Brask  matordning  

handskriften Kh 54 i Linko ̈ pings stiftsbibliotek

Version 1.0.

Översatt av Hedda Gunneng, maj-juni 2013

Kommentar  

Detta är en preliminär översättning som kommer att justeras. Vi välkomnar hjälp med att identifiera de ortnamn som ännu inte är identifierade. Vi välkomnar också andra synpunkter, t.ex. rörande översättningen av enstaka ord. Handskriften kan läsas på följande adress: http://www.linkoping.se/Global/Kultur och fritid/Biblioteket/Linköping i digitala bilder/Handskrifter/Kh54.pdf

Synpunkter och upplysningar kan skickas digitalt till Hedda Gunneng på e-postadressen [email protected]

och kopia till [email protected]

eller med vanligt pappersbrev till Hedda Gunneng, Norrlanda Fjäle 625, 623 72 Katthammarsvik."

Innehåll  

Läsanvisning ............................................................................................................................... 3 Rörande ämbetsmän vid Linköpings gård .................................................................................. 5 Ämbetsmannaeden som skall sväras på boken ...................................................................... 5 Kanslern ................................................................................................................................. 5 Den ed som Linköpingskanslern vid sitt tillträde avlägger i en notaries närvaro .................. 6 Kaplanens ämbete .................................................................................................................. 6 Kapelldjäknens ämbete .......................................................................................................... 8 Landsfogdens ämbete ............................................................................................................. 9 Rörande krigståg mot en fiende ........................................................................................... 10 Fogden Östanstång ............................................................................................................... 11 Fogden i Tjust ....................................................................................................................... 12 Fogden i Finnveden .............................................................................................................. 13 Jägaren .................................................................................................................................. 13 Oxkarlen ............................................................................................................................... 13 Bryggaren ............................................................................................................................. 14 Legodrängar ......................................................................................................................... 14 Bagaren ................................................................................................................................. 14 Mjölnaren ............................................................................................................................. 14 Sågmästaren ......................................................................................................................... 15 Smeden ................................................................................................................................. 15 Gårdsfogden ......................................................................................................................... 15 Fiskarna ................................................................................................................................ 16 Fiskare i saltsjön ................................................................................................................... 16 Skaffaren .............................................................................................................................. 16 Smådrängar ........................................................................................................................... 16 Kammarsvennen ................................................................................................................... 17 Underförskäraren .................................................................................................................. 17 Dörrdrängen ......................................................................................................................... 17 Småsvenner .......................................................................................................................... 17 Fodermarsken på Linköpings gård ....................................................................................... 18 1

Kocken ................................................................................................................................. 20 Stallsvennen ......................................................................................................................... 20 Fäkvinnan eller mjölkdejan .................................................................................................. 20 Rätter att servera vid gästabud ................................................................................................. 21 Första dagen: ........................................................................................................................ 21 På ett annat sätt hos herr Sten i Vadstena ............................................................................. 22 I Danmark ............................................................................................................................. 22 Ett östgötskt alternativ .......................................................................................................... 22 Rätter för en hel vecka när Nyårsdagen kommer på en söndag ........................................... 23 Rätter i långa fastan .............................................................................................................. 25 Påskdagen: ............................................................................................................................ 26 Persmässodagen (29 juni) ..................................................................................................... 27 S:t Påls dag (30 juni) ............................................................................................................ 28 Julafton ................................................................................................................................. 28 Juldagen ................................................................................................................................ 28 Annandag Jul: ....................................................................................................................... 28 Tredjedagen .......................................................................................................................... 29 Fjärdedagen .......................................................................................................................... 29 Femtedagen .......................................................................................................................... 29 Gårdspraktikan ......................................................................................................................... 31 Januari .................................................................................................................................. 31 Februari ................................................................................................................................ 32 Mars ...................................................................................................................................... 33 April / 30 .............................................................................................................................. 34 Maj 31 .................................................................................................................................. 35 Juni ....................................................................................................................................... 36 Juli ........................................................................................................................................ 37 Augusti ................................................................................................................................. 38 September ............................................................................................................................. 39 Oktober ................................................................................................................................. 40 November ............................................................................................................................. 41 December ............................................................................................................................. 42 Bilaga 1. Definitioner i Svenska akademiens ordbok (SAOB) ................................................ 43 2

Läsanvisning  

De filer som medföljer detta brev är översättningar till nysvenska av texter som i originalet är avfattade på latin respektive yngre fornsvenska. Jag arbetar också med en separat textutgåva, som kommer er tillhanda senare. Delar av handskriften Kh54 har tidigare utgivits av E. Arnell i dennes avhandling,

Bidrag till biskop Hans Brasks lefnadsteckning

(1904), där de utgör bilaga 1. Textutgåvan omfattar endast instruktionerna till gårdsfolket. Han har delvis översatt, delvis parafraserat dessa instruktioner samt innehållet i gårdspraktikan och de s.k. matsedlarna i huvudtexten. Det framgår av bilaga 1 i hans avhandling att han läst en del ord felaktigt. Jag har inte påpekat dessa fall av felaktig läsning i noterna till min översättning. Matsedlarna har, tillsammans med några utvalda marginalanteckningar i gårdspraktikan, utgivits med ordförklaringar (således inte översatts) av H. Hildebrand under titeln ”Matordningen i biskop Hans Brasks hus”

,

i

Kongl. Vitterhets Historie och Antiqvitets Akademiens månadsblad

dialekter. 1885:1. Utgåvan har flera lakuner och felaktiga läsningar. Ordförklaringarna bygger i viss mån på studier i relevanta ordböcker (dock ej Söderwalls ordbok över svenska medeltids-språket). Författaren hänvisar också i vissa fall till svenska För översättningen har jag huvudsakligen konsulterat Glossarium till medeltidslatinet i Sverige (de latinska texterna) samt Söderwalls ordbok med dess supplement (förkortat Sdw. respektive Sdw. suppl.) och Svenska Akademiens Ordbok (förkortat SAOB) för de fornsvenska texterna. Åtskilliga artiklar i Kulturhistoriskt lexikon för nordisk medeltid har också varit givande i vad gäller gudstjänstlivet, fiske och jordbruk. Texterna i Kh 54 innehåller många ord som inte är kända från övriga svenska medeltidshandskrifter. När den ursprungliga Söderwalls ordbok utarbetades använde man sig emellertid inte av Kh 54, beklagligt nog. Detta rättades till i viss mån när supplementet utarbetades och man excerperade Arnells ”utgåva”. Åtskilliga ord i Kh 54 som är främmande för nutiden har jag hittat i supplementet, och det har framgått att belägget hämtat från Kh 54 har varit det enda kända. Detta innebär att ordboksredaktörerna (K. G. Ljunggren och Elias Wessén) har varit hänvisade till läsare knäcka den nöten.

den språkliga kontexten i Kh 54 och inget annat

när de har avgjort eller gissat ordets betydelse. Samma villkor har gällt för mig. När jag självständigt har kommit fram till samma tolkning som Sdw. suppl. har jag betraktat min översättning som verifierad och jag har därför inte hänvisat till ordboken i fotnoterna. Däremot har jag hänvisat till den när jag inte har kunnat hitta det aktuella ordet i ordboken, när ordboken tar upp ordet som uppslagsord men utan säker eller preciserad betydelse samt när jag inte varit överens med redaktörerna om tolkningen. I instruktionerna till gårdsfolket återstår ett ord som jag ännu inte lyckats översätta. Det står om mjölnaren att han skall binda ”wädelingh”. Kanske kan någon Svenska akademiens ordbok bygger på språkligt material som går tillbaka till tidigt 1500-tal. Det har därför varit lika givande att söka ordens betydelse där, i synnerhet ord som hänför sig till äldre tiders teknik, fiske och jordbruk. Ord som jag har hittat i SAOB betraktar jag som ord som fortfarande tillhör nysvenskan. Jag har därför använt de former som den ordboken använt som uppslagsord. Att slå i SAOB är tidskrävande, och till hjälp för de läsare som skall studera min översättning har jag i en separat fil med namnet SAOB återgivit ordbokens äldsta belägg av den aktuella betydelsen. Jag rekommenderar läsaren att konsultera Kulturhistoriskt lexikon för nordisk medeltid (KLNM). Artiklarna där uppger alltid medeltida beteckningar. Detta gäller särskilt artiklarna om medeltida liturgi (t.ex. Liturgiska funktionärer, Liturgiska kärl, Liturgisk dräkt, Mässa) och medeltida fiske och kvarnar. 3

Instruktionerna till fogdarna innehåller åtskilliga ortnamn. Ortnamnen i Finnveden har jag identifierat med hjälp av Curt Härenstams avhandling,

Finnveden under medeltiden

arbetet under sommaren med hjälp av en ortnamnsforskare. (1946). Att identifiera ortnamn kan ibland vara mycket tidskrävande, och de ortnamn som jag ännu inte identifierat har jag låtit stå som de gör i handskriften, med en fotnot. Jag fortsätter det Handskriftens textparti med de s.k. matsedlarna har texten uppställd i spalter. Spalternas utformning innehåller viss information om hur texten skall läsas och jag har därför i översättningen återgivit denna layout. Gårdspraktikan är utformad så att varje månad fyller en sida i handskriften. Jag har därför låtit varje månad bilda en separat fil. Vissa sidor i handskriften är skrivna med ett bläck som har bleknat så mycket, att det i vissa fall varit svårt att med säkerhet avgöra vad som en gång skrivits där. De är alla skrivna av Brask själv, vilket ytterligare ökar svårigheterna. Han använde nämligen det medeltida förkortningssystemet flitigt; man kan säga att hans professionalism som skrivare reflekteras i det sätt varpå han utnyttjar förkortningssystemets möjligheter. Dock måste den nutida läsaren beklaga detta. I gårdspraktikan är det några få ord som jag ännu inte lyckats läsa; jag behöver läsa i själva handskriften, vilket jag får göra efter juli månad. I gårdspraktikan finns det några marginalanteckningar som är delvis borta på grund av att arken beskars när handskriften bands in senast. Dessa anteckningar har uppenbarligen varit fullt läsliga för Arnell, varför jag har supplerat felande bokstäver från hans utgåva. Där finns också en kategori marginalanteckningar som jag inte har återgivit i översättningen. De är få, de är mycket korta och de har bleknat kraftigt. De tycks inte innehålla någonting som är av intresse i detta sammanhang. Jag skall försöka läsa dem när jag besöker handskriften efter juli månad. H.G. 4

S.

263

Rörande  ämbetsmän  vid  Linköpings  gård  

Först kanslern folio 147 kaplanen folio 149 kaplanens tjänare folio 150 köksmästaren gårdsfogden folio 161 landsfogden i Njudung landsfogden i Sunnerbo folio 155 landsfogden i Möre landsfogden på Öland landsfogden i Tjust folio 154 landsfogden i Östanstång folio 153 landsfogden i Västanstång fodermarsken folio 164 kocken folio 165 spelmannen 10 mark stallsvennen 10 mark folio 166 småsvennerna folio 163 mästersmåsvennen skänken förskäraren kammartjänaren folio 163 dörrsvennen folio 162 portvakten 6 mark krutmästaren skaffaren folio 162 källarsvennen bryggaren och mjölkaren folio 158 bagaren 159 svinagårdskarln 159 dukningssvennen 6 mark trädgårdsmästare humleman 5 mark mjölnare folio 159 sågmästaren folio 160 tegelslagaren fiskare 5 mark se nedan folio 161 fatburskvinnan bösskyttar fäkarlen 6 mark folio 158 slädsven en af småsvennerna båtsmän och styrman bergsfogden gårdsskrivaren 6 mark mjölkdejan 4 mark 1 föreståndaren för härbärget 2 5 mark smådrängar folio 162 3 väpnare 12 mark skyttar 12 mark svennetjänare 10 mark barberare 19 mark

S. 264

smeden 6 mark och 6 alnar kläde folio 160 jägaren 5 mark folio 158 murarmästaren legodrängar folio 159 landsfogdens ämbete folio 150, på samma ställe: hur gårdar skall arrenderas ut rörande krigståg, hövitsmannens ämbete folio 152 hur svenner skall bete sig under krigståg folio 152

Ämbetsmannaeden  som  skall  sväras  på  boken  

Jag ber Gud, jungfru Maria, helgonen Petrus och Paulus vara mig bevågna att jag i mitt ämbete vill och skall tjäna er tillgivet och troget och underrätta Er om sådant som kan skada Er, så länge jag är i Er tjänst, så vare mig Gud, helgonen Petrus och Paulus samt alla guds helgon i himmelriket bevågna. Amen.

Kanslern  

Kanslern skall leda kaplanernas och kapelldjäknens arbete, skriva alla brev och ta vara på de han mottar. Sedan skall han överlämna dem till biskopen vid jul, påsk, persmässa S:t Kalixti dag eller lämna dem till fataburen. Han får inte besegla några brev, ej heller skicka iväg beseglade brev utan att de först lästs av herren och egenhändigt beseglats av honom, när det rör sig om att någon kan ta skada eller om någon annan viktig fråga. Detta är för att skydda kanslern och gäller särskilt för brev till riksråden, borgerskapet i städerna 4 , eller viktiga 1 166

tillagt i marginalen med senare hand, troligen av Messenius.

2

Sdw. suppl.:

person som sköter ett härbärge? 3 höfwidzman 152

tillagt av senare hand, troligen Messenius, mellan

smad

r

enge

och

vepner

e

. 4

Denna översättning av ordet

communitates

(pluralis av

communitas)

är något osäker. I Brasks texter betyder ordet

communitas

oftast

allmoge,

men med den betydelsen kan ordet knappast användas i pluralis.

5

personer. Han skall förhindra förfalskning av brev, särskilt vad gäller datum, som skall skrivas ut med alla bokstäver liksom alla andra siffror såväl slutna som öppna brev. Han skall också akta sig för att göra det möjligt att förfalska brev vilket kan ske genom att sigillet flyttas från ett brev till ett annat (vilket blir möjligt) därför att vaxet inte är tillräckligt hårt eller sigillet inte tillräckligt tjockt. Ej heller bör bläcket kunna suddas bort utan att det syns en tydlig rasur. Han skall registrera alla brev, slutna som öppna, i sitt register när de kommer hit. De som är av någon vikt skall skrivas av ord för ord medan medan det räcker med att införa en sammanfattning med datum av de andra breven. Han skall också i registret införa sammanfattningar med datum av rättsliga förhandlingar som har förts inför biskopen eller inför domkapitlet och i hans (Spegelbergs) närvaro samt utställa därav nödvändiga brev, vare sig de rättsliga förhandlingarna ägt rum under en visitation eller inte. Han skall vara väl inläst på rikets inhemska lagar och kyrkans privilegiebestämmelser, så att han, när han skriver brev, är har lagarnas innehåll klart för sig eller åtminstone hävd och gammal sedvana. Om han gjorde motsatsen skulle han kunna skämma ut sin herre och sig själv, något som har skett flera gånger tidigare. Utanför domkyrkan skall han i ärkedjäknens ställe alltid finnas till hands och assistera biskopen under gudstjänster. Han skall ge biskopen evangeliariet när han har läst färdigt i det och fridskysstavlan efter Agnus Dei när ingen av högre dignitet inom domkapitlet har varit närvarande. Därefter skall kanslern underrätta sin överordnade om detta. När biskopen förrättar tidegärden i domkyrkan skall kanslern följa vid hans sida medan han går och incenserar i hela kyrkan. På samma sätt skall han följa med biskopen i processioner. Kanslerns och hans tjänarens löner består av intäkterna från sigillering. Om han av särskilda, tvingande, skäl och med biskopens samtycke har två eller flera tjänare skall biskopen förse dessa med kläde och armborst, liksom vanligen sker med väl beväpnade tjänare. Kanslern skall ha fodring för lika många hästar som han har beväpnade tjänare samt för sin egen häst. Om han däremot har en obeväpnad sven skall han ha fodring för endast en häst. Om han har en beväpnad tjänare och en obeväpnad sven skall han ha fodring för två hästar, d.v.s. kanslerns egen och den beväpnade tjänarens. När kanslern befinner sig vid biskopens bord och ingen av högre dignitet är närvarande läser han

Deus pacis

och

Memoriam fecit Dominus

o.s.v. t.o.m.

Glora patri

. Därefter tar biskopen vid helt till slutet med välsignelsen.

Den  ed  som  Linköpingskanslern  vid  sitt  tillträde  avlägger  i  en  notaries   närvaro  

Jag N. svär vid den levande guden, under åkallan av den himmelska domstolen, mitt ämbete och min heder, att vara Gud och er, min Herre, trogen och lydig och att vara tillförlitlig i alla ärenden som anförtros och uppdras åt mig och att jag skall bedriva och fullgöra kanslersämbetet med förnuft, anspråkslöshet och fromhet. De hemligheter som anförtros mig, muntligt eller skriftligt, kommer jag att bevara och aldrig direkt eller indirekt, själv eller genom någon annan, med någon avsikt eller av något skäl, yppa eller låta yppas för någon annan människa, vilken status och ställning han än må ha, utan Er särskilda fullmakt. Om jag förstår att någon fara hotar Er person, Er ställning eller biskopsbordet kommer jag att göra mitt yttersta för att det skall komma till Er kännedom. Jag kommer aldrig att besegla något brev mot Ers nåds vilja och uttryckliga tillåtelse, vare sig själv eller genom någon underordnad person. Kansliets taxor kommer jag aldrig att överskrida utan jag kommer att noga följa kansliets regler, och de granskningar av rättssaker och andra ärenden som anförtros mig kommer jag att utföra och genomföra lagenligt och utan otillbörlig partiskhet, så rättrådigt jag kan.

Kaplanens  ämbete  

Kaplanen skall sjunga de större tidegärdsbönerna hos biskopen och leda kapelldjäknarna samt lektorn som läser undre måltiderna. Han får sin lön i kläde och i pengar som en skytt eller en beväpnad tjänare. Det åligger honom också att sova utanför biskopens dörr eller i dennes sängkammare tillsammans med kapelldjäknen. 6

Kaplanen skall dagligen under mässan bistå biskopen, iförd röcklin och stola. Han skall fira mässa först när biskopen är närvarande (d.v.s. är i Linköping); efter att biskopen har firat mässa får varken kaplanen eller någon annan fira mässa vid samma altare under samma dag. När han skall fira mässan och han läser

Confiteor,

vänder han sig till biskopen. Biskopen läser

Confitemus Domino

och

Confiteor,

därefter

Misereatur vestri

och

Dominus custodiat.

Så följer absolutionen och syndaförlåtelsen o.s.v. Då tar kaplanen vid med ha lyft upp kalken en liten stund läser biskopen

Veni sanctificator

altaret innan han drar sig tillbaka. Kaplanen fortsätter genom att läsa

Deus tu conversus

och gudstjänsten fortsätter som vanligt tills evangelietexten skall läsas. Därefter ber han biskopen om välsignelse. När evangelieläsningen är över bärs bibeln till biskopen för att kyssas av den högste närvarande kyrkliga dignitären. Efter att offertoriet har lästs och kalken förberetts vänder sig kaplanen till biskopen, med sidan vänd mot altaret, som det skall vara, och efter att med knäppta och upplyfta händer. När det är över offrar biskopen/genomför biskopen offertoriet om han vill och kysser

Suscipe sancta trinitas

och hela resten av mässan utom välsignelsen som biskopen ger. Sedan den givits och Johannesevangeliet lästs erbjuder han biskopen och andra närvarande prelater och adelsfolk att kyssa patenen. När kanslern är frånvarande och ingen annan högre dignitär är närvarande träder kaplanen i hans ställe när det gäller att betjäna biskopen och räcka honom evangeliariet och fridskysstavlan efter

Agnus Dei

. Han läser också

Deus pacis

såväl i processioner som i kyrkan eller på väg från den. , liksom här ovanför. Under visitationer går kaplanen framför biskopen och pyxiden, bärande på biskopens relikskrin, Kaplan skall också till kapelldjäknen överlämna kapellets liturgiska böcker, d.v.s. missale, antifonale, legendarium, psalterium med hymner och pastorale samt de biskopliga insignierna: infula, mitra, kräkla, svärd, handskar, ring, dalmatikor, röcklin och sandaler tillsammans med relikskrinet. Därvid skall han flitigt iaktta omsorg så att alla här nämnda föremål förblir rena och förvaras på ett lämpligt ställe, bevarade för vatten- och brandskador. Kaplanen skall även förbereda kalken när biskopen skall fira mässa, om det inte sker vid ett högaltare, ty då gör ärkedjäknen det själv. Kaplanen skall alltid ha nattvardsvinet och oblaten under uppsikt, särskilt i biskopsgårdarna, så att de inte blir dåliga, likaså att altarets textilier och den liturgiska skrud som biskopen skall använda är rena och hela. För att undvika felläsningar som väcker anstöt skall han genomläsa mässans Introitus 5 , episteln och evangeliet innan han läser dem när biskopen firar mässa. Förutom den bestämda lönen skall kaplanen ha hälften av offergåvorna som läggs i handklädet av konfirmanderna samt offergåvorna till altaret, under beaktande av de gamla statuter som reglerar fördelningen av den sortens offergåvor. Det är gammal sedvana att kapelldjäknen och småsvennerna får den andra hälften och det skall delas på så sätt att kapelldjäknen får en tredjedel av deras gemensamma andel och närvarande småsvenner två tredjedelar för att det skall stå i rimlig proportion till deras arbetsinsatser. Varje gång biskopen konsekrerar en kalk med paten får kaplanen: för det första, för rening av en kalk 4 skilling för rening av en paten 4 vitten för ett bärbart altare 4 skilling för att konsekrera ett kors med smörjelse 4 skilling för ett smörjelsekar 4 skilling för rening av en behållare för Kristi lekamen i en pyxid 2 skilling för rening av relikskrin bestrukna med smörjelse 2 skilling för rening av en konsekrerad kyrkklocka 4 skilling för rening av ett högaltare vid vigning av en kyrka en halv mark och för rening av alla andra (kyrkors altaren) 4 skilling från de små altarena. 5 Officium

kan även betyda tidegärd.

7

När biskopen återinviger en kyrka eller en kyrkogård skall kaplanen få hälften av tyget/ett halvt tygstycke; den andra hälften fördelar biskopen efter eget gottfinnande mellan kapelldjäknen och smådrängarna. Småsvennerna får kärlen. När biskopen helgar kors på kyrkogården och bestryker dem med smörjelse skall kaplanen få 1 skilling för varje rening. När en altartavla på ett högaltare välsignas, konsekreras och bestryks med smörjelse skall kaplanen ha en halv mark för sitt arbete och sin möda. För andra delar av kyrkans skrud, t.ex. liturgiska kläder, altardukar eller andra föremål, som välsignas och återinvigs utan smörjelse, skall kaplanen inte motta något eftersom han inte har haft något arbete med det. Överträdelse bestraffas med bannlysning, avskiljande från ämbetet samt skyldighet att återlämna det dubbla värdet. En tredjedel av de ovannämnda intäkterna i samband med rening skall kapelldjäknen ha. Kaplanen skall överantvarda biskopsskruden till kapelldjäknen och upprätta en förteckning över de ingående föremålen. I hans (kapelldjäknens) närvaro skall han räkna ädelstenarna i mitran och ringarna, likaså dräktspännen och pärlor. Tillsammans med sakristanen skall han se till att allt detta överlämnas till kapelldjäknen i gott skick, liksom han skall motta det från kapelldjäknen i gott skick. Namn och färg skall anges för varje ädelsten.

Kapelldjäknens  ämbete  

Kapelldjäknen skall ha uppsikt med biskopens kapell, att det alltid är rent och att textilier och all annan skrud är propra och obesudlade. Vaxljusen skall vara hela och varken för små eller oansenliga. Om vintern skall han sörja för att elda i eldfatet och om sommaren skall han sörja för att pynta kapellet med löv och blommor. Han skall också ha hand om kapellets nyckel när han är närvarande (i Linköping). När han lämnar Linköping skall han överantvarda nyckeln till en äldre korpräst och på biskopsgårdarna till fogden. Det ankommer på honom att hålla nattvardsvinets lägel ren, både utan och innan, och att förhindra att oblaten blir maskstungna eller ruttnar. Han skall ringa in tidegärdsbönerna och se till att uret går rätt. Han skall också sjunga de större tidebönerna med de andra samt alltid läsa de mindre tidebönerna tillsammans med kaplanen när biskopen är närvarande (d.v.s. när han är i Linköping). Det är hans uppgift att ta fram biskopsskruden och att vårda och vakta den. Han skall läsa måltidslektien och alltid ha kyrkobalken och Rosella 6 till hands. Kapelldjäknen skall sova utanför dörren till biskopens sovrum tillsammans med småsvenner, alltid ha signat vatten, signade ljus och palmkvistar i sovrummet och ta vara på sax, kam och smörjelse. Kapelldjäknen skall tillsammans med kaplanen få en tredjedel av de allmänna offergåvorna från altaret och en tredjedel av småsvennerna andel av offergåvorna från handklädet under visitationer, likaså en tredjedel av det kaplanen får för rening av kärl. Som årslön skall han alltid få 4 mark och dessutom skall han ha en mark på fredagarna i kvatemberfastorna. När kyrkvaktmästaren under visitation om vintern har försummat att avlägsna snö runt kyrkan och på kyrkogården, för att man skal kunna gå omkring utan att prästkläderna tar skada skall kapelldjäknen få 2 skilling. Om kyrkvaktmästaren har försummat att tända ljusen före biskopens intåg så att det fattas åtminstone ett brinnande ljus vid varje altare skall kyrkvaktmästaren erlägg en skilling till kapelldjäknen varje gång det händer. Kapelldjäknen skall, iförd korkappa, räcka biskopen hans kräkla när denne förrättar tidegärden och alltid finnas till hands. I timmarna mellan dessa göromål skall han lära svennerna att skriva och bilda stavelser. Eftersom kaplanen inte har en fastställd årslön utom dagliga offergåvor frän de gudstjänster som firas, skall kapelldjäknen ha de offergåvor som frambärs på fredagar. Han skall se till att det finns bläck och vitt vax och vax i andra färger, som finns till salu. På samma sätt skall han ansvara för glasögon och vaxstapel. Eftersom kaplanen inte har bestämd årslön utan offergåvor under gudstjänsten, skall kapelldjäknen få offergåvorna på fredagar. 6

Gissningsvis rör det sig om ett verk som allmänt benämndes Rosarium, en kommentar av Guido de Baisio till dekretalsamlingen Decretum Gratiani.

8

Kapelldjäknen bör kontrollera att han tar emot en hel biskopsskrud och han bör räkna ädelstenarna, i mitran såväl som i ringarna/ringen, handskarna, dräktspännena och de större pärlorna, därför att allt detta skall lämnas tillbaka i oförminskat skick.

