Transcript TEXTILT GALLERI - Nämnden för hemslöjdsfrågor

TEXTILT
GALLERI
En förstudie om möjligheterna att
öppna ett textilt galleri i Stockholm
Sanna Gustavsson och Ellen Landberg
1
Innehållsförteckning:
Inledning
3
Arbetstid och arvodering
3
Resultat
3
Nätverkande och insamlande av information
3
Ytterligare finansiering
4
Lokal
4
Verksamhetsform
5
Slutsatser
5
Avslutning och framtida planer
5
Tillägg
5
Bilaga 1: Reviderad projektplan för projektet Textilt Galleri, diarienr 3-87/13
Bilaga 2: Vår ursprungliga ansökan till Nämnden för hemslöjdsfrågor, november 2013.
Bilaga 3: Ansökan till Innovativ Kultur, vår 2014.
Bilaga 4: Bild och bildtext
2
Inledning
”Vi vill öppna Stockholms enda textila galleri och däri bilda ett både faktiskt och digitalt rum för
möten mellan textila verk, utövare, besökare, tekniker och tankar. I dag finns få arenor för textila
verk att visas, och vi menar att det påverkar möjligheten för textil konst/hemslöjd/konsthantverk/etc
att utvecklas. Att skapa en plats för att visa och tala om textil går bland annat i linje med de
nationella målen att främja kvalitet och konstnärlig förnyelse, och att främja allas möjligheter till
kulturupplevelser.”
Så började vår ansökan till Nämnden för Hemslöjdsfrågor i november 2013 för att starta ett textilt
galleri i Stockholm. Vi fick 50 000 kronor från Nämnden för att inleda med en förstudie kring
möjligheterna att göra detta. Förstudiens mål var att, efter att vi skapat en reviderad projektplan,
undersöka följande punkter: Verksamhetsform, Nätverkande och insamlande av information/tankar
och åsikter kring ett textilt galleri, Lokal, samt Ytterligare finansiering (se även bilaga 1).
Vi har genomfört förstudien utifrån dessa punkter, och utgått från vad just vi behövde. Exempelvis
är vi båda två väl insatta i det textila konst/slöjd/hemslöjdsfältet av i dag, medan vi behövde öka
våra kunskaper om företagande och galleriverksamhet. Detta är alltså inte en allmän guide för att
starta ett textilt galleri, utan ett sätt att undersöka det just vi behöver.
Arbetstid och arvodering
KIF, Sveriges Konsthantverkare och Industriform, rekommenderar på sin hemsida en arvodering
om 750 kronor/timme F-skatt för konstnärligt uppdragsarbete så som ”produktionsarbete,
projektverksamhet, medverkansersättning vid utställning, tillfälliga konsult-, rådgivnings- och juryuppdrag, paneldebatter, guidningar”. Eftersom vi kände att 33,3 timmar var för lite tid för att hinna
med allt vi ville bestämde vi oss för att bara ta halva den rekommenderade arvoderingen, och då
lägga 80 timmar var, det vill säga två arbetsveckor, på projektet utspritt över ungefär en månads tid.
Resultat
Inom ramen för projektet har vi bland annat träffat ett stort antal personer verksamma inom det
textila fältet, sammanställt en mailenkät, haft möten med Nyföretagarcentrum och Coompanion,
träffat representanter från Kulturbryggan och Innovativ Kultur angående verksamhetsform, sökt
vidare finansiering, varit i kontakt med KIF och Gallerförbundet samt undersökt marknaden för
lokaler. Här nedan följer en redovisning av förstudiens hållpunkter.
Nätverkande och insamlande av information
Genom intervjuer och samtal har vi kunnat få respons på vårt projekt, samt fått ta del av värdefulla
tankar och yrkeserfarenheter. Alla vi träffade blev mycket engagerade i idén, och gav tips och
uppslag till verksamheten, både under möten och i mail efteråt. Ett textilt galleri verkar väldigt
eftertraktat. Vi träffade bland annat personer som driver textila eller andra konstnärliga
verksamheter och diskuterade finansiering. Vid dessa tillfällen framkom att det är svårt ekonomiskt
att driva den typen av verksamhet, och att det ofta behövs någon form av privat kapital. Vi har valt
att inte namnge någon av personerna vi träffade.
Vi skickade även ut en mejlenkät till lärare på textila utbildningar. Vi fick många svar och alla
ställde sig positiva till ett öppnande av ett textilt galleri. Vi fick svar som:”Jag tycker att tanken är
jätteintressant om man samtidigt försöker visa textil mer otraditionellt än vad textil visas idag.
Kanske med utställningar utan fokus på textilkonstnärer utan mer på processen och möjligheten
med textil idag”, ”det vore roligt - om kvaliteten hålls MYCKET hög och med en internationell
inriktning” och ”då skulle unga och gamla hantverkare kunna ställa ut sina alster, och det är
viktigt att galleriet håller i det mesta av marknadsföringen för det är de flesta kreatörer och
3
hantverkare sämre på”. Vi planerade att skicka ut en liknande enkät till textilkonstnärer och textila
grupper/kooperativ, men beslöt oss för att avvakta till öppnandet av galleriet närmar sig.
Vi har också ägnat tid åt att lära oss regler och information kring galleriverksamhet, bland annat
genom Galleriförbundet, KIF och Kulturrådet. Vi har omarbetat vår projektplan utifrån denna
information, till exempel utifrån det faktum att det går att ansöka om utställningsersättning från
Kulturrådet från och med galleriets andra verksamhetsår. Vi har också undersökt avtal för
utställningsförsäkringar.
Ytterligare fnansiering
Vi sökte medel från Kulturbryggan samt Innovativ Kultur. Här mötte vi vårt första nederlag under
förstudien. Båda instanserna efterlyste innovativa och nyskapande projekt, begrepp som kan tolkas
ganska brett: om det till exempel inte finns något textilt galleri i Stockholm, förmodligen inte i hela
Sverige – kan det då tolkas som nyskapande att starta landets första textila galleri? Vi träffade
representanter från både Kulturbryggan och Innovativ Kultur och diskuterade detta. Vi fick mycket
positiv respons. Vi fick även möjlighet att skicka in vår ansökan i förväg för genomläsning innan vi
sände in den. Även där fick vi god respons. Dock fick vi avslag på båda ansökningarna, just med
motiveringen att de inte föll inom ramen för projektmedlens syfte då startandet av ett galleri inte
var tillräckligt innovativt i sig – med andra ord det vi varit osäkra på från början. Utöver det fick vi
bra respons på våra ansökningar. Så här skrev till exempel Kulturbryggan:
”Projektidén är bra, det behövs säkert fler aktörer som verkar för textilkonsten. Sökanden har god
kompetens och konstnärlig kvalité. Projektet kan dock inte rubriceras som nyskapande i egentlig
mening, många gallerier verkar med olika konstarter, inklusive textil. Projektet faller därmed
utanför ramarna för Kulturbryggans syfte. Sökanden har tidigare fått medel från Nämnden för
hemslöjdsfrågor och uppmanas söka ytterligare medel från t ex regionala kulturstöd.”
Lokal
I vår ursprungliga ansökning till NFH förklarade vi varför vi ville placera galleriet i en förort till
Stockholm: ”Då galleriet kommer att ligga i en av Stockholms förorter problematiserar vi de "alla"
som vanligtvis har nära tillgång till gallerier, och vidgar i stället begreppet och möjligheten samt
främjar allas möjlighet till kulturupplevelser, samtidigt som vi förskjuter centrum från innerstad till
förort.”
Vi har tittat på lokaler både digitalt och fysiskt i förorter till Stockholm. Syftet har främst varit att få
en uppfattning om hyresläget och överlåtelseavgifter, vilken uppsägningstid som oftast används och
så vidare, snarare än att faktiskt tacka ja till en lokal. Vi ser tre alternativ att välja mellan när vi ska
starta: 1) Att hyra lokal, antingen via värd eller efter överlåtelse. Detta skulle vara det bästa
alternativet för vårt projekt och ligga inom ramen för vad vill vi uppnå; ett rum för textil. Det
problematiska är att vi måste vara säkra på att kunna betala hyran innan verksamheten helt har satt
igång, och att hyreskostnaden alltjämt blir en stor del av budgeten. 2) Pop up-galleri. Pop up är
väldigt hippt just nu, oavsett om det gäller butiker, gallerier eller restauranger. Dock är det inte
främst brist på textila utställningar vi ser i Stockholm, utan vad som saknas är ett stabilt och
kontinuerligt utställningsrum för textil som samtidigt verkar för textilens roll som konstform, samt
de textila utövarnas möjlighet att försörja sig. Många av våra grundidéer handlar också om
integrering med omgivningen, i samarbeten med skolor etc. 3) Driva galleriet tillsammans med
existerande verksamhet i någon form. En mix av de båda idéerna ovan skulle vara att vara del av en
verksamhet som redan finns, och att vi ingår i den men i ett självständigt rum. Det innebär också en
möjlighet att vara på oväntade platser, både för oss och verksamheten. Vi har inlett kontakter utifrån
detta alternativ.
4
Verksamhetsform
Vi insåg snabbt att företagsform var avgörande för projektet: vilka vi än kontaktade, oavsett om det
var Kulturbryggan, KIF, Innovativ Kultur eller Kulturrådet, var första frågan vad vi skulle ha för
företagsform. Därför lade vi tid på att reda ut vilken form som passar vårt projekt bäst. Vi har haft
rådgivning hos Nyföretagarcentrum och Coompanion. Många gallerier bedrivs som konsthantverkskooperativ, men vi kommer att inleda med två enskilda firmor för att sedan gå över till antingen
handelsbolag eller en ideell förening i kombination med ekonomisk förening, där den ideella
föreningens syfte är att stödja den ekonomiska, beroende på hur verksamheten utvecklar sig.
Kombinationen ideell/ekonomisk förening gör det möjligt att söka ekonomiskt stöd för kulturell
verksamhet och samtidigt tjäna pengar på galleriverksamhetens olika delar.
Slutsatser
Vi har i förstudien samtalat med många människor kring vår projektidé, undersökt verksamhetsform
och tittat på lokaler. Våra slutsatser är bland annat att vi kommer att inleda verksamheten med två
enskilda firmor, för att sedan fortsätta med antingen handelsbolag eller en kombination av
ekonomisk och ideell förening. Finansiering av verksamheten är vårt största problem, där bland
annat kostnader i inledningsfasen är en svår nöt att knäcka (hyror, försäkringar mm, som måste
betalas innan verksamheten har kommit igång). Vi jobbar därför just nu med alternativet att driva
vårt galleri i samarbete med en annan verksamhet, men på en stabil och kontinuerlig plats. Vi har
fått otroligt god respons på idén att starta ett textilt galleri bland dem vi samtalat med. Många har
blivit förtjusta i idén, samt hört av sig efteråt per telefon och mail med idéer och önskemål. Ett
textilt galleri verkar därmed både eftertraktat och engagerande.
Avslutning och framtida planer
I den här rapporten har vi fokuserat på de punkter förstudien undersökt och inte skrivit så mycket
om själva galleriverksamheten. Naturligtvis har vi också planerat kring den. Vi har bland annat gjort
en utställningslista med såväl separatutställningar som konceptutställningar och events. Delar av
våra tankar kring verksamheten har vi konkretiserat i ansökan till Kulturbryggan, som bifogas som
bilaga 3 för vidare läsning. Vi har många planer inför framtiden, kontakter har tagits och vi hoppas
att få starta en textil galleriverksamhet, gärna i samarbete med en annan part för att undvika alltför
dyra hyreskostnader. Under förstudien har vi gått från en visionär idé om att starta Stockholms enda
galleri till en konkret och genomförbar projektplan. Vi vill tacka Nämnden för Hemslöjdsfrågor för
denna möjlighet!
Ett tillägg
Situationen i Stockholm ser annorlunda ut än när vi för ett år sedan skickade in vår ansökan till
Nämnden. Då ville vi starta Stockholms enda textila galleri. När vi skriver detta, i november 2014,
kan man säga att det faktiskt redan finns två stycken! HV Galleri har under hösten startat upp sitt
stora galleri igen, och Almgrens Sidenväveri har inlett ett samarbete med Fiber Art Sweden, genom
ett utställningsprogram som profilerar dem lite mer åt gallerihållet, och inte bara som museum.
Detta kände inte vi till under våren, då vi gjorde förstudien. Det är roligt att så mycket kan hända på
ett år, och vi välkomnar verkligen dessa verksamheter. Det visar att textil förtjänar en plats i
rampljuset, samt att vår idé med ett textilt galleri ligger i tiden – även om det inte blir Stockholms
enda.
5
BILAGA 1
Reviderad budget och tidsplan för projektet Textilt Galleri, diarienr 3-87/13
Vi, Sanna Gustavsson och Ellen Landberg, önskar använda de projektmedel om 50 000 kronor från
Nämnden för Hemslöjdsfrågor till en förstudie kring möjligheterna att öppna Stockholms enda
Textila galleri. Våra mål med förstudien är följande:
•
Nätverkande och insamlande av information/tankar och åsikter kring ett textilt galleri:
Vi kommer att intervjua textilkonstnärer/hantverkare/slöjdare (etc) och gallerister om
möjligheterna med en textil arena i form av ett galleri. Vilka behov finns? Vad saknas när det
gäller textila utställningsmöjligheter i Stockholm i dag? Vilka erfarenheter har gjorts? Vi
kommer även att träffa andra människor i den textila världen för utbyte av tankar, tips och
erfarenheter.
•
Lokal: Vi kommer att inleda arbetet med att hitta en lokal för galleriet.
•
Verksamhetsform: Vi kommer att bestämma verksamhetsform för galleriet och väga föroch nackdelar med de olika formerna; om det exempelvis ska vara en förening eller ett
företag. Vi har anmält oss till möten med Skatteverket och Nyföretagarcentrum.
•
Ytterligare finansiering: Vi kommer också att använda tiden till att ansöka om ytterligare
finansiering, till exempel startstöd för att iordningsställa lokal, göra slutgiltigt
utställningsprogram, grafisk profil mm.
De projektmedel vi fått kommer med andra ord i första hand att gå till arbetstid för att undersöka
och uppfylla målen för förstudien. Reglerna kring beskattning av projektmedel är snåriga, och vi har
vid flera tillfällen varit i kontakt med Skatteverket, men fått olika svar. Vi kan därför inte i nuläget
precisera exakt vad summan blir efter skatt, men vår tidsplan är att kunna arbeta tre veckor på heltid
med förstudien.
2014-01-29
Sanna Gustavsson och Ellen Landberg
Projektansökan för 2014
BILAGA 2
Ansökningsblankett sid 1 (3)
Projektets namn
Utvecklingsbidrag eller projektbidrag KRYSSA
Sökt belopp från NFH
Ev tidigare diarienr. (Gäller enbart
fleråriga projekt)
Gäller enbart fleråriga projekt
Sökande/huvudman
Projektledare
Organisation (som ansvarar för projektet)
Namn
Postadress
Postadress
Postnummer och ort
Postnummer och ort
Län
Telefonnummer
Organisationsnummer
E-postadress
Telefonnummer
E-postadress
Plusgiro/bankgiro
Samarbetsparter
Kortfattad projektbeskrivning (max 150 ord). Texten ska beskriva projektet så att den kan publiceras fristående.
NÄMNDEN FÖR HEMSLÖJDSFRÅGOR
THE NATIONAL SWEDISH HANDICRAFT COUNCIL
Box 4006 . 102 61 Stockholm . BESÖKSADRESS Götgatan 74
TEL 08-681 93 50 . E-POST [email protected] . www.nfh.se
POSTADRESS
Projektansökan för 2014
Ansökningsblankett sid 2 (3)
Beskriv kortfattat hur projektet förhåller sig till de nationella kulturmålen:
Beskriv kortfattat vilka resultat, effekter och mål som projektet eftersträvar
Beskriv kortfatta på vilket sätt främjar projektet utveckling och nytänkande?
Beskriv hur projektets resultat och effekter ska spridas:
NÄMNDEN FÖR HEMSLÖJDSFRÅGOR
THE NATIONAL SWEDISH HANDICRAFT COUNCIL
Box 4006 . 102 61 Stockholm . BESÖKSADRESS Götgatan 74
TEL 08-681 93 50 . E-POST [email protected] . www.nfh.se
POSTADRESS
Projektansökan för 2014
Ansökningsblankett sid 3 (3)
Beräknad total kostnad för projektet 2014
Beräknad totalkostnad för flerårigt projekt
Belopp, kr
Belopp, kr
Projektbudget
Tänk på att kostnader och intäkter måste gå jämnt upp.
Beräknade kostnader för 2014
Beräknade intäkter/finansiering för 2014
Belopp, kr
Summa:
Belopp, kr
Summa:
Medfinansiering, Ange tänkta medfinansiärer.
Större projekt kräver extern medfinansiering; egen arbetsinsats räknas inte.
Medfinansiär, namn
Belopp, kr
Sökt – ja/nej
Kompletterande uppgifter om finansiering
Firmatecknares underskrift
Om hemslöjdskonsulent är sökande/projektledare ska huvudman för
konsulentverksamheten vara undertecknare.
För NFH
Ort och datum
Ankomstdag
Underskrift
Sanna Gustavsson
Namnförtydligande
NÄMNDEN FÖR HEMSLÖJDSFRÅGOR
THE NATIONAL SWEDISH HANDICRAFT COUNCIL
Box 4006 . 102 61 Stockholm . BESÖKSADRESS Götgatan 74
TEL 08-681 93 50 . E-POST [email protected] . www.nfh.se
POSTADRESS
Beviljat – ja/nej
PROJEKTBESKRIVNING
TEXTILT GALLERI
Dokumentet innehåller:
Projektidé
Upplägg
Uppföljningsbara resultat/Tidsplan
Ekonomi
Informationsplan
Uppföljning och utvärdering
Om oss: Ellen Landberg och Sanna Gustavsson
PROJEKTIDÉ
Vi vill öppna Stockholms enda textila galleri * och däri bilda ett både faktiskt och digitalt rum för möten
mellan textila utövare, besökare, tekniker och tankar. I dag finns få arenor för textila verk att visas, och vi
menar att det påverkar möjligheten för textil konst/hemslöjd/konsthantverk/etc att utvecklas. En plats för
kontinuerliga utställningar och samtal möjliggör att textilen kan vara den dynamiska, utmanande och
obundna kraft som vi tycker att den är. Det går också i linje med de nationella målen att främja kvalitet och
konstnärlig förnyelse, och att främja allas möjlighet till kulturupplevelser.
Det textila materialet är utställningarnas sammanhållande länk, och galleriet kommer att visa allt från slöjd,
smart textiles och teaterkostym till mode, trasmattor och textila installationer. Genom att textila utövare kan
ställa ut med utställningsersättning och får chans att sälja sina verk vill vi bidra till den ekonomiska trygghet vi
hävdar behövