Transcript Läromedel Asyl

Sökes:
Asyl
Vi 30 miljoner män
niskor i världen, på
flykt från våra h
em,
nära och kära, sö
ker
skydd.
Vissa av oss flyr f
rån
krig, andra från
förföljelse av olika
slag. Vår enda gem
ensamma nämnare är
att vi inte vågar
återvända.
A SY L – OC H FLY KT IN GPO LIT IK I
S ID A 2
Till dig som läser
FN beräknar att det finns över 30 miljoner människor i världen som är på flykt
från sina hem. Mer än 140 länder har skrivit under Genevékonventionen och
därmed förbundit sig att pröva alla flyktingars rätt till skydd. I Sverige är debatten kring asyl mer intensiv och aktuell än på länge, framförallt på grund av diskussionen kring kommuners ansvar för ensamkommande barn. Läromedlet du
håller i din hand syftar till att ge en bred överblick över hur den svenska asyl- och
flyktingpolitiken ser ut och fungerar.
Läromedlet är uppdelat i sex delar som behandlar följande områden: Asyl, Den
svenska asylprocessen, Att vara asylsökande i Sverige, Ensamkommande barn
och unga, Livet som gömd samt Sverige och EU. I läromedlet finns frågor, cases
och intervjuer vars syfte är att fungera som underlag och utgångspunkt för diskussioner för dig och dina klasskamrater.
Carin Möller
Martin Viklund
Anton Westermark
S Ö KES : ASY L
S ID A 3
Innehållsförteckning
Kapitel 1: Asyl
4
På flykt och svensk asyl
4
Vem är flykting
5
Svenskt flyktingmottagande sedan andra världskriget
6
Case 1 – Fallet Lollo
8
Uppgifter kapitel 1.
10
Kapitel 2: Asylprocessen i Sverige
11
Steg 1-2
11
Steg 3-4
12
Steg 5-6
13
Uppgifter kapitel 2.
14
Intervju med Anita Dorazio och Fredrik Beijer
15-16
Kapitel 3: Att vara asylsökande i Sverige
17
Boende och Sysselsättning
17
Vård
18
Förvar
18
Uppgifter kapitel 4
19
Kapitel 4: Ensamkommande barn
20
Vad säger lagen?
20
Det kommunala ansvaret
20
Avslag
21
Case 2 — Vellinge
22
Uppgifter kapitel 4.
23
Kapitel 5: Livet som gömd
24
De gömda och de papperslösa
24
En komplicerad tillvaro
24
Engagemang, vård och skola
25
Intervju med Vesta S. Alikhani
26
Uppgifter kapitel 5.
27
Kapitel 6: Sverige och EU
28
Flyktingskäl inom EU och Massflykt
28
Dublinförordningen och Schengenavtalet
29
Uppgifter kapitel 6.
30
A SY L – OC H FLY KT IN GPO LIT IK I SVE RIGE
S ID A 4
Asyl
Runt om i världen pågår krig, konflikter och förföljelser som tvingar människor
på flykt. De allra flesta som tvingas lämna sina hem kommer från de fattigaste
delarna av världen.
Asyl = (latin asylum 'fristad',
'tillflyktsort'), det skydd som
Den vanligaste anledningen till att människor tving- en stat ger inom sitt territorium eller på annan plats under
as fly är väpnade konflikter i hemlandet. Det kan dess jurisdiktion
På flykt
också handla om förföljelse på grund av religiös –
och/eller politisk åskådning samt sexuell läggning. De flesta som flyr lämnar aldrig sitt land utan söker sig till en ny säkrare plats inom landet. Dessa kallas för
internflyktingar och uppgår enligt FN:s beräkningar i antal till ungefär 20 - 25 miljoner.
Hur människor flyr skiljer sig åt. En del
människor försöker själva ta sig från sitt
hemland till ett säkrare område eller
nytt land medan vissa tar hjälp av (så
kallade) flyktingsmugglare. Mot betalning kan flyktingar få hjälp att i hemlighet smugglas in i ett annat land. Resorna är ofta farliga, tidskrävande, utan
24353 personer sökte asyl i Sverige 2008.
några garantier och väldigt dyra. Exempelvis kan en resa för en familj i Irak som vill ta sig till Sverige kosta mellan
50 000 och 100 000 kronor och ta flera veckor. Det ofta väldigt höga priset kan
försvåra för många behövande att fly. Majoriteten av alla flyktingar som kommer
till Sverige är män. Väl framme i det nya landet finns valet att antingen gå under
jorden i hopp om att inte bli upptäckt och därmed hålla sig undan för myndigheterna eller att söka asyl i hopp om ett uppehållstillstånd.
Svensk asyl
Den svenska asylpolitiken bygger till stor del på FN:s flyktingkonvention från
1951, vilken är en del av den så kallade Génevekonventionen. Nästan 140 länder
har skrivit under konventionen och lovar därmed att pröva alla asylsökandes
skyddsbehov och ge dem en fristad om kriterierna uppfylls. Konventionen ger
däremot inte den asylsökande rätt att välja vilket land han eller hon ska söka
skydd i. I likhet med de flesta andra europeiska länder tillämpar Sverige den så
kallade Första asyllandsprincipen. Det innebär att den asylsökande ska söka asyl i
det första säkra land de kommer till. (läs mer om detta i avsnittet EU och Sverige).
S Ö KES : ASY L
S ID A 5
Vem är flykting
I Sverige kan sökande även få
asyl för ett antal andra skäl än
de som anges i FN:s flyktingkonvention. Svenska lagen föreskriver att skydd även ska ges
till de som är skyddsbehövande. Det innebär att människor
som riskerar dödsstraff, tortyr,
bestraffning,
eller
annan
omänsklig behandling ska få
asyl. Även människor som flytt
på grund av yttre eller inre väpnade konflikter och miljökatastrofer ingår i kategorin skyddsbehövande.
FN:s flyktingkonvention
Med flykting avses i denna lag en utlänning som:
– befinner sig utanför det land som utlänningen
är medborgare i, därför att han eller hon känner
välgrundad fruktan för förföljelse på grund av
ras, nationalitet, religiös eller politisk uppfattning eller på grund av kön, sexuell läggning eller
annan tillhörighet till en viss samhällsgrupp, och
– inte kan, eller på grund av sin fruktan inte vill,
begagna sig av detta lands skydd.
Detta gäller oberoende av om det är landets
myndigheter som är ansvariga för att utlänningen utsatts för förföljelse eller om dessa inte kan
antas erbjuda trygghet mot förföljelse från enskilda.
Som flykting skall även anses en utlänning som
Sverige har tillsammans med
är statslös och som
18 andra länder accepterat att
– av samma skäl som anges i första stycket beta emot ett antal så kallade
finner sig utanför det land där han eller hon tidikvotflyktingar.
Kvotflyktingar
gare haft sin vanliga vistelseort, och
överförs till mottagandeländer
– inte kan, eller på grund av fruktan inte vill,
genom ett organiserat samaråtervända dit.
bete mellan länderna och FN.
Sverige tar årligen emot mellan
1800-2000 kvotflyktingar. För att få möjligheten att räknas som kvotflykting måste man vara registrerad som flykting hos UNHCR (United Nations High Commissioner for Refugees, FN:s flyktingkommissarie). UNHCR gör sedan ett prioriterat
urval av människor och föreslår dessa för länderna i samarbetet.
Flyktingar kan även få uppehållstillstånd om den asylsökande faller under begreppet synnerligen ömmande omständigheter. Dessa omständigheter kan bli aktuella
om ingen av skyddsgrunderna är tillfredsställande. Ett skäl kan vara om personen
lider av en allvarlig livshotande sjukdom eller ett allvarligt funktionshinder som
inte kan behandlas i hemlandet.
S ID A 6
A SY L – OC H FLY KT IN GPO LIT IK I SVE RIGE
SVENSKT FLYKTINGMOTTAGANDE SEDAN ANDRA VÄRLDSKRIGET
Under andra världskriget
flydde många från de nordiska grannländerna, Tyskland och de baltiska staterna till Sverige. Efter kriget
reste många tillbaka till sina
hemländer men ett stort
antal blev också kvar.
Under 70-talet var flyktingströmmarna av stötvis kaMänniskor på flykt från Estland under Andra Världskriget
raktär. De uppstod oftast i
samband med krig och oroligheter exempelvis vid statskuppen i Chile 1973.
Under 80-talet ökade flyktingströmmarna i världen. Framförallt flydde människor från Iran, Irak, Libanon, Syrien, Turkiet, Eritrea och Somalia. När östblocket
började kollapsa i slutet av 80-talet valde många från dessa områden att lämna
sina länder. Under 80-talet ökade även handläggningstiden för att få ett beslut
och fler än någonsin avvisades då många inte flydde på grund av förföljelse utan
snarare på grund av fattigdom.
Under 90-talet präglades flyktingströmmarna framförallt av jugoslaver som flydde från ett blodigt inbördeskrig. Krisen i Jugoslavien drev rekordmånga människor på flykt. Sverige tog emot drygt 100 000 före detta jugoslaver.
Under 2000-talet har svensk flyktingpolitik till stor del präglats av EUmedlemskapet. Inträdet i Schengen har gjort det lättare för EU-medborgare att
röra sig inom EU:s gränser samtidigt som det har inneburit problem för medborgare utanför EU. Under 2000-talet ökade även problemet med asylsökande som
saknade identitetshandlingar eller som reste in i landet utan myndigheternas
vetskap. Flyktingarna kommer idag framförallt från Irak och Somalia.
1970—> Stötvisa flyktingströmmar i
samband med krig och konflikter,
exempelvis i samband med statskuppen i Chile 1973.
1939—> Människor flyr under 2:a
världskriget, framförallt från Tyskland,
Baltikum och de nordiska grannländerna.
SVENSKT FLYKTINGMOTTAGANDE SEDAN
ANDRA VÄRLDSKRIGET
1990—> Jugoslavien slits sönder i
inbördeskrig och enorma flyktingströmmar sätts i rörelse. Till Sverige kommer drygt 100 000 före detta jugoslaver.
1980—> Stora flyktingströmmar, framförallt
från Irak, Iran, Libanon, Syrien, Turkiet, Eritrea
och Somalia. Östblocket kollapsar och många
söker sig till Sverige. Många uppfyller inte asylskälen och avvisas då de ofta flyr från fattigdom
och svåra förhållanden.
2009—> Problematiken kring
ensamkommande barn och
unga, gömda och papperslösas
rättigheter präglar debatten.
Flyktingar kommer framförallt
från Irak och Somalia.
2000—> Svensk flyktingpolitik präglas
av medlemskapet i EU. Schengenavtalet suddar ut gränserna inom EU men
stärker dem utåt. Problematiken med
papperslösa flyktingar förvärras.
S Ö KES : ASY L
S ID A 7
S ID A 8
A SY L – OC H FLY KT IN GPO LIT IK I SVE RIGE
CASE 1. Fallet Lollo.
Beslutet om att 17-åriga Lollo skulle utvisas till
Kroatien, trots att hon är född i Lund och levt
stora delar av sitt liv i Sverige, har rört upp en
hetsig debatt. Idag gömmer hon sig för myndigheterna någonstans i landet.
2007 insåg skolan som Lollo och hennes syster
gick på att de blev misshandlade av sin pappa. Skolan gjorde en polisanmälan
som resulterade i en månads fängelse för fadern. I samband med att misshandeln upptäcktes beslöt Socialnämnden i kommunen att flickorna skulle omhändertas enligt LVU (lagen om vård av unga).
Lollo har levt stora delar av livet i Sverige och hennes modersmål är svenska.
Hon kan lite Romani men behärskar inte alls det kroatiska språket. De följande
två åren efter misshandeln tillbringade hon i ett så kallat skyddat boende.
Lollo och hennes familj har under flera tillfällen sökt asyl i Sverige. I den senaste
ansökan beslöt Migrationsverket att familjen ska utvisas till Kroatien. De motiverade sitt beslut med att Lollos ansökan inte når upp till lagen kring
”synnerligen ömmande omständigheter”.
I programmet Debatt i SVT förklarade Migrationsverkets generaldirektör, Dan
Eliasson, att de vänt på alla stenar för att hitta ett sätt att få Lollo att stanna.
Han betonade att hennes skäl för att stanna inte ens var i närheten av vad lagen
kräver. Migrationsverket anser att Lollo, i Kroatien, kommer kunna erbjudas
skyddat boende och samma vård som hon får i Sverige.
Socialtjänsten i den aktuella kommunen har protesterat och betonar att hotet
från pappan är alldeles för stort för att utvisa henne. Anita Dorazio vid Asylkommittén anser att Lollo befinner sig under ett allvarligt mordhot och riskerar att
dödas om hon tvingas till Kroatien.
Idag lever Lollo gömd för myndigheterna någonstans i Sverige...
S Ö KES : ASY L
S ID A 9
CASE 1—Fallet Lollo. Läs och diskutera!

Diskutera utifrån dina kunskaper om de svenska lagarna kring asyl och
FN:s olika konventioner om huruvida du tycker att Lollos skäl för att
stanna är tillräckliga.

Diskutera om du tycker att det svenska skyddet för flyktingar är tillräckligt starkt? Om inte, vilka förändringar behövs?

Diskutera hur du tror att det känns att ständigt vara rädd för att utvisas?
A SY L – OC H FLY KT IN GPO LIT IK I SVE RIGE
S ID A 1 0
Uppgifter kapitel 1 — Asyl.
Frågor till texten:
1.
Förklara kortfattat begreppet asyl.
2.
Förklara kortfattat begreppet internflyktingar.
3.
Redogör för FN:s flyktingkonvention och vad länderna förbinder sig till
genom att skriva på den.
4.
Förklara kortfattat vad första asyllandsprincipen innebär.
5.
Förklara kortfattat begreppet kvotflykting.
Diskussionsfrågor:
6. Hur tror du att framtida flyktingströmmar kommer att se ut? Fundera kring
faktorer som miljöproblem och hur relationer länder emellan ser ut nu samt hur
relationerna kan tänkas förändras över tid.
7. Diskutera varför du tror att majoriteten av flyktingarna som kommer till Sverige är män.
8.Diskutera hur ekonomisk status kan påverka en människas möjlighet att fly
och få asyl.
Fördjupningsuppgifter:
9. År 2008 kom det cirka 25 000 asylsökande flyktingar till Sverige. Samtliga av
dessa har en egen livshistoria och skäl till att de tvingats till ett liv på flykt. Deras
enda gemensamma nämnare är att de tvingats lämna sitt land, att de inte vågar
återvända och att de nu befinner sig i Sverige.
Nedan visas de 7 länder där människor främst flydde ifrån till Sverige under
2008:
Irak Somalia
Kosovo
Serbien
Ryssland
Eritrea
Iran
Välj ett av länderna ovan. Analysera hur situationen i landet ser ut och varför
människor tvingas på flykt därifrån.
Om beslut att asylansökan ska prövas tilldelas den sökande vid behov en tolk
samt ett offentligt biträde.
Efter den första redogörelsen avgör Migrationsverket huruvida den sökande
ska avvisas med omedelbar verkställighet eller om asylansökan ska prövas. En
flykting kan avvisas med omedelbar verkställighet om det är uppenbart att
den sökande inte är i behov av skydd. Detta första beslut måste fastställas
inom tre månader från ansökningstillfället. Efter att ett beslut har fattats kan
den sökande överklaga Migrationsverkets beslut, dock får hon inte stanna i
Sverige i väntan på resultatet av överklagan.
Steg 2 — Första beslutet
Schengenavtalet kan man
lite enkelt kalla för EU:s
passunion. De länder som
anslutit sig till detta avtal
har förbundit sig till att ta
identitetskontroller
bort
mellan sina gränser. Som
svensk medborgare måste
man alltså inte legitimera
sig om man reser in i exempelvis Tyskland.
När den asylsökande kommer till Migrationsverket måste denna uppge vem hon är, hur hon har rest till Sverige
samt lämna ett fingeravtryck.
Om en person söker asyl överlämnar polisen ansvaret till Migrationsverket. De flesta som söker asyl gör det efter de rest in i landet. Många flyktingar lyckas ta sig in i Sverige utan att passera gränskontroller. En del av dessa
söker asyl efter inresandet i landet – andra söker inte alls (se avsnittet om gömda och papperslösa).
Polisen ansvarar för Sveriges gränser. Alla resenärer måste kunna visa upp att de har rätt att resa in och vistas i
Sverige vid gränskontrollen, genom att exempelvis visa giltigt pass. Undantag ges för medborgare i länder som
ingår i Schengensamarbetet – de reser fritt över gränserna.
Steg 1 — Vid gränsen
I det följande kapitlet kommer du att få insyn i hur den asylsökande går igenom alla delar av den process som till slut leder till antingen ett uppehållstillstånd eller avvisning.
Den svenska asylprocessen
S ID A 1 1
A SY L – OC H FLY KT IN GPO LIT IK I SVE RIGE
Om Migrationsverket fattar beslut om att den sökande
inte har giltiga skäl och inte uppfyller de krav som finns
avvisas denna. För flyktingen återstår då tre val; antingen
lämna landet för att återvända hem, söka asyl i ett annat
land eller överklaga till Migrationsdomstolen. De flesta fall
som avslås överklagas.
Om Migrationsverket anser att den sökande behöver
skydd eller har andra godtagbara skäl till asyl, beviljas hon
uppehållstillstånd – vanligtvis permanent. I vissa fall beviljas endast temporärt uppehållstillstånd, detta kan till exempel förekomma när situationen i den sökandes hemland väntas förbättras inom en snar framtid.
Steg 4 — Andra beslutet
Utlänningslagen är den lagstiftning
som juridiskt bestämmer majoriteten
av allt som har med utländska medborgare som vistas i Sverige att göra.
Det kan exempelvis gälla visum, uppehållstillstånd, avvisning m.m.
Migrationsverket är den myndighet i Sverige som
ansvarar för tillämpningen av Sveriges asylpolitik.
Utöver hanteringen av asylsökande flyktingar innefattar detta saker som utgivandet av visum till behövande turister och arbetstillstånd till utländska medborgare .
Efter att en komplett ansökan är inlämnad och eventuella oklarheter, i största
mån, är utredda beslutar Migrationsverket, utifrån Utlänningslagen som juridiskt stöd, huruvida den sökande ska beviljas asyl eller inte.
Den sökande får här tillfälle att, genom att lämna fakta och material, styrka
och utveckla varför hon ska beviljas asyl. Juridiskt stöd och det offentliga biträdet erbjuds kostnadsfritt.
Den asylsökande erbjuds alltid kostnadsfritt boende samt ekonomiskt bistånd
vid behov under prövningen.
Steg 3 — Prövning
S Ö KES : ASY L
S ID A 1 2
Migrationsöverdomtolens beslut går inte att
överklaga utan är slutgiltigt. Nu kommer antingen ett uppehållstillstånd utfärdas eller en avvisning utföras.
Även Migrationsdomstolens beslut kan överklagas, men då till Migrationsöverdomstolen där
samma procedur genomförs ytterligare en gång.
Domstolen kallar den sökande till en muntlig förhandling. Domstolen beslutar då om att fastställa eller ändra migrationsverkets beslut.
Då den asylsökande beslutar om att överklaga
omprövar Migrationsverket sitt eget beslut. Står
verket fast vid att personen bör avvisas skickas
överklagan istället till någon av de tre migrationsdomstolarna som finns i Sverige.
Steg 5 — Överklagan
17%
47%
Synnerligen
ömmande
omständigheter
Kvotflyktingar
Övriga
Konventionsflyktingar
I Sverige fick 11 237 människor uppehållstillstånd 2008.
2%
14%
20%
Antal beviljade uppehållstillstånd
Skyddsbehövande
2008
En person vars överklagan misslyckas kommer att
bli ombedd att lämna landet. Om personen inte
ställer upp och gör detta frivilligt lämnar Migrationsverket över ärendet till Polisen som ser till
att personen i fråga lämnar Sverige.
Om Migrationsdtomstolen eller Migrationsöverdomstolenen beviljar den asylsökandes ansökan
får den permanent uppehållstillstånd. En person
som beviljas uppehållstillstånd har i princip samma rättigheter som svenska medborgare. Kommunen som personen bosätter sig i ansvarar för
att denna integreras i samhället.
Steg 6 — Migrationsdomstolens beslut
S ID A 1 3
A SY L – OC H FLY KT IN GPO LIT IK I SVE RIGE
S Ö KES : ASY L
S ID A 1 4
Uppgifter kapitel 2—Den svenska asylprocessen.
Frågor till texten:
1.
Beskriv med egna ord kortfattat hur asylprocessen går till.
2.
Sammanfatta kort Migrationsverkets ansvarsområden.
3.
Hur många asylsökande beviljades uppehållstillstånd i Sverige under år
2008 och av vilka skäl?
Diskussionsfrågor:
4.
Vilka anledningar kan det finnas till att antalet asylsökande ser så pass
olika ut från år till år?
5.
Asyl kan sökas av en rad olika skäl, ett av dessa är förföljelse på grund av
sexuell läggning. Diskutera varför det kan vara problematiskt att söka asyl
i ett annat land på grund av sin sexualitet?
6.
När Migrationsverket, Migrationsdomstolen och Migrationsöverdomstolen möter asylsökande har de en tolk till hands för att överkomma språk
barriären. Diskutera kring vilka risker det kan finnas med att ha en tredje
part som förmedlar vad som sägs.
S ID A 1 5
A SY L – OC H FLY KT IN GPO LIT IK I SVE RIGE
Anita Dorazio om svensk asyl- och flyktingpolitik

Årets svensk 2008

Arbetar med flyktingar sedan tidigt 1970 – tal.

Startade 1995 Sveriges första läkarmottagning för
gömda och papperslösa.

Arbetar idag ideellt bland annat som ordförande för
Asylkommittén i Stockholm
Hur ser du på det kommunala engagemanget för flyktingmottagning av ensamkommande barn och unga?
”Jag skäms”
— Flyktingmottagande är nästan enbart en ekonomisk fråga. Jag tror att om alla kommuner kände att det inte skulle
kosta dem något att ta emot ensamkommande barn och
unga skulle de också göra det. Där jag bor, på rika Lidingö,
har vi endast tagit emot två barn – här satsas det hellre på nya golfbanor.
Vad är den största problematiken med asylprocessen som den är utformad idag?
— I utlänningslagen står det tydligt om olika lagar och konventioner som ska följas. Där finns
även en del om praxis – och det är där felet ligger. Migrationsverket skyller på politikerna,
men egentligen är det verket själva som misslyckas. De väljer att ordna transporter hem för
alla de avvisar för miljontals kronor – pengar som istället skulle kunna gå till att låta flyktingarna stanna, ge dem vård och början på ett värdigt liv.
Hur anser du att Sveriges medlemskap i EU har förändrat vår asyl- och flyktingpolitik?
— Ur ett asyl- och flyktingpolitiskt perspektiv har Sveriges inträde i EU inte fört något gott
med sig. Det pratas om öppna gränser i och med Schengenavtalet, men jag undrar vilka det
gäller för? Idag är asylsökande och flyktingar som schackpjäser i ett spel. De flyttas ständigt
runt mellan olika länder och instanser för att sedan helt plötsligt knuffas av brädet när det
inte passar sig längre. Berlinmuren var liten och låg jämfört med den mur Europa byggt runt
sig idag.
Hur generös är svensk asylpolitik i jämförelse med resten av Europa och världen?
— I min värld finns det ingenting som heter generositet rörande dessa frågor. Det finns inga
illegala flyktingar och enligt Christer Fuglesang ser man inga gränser på jorden från månen.
Världen borde vara öppen för alla och istället för att låsa ute folk i nöd borde vi hjälpas åt.
Sverige är absolut ingen förebild för andra länder i dessa frågor, snarare tvärtom. Till och med
i det misslyckande Italien lyckas man bättre. När det kommer till asyl- och flyktingpolitik
skäms jag över att vara svensk.
S Ö KES : ASY L
S ID A 1 6
Fredrik Beijer om svensk asyl- och flyktingpolitik



Migrationsverkets verksamhetschef för
Asylprövning
Arbetat på Migrationsverket sedan 1991
Ansvarar idag för rättsliga och internationella frågor
inom verksamhetsområdet
Hur ser det kommunala engagemanget ut för flyktingmottagande av ensamkommande barn och unga?
— Tidigare ansvarade Migrationsverket för flyktingmottagandet av barn och unga. Beslutet från staten att det
istället skulle vara ett kommunalt ansvar kom plötsligt
och Sveriges kommuner var oförberedda inför det. Intresset från kommunernas sida att sluta avtal om flykting
mottagande är och var generellt sett mycket svagt. Hos de kommuner som var
intresserade och som idag även tar emot ensamkommande barn fanns självklart
inte mycket erfarenhet av arbetet till en början.
”Jag är stolt”
Hur tror du att engagemanget kommer att se ut i framtiden?
— Jag tror att engagemanget och viljan hos kommunerna att hjälpa till kommer att
öka. Frågan uppmärksammas mer medialt idag och den livliga debatten bidrar till att
människor och kommuner får ökad vilja att hjälpa till. Om alla kommuner hjälps åt
handlar det inte om stora mottaganden per kommun, detta arbetar vi hårt för att få
beslutfattarna att inse.
Vad är den största problematiken med asylprocessen som den är utformad idag?
— Jag tycker att lagarna är tydliga och klara, dock finns det inte allt för sällan en svårighet i att tillämpa dem. Vi strävar självklart efter att vara så generösa som möjligt i
det handlingsutrymme som ges. Så länge vi (läs: Migrationsverket) avvisar asylsökande kommer vi också att kritiseras för det- men vi följer bara lagarna.
Migrationsverket kan bli bättre, men allt hänger på politikerna och besluten de fattar. Politikerna har inte svårt för att kritisera oss men allt vi gör är att följa lagarna de
stiftar.
Hur generös är svensk asylpolitik i jämförelse med resten av Europa och världen?
— Sverige är ett av de mest generösa länderna i västvärlden vad gäller att ta emot
flyktingar och ge uppehållstillstånd. När jag träffar företrädare för asylpolitik i andra
länder är jag stolt över att få representera Sverige.
