stora Ekered finns ett par sekundära namn som slutar på äng
och berättar om tidigare markanvändnig.
42
ÅKERNAMN STORA och LILLA EKERED
Kartblad 7 D1b och 7D0b
A.
B.
BÄCKÄNGEN
SÖRGÄRDETS HAGAR
och ÅKRAR
Åkernamn med olika slutled
för Stora och Lilla Ekered
Åkernamn inom gruppen andra namn
för Stora och Lilla Ekered
7
Antal namn inom gruppen
6
5
4
2
1
Antal
namn
Olika indelningar
1
0
R
KE
-Å
-G
ÄR
DE
R
DÄ
A
N
KU
SE Olika
M
NA
N
D
AN
R
A
M
NA
slutord och
indelningar
N
UPPKALLELSENAMN
2
JÄMFÖRELSENAMN
3
EGENNAMN
0
Antal
namn
NAMN (form, storlek
m.m)
FRUÄNGEN
TÄPPÅKERN
MELLANGÄRDET
SVARTMYLLAN
SJÖGÄRDET
BOANABBEN
SVÄRDSÄNGEN
PENNINGÅKER
KÄLLÅKER
KVARNÅKER
LERGÄRDET
TRÄDGÅRDSÅKER
LÖVÄNGSÅKER
DJUPARÅSEN
SÖRÄNGA
STORA BOKEBERGET
STORA BJÖRKNABBEN
Antal slutled
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
11.
12.
13.
14.
15.
16.
17.
Äskekärr, Tostared, Sandryd m.fl.
Äskekärr ligger i Tostareds socken i Marks kommun. Äskekärr består idag av själva gården
samt en del tillköpta gårdar och torp. En del mark brukas i de intilliggande byarna Sandryd
och Tostared.
Åke Nyberg köpte gården 1987. Namnen på åkrarna, som noterades vid intervjun med Åke
har han lärt sig av byborna. De marker som brukas i Sandryd och Tostared har man namngett
efter ägaren t.ex. Dagnys och Sonjas. För att få veta vilka namn de åkrarna haft tidigare, så
har jag kontaktat de nuvarande ägarna.
Från Rud Öfergården på en karta från 1858 finns åkernamn som Smalåker, Leråker, Gammal
äckra, Apelåker, Björkåker, Övre stycket, Storåker, Rofåker, Laåker och Nylännet.
Namn som förekommer i byn Sandryd finns på en karta från 1849. Exempel på namn på åkrar
som förekommer är Ledsåker, Högsåker, Hagareåkrar, Hallareåkrar, Björkareåker,
Wallareåkrar, Liareåker, Blekan, Skogsåker, Ryelycka, Rumpetrollet, Brearedsåkrar,
Mjöareåkrar, Kjällsåker, Kålgårdsåker, Krokåkrar och Liderna.
De flesta av dessa namn är primära dvs. med efterled åker. Rumpetrollet är ett s.k. jämförelsenamn. De namn som användes 1849 återfinns ej i dagens namnbruk i Sandryd.
Av de namn som används idag är 16 primära dvs. med efterled åker, gärde eller lycka.
Det finns 12 sekundära namn. Många av de andra namnen är egennamn efter personer och
torp.
Björkareåker och Björkåker finns som gamla åkernamn i Tostared. Ett lämpligt namn på
åkern på bilden kunde vara Björkåker. Bilden ej tagen i Tostared.
44
ÅKERNAMN ÄSKEKÄRR, TOSTARED och SANDRYD
Kartblad 6B5i 6B5j
12
10
8
Antal
namn
6
4
2
UPPKALLELSENAMN
0
JÄMFÖRELSENAMN
N
N
AM
D
R
A
SJÖHAGEN
MELLOMHAGEN
ÄNGEN
ÖVRE GÄRDET
KULLEN
EKHÄGNEN
ORMKULLEN
Olika indelningar
AN
D
ÄR
A
N
AM
N
-L
YC
KA
SE
KU
N
-G
ÄR
D
E
0
A.
B.
C.
D.
E.
F.
G.
EGENNAMN
2
HAGAÅKERN
SÖRGÄRDET
LYCKAN
NAMN (form, storlek
m.m)
4
50.
51.
52.
Åkernamn inom gruppen andra namn för
Äskekärr, Tostared och Sandryd
Antal namn inom gruppen
namn
6
-Å
KE
R
20. MÄRGELGRAVEN
21. VÄLTERA
22. MOSSEN
23. LÅNGE ÅKERN
30. LYCKAN
31. GRINNÄNG
32. GRINNÄNGSLYCKA
33. LARSSONS LYCKAN
34. ÅKERGÄRDET
35. OVA KARLSSONS
36. BRO AKER
Antal slutled
37. NEA LIA
1. ÖVRE GALLÅNGEN
38. GÄRDET
2. NEDRE GALLÅNGEN
39. MAA
3. TUSSÄNGEN
40. PRÄSTAKRA
4. TREKANTEN
41. VID ELLRINGEN
5. STUBBET eller STUBBEBOET
42. BORTA GÅRDEN
6. KARINS HÅLA
43. KULLEN
7. DAMMSKULLE
44. STORELIE
8. NEDRE RUD
9. ÖVRE RUD
10. LÅNGHULTSÅKRARNA
11. RUDSTORP
Åkernamn med olika slutled
12. LAGÅRDSÅKER
för Äskekärr, Tostared och Sandryd
Åker vid lagårn
13. HUSÅKER
14
Åker vid huset
14. Åker vid SJÖSTUGAN
12
15. Åker vid FORELLBÄCKEN
10
16. SANDBÄCKEN
17. LJUNGSTORP
8
18. HAGATORPET
Antal
Olika slutord och indelningar
45
Almered och Bolg
Almered och Bolg ligger i Sätila socken i Marks kommun. Almered hade vid laga skiftet 4
gårdar. Söderut ligger Bolg bestående av 3 gårdar vid laga skiftet. Intervju har gjorts med
Maj-Britt och Håkan Ohlsson. Gården har varit inom släkten sedan 1600-talet.
