Transcript Scouting Spirit nr 2 2013 - Nykterhetsrörelsens Scoutförbund

Nr. 2 maj 2013
Anno containerdyker
Värstingtjejer utvecklas genom scouting
Får unga scouter sina röster hörda?
En tidning från Nykterhetsrörelsens Scoutförbund
Redaktören
har ordet
Foto : Torkel Edenborg
Innehåll
4/Anno containerdyker
För att minska samhällets överkonsumtion
tarAnno tillvara på överflödet som kastas.
6/Emilia räddar korallrev
Emilia åkte till Kambodja som volontär.
8/NSF stöttar värstingtjejer
Scoutkonsulent Jenny Vinglid är ett stort stöd för
tjejer i Skåne.
14/Läger för utsatta barn
Jag ska göra
skillnad idag!
Ska du?
N
u är det tusan nog! Idag ska jag sluta bortförklara mig och istället se till
att ta tag i en massa saker jag länge tänkt på.
Idag ska jag se till att talongen för hämtning av matavfall fylls i och skickas
till kommunen. Jag ska också slutligen bestämma mig för vilken fadderbarnsorganisation som verkar bäst. Och jag ska sätta mig ner och fundera över hur vi på bästa
sätt hittar ett system för att förenkla hanteringen av vår källsortering. När jag handlar i
eftermiddag ska jag sluta att vara dumsnål och faktiskt välja ekologiska produkter i så
stor utsträckning som möjligt. Innan kvällen är slut ska jag också ha fått min sambo att
verkligen göra slag i saken med sina planer på att bli god man för nyanlända flyktingar.
Enkla saker som jag länge sett som självklara men konstigt nog skjutit på.
De samhällsengagerade hjältarna Anno, Emilia, Jocke, Cenneth och Jenny har fått mig
att ta mig i kragen. I intervjuer inför det här numret, som har temat ”Vi gör skillnad!”, får
jag höra den ena fantastiska historien efter den andra. Anno vill rädda miljön och väljer
därför att ta att tillvara på överflödet genom att containerdyka. Jockes och Cenneths
hjärtan blöder för utsatta barn och har därför startat ett projekt som stöttar barn till missbrukare. Emilia ser korallreven förstöras och engagerar sig som volontär i Kambodja.
Scoutkonsulent Jenny ger värstingtjejer i Skåne en ärlig chans att vinna tillbaka förtroendet för vuxenvärlden.
Parallellt med dessa insatser får vi absolut inte glömma bort den stora
samhällsinsatsen som NSFs alla engagerade ledare står för. Ni är verkliga
hjältar när ni ger barn och ungdomar en meningsfull fritid, bekräftelse,
uppmärksamhet och värdefulla kunskaper. Håll huvudet högt och var
stolt! Att göra barn och unga redo för livet är verkligen ett fint sätt att
göra skillnad.
Nina Norén
2
I sommar anordnas ett viktigt läger i Blekinge för
barn i familjer med missbruk. NSF bidrar med
scouting.
18/Ting 2013
Följ med på årets händelserika Ting i Kåhög.
22/
Samhällsengagemang en
del av scoutmetoden
Att engagera sig är lättare än du tror. Så här kan och
din scoutkår göra.
26/Personligt med Alma
Karlsson
Ett möte med en NSF-scout gjorde att Alma slutade
festdricka och blev nykterist.
Scouting Spirit, officiell tidskrift för
Nykterhetsrörelsens Scoutförbund
besöksadress : Gammelgårdsvägen 38,
Stora Essingen, Stockholm
tidningens adress :
Scouting Spirit,
Nykterhetsrörelsens
Scoutförbund
Box 12825
112 97 Stockholm
tel : 08-672
60 86
fax : 08-672
60 84
Nr 3: manusstopp 17 augusti
ute 17 september
Nr 4: manusstopp 11 november
ute 5 december
nyhetsbrev och ordförande ­
post :
Skickas per e-post eller post, när
behov finns.
Informationen finns dessutom
att hämta från vår hemsida
www.nsf.scout.se.
material :
e - post : [email protected]
redaktör :
utgivningsplan 2013:
Nina Norén
ansvarig utgivare : Fredrik Torberger
tryck :
Mixi Print AB
ISSN 1403 – 2740
omslagsbild : Torkel
layout : Torkel
Edenborg
Edenborg
Material som inkommer efter
manus­stopp riskerar att inte
komma med. Är du osäker på
något, kontakta Nina Norén,
08-672 60 86 eller e-post
[email protected].
Redaktionen förbehåller sig
rätten att redigera, korta och
avböja insänt material. Vi
ansvarar inte för ej beställt
material.
”You must be the
change you want to
see in the world.”
Mahatma Gandhi
När man ser på världen runtomkring oss ser man mängder av allvarliga problem. Fattigdom, svält, ojämlikheter,
missbruk, krig och miljöförstöring. Att rädda världen känns lätt övermäktigt och man kanske tänker att det ändå
är kört, eller att någon annan får göra det. Passivitet leder oss ingenvart, utan istället är det dags att tänka mer
småskaligt. Det är ju faktiskt så att ingen kan göra allt, men alla kan göra något.
Du kan själv välja att visa vägen till vad du anser vara den ideala världen genom ditt eget sätt att leva. Vill du se en
större miljömedvetenhet i världen? Gör då fler miljömedvetna val i ditt privata liv. Är du trött på hur alkohol slår
familjer i spillror världen över? Var en förebild och lev nyktert själv.
Vi
gör skillnad
ANNO TAR TILLVARA
PÅ ÖVERFLÖDET
En dag fick NSF-scouten Anno Bergsten nog. Nog av överkonsumtion och nog av vårt eviga
resursslöseri. Anno bestämde sig för att själv vara den förändring i världen hen själv ville se.
Ledordet i livet blev minskad konsumtion. Kläder och möbler köps second hand. Stora delar av
matförbrukningen hämtas från containrar utanför matbutiker.
Text: Nina Norén Foto: Torkel Edenborg
4
D
et är befriande att möta Anno. Samhällets normer
och ofta snäva synsätt är något som inte verkar påverka hen
nämnvärt. Anno vill vara könsneutral och bli kallad hen.
Den rättigheten är så självklar för oss båda att vi inte fördjupar oss i någon lång diskussion om könstillhörighet. Istället börjar
Anno berätta om hur intresset för containerdykning en gång i tiden
började.
EN SLAPP TV-KVÄLL I SOFFAN FÖR MÅNGA ÅR SEDAN blev
starten på en helt ny livsstil. På TV:n rullade kanal 5 och deras dokumentärserie ”Outsiders”. Man fick följa containerdykare på nära håll
och Anno kände omedelbart att detta måste provas. Upplyft av tanken
att faktiskt kunna göra en insats gentemot samhällets överflödiga
konsumtion och resursslöseri gav sig Anno ut på stan för att rekognosera bland containerutbudet. Örebro, som är närmsta stad nära Pålsboda, där hen bodde då, visade sig ha ett magert utbud och den enda
container som gick att få tillgång till innehöll bara frukt och grönt.
Anno valde att ifrån den dagen bli vegetarian, men lade container­
dykarplanerna på hyllan ett tag i väntan på bättre tillfälle.
NÄR ANNO BÖRJADE PLUGGA I VÄXJÖ 2010 lade hen snabbt ut
en efterlysning om en containerdykarkompis på ett forum. Hen fick
snabbt svar och tillsammans begav de sig på sin första containerdykning.
– Oj vad jag var nervös. Mest rädd att bli påkommen. Efteråt fick jag
en riktig adrenalinkick både av spänningen men också av att jag fått en
massa bra mat, berättar Anno.
Att containerdyka i Växjö visade sig vara ganska enkelt. Det fanns
en hel del bra containrar fulla av bra fynd. Dessutom är containrarna
ofta olåsta vilket inte, enligt Anno, gör det direkt olagligt. Handlingen
hamnar i någon form av gråzon eftersom de inte behöver bryta upp
några lås. Polisen har aldrig blivit ditkallade och omgivningen verkar
inte direkt höja på ögonbrynen. För att dra till sig minimal uppmärksamhet gör de dock sina containerdykningar när det är mörkt.
DET ÄR TYDLIGT ATT MATBUTIKERNA HAR KRÄSNA KUNDER
när man får höra av Anno om vad som slängs. När första lilla bruna
pricken på bananerna uppdagas är det tack och hej och ut i containern. Något som ger Anno otaliga maträtter.
– Jo, bananer är ett vanligt fynd. Det är ju tur att jag gillar både
bananglass och bananplättar, säger Anno.
Bake-off-bröd som butikerna bakar på plats säljs bara samma dag
de bakats. När butikens stängs sorterar personalen bort det överblivna
brödet och massor med kassar av färskt bröd hamnar i containern.
När Anno berättar om sitt bästa fynd skiner hen upp och minns
kän­slan.
– Det var en bra dag när vi hittade 10 liter havregurt som hade flera
månader kvar innan det gick ut. De kostar ju typ 30 kr/litern så jag
blev väldigt glad, berättar Anno.
Att containerdyka är enligt Anno inte äckligt. Hen har aldrig sett en
råtta och heller aldrig blivit matförgiftad. Nyckeln till att hålla sig frisk
är att undvika mat som blivit minsta lilla mögelangripet och att skölja
maten med vatten. Hen påpekar dock att sköljningen ska vara lite
lagom noggrann, så att man successivt kan utveckla en resistens och
hålla sig fortsatt frisk.
ATT NÖJA SIG MED DET LILLA och uppskatta det man har verkar
imponerande nog vara en röd tråd i hela Annos liv. Att kosten skulle
bli enformig eller mindre god för att man containerdyker tycker hen
absolut inte. Anno gillar att hitta på nya maträtter och uppskattar
verkligen god mat. För att få ihop fullständiga maträtter behöver hen
ibland komplettera med inköp från butiken. Att äta lite festligare på
fredag och lördag är inte alltid förenligt med containerdykningen.
– Man får äta lite festligare när den typen av mat finns helt enkelt.
Hittar vi till exempel läsk en onsdag, så kanske jag ser till att göra en
lite roligare måltid då istället, berättar Anno.
Anno är också nöjd med att köpa det mesta hen behöver i second
hand butiker. Kläder, som är en stor del av samhällets vansinniga
konsumtionshysteri, tycker Anno bara fyller en enda funktion, nämligen att skydda kroppen.
ANNO VERKAR HA HITTAT SIN LIVSTIL FÖR GOTT och tror inte
att den kommer att förändras i framtiden. Hen kommer fortsätta
konsumera minimalt och ta tillvara på överflödet. Istället för att
behöva gräva i containrar tror Anno att det kommer att vara lagligt för
affärerna att ge bort maten innan den slängs.
”Efteråt fick jag en riktig adrenalinkick både av spänningen
men också av att jag fått en massa bra mat.”
5
Vi
gör skillnad
Emilia räddade korallrev
i Kambodja
Emilia Gunnarsson från Eneryda Scoutkår har sedan barnsben värnat om korallreven.
Hon har på resor i Asien med egna ögon sett hur den massiva turistexploateringen påverkar
naturen och det marina livet negativt. Hon stod mitt emellan studenten och högskolestudier
och kände plötsligt att nu var det dags att faktiskt göra en egen insats för korallreven.
Text: Nina Norén Foto: Emilia Gunnarsson
E
milia hade två milstolpar i sitt liv: studenten och
körkortet. När dessa närmade sig sitt slut, infann sig en
känsla av rastlöshet. Hon var arbetssökande och visste inte
riktigt säkert vilken högskoleutbildning hon skulle välja.
Hon hade en stark känsla av att hon ville vidga sina vyer och göra
något meningsfullt. Länge hade hon drömt om att åka utomlands som
volontär. Det var kanske dags nu?