Landsfogdens  ämbete  

En fogde som väl utövar sitt ansvar för landbor och bötesintäkter bör visa sin herre desto större troskap som han är mer betrodd än någon annan, och han bör avlägga följande trohetsed: ”Jag lovar Gud, jungfru Maria, helgonen Petrus och Paulus samt Er att tjäna Er troget och rättrådigt så länge jag innehar detta ämbete och är i er tjänst. Jag lovar att aldrig dölja för er sådant som jag vet kan skada Er, så vare mig Gud, helgonen Petrus och Paulus samt alla guds helgon bevågna. Amen.” Därefter är det hans skyldighet att rida omkring och hålla godsen under uppsikt enligt jordeboken. Om han inte har någon jordebok skall han låta upprätta en ny sådan genom att skriftligen uppteckna all den fasta och lösa egendom som hör till biskopsbordet i hans fögderi, med alla tillagor, d.v.s. ekskogar, jord som står öde, kvarnströmmar, vattendrag, fiskeverk, ängsmark, trädgårdar, humlegårdar, ruddammar, skogslotter och deras tillagor, samt vad och hur mycket varje enhet ger i årlig avkastning. Denna jordebok skall han själv och hans herre rätta sig efter. Den första gången fogden och landbon träffas skall städseln på godset förnyas enligt lagens bestämmelser. Fogden skall underrätta sig om storleken på städjepenning och arrende och på ett sådant sätt att godsen inte överges. När det har skett skall han tillkalla några hederliga män som vittnen och låta mäta husen och besiktiga inhägnade områden, humlegårdar, trädgårdar, fiskeverk där det låter sig göras, kvarnar och dammar och till stöd för minnet låta skriva ned skälig beskattning för varje enhet. Han skall även anteckna hur besiktningen gått till, namnen på de närvarande samt datum. Därefter skall fogden i förenämnda vittnens närvaro säga till landbon: ”Vill du gå ed på att du skall vara helgonen Petrus och Paulus och min herre biskopen trogen och hederlig så länge du är i hans tjänst, i synnerhet i dessa hederliga mäns närvaro, och aldrig verka för att skada Hans nåd”? Om han svarar ja skall fogden säga: ”På dessa villkor och i enlighet med landslagens bestämmelser arrenderar jag ut detta gods med åker och äng – till dig, din hustru, dina hjon och barn så länge de är i din kost och tjänst och till full belåtenhet, dig och dem till gagn och föda. Du har rätt att hugga skog till ved och till att bygga hus och du har rätt att fiska i vattnen för ditt eget bord och din egen nytta, men du har inte rätt att försälja något eller lova eller leja ut något till andra utan mitt särskilda tillstånd. Dock skall du skydda ekskog och bokskog och andra bärande träd, så som lagarna säger, och du skall erlägga din avrad och alla avgifter i laga tid med god vilja. I Faderns och Sonens och dess Heliga andes namn amen. Därnäst skall fogden begära kvitto på gärden och allt annat som bonden säger sig ha erlagt. Fogden skall akta sig för att göra några eftergifter utan husbondens eller herrens uttryckliga skriftliga tillåtelse. Fogden skall se till att landbon får del i bisamhälle av husbonden, störar, katsor eller andra fiskeverk där så är lämpligt. Fogden skall låta skriva upp hur många ödegods han fick i sitt fögderi och när han avlägger räkenskap skall han nämna alla och hur många han utarrenderat. Fogden skall aldrig ta emot pengar i stället för avrad i form av smör, honung eller annan årlig ränta, ty myntets värde sjunker hela tiden. Räntan skulle i realiteten minska och snart bli ingenting. Fogden skall varje år ha tillsyn över byggnader, röta och inhägnader och allt det han får därför skall han låta vara kvar vid godset så att det förbättras, men han skall låta skriva upp det i vittnens närvaro och varje höst må han ta hälften av humlen, frukten, honungen o.s.v. Fogden skall låta rättare eller landbon forsla sin gärd till honom och inte hämta den själv eftersom han är deras förman. Han skall konsultera kvittot och kontrollera att den är fullständig och har kommit fram i rätt tid. Vid behov skall han skriva upp vad som fattas. Ingen fogde skall befatta sig med några av våra präster eller deras rättssaker eller brott, vilka bör skötas av vår prost; dock får och skall han informera prosten när de får kännedom om 9

brott begångna av präster. Ej heller skall någon fogde befatta sig med vårt tionde eller med äktenskapsmål, som lyder under biskopens jurisdiktion. Fogden skall inte gästa någon präst mer än en gång per vinter och en gång per sommar med betande hästar, om han inte uttryckligen blivit inbjuden av prästen. Då skall fogden se till att hans svenner inte begår övergrepp mot prästens husfolk, och han får aldrig gripa eller bortföra prästens tjänare, om prästen vill gå i god för dem inför domstolen, såvida det inte rör sig om brottmål som gäller livet. Fogden skall tillvarata böter som tillfaller oss eller konungen, erlagda av våra egna, sockenkyrkornas, klostrens och prästernas landbor – med undantag för våra kanikers landbor eller sådana som har vårt öppna brev (på att fogden inte får tillvarata landbornas böter) – likaså av alla domkyrkans och Själagårdens landbor, eller av dem som erlägger böterna i deras ställe och av alla andra landbor på jord skänkt för själamässor, som væri 7 getzboda 8 sætra 9 vallunxstada 10 skanskastada 11 korsnæs 12 med flera. Det samma gäller prebendelandbor.

Rörande  krigståg  mot  en  fiende  

Hövitsmannen för krigsfolket bör ha Gud och rättvisan för ögonen och se till att the goda män som skall följa honom är utrustade med häst och harnesk och full försvarsutrustning, så att de kan uppträda oklanderligt bland andra goda män på slagfältet, så att varken de eller deras herre eller husbonde blir ringaktad. Om manskapet är så stort att han anordnar jämnstora rotar, då skall han till ledare i varje rote välja män som är käcka, oförfärade och omsorgsfulla, så ingen skada sker på grund av deras glömska. Han skall tukta dem som han anför, så att det inte sker stölder, rov eller andra olämpliga saker inom landet på ställen där krigsfolket förläggs eller håller till. Han skall se till att löshästar är med i skocken för det fall att de behövs.

13 När de hemförlovas skall det stå i brevet hur han och hans män har tett sig under krigståget.

14 En god hövitsman eller roteledare bör själv hålla reda på när det är hans tur att hålla vakt och ej fråga någon annan, annars blir snarare hans underlydande utsedda till ledare än han behåller sin ära. Han skall gärna rådgöra med de goda män som han anför om vad som är bäst att göra om något inträffar, så att han inte är ensam om det, vad som än händer. Han skall se till att han talar åtminstone en stund varje dag med rikets hövitsman eller den krigsherre som anför honom, och därvid alltid ge gott stöd. Han skall så gott han kan se till att inte hans krigsfolk skiljs åt när de drar ut i strid. Han skall vaka när andra sover för att på det mest genomtänkta och fördelaktiga sättet kunna anfalla fienden, så att han inte anför sin herres krigsfolk förgäves. Han skall sörja för att krigsfolket får förnödenheter vid rätta tidpunkter om omständigheterna medger det. Han skall medföra något som hjälper när det blir svåruthärdligt och inga läkare finns till hands. I ett slag skall han aldrig befinna sig bland de bakersta utan bland de främsta. När några skall hålla vakt skall han hemligen ge dem ett lösenord. 7

Ej identifierat.

8

Ej identifierat.

9

Ej identifierat.

10

Vallerstad i Bobergs härad?

11

Ej identifierat.

12

Ej identifierat.

13

Tillagt i vänstra marginalen.

14

Tillagt i vänstra marginalen.

10

De goda män som skall draga ut i fält skall vara trogna, lojala och rättrådiga mot sin herre och husbonde och den gode herre de följer å rikets eller sin herres vägnar. De skall lyda sin hövitsman så som de har befallts. De skall vara välvilliga mot varandra och pålitliga för varandra och ingen skall hålla sig för mer än de andra. Varje god man bör ha Gud, kyrkan, klostren, sin egen ära och sitt rykte för ögonen och akta sig för att begå bannsgärningar. Goda män brukar gärna skrifta sig innan de drar iväg, ordna sina tillgångar och skriftligt precisera vilka utestående lån de har och vad de själva har för skulder, för det fall att något skulle hända dem. Envar bör akta sig för att undanhålla byte, om det blir något, eller begå någon annan trolöshetsgärning, ty det behövs inte mycket för att en enkel sven skall vara stämplad för livet. Ingen bör försumma sin vakthållning genom att somna eller vara lättsinnig på något annat sätt, eller någon annan uppgift som hövitsmannen ger honom om han vill skydda sin egen ära. En god man bör underrätta sin hövitsman om han får reda på något som kan skada honom (denne?) eller de goda männen i följet, om han vill uppträda ärofullt. Det är tillrådligt för envar att förse sig med söm och hästskor inför vårarbetet, ty ofta mister man en hästsko för en söm, en häst för en hästsko, en man för en häst, ett land för en man. Varje gode man bör skaffa sin herre och de andra goda männen i följet ett gott rykte, på de ställen där han reser eller gästar, och han skall gästa bonden på ett sådant sätt att han vågar komma tillbaka en annan gång. Ingen sven på en sådan färd får genom dryckenskap eller dobbel förlora sin häst, sitt harnesk och sin värja, med vilka han skall tjänstgöra under sin herre mot fienden. Gör han det förlorar han sin ära och hans tillgångar blir till krigsbyte och han själv skall dömas så som lagen säger. Envar skall akta sig för att tala ohöviskt om sin herre eller furste eller andra goda män, eftersom det kan ge upphov till inbördes tvedräkt eller vara fienden till fördel. Ingen må överge eller lämna någon som är på vår sida, i synnerhet inte någon i krigsföljet, som blivit slagen av fienden eller nedstucken från hästen, såframt man inte efter bästa förmåga undsätter honom eller bär honom bort från slagfältet, död eller levande, som dugliga ryttare brukar göra för varandra. Om det inte kan förhindras skall de skänka hans häst och hans tillhörigheter för inrättande av en själamässa. Envar i avdelningen som skall hålla vakt skall underrätta sig om lösenordet enligt gammal sedvana. När man skall rycka ut mot fienden skall envar underrätta sig om lösenord, slagfältet och härskri. Man skall ge akt på sitt uppträdande och bete sig manligt, som en god krigare bör göra, och beakta att det är bättre att dö manligt och ärofullt än att leva vanärad. Eftersom lagens konungabalk säger att den som dräper en man på den egna sidan i kriget skall erlägga dubbla böter, är det tillrådligt att bevara inbördes sämja. I samma balk står det även: den som rymmer under konungens banér har förverkat sitt liv och sin ära. Desto viktigare för varje god man att uppträda på rätt sätt.

Fogden  Östanstång  

Fogden i Östanstång skall som de andra ämbetsinnehavarna avlägga den ed som står här ovanför. Han skall ha foder till fyra hästar från S:t Martins dag (11 november) till den första sommardagen. Han skall ha uppsikt med landgärden (arrendeavgiften), att den utges till utsatt tid, över avradspenningar och över husbyggandet, körslor, röta och gengärdspenningar och att landborna gör sina dagsverken på något sätt, d.v.s. de dagsverken som de inte gör på (biskops)gårdarna. Fogden skall tillvarata böter som tillfaller konungen från alla kyrkans underlydande, så som det står i kyrkoprivilegierna, och inte befatta sig med böter från prostar, präster, äktenskapsmål eller vårt tionde utan vår uttryckliga order. Han skall låta mälta landgärden 11

från Viby Strö 16 15 och lagra det i Söderköping för vårt behov. Han skall känna till deras transporter, skog och dagsverken – vad som återstår av dem – och ha dem i sin vård, likaså de som bor i , och han skall låta deras årliga avrad komma ordentligt till Munkeboda (Norsholm). Han skall hålla uppsikt med vårt fiske i Norrköping, så att det uppehålls ordentligt med tunnor och salt, och han skall redovisa det årligen. Han skall se till att våra fiskebåtar är funktionsdugliga med segel och tåg och all utrustning som hör till. Han skall ordna med fiskarna om sommaren så att de har skötar, både i Bråviken och vid Arkö, med den kost som hör till. Sedan skall de två båtarna följas åt till höstfisket vid Bircheskär 17 eller Härskär 18 . Om Rönö gård är besatt och det finns verksamhet där skall fogden på Rönö utrusta den ena båten med fiskare, den som skall ligga vid Arkö. Han (fogden i Östanstång) skall ombesörja, att fiskarna har bodar på fiskeläget vid Birkeskär eller Härskär och när de kommer hem igen skall han ta emot räkenskap och all utrustning som han hade försett dem med, så att de förvaras och lagas under vintern. Båtarna skall dras upp och förvaras väl till våren, då de skall tjäras. För detta beräknas en tunna tjära årligen. Fogden bör utrusta våra gårdar i Söderköping och Åboda Norrköping. 19 så att de är brukbara, med tak och dörrar och hyra ut dem, med undantag för dem vi behöver själva. De gårdar han hyr ut skall han hyra ut färdigutrustade på sådant villkor, att de som hyr gårdarna frånträder dem lika välutrustade. Detta skall ske i vittnens närvaro och han skall sätta hyran därefter, likaså i Fogden skall i sitt fögderi hålla uppsikt med våra kyrkobodar på kyrkogårdarna, så att de inte förfaller och blir taklösa. Den som har dem i sin vård skall laga dem. Han skall passa på att köpa humle omkring vårfrudag om hösten (8 september), som är den bästa tidpunkten för det, både till Noret (Norsholm) 20 och fiskarna. Han skall också ha uppsikt med den malt och den råg som fiskarna behöver till öl och bröd under sommaren, för det skall inte forslas från gårdarna. De skall också ha två varpor till varje båt.

21 Han skall städsla fiskarna i vittnens närvaro för en preciserad lön, så att de vet vad de skall kräva.

Fogden  i  Tjust  

Fogden i Tjust skall avlägga sin ed som de andra ämbetsmännen och ha den lagbok som hör till fögderiet. Dit brukar höra Sevede, Tunalän, Kinda härad och Ydre. Han har rätt att rida med minst fyra hästar. Det är hans uppgift att utrusta en fiskebåt med all utrustning och skötar åt den som varje år skall fiska vid Liffhaffn 22 . Dessutom skall fogden utrusta honom med trätunnor och salt. För övrigt skall fiskaren ha en person till med sig. Det är också hans uppgift att hålla reda på att vår honung varje år kommer fram ordentligt från Sevede och Kinda härader, liksom vårt smör, och han skal underrätta sig hos prosten om vem som skall utge dem. Han skall också hålla reda på att vår landgärd från Biäfrum 23 och Berga 24 kommer fram ordentligt samt utöva tillsyn så att godsen brukas och inte läggs öde. 15

Viby socken i Skärkinds härad?

16 Ströja i Kvillinge socken, Bråbo härad eller Stro i Skinnbergs socken, Hammarkinds härad? 17

Ej identifierat.

18

Ej identifierat.

19

Ej identifierat.

20

Annorlunda Arnell

. 21

Sdw. suppl

. (uppsättning el. omgång av ett bestämt antal, i senare tid fem, av) ett visst slags fisknät (skötar). 22

Ej identifierat.

23

Ej identifierat.

24

Ej identifierat.