I lagaskifteshandlingarna år 1863 (akt 43) från Bolg påträffas namn på åkrarna i byn.
Några exempel
Framgärdet, Östergärdet, Lycka, Westergärdet, Mossarna, Beteshagen, Dahlsbranten (äng).
1893 (Akt 44) Ägonamn för hemmanet Bolg med tre brukningsdelar.
Källareåker, Lyckorna, Framgärdet, Histergärdet, Ladugårdsåker, Store Ladugårdsåker,
Potatisåker, Hornsåker, Kokhusåker, Bua åker, Westergärdet, Torpåker, Stenhagen och Tån.
I enskifteshandlingarna år 1821 från Almered påträffas namn på åkrarna i byn.
Några exempel
Stor åker, Toftare åkrarna, Kullare åker, Ekare åker, Laare åker, Sticksåkrarna, Måsåker,
Hallalyckan, Holmåkrarna, Kalfhagsåkrarna, Långåkrarne, Risängsåker, Krokaråkrarna,
Killinglyckan, Nylänns åkrarna, Ladåker, Liden, Sticksäckran, Lyckäckran, Maden,
Lillängen, Holmängen, Kalfhagsängen, Förlännet, Långäckran, Risängen, Breängen,
Tufvekärr, Broäng, Yttre äng och Mjölstycket.
Swendsgårdens ägor
Källåkrarna, Tomtare åker, Kyrkestycket, Tisslare åkrar, Måssåker, Holm åkrarna,
Kalfhagsåkrarna, Krokåker, Kålgårdsåkrarna, Madåker, Storlyckan, Wägskillnadsåker,
Bäckåkrarna, Löfhagsåkrarna, Lunden, Backelyckan, Holms kullen, Holmängen, Källsåker
ren, Kalfhags äng, Krokareängen, Björnare äng, Bäckäng, Gatthagen, Loftet, Löfhagarna,
Risängen och Swensgårdsäckran.
Hålegårdens ägor
Sticks åker, Hallalyckan, Kalfhagsåkrarna, Lagårdsåker, Sagdar?, Lyckåker, Wägskillnadsåkrarne, Björnare åker, Rörs åker, Husängen, Spjelläng, Stickäckran, Måslyckan,
Hallalyckan, Holmängen, Källsiken, Sagdarängen, Kalfhagsängen, Bäckäng, Ytterängen,
Rörsäckran.
Kronogårdens ägor
Tomtare åker, Källsåker, Högsåker, Hollm åker, Risängsåker, Lyckåker, Storåker, Smalåker,
Broåkrarna, Skogsåker, Bäckåker, Löfhagsåker, Lundtäppan, Lunden, Spjelläng, Förlännet,
Holmängen, Risängen, Breäng, Måssäng och Gatthagen.
Almereds Storegårds ägor laga skifte 1857
Storåker, Toftare åker, Källare åker, Krokåker, Broåker, Backareåker, Ekareåker,
Madängensåker, Nylännet, Apelåker.
Jag har inte funnit att man använt de gamla namnen sedan skiftena i Almered. De namn som
man använder idag verkar mer ha ett namn efter den funktion och markanvändnig, som fanns
under ängsbrukets tid och därefter t.ex. Storängen, Storhagen, Änghagen, Bäckängen. Dessa
namn är sekundära och har fått behålla sina gamla namn fastän de blivit till åkrar.
Skiftet som ägde rum delde upp byn i långsträckta raka remsor.
I Bolg däremot återfinns de namn som fanns i skifteshandlingarna fortvarande som namn som
idag användes av ägarna. Det är Västergärdet, Framgärdet, Källaråkern och Tån.
Av de 27 insamlade namnen är 11 primära dvs. har slutled som har med odling att göra.
13 namn är sekundära.
46
ÅKERNAMN ALMERED och BOLG
Kartblad 6C6a
12
10
8
Antal
namn
6
4
2
A
N
AM
N
AM
N
N
D
R
A
AN
SE
KU
N
D
ÄR
D
ÄR
-G
-L
YC
E
KA
0
Olika slutord och indelningar
Åkernamn inom gruppen andra namn för
Almered och Bolg
4
2
Antal
namn
UPPKALLELSENAM
N
JÄMFÖRELSENAMN
EGENNAMN
0
NAMN (form, storlek
m.m)
DALA
LÖVBROBÄCKEN
DALEN
14
Antal slutled
A.
B.
C.
Åkernamn med olika slutled
för Almered och Bolg
-Å
KE
R
KOBETET
SOMMARHAGEN
LYCKA VID HUSET
LYCKA VID ANDRA SIDAN VÄGEN
GROPAGRINDSLIDEN (trädplanterad)
STORÄNGEN
STORHAGEN
MOSSARNA (Hulegårdens mosse m.fl.)