SAGT OCH GJORT SÅ BÖRJADE HON söka efter lämpliga volontärsuppdrag på nätet. Siktet var från allra första början inställt på att hitta
ett uppdrag med fokus på att medverka i arbetet med att bevara korallreven i Kambodja. Emilia är uppvuxen i en familj som rest mycket och
som under stora delar av hennes uppväxt varit bosatta utomlands.
Under åren de bodde i Kina, utnyttjade de sina semestrar till att
utforska de tropiska länderna i Asien. Barnen snorklade från tidig
ålder och när hon var tolv år tog hon juniordykcertifikat tillsammans
6
med sin mamma. Emilia har sett naturreservat i exempelvis Thailand
som varit helt fantastiska och artrika ena resan som sedan exploaterats
och varit totalförstörda vid nästa besök. Det var så hennes vilja att göra
insatser för korallreven vaknade till liv.
SNABBT HITTADE HON RÄTT PROJEKT. Ett ganska nystartat
projekt som drivs av ”Marine Conservation Kambodja” på ön Koh
Rong behövde volontärer. Utan att tveka antog Emilia uppdraget
och kort därefter satt hon på planet på väg på sitt livs äventyr. Att resa
alldeles ensam till ett okänt resmål gav även resvana Emilia lite fjärilar
i magen. Men mest satt hon på planet med ett lyckorus på grund av
känslan av att äntligen få vara med och faktiskt göra skillnad.
– På planet tänkte jag på hur folk kanske uppfattade mig. De trodde
säkert att jag, liksom alla andra, skulle på charterresa och bidra till
exploateringen. Det var skönt att innerst inne veta att det faktiskt inte
var en sådan vanlig resa. Det var viktigt för mig.
PÅ ÖN VISADE DET SIG FINNAS många miljöutmaningar både
under och över vattenytan. Både inhemska fiskare och internationella
fiskeföretag visade sig ha fiskat utan minsta hänsyn för korallreven
och dess invånare. En viktig del av volontärernas uppdrag var att just
städa efter fiskarna. Överallt syntes nät och burar i anknytning till
korallreven.
Det gränslösa fisket hade skadat korallerna och gjort
att vissa fiskarter tenderade att dö ut eller minskas avsevärt. Utrustade
med en plasttavla och en blyertspenna ägnade volontärerna timmar
under vattenytan med att räkna fiskarter och dokumentera livet under
ytan. En art som var på tillbakagång var sjöhästar.
– Under vissa dyk hade vi mer fokus på dem. Jag såg sammanlagt
fyra sjöhästar under resan. Det var verkligen en häftig känsla varje
gång man såg en sjöhäst. Sjöhästar är monogama djur, vilket innebär
att de håller sig till en partner. De rör sig heller inte särskilt långa
sträckor. Därmed är de extra känsliga för störningar.
Glädjande nog så har nyligen volontärsorganisationerna i området
lyckats få till ett fiskeförbud för utlänska fiskeföretag. Det finns patrullerande båtar som bevakar att detta förbud efterlevs.
NÄR DAGENS TVÅ DYK VAR ÖVER
så vidtog arbetet med att städa skräp
på öns stränder. En tidigare volontärgrupp hade samlat ihop åtta ton
skräp som de fraktat bort med båt
från ön. När de städade fick de ofta
hjälp av barnen i byn som var nyfikna på vad de höll på med. Barnen är
ju lokalbefolkningens framtid och
volontärerna såg det som väldigt
viktigt att försöka få barnen medvetna om skräpets påverkan på miljön.
Foto : Torkel Edenborg
EFTER EN LÅNG RESA OCH 36 TIMMARS SÖMNLÖSHET var det
skönt när Emilia äntligen kom fram till hamnstaden där båtarna till ön
avgick. Efter en rejäl måltid och en god natts sömn var hon på fötter
igen och redo att ta sig ut till ön och träffa sina okända volontärsvänner. Gänget visade sig bestå av européer i alla åldrar med många
olika nationaliteter. I och med att de alla delade samma brinnande
engagemang för korallreven hade de en stark gemensam nämnare.
Detta bidrog till att de lärde känna varandra snabbt och det skapades
en härlig och stark sammanhållning. De bodde i enkla rum på en pir
uppdelade i ett tjej- och ett killrum. Måltider, ledig tid och underbara
solnedgångar avnjöt de tillsammans utomhus på piren.
VECKORNA PÅ ÖN GICK SNABBT
och plötsligt en dag var det dags för Emilia att åka hem igen. Något
hon inte alls var direkt sugen på. Men pengarna var slut och resan
hade gjort henne motiverad att ta tag i sina högskolestudier. ”Hållbar
tursitutveckling” på Högskolan i Halmstad var nästa steg i Emilias
liv i Sverige. En utbildning som visade sig passa henne som handen i
handsken.
– Miljö är ju något jag brinner för. Turism tycker jag är intressant
om det sköts på rätt sätt. Redan under första dagen på utbildningen
kändes det som att jag kommit helt rätt. Allt föll liksom på plats.
I framtiden tror Emilia att hon definitivt kommer att åka på
liknande volontäruppdrag istället för att åka på chartersemester. Hon
gillar kombinationen av att det både är givande och avkopplande. När
examen är avklarad ger hon sig garanterat ut i världen för att jobba.
– Jag vill jobba internationellt och gärna i ett utvecklingsland. Asien
känns till stora delar alltför exploaterat, men jag tänker att man kanske
enklare kan utveckla en destination i rätt riktning redan från start i
Afrika. Jag vill jobba med hållbar utveckling tillsammans med lokalborna där.
7
Vi
gör skillnad
NSF gör skillnad
för skånska
värstingstjejer
På ytan verkar den skånska staden vi besöker idyllisk och lugn. Under ytan är situationen en
helt annan. Staden är uppdelad och en djupgående segregation är ett faktum. Redan i tidig ålder
förekommer rivaliserade gäng och allvarliga konfliker. Socialtjänst och polis påbörjade 2011 ett
förebyggande arbete med fokus på att fånga upp tjejerna i gängen. NSF fick frågan om de ville vara
med och bidra med scouting och uteliv. Svaret blev tveklöst ja och en spännande resa tog fart.
Bilden är arrangerad
Text: Nina Norén Foto: Torkel Edenborg
8
D
et är ingen slump att NSF fick frågan om att vara med i
samarbetet. Scoutkonsulent Jenny Vinglid har en bakgrund
från samarbete med socialtjänsten i samma stad. Hennes
före detta kollegor kände till hennes nuvarande konsulenttjänst och tyckte att det verkade spännande att introducera tjejerna
till scouting. Jenny gick in i samarbetet med ett öppet sinne. Hon blev
introducerad till ett 15-tal tjejer med tungt bagage såsom missbruk,
våldsbrott och ungdomsvård.
OTÅLIGA OCH UPPFYLLDA AV FÖRÄNDRINGSLUSTA inledde
man samarbetet med att åka iväg en helg. Något man, enligt Jenny
kom att få ångra i efterhand:
– Det var kanske inte helt igenomtänkt från polisen och socialtjänstens sida. Helgen blev totalt kaos. Tjejerna från rivaliserande gäng var
ju nu tvingade att mötas. Det förekom slagsmål, mobbing och allmänt
”revirpinkande”. Men vi lärde oss något av det. Efter helgen låg vårt
fokus på att få ihop gruppen.
Det var inte alldeles lätt för Jenny att knäcka koden och närma sig
tjejerna. Det tog ungefär fyra månader innan hon kände att de på
riktigt hade byggt upp en ömsesidig respekt. Succesivt kom de att
uppskatta att Jenny kom utifrån och inte ingick i polisen eller socialtjänsten. Deras samtal blev mer öppna och fungerade som en ventil.
Hon fungerade både som en vuxen kompis och som en vuxen förebild. Det var något som ofta var en bristvara i tjejernas liv.
ATT TJEJERNA SUPER OCH TAR DROGER har Jenny varit medveten
om från början. Hon har varit noga med att inte inta en dominant
”moraltantroll”, utan har istället tagit det lite mer försiktigt. Hon berättar att de successivt blivit redo för diskussioner som problematiserar
deras alkohol- och droganvändning:
– Jag har ställt jobbiga frågor såsom: ”Vem försöker du bli när du
dricker?” Trivs du med den personen?”. Vi har pratat om självrespekt
och grupptryck. En process inom många av tjejerna har satts igång
och en söndagsmorgon fick jag ett SMS från en tjej som vanligtvis
dricker kopiösa mängder alkohol. Hon skrev att hon dagen innan bara
hade druckit två öl och att det faktiskt kändes helt ok. Då blev jag glad.
ATT ANVÄNDA SCOUTING SOM EN METOD för att få ihop gruppen
visade sig bli väldigt framgångsrikt. Geocatching inne i stan gjorde
tjejerna samarbetsvilliga för att tillsammans hitta skatterna. Ljusspår
och lägereld uppmanade dem att mötas i reflektion och eftertanke.
Jenny har haft en nedtonad profil och låtit dem tillsammans lära sig
elda och laga mat över öppen eld. Att sova i vindskydd i -3 grader var
också något som Jenny tyckte var extremt effektivt för gruppsammanhållningen:
– Då utmanande de sig själva väldigt mycket. De var så otroligt
stolta morgonen efter när de insåg att de klarat det. Under natten
skedde det samarbete på hög nivå. De bytte av varandra som eldvakter
och sov väldigt tätt för att hålla värmen.
Jenny Vinglid
ÅRETS ALLA HJÄRTANS DAG är något som Jenny alltid kommer
att minnas. De hade köpt in ett fång med röda rosor och tjejerna hade
bakat hjärtmuffins och klippt ut hjärtan i papper. På hjärtkorten skrev
tjejerna små hälsningar till sina föräldrar och syskon. Detta var ett
stort steg eftersom många av tjejerna har väldigt dålig, eller ingen alls,
kontakt med sina familjer. Familjerna bjöds in på fika, men tjejerna
trodde inte att de skulle komma. De hade fel, berättar Jenny:
– Åh jag får tårar i ögonen när jag tänker på det. Det kom sju
mammor som fick rosor och kort där det stod vad de betytt för sina
döttrar. Det var många som kramades och grät i varandras famnar.
Det var så fint.
Samarbetet med just de här tjejerna är nu avslutat och Jenny ser
tillbaka på tiden de haft tillsammans med värme:
– Med facit i hand är jag otroligt tacksam över att ha fått göra denna
resa med tjejerna. Jag är övertygad att NSFs värderingar gjort skillnad
för dem.
”Scouting som en metod för att få ihop gruppen
visade sig bli väldigt framgångsrikt. ”
9
Vi
gör skillnad
Tjejernas egna
tankar om
samarbetet
Två av tjejerna vill gärna berätta om hur de upplevt samarbetet med NSF och Jenny.
Omständigheterna gör att de vill vara anonyma. Vi kan kalla dem Samira och Casandra.
Jenny om Samira: ”Hon är 16 år och var en kaxig och osäker tjej när jag först lärde känna henne.
Hon har utvecklats mycket under tiden som gått”. Jenny om Casandra: ”Hon är 17 år och
vi hade stora konflikter i början. Hon var otroligt hård och stöddig och det tog lång tid
innan isen försvann emellan oss. Hon släppte in mig när vi var på vår första övernattning
och vi satt eldvakt tillsammans. Vi fick möjlighet att prata i lugn och ro utan att hon
behövde ha en fasad inför de andra.”
Text: Nina Norén
Första gången du fick träffa Jenny från NSF hur tänkte du då?
Samira: Ska vi tvingas sluta dricka nu
också? Casandra: Jag visste inte ens vilka scouterna
var!
Vad har ni gjort när ni har setts?
Samira: Allt möjligt, fikat, bio, studiebesök på
sjukhuset. Varit på hajk och varit ute och gjort
massa roliga saker. När vi först fick veta vad vi
skulle göra tänkte jag: ”Glöm det! Jag gör det
inte”. Men sen var det faktiskt kul och fixa eld
och sova ute. Laga mat över elden fick mig att
tänka tillbaka på hur mina föräldrar hade haft
det i vårt hemland. Casandra: Pratat massor om allt. Haft övernattningar, lagat mat ute, gjort massa saker tillsammans. Först hatade vi i gruppen varandra,
men när vi var ute en helg lärde vi oss att vi inte
kunde göra saker utan att hjälpas åt. Det gick ju
inte att grilla marshmallows utan pinnar. Och
då fick vi hjälpas åt. Eller när vi skulle hålla vakt
vid elden på natten, inte så kul om man skulle
sitta själv.
Vad har varit det roligaste ni gjort tillsammans?
Samira: När vi var på hajk och skulle göra upp
eld. Inget fungerade. Vi skrattade så vi hade
ont i magen i flera dagar!
Casandra: När vi var i Göteborg och avslutade på Liseberg efter att ha tagit oss runt hela
Göteborg med karta och GPS och löst olika
uppgifter.
Vad har Jenny betytt för dig?
Samira: Hon har alltid varit ärlig och sagt vad
hon tycker och tänker. Hon har alltid tid, lyssnar på mig och jag har ringt henne många
gånger när jag har behövt hjälp och hon
har alltid kommit eller bara lyssnat.
Hon har följt med mig både till polisen och till sjukhuset.
10
Casandra: Jag var irriterad på henne i början,
vi kom inte alls bra överens. Jag trodde hela
tiden att hon var som socialen och hennes
snack ville jag inte lyssna på alls. Men sen
förstod jag att hon inte alls var så jobbig utan
brydde sig om mig. Är inte van vid att någon
vuxen bryr sig.
Foto : Torkel Edenborg
När har hon varit extra schysst?
Samira: När hon kom till sjukhuset mitt i
natten, jag hade ingen annan jag vågade eller
kunde ringa. Eller när hon kom med blommor till mig när jag slutade skolan. När jag
var på rättegången och hon kom dit fast hon
tyckte jag gjort fel.
Casandra: Hon var inte schysst i början, jag
var väldigt kaxig då. Men hon har alltid ställt
upp. Jag gillar hennes små lappar, som hon
stoppar lite överallt med positiva saker om
mig.
När har hon varit jobbig och ställt krav?
Samira: När hon ringt på morgonen och
frågat om jag var i skolan och jag inte var det.
Då kom hon och tvingade mig till skolan.
När hon tjatade om respekt och hur man
bemöter andra. När hon tvingade mig att
gå tillbaka och be om ursäkt för att vi kastat
saker och inte var så artiga på Netto. Då var
hon arg och besviken på oss.
Casandra: Tidigare var jag alltid så irriterad
på hennes krav om hur jag skulle uppföra
mig. Att hon tjatat på mig om hur jag ska
behandla andra och att stå för det jag gjort.
Nu förstår jag varför hon tjatat på mig för
jag var inte schysst innan. När hon varje
morgon i en månad ringde eller skickade sms
och frågade om jag var i skolan. Då var hon
jobbig!
Har Jenny haft en annorlunda roll än till exempel polis och socialtjänst?
Samira: Ja man har kunnat prata med henne
utan att det känts konstigt. Inte bara massa
tjafs om att jag måste sköta mig annars
händer det och det. Man kan skoja med
henne på ett annat sätt än vad jag kan med de
andra.
Casandra: Ja verkligen! Hon har varit mer
som en äldre syster. Vi har pratat om saker
som socialtjänsten aldrig pratat om.
11
Vi
gör skillnad
Har du någon gång haft den där känslan av
att någonting pockar på inifrån, en slags
smygande drivkraft och ständig påminnelse
om att det är någonting som bara måste få
uttryckas? En idé, tanke eller ett projekt som
du inte kan glömma och släppa taget om. Som
ständigt gör sig påmind i människor du möter,
händelser du upplever, platser du besöker. Som
om det på något sätt vore förutbestämt att du
någon gång ska ge liv åt just den där drömmen.
Det är bara tiden – och kanske även du själv –
som måste bli mogen först. Jag har länge haft
ett sådant projekt inom mig, som pockat på
min uppmärksamhet i flera år. 2013 ska det
äntligen få bli verklighet!
Text: Emma Olofsson
12
Foto : Torkel Edenborg
Projekt ÖKAR
TILLGÄNGLIGHETEN
INOM NSF
Foto : Per Trané
Glada Hudik-teatern har
varit en stor inspiration
för Emma.
N
är jag anställdes som scoutkonsulent hos NSF 2009
bar jag med mig tankar och fragment till en projektidé,
som fötts i samband med ett tidigare jobb jag haft. Jag
hade då haft förmånen att få jobba med ett kulturprojekt
tillsammans med en grupp barn och ungdomar med olika typer av
utvecklingsstörningar. Tanken med projektet var att jag skulle hjälpa
dem att hitta nya uttryckssätt, genom att lära dem olika former av
kreativt skapande. I efterhand skulle jag vilja säga att resultatet blev det
omvända.
SNARARE VAR DET JAG SOM LÄRDE MIG en massa saker. Bland
annat en enklare och mer sund inställning till livet, som jag tror att
många skulle må bra av att anamma. Barnen och ungdomarna uppvisade en enorm livsglädje som smittade av sig och gav mig en otrolig
kraft och energi, en inspirationskälla som jag återvänt till mentalt,
flera gånger sedan dess. Ganska snart efter projektets slut, började jag
spåna på hur jag skulle kunna använda mig av mina erfarenheter och
skapa ett nytt projekt där dessa fantastiska ungdomar kunde integreras
med ”normalstörda” ungdomar och därigenom hitta mervärden och
främja ny vänskap.
NÄR JAG BÖRJADE JOBBA MED SCOUTING hade jag plötsligt en
naturlig arena där mina fragment passade in som pusselbitar i en
perfekt ram. Scouting, med sitt välkomnande tilltal, sin enkla och
raka pedagogik och glädjefyllda arrangemang passade perfekt som
plattform för mina tankar. Så då var det väl bara att sätta igång och
omsätta mina idéer till en projektplan!? Tyvärr går det ju inte alltid så
lätt i praktiken och tiden står ju som bekant inte stilla. Min almanacka
fylldes snabbt med andra spännande uppdrag och plötsligt hade tre år
förflutit, utan att jag kommit vidare med mina idéer kring projektet.
Men de fanns hela tiden där och pockade på min uppmärksamhet,
ovilliga att släppa taget. Och så kom det sig att jag, i ett helt annat
sammanhang, var på en föreläsning med Pär Johansson, grundaren av
Glada Hudikteatern, och genom hans berättelser om sin verksamhet
fann jag ny inspiration att göra verklighet av mina tankar. Jag gick hem
till min kammare och började skissa på en projektplan.
När jag strukturerade idèerna insåg jag att projektet fått ytterligare
ett fokusområde, som växt fram under mina år som scoutkonsulent.
I mitt arbete har jag ofta stött på ledare som känt frustration över att
de saknar kunskap och verktyg för att på bästa sätt kunna bemöta och
stötta barn med Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (såsom
ADHD, Asbergers syndrom, Tourettes syndrom etc.), i verksamheten.
Jag känner stor empati med denna frustration och känner igen känslan från mitt eget ledarskap. Jag vill gärna försöka hjälpa till att öka
förståelsen och kunskapen kring dessa frågor och tog mig därför tid att
fundera på hur jag skulle kunna förena dessa två idéer och viljor inom
mig och det var så projektet ”Tillsammans i scouting” tog sin form.
SYFTET MED PROJEKTET är att göra scouting mer tillgängligt för
barn med olika funktionsnedsättningar, med fokus på utvecklingsstörningar och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, samt stärka
dessa barns självkänsla, genom personlig stimulans, utveckling och
gemenskap. Ett annat syfte med projektet är att sedan sprida insamlad
kunskap, erfarenhet och information vidare för att på så sätt göra NSFs
scoutkårer tryggare och bättre föreredda i mottagandet av barn och
ungdomar. Genom att förbättra samspelet och kommunikationen
med dessa målgrupper vill vi minska utanförskap och främja integration och ny vänskap.
PROJEKTET KOMMER ATT GENOMFÖRAS i flera steg, med en erfarenhetsgrundande pilotstudie, i form av fritidsscouting på en särskola.
Utefter dessa erfarenheter och annan insamlad information och
kunskap kommer ett stödmaterial till scoutkårerna att utarbetas, för
att underlätta mötet med dessa målgrupper. Just nu letar jag inspiration från liknande projekt och undersöker vad som tidigare gjorts i
NSF och övriga scoutrörelsen inom detta område. Har du kunskaper
eller erfarenheter som du tror att jag kan ha nytta av i detta projekt?
Hör gärna av dig till mig! [email protected]
13
V i ngj öe tr ts k i l l n a d
SOMMARLÄGER
FÖR utsatta BARN
Under två olika veckor i juli kommer barn och ungdomar, hemmahörande i Kronobergs län,
samlas på IOGT-NTO:s kursgård Aspan för att uppleva härliga lägerveckor tillsammans.
Lägerdeltagarna som är åldrarna 12–20 år har alla en gemensam nämnare, nämligen att
de är uppväxta med olika former av missbruk i hemmet. Lägrets existens beror på ett
fantastiskt ideellt engagemang och fint samarbete mellan projektet Hand-i-hand
och organisationerna Familjefrid och NSF.
Text: Nina Norén Foto: Torkel Edenborg
14
I
nitiativet och pengarna till sommarlägret kommer
från början från de två privatpersonerna Cenneth Carlsson och
Jocke Wickström. Utan egen direkt koppling till Nykterhetsrörelsen blev Jocke och hans musikgrupp ”Väderlek” inhyrda för
en spelning i IOGT-NTO:s lokaler på Vattentorget i Växjö. Spelningen
var uppskattad och efteråt frågade en kvinna om hon kunde köpa
deras CD-skiva. Vid den tidpunkten hade de inte ännu inte spelat in
någon skiva. Kvinnan uppmanande dem att spela in en och sälja den
till förmån för barn och ungdomar som lever i missbruksmiljöer.
I EGENSKAP AV FAMILJEFAR KLAPPAR JOCKES HJÄRTA extra
hårt för utsatta barn. Han berättar att han omedelbart kände att det var
något han ville engagera sig i:
– Jag är som jag är. När jag får en idé vill jag göra något med den
direkt.
Han knöt till sig Cenneth, som tidigare engagerat sig i insamlingar
till Haitis barn, och tillsammans bildade de projektet Hand-i -Hand.
Kort därefter knöt de också till sig Lions för att knyta nya kontakter
och också för att ha en större organisation som kunde hantera projektets inkommande pengar. Nu kunde deras arbete påbörjas på allvar.
SKIVAN SPELADES IN OCH MED DEN SOM UTGÅNGSPUNKT
började killarna använda sina kontakter från den lokala företagsvärlden. De bokade in möten med vd:ar och marknadsansvariga på stora
och små företag för att få dem att bidra ekonomiskt till projektet. I
utbyte för en donerad slant fick företagen CD-skivor som tack samt att
de fick synas inuti skivkonvolutet. Insamlingen gick betydligt lättare
än de trott berättar Jocke:
– Vi har fått ett väldigt positivt bemötande. Nästan alla företag har
bidragit för att de vill det. Att synas på det medföljande konvolutet och
få positiv publicitet har varit sekundärt. Det är uppenbart att det finns
en stark vilja att hjälpa till och det finns mycket pengar.