A SY L – OC H FLY KT IN GPO LIT IK I SVE RIGE
S ID A 1 7
Att vara asylsökande i Sverige
Det kan ta allt från 6 till 18 månader att få bifall eller avslag på sin asylansökan.
Under den här tiden behöver de människor som lever på flykt någonstans att bo,
en sysselsättning samt grundläggande undervisning i svenska.
Boende
Medan asylärendet utreds har den sökande rätten att
själv välja boende. En asylsökande kan välja att ordna
eget boende hos exempelvis släkt eller vänner. Det
andra alternativet är de anläggningar som Migrationsverket erbjuder – oftast i form av lägenheter. Boendet
som Migrationsverket erbjuder är kostnadsfritt och
innebär oftast att familjer delar lägenhet med andra
familjer och att ensamstående delar rum. De asylsö- Flygfoto över flyktinganläggning.
kande som behöver ekonomisk hjälp kan ansöka om
detta hos Migrationsverket. Den så kallade dagersättningen ska räcka bland annat till livsmedel, kläder, hygienartiklar, hälsoDagersättning vid eget boende:
och sjukvård samt fritidsaktiviteter.
71 kr/dag för vuxna ensamstående
61 kr/dag och person för vuxna hushåll
37-50 kr/dag för barn 0-17 barnet (fr.o.m.
tredje barnet halveras bidraget)
Dagersättning vid anläggningsboende:
24 kr/dag för vuxna
19 kr/dag och person för vuxna som delar
hushåll
12 kr/dag för barn 0-17 år (fr.o.m. tredje
barnet halveras bidraget)
Sysselsättning
Vuxna asylsökande ska, oavsett boendeform,
delta i olika former av sysselsättning under
handläggningstiden. Detta innebär vanligtvis
svenskundervisning, studier eller praktik. Det
kan även innebära att hjälpa landsmän till rätta vid ankomst, skötsel av bostadsområdet med mera. Förväntas asylprocessen ta mer än fyra månader kan även
tillstånd att arbeta ges under bestämda former. Ofta erbjuds aktiviteter som,
precis som övrig obligatorisk sysselsättning, avser att bidra till en meningsfull
vistelse i landet. Ideella organisationer, som exempelvis Röda Korset, har ofta
hand om dessa aktiviteter.
Sedan 2002 har alla asylsökande barn rätt till barnomsorg, förskola och skolundervisning på samma villkor som svenska medborgare. Det är dock värt att notera att asylsökande barn inte innefattas av den svenska skolplikten.
S Ö KES : ASY L
S ID A 1 8
Vård
I Sverige är det landstingen som ansvarar för vården av asylsökande. Alla som
kommer till Sverige erbjuds, vid ankomst, en kostnadsfri hälsoundersökning.
Asylsökande vuxna har, under perioden som asylansökan behandlas, rätt till
akutvård, mödra- och förlossningsvård, abortvård, preventivmedelsrådgivning
samt vård enligt smittskyddslagen. All övrig vård får den asylsökande stå för till
ett självkostnadspris. Barn (under 18 år) har rätt till all slags vård kostnadsfritt.
Landstingen har rätt till ekonomisk ersättning för vård av asylsökande av staten
via Migrationsverket.
Förvar
Asylsökande kan frihetsberövas under sin ankomst och vistelse i Sverige genom
att tas i förvar. Migrationsverket beslutar om att ta asylsökande i förvar vid
framförallt två olika tillfällen - antingen för att utreda en persons identitet eller
för att förhindra att en person som avvisats gömmer sig istället för att lämna
landet. För att migrationsverket ska få besluta om förvar i det senare fallet
krävs starka misstankar. Barn tas väldigt sällan i förvar, och om detta ändå sker
är det alltid tillsammans med sina familjer. En person får inte hållas i förvar i
längre än två veckor åt gången. Beslutet om förvar kan överklagas till Migrationsdomstolen.
A SY L – OC H FLY KT IN GPO LIT IK I SVE RIGE
S ID A 1 9
Uppgifter kapitel 3 — Att vara asylsökande i Sverige
Frågor till texten:
1.
Redogör kortfattat för asylsökandes boendealternativ under asylärendets
gång. Vilka val erbjuds? Hur finansieras det?
2.
Redogör för vilka former av sysselsättningar som är obligatoriska för asyl
sökande.
3.
Beskriv kortfattat hur vårdsituationen för asylsökande ser ut? Vilken vård
erbjuds och för vilka?
4.
Migrationsverket kan sätta asylsökande i ”förvar”. När sker detta?
Fördjupningsuppgift:
5.
Gör en demografisk karta över din ort och diskutera var arbetare, invandrare, tjänstemän och andra grupper av befolkningen bor. Diskutera varför
det ser ut som det gör och varför flyktingar kan tänkas söka sig till vissa
områden eller blir hänvisade bostad i vissa stadsdelar? Utgå från ekonomiska, sociala och politiska faktorer.
A SY L – OC H FLY KT IN GPO LIT IK I SVE RIGE
S ID A 2 0
Ensamkommande barn
Varje år kommer ett stort antal barn till Sverige för att söka asyl utan sällskap av
någon förälder eller annan legal vårdnadshavare. Dessa barn och unga befinner
sig i en väldigt utsatt situation och har därför hög prioritet i asylprocessen.
Vad säger lagen?
I FN:s barnkonvention definieras
barn som en människa under 18 år,
om inte barnet blir myndigt tidigare enligt den lag som gäller i barnets hemland.
FN:s barnkonvention tillsammans med skrivningen i Utlänningslagen om barnens bästa
ligger till grund för Migrationsverkets agerande när det kommer ensamma barn till
Sverige. Ansvaret för barnen fördelas mellan
kommuner och staten. De kommuner som väljer att sluta avtal med Migrationsverket angående mottagande av ensamkommande barn ansvarar för barnens
omvårdnad och boende. För detta får kommunerna ekonomisk ersättning av staten. Utöver Migrationsverket och komFN:s barnkonvention är ett dokument
munernas arbete spelar även frivilligmed 54 artiklar som bestämmer vilka
organisationer en stor roll i mottagansociala, ekonomiska, politiska och kultu- det av barnen.
rella rättigheter alla barn världen över
ska ha. Genom att skriva under konventionen förbinder sig FN:s medlemsländer att följa dessa bestämmelser.
Det kommunala ansvaret
Den kommun där barnet vistas, och framförallt dess socialnämnd, är ytterst ansvariga för barnets bästa. Kommunen utreder först om barnet har några släktingar i Sverige det kan bo hos, om inte utses ett annat lämpligt boende — oftast i
form av familjehem. Inom kommunen utses en ”god man” för barnet som ska se
till att barnets rättigheter följs samt hjälper till med barnets asylansökan. När
asylansökan kommit in utses, precis som när vuxna söker, ett offentligt biträde.
Minderårigas asylansökan har företräde och utreds av en särskild handläggare,
specialiserad på just barn, hos Migrationsverket. Vid utredningen spelar, utöver
barnets tidigare situation i hemlandet och flyktskäl, även ålder, mognad och hälsa
roll. Kommunen ska, enligt lag, erbjuda asylsökande barn både möjlighet att gå i
förskola, grundskola och gymnasium. Den sökande har även rätt till kostnadsfri
sjukvård, precis som alla barn med svenskt medborgarskap.
S Ö KES : ASY L
S ID A 2 1
Avslag
År 2008 fick 46 % av alla asylsökande
Vid avslag på asylansökan skall barnet
barn och ungdomar i Sverige avslag på sin
snarast möjligt avvisas från Sverige, såasylansökan.
vida en överklagan inte görs. Avslag beror på att verket inte anser att de uppfyller de krav som finns för permanent uppehållstillstånd. Migrationsverket ska alltid göra en grundlig utredning om vem som
ska ta hand om barnet när det återvänder till hemlandet. Barnet har alltid en ledsagare med sig vid hemresan som ser till att någon anhörig eller övrig ansvarig
myndighetsperson tar emot barnet vid ankomsten.
Antalet ensamkommande barn och unga har under de senaste åren ökat markant.
År 2004 sökte knappt 400 barn asyl i Sverige jämfört med 1 510 stycken år 2008.
Totalt har barn ökat från 2 till 6 procent av det sammanlagda antalet asylsökande
på bara några år.
Diagrammet visar antalet,
och ursprungslandet, för
asylsökande barn i Sverige
mellan åren 2004-2008.
Ensamkommande barns
skäl till flykt och asylsökande är väldigt varierande. De flesta uppger
att den huvudsakliga anledningen är för att de
blivit trakasserade, förföljda och torterade i
hemlandet. De barn som kommer hit har ofta en traumatiserad bakgrund och mår
psykiskt såväl som fysiskt illa. Ibland har barnen varit så dåliga att de drabbats av
så kallat uppgivenhetssymtom. I debatten kallas de ofta för ”apatiska barn” då
många helt enkelt bara ligger still dagarna i ända och tvingas sondmatas. Debatten
har varit kontroversiell då vissa menar att de bara simulerar för att få stanna medan många andra hävdar att det är omöjligt för barn att simulera ett så allvarligt
tillstånd. Ankomsten till Sverige blir ofta en stor omställning i form av exempelvis
nya regler, lagar och normer, nytt språk och nya människor. Handläggningen av
barnens asylansökan har därför högsta prioritet för att minska väntetiden.
Om ett barn beviljas uppehållstillstånd placeras barnet, genom kommunen, i ett
permanent familjehem eller liknande boende. Enligt FN:s barnkonvention har alla
barn rätt till att återförenas med sina föräldrar så snabbt det går. Svenska myndigheter jobbar därför hårt för att finna barnets föräldrar, och om det inte föreligger
risk för förföljelse eller dylikt, se till att barnet i fråga kan återförenas med dem
snarast i hemlandet.
S ID A 2 2
A SY L – OC H FLY KT IN GPO LIT IK I SVE RIGE
Case 2. Vellinge.
I Vellinge kommun blev debatten vild när det visade sig
att vårdföretaget Attendo hyrt platser på ett vandrarhem
åt några ensamkommande flyktingbarn- och ungdomar.
Kommunalrådet i Vellinge tyckte att ansvaret för flyktingmottagande var statens och inte kommunens ansvar. I den
andra ringhörnan fanns de som tyckte att kommunen betedde sig skamligt och främlingsfientligt. När debatten
lugnat sig restes krav på att alla kommuner med hjälp av
lagstiftning ska hjälpa till med flyktingmottagning.
Lars-Ingvar Ljungman.
I Sverige finns kommuner som inte slutit avtal med Migrationsverket om att ta
emot flyktingar, Vellinge kommun i Skåne är en av dem. Där blev debatten hätsk
när vårdföretaget Attendo hyrde platser av ett vandrarhem i kommunen där några ensamkommande barn och ungdomar skulle placeras . Det handlade om en
temporär plats, ett så kallat transitboende, för barnen och ungdomarna innan de
kunde placeras i någon kommun som Migrationsverket slutit avtal med.
I Vellinge blev reaktionen stark. Kommunalrådet och moderaten Lars-Ingvar
Ljungman förklarade upprört i media att kommunen kände sig överkörd och att
flyktingmottagande inte kan vara ett kommunalt problem. Trots att Migrationsverket betonade att ingen ekonomisk kostnad skulle läggas på Vellinge kommun
höll kommunalrådet fast vid sin linje.
Reaktionen blev stark och många politiker, även moderater, ansåg att Lars-Ingvar
Ljungmans uttalande och Vellinges beslut om att inte hjälpa till med flyktingmottagning var skamligt . I debattens kölvatten höjdes röster som krävde att alla kommuner med hjälp av lagstiftning skulle tvingas dela på ansvaret kring flyktingmottagning.
S Ö KES : ASY L
S ID A 2 3
Case 2—Vellinge. Läs och diskutera!




Diskutera kring frågan om det borde vara alla kommuners skyldighet att
hjälpa till med flyktingmottagande.
Diskutera varför du tror att en rik och välmående kommun som Vellinge
inte vill ta emot flyktingar?
Diskutera vilka åtgärder som skulle kunna vidtas för att fler kommuner
skulle engagera sig i flyktingfrågan?
Reflektera kring hur du tror att debatten och kommunens reaktioner påverkade barnen som till slut anlände till Vellinge?
Uppgifter kapitel 4—Ensamkommande barn
Frågor till texten:
1.
2.
3.
Redogör för vem som ansvarar för de ensamkommande barn och unga
som kommer till Sverige?
Beskriv hur ensamkommande barns rättigheter skiljer sig som vuxna asylsökandes i termer av vård och sysselsättning.
Redogör för hur proceduren med avslag på asylansökan och avvisningen
ser ut för ensamkommande barn och unga?
Diskussionsfrågor:
4.
Diskutera huruvida möjligheterna för ensamkommande barn och unga
att få asyl är för små eller stora.
5.
Lista tio saker du helst skulle vilja ta med dig vid en flykt. Presentera dina
val för en klasskamrat och jämför era svar. Diskutera vad som värderas
och inte värderas samt varför inför en okänd situation. På grund av plats
bris måste du nu sålla bland de saker du valt så att det bara blir fyra saker kvar. Vilka blir det och varför?