BÄCKÄNGEN
SKOGSLYCKAN
ÄNGHAGEN
SANDGROPEN
MOSSEN
GROPAGRINDSLIDEN
ÄNGHAGEN
HÖGGÄRDET
LYCKAN
REMSAN
MOSSÅKERN
STORGÄRDET
RÖKELSEÅKERN (Stures)
VÄSTERGÄRDET (Nedre Bolg)
FRAMGÄRDET (Bolg)
KÄLLARÅKERN
TÅN
IVARS STORA
IVARS LILLA
Antal namn inom gruppen
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
11.
12.
13.
14.
15.
16.
17.
18.
19.
20.
21.
22.
23.
24.
25.
26.
27.
Olika indelningar
47
Hallesgården m.fl. gårdar i Grude
Grude by ligger i Grude socken i Herrljunga kommun. Laga skiftet ägde rum 1854. I byn
fanns då 8 gårdar. Mona Lennartsson på Hallesgården har intervjuats, om vilka åkernamn
man använder idag på Hallesgården och deras arrenderade åkrar. Hallesgården har varit i
släktens ägor sedan 1967.
I lagaskifteshandlingarna år 1854 från Grude finns namn på åkrarna i byn.
Några exempel
Hallesgården (då Haraldsgården ) har namn som
Drätterna, Långaråker, Långarängshacket, Nyodling, Lyckorna och Lönnaråkern
Långarängshacket låg söder om Långaråker och är idag inkorporerad med Långaråker till en
stor åker. Äng mellan åkrarna har övergått till åker. Lyckorna låg, där dagens boningshus
ligger idag. Drätterna är ett annat namn i handlingarna. Slår man upp i ordlistan är drätter
plural av drått och betyder skackel, dragstång. Med drätt i Sjuhäradsbygden menar man en
åkerremsa. Nyodling är ett annat namn och syftar oftast på att man som bäst håller på med
nyodling eller nyss gjort det.
Västergården några exempel: Lyckorna (också på hussidan), Drätterna och Nordledsåker
(Brunnsgården) Skattegården: några exempel Lyckorna, Stubbera, Ekaråkern, Lönneråker,
Spinkerna, Liaråker och Brettinga
Östergården Några exempel: Lyckorna, Källåker, Skogsåker, Önakula, Ledsåker, Storåker,
Böckers åker, Spinkera och Nyodling
Inget åkernamn från lagaskiftet används idag. Två fastigheter har varsin åker som gränsar mot
varandra. Den ena kallar sin Gärdet och den andra namnger sin med Nordgärdet. Detta tolkar
jag som att dessa har ingått i den tidigare tillsammans inhägnade åker- och ängsmarken, när
inägo- utmarksstruktur rådde. Detta är oftast den äldsta åkern och ligger i anslutning till
bebyggelsen.
Bland de 69 namngivna åkrarna i Grude är 29 primära. Källaråker förekommer idag på tre
gårdar. Varje gård hade sin egen jordkällare, som fick ge namn åt åkern, som låg i anslutning
till den. Det finns 25 sekundära namn och många av dessa har mana, maa, maer som slutled
dvs. mader. Dessa har tidigare varit fuktängar som blivit uppodlade under 1800- och 1900talen. De har fått behålla sina ursprungliga namn fastän markanvändningen övergått till åker.
Åkernamn med olika slutled
för Grude
26
24
22
20
16
14
6
4
2
-Å
KE
-G R
ÄR
D
E
-S
KI
FT
E
-V
AL
SY
L
-L
FT
YC
AR
KA
PÅ
SE
U
-T
EG
KU PP
O
N
D
D
ÄR LIN
G
A
AN
N
AM
D
R
N
A
N
AM
N
0
Olika slutord och indelningar
48
8
6
Antal
namn
4
2
0
Olika indelningar
UPPKALLELSENAM
N
8
JÄMFÖRELSENAMN
10
Åkernamn inom gruppen andra namn
för Grude
EGENNAMN
Antal
namn
NAMN (form, storlek
m.m)
12
Antal namn inom gruppen
Antal slutled
18
ÅKERNAMN HALLESGÅRDEN m.fl gårdar
Kartblad 7C6h och 7C6g
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
11.
12.
13.
14.
15.
16.
17.
18.
19.
20.
21.
22.
23.
KYRKOJORDEN
ALMINGEN (Almänningen)
LASSÖ (idag skogsplanterat)
VÄRÖ
STENÖ MAER (mader)
HALLESGÅRDENS MAER
STOMMENS MAER
ELOFA MAER
VÄSTERGÅRDENS MAA
KIPPE MAA
ÖSTERMANA
LILLA LÖCKA
LÖCKA
KÄLLARÅKERN
STENSÅKER
NORDGÄRDET
INTAKAN
KRESTINS LÖCKA (lyckan)
JERUSALEMSLÖCKA
KROKEN
ÅSEN (Hallesgårdens ås)
STOMS ÅS
ÅSEN (Västergårdens ås)
24.
25.
26.
27.
28.
29.
30.
31.
32.
33.
34.
35.
36.
37.
38.
39.
40.
41.
42.
43.
44.
45.
BRITTAS RÄVAMOSSE
KANALSKIFTET
SÖDERBACKEN
VÄSTERMANA
BETESVALL HÖGER
BETESVALL VÄNSTER
KÄLLARÅKERN
ÄNGA
HAGÅKERN
STUGÅKERN
STUGÅKERN
LAGÅRDSÅKERN
STOMMEN ÖSTERGÅRDEN
STOMMEN GRUDEVI
KÄLLARÅKERN
STOMMENS LAGÅRDSÅKERN
STORA SKABBA
GULLBROMANA
SKATTEGÅRDENS NYODLING
HAGÅKERN (Västergårdens)
GRUSTAGSÅKERN
MELLTORPSSKIFTET
50.
51.
52.
53.
54.
55.
56.
ÅKERN
ÅKERN BAKOM TRÄDGÅRDEN
BETESVALLEN
KYRKOTÄPPAN
LUTEBO-HAGEN
JERUSALEM
SKOGEN
60.
61.
62.
63.
64.
65.
66.
FRAMSTYCKET
BACKEN
RÄVAMOSSEN
ÅSEN (trädgården)
STOMMANA
MÅNSAGÅRDSMANA
MÖSATEGEN
70.
71.
72.
73.
74.
75.
76.
77.
78.
GÄRDET
LÅNGÅKERN
KIPPE HÖRNE
STENSÅKER
RÄVAMOSSEN
HERMANA
KROKEN
BOTTNA
MADERNA
80. LILLA MANA
49
Gudmundstorp
Gudmundstorp ligger i Vesene socken i Herrljunga kommun. Gudmundstorp är en liten by.
Intervjuer har gjorts med Torbjörn Holgersson och fadern Mats. Det är de som idag brukar
stora delar av byn och även arrenderar annan mark i andra byar.
Åkernamn som påträffas i lagaskifteshandlingarna från1859 över Gudmundstorp är
Källaråkrar, åkertegar, åker i lyckorna, Långaråkern, Fredagsåkern, Kroken,
åker i Åsen, åker i Zuierna, Stacksåkern, Trädgårdsåker, åker Drätterna, Skaråkern,
Trehörningen, Åsahacket och åker af nyhacket.
Namn som fortvarande förekommer i byn är Stacksåker och man har tillagt lia så det blir
Staxåkerslia för en intilliggande åker. Lia betyder backe.Dessa två åkrar har tidigare ingått i
det som1859 benämndes Stacksåkern. Drätterna förekommer 1859 och användes fortvarande
som åkernamn. Drätt betyder åkerremsa. Dessa åkrar låg centralt i förhållande till
bebyggelselägget. Även Källaråkern förekommer vid en gård idag.
Av de 33 nedtecknade namnen är 11 primära, dvs.har slutled som har med odling att göra.
7 namn är sekundära. Bland andra namn förkommer rätt många namn som anger form t.ex.
Trekankten och Trehörningen.
Så här ser en del av laga skifteskartan ut över Gudmundstorp. Man ser hur
bebyggelsen ligger samlad med omgivande åkrar (rosa). Nya raka linjer i svart
markerar gårdarnas nya ägor.
50
ÅKERNAMN GUDMUNDSTORP
Kartblad 7C6g 7C6h
Åkernamn med olika slutled
för Gudmundtorp
16
14
12
Åkernamn inom gruppen andra namn för
Gudmundtorp
-T
U
EG
SE
PP
KU
O
D
N
L
D
ÄR ING
A
N
AN
AM
D
N
R
A
N
AM
N
PÅ
-V
AL
L
0
Olika slutord och indelningar
2
0
UPPKALLELSENAMN
2
Antal
namn
4
JÄMFÖRELSENAMN
4
6
EGENNAMN
6
8
NAMN (form, storlek
m.m)
Antal
namn
Antal namn inom gruppen
8
SY
FT
AR
Antal slutled
10
-Å
KE
R
-S
KI
FT
E
1. Utskiftet
2. Ronda
3. Tuken
4. Källaråkern (bakom Ingvars)
5. Korsbacken
6. Tjurvallen
7. Skomakarns
8. Markaåkern
9. Trehörningen
10. Hökasätta
11. Västeråsen
12. Österåsen
13. Odlingen
14. Vadet
15. Nyhageåkern
16. Bäckehenrika
17. Danielatorpet
18. Staxåkerlia
19. Smedjeåkern
20. Sommarfähusåker
21. Branken
22. Hacka
23. Åsen
24. Åsänden
25. Åkern åt JT
26. Tegen
27. Utskiftet
28. Marka
29. Trekanten
30. Drätterna (Drätta)
31. Stacksåkern
32. Hulta
33. Trekanten
Olika indelningar
51
ÅKERNAMN MELLTORP
Kartblad 7C6h
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8-9.
10.
11.
12.
13.
GÄRDET
KÄLLARBACKEN (LIA)
DALEN
GÄRDET VID TRÄDGÅRDEN
FÅRAHAGEN
ÄNGEN
"NERUM LAGÅRN"
HÄSTHAGSBITARNA
ROBERTA TEGEN
SANDÖ
LÅNGE TEGEN
LÅNGE SNEPPEN
14.
15.
16.
17.
18.
19.
20.
21.
22.
23.
24.
25.
STORE SNEPPEN
KURRE
GRUSBACKEN
FRÄMRE LYCKAN
ÖVRE LYCKAN
INTILL BAYARDS
ROBERTA GÄRDE
ROBERTA LYCKA
PLÖJNINGEN
TEGEN I SKOGEN
BRÄNNET
GULLBROMADERNA
Åkernamn med olika slutled
för Melltorp
10
Åkernamn inom gruppen andra namn
för Melltorp
Olika slutord och indelningar
52
0
Olika indelningar
UPPKALLELSENAM
N
N
AM
N
N
AM
N
AN
D
R
A
SE
KU
N
D
ÄR
A
EG
D
LI
N
G
-T
U
PP
O
SY
FT
AR
PÅ
-L
YC
KA
ÄR
D
E
-G
-Å
KE
R
0
Antal
namn
2
JÄMFÖRELSENAMN
2
4
EGENNAMN
Antal
namn
4
6
NAMN (form, storlek
m.m)
6
Antal namn inom gruppen
Antal slutled
8
Melltorp
Melltorp ligger i Grude socken i Herrljunga kommun. Melltorp är en liten by och bestod vid
laga skifte endast av två gårdar Östergården och Öfergården.