Parallellt med sina besök hos företagen har de också samarbetat
med Sensus för att på så vis få hjälp att kommunicera budskapet.
Tillsammans med Curt Thapper som de tidigare mött på
IOGT-NTO, så formades idén till att göra ett sommarläger. Curt
jobbar med Glimten/Familjefrid, som är en gruppverksamhet för barn
och ungdomar med erfarenhet av att leva med någon med problem
med alkohol eller droger. Verksamheten består av stödgruppsamtal
där barnen och ungdomarna blir stöttade av varandra med coaching
av en behandlare. Curt berättade att han ofta fick höra av deltagarna
att det kändes så tomt när gruppsamtalen nått sitt slut. Kanske kunde
Hand-i-Hand finansiera ett sommarläger där gruppsamtalen kunde
fortsätta och fördjupas?
SAGT OCH GJORT 2012 BLEV ÅRET då första lägret anordnades.
Lägret blev succé och deltagarna trivdes som fiskar i vattnet på IOGTNTO:s anläggning Aspan utanför Ronneby. En 17-årig tjej som var
med på lägret berättar om hur hon upplevde det:
– Det bästa med lägret var gemenskapen vi skapade i gruppen. Om
man har liknande problem som jag så tycker jag att man absolut ska
åka dit. Man får underbara minnen och vänner för livet och så upplever man så fantastiskt roliga dagar. Att åka på det lägret var det bästa
jag gjort i mitt liv än så länge!
Inför årets läger kommer förmiddagarna återigen bestå av gruppsamtal. Nytt för i år är att NSF kommer att bidra med scoutverksamhet
på eftermiddagar och kvällar.
ATT NSF KOM IN PÅ ETT HÖRN I DETTA VIRRVARR av nätverkande beror på scoutkonsulenten Ellen Holm. Hon är också en mästare
på att nätverka och idén till att tillföra scouting till sommarlägret
uppkom under en promenad runt Växjösjön, berättar Ellen:
– Jag tog en promenad med Anneli som jobbar som behandlare på
Glimten/Familjefrid. Vi känner varandra lite grann eftersom vi jobbar
ihop med en tjejjour här i Växjö. Tillsammans kom vi under promenaden på att det skulle vara toppen att kombinera våra verksamheter.
Ellen och kollegan Anders Andersson kommer dela upp barnen i
två patruller och introducera traditionell scouting. De kommer exempelvis lära sig paddla, segla, elda och laga mat ute med scoutmetoden
som utgångspunkt.
Sista kvällen kommer de att få använda sina nyfunna kunskaper och
tillsammans få sätta upp en vindskydd och sova ute om de vill. Ellen
tycker det är viktigt att schemat inte blir för fullspäckat och är noga
med att lämna mycket utrymme åt reflektion:
– Lägerdeltagarna är ju delvis på plats på lägret för att bearbeta
jobbiga upplevelser. Scouting kan säkert bli en betydelsefull byggsten
i denna process. Jag hoppas att scouting kan bli en ventil för dem
och att de kommer fortsätta delta i vår ordinarie scoutverksamhet
till hösten.
15
Vi
gör skillnad
Foto : Nina Norén
Det här är
Trygga Möten
Scouternas vision är en scoutverksamhet där övergrepp inte förekommer och en rörelse
med modiga ledare som reagerar och agerar mot alla former av övergrepp mot och mellan
barn och ungdomar. Utsätts en scout eller ledare trots allt för någon form av övergrepp
ska det omedelbart åtgärdas. Genom arbetet Trygga Möten rustar Scouterna ledare
så att de blir modiga att agera om något händer.
Text: Från Scouterna
T
16
rygga Möten är en verksamhet i Scouterna som startade
2005 och som syftar till att allt Scouterna gör ska vara tryggt
och säkert och fritt från övergrepp. Genom ledarutbildningen Trygga Möten och stöd och rådgivning till kårer och
föräldrar om någon utsätts för övergrepp, arbetar Scouterna ständigt
för att bli tryggare och säkrare. Idag ska alla scoutledare utbildas
i Trygga Möten och alla ledare över 15 år som har återkommande
kontakt med barn genomför också utbildningen på nytt var tredje år.
Foto : Jonas Elmqvist
Trygga Mötenutbildning
till alla ledare 2013
Vid Scouternas stämma, Demokratijamboreen
2012, fattades beslut om att Trygga Mötenutbildning ska vara obligatoriskt för alla ledare
i Scouterna. Ansvaret för att ledare genomför
en Trygga Möten-kurs ligger på kårstyrelsen
och under 2013 ska alla ledare i Scouterna som
omfattas av nedanstående definition ha deltagit i
någon form av Trygga Möten-kurs.
Nytt projekt ska ge fler barn
och ungdomar trygga möten
Scouterna får i år 2,4 miljoner i projektbidrag av Allmänna arvsfonden för att vidareutveckla Trygga Möten. Tanken är att barn och unga ska stå bättre rustade
för att skydda sig själva och andra mot alla former av
övergrepp. Arbetet görs i samarbete med KFUM och i
dialog med andra ideella organisationer som bedriver
verksamhet för barn och ungdomar.
Sedan sju år tillbaka har Scouterna under konceptet Trygga Möten
arbetat aktivt för att skapa en trygg och säker verksamhet, fri från alla
former av övergrepp.
– Hittills har Trygga Möten fokuserat på att göra scoutledarna
medvetna och uppmärksamma på övergrepp, och känna sig trygga
i att snabbt agera om något sker. Nu tar vi nästa steg och utvecklar
metoder för att barn och unga ska få en ökad beredskap att skydda
sig själva och andra mot övergrepp, säger Carin Grundberg-Sandell,
projektledare på Scouterna.
Vidareutvecklandet av Trygga Möten görs i samarbete med KFUM
och i dialog med andra ideella organisationer som bedriver verksamhet för barn och ungdomar.
PROJEKTET SOM LÖPER ÖVER TRE ÅR ska även inkludera fler
ideella organisationer med verksamhet för barn och ungdomar. Bland
annat ska ideella organisationer kunna certifiera sig i förebyggande
arbete mot övergrepp, och projektets metoder och aktiviteter ska göras
tillgängliga för fler. Inte minst ska projektet leda till att fler barn och
unga känner till barnkonventionen och vilka rättigheter de har.
– Vår ambition är att barn ska bli mer aktiva själva, utan att vuxna
backar från sitt ansvar, säger Carin Grundberg-Sandell.
Metoder bygger på nolltolerans – med beredskap för att agera och
sätta stopp för alla tendenser till kränkningar omedelbart.
ETT FÖRSTA STEG I VIDAREUTVECKLANDET blir att göra en
pilotstudie, där situationer och händelser som oroar barn inom Scouterna och KFUM kartläggs. Arbetet startar så snart som möjligt, och
medlemmar som är intresserade av att engagera sig mer i frågan har
möjlighet att kontakta Carin Grundberg-Sandell för mer information.
Kårstyrelsen har det löpande ansvaret för att informera
nytillkomna ledare om att Trygga Möten är en obligatorisk
kurs och om vilka kursalternativ som finns. Kåren beslutar hur
snabbt efter att en ledare börjat som den ska ha genomfört
Trygga Möten-kursen. Kårstyrelsen har också ansvaret för att
ledare vart tredje år återigen genomför kursen.
Alla som har någon form av ledaruppdrag och är över
15 år och återkommande träffar barn i Scouterna ska ha
utbildning i Trygga Möten. Med återkommande menas
att man vid flera tillfällen deltar i exempelvis scoutmöten,
övernattningar och läger eller att man till exempel träffar
barn i scoutlokalen om man är stugfogde eller lokalansvarig.
Därutöver tillkommer kravet på utbildning för alla anställda
i Scouterna samt för medlemmar i Scouternas centrala
och regionala ideella arbetsgrupper, även om de inte
återkommande träffar barn. Detta gäller även för de som
är förtroendevalda i scoutkårens, distriktets, regionens eller
Scouternas styrelse, även om de inte återkommande träffar
barn. Bakgrunden är att utbildningen Trygga Möten också
skapar förutsättningar för förtroendevalda att förebygga och
hantera krissituationer och bristande rutiner i verksamheten.
Med barn menas alla under 18 år.
Scouternas styrelse anser att minikravet är att ledare
genomför webbkursen Trygga Möten. Scoutkårernas styrelse
eller ledarens uppdrags- eller arbetsgivare beslutar i vilken
form ledare ska göra kursen. De olika alternativen till att
genomföra webbkursen enskilt är:
1. Trygga Möten-kurs som genomförs i kåren eller i annat
sammanhang och som leds av ackrediterad kursledare
som är utbildad Trygga Möten-kursledare.
2. Trygga Möten-studiecirkel som genomförs med stöd av
studiematerialet Trygga Möten.
3. Genomförd ledarutbildning Scout där Trygga Möten varit
en del i kursen.
4. Att göra webbkursen tillsammans med andra i en grupp
Kårstyrelsen, uppdragsgivaren eller arbetsgivaren har
ansvaret att sköta registreringen när ledare eller anställd
genomfört Trygga Möten-kurs. enklast är att ledare eller
anställd visar kursintyget och att det registreras i NSFs
medlemsregister Madicken. Kåren, uppdragsgivaren eller
arbetsgivaren avgör om Trygga Möten-kurs som genomförts
före 2013 ska registreras som genomförd kurs. Trygga
Möten-kurs ska förnyas vart tredje år och då är minimikravet
att ledaren genomför webbkursen.
Mer information kring Trygga Möten samt webbkursen
finns på Scouternas folkhögskolas hemsida. NSF kontakt är
Niklas Johansson, [email protected].
17
Ting 2013
Att åka på Ting
ZZzzzz...Acklamation, motion och presidium är ord som kan avskräcka många.
Scouting handlar väl om att ha kul – inte sitta på möten med svåra begrepp? Vi hängde
med Sara Arvidsson på hennes första Utmanarscout-Ting för att ta reda på om det
VERKLIGEN är möjligt för unga scouter att göra sin röst hörd i NSF.
Text: Emelie Svensson Foto: Alexander Ehn
Namn: Sara Arvidsson
Ålder: 18 år
Scoutkår: Sösdala NSF
Aktuell: Åkte på sitt första Ting
18
S
ara Arvidsson, 18, hoppar på
tåget i Helsingborg där hon går i
skolan. Det är fredag – dags för helg
och Ting i Kåhög utanför Göteborg.
Hon är lite nervös. Sara ville nämligen bara
vara så kallad suppleant, eller ersättare. Men
hon blev istället ombud som har rätt att
rösta på tinget, eftersom att de var så få från
hennes kår som skulle åka till Göteborg.
– Det kändes faktiskt sådär. Jag har ju inte
varit på Ting innan och kände inte att jag
hade koll på alla handlingar eller var helt
förberedd. Men det är ju ändå en upplevelse
och någon gång ska ju vara den första. Det
kan gå lite hur som helst, säger Sara.
Tåget är jätteförsenat. Såklart. Men Sara
och hennes vänner kommer ändå fram bland
de första till ängen med det röda huset. Än
så länge är det bara arrangörer på plats så de
sätter upp tältet och väntar på de andra. En
efter en kommer ett 60-tal scouter till årets
Ting.
Nere i hallen i det röda huset ligger
en drös med skor huller om buller. Upp för
en trappa, på ett slags loft, sitter deltagarna
i uppställda rader med blickarna riktade
mot Tingets presidium. Det är varmt i det
lilla utrymmet, trots att våren inte riktigt vill
komma. Syret håller på att ta slut.
– Aah! Den värmebölja man gick upp i här
är lukten av demokrati, skojar NSFs ordförande Fredrik Torberger som kommer upp
för trappan.
I början av Tinget säger Sara Arvidsson
att hon mest försökte hänga med i förhandlingarna.
– Jag kollade mycket vad Eddy, som
kommer från min kår, gjorde. Vi är rätt så
jämna i vad vi tycker, säger hon.
– Ibland har jag tappat koncentrationen
och inte hängt med. Då får man liksom prata
med den brevid och fråga ”vad händer?”. Då
och då har jag inte röstat för jag vill inte rösta
när jag inte EXAKT vet vad det handlar om.
Då kan jag lika gärna lägga ner min röst.
Det är söndag. Helgen har gått snabbt och
Tinget är inne i slutförhandlingarna. Under
dagarna har de hunnit med diskussionsgrupper, femkamp och festkväll med pizzabuffé
också. Idag kommer de mest avgörande
omröstningarna.
– Dricker du kaffe?
– Nej, och jag planerar inte att börja.
Framför alla utmanarscouter står tre
personer. De ser lite nervösa ut och skickar
micken mellan sig under utfrågningen.
Det är de tre som ska väljas in i UScK, alltså
kommitén som är vald av Tinget och ska
representera utmanarscouterna i förbundet.
Alla får ställa frågor innan man kan komma
att välja in dem. En del mötesdeltagare är
oroliga att det är svårt att hinna med båda
skolarbete och att vara en hängiven UScK:are.
– Det är ganska tidskrävande att sitta i
UScK. Känner ni att ni har den tiden?
– Ja. Har jag inte tiden så kommer jag att ta
mig den tiden, svarar en av kandidaterna.
Plötsligt ropar någon ”Streck i debatten”.
Det innebär att man vill att debatten kring en
fråga ska avslutas. Mötet beslutar att införa
streck i debatten och då får man skriva upp
sig på talarlistan vilket betyder att de som
fortfarande har frågor får ställa dem. Sedan
är det stopp och man går till beslut.
– Om ni skulle vara en möbel, vilken skulle
ni vara? Frågar någon.
– Vad tycker ni om bandet Kent? Frågar
en annan.
Två av kandidaterna har inte lyssnat på så
många av Kents låtar och tycker inte heller
om dem särskilt mycket.
– Det har i alla fall jag! Jag älskar Kent!
”Då och då har jag inte röstat för jag vill inte rösta när jag inte EXAKT vet vad
det handlar om. Då kan jag lika gärna lägga ner min röst.”
19
Ting 2013
Säger den tredje och tar mikrofonen.
Ett ironiskt sus går genom salen.
– Vad tycker ni om Piggelin?
– Hur många vänner har ni på Facebook?
– Jag har precis lagt till min mamma, så
nu har jag 201 vänner, säger en kandidat och
river av ett par skratt.
Det märks att mötet närmar sig sitt
slut. Men det är inte riktigt sådana frågor
som kanske NSFs Förbundsstyrelse skulle
fått på stora förbundsmötet, FM.
TINGET 2013
5–7 april i Kåhög utanför Göteborg.
Arrangeras av utmanarscoutlaget Mupparna
från Utby Scoutkår.
På Tinget beslutar utmanarscouterna i frågor
som rör deras verksamhet, till exempel
vilka arrangemang som ska bli tilldelade
reseutjämning. I NSF har utmanarscouterna
en egen motsvarighet till förbundsstyrelsen
– Utmanarscoutkommittén (UScK). Deras
uppdrag är bland annat att ta tillvara på
utmanarscouternas intressen och behov
samt se till att de beslut som fattas på Tinget
genomförs. Tinget väljer ledamöterna i UScK
och godkänner också utmanarscouternas
budget för kommande år.
De nya som valdes in är: Thea Folke, Annelie
Ödman samt Emil Löwengren.
20
– Absolut inte. MEN, även om det är
irrelevant för saken så är det en skolning i
hur den demokratiska processen fungerar.
Det visar att man kan ställa frågor till de
som kandiderar till olika poster, säger Erik
Hansen som är Utmanarscouternas kontakt i
förbundsstyrelsen.
Han tycker att det är självklart att man kan
påverka förbundet som ung scout.
– Genom att engagera sig, först och främst
på Tinget. Men även i kåren och därigenom
till FM. Om man motiverar varför man vill
förändra något i sin kår kan man till och med
bli skickad som ombud till FM. Det finns
många vägar att påverka genom: enskilt, med
kåren, med distriktet eller Tinget.
Men lyssnar förbundet verkligen på unga
scouter sedan?
– Ja, det skulle jag vilja påstå eftersom
cirka 15 procent av ombuden är utmanar­
scouter eller yngre på FM.
Däremot vill Erik Hansen understryka
att det tyvärr varit dåligt med förslag från
Tinget till FM de senaste åren. Men i helgen
har utmanarscouterna i alla fall beslutat att
skicka vidare ett förslag. Det är enligt Sara
Arvidsson den motion som varit den stora
brännfrågan under helgen: Tobakspolicyn.
Den innebär att man ska dra upp liknande
riktlinjer och förbud mot tobak på scoutarrangemang som för alkohol.
– Jag röstade för att vi ska skicka policyn
till FM. Men jag var inte helt överens om hur
vi skulle nå dit. Sådant ska man inte stressa
fram. Jag säger inte att vi gjorde det, men jag
vill inte att det ska bli ett halvdant förslag,
säger Sara.
– Jag var inte så påläst och känner inte till
hur NSF ställt sig i frågan tidigare. Därför
hade jag velat att man tog fram en grupp som
undersökte hur till exempel UNICEF och
JUNIS har det, så vi kan ha en gemensam
policy. Då hade jag känt mig tryggare med att
skicka förslaget till FM.
Sara tycker absolut att unga kan göra
sina röster hörda inom NSF och hon tycker
att vuxna verkar lyssna på ungdomar mer
och mer.
– Men vi unga kanske inte alltid säger
något. Då blir vi inte hörda eftersom vi inte
utnyttjar vår rätt att prata.
Hon har själv aldrig erfarit att man inte
lyssnar på henne i kåren, men hon har hört
andra som känner att hur mycket de än säger,
hörs de inte.
– Det kan till exempel vara en vuxen som
säger samma sak som en själv, bara med en
liten förändring. Då kan de andra säga ”Ja,
men det är ju ett jättebra förslag! Varför har
ni ungdomar inte tänkt på det?”. Sånt blir
man frustrerad över, säger hon.
Alma Karlsson, 16, som är ganska ny i NSF
åker också på sitt första Ting. Hon tycker att
det verkar vara en självklarhet att man tar
upp saker på Tinget för att sedan skicka det
till FM där andra, äldre, tar förslagen seriöst.
– Jag var medlem i KFUM tidigare och där
tänkte man aldrig så. Våra Ting handlade
bara om vad vi utmanarscouter kunde göra
för oss själva, tycker jag.
Slutligen svarar ombuden med ett rungande ”ja” och ordföranden bankar med sin
klubba. Kandidaterna till UScK är valda och
en stor applåd sprider sig genom rummet.
Tinget avslutas med att UScK börjar dansa
till en technoversion av en Björnes Magasinlåt. Det bestämdes i år att det ska vara så på
Tinget. Fler och fler går upp på ”dansgolvet”
och mötet avslutas i ren euforisk dans. Sara
dansar också. Sedan är det avsked efter
avsked och alla tar bussen till Centralstationen för att spridas över landet igen. Några
fäller de sista tälten ute på ängen i Kåhög.
Sara tycker att om man kan och orkar
så ska man absolut åka på Ting.
– Det är både jobbigare och roligare än
man kan tro. Man har såklart jättekul men
måste också vara väldigt koncentrerad emellanåt. Det har varit en väldigt annorlunda
och rolig helg. Händelserik och intressant.
Allt från intensiva diskussioner om tobakspolicyn till stunder då det spårade ur totalt,
som dansen här på slutet, säger hon.
I framtiden vill hon vara mer insatt innan
hon åker på Ting eller FM.
– Att engagera mig på detta sätt inom
scouterna är definitivt något jag vill fortsätta
med. Med tiden vågar jag kanske vara ombud
på FM.
Tror du att unga scouter verkligen kan påverka i NSF-förbundet?
Foto : A lexander Ehnw
Lukas Mattsson, 19, Åby:
– Ja, definitivt. Det tycker jag
absolut. Vi kan ju här på Tinget
komma med förslag som vi kan
skicka vidare till förbundsmötet.
Men man kan ju även som ensam
motionär lägga förslag på FM.
Så jag tycker absolut att vi kan
påverka.
Agnes Olofsson, 18,
Östersund:
– Jag hoppas det i alla fall. Jag har
inte varit med så jättelänge. Men
jag tror det, det känns så.
Max Reidal, 17, Utby:
– Ja. Eller jag vet inte, jag har faktiskt inte haft mycket erfarenhet av
styrelser och liknande. Det här är
första Tinget jag åker på. Men vad
jag förstått så är det mycket som
når hela förbundet senare.
Lovisa Friman, 15, Moheda:
– Ja,det är klart. Vi kommer ju
sitta på FM lite längre fram. Då
är det ju bra med våra åsikter och
vad vi tycker, eftersom vi kommer
ta över sen. 21
Vi
gör skillnad
Öka samhällsengagemanget
i din scoutkår
Symbolen ”lokalt och globalt samhällsengagemang” är en del av scoutmetoden.
Och runt om i världen gör scouter insatser för miljön och samhället. I hela världen finns
det 38 miljoner scouter. Det är fyra gånger så mycket människor som det bor i hela Sverige.
Om alla de scouterna gör en god gärning om dagen så blir det nästan dubbelt så många goda
gärningar som det finns antal människor i världen. Genom att vi scouter hjälper till,
även med små saker, kan vi göra världen bättre.
Text: Från Scouterna
F
ör att få inspiration kring
hur man i kåren kan engagera sina
scouter att bli mer samhällsengagerade har Scouterna tagit fram en
väldigt användbar digital presentation. Det
är en hemsida, som anpassar sig till både
mobil, läsplattor och datorn. Scoutledarna
22
kan bära med sig tipsen om samhällsengagemang i fickan, helt enkelt. I materialet
kan scoutledarna klicka sig runt och läsa
om FN:s millenniemål, hur man kan koppla
målspår till samhällsengagemang och hur
man kan arbeta med märken samtidigt som
man jobbar med att skapa en medvetenhet
om möjligheter och problem i samhället. Det
finns en hel uppsättning klockrena aktivitetstips, som är värda att kolla in.
GÅ IN PÅ www.scouterna.se/samhallsengagemang och var med och gör skillnad du
också!
Hoppas att materialet kan
vara en push i rätt riktning
Nathalie C. Andersson är upphovsmakaren till den digitala presentationen som handlar
om samhällsengagemang. Scouting Spirit träffade henne för att höra om hur tanken
var när materialet togs fram, vilka aktiviteter hon gillar bäst och om hon är en
person som själv gör extra mycket skillnad.
Text: Nina Norén
Hur kom det sig att du
blev ansvarig för att ta
fram materialet?
– Jag är ju scout
sedan tidigare och
tyckte att det lät som ett
meningsfullt uppdrag.
Så jag sökte och fick
Nathalie C. Andersson. jobbet. Under tre
månader var jag anställd av Scouterna och
gjorde materialet från idé till färdig produkt.
Exakt vad var din roll?
– Att ta fram ett digitalt material om på
samhälls­engage­mang. En slags guide kring
hur man kan jobba med de här frågorna på
ett praktiskt sätt i scoutkåren, genom olika
aktiviteter, filmer och information om FN:s
millenniemål.
Varför tycker du att man ska gå in på
www.scouterna.se/samhallsengagemang?
– Framför allt för att det finns väldigt mycket
konkreta tips där. Man kan lära sig om olika
sätt att engagera sig. Sedan finns det många
bra specialskrivna aktiviteter för de olika
scoutåldrarna.
Har du någon favoritaktivitetet av de ni
tipsar om?
– Absolut! Vi tog fram två äventyr: ”Digerdöden” och ”Biståndsäventyret”. De går ut på
att man leker, klär ut sig och gör uppgifter.
Och utifrån det vi är med om i leken kan
vi göra kopplingar till dagens samhälle.
På så vis kan det vara lättare att närma sig
ämnen som HIV, som annars kan vara svåra
att ta upp med scouterna. När vi testkörde
”Digerdöden” på årets Äventyrskurs med 24
scoutledare så var det många som tyckte att
det var coolt att det går att använda äventyr
för att skapa förståelse. Att det går att leka in
nya insikter.
Gör du ofta skillnad själv? Hur?
– Jag engagerar mig i första hand genom att
bry mig om mina medmänniskor. Samhällsengagemang behöver ju inte vara att plocka
skräp eller åka utomlands och vara volontär.
Jag lyssnar och uppmärksammar vuxna och
barn i min omgivning. Och så försöker jag
engagera andra i Scouterna, för jag tror verkligen att scouting kan göra skillnad.
Tycker du scouter är bättre på att vara
samhällsengagerade än samhället i stort?
– Det är en svår fråga. Det finns ju andra
ideella grupper som är betydligt mer engagerade ... Generellt sett har vi nog en tendens
inom Scouterna att fokusera inåt mot den
egna rörelsen, vilket gör att vi tappar fokus
utåt. Men jag tror absolut att vi kan göra skillnad om vi lyfter blicken, tittar utåt och inser
att det vi gör faktiskt spelar roll.
Ser du en positiv utveckling ändå?
– Jo, men det är klart. Det händer positiva
saker hela tiden. Jag vet en scoutkår som
samlar in glasögon för att skicka till Uganda,
och en annan som gjort aktiviteter för
ensam­kommande flyktingbarn. Det är inte
svårt att göra skillnad! Jag hoppas att materialet kan vara en push i rätt riktning och
visa hur man kan jobba med samhällsenga­
gemang i det lilla.
23
Aktivieter som uppmanar till
reflektion och handling
På www.scouterna.se/samhallsengagemang finns det specialskrivna aktiviteter som är värdefulla
att ta del av. Mer avancerade och tidskrävande aktiviteter blandas med kortare som man kan
lägga in som komplement till det vanliga scoutmötet om man har 15 min över. Här i tidningen
presenteras en handfull, men vi uppmanar er verkligen att gå in på sidan och ta del av helheten.
Eviga sopor
Hur lång tid tar det för vissa sopor att förmultna och försvinna? Vissa
saker vi människor slänger tar lång tid för jorden att hantera och bryta
ner. Låt Scouterna få lista ut hur lång tid det tar för olika sopor att
förmultna.
Lägg ut ett långt rep som en tidslinje. Placera en tidsangivelse i
början av linjen (två veckor) och ett annat årtal (1 miljon) i slutet av
linjen så att scouterna får se hur stor skalan är.
Scouterna kommer nu att få ett gäng olika saker (eller med bilder
på sakerna, detta är dock mindre pedagogiskt) som de skall placera
utmed tidslinjen beroende på hur lång tid det tar för saker att försvinna och brytas ner av naturen. Nedbrytningstiden, helt enkelt. Låt dem
resonera i patrullen om vart de skall lägga sakerna.
Gå sedan igenom tidslinjen med dem för att se om de har fått rätt
svar.
De olika typerna av avfall och år (rätt svar):
•Matrester och spillning: 2 veckor.
•Tidningar: 3–12 månader.
•Tuggummi: 5 år.
•Läderstövlar: 50 år.
24
•Aluminiumburkar: 200–500 år.
•Plastpåsar: 400 år.
•Glasflaska: 1 000 000 år.
•Mobiltelefon och batterier: mer än 1 000 000 år.
Reflektera: Hur kommer det sig att vissa saker försvinner fortare än
andra? (Matrester bryts snabbt, eftersom insekter snabbt äter av det.
Men insekter äter inte saker som glas och metall, därför kommer detta
att ligga i naturen under många år.)
Om aktiviteten
Passar för: Upptäckarscout, Äventyrarscout, Utmanarscout.
Tidsåtgång: 15 minuter.
Aktion: Hur kan vi göra för att minska den mängd sopor
som vi skapar? Kan vi slänga mindre saker? Välja andra
material?
Material: Ett rep (25 meter).
Laminerade A4 papper med två olika år på.
Laminerade A4 papper med bilder av olika saker på.
Rättviseleken: rättvist fördelat?
Koldioxidavtryck: Hur långt har
kläderna färdats?
Allting vi äger, äter och har på oss har någon gång tillverkats. Och när
saker tillverkas lämnar de spår i miljön. Allt vi tillverkar påverkar vår
omgivning i form av utsläpp av växthusgaser, antingen via transport
eller via den direkta tillverkningen. Detta kallas även för koldioxidavtryck.
Fråga scouterna om de kan komma på en händelse (till exempel en
flygresa) eller en produkt (till exempel ett par jeans) som skapar koldioxidavtryck. Berätta att en stor del av koldioxidutsläppen kommer av
transporter, att varor har transporterats lång väg med tåg, flygplan,
båt och lastbil. Just längre resa desto större koldioxidavtryck, eftersom transporter kräver bränsle och bränslet avger koldioxid när det
förbränns.
Nu ska scouterna själva få undersöka hur långt olika produkter har
färdats. De får i patrullerna en korg med olika saker som har köpts
i Skandinavien. Uppdraget är enkelt: de skall ta reda på var varje
produkt kommer från (var den har tillverkats).
När de har tagit reda på produkternas ursprung skall de skriva ner
dem på ett papper och lämpligtvis pricka för detta på en världskarta så
att det blir mer tydligt hur långt produkterna har färdats.
Efter att ni har kollat på sakerna kan scouterna titta var deras egna
kläder kommer ifrån. Välj ett av plaggen ni har på er, som en jacka
eller tröja eller scoutskjorta och ta reda på var den kommer ifrån (det
står oftast på tvättlappen i plagget).
Reflektera: Hur kan vi göra för att undvika produkters långa resor
över hela världen? Hur är det möjligt att minimera en produkts resa?
(Ett förslag kan vara att köpa lokalt producerade produkter).
– Vissa saker behöver transporteras långt för att vi ska kunna
konsumera dem. Till exempel är det ju svårt att odla bananer i Sverige.
Ska vi avstå från att köpa produkter som har färdats lång väg?
– Finns det några andra lösningar (som att köpa ekologiska bananer som inte har besprutats med så mycket medel, som också orsakar
koldioxidavtryck när medlet tillverkas, utöver det faktum att bekämpningsmedlen inte är bra för naturen).
Om aktiviteten
Passar för: Upptäckarscout, Äventyrarscout, Utmanarscout.
Tidsåtgång: 20 minuter.
Material: En världskarta. En korg med saker (kläder,
leksaker, elektronikprylar) som har köpts i Sverige.
Låt Scouterna se på en film, kanske om fattigdom eller hunger. Låt
hälften av scouterna sitta i en soffa, andra hälften på golvet.
Scouterna i soffan får mycket popcorn att äta under filmen, scouterna på golvet får mycket mindre popcorn. Efter halv tiden: byt.
Reflektera: Hur kändes det att ha mindre mat än de andra? Delade
vi med oss?
•Varför har vissa mer än andra?
•Vad kan vi göra för att minska skillnaderna?
•Hur ser det ut i världen? Vem har mest popcorn, vem har minst?
Om aktiviteten
Passar för: Spårarscout, Upptäckarscout, Äventyrarscout.
Tidsåtgång: 15–45 minuter.
Material: Film, popcorn.
Reflektionsstund: vem är jag?
Kör en reflektionsstund i slutet av ett möte. Varva ner, tänd ljus och låt
scouterna fundera över sig själva och sitt liv.
Fråga dem var de är födda. Låt dem tänka efter. Var i Sverige, eller
var i världen. På ett BB eller någon annanstans? Är någon av dem
kanske född för tidigt? Har de legat i kuvös? Hur mycket vägde de när
de var nyfödda?
Berätta att runt om i världen ser det väldigt olika ut när barn
kommer till världen. I vissa länder finns det inga BB:n. Det gör att
mammor eller barn ibland dör.
Reflektera: Hur hade det varit ifall scouterna hade fötts i ett skjul
i stället? Hade de varit samma? Hade det gjort någon skillnad? Och
hade scouterna varit annorlunda om de fötts någon annanstans i världen, tror de?
Om aktiviteten
Passar för: Upptäckarscout, Äventyrarscout, Utmanarscout.
Tidsåtgång: 15 minuter.
25
Personligt
26
Nykterhet
känns naturligt
– Jag kan inte förneka att det var kul att vara full, säger Alma Karlsson, 16. Men allt det där
ligger just nu bakom henne. Resan med en NSFare till Chicago i somras förändrade allt.
Text: Emelie Svensson Foto: Alexander Ehn
A
lma sätter sig på den nötta träbänken, rättar till håret
och lägger benen i kors. Strax ska hon ta sig till Göteborgs
centralstation för att åka hem från Tinget. Och det var just
på tågstationen i Västsverige som man kan säga att hennes
drickande slutade. Här träffade hon utmanarscouten Evelina för ett
halvår sedan eftersom de skulle åka till Chicago från Landvetter tillsammans.
– Vi hade bara pratat lite på Skype och var vänner på Facebook
innan dess. Men vi klickade med en gång, säger Alma.
De skulle resa till Girls Ward Forum dit flickscouter från hela världen åkte för att umgås men också ha workshops och lära sig om FN:s
Millenniemål, alltså hur man kan minska världens fattigdom.
Innan resan hade Alma inte tänkt så mycket överhuvudtaget på
nykterhet och vad det innebär.
– Men så träffade jag Evelina och tänkte att – jag kan ju fråga henne
lite i alla fall. Hon började glatt berätta om alla sjuka människor inom
NSF som är jättehärliga. Galna arrangemang och så. Jag tänkte ”wow
vad underbart. Det låter som scouting fast hundra gånger bättre”,
säger Alma.
Hon har varit medlem i förbundet KFUM tidigare genom sin
scoutkår Bunkeflo utanför Malmö. Men numer är hon alltså ensam
direktansluten till NSF, utan sin kår.
I slutet av sommaren bestämde hon sig.
– Jag funderade inte så mycket på att byta till NSF. Det är inte som
att jag går runt i min vardag och tänker hela tiden nu att ”åh, jag är
nykterist”, utan det var bara naturligt.
Hösten 2009 började Alma i sjuan. Hon säger att det var
någon gång då som hon började umgås med en äldre tjej på samma
skola .
– Hon var något av en fjortistyp med dåligt självförtroende. Då
började jag dricka för första gången. Jag drogs ju med i det där att ”åh,
det är häftigt att röka, dricka och klä sig i för små kläder”, säger Alma.
Hon medger att hon självklart hade roligt många gånger när hon
drack. Men de sista gångerna innan hon blev medlem i NSF hade hon
inte kul.
– Det blev för mycket och jag mådde väl inte så bra. Dagen efter
kände jag alltid: jaha, nu är jag bakis och det var inte kul. Då kom jag
att tänka på att det hade varit mycket roligare att vara på scoutläger
under helgen istället. Så jag bytte förbund och sedan var det liksom
ingen mer alkohol i min värld.
I Almas familj är det vardag att man tar ett glas vin på fredagskvällen. Själv är hon inte helt emot att andra dricker alkohol, men däremot
tycker hon att det är fel att det är socialt oaccepterat att INTE dricka.
– Det är den biten jag verkligen har problem med. Alkohol har
blivit så naturligt. Jag känner att det inte ska vara så. Min bror tycker
till exempel att jag bara försöker vara rebellisk på något sätt. De kan
inte förstå.
Första arrangemanget för Alma inom NSF blev nyårsbalen på Ransberg. Där säger hon att hon hamnade i flera spännande
diskussioner som gjorde att hon verkligen blev mer övertygad om att
hon valt rätt.
– Det gick upp för mig att det inte ska vara så här. Vuxna ska ju inte
tycka att man är konstig bara för att man inte dricker. Och dessutom
träffade jag så himla många underbara människor.
Hon slutade dricka, men har fortsatt att gå på fester med alkohol.
Men det har inte varit något problem.
– Jag har ganska lätt för att släppa loss på fester. Vi scouter är bra
på det. Så de flesta på de där festerna brukar inte säga så mycket. Men
ibland frågar de ”ska du inte ha lite i alla fall?” säger Alma och visar
med handen.
Men eftersom att hon är sexton har inte så många kompisar utanför
scouterna reagerat.
– De flesta verkar tro att jag har en sån där överenskommelse, som
många har, med sina föräldrar om att inte dricka förrän man är 18 år,
så betalar de ens körkort, säger Alma och skrattar.
– Det är väl mer vuxna som reagerar och säger ”oj, konstigt att inte
dricka”.
Just nu vet Alma inte om hon kommer att vara nykterist för
alltid. Det är svårt att veta vad hon vill om ett år ens. Men just nu trivs
hon väldigt bra. Alma säger att det viktigaste för henne var att förstå
varför man är nykterist, för hon hade ingen aning för ett år sedan.
Hon tycker att det är viktigt att förstå hur andra tänker. Och om hon
vet båda sidor så kan hon i alla fall göra ett genomtänkt val med erfarenhet av båda världar.
Och några saker känner hon att hon insett för hela livet.
– Att vara medlem i NSF gör att jag aldrig någonsin ska dricka inför
mina barn i framtiden. Och jag vet att jag aldrig kommer ha alkoholproblem. Men jag ser det nu har jag ingen anledning till att ens börja
alls igen.
27
Förbundsnytt
Vad får det kosta att
göra en skillnad?
Foto : A lexander Ehn
Michel och Marie-Claire rånas i sitt hem på
pengar och sina barns gåva till deras trettioåriga
bröllopsdag: biljetter till Kilimanjaro*. En av
rånarna, Christophe, är ung, arbetlös och tar
ensam hand om sina yngre bröder. Michel känner
igen Christophe som grips av polisen, men när
offer och förövare möts väcks Michels förstående
för Christophes handlande. Stölden förvandlas
från ett själviskt brott till omsorg om de yngre
syskonen. Brottsoffren gör det oväntade och låter
syskonen bo hos dem tills Christophe lämnat
fängelset. Michels och Marie-Claires två vuxna
barn imponeras inte alls av föräldrarnas beslut.
Ӏr det inte nog med tre barnbarn att bry sig
om?” Ja, vad får det kosta att göra en skillnad?
Ett par goda vänner till mig renoverar ett rum
i källaren. Där ska en ung man bo för att få mer
vuxenstöd än vad hans ursprungsfamilj kunnat
ge honom. Vännerna har en liten dotter vilket
får omvärlden att undra om de är trygga med
att ha en ”främmande” person i familjen. Vilka
risker är vi beredda att ta för att göra en skillnad?
Hur värderas den unge mannens behov – när
det kommer till kritan? Johanna och jag kan
visserligen tänka oss att vara familjehem men just
nu tror vi det skulle kosta för mycket för våra tre
små barn. Rätt eller fel, där har ni vår prislapp.
Även i scoutengagemanget finns frågan, då i
formen ”Hur många kvällar och helger kan vi
vara hemifrån för att göra skillnad för andras
barn?” Det finns inget självklart svar på
någon av dessa frågor, vi måste finna
vår egen balans och låta den variera
över livets olika faser. Personligen
upplever jag dock att samhället
förväntar sig både för lite och för
mycket av oss. Det saknas en tydlig
förväntan om att vi bör engagera
oss i andras välfärd. Men på
samma sätt som vi frågar
unga vad de vill arbeta
med borde vi fråga
vilken skillnad de vill
göra. Å andra sidan,
när vi väl engagerar
oss förväntas nästan
en psykologexamen
hos den som ska
trösta ett gråtande
barn. Då blir
kostnaden för att göra skillnad
alltför hög och ännu fler barn
och unga utlämnas till att växa
upp utan stadiga extra-vuxna.
Så kan vi inte ha det.
28
*Filmen heter Snön på
Kilimanjaro, rekommenderas!.
Nytt från förbundsstyrelsen
Den 23-24 mars hade FS sitt andra möte för året i ett soligt Göteborg. Rolf Andersson presenterade den
ekonomiska rapporten för 2012, vi beräknas gå med 2,2 miljoner i vinst 2012.
Bidragsansökningar som kommit in till NSFs fonder behandlades. Förbundsstyrelsen har börjat se över
inaktiva kårer och distriktslösa kårer. De kårer som inte tillhör något distrikt men där det finns ett distrikt i
det geografiska området skall erbjudas att tillhöra ett distrikt.
Förbundets krisplan utvärderas och uppdateras. Det är viktigt att till exempel arrangemangsledare
har en bra krisplan om det skulle hända något! Alla kommittéer i förbundet jobbar på att skriva
uppdragsbeskrivningar som på ett kortfattat sätt visar vad kommitten gör.
Vårt medlemsregister behöver bytas ut, en projektgrupp tittar på olika alternativ utifrån de krav vi har.
Just nu jobbar strategipatrullerna och remisspatrullen hårt med att ta fram förslag till förbundets nya
strategi. Även FS diskuterade vilka ideer vi har för att vårt förbund skall utvecklas. Många bollar är i luften
för att ta fram vår nya strategi!
FS genom ledamot Anna Christensen
Superhjälteläger på Ransberg
Världen är i fara! Men du kan pusta ut. Den 3-5 april samlades unga,
blivande, superhjältar från hela Värmland på Ransberg Herrgård för
att delta i årets superhjälteskola.
K
apten Stofil, The Red Girl, Superanders
och Kungen utan ”K”, var bara några av de
32 blivande superhjältar som kom för att
finslipade sina övernaturliga förmågor.
Under veckan fick man lära sig allt från att
undvika dödsbringande laserstrålar till att klättra
upp för skyskrape-fasader. På området fanns också
en verkstad man kunde besöka för att lära sig mer
om hur man bäst kapslar in det, för de normalt
odödliga hjältarna, livsfarliga ämnet kryptonit.
Under det stentuffa slutprovet testades
elevernas förmåga att anpassa sig till helt absurda
situationer. Det gäller att hålla huvudet kallt
när man anfalls mitt i natten av sten-sax-påsespelande zombies och när dessutom hjältekollegor
har kidnappats av eldflammande skurkar ur
Flamm-ingo-ligan!
Erik H. Ekholm
Kallelse till förbundsråd –
Nykterheten i praktiken
www.nsf.scout.se
Brevhuvud & nya
grafiska element
Vill du skapa en snygg inbjudan till
sommarens läger, eller få lite hjälp på
traven med designen på nästa lapp
till föräldrarna? Nu kan du ladda ner
brevmallar, dokumentmallar och
våra grafiska element från hemsidan.
www.nsf.scout.se/kommunikation
30 augusti till 1 september 2013 på Ransberg
Kortlek för spelkvällar i
lyktans sken
Innan höstens terminstart kommer
varje kår att få en kortlek med
posten. Kortleken är kryddad
med lite existentiella frågor och
påstående som uppmuntrar till
samtal och diskussion.
Nya profilprodukter!
Sober Network
Vill du utveckla Sober Network, ett
internationellt nätverk för nyktra
scouter i världen?
Internationella Kommittén söker
just nu ett någon som är nyfiken på
och vill arbeta med Sober Network.
Hur tror du att Nykter Scouting
sprids på bästa sätt i världen?
Vill du veta mer så hör av dig till
[email protected]
Vi är just nu mitt uppe
i framtagandet av nya
profilprodukter. På ingång är
softshellvästar, linnen, funktionstshirts, mössor och termosar. Håll
utkik i scoutköp framöver. www.nsf.
scout.se/scoutkop
Blå Gryning
Det är fortfarande möjligt
att efteranmäla scouter
och funktio­närer till sommarens
äventyr - www.blågryning.se
Active-seminarie i Estland
Under påsklovsveckan var jag, Emil Löwengren och Felix Jeppsson
på ett av Actives seminarium, vilket denna gång hölls i Estland,
närmare bestämt 15 mil utanför Tallinn i det lilla samhället Tartu.
Program: Förbundsråd om Nykterheten i praktiken, diskussioner ledda av
processledare. Programdag – val av olika friluftsaktiviteter och workshops. Heldag
eller halvdagsaktivitet.
Kostnader: Inomhusförläggning: 500 kr per person. Utomhusförläggning: 250 kr
per person. Oavsett hur man vill bo så ingår mat och programaktiviteter.
Reseersättning utgår för reskostnader över 300 kr. Förbundet står för hela
kostnaden för en deltagare per kår.
Anmälan: Anmälan senast 7 juni i medlemsregistret Macicken.
Stiftelsen Oskar Franzéns
stipendiefond
Fonden instiftades 1975. Oskar Franzén var under sin levnad en av förgrunds­
gestalterna i svensk nykterhetsrörelse och visade i sin verksamhet på många sätt
sin vilja att stödja utbildningen för den helnyktra sektorn.
Fondens ändamål är därför att ge hjälp till utbildning för helnyktra ungdomar som
är medlemmar i IOGT-NTO-rörelsen och som kan förväntas att i framtiden förbli
aktiva i denna rörelse. Utdelning av avkastning av disponibla medel sker på Oskar
Franzéns födelsedag den 5 oktober.
För att vara berättigad att söka stipendium ska sökanden
•vara under 25 år
•vara aktiv medlem i ett av förbunden inom IOGT-NTO-rörelsen
•kunna ange ett definierat utbildningsändamål till vilket stipendiet skall
användas
•efter genomgången utbildning dokumentera densamma
Ålder och den aktiva gärningen som medlem i rörelsen skall skriftligen styrkas.
Ansökningshandlingarna ska vara kansliet tillhanda senast den 31 augusti 2013
på ansökningsblankett som rekvireras på nedanstående adress: Stiftelsen Oskar
Franzéns stipendiefond, IOGT-NTO, Elisabeth Larsson, IOGT-NTO, Box 12825,
112 97 Stockholm.
Kallelse till förbundsmöte 2013
M
eningen med seminariet
var att lära ungdomar
om alkoholpolitik och
hur man kunde starta egna projekt
inom ämnet. Detta kopplades
samman med årets tema ” Change
the Change”.
Vi lärde oss bland annat om hur
man gjorde för att kunna medla
i bråk, hur man kunde visa med
sitt kroppsspråk att man ville ha
uppmärksamhet och att inte visa att
man var nervös inför en publik.
Alla presentationerna hölls
av engagerade och pålästa unga
presentatörer från både Active och
IOGT-International.
Under veckan lärde vi känna
många andra kulturer och männi­
skor, eventet hade dragit människor
från sexton(!) olika nationer över
hela Europa. Det var väldigt häftigt
På förbundsrådet får ni en möjlighet att tillsammans med andra kårer diskutera
hur man jobbar praktiskt med nykterhetsfrågan i kåren. Målet är att kunna ta med
sig bra idéer hem och även utforma en förbundsgemensam syn på hur man ska
jobba med nykterheten i kårerna.
Scoutkårer, scoutdistrikt och utmanarscoutting inom NSF kallas i enlighet med
stadgarna §§ 4 och 5 till 2013 års förbundsmöte i Örebro den 9–10 november
2013.
Rösträtt tillkommer valda ombud.
Scoutkårer med mellan 10 och 50 medlemmar (varav minst fem under 26 år) äger
rätt att utse två ombud och två ersättare.
För varje ytterligare påbörjat femtiotal medlemmar äger kåren rätt att utse
ytterligare ett ombud och en ersättare. Valbar till ombud är varje medlem i kåren.
att få uppleva att kulturer som ändå
finns så nära oss kan skilja sig så
mycket från vår.
Veckan var en av de absolut
häftigaste och mest lyckade Felix och
jag har någonsin har haft. Vi knöt
nya internationella kontakter och
fick nära vänner över hela Europa.
Vi rekomenderar alla som är
intresserade av internationellt
utbyte att testa att söka till ett av
Actives seminarium, för det kan bli
det bästa som någonsin har hänt dig!
Emil Löwengren och Felix Jeppsson
Scoutdistrikt som består av minst tre kårer, vilka består av minst tio medlemmar
varav minst fem är yngre än 26 år, äger rätt att utse två ombud och två ersättare.
Valbar till ombud är varje medlem i distriktet.
Fullmakt för ombud utfärdad av kår- respektive distriktsstyrelse skall vara
förbundsstyrelsen tillhanda senast lördagen den 5 oktober 2013.
Tinget har rätt att representera med två representanter som har förslagsrätt.
Verksamhetsberättelse och övriga förbundsmöteshandlingar sändes direkt
till anmälda ombud. Utdelning av röstkort till ombuden utförs i anslutning till
förbundsmötet.
Motion till förbundsmötet kan väckas av enskild medlem samt scoutkår och
scoutdistrikt. Motioner ska vara förbundsstyrelsen tillhanda senast 10 veckor före
förbundsmötets öppnande, dvs senast lördagen den 31 augusti 2013. För sent
inkomna motioner upptas ej till behandling.
Ombudshandlingar och motioner sändes under adress Nykterhetsrörelsens
Scoutförbund, Box 12825, 112 97 STOCKHOLM
Förbundsstyrelsen
29
Förbundsnytt
Programböcker
Varje kår har rätt att få ett exemplar
av varje bok som tillhör Scouternas
program. Förra året kom Rover­
boken och Glöd - scouting på kristen
grund. Tidigare har ledarboken,
programböcker för spårare till
utmanare samt vår egen bok Nykter
Scout delats ut till kårerna. Vi vill
därför uppmana kårerna att kolla
vilka böcker ni har och fundera
över vilka böcker som ni skulle vilja
ha samt förmedla det till niklas.
[email protected].
Så ser vi till att beställa in och
skicka ut de böcker som ni vill ha.
För att ni ska ha böckerna inför
höstens terminsstart så behöver vi ha
era önskemål senast den 1 juli.
Almedalsdrinken 2013 får
smak av hallon och citron
16-18 augusti 2013, Ransbergs Herrgård
Kostnad: 400 kr + resa
Resebidrag kan sökas från NSF, genom Expedition Inrikes
Vid frågor kontakta;
Anders Andersson 0709-286082 eller Emma Olofsson 0732-746081
Anmäl dig senast 4/8 via;
https://nsf.clubonweb.com/book/Vuxenhajk
En stadshajk för dig mellan 18–30 år äger rum
i Stockholm den 20–22 september
Mer info kommer löpande på hemsidan! Följ oss även på
facebookevenemanget ”RoverRace 2013”. Vill du veta mer redan nu?
Hör av dig till Ellen eller Maria på [email protected] resp.
[email protected] eller anmäl dig redan nu på
https://nsf.clubonweb.com/book/RoverRace2013.
RoverRace 2013
Det finns fortfarande möjlighet för fler arrangemang under
hösten. Hör av er till [email protected] med era idéer.
R edan nu finns följande arrangemang att anmäla sig till:
•Slöghp-helg är en hantverkskurs och existentiell reflektion i
Ånäset 9-11/8
•Vuxenhajk för alla vuxna som vill få en egen scoutupplevelse
på Ransberg 16-18/8
Mer info finns på: www.nsf.scout.se/ExpeditionInrikes
30
I
år kommer den tillbaka med ett
nytt recept och antalet platser
där den serveras kommer bli fler.
Även i år är det Örjan Åstrand som
tagit fram drinkreceptet och han
var nyligen en av finalisterna i Årets
Bartender 2013.
– Efterfrågan på ett bra alkohol­
fritt utbud under Almedalsveckan
har ökat kraftigt de senaste åren
och Almedalsdrinken hjälper till
att fylla det behovet. För många är
Almedalen en gigantisk arbetsplats
och vi tycker det är självklart att
drinken ska finnas med i år igen,
men med en ny fräsch smak, säger
Linda Engström, talesperson för
organisationerna bakom Alme­dals­
drinken.
Bakom Almedalsdrinken står
ett nätverk av organisationer som
jobbar med frågor som rör alkohol
och andra droger och folkhälsa.
Redan nu börjar arbetet med att
sprida Almedalsdrinken till ännu
fler platser och event under Alme­
dals­veckan och ett flertal uteställen
har redan tackat ja till att servera
drinken. Bland annat Gutekällaren,
Hamnplan 5 och Packhuskällaren.
Nytt för i år är att ett mobilt drink­
team kommer finnas på plats för
att bokas in att servera drinken på
mingel eller andra arrangemang.
– Tanken är att Almedalsdrinken
Foto : Ylva Sundgren
När upplevde du senast scouting som deltagare? Är du van vid att alltid leda
andra? Eller är du ny vuxen i scouterna och vill prova
hur det känns att vara scout?
Låt oss ta dig med på en inspirerande hajk, där fokus ligger på din egen
scoutupplevelse och där du får möjlighet att växa
genom personliga möten och äventyr.
Under Almedalsveckan 2012 gjorde den alkoholfria
Almedalsdrinken succé. Den serverades på ett flertal uteställen
och mingel i Visby och kammade hem PR-byrån Westanders pris
”Hetast i Almedalen”.
2013 ska vara mer tillgänglig och att
ännu fler ska kunna prova den. Vi
jobbar hårt med att få fler uteställen
att servera den och med vårt mobila
drinkteam kan vi även erbjuda
mingelarrangörer ett smidigt sätt
att ha med den i sina arrangemang,
avslutar Linda Engström.
Årets Almedalsdrink har smak
av hallon och citron och receptet,
information om det mobila
drinkteamet samt en kontinuerligt
uppdaterad lista över uteställen som
serverar drinken finns på
www.almedalsdrinken.se
Alltid färska scoutnyheter på www.nsf.scout.se
Scouterna har
Anslut dig till
beviljats medlem- nyhetsbreven
skap i WOSM och Nu
börjar vi använda ett nytt
­system för våra nyhetsbrev
WAGGGS
Nu har både WAGGGS och WOSM tagit beslut
om att bevilja ansökan om medlemskap från
Scouterna. Detta innebär att medlemskapet i
världsorganisationerna nu är flyttat från Svenska
Scoutrådet till Scouterna.
Där kommer utskicken att ske via listor som du
själv enkelt anmäler och avanmäler dig till.
E-post-uppgifter kommer i fortsättningen inte
att hämtas automatiskt från medlemsregistret
Madicken, så det är viktigt att du går in och
anmäler dig för de nyhetsbrev som berör dig. Gå
in på www.nsf.scout.se/nyhetsbrev för att se vilka
nyhetsbrev som erbjuds nu.
Nytt diskussionsmaterial på Tema
Existens
Behöver ni lite ny inspiration i
arbetet med årets tema Existens?
Då finns ett bra material med diskussionsfrågor
kring andlighet som passar såväl för
scoutavdelningen som för ledarteamet på
hemsidan via http://korta.nu/existens.
På Gång
maj
8‐12Vårfest, Ransberg
8-12Idékurs, Kungshol
juni
Amazing Race, Lund, 12–14 april
Den 12-14 april arrangerades scoutarrangemanget Amazing
Race av KFUM/KFUK scouter från Skåne som var baserat på den
amerikanska TV-långköraren med samma namn.
I
programmet reser lag om två runt i hela
världen och löser diverse utmaningar, fysiska
eller kluriga, som är utstationerade på olika
ställen i landet. Som äkta Amazing Race-nörd
nappade jag som icke-scout i princip direkt på att
få följa med min klasskompis, Malin Eriksson från
Karlstad, på detta arrangemang.
Vi teamade ihop oss med Malins scoutkompis,
Malin Elfversson från Stora Levene, för att man
skulle vara 3-4 i varje lag, och tog tåget ner till
Lund. Ingen av oss visste vad vi skulle kunna
förvänta oss, men det var trots allt en kul grej att
göra.
Under två dagar tävlade vi sedan med ett
30-tal andra scouter, i huvudsak från Skåne, i
utmaningar som utmanade oss såväl fysiskt som
psykiskt. För oss blev det en extra stor utmaning
då ingen av oss varit i Lund förut och kartan vi fick
blev vår bästa vän. Mobiler var inte tillåtna som
hjälpmedel och samlades in på lördag morgon.
Tävlingen pågick både i Lunds centrum för att
sedan ta oss till fots ca en dryg mil utanför, kantat
av utmaningar och klurigheter.
På lördagskvällen hade uppgifterna lett oss ut till
Skryllegården utanför Lund, där vi alla slog upp
vindskydd för natten. Det var inte min första hajkupplevelse, men det var ändå riktigt mysigt att sitta
uppe vid lägerbålet på kvällen.
På söndagen fortsatte tävlingen och vi fick alla
starta olika tider beroende på vilken tid vi kommit
in kvällen innan. Denna dag bestod av färre
uppgifter och tog oss tillbaka in till Lund, där vi
slutade på en 6:e plats av åtta. Vi ser det dock som
en vinst att vi varken kom sist eller näst sist.
Allt som allt är jag väldigt nöjd med denna helg.
Det var kul att få vara med om ett eget MiniAmazing Race. Allt var väldigt välarrangerat, alla
var vänliga och jag har en rolig upplevelse med
mig hem. Jag har också lärt mig tre saker på köpet:
Ett: jag kan gå mycket längre utan att gnälla ihop
fullständigt än vad jag trodde var möjligt. Två:
scouter är galna. Tre: de verkar ha det ganska så
bra ändå!
Sara Tuneld, icke-scout från Karlstad
14‐20Ledarutbildning SCOUT,
Vässarö
19-13Konfirmationsläger 2013
20‐23Midsommarfirande,
Kungshol
2 0‐10/7 Explorer Belt BeNeLux 2013
26‐30IOGT‐NTO‐rörelsens
kongresser
2 9‐21/7 Explorer Belt Schweiz 2013
juli
06‐13Stavanger 2013
20‐27 Blå Gryning
21‐28HEARTBEAT 2013
27‐3/8Ledarutbildning SCOUT,
Skåne
augusti
3-10Lägr1
9‐11 Expedition Inrikes:
Slöghp helg
16‐18 Expedition Inrikes:
Vuxenhajk
30‐1/9Förbundsråd, Ransberg
30‐1/9 Treklöver Gilwell
Tre landskap
september
7Ledarutbildning BAS,
Småland
20-22Roverrace, Stockholm
21‐22Scoutforum, Uppsala
27‐29Rixhajk
Kalendern hittar du också på hemsidan,
www.nsf.scout.se. Läs om årets alla arrangemang och passa själv på att informera om fler
aktiviteter.
31
Posttidning B
Scouting Spirit, Box 12825
112 97 Stockholm
Rekrytera mera
Under våren tas det fram ett nytt
rekryterings­material. I god tid före
höstens rekryteringsveckor kommer
det finnas nya åldersgruppsindelade
broschyrer och affischer att
beställa från nsf.scout.se/
scoutkop.