A SY L – OC H FLY KT IN GPO LIT IK I SVE RIGE
S ID A 2 4
Livet som gömd
Anledningarna till att människor väljer att gå under jorden skiljer sig åt. En ofta
gemensam nämnare är att människorna helt enkelt inte vågar återvända till sina
hemländer i rädsla för exempelvis tortyr eller förföljelse.
De gömda och de papperslösa
I Sverige finns ett stort antal flyktingar
som gömmer sig från myndigheterna.
Anledningarna till varför de tvingas gömma sig är olika. Många av de som gömmer sig har fått avslag på sin ansökan
och väljer därför att gå under jorden,
dessa är de vi här kallar för gömda flyktingar. Det finns också människor som tagit
sig till Sverige på olika sätt men aldrig gått igenom asylprocessen. Dessa lever i
samhället men finns inte i ”systemet” och existerar därför inte i något register.
Observera att definitionerna Denna grupp brukar kallas för papperslösa. Båda
för gömda och papperslösa
grupperna lever dagligen under hotet att bli avslöjakan skilja sig åt beroende på
de som illegala flyktingar och riskerar att tvingas tillkälla. Ofta ses de som en
gemensam grupp människor, baka till sina hemländer.
vi väljer dock att skilja dem åt.
En komplicerad tillvaro
Livet som gömd och papperslös är väldigt komplicerat. Föreställ dig att du till exempel aldrig kan uppge ett personnummer. Utan detta kan du aldrig öppna ett
bankkonto, registrera ett abonnemang eller skriva under ett kontrakt. Du kan
inte heller skaffa en hyresrätt eller köpa en bil. Samtidigt som de vardagliga problemen gör sig påminda måste du hela tiden se dig över axeln och förlita dig till
hjälp från andra människor. De gömda flyktingarna som sökt asyl för att sedan gå
under jorden var år 2009 nästan 9000. De papperslösa, vars exakta antal av naturliga skäl är svårt att veta, brukar uppskattas till ungefär 10 - 15 000.
S Ö KES : ASY L
S ID A 2 5
Engagemang
Tvärtemot vad som lätt kan tros är det inte olagligt att ge skydd åt flyktingar som
har fått avslag på en asylansökan eller hjälpa någon som tagit sig in i Sverige utan
myndigheternas vetskap. Det finns många som engagerar sig i arbetet med att
hjälpa gömda och papperslösa. Ofta är det privatpersoner som erbjuder tak över
huvudet eller annan hjälp. Svenska kyrkan har under lång tid engagerat sig i flyktingfrågan. Genom att till exempel samla in kollekt och opinionsbilda har de varit
en drivande kraft i debatten kring gömda och papperslösa. Många av kyrkans församlingar har även härbärgerat flyktingar som hotats av utvisning.
Vård och skola
Den svenska lagen kring vård för flyktingar som gömmer sig och för de papperslösa erbjuder inte samma skydd som för asylsökande som uppehåller sig i Sverige lagligt. FN:s barnkonvention. Art: 24
Gömda flyktingar får inte subventionerad vård ”Konventionsstaterna erkänner
utan får själva betala för akutvård enligt hälso- barnets rätt att åtnjuta bästa
och sjukvårdslagen. Undantaget är barn som i uppnåeliga hälsa och rätt till
likhet med asylsökande barn får subventione- sjukvård och rehabilitering.
rad vård. Papperslösa omfattas inte alls av la- Konventionsstaterna skall strägen. De erbjuds akutvård enligt hälso- och sjuk- va efter att säkerställa att ingvårdslagen men tvingas själva betala för den. et barn är berövat sin rätt att
Barn som är papperslösa omfattas inte heller ha tillgång till sådan hälsoav lagen men här styrks istället barnens rätt till och sjukvård.”
vård genom FN:s barnkonvention, artikel 24.
För en flykting som gömmer sig och blir allvarligt sjuk kan den ekonomiska kostnaden bli väldigt hög. Den bristande och dyra tillgången till vård har gjort att
andra vårdalternativ till gömda och papperslösa har vuxit fram. Runt om i Sverige
har underjordiska kliniker öppnats. Där kan flyktingar som håller sig undan systemet få hjälp när de blir sjuka. Främst handlar det om diagnostisering, samtal och
rådgivning. Möjligheter till mer avancerad sjukvård som laboratorietjänster och
röntgen finns inte. Klinikerna drivs genom ekonomiska insatser och med ideella
krafter. Skola för barn är kostnadsfritt för gömda och papperslösa precis som för
asylsökande.
S ID A 2 6
A SY L – OC H FLY KT IN GPO LIT IK I SVE RIGE
Vesta S. Alikhani om vård för gömda och papperslösa



Utbildad läkare
Aktiv inom International Federation of Medical Students’ Associations som bland annat arbetar för gömda och papperslösas rätt
till vård
Före detta ordförande för Rosengrenska stiftelsen (underjordisk
klinik), där hon även arbetat som läkare och samordnare.
Hur mår Sveriges gömda och papperslösa generellt sett psykiskt och fysiskt?
-
-
Psykiskt mår så gott som alla väldigt illa. De flesta har varit med om trauman som de
aldrig fått möjlighet att bearbeta. De har lämnat allt; sitt land, släkt och vänner, sin
trygghet och sin identitet. Dagligen möter vi människor som lider av ständiga mardrömmar, stark ångest och vad vi kallar PTSD (Posttraumatiskt stressyndrom).
Fysiskt sett är det ofta svåra ärr efter tortyr och våld - detta vittnar om vad de blivit utsatta för. Spänningsrelaterade smärtor som, utöver stark värk, bland annat bidrar till
sömnsvårigheter är annars något av det vanligaste.
Hur ser en vanlig dag på kliniken ut?
-
Utöver att det är en medicinsk klinik pågår mycket övrigt arbete för gömda och papperslösa här. Vi har second-hand klädförsäljning, barngrupper, människor som delar ut
mat, advokater som ger juridisk rådgivning. Det är ofta väldigt mycket folk som trängs
där samtidigt, stämningen är god och arbetstakten väldigt hög. Ofta är det väldigt kaosartat.
Vad är den vanligaste problematiken för människorna som kontaktar er?
-
Utöver psykiska och fysiska besvär (se fråga 1) känner många människor att de inte har
blivit sedda i vårt samhälle, när de då kommer till Rosengrenska så får de se att det
finns människor i detta land som ser dem, tänker på dem, tycker att de har rättigheter
och är beredda att arbeta för deras rätt till sjukvård. Det blir en trygg punkt i kontrast
till livet som gömd. Utöver sjukdomsrelaterade problem söker sig många hit för att de
har juridiska problem, problem med att de inte har boende, pengar till mat och kläder
till sina barn.
Hur anser du att lagen om vård för gömda och papperslösa fungerar?
-
Jag anser att lagen bör ändras så att den följer de mänskliga rättigheter som Sverige
ratificerat och således juridiskt skrivit på att följa. Inom dessa rättigheter ingår rätten
till hälsa, och de mänskliga rättigheterna är något som alla människor har rätt till, oavsett juridisk status och oavsett vilken medborgerlig status man har.
S Ö KES : ASY L
S ID A 2 7
Uppgifter kapitel 5 — Livet som gömd
Frågor till texten:
1.
Redogör kortfattat för begreppet ”papperslös” samt dess innebörd.
2.
Att leva som gömd eller papperslös för med sig många begränsningar i
livet. Beskriv vilka vardagliga förhinder dessa människor kan uppleva.
3.
Hur skiljer sig de gömdas respektive de papperslösas rättigheter rörande vård och skola från de asylsökandes?
4.
Beskriv vårdsituationen för gömda och papperslösa?
Diskussionsfrågor:
5. Diskutera huruvida det är rätt eller fel att gömma flyktingar.
6. Diskutera kring vård för gömda och papperslösa. Motivera hur samt vilken vård som bör erbjudas.
7. Hur tror du att du skulle klara av livet som gömd? Vad skulle du anse vara
jobbigast och vad skulle du sakna mest?
Fördjupningsuppgift:
8.
I Sveriges riksdag diskuteras nu lagförändringar gällande vård för gömda och papperslösa. Inhämta fakta om de eventuella lagändringarna
och redogör kortfattat för dessa.
S ID A 2 8
A SY L – OC H FLY KT IN GPO LIT IK I SVE RIGE
Sverige och EU
Världens länder närmar sig varandra i samarbeten med allt färre undantag. Det
svenska medlemskapet i EU förändrar nationell lagstiftning.
Flyktingskäl inom EU
Inom EU använder sig de flesta medlemsländerna sig av
de flyktingskäl som finns beskrivna i Genevékonventionen från 1951 (se första kapitlet). Vid sidan av Genevékonventionen kan länderna också välja att ge skydd åt
flyktingar för andra skäl.
EU antog hösten 2006 ett dokument som kallas för skyddsgrundsdirektivet. Innehållet reglerar vem som är flykting och därför ska kunna få asyl. Reglerna är
minimikrav och det finns inget som hindrar medlemsländerna från att använda
en generösare asylprövning, som t. ex Sverige gör genom skrivningar om
skyddsbehövande och synnerligen ömmande omständigheter (se kapitel 1). Det
finns även minimiregler som reglerar hur asylprocessen ska gå till. Dessa beskriver hur en asylansökan inom EU ska behandlas och vilka garantier och rättigheter en asylsökande ska ha.
Massflykt
Om en massflyktssituation uppstår i Europa och Ministerrådet erkänner det,
som just en massflyktssituation, har alla medlemsländerna kommit överens om
att ge människorna på flykt skydd. Skyddet gäller för ett år men kan även förlängas. När situationen i Irak var som mest orolig och risken för inbördeskrig var
ett reellt hot flydde många från området. Stora delar av flyktingströmmarna
rörde sig mot Sverige och i samband med det höjdes röster som krävde att EUkommissionen skulle aktivera det så kallade massflyktsdirektivet för att fler
skulle hjälpa till med flyktingmottagandet. Så skedde inte och direktivet är fortfarande inte använt.
S Ö KES : ASY L
Dublinförordningen
S ID A 2 9
För att underlätta tillämpningen av Dublinförordningen måste alla personer över 14 år
lämna ett fingeravtryck när de söker asyl i
ett EU-land. Fingeravtrycket lagras i en databas och genom den kan myndigheter se
om en person tidigare lämnat asylansökan i
ett annat land.
EU:s regler för vilket land som ska pröva
en flyktings asylansökan regleras i den
så kallade Dublinförordningen. Det innebär att det EU-land som medverkat till
en asylsökandes inresa, genom att till
exempel utfärda visum, är det land som också är skyldiga att pröva asylansökan.
Har den asylsökande redan blivit beviljad asyl i något EU-land ska ansökan istället behandlas där. Dessa regler gäller även om en asylsökande rest in illegalt i
ett land och upptäcks inne i landet. Förordningen antogs med motivet att flyktingar inte skulle bollas runt mellan medlemsländer utan att länderna skulle
tvingas ta ansvar för de asylsökande. Förordningen har dock delvis fått utstå
hård kritik. Vissa hävdar att länder som Grekland och Italien inte tar sitt ansvar
utan istället väljer att se mellan fingrarna när de upptäcker illegala flyktingar.
Detta i förhoppning om att de ska resa vidare och registreras i ett annat land. På
så sätt slipper dessa länder hantera de illegala flyktingarnas asylansökan. Det är
dock möjligt för ett medlemsland att ta ansvar för asylansökan trots att den sökande redan varit i ett annat land.
Schengenavtalet
Schengenavtalet, som 22 av EU:s medlemsländer anslutit sig till (däribland Sverige), har till syfte att sudda ut de inre gränserna och öka den inre fria rörligheten — vilket har varit ett av huvudmålen sedan EU grundades. Medborgare behöver inte visa pass för att resa mellan länder inom Schengen. Däremot har de
yttre gränserna stärkts. Där kontrolleras alla resande noggrant och får endast
passera gränserna vid särskilda platser samt vid särskilda tidpunkter. En person
som inte är Schengenmedborgare kan, utöver pass, behöva ett visum för att få
resa in i ett Schengenland. Detta har gjort att samarbetet fått utstå hård kritik
för att försvåra och nästan omöjliggöra en legal asylansökan. Kritikerna menar
att det, för människor på flykt, är i princip omöjligt att ordna ett visum och på
det sättet ta sig till en säkrare plats. Den enda lösningen som då existerar är att
försöka ta sig in i Schengenområdet oupptäckt genom att exempelvis ta hjälp av
flyktingsmugglare.
S ID A 3 0
A SY L – OC H FLY KT IN GPO LIT IK I SVE RIGE
Uppgifter kapitel 6 — Sverige och EU
Frågor till texten:
1.
Redogör kortfattat för skyddsgrundsdirektivet.
2.
Redogör kortfattat för massflyktsdirektivet.
3.
Förklara vad Dublinförordningen innebär.
4.
Förklara vad Schengenavtalet innebär.
Diskussionsfrågor:
5. Diskutera kring olika för– och nackdelar med EU:s Dublinförordning.
6. Kritiker menar att Schengenavtalet handlar om att bygga en mur runt Europa,
andra hävdar att det handlar om att öka den inre rörligheten och att skyddet utåt
främst handlar om att hindra illegal verksamhet såsom narkotikahandel. Diskutera och väg de två argumenten mot varandra.