I lagaskifteshandlingarna år 1858 från Melltorp påträffas namn på åkrarna i byn.
Några exempel
Östergården
Namn som påträffas i lagaskifteshandlingarna från 1858 för Östergården är Åker Lyckorna,
Kålgård, Åker i kålgården, Ladugårdsplats, Husplats, Åker i täppan, Åker i hagen, Hagåkern,
Storåkern, Asparåkern, Åker i Hålängen, Åker i Brännet, Ekareåkern, Långareåkern,
Storedalen och Brännet.
Öfvergård
Namn som påträffas är Åker i kålgården, Lyckorna, Långareåkern, Ekareåkern, Hacket,
Drätterna, Hapslåkern, Lilla och Stora Sämjlottan, Åker i Ladängen, Ladåkern, Långåker,
Åker i trädet och Hoplareåkern.
Brännet är det namn som även återfinns i dagens namn. Denna åker ligger ej centralt och jag
tolkar namnet som att man tagit upp en ny åker genom att svedja mark. Två namn med gärdet
Gärdet och Gärdet vid trädgården kan tolkas att detta var tidigt upptagna åkrar och låg
inhägnade, när inägo- och utmarksstrukturen rådde.
Av de 25 nedtecknade namnen är 10 primära dvs. har slutled som har med odling att göra,
ingen slutar dock på åker.
Bastorp
Bastorp ligger i Norra Säms socken och i Herrljunga kommun. Bastorp har tidigare tillhört
Sämsholms säteri. Sedan 1910 är Bastorp i familjens Sanfridssons ägor. De intilliggande
gårdarna Björstorp och Säms åkernamn har också nedtecknats.
Av de 32 åkernamnen har 11 av dem slutled –åker och är således primära. 7 andra namn är
också primära och syftar på odling. 7 namn är sekundära. De flesta av dem anger sankmark
som dränerats och blivit till åker.
Det finns två uppkallelsenamn. Det ena är Stutabrätta. Stutar kallade man jordbrukseleverna
på Sämsholm under den tid man hade jordbruksskola där. Namnet kommer sig av att
jordbrukseleverna odlade upp denna åker. En annan åker kallas Misstaget. Anledningen är att
en pojke som skulle utföra ett arbetsuppdrag gjorde fel, därav detta namn.
Stutabrätta skulle också kunna ingå i den grupp av namn som betecknar form och egenskaper
eftersom slutledet brätta betyder sluttande åker. Jag har valt att lägga det till gruppen
uppkallelsenamn eftersom det uppkommit vid ett speciellt arbetsföretag.
53
Åkernamn med olika slutled
för Bastorp, Säm och Björstorp
12
Antal slutled
10
ÅKERNAMN BASTORP, BJÖRSTORP och SÄM
Kartblad 7C6i och 7C6j
ÅMADEN
KRÅKBACKEN
TÅNGARPSÅKERN
TRÄDGÅRDSÅKERN
STALLÅKERN
BETESVALLEN
Olika slutord och indelningar
Åkernamn inom gruppen andra namn
för Bastorp, Säm och Björstorp
4
Antal
namn
2
0
Olika indelningar
54
UPPKALLELSENAM
N
41.
42.
43.
44.
45.
46.
0
JÄMFÖRELSENAMN
MELLANGÄRDET
ÅSAGÄRDET
SJÖGÄRDET
BASTORPSÅKERN
2
SE
KU
N
-T
D
EG
ÄR
A
N
AN
AM
D
N
R
A
N
AM
N
30.
31.
32.
33.
4
-Å
KE
R
-G
ÄR
D
E
-V
AL
L
ODLINGSÅKRARNA
STRÅMADEN
BYGGNINGAÅKERN
TREKANTEN
TRÄDGÅRDSÅKERN
SMEDJEÅKERN
KYRKÅKRARNA
TREKANTEN
VÄSTERLYCKEÅKERN
Antal
namn
6
EGENNAMN
A. BJÖRKÄNGA
B. EKHAGEN
C. FLÖTÄNGA
21.
22.
23.
24.
25.
26.
27.
28.
29.
NAMN (form, storlek
m.m)
10.
11.
12.
13.
BRÄTTA
STUTABRÄTTA
STORTEGARNA
MELLANTEGARNA
NILSAMAEN (maden)
STALLBACKA MAA
ÄLGAÅKERN
LUGNET
HÖGEHUS eller Almgrens
efter siste torparen
STENÄNG
MISSTAGET
JULABACKEN
ALFRIAGÄRDET
Antal namn inom gruppen
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
8
Diskussion och slutsats
Primära namn vanliga förr
Förr var de primära namnen, dvs. de som slutade på åker eller med ändelser som hade med
odling att göra vanliga. Ängen var ju ett markslag, som var viktigt och användes till att ta hö
på och namn med slutledet äng var då också primärt. När man tittar på de gamla kartorna så är
större delen av ägonamnen primära, medan de idag minskat beroende på ändrad markanvändning. I åkernamnen från kartmaterialet från skiftestiden på 1800-talet finns mest primära
namn, då markanvändningen oftast var åker eller äng.
Namn efter läge och vegetation
Åkernamnen hade namn, ofta med anknytning till något i byn och dess bebyggelse med olika
funktioner. Smedsåker kan ange att en smedja låg intill åkern eller att där bodde en smed.
Smedjorna låg oftast lite i utkanten av bebyggelsen, då man handskades med eld, när man
smidde. Detta var en stor brandfara för den tätt liggande träbebyggelsen i byarna.
Kålgårdsåker var ett vanligt namn. Kålgården var en täppa, där man odlade örter och
grönsaker för självhushållet. Varje gård hade en liten kålgård. De kunde ibland ligga på
samma ställe och vara inhägnade tillsammans. De kan jämföras med dagens nyttoträdgårdar.
Kölneåker kunde ligga vid byns eller någon gårds kölna. En kölna var en liten byggnad, som
användes i processerna med lin och malt beredning. Namn av detta slag är ovanliga idag.
Källaråker var ett vanligt namn, en åker som låg vid en jordkällare. Källaråker är även rätt
vanligt idag, då man fortvarade har jordkällare kvar. Ibland finns det flera Källaråkrar i en by,
då varje gård har en källare.
Även naturen och växtligheten både vilda växter och odlade har ofta gett namn åt åkrarna t.ex.
Ljungåker, Ekebackeåker, Asplyckeåker, Häggåker, Björkareåker och Ärtåker. Sådana namn
förekommer även idag.
Primära namn blir sekundära
Förr var de båda markslagen äng och åker lika viktiga. På ängen skördades hö, som skulle bli
vinterfoder till kreaturen. Från kreaturen fick man den nödvändiga gödseln, som gjorde att
åkern kunde ge avkastning i form av säd och andra grödor.
Ängen kom att förlora sin betydelse som höproducent till husdjuren. Istället för att ta hö på
ängar, började man odla foderväxter i form av vallgräs på åker. En hel del ängar övergick till
att bli åkrar eller betesmarker. Nya odlingsmetoder, redskap, maskiner, konstgödning och
växtföljder vann inträde inom jordbruket. Detta fenomen brukar kallas den agrara
revolutionen.
En del av åkernamnen blir på detta sätt sekundära genom att man fortsätter namnge en åker
med slutled äng, fastän det blivit till en åker. Jämför några namn på Stora och Lilla Ekered,
som minner om tidigare markanvändning t.ex Söränga, Svärdsängen och Fruängen. Dessa
namn används idag på åker. Även i Almered används namn på åkrar som Storängen,
Storhagen, Änghagen och Bäckängen.
På många gårdar har jag träffat på benämningar på åkrar med slutled mad, maa och mana.
Dessa har troligen tidigare varit fuktängar, där man tagit hö i form av olika starrarter och gräs.
Dessa arealer har varit förhållandevis stora. Under den agrara revolutionen dikades dessa marker genom att öppna diken anlades och marken blev till åker. Namnen blir sekundära i och
med att markanvändningen ändras till åker, men man kallar dem ändå mad eller liknande.
55
Åkrar med slutled -teg
Åkrar med slutled -teg finns på de flesta gårdar. Teg motsvaras av fornsvenskans tegher, teg,
långsträckt mindre jordstycke, särskilt de med andel i en bys ägor.
Ett viktigt drag i det gamla kulturlandskapet var sammanblandningen av ägorna. Man kallar
ofta denna anordning tegskifte. Med ”teg” menar man en ägofigur, vars längd åtskilliga
gånger överstiger bredden och som är något så när jämnbred. Tegen har form av en smal
rektangel. Tegens långsträckta form är praktiskt betingad genom att man kunde köra med
plog eller årder så långt som möjligt utan att behöva vända. (jmf kartbild över Länghem
sidan 12).
Det finns många namn med slutled -teg i intervjumaterialet. Med detta namn menar man
numera ofta fuktig mark som dränerats. Dessa marker har ofta tidigare varit fuktig ängsmark,
som dikats. I början när markerna gjordes till åker lades öppna diken som dränering och
åkrarna blev långa och smala. Där kan man se en likhet med den gamla användningen av
ordet teg som en smal rektangel. Idag har man på många håll lagt rör och täckt över dem,
täckdikat och åkrarna ser inte så små och långsmala ut längre.
I Åstorp, som brukas av Granared har Åstorps ägare uppgett åkernamnen. De flesta av dem
slutar på teg. När man ser på kartan ligger de flesta åkrarna utmed Nolån. Jag tolkar det som
att det är fuktiga ängsmarker, som odlats upp och till att börja med haft det speciella utseendet
med långsmala remsor med öppna diken emellan. Det tycks även som om man använder
teg synonymt med åker. Det finns 9 namn med slutled teg och bara 1 med åker.
Ett litet speciellt namn med slutled -teg på Ladugården är ”Gapalaateg” och syftar på en teg
vid torpet Gapets lada.
Åkrar med slutled -gärde
Åkrar med slutled -gärde minner om tiden då inägorna hägnades (ingärdades) mot fritt
betande djur på utmarken. Detta framkommer på några gårdar i undersökningen speciellt
tycker jag att detta märks på ensamgårdar. På Brostorp finns namnen Nedersta Nolgärdsåker,
Mellersta Nolgärdsåker och Övre Nolgärdet. Dessa namn visar på hur det sett ut förr med en
inägomark, där både åker och äng fanns i Nolgärdet, som inhägnades mot utmarken med en
hägnad av trä och sten.
På Oppensten Ladugården finns åkernamnet Högagärdet. Det kan också förknippas med
inägorna. Denna åker ligger högt i förhållande till omgivningen och det var den mark som
först togs i anspråk för odling. Även den tillköpta åkermarken i Åsarp har en åker som kallas
Gärdet. Detta hänger troligen också samman med den äldsta och först i anspråk tagna åkern.
På många av gårdarna och i byarna finns det oftast någon eller några åkrar med slutled
-gärde.
På Rådde gård finns i lagaskifteskartan från 1860 namnen Gårdsgärdet, Brunnsgärdet,
Mellangärdet, Kungsängsgärdet, Ekelundsgärdet och Flinkagärdet. En del av dessa namn
kan sättas i samband med inhägnade gärden.
På några gårdar tycks ibland gärde användas synonymt med åker. På Bäckagården och dess
arrenderade åkrar finns sex namn som slutar på -gärde och tre på -åker. Även i Berg slutar
många av namnen på gärde. På Rådde tycks en del av gärdesnamnen också användas
56
synonymt med åker eftersom de är så många. Dock har säkert några med de ålderdomliga
gärdena att göra.
Namn efter form storlek
Det förekommer en annan grupp av namn, som inte på samma sätt kan sägas vara
artangivande eller topografiska. Ett sådant namn är Trekanten (trekantig form), Flaten
(jämn, slät mark). Dessa betecknar en egenskap. I intervjumaterialet förekommer en del
sådana här namn, om än inte så många. Trekanten är vanligt på många gårdar. Fyrkanten, Rutorna, Rundeln, Slätten, Brätta (anger egenskapen sluttande), Svartmyllan och
Remsan är andra exempel.
Jämförelsenamn
Denna grupp av namn grundar sig på att en person assosierar till något. t.ex. Svanhalsen
och Kattrumpan. Jämförelsenamn är inte topografiska beteckningar. Jämförelsenamn
förekommer i intervjumaterialet, men är inte så vanliga. Exempel är Rumpera eller
Buskarumpen.
Uppkallelsenamn
Det finns namn, som tillkommit efter en händelse eller som personer döpt efter egna
upplevelser och känslor. Det finns inte så många exempel på detta i intervjumaterialet.
Några är Paradiset, Jerusalem och Sibirien. Sibirien är ett laddat namn, där man föreställer sig att det är kallt, långt borta och ogästvänligt. Namnet användes på Ladugården
och kom sig av att en kvinna som skulle hämta mjölkkorna tyckte det var väldigt långt att gå,
som att gå ända till Sibirien. Missuna är ett namn som uppkommit genom att det var avundsjuka om vem som skulle bruka en viss åker i Åsarp. Detta gav åkern namnet Missuna.
Namnet Stutabrätta finns som ett namn på Bastorp, som tidigare tillhört Sämsholm. Stutar
kallade man jordbrukseleverna på Sämsholm under den tid man hade jordbruksskola där.
Namnet kommer sig av att jordbrukseleverna odlade upp denna åker. En annan åker kallas
Misstaget. Anledningen är att en pojke som skulle utföra ett arbetsuppdrag gjorde fel, därav
detta namn.
Egennamn
Egennamn, som namn på åkrar är vanliga. Jag har valt att till denna grupp även räkna namn
på torp t.ex. Sveaberg och Perstorp. Torparna kan ha haft egna namn på sina åkrar, men dessa
har försvunnit. Det kan finnas någon åker kvar vid torpen som brukas av någon, som då ger
det namnet efter själva torpet. Idag ger jordbrukarna ofta namn på åkrar efter personer man
arrenderar av eller köpt från t.ex. Gustavsson, Stigs och Klasa. De namn som eventuellt
funnits innan försvinner genom detta. Finska viken är ett namn som man gett en åker
gränsande mot ett villaområde, där många finländare bor. Detta skulle även kunna vara ett
uppkallelsenamn.
Namn försvinner
I Sjuhäradsbygdens odlingslandskap har det oftast funnits många relativt små åkrar jämfört
med dagens större. Det har varit mycket att hålla reda på. Många människor har också varit
sysselsatta inom jordbruket. Extrafolk har hjälpt till, när mycket arbetskraft behövts t.ex. vid
höslåtter och vid skörd. Då har det varit praktiskt att ha namn på åkrarna, så att alla vetat
vilken åker man pratat om.
Jag har på några gårdar och byar jämfört dagens åkernamn med dem som finns i gamla kartor
mestadels i lagaskifteshandlingar. Det jag kan konstatera är att många av de namn som
57
användes före skiftena på åkrar har försvunnit. Undantag finns. I lagaskifteskartan från 1860
nämns Gårdsgärdet, Brunnsgärdet, Mellangärdet Kungsängsgärdet, Ekelundsgärdet,
Flinkagärdet och Frulyckan för Rådde Gård. Dessa namn används fortvarande på Rådde idag.
I Gudmundstorp finns Stacksåkerslia som en rest av Stacksåkern från 1859. Även Drätterna
finns med 1859 och idag. Liareåker är även ett ålderdomligt namn, som finns på många
kartor. Det används fortvarande på Stakagården.
Nya funktioner
En familj med stort hästintresse köpte för några år sedan den mindre Stakagården en
avstyckning från den större och äldsta Stakagården. Man har både egna och inackorderade
hästar. När jag frågade om gamla namn så kände ägaren inte till några. Det är inte säkert att
det ens funnits några heller. Det intressanta är att nu se att man namngett åkrarna själva,
därför att det finns ett nytt behov. De som har sina hästar inackorderade behöver veta var
deras häst finns någonstans. Därför är det praktiskt med namn på åkrarna. Slutledet åker
användes inte längre utan slutledet är hage istället t.ex. Sommarhagen. Hage är ett ord som
förknippas med bete och rasthage. Det är det viktiga i detta fallet.
Förändringar genom tid
På Ladugården finns exempel på hur namnen ändrats genom tiden av de personer, som bott
och verkat där. Ett exempel är en åker belägen nära bebyggelsen. Den har både kallats
Trädgårdsåker och Stallåker. På senare år har den döpts om till Uvavallen. Detta kommer sig
av att man alldeles intill under en period hade uppfödning av berguv, då denna fågel minskade
i vår natur. Detta projekt var märkvärdigt och fick således ge ett nytt namn till åkern. Denna
gång med slutledet vall istället för åker. Detta slutled har med den moderna växtodligen att
göra. Man odlar vallväxter, där basen är förädlade gräsarter. Egentligen är det en åker man
odlar detta på. I vissa fall kallar man åkern vall istället. Slutledet vall förekommer i namn på
enstaka åkrar på många gårdar idag.
Stationsåker är ett namn på en av Bredgårdens åkrar. Detta namn tillkom, då en hållplats
gjordes för järnvägen mellan Limmared och Ulricehamn. Detta var en viktig händelse för byn
och satte spår i namnen. Idag är järnvägen nedlagd men namnet består.
Arrenden
Idag har det blivit så att en lantbrukare brukar och sköter sin egen gård och även andra gårdars
marker. Ibland sköts nästan hela byns jordbruksmark av en person. Slående på många ställen
är att brukaren då uppkallar åkrarna efter ägarna eller personer som tidigare ägt eller brukat
markerna. Om åkrarna tidigare haft ett namn så användes de sällan.
Det behöver inte alltid vara så. Stakagårdens arrendator känner till gårdens åkernamn och
använder dem.
Tendens
Mitt material visar att många av namnen, som man tidigare använt försvunnit och att det
blivit en utarmning. En orsak är att åkrar blivit större och större och en annan att jordbrukare
idag ofta sköter stora arealer jordbruksmark både egna och andras marker. Man uppkallar ofta
åkrarna efter deras ägare, istället för att ta reda på om det finns några namn på dem.
I EU-s jordbruksstöd för lantbrukare ges åkrarna nummer. Det är i och för sig praktiskt, men
en fara kan vara att man börjar använda dessa siffror istället för namnen.
Namnen på bondens åkrar är en form av kulturarv. Ofta har namnen något att berätta. Det
är ledsamt om de försvinner.
58
Litteraturförteckning och övriga källor
Bruhn Erik 1931: Ägonamnen i Rönneberga härad Lund
Falck Kjällqvist Birgit 1973: Studier över ägonamnen i sydvästra Värmland
Harling-Krank Gunilla, 1990: Namn på åkrar ängar och hagar
Kula HB Connelid Mascher 1999: Rådde i Länghem en landskapshistorisk beskrivning
Kungliga ortnamnskommittén 1910: Ortnamn i Älvsborgs län
Norna Rapport 50, 1991: Ägonamn
Norna Rapport 63, 1995: Ägonamn - struktur och datering
Norna Rapport nr 52, Lars Huldén: Efter täckdikningen
Nystöm Staffan, 2003: Smånamn och andra ortnamn
Pamp Bengt, 1970: Ortnamnen i Sverige
Strid Jan Paul, 1993: Kulturlandskapets språkliga dimension - Ortnamnen
Sven Dahl 1942: Torna och Bara. Studier i Skånes bebyggelse- och näringsgeografi före 1860
Norra Säms Hembygdsförening, Sämgård Bengt, 1996: Norra Säm från forntid till nutid
Marbäcks Hembygdsförening, 2000: Marbäck bygden vid Åsunden
Tostareds Hembygdsförening 2000: Tostared Du fagra bygd
Dalums Hembygdsförening 1992: Dalum vår hembygd
Dalums Hembygdsförening 1994-2002: Gårdar i Dalum
Arkivmaterial för de aktuella gårdarna och byarna har studerats på Lantmäteriet i Vänersborg.
Det har varit lagaskifteshandlingar från 1800-talet samt någon enskifteshandling.
59
.
.
Projektet ”Hästaspränga och Stutabrätta” namn på ”gaera, ackra å löcker”
i Sjuhärad är en undersökning av de namn, som användes idag på åkrar av den
som äger, brukar eller arrenderar åker.
Namn på åkrar är ägonamn och ingår i den större gruppen av namn som vi kallar
ortnamn. Ägonamn används av en liten grupp människor och tenderar att
försvinna, när människor dör eller flyttar.
Denna skrift beskriver namnbruket i några byar och på ensamgårdar i Sjuhäradsbygden i Västergötland. Jag har velat dokumentera vad som hänt med namnen,
om det finns något mönster, se om de lever kvar länge eller dör ut. I några fall
har jämförelser gjorts med kartmaterial från jordskiftena på 1800-talet, för att
se om namnen försvunnit eller finns kvar.
Finansiärer av projekt ”Hästaspränga och Stutabrätta” namn på ”gaera, ackra å löcker” i
Sjuhärad ett kulturarv att bevara är Länsstyrelsen i Västra Götalands län inom LBUprogrammet, Hushållningsällskapet Sjuhärad och Västra Götalandsregionens kulturnämnd.
Skriften har författats av Marianne Sohlberg Hushållningssällskapet Sjuhärad tel. 0325-40267.