12

Fogden  i  Finnveden  

Det fögderiet brukar bestå av Östbo, Västbo och Sunnerbo. Fogden skall avlägga sin ed som de andra ämbetsmännen och ha den lagbok som hör till fögderiet och se till att rätt landgärd och arrende utges. Han skall också se till att godsen blir besatta, och dessa gårdar är: I Västbo härad en gård i Källeryd 25 , en i Svalås 26 en i Skog 27 , två gårdar i Törestorp 28 , en i Stenshult 29 och en i Hallanäs 30 . I Sunnerbo härad den stora gården i Guddarp, 31 en gård i Bonde Guddarp, två gårdar vid Berga kyrka 32 och en kvarn på samma ort. Därifrån har det länge utgått en tunna smör och tre mark penningar. Likaså Skrinhult 33 , Torg 34 , Idemålen 35 . I Östbo härad Övrabo 36 , Byrcke 37 , Gärahov 38 , Byarum 39 , Köpet 40 och Målen 41 . Från var och en dessa kommer en och en halv tunna och fyra pund. Stigamo 42 har varit öde sedan Digerdöden. Grimsjö 43 , kvarnen i Götarp 44 fyra pund. Från Ammelund 45 fyra örtugar. En gård i Rydaholms socken två pund.

Jägaren  

Jägaren skall få två fat med rep och två par stövare med koppel och jägarhorn av fogden, och detta skall lämna tillbaka när hans lämnar sin tjänat. Han skall också avlägga den ed som står här ovanför. Fogden skall hålla honom med häst om vintern – från Mårtensmässa (11 november) till Vårfrudag i fastan (Marie bebådelsedag, 25 mars) och skall sedan inte låta honom rida omkring före Olofsmässa (29 juli). Jägaren bör sköta vårfisket tillsammans med fiskarna. Han skall också hålla sina rep i gott skick och utöka dem med ett fat om vintern. Han skall inte ta emot några penningar i stället för vår gästning och akta sig för att skapa illvilja hos landborna eller annorstädes i länet. Han skall heller inte falskeligen svära till skada för hederliga män rörande deras kreatur. Annars är han skyldig att betala skadan. Fogden skall låta honom rida omkring på kyrkornas ägor och inte på kronans utan tillåtelse. Han bör inte ge bort eller sälja något djur utan herrens tillåtelse och befallning. Han skall ha en sängplats när han är hemma. Han skall få hälften av alla skinn, liksom fogden, och han skall erbjuda fogden att köpa hans hälft, så att husbonden har första möjligheten till köp om han har lust. Annars kan han sälja dem till vem han vill, där han får det bästa priset. Utöver sin lön skall han ha åtta alnar vadmal till en kjortel, fyra alnar till byxor, fyra till en tröja och ett stycke skjortlärft, och dessutom fem mark svenska och fyra par skor.

Oxkarlen  

Oxkarlen bör sköta gödoxar och dragoxar, föl, fålar och brevförarnas hästar, och han bör hålla stallen låsta. Han bör tillhandahålla funktionsdugliga grimmor till fålar och föl samt klavar 25

Källeryds socken.

26

Källeryds socken.

27

Gnosjö socken?

28

Åsenhöga socken.

29

Källaryd socken eller Långaryd socken.

30

Femsjö socken.

31

Berga socken.

32

Berga socken.

33

Odensjö socken.

34

Berga socken.

35

Ej identifierat.

36

Byarums socken.

37

Ej identifierat.

38

Byarums socken.

39

Byarums socken.

40

Byarums socken.

41

Byarums socken.

42

Byarums socken.

43

Byarums socken.

44

Byarums socken.

45

Byarums socken.

13

och andra kreatursbindslen. Om sommaren bör han köra ut dynga från sina stall och hålla dem rena, täta för regn, och utrustade med mellanrum och dörrar. Han skall rengöra tegel i tegelladan om sommaren tills hästarna tas emot och skära halm till hackelse till brevförarnas hästar. Vid Mickelsmässa (29 september) skall han få lykta av fogden samt ryktskrapa och tråg till hästarna. Detta skall han lämna tillbaka till fogden när han lämnar sin tjänst liksom han skall lämna brevförarhästarnas tjuder om sommaren.

Bryggaren  

Bryggaren skall förestå mältningen och han skall själv hugga veden till bryggandet, mala maltet, frakta lagen och förestå livsmedelskällaren. Bryggaren skall också förse gödsvinen med mäsk och drägg och se till att stian inte blir tom.

Legodrängar  

Gårdens legodrängar skall vara åtminstone fyra till antalet. En av dem skall kunna laga slädar, vagnar och annkostar, andra slädar, axelvagnar etcetera och övrigt sådant som är gjort av trä. Den andre skall tillhandahålla funktionsdugligt rep och åkdonsutrustning. De andra två skall tröska och hugga ved som fogden befaller dem. Undantaget från detta är när fogden använder tegelladan, då skall han ha åtta drängar – åtminstone fyra som är i tegelladan hela tiden. De samma fyra skall lägga takstänger om sommaren, lägga tegellera i kaster om hösten, bränna lera och köra ved om vintern och på våren lägga tegellera i kaster igen, så mycket som fattades hösten dessförinnan. Det är deras uppgift att hålla ugnen i gott skick och utrusta ladan med tak, sandkärror och skottkärror. Fogden skall förse dem med egna hästar och åkdonsutrustning. Legodrängarna skall ha sängplatser hos fogden, två i varje säng, och de skall alltid göra som de blir tillsagda av fogden, eftersom han ensam är deras arbetsledare och överhuvud.

Bagaren  

Bagaren skall sikta och hugga sin egen ved. Han skall använda bryggarens dragare till kvarnen och hjälpa till att utfodra dem så de inte svälter. Han skall också vara dukesven och hjälpa skaffaren att förvara maten. Är bagaren en kvinna skall hon även tvätta kläder, dukar och annat och spinna ljusvekegarn till godsets behov.

Mjölnaren  

Mjölnaren skall hålla kvarnen, med dammar och kvarnrännor, i brukbart skick. Skulle bristerna var mycket allvarliga skall han säga till fogden att låta laga det som fattas. Mjölnaren skall hugga all utrustning till kvarnen när saven stiger i björken: kuggar, trissbottnar 46 , kuggstavar och mycket annat som kan behövas. Varje lördag skall han till fogden överlämna tull och andra pengar som kvarnen kan ha räntat under veckan och därmed överlämna sina räkenskaper. Han skall dessutom lämna sina räkenskaper till herren två gånger om året, till Mickelsmässa (29 september) och till Påsk. Han skall hålla kvarnbroarna i gott skick och fogden skall låta forsla virket. Om brons bjälkar brister skall fogden laga dem. Mjölnarens lön är 6 mark svenska, ett par linskjortor/två bitar lintyg, fyra par skor och tolv alnar vadmal. Mjölnaren skall hålla sig själv med eka vid kvarnen. Av fogden skall han få ljuster och brandjärn, lina och krokar samt goda knutyxor, och allt det bör han lämna tillbaka till fogden. Mjölnaren bör också binda wädelingh till i tid. 47 och ha den färdig för gårdens behov. Han skall ha lanerna vid kvarnen under uppsikt och förhindra att taken börjar läcka genom att säga 46

Sdw. suppl

.: brädklädd botten under "trilla" i hjulkvarn? 47

Sdw. suppl

.: ? 14

Sågmästaren  

Över alla redskap som sågaren tar emot skall han låta göra en förteckning i två exemplar: en till fogden och en till honom själv. Redskapen är: sågar, filar, hållhakar, fästkrokar 48 , vevhjul 49 , dammklinkhjul 50 , storhammare, skottspade gott skick liksom grinden för dammluckan. 51 och allt lösöre som finns i husen. Han skall också hålla hägnaden i gott skick, hjälpa till att hugga timret till sågen och frakta det hem. Han skall också uppvisa räkenskaper över sågade stockar: hur tolfter stockar han sågar och hur många tolfter av bräder det finns i varje tolft stockar. Han skall också hålla dammen i Fogden skall ge honom eka, ljuster, lana och smånotar till gårdens behov. Allt detta skall han återlämna i gott skick tillsammans med brandjärnen. Sågmästaren bör också jämna till skogsveden och bidra med så många bräder som gården behöver.

Smeden  

När smeden tar emot smedjan av fogden skall han låta göra en förteckning över alla redskap i två exemplar: en till fogden och en till honom själv. Han skall smida det herren behöver på fogdens order och inte för någon utanför gården, ej heller för någon annan inom gården om inte herren eller fogden uttryckligen har befallt det. Han skall hålla reda på hur mycket järn han smider om året, räknat i hundrader och i antal pund samt vad som tillverkats därav. Över detta skall han visa upp räkenskaper. Han skall få sängplats tillsammans med gårdskocken av fogden. Smedens lön är åtta mark om året och han skall följa med fogden när denne säger till om det.

Gårdsfogden  

Gårdsfogden skall städsla och avlöna allt legofolk och gårdens dagliga ämbetsmän och allt halmfoder 52 . Han skall förestå all byggverksamhet och takläggning så att husen inte ruttnar samt låta föra in avrad, landgärd och tionden i rätt tid. Han skal redogöra för hur många tjänare som är i tjänst, och detta är hans ed: ”Jag lovar Gud, jungfru Maria, helgonen Petrus och Paulus samt Er att tjäna Er troget och lydigt så länge jag innehar detta ämbete och är i er tjänst. Jag lovar att aldrig dölja för er sådant som jag vet kan skada Er, så vare mig Gud, helgonen Petrus och Paulus samt alla guds helgon och de heliga ting jag vördar bevågna. Amen.” Han skall förestå gården, slakten, arbetsfolket och deras arbete. Han skall näpsa dem och de skall lyda honom. Ingen skall försöka komma undan sitt arbete på åker och äng, utom de fiskare som håller på med sillfisket. Han skall arrendera ut jord som inte brukas till nytta för gården. Han skall låta göra vadmal och linne att avlöna legofolket med. Varje lördag skall han infinna sig i kapitelhuset 53 och ta hand om våra böter från underlåtenhet att svara inför domstol och föra räkenskap över dem. Han skall rådgöra med byfogden om lindring i böter och närvara när byfogden skall avlägga räkenskaper. Han skall förse brevförarna med häst och ridtyg och återta dem när de kommer hem igen. Han skall veta hur varje ämbetsman förestår sitt ämbete. Han skall ha enskilt visthus och fiskehus och därifrån förse skaffaren med det han behöver. När han tillträder sitt ämbete skall han låta upprätta ett inventarium i två exemplar, ett för herren och ett för honom själv. Han skall förestå körslor, dagsverken, vedstockar och timmer till sågen och veta hur mycket som finns kvar och redogöra för det. Han skall förse fiskarna och alla ämbetsmän med deras redskap. Likaså skall han förse kapelldjäknen i brevdragarstallet med säcksadel 54 . Om hösten skall han låta vitgarva två oxhudar och garva sex oxhudar och sex kohudar till gårdens behov. Det skall göras om sommaren och därefter skall han inte hålla gården med skomakare. 48

Sdw. suppl.:

krok att fästa något i. 49

Sdw. suppl.:

vevhjul? 50

Sdw. suppl.:

klinkhjul vid en sågkvarnsdamm (till upphissande av dammluckan?). 51

Sdw. suppl.:

ett slags spade. 52

Så ms.

53

Ordet

kapitel

i bemärkelsen

kapitelhus

är belagt i Kulturhistoriskt lexikon för nordisk medeltid 8:268. 54 Sdw. suppl

.: sadel försedd med säckar el. fickor. 15

Fiskarna  

Fiskarna vid Linköpings gård, de som fiskar i Roxen, skall ha all sin utrustning från gårdsfogden, så som båt, eka, brandjärn, ljuster, vinternot, trampor, isbill, sommarnot, gäddrag, mjärdar och alla andra redskap, och de skall återlämna dem i gott skick. De skall sköta om båt och eka under vintern, som det står i gårdsboken. Om vintern, när isen bär, skall de se till fiskeverken, och säga till fogden om de är mycket skadade. De skall hålla alla fiskredskap i gott skick och om vintern skall de skaffa fram torr ved till vårfisket och 200 bandstakar till gårdens tunnor. Vid Olofsmässa (29 juli) skall de få skötar för löjfiske av fogden och dessa skall återlämnas till fogden i gott skick, när fiskens lektid är över. De skall också få sängkläder av fogden liksom fiskkassar, korgar, häst och släde om vintern, notflaska 55 , slafat, tjära till deras båtar samt sex mark svenska till lön.

Fiskare  i  saltsjön  

Om sommaren skall fiskarna i saltsjön vara två i varje båt. Den ena båten skall ligga i Bråviken och om våren skall den ligga vid Arkö för vårfisket. Fogden på Vikbolandet skall förse dem med båtar, skötar, ljuster, ålfiskeljuster 56 , torskrev, grytor, fisktunnor, salt och mat. För allt detta skall fogden föra räkenskaper särskilt. När fiskarna redovisar för herren skall landsfogden närvara. I sina kistor skall de ha yxor, bandkniv, bandhake, läddika 57 , krita, näver av icke fruktbärande träd 58 , spikborr, elddon, svavel, duk, fat, tallrikar och laketratt 59 . Men om hösten, från och med Olofsmässa, skall de vara på höstfiske vid Härskär 60 , Birkeskär 61 , eller något annat ställe där fisken finns.

Skaffaren  

Skaffarens lön är sedan gammalt sex mark och en klädnad av tyg från Marienburg 62 och en kohud till skor. Skaffaren skall fördela brödportionerna på bordet och ta emot maten när måltiden är färdigställd. Han skall även skaffa och byta ljus. Han skall förestå visthuset, kornhuset, råghuset, mjöl, malt och spiskällaren. Han skall ha tillsyn med bryggaren om bryggning och mältning. Han skall förse stian med svin, så att den alltid är i bruk. Han skall säga till gårdsfogden om färsk mat, färsk och salt fisk, ägg, höns, gäss, lamm och villebråd när det behövs. Han skall också ha uppsikt med oxkarlen gällande gödoxarna, hur de mår, likaså med mjölkdejan rörande smör och mjölk, och han skall hålla reda på hur mycket smör hon kärnar. Skaffaren skall hålla reda på hur mycket gårdsfogden låter så för gårdens behov och hur mycket säd det finns. Han skall uppbära avrad, landgärd och tionde och se till att fogden antecknar uppbörden och återstoden. Han skall också säga till legodrängarna om inhägnaden, slädar, vagnar och allt bohag innan det uppstår brister, eller till fogden om det behövs. Varje fredag skall han ta emot det flott som har samlats ihop under veckan. Han skall utfodra fyra hästar per spann.

Smådrängar  

Praxis sedan gammalt på Linköpings gård är att ingen sven får hålla sig med smådräng förrän han (svennen) kan bära full rustning. Kanslern får dock ha en smådräng. Ingen dräng kan befrias från att bära mat tillsammans med köksmästaren, när denne säger till. Ingen sven på gården får ha en mindre dräng än att två av dem kan stå emot en skytt eller rida i sin husbondes harnesk.

63 55

Sdw. suppl.:

kärl för förvaring av not? 56

Sdw. suppl.:

ett slags vid ålfiske nyttjadt ljuster. 57

Sdw. suppl.:

ring? låda? 58

Ordet finns ej i Söderwalls lexikon. Däremot finns där ordet

döfvi þ er,

trä som ej bär frukt.

59

Sdw. suppl.:

ett slags tratt? 60

Ej identifierat.

61

Ej identifierat.

62

Troligen det nuvarande Malbork, Polen.

63

Ett harnesk har ett bröststycke och ett ryggstycke. Meningen tycks vara att drängarna skall vara tillräckligt stora rent fysiskt för att tillsammans kunna bära ett harnesk.

16

Herrens egna drängar skall ständigt ha omsorg om honom och fullgöra sina ämbetsplikter enligt den arbetsfördelning som fastställts åt dem. När det inte finns så många småsvenner närvarande som det behövs, skall två av de äldsta (smådrängarna) vara i deras ställe och tjänstgöra vid bordet tills det är serverat, och när köksmästaren kommer med den sista rätten bör alla drängar vara mätta och var och en skall fullgöra den arbetsuppgift han fått. De som kan läsa skall läsa tillsammans med herren en vecka var och tjänstgöra vid mässan. De andra skall ståndaktigt stå vid dörren och bete sig dygdigt och höviskt. Den smådräng som utses att föra sin herres sköld och mitra skall under resan ta vara på hans svärd, spjut, stövlar och sporrar när han kommer till sina egna gårdar.

Kammarsvennen  

Kammarsvennen skall bädda sin herres säng och hålla hans kläder rena, såväl gångkläder som linkläder. Han skall byta till rena och väl tvättade lakan o.s.v. varje lördag och hålla kammaren ren. Han skall förvara och vårda följande föremål: klädborste, näsdukar, vantar, handskar, lyktor, två par ljusstakar samt vaxstapel. Han skall elda i kammaren och bistå sin herre när denne klär på sig om morgonen. Han skall se till att bäcken, kam skor och tofflor är rena. Han skall ha hand om nyckeln till kammaren och se till att där alltid finns två rena handkläden.

Underförskäraren

64

 

Varje lördagsafton skall underförskäraren [se till att han har] förskärarkniv och förskärarduk, gaffel, kniv och sked samt två rena handkläden och två rena näsdukar och så många brödportioner som han behöver för två dagar, d.v.s. söndagen och måndagen. Han skall gå före med handklädet när vattnet bärs fram och se till att den är hel och ren. När han har avlägsnat allt igen skall han lägga det i korgen och överlämna det till fatburskvinnan till nästa måltid eller till skaffaren om hon är frånvarande.

Dörrdrängen

65

 

Dörrdrängen bör varje lördagsafton ta emot hela och rena lyktor, bäcken, skor och tofflor och så mycket ved som behöver eldas upp under söndagen (för att ge dessa föremål till kammarsvennen). Han hålla förkammaren ren och varje morgon skall han hämta rent vatten och lut samt ta emot handkläden av kammarsvennen för herrens eget bruk. Dessa skall han strax därpå återlämna till kammarsvennen (sedan de tvättats?). Han skall också ha ett handkläde i förkammaren. Han skall bära upp ved till kammaren under veckodagarna (d.v.s. inte på söndagen) samt hålla skor, tofflor och bäcken rena. Han skall ge akt på att han har ljus till lyktan och han skall bära den när det behövs.

Småsvenner  

De småsvenner som är utrustade med häst och harnesk skall ha lika stor lön som en skytt, så fram de inte rider utrustade med flera hästar. Ingen småsven tillåts ha en smådräng förrän han sitter till bords med gammalsvennerna och drängen är så vuxen att två sådana (drängar) motsvarar en skytt prestationsmässigt. Småsvennernas tjänare skall gå till bords tillsammans med andra svennetjänare och ej med småsvennerna. Ingen annan än vi bestämmer över småsvennerna så länge de lyder under vår tukt, vad saken än kan gälla, eller så lyder de under vår köksmästare om vi beslutat det, eller under någon hans ställföreträdare. Undantaget är om han begår ett brott som gäller livet och grips på bar gärning. Dock skall den målsägandes rättigheter alltid respekteras. Under visitationer är det gammal sed att småsvennerna håller handduken när det är konfirmation och ombesörjer handfat, vatten, salt och rivet bröd, samt att de binder 64 65

Avsnittet saknar rubrik i ms. Ett tydligt mellanrum mellan detta och föregående stycke markerar övergången till ny tjänstebeskrivning. Avsaknaden av särskild rubrik och placeringen mellan kammarsvennen och dörrdrängen talar dock för, att dessa instruktioner gäller biskopens eget behov av föremålen under söndagen och måndagen, möjligen vid måltider som denne intar i sin privata bostad. Se not 22.

17

linnebindan kring den nykonfirmerades panna och alltid är till hands. Av de offergåvor som faller i handklädet skall småsvennerna och kapelldjäknen få hälften medan kaplanen får den andra hälften och av de förras hälft skall kapelldjäknen få en tredjedel. Av de två delar som är kvar (sedan kapelldjäknen tagit sitt) skall alla närvarande småsvenner få lika mycket, med undantag för mästersmåsvennen, munskänken och förskäraren som var och en får dubbelt. När en kyrka eller kyrkogård invigs eller renas bör småsvennerna bära såar och kärl på så sätt att de turas om att bära sån utan stång när invigningen sker och de är närvarande. Med undantag för mästersmåsvennen, förskäraren och munskänken skall småsvennerna elda i badstugan när vi badar. Om en klockare är försumlig under en visitation och inte ringer när vi anländer och om småsvennerna får tag i klocksträngen innan klockaren gör det skall han lösa strängen med fyra skilling. Den yngste närvarande småsvennen skall alltid ta vara på herrens stövlar, kläder och sporrar under resor. Är ingen småsven med, skall den som för skölden ta vara på stövlar, sporrar och ridbyxor, och kammarsvennen skall ta hand om ridkläderna så att de är torra och rena.

Fodermarsken  på  Linköpings  gård  

Omkring S:t Martins dag brukar fodermarsken rida ut med hästarna för att ordna deras utfodring (om vintern) och ingen häst skall ha lägre värde än tolv mark. Det är gammal sedvana att han först rider ut väst om Stångåbron före julen och (att han rider även) längre, om juletiden räcker till. Han skall sedan rida österut när fastan närmar sig, för att inte fisket skall störas. Fodermarsken skall inte ha makt att efterskänka någon fodring eller ta emot pengar i fodringens ställe utan att hans herre uttryckligen har befallt det för sitt eget bästa, om han vill behålla sin ära och inte begår stöld. För sitt omak skall han dock ha förmånen att smederna som bor på sådana ägor skall bestå med gratis hovslagning om det behövs och så länge fodringen pågår, annars inte. Han får inte ta emot pengar eller något annat av värde av någon smed i stället för hovslagning, endast hovslagning för sina hästar eller våra egna, om det behövs, och han skall föra räkenskaper över detta. I Östergötland skall han förlägga två hästar hos varje kyrko-, kloster-, kanike- eller prebendelandbo och alla kyrkans underlydande med undantag för dem av våra präster som endast brukar sina prästbol. De skall ha sina prästbol fritt, liksom klockaren (skall slippa fodringen) om han inte har någon tjänstebostad utan bara uppgiften som klockare. Annars kan man förlägga hästar hos präster i proportion till omfattningen av den jord de brukar i tillägg till prästbolet, likaså hos klockaren i proportion till bolets storlek, om vi inte skriftligen har medgivit något undantag. Enligt gammal sed i Östergötland och enligt rikets lag skall utfodringen ges till tre fjärdedelar av två hästar, ej mer, om inte bonden tillskjuter mer av god vilja. Den som ordnar eller tillåter utfodring på annat sätt är som en man som vill sin herres värsta och ej hans bästa. Fodermarsken får inte placera ut fler hästar än dem som han rider ut med och som köksmästaren har besiktigat och värderat, med mindre än att han har köksmästarens brev (skriftliga tillåtelse) att förlägga en sådan häst. Fodermarsken bör emellertid förvara alla sådana brev så att han kan styrka sin sak om han klandras efteråt. Fodermarsken skall noggrant hålla uppsikt med att envar (hästskötare) blir kvar där han blivit förlagd och låter sig nöja med den mat och den öl som respektive bonde förmår skaffa. Ingen (hästskötare)skall bjuda gäster eller legosoldater hem till bonden, så att han ända till slutet får glädjas åt att bonden har något gott att ge honom. Men om bonden är så fattig att han inte tillbörligt kan erbjuda öl eller mat, då skall han uthärda den natten så som bonden har tillrett den, och han skall förmå fodermarsken att ordna att han får nästa natt hos en bättre bonde. Fodermarsken får ej försumma att fråga sockenborna, när han kommer till kyrkan på söndagen eller någon annan helgdag, hur de goda männen i hans följa har betett sig hos dem. Han skall uppmana allmogen att klaga hos honom om någon orätt begås mot dem och be honom straffa vederbörande i enlighet med sin herres befallning. Om fodermarsken får klagomål på någon i hans följe skall han genast ta borgen av den som anklagas, vare sig han är väpnare, skytt eller småsven så att han ger bonden gottgörelse för 18

orätten. Tolv av de bästa männen i fodermarskens följe skall rannsaka och fälla en dom eller skicka honom hit i järnbojor. Ingen skall, vid son ära och sin trohetsed, våga neka fodermarsken borgen när han fordrar det, utan alla skall, vid risk att drabbas av samma straff, vara honom behjälpliga. Han skall straffa alla brottsliga i sitt följe och de skall lämna borgen, om de vill behålla sin ära. Ingen må drista sig till att förlägga sig själv eller någon annan, utan endast fodermarsken eller den han uttryckligen ger fullmakt. Alla skall anlända i rätt tid och till det ställe där fodermarsken har förlagt dem, och där skall de stanna. Ingen må drista sig till att gå i bondens hus, stall, lada, härbärge eller något annat ställe utan lykta (d.v.s. i stället för otäckt ljuskälla?) på grund av brandfaran, ej heller slå sönder bondens kärl i stallet eller annorstädes eller förstöra hans kläder, vare sig ute eller inne, utan allt skall oklanderligt återlämnas till bonden. Den som gör något annat är som den som vill både sitt och vårt eget värsta och vill lämna vår tjänst. Fodermarsken skall bestraffa detta efter rådplägning med svennerna. Om ett brott begås av någon mindre uppsatt man än de ovan nämnda, så som smådrängar, svennernas tjänare eller stalldrängar, vilka inte genast kan gottgöra bonden för skadan, i enlighet med fodermarskens rannsakan och dom, då skall den som inte har någon ko böta med kroppen i den målsägandes närvaro. Fodermarsken skall inte förlägga hästar till följande gårdar, ej heller till de landbor som fullgör dagsverken där: Forsa 66 , Ledberg 67 , Stång 68 , Herrestad 69 , Broo 70 , Caraby 71 , Fiæthersund 72 , Vigby 73 . Ingen får utöva övervåld på bondens hustru, hans dotter eller hans tjänare på något annat villkor än att han utövar det mot sitt eget liv. Var och en som handlar annorlunda skall tuktas så som lagarna säger. Ingen får avyttra bondens gryta, kittel, kläder eller andra saker eller ansätta honom om något som han inte har, för att inte vi och våra svenner skall få dåligt rykte och anseende bland allmogen. Var och en som handlar i strid med detta förbud skall svara för rånet eller våldet enligt lagens bestämmelser. Fodermarsken förbjuds att förlägga någon eller ordna sådan fodring att vederbörande medför en lösaktig kvinna eller låter hämta en sådan åt sig från någon köpstad eller annat ställe. Fodermarsken bör alltid ha med sig minst en man till, och när han rider ut för att ordna utfodringen skall han beviljas åtminstone fyra, sex eller åtta goda män, som i kraft sin trohetsed skall vara honom behjälpliga, var och när han än uppmanar dem till det. Under visitationsresor skall han eller hans sven rida i förväg med en man till för att ordna med stallrum och sängkläder, allt efter aktuella behov. Han skall ordna fodring i enlighet med rikets lag samt byta sängkläder och ta emot dem igen innan han lämnar gården och därefter lämna tillbaks dem (på biskopsgården). Det samma gäller hästtäcken 74 . Han skall också byta kärl till hästarna, som tråg o.s.v., och ljus och lyktor, om det finns sådana. Han skall ej be någon präst eller någon annan som vi gästar om gåvor. Om han däremot visar sig fullgöra sitt ämbete väl skall han bli hjälpt desto mer av oss, till gagn för honom själv. Fodermarsken får inte förlägga några hästar hos några klockare för klockarbolets skull; endast om han dessutom har någon utjord, ty fogden har alla klockare. 66

Ej identifierat.

67

I Valkebo härad.

68

Ej identifierat.

69

Herrestad i Dals härad?

70

Ej identifierat.

71

Ej identifierat.

72

Ej identifierat.

73

Viby socken i Skärkinds härad?

74

Sdw. suppl.:

hästtäcke? 19

Kocken  

Kocken på Linköpings gård har sedan gammalt ingen annan förmån än lön som en skytt, vartannat år ett armborst och vart tredje år en häst. Därtill skall han ha en oxhud till jul och en till påsk men inget fett. Han sköter inte höstslakten utan för det lejer man en slaktare i staden. Övrig slakt under året sköter dock kocken. På julafton går hans slev runt hela bordet. Han får heller inte några djurhudar på våra gårdar, sommar som vinter, utan han får sarduk året 76 tredje månad skall han rensa det, när gårdsfogden eller skaffaren säger till. Under denne när han saknar något. 75 till tröja, lärft till förkläden två gånger om året och tyg från Marienburg till en lång kjortel en gång om . varje fredag skall han överlämna veckans samlade flott till skaffaren och en gång var visitationsresor skall han förutom fettet inte ha någonting, vare sig skinn eller hudar, om det inte sker av klerkens goda vilja. Men från kronojord som renderar oss gärder skall han få både skinn och hudar. Han har sedan gammalt rätt att hålla sig med en dräng och att utse denne själv. Kocken behöver inte svara inför någon annan än köksmästaren och han skall underrätta Kockdrängen skall få två skjortor vid Mickelsmässa och två till påsk för sommarbruk av fatburskvinnan samt gratis skor av gårdsfogden, förutom sin lön. Ingen annan bestämmer över honom än mästerkocken eller köksmästaren i dennes ställe.

Stallsvennen  

Sedan gammalt får stallsvennen på Linköpings gård lön som en skytt och ett armborst vartannat år samt rätt att rida herrens häst. För varje häst i stallet som herren skänker bort skall stallsvennen ha grimmepenning hovtång, skohammare, genhammare 77 , gammalt ridtyg och hästskor. Stallsvennen skall vårda hästarna så att de är väl skodda, likaså vårda sadlar och ridtyg så att utrustningen är fullständig och ren. Av gårdsfogden skall han motta utrustning för hovslagning, d.v.s. 78 , brodd, skavjärn sitt harnesk i borgarstugan liksom skyttarna. 79 , skottfil 80 , skarjärn 81 , åderjärn, allt i gott skick, och de skall han återlämna till fogden när han slutar sin tjänst. Stallsvennen bör ha

Fäkvinnan  eller  mjölkdejan  

Mjölkdejan skall sköta mjölkning, hålla tolv kor för gårdens behov och sköta dem väl. Varje vecka skall hon göra räkenskap för smöret inför fogden och låta skriva upp hur mycket hon överlämnade åt honom. Hon skall hålla rena handkläden, dukar och annat linne, laga säckar, rensa och torka malt och råg när så behövs, dagligen rengöra sina silkar när hon slutar är: 82 och känna till sin räkenskap över dem, d.v.s. hur många hon mottagit, så att hon återlämnar dem till fogden när hon lämnar sin tjänst. Det som hon har rätt att få av fogden när hon börjar och skall återlämna först 1 smörkärna sil och silsnodd 12 silbunkar 2 goda tråg 2 mjölkämbar 83 2 goda mjölkbunkar med lock 2 byttor till mjölk. 75

Sdw. suppl.:

ett slags med linne blandat ylletyg 76 långt nedhängande kjortel 77

Sdw. suppl.:

penningsumma (dricks penning) som gives till den som håller en häst el. leder hem en ny häst. 78

Sdw. suppl.:

ett slags hammare, som hölls emot vid nitning av söm o. d. 79

Sdw. suppl.:

? 80

Sdw. suppl.:

ett slags fil. 81

Sdw. suppl.

redskap för skärning av hästhovar. 82

Sdw. suppl.:

kar vari mjölk silas. 83

Sdw. suppl.:

till sil hörande snodd. 20

Rätter  att  servera  vid  gästabud  

Första  dagen:  

Middag

Skinka och lummer Färskt kokött och bakade struvor Höns i gelé 84 och fyra slags 85 mos Rådjur, villebråd 86 och inbakad muskot 87 Stek och ett vitt mos

Kvällsmat

Kokött med salt vatten och gåskrås Svinrygg och gult mos Lammkött och inbakade russin och mandlar

Måndagen:

Middag

Skinka och vinsoppa Äggost 89 88 och gult mos Färskt kokött och stekt fisk Fläskstek och färsk fisk med spad Fårkött och färsk lax med blod

Kvällsmat

Rökt fårkött och hirsgröt Kokött med salt vatten och färsk fisk med spad Lättsaltad svinrygg 90 och lättsaltad lax, gammelost

Tisdagen:

Skinka och små huggna höns Stekt kokött och villebråd med spad Inbakat villebråd och lammkött med spad

Till stora borgarstugan:

Brödportioner 91 med mycket smör Femton skinkor och åtta tungor, åtta medisterkorvar och tre juver På varje fat, med skinkan, ett stycke bringa av gammalt kött 92 , ett stycke nyrökt kokött och ett stycke lättsaltat fårkött, ett stycke färskt kokött, ett kokt gammalt höns. Med grovmaten 93 en fjärdedels gås och senap i små skålar 94 på varje fat.

Till lilla borgarstugan:

Tio skinkor, sju brödportioner och sju smörportioner.

Till bagarstugan:

84

Sdw. suppl.:

gelé; aladåb. 85

Jfr Sdw. suppl.: stycke.

86

Se SAOB:

bråd. 87

Så SAOB och Sdw. suppl.

88

Sdw. suppl.:

kallskål

?

89

Sdw. suppl.:

äggost (maträtt tillagad av ägg, mjölk, socker m.m.). 90

Sdw. suppl.:

maträtt. 91

Sdw. suppl.:

portion av bröd med tillbehör. Jfr Hildebrand, Sv. Medelt. 2: 473. 92

Möjligen kött från äldre slaktdjur, alt. hårt saltat kött.

93

Sdw. suppl.:

grov el. stark mat, kött? kött av storboskap, oxkött?

Jfr

grofstek. 94

Sdw. suppl.:

såsskål; (litet) fat. Jfr Hildebrand, Sv. Medelt. 2: 250. 21

Tio skinkor, sju brödportioner och sju smörportioner.

På  ett  annat  sätt  hos  herr  Sten  i  Vadstena  

Grovmat och lummer Stekta gäss, sylta och grytstek Stek av en hjort lyndina 96 95 Små pastejer bakade av tungor samt helt höns med gelé Bakade struvor och äpplen och villebråd med svart spad

Måndagen:

Grovmat och lummer En fiskrätt, färskt kött med salt vatten Hönskött i små bitar med spad

I  Danmark  

Skinka Grovstek 97 Villebråd Grytstek Abborre Lammkött med spad Hornsköl 98 med gelé Rådjursstek

Kvällsmat

Färskt kött med salt vatten Helt höns med spad Äppelmos Svinrygg Klenäter Stekhöns och lamm Kakor och äggost

Allmänt/gemensamt

Lummer och skinka Grovstek och grytstek Kokött med salt vatten Helt höns med gelé Rådjursstek och lammköttsspad

Ett  östgötskt  alternativ  

Grovstek och pastej Grovmat Grytstek Kokött med salt vatten Lummer Stekt gåssylta Helt höns med gelé Påfågel med utslagen stjärt Järpar, duvor och smörmos 99 95

Sdw. suppl.:

grytstek.

96 Ej identifierat. 97

Sdw. suppl.:

oxstek? Jfr grofmater. 98

Sdw. suppl.:

benämning på en maträtt. 99

Sdw. suppl.:

ett slags med smör anrättad maträtt.

Jfr SAOB:

buttermos

.

22

Borgar eller bakade träd eller djur med struvor av russin och mandlar Bakade rätter och äggost

Rätter  för  en  hel  vecka  när  Nyårsdagen  kommer  på  en  söndag  

Middag

Först grovstek av kokött, så mycket att det räcker till ändan (av bordet), med stötta honungskakor Lummer eller villebråd med spad Grovmat med skinka. På fatet (skall det ligga) skinka, ett stycke bringa, nyrökt fårkött och medisterkorv, ett stycke färskt kokött, ett stycke lättsaltat kokött, juver och nyrökta feta köttkorvar Småstek, hare, rådjursstek, unghöns och järpar. Svinstek och duvor om de finns Äggost eller ostkaka Gammelost med frukt

Kvällsmat

Först grovmat Helt höns med spad En inbakad rätt Steken och osten

Måndag:

Middag

Helt höns med ris Grovmat Lammkött med spad Steken och osten

Kvällsmat

Grovmat Rökt fårkött med rovor Abborre eller inälvsmat 100 Steken och osten

Tisdag:

Middag

Kål med färskt kött och medisterkov Grovmat Färskt eller lättsaltat kokött med spad Steken och osten

Kvällsmat

Grovmat Sylta med mjölk eller plockade finkar Stekta korvar Steken och osten

Onsdag:

Middag

Först stockfisk med mjölk eller söt välling eller huvudkål med mjölk Stekt och kokt sill eller torsk med mölja 101 100

Se SAOB:

kaldun

.

101

Sdw. suppl:

maträtt (av brödbitar kokade i flott el. dyl.?) 23

Färsk fisk med spad Torrfisk: gädda, gös eller braxen Röding, makrill eller salt lax eller äggkaka

Kvällsmål

Risgröt, hirs eller gryn eller rovor Torsk med mölja eller sill Spettfisk 102 med lök eller ägg Nötter och frukt

Torsdag:

Middag

Kål Stekt sylta eller korvar Grovmat Stekta eller kokta rovor med svinrygg eller rökta medisterkorvar Steken och osten med frukt

Kvällsmat

Grovmat Höns med spad eller lättsaltat höns Syltstek eller kål Stekt höns och kål i ättika Steken och osten

Fredag:

Middag

Kål eller välling Stekt sill och kokt sill med nejonögon Lättsaltad ål med spad eller gelé Färsk fisk med saltvatten Äppelmos, mandel, hampfrö eller nötter eller små inbakade fiskar med rovor Salt lax eller lax i gelé 103 Äpplen, päron och andra frukter

Utan fisk om fredagen

Ärtor med spad Inbakade äpplen med olja Mos av äpplen eller päron Stekt bröd med olja Stekt bröd med gelé Små kakor 104 Nötter, äpplen och päron

Lördag:

Middag

Först kokta färska ägg Kokt och stekt sill Bergenfisk eller norsk fisk med smör och lök Färsk fisk med salt vatten Finska gäddor Stekt fisk med socker och stötta honungskakor 105 102

Se SAOB:

spet

-.

103

Sdw. suppl.:

gelé. 104 S

dw. suppl.:

ett slags finare bakverk. 105

Sdw. suppl.:

puder, pulveriserad krydda.

Jfr Hildebrand, Sv. Medelt. 2: 475

("torkade och sönderstötta honingskakor, som serverades till kokött och stekt fisk"). 24

Valnötter och små nötter

Kvällsmat

Gröt av ris, hirs eller gryn eller rovor Kramsill eller flundror med lök Spettfisk, färsk fisk och äggkaka Kall stekt fisk eller salt lax

Rätter  i  långa  fastan  

Söndag:

Stekt och kokt sill Stockfisk med örter, russin och mandel Bergenfisk med olja Färsk fisk med spad Torra gäddor eller annan torrfisk Ett mos Stekt eller inbakad fisk Salt lax eller lax i gelé Äpplen, päron och nötter

Kvällsmat

Först mos av äpplen, päron, rovor eller ärtor Lättsaltad fisk Spettfisk med olja Kall stekt fisk Salt lax Frukt

Måndag:

Kokt sill och stekt spicken lax Ärtor med spad och sälspäck Torsk eller lättsaltad fisk Gelé av ål eller lax Färsk fisk med salt vatten Stekt ål Röding Frukt

Tisdag

Stekt sill och kokta siklöjor Lättsaltad ål med välling Torr braxen eller annan torrfisk Ärtmos och annat mos Långor och gös med olja Färsk fisk med spad Inbakad eller stekt färsk fisk Lax från Bottenviken

Onsdag

Som måndagen

Torsdag

Som söndagen förutom stockfiske Kål i stället

Fredag

Stekt oljebröd med olja, honung och örter 25

Stekta siklöjor och skånsk sill eller piggvar från Rügen 106 Gelé av ål eller lax Finska gäddor med olja Stekt eller inbakad fisk Grynsäck 107 Gelé Syltade päron Små kakor Oblatkakor

Lördag:

Som tisdagen

Påskdagen:  

Förstek 108 till hela bordet Vinsoppa Grovmat Ägg till hela bordet Lummer Färsk fisk med salat vatten En inbakad rätt Småstek Ost och frukt

Kvällsmat

Äggmjölk Grovmat En fiskrätt Äggkaka 109 Steken och osten

Måndag

Grov kål Grovmat Grytstek Steken och osten

Kvällsmat

En rätt mjölkmat Grovmat Inälvsmat Kokta ägg Steken Osten

Tredjedagen (tisdag)

Stekta syltor och korvar Grovmat Villebråd i spad Steken och osten

Kvällsmat

106

Sdw. suppl.:

piggvar

.

107

Sdw. suppl.:

fylld djurmage,

d.v.s. pölsa?

108

Sdw. suppl.:

stek vilken ätes som förrätt och föregår en senare serverad stek? 109 S

e KLNM

Äggrätter

.

26

Inälvsmat med mjölk Grovmat Abborre eller sylta Äggkaka 110 Steken och osten

Fjärde dagen (onsdag):

Stockfisk med mjölk och örter Torsk med smör och mölja Färsk fisk med spad Finska gäddor Färsk fisk med salt vatten En inbakad rätt av mjölk Pastejer Lax från Bottenviken

Kvällsmat

Risgröt eller hirsgröt Kokt färsk sill Kluvna ägg med ättika En rätt lättsaltad fisk Lax från Bottenviken

Torsdag

Gammalt höns i ris Välling Stekta korvar Grovmat Spad av svinrygg Steken och osten

Kvällsmat

Grovmat Helt höns med spad En inbakad rätt Steken och osten

Fredag

Stekt eller kokt sill Hampmos med örter En rätt lättsaltad fisk Torr strömming eller skärgårdsgäddor Små inbakade fiskar med olja Röding eller makrill

Lördag:

Som onsdagen

Persmässodagen  (29  juni)  

Förstek till hela bordet Lummer Grovmat Pastej eller spad Småstek 110

Sdw. suppl.:

äggkaka. 27

Smörmos eller äggost Bakade struvor Klenäter Osten

Kvällsmål

Grovmat Helt höns med spad En bakad rätt Abborre Steken och osten

S:t  Påls  dag  (30  juni)  

Till aftonen lagas

Grovmat Villebråd med spad Stek Färsk lax Klenäter Ost

Julafton  

Först spicken lax vid varje brödportion Stekt sill och ål med senap Stockfisk med russin och mandel Skånsk sill och kokt småsill Färsk fisk med spad Långor med olja eller fisk från Bergen Saltvattenfisk Finska gäddor eller annan torrfisk Stekt fisk Lax från Bottenviken Äpplen och nötter

Juldagen  

Förstek till hela bordet Lummer Skinkfatet Pastej eller spad av kokött Småsteken Äggost eller smörmos En inbakad rätt, klenäter Äpplen, päron och gammelost

Kvällsmat

Grovmat Villebråd med spad Nystekta unghöns eller småfåglar

Gelé

av tungor med russin och mandel Färsk fisk med salt vatten Kål, stek Klenäter och gammelost

Annandag  Jul:  

Grovmat 28

Huvudkål med färskt kött En rätt med lättsaltat kött Fårkött med spad Steken, nystekt Ostkaka eller äggost Klenäter Frukt och gammelost

Kvällsmat

Grovmat Hela höns med spad Salt torsk med olja Korvar Steken

Tredjedagen  

Gammalt höns med risvälling Grovmat Stekta syltor med ättika och smör Grytstek Stekta gäss, sylta etcetera En inbakad rätt Gammelost etcetera

Kvällsmat

Rökt fårkött med rovor Grovmat Svinrygg med spad Sylta eller abborre Steken

Fjärdedagen  

Stekt och kokt sill Stockfisk i mjölk Fisk från Bergen Färsk fisk med spad En inbakad rätt, pastejer Torsk med mölja eller lättsaltad fisk Stekt fisk salt röding Nötter och ost

Kvällsmat

Gröt Kokt sill, färsk eller nystrepad, eller siklöjor Rockor och flundror Färsk fisk med salt vatten Kokta magar Inbakad småfisk Kall lax Ost och frukt

Femtedagen  

Som annandagen

Fredagen

29

Stekt sill och ål Spad av mald rom Oljebröd Gelé av lax Röding Inbakad sik i olja Nötter och äpplen 111 En rätt lättsaltad fisk Ett mos av ärtor, äpple Hampfrön eller rovor Torrfisk, braxen eller gäddor Små kakor och oblatkakor

Lördagen:

Stekt och kokt sill Stekta rovor Kokta magar, väl blötlagda Torsk eller lättsaltad fisk Färsk fisk med spad Stekfisk Lax från Bottenviken Ost etcetera

Kvällsmat

Huvudkål med färsk mjölk Torr strömming Färsk fisk med salt vatten Kalla laxen stekt fisk Äggkaka 111

Arnell

: råg. 30

Gårdspraktikan  

Januari  

1 Låt forsla fisk, saft, o.s.v. från Söderköping medan det är slädföre. 2 3 Varje gårdsfogde bör se till att han får in sitt tionde med sina egna ekor och landbor så att han inte hyr transport för dyr lön, som okunniga människor gör. Item bör han göra i ordning sina säckar, slädar och körredskap. 4 5 6 Lagboken bör tas fram på grund av det instundande häradstinget och bisittare (nämndemän) bör utses, åtminstone två från domkapitlet. 7 8 9 10 11 12 13 (Påminnelse) om lagting, (om att ombesörja) hovslagning och (att köpa) bast och spiksöm. Skicka (i väg) den som skall fördela tiondet, både det tionde som skall till Linköping och det som skall till andra gårdar. 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 Köp kläde när det finns att köpa, likaså näver, likaså båtspik, likaså salt fisk, bast till Rönö (biskopsgård), hovslagning, skovlar, spadar och sälspäck. Från Pauli till Scolastice (5 januari – 10 februari) skall man hugga nytt timmer om man vill att det skall bli varaktigt. 26 27 28 29 30 31

I marginalen, i höjd med 1 januari:

stek kokött, gris, rådjursstek och höns, fram till fastan varje söndag eller hare 31

Februari  

1 2 Köp i Vadstena havregryn och ärter så det räcker ett halvt år samt olja och salt fisk när det går att köpa och så det räcker till sommaren, likaså skånsk sill. 3 4 5 6 7 8 9 10 11 Se till dina fasta fiskeverk och allt vad därtill hör medan isen bär. 12 13 14 15 Köp skånsk sill om det behövs. 16 17 18 Skaffa hem ved till katsor. Klyv den, torka den och bind den sedan. Låt också binda sommarnot, nät och skötar, lanor och mjärdar. Katseveden skall vara fyra och en halv aln lång, ej mer, och varje hopbunden katsevägg nio alnar, med vart tredje blad av ny ved, bundet med kärrvidjor 19 20 21 22 23 24 26 27 28 112 och ej med backvidjor 113 , vartannat fyra alnar med två band, katsan med tre band av linför. Rätta till varje 100 vidjor och varje 140 blad. Ju rakare och slätare, desto bättre. Ge akt på ditt sädeskorn så det varken möglar eller tar eld. 25 Använd morgnar och kvällar till att förbättra dina årder, harvar och årderskidor och låt torka så att de blir lättare och förse dem med goda billar 112

Sdw. suppl.:

vidja som vuxit i kärr? 113

Sdw. suppl.:

vidja vuxen på backe

? Det som avses är sannolikt vidja vuxen på torr mark.

32

Mars  

1 Låt blanda mjöd. Brygg och baka så att det varar länge. 2 3 4 Låt klyva virke till gärdsgården och kvista stavar. Sätt ut dina katsor när månen står i ny och ej i nedan. 5 6 7 8 9 10 11 Låt rensa och kvista av i trädgården när marsmånen står i ny. 12 13 14 15 16 17 18 19 Låt gälla dina grisar och märka dina svin innan de körs ut på markerna. Skriv upp på väggen hur många de (utegångssvinen) är. Tänk på att dina hemmasvin skall gödas under sommaren. 20 21 22 23 24 25 26 27 Se till att förvara dina vinternotar, isbillar, trampor, notslädar och alla annan åkredskap under tak. Item ge akt på ditt vårfiske, med ljuster, mjärdar och nät så att du ej försummar fiskarnas lektid. 28 29 30 Ställ under tak dina slädar, drögar, höslädar och träslädar och alla dina slädar när du ställer in dem. 31 33

April  /  30  

1 2 3 4 5 6 Låt lägga tegellera i kaster, så mycket som fattades i höstas, och låt täcka över ugnar och lador innan du börjar låta slå teglet. Låt kalkmakaren släcka kalken, men akta tråg och baljor! 7 8 9 10 11 12 13 14 Låt brännmärka föl, ston och hingstar som skall föras till bete och ge dem ett hemligt märke för att undvika trätor. 15 16 17 18 19 20 21 22 Kontrollera att de hingstar som skall gå med stona inte är förstörda utan väl skapta och färgade. 23 24 25 26 27 28 29 30 Låt dreva och tjära båtar, jakter och skepp och laga taken på dina båthus så att inte båtarna gistnar i solen om sommaren

Ovanför månadens namn, delvis bortskuret:

fisk i salt vatten, för det sjätte små stekar, för det sjunde en bakad rätt, för det åttonde frukt. Item till middagen först äggmjölk 114 , grovmat 115 . Likaså äggkaka. Likaså ett fat fisk och den kalla steken o.s.v.

I vänstra marginalen, i höjd med 13 april:

Stek från Påsken till Pingsten varje söndag: rådjursstek 116 , färskt eller lättsaltat kokött, gås eller höns eller vilda fåglar som järpe, orre eller tjäder.

I nedre marginalen:

På Skärtorsdagen skall tolv fattiga få ett par skor och sex alnar vadmal var och detta skall tas från intäkterna av rättskipning i fögderierna Östanstång och Västanstång. Köksmästaren skall skaffa fram 12 ålar och 12 tjocka och utvalda bröd med en kruka öl. Köksmästaren skall också se till att tvättfatet och kärlen som skall överantvardas till mästersmåsvennen är rent. 114

Sdw. suppl.:

äggmiölk.

Enligt Gustava Björklunds kokbok för husmödrar,(12:e upplagan, Stockholm 1885), s. 33 består rätten av ägg och mjölk i sådana proportioner att den färdiga rätten har flytande form. Jfr Kulturhistoriskt lexikon för nordisk medeltid 20:466

(Äggrätter). 115

Enligt Sdw. suppl. möjligen oxkött.

116

Så enligt SAOB och Sdw. suppl.

34

Maj  31  

1 Till.....rum

2 3 4 5 7 8 10 11 12 13 14 15 16 18 20 21 23 24 25 26 27 28 29 30 31 117 , till den som saltar sommarströmming vid Bråviken en läst eller två står här nedanför. 6 Köp järpar och annan vildfågel till pepparsylta. Ta vara på fjädrarna. till malning eller vägarna är djupa. 17 Gödsla lerjord rikligt och sandjord sparsamt. 22 Låt gödsla din köksträdgård och plantera kål så att det räcker hela året. 118 , och en annan till Ålräckan, till den som saltar där. Ha omsorg om tunnorna och saltet i tid, som det 9 Låt mala dina sädesslag till mjöl och malt nu, hela årsbehovet, och inte när det är trängsel 19 Hugg ämnen till trissor, kuggstavar och kuggar, både till hjulved och till sågkvarnen. 117

Ordet är svårtytt men är troligen ett ortnamn.

118

Så Arnell. I ms. syns en stapel och resten är bortskuret.

35

Juni  

1 2 Lägg tak på dina lador innan hö och spannmål fraktas in. 3 4 5 6 7 8 9 Skaffa den fjärde dekretalboken 119 och särskilt med tanke på det instundande synodalmötet. 10 11 Låt göra skor för hela året medan det är ljust och dagarna är långa. 12 13 14 15 16 Låt grusa dina kvarndammar 120 och fylla medan det är varmt. 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 Köp småländskt lärft, torr strömming, bast, lior, vagnar och räfsor. 29 30

Tillagt ovanför månadens namn:

Stek varje söndag från Pingst till Persmässa (29 juni) av lammkött, lättsaltad rådjursstek, lättsaltat kokött, unghöns, gås eller lättsaltad gås.

Tillagt i vänsra marginalen, i höjd med 29 juni:

Stek till Mickelsmässa: kokött, fårkött, lättsaltad rådjursstek och unghöns. 119

Kyrkorättslig litteratur, möjligen den fjärde boken i dekretalsamlingen Extravagantes Joannis XXII, som var indelad i fem böcker..

120

Sdw, suppl.:

fylla med grus? 36

Juli  

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Låt sylta valnötterna innan de blir träaktiga inuti. 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 I Skänninge skall du köpa värmländsk spickelax och torr gös, och ibland även salt när marknaden är över. 30 31 Item förse fiskarna vid Härskär med tunnor, salt, pengar, öl och bröd. Item köp norsk fisk i Lödöse omkring Larsdagen (10 augusti). 37

Augusti  

1 Låt sylta körsbär. Ta vara på åtminstone en tunna färgämne till körsbärsvinet. Låt lagen sjuda tillsammans med socker och nejlikor för smakens skull. 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 Låt så vinterrågen och se till att jorden är väl förberedd, gödslad och inhägnad. 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 Låt pressa must i gårdarna. 31 38

September  

1 2 3 4 5 6 Efter skörden skall du vända stubben ned i jorden för att göda den. 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 Låt lägga tegellera i kaster till tegelladan, och vänta inte till våren. 17 18 19 20 21 22 23 Rengör och banda väl dina insaltningskärl så att maten inte fördärvas. Se till de tunnor som används till sylta och till rimning, och se till de kärl i vilka gäss och medisterkorv saltas, likaså kärlen till surkål, morötter och persiljerötter. 24 25 26 27 28 29 30 Låt vitgarva två oxhudar till grimmor, sadelgjord och stigbygelsremmar.

Tillagt i vänstra marginalen, i höjd med 29 september:

Gås till stek och orre varje söndag till och med Martinsdagen (11 november) 39

Oktober  

19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 1 Låt hugga din årsved vid den första barfrosten, medan skogen är snöfri och lägg den i lådor. Hugg också timmer till sågkvarnen, åtminstone 20 tolfter. 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 Se till dina vinterrovor i i sandgropen. Sylta får[...] 121 121121121 S

lutet av ordet bortskuret i ms.

40

November  

1 Låt mälta din årsväxt och din avrad innan tiondena kommer in och sedan ...

122 innan det blir upphettat. Låt meddela att avraden kan komma in. 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Låt dra upp båtar och ekor. 11 Skicka hästarna till utfodring, enligt gammal sed först västerut och före jul. 12 13 Låt röka det fläsk som du inte vill skall härskna. 14 15 16 17 18 123 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30

Tillagt i vänstra marginalen, i höjd med 11 november:

Om söndagen, från Martinsdagen (11 november) till fastan, först färskt eller salt kokött, hare och höns. 122

Ordet bortskuret.

123

Överhoppat i ms.

41

December  

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 Måltiden skall påbörjas vid slutet av fjärde timmen 124 och avslutas vid slutet av åttonde timmen. Den latinska måltidsläsningen skall av den som förestår måltiden 125 anpassas till dessa omständigheter.

126 På en fiskdag skall

Benedicite

läsas genast efter att vatten skänkts i, på en köttdag när den första rätten bärs in. Efter sjunde timmen skall man börja sjunga

O sapientia

och därnäst kommer kollekt 127 , och till slut

O virgo virginum.

Men innan

O virgo

avslutas 17 18 19 22 23 versen 128 genom kollekten skall maten bäras ut och vattnet hällas i. Vattnet skall ha druckits upp innan tacksägelsen läses och den som förestår måltiden tilltalar genom dessa ord den som är närmast i rang med hedersord. 20 Omkring Thomasdagen skall du köpa hovbeslag, villebråd och färsk fisk till jul. Takspik. 21 Säg till kammarsvennen att han skall sörja för offergåvor till tjänstefolket inför julafton. 24 Även (dom)kyrkans klockare skall ges offergåvor och kallas till bordet med de andra. Hälsningar skall skickas till närstående/vänner ... ... ...

Verbum caro

trappsteg, vid mässan vid hanegället, läser biskopen 129 och gåvor skall skickas till dem. På dagen skall biskopen leda tidegärden och predika någon gång. Likaså skall under dagen läsas medan han väntar på kalken vid sakristian. Nedanför altarets första

Confiteor

och han skall frambära mässoffret i full ornat. Men innan han frambär mässoffret läser han

Sanctificator,

därefter frambär han mässoffret och kysser altaret. Efter mässoffret följer predikan. 25 26 27 28 Senast denna dag skickas hästarna ut till fodringen. 29 30 31

124 En timme = en tolftedel av tiden mellan soluppgång och solnedgång, se KL

Dygn:591. 125

D.v.s. den främste vid bordet. 126 Timmarna hade olika längd under året och därmd också måltiden . 127 En kort bön. 128 Den mest sannolika läsningen är

resumitur

,

’återupptas’,

vilket dock inte ger någon mening

. 129

Två eller tre svårlästa ord.

42

43

• • • • • • • • • • • • • • •

hovman

(förr) man som gjorde rusttjänst (åt konungen), frälseman; ryttare (ofta motsatt: knekt till fots); äv. allmännare: krigare, soldat. SthmSkotteb. 1521, s. 197.

isbill

redskap bestående av en spetsig järnstång med l. utan träskaft till att hugga (väcka) vakar i isen l. till att bryta sönder is. HSH 37: 3 (1529)

kaldun:

(numera bl. i vissa trakter, starkt bygdemålsfärgat) ett slaktat djurs (ätliga) inälvor, (ätligt) innanmäte av slaktdjur. G1R 11: 11 (1536)

kast

1) (†) låda i allm.; äv. med inbegrepp av innehållet i lådan o. ss. måttsbestämning. Hwitt och brunt Candy vti hele och halfwe Caster. SthmStadsord. 1: 51 (1636). Därs. 85 (1641). RISINGH LandB 36 (1671). jfr SPETS-KAST. 2) (†) i fråga om papperstillvärkning; i pl., om bredvid varandra anordnade, av mellanbräder skilda, fackliknande torkningsställningar för över snören lagda pappersark. AMBROSIANI DokumPprsbr. 181 (i handl. fr. 1776). 3) boktr. i olikstora fack indelad, grund låda i vilken boktryckarstil förvaras (med särskilt fack för varje bokstav, tecken, siffra m.m.) o. som vid begagnandet vilar på en pulpetliknande ställning (regal) framför sättaren, stilkast.

En kast typer. Lära sig kasten

(dvs. lära sig i vilka fack de olika typerna ligga).

Stå vid

kasten, arbeta med sättning. RUDBECKIUS MemPubl.

23 a (1635).

klave

band av trä (i sin enklaste form bestående av en smidig vidja) l. ring av järn (ofta sed bestående av två rörliga skänklar vilka kunna hopknäppas) som anbringas kring halsen på kreatur för att tjäna som fäste för det tåg l. den kätting varmed djuret skall bindas l. ledas l. för att (i sht på kor) fasthålla skällan; bindsle; äv. bildl.: boja, band. VarRerv 44 (1538).

knutyxa

yxa för klyvning av hårdt, knotigt trä? BtFinlH 3: 237 1549

kramsill

(i sht förr) sol- l. lufttorkad strömming. Arbetzfolck tienligh. PALMCHRON SundhSp.

G1R 1: 152 (1523). Ther som ondt är effter Salt, vptorckas .. (strömmingen), och warder kallat Kramsill, een Spijs för 106 (1642). EKMAN NorrlJakt

338

1910.

lana

(i sht förr) fisk. benäm ning på olika slag av ryssje- l. mjärdliknande fiskredskap, i allm. bestående av en (strutformig) nätsäck, vars mynning är fäst vid en (fyrkantig) träram; vanl. använda i strömdrag för fångst av nedvandrande fisk (särsk. ål). Fast

lana

, med träramen insatt i en öppning i en fiskebyggnad o.d.

Rörlig, förankrad lana.

SkeppsgR (1543).

linkläde

12 ( NT (större l. mindre) stycke linneväv, särsk. om dylikt stycke användt (o. apterat) till ngt visst ändamål, ss. sänglinne, dukteg l. klädesplagg (i sht ss. gånglinne) l. dyl. Luk. 24: 1526

lummer

(†) benämning på vissa (starkt kryddade) tjockflytande maträtter o. såser; särsk. om dylik starkt kryddad maträtt av blod o. mjöl m.m.; svartsoppa. 1555–56

lärft

(† utom i [LÄRFT 2.b] b) längd l. stycke av lärft (i bet. 1). ConsAcAboP 4: 106 (1672).

medister

[fsv. metister, medisterkorv; jfr dan. o. nor. medister, (korv)smet av hackat svinkött blandat med späck, av dylik smet tillvärkad korv; av mnt. met- (se METVURST) o. ISTER, sbst.

¹ , l. ombildning av METVURST gm anslutning till ISTER] (†) medisterkorv l. (rätt bestående av) dylik korvsmet. Såcker .. Thil Saph på medist(er) 1 lodh. KryddRSthm 1555, s. 25. LINDFORS (1824).

mjärde

fiskredskap (för fångst av fisk, kräftor o. d., förr äv. bäver o. utter) som består av en långsträckt stomnie av tragjordar o. trÄspröt l. enbart spröt, över vilka ett nät av garn l. järntrd är spÄnt på sådant sätt att en trattfnrmig ingång bildas l- ena andan l. bägge andarna o. som antingen ned sänkes på bottnon (sänkHijärde) l. fästes vid en lyftram som köres ned i bottnen l. insättes i en bro med stängsel l- ledarni (lyftrnmsmjärde); förr äv. om liknande fångstredskap för fåglarj förr äv. bildl. NSH 29: 129 (1542).

mjölkdeja

(i sht om ä. förh.) kvinna som förestår ladugård, mejeri, mjölkför säljning o.d., deja

musköl

Det hos HEIDENSTAM Folkung.

2: 308 (1907) förekommande ordet musköl är sannolikt hämtat från SPIEGELBERGS (bl. a. i HAGDAHL Kok.

13 (1879) avtryckta) 44

• • • • • • • • • • • • • anteckningar c. 1525: raa willebraadh oc bakada mwsköl. VittAMB 1885, s. 3 (jfr HILDEBRAND, Medelt. 2:

474)

, vilket torde vara felskrivning för muskot.

mål

i fråga om ytmått: enhet vid jordbeskattning; äv.: jordareal av viss storlek. ALMQUIST CivLokalförv.

2:

314 (cit. fr.

1540). (I

Medelpad)

skattas årligan aff hwarth måll ..

4 pen(tninga)r

, och är hwart måll szå storth szom eth spanneland. THULIN Mant.

1:

79 (i

handl. fr. 1541).

mölja:

(†) om brödbitar doppade i fett l. dyl.; maträtt bestående av fläskspad l. dyl. med däri lagda brödbitar. VarRerV 27 (1538). Hwar måltijdh skola .. (de fattiga i "hospitalet", hafwa .. antingen öölsupa, kåål, erter, möllia, wellingh eller gröött. RUDBECKIUS Kyrkiost.

57 (c. 1635). IHRE 2: 200 (1769). – särsk. bildl. (möjl. delvis med anslutning till 5; särsk. i uttr. röra l. möllor. PERICI Musæus (1633); jfr

5

a

BRASCK TyKr.

G

4 göra (ngn

a (1649). l.

för ngn) en mölja

, "koka en skön soppa" (åt ngn), ställa till ont l. förargelse (för ngn). Then bittre kalken, full medh allahanda heluetis 1: 268 b (1582). Dhet bliffver en ond möllja ju mehre man ther i rörer (dvs. om man skulle spåra urp upphovsmannen till ett "lättfärdigt tal"). RP 3: 152 . Tu Riddar röö skall een gång höra, / Hwadh Möllia jagh för tigh skall röra. VDAkt.

1710, nr 40.

oxkarl

[y. fsv.

oxa karl

( ARNELL Brask Bil.

1)

] (förr) person med uppgift att sköta gödoxarna på ngt ställe.

pantoffel

(numera bl. ngn gg om ä. förh.) ett slags sko (utan bakkappa), sandal, toffel; förr äv. om ett slags sko med mycket tjock sula (jfr KOTURN 1). G1R 18: 616 (1547).

rede

om hjälpmedel l. tillbehör l. utrustning som behövs vid körning l. ridning l. som hör till åkdon o. dyl. l.

rev

fisk

. om (tvinnat) snöre l. (tvinnad) lina (t.ex. av bomulls- l. lingarn, tagel, silke, nylon) vid vilket (vilken) en fiskkrok (jämte sänke o. flöte o.d.) är fäst (l. är avsedd att fästas); äv. om fiskredskap bestående av ett (en) l. flera sådana snören l. linor med (tafs(ar) o.) krok(ar), sänke(n) osv. SCHRODERUS Dict.

64 (c. 1635).

rättare

person (arbetsförman) som (under ägaren l. under förvaltare l. inspektor) närmast leder o. övervakar jordbruksarbetena på en lantegendom (o. ofta äv. själv deltager i arbetet); jfr BEFALLNINGSMAN 6, FOGDE 3 a, GÅRDS-FOGDE , LADU-FOGDE .

Arbetande rättare

, som själv deltar i arbetet. Men der han (dvs. gårdsfogden) sielf intet hinner Personligen vara med, måste han lita til Rättaren, Dränge-Fogden, eller den flitigaste ibland dem. SALANDER Gårdzf.

18 (1727).

skolling:

(numera föga br.) abborre. SMITT SkandFisk.

29 (1892;

i Närke

).

sköt

fisk. (på ostkusten, ned till Kalmarsund, o. i Finl. använd benämning på) finmaskigt, större fisknät (av relativt stort djup) för fångst av strömming (äv. skarpsill o. siklöja), använt ss. sätt- l. drivgarn (samt oftast försett med sänken o. flöten). RA I. 1: 248 (1539).

slafat

(i vissa trakter, bygdemålsfärgat, o.

kulturhist.)

träkärl i form av ett avlångt tråg med lock (använt ss. matskrin, i sht för förvaring av fisk). BtFinlH 3: 414 (1558)

spet

-:

spe ³ t~

l. SPETT-

spet ³ ~.

(speet- 1652 (: speetfisk). spet- (-th-) 1523 (: speth ffisk) osv. spett- (-dt-) 1555 (: Spettfisk) osv. spiit- 1546 (: Spiitfiisk). spit- (-th.) 1527 (: spithfisk) – 1573 (: spitfisk). spitt- 1537 (: Spittfisk) – 1581 (: Spitt torsk)) [fsv.

spit

- (i ssgn

spitfisker

); jfr fd.

spet

- (i ssgn

spetfisk

), mlt.

spit

- (i ssgn

spitvisch

, fisk avsedd att rökas l. stekas); ssgsform av SPETA sbst., l. SPETT, sbst.

² ; jfr äv. mlt.

spét

- (i ssgn

spétvisch

käpp(ar). , fisk som satts på spett för att rökas l. stekas), av

spét

, spett (se SPJUT )] förled i ssgr betecknande fisk som vid torkning spänts ut med tillhjälp av trästickor l. hängts på

spicken

om fisk, kött o. d.: insaltad (o. torkad l. rökt) l. torkad l. rökt o. avsedd att förtäras utan ytterligare beredning; med tanke på förtärandet; (insaltad osv. men) okokt o. ostekt, rå; äv. i nsg. substantiverat; utom i vissa trakter, bygdemålsfärgat, numera nästan bl. i fråga om insaltad l. rökt l. i kryddlag lagd fisk osv. ingående i l. utgörande maträtt.

Spicken sill

l.

korv

l.

skinka

. SCHRODERUS Dict.

165 (c. 1635)

spikborr

(numera mindre br.) borr för förborrning av hål för spikar (l. skruvar o. d.); vrickborr. HSH 37: 4 (1529) 45

• • • • • • •

spiskällare

(numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat, l. ålderdomligt) källare för förvaring av mat(varor), matkällare. G1R 4: 36 (1525).

strepa

sv. dial.

strepa, sträpa

, strö ut tunt, lätt salta; sannol. parallellform till sv. dial.

strippa

, mjölka (särsk.: mjölka ur de första l. sista få dropparna; se STREPPA ). Jfr STRÄPPLA ] (numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) strö ut tunt med salt över (ngt, i sht fisk), lätt salta; äv. i uttr. strepa på ngt, strö ut tunt med salt över ngt. 200 ströpt fisk. VadstKlUppbB 98 (1560). Hugg Köttet aff en vngt Stut i Stycken mädan Köttet är warmt, sträpa thet lijka som man strör Salt vppå en Rättikia. IERICI Colerus 1: 347 (

c

. 1645)

struva

om bakverk framställt av en smet (vanl. av (vete)mjöl, ägg l. äggulor, socker, mjölk l. grädde, smör m.m.) som kokas i flottyr, antingen gm att degen ringlas genom en tratt (struvtratt) ned i flottyren l. gm att ett fasonerat järn (struvjärn) fångar upp smeten som hålles i flottyren; förr äv. om olika slags kokade l. stekta bakverk av samma l. liknande l. andra ingredienser;

struff eller clenet som bakas och stekies. VarRerV 27

(1538)

städsel

(avtal om) jordlega l. annan saklega l. tjänstelega

svinrygg

ryggstycke av svin (jfr rygg 1

c

). HAGDAHL Kok. 13 (i handl. fr. c. 1525)

trampa

(numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) om platta av trä (försedd med broddar o.d.) som fästs under sula för att ge bättre fotfäste på halt underlag (i sht buren vid vinterfiske); äv. dels om sumpsko l. snösko, dels om motsv. anordning för hästs hov l. sko

tunder

(numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) del l. stycke av lättantändligt torrt material l. ämne (ss. (förmultnat) trä l. bark) (använt ss. tändmedel (vid eldgivning medelst elddon)), fnöske (1582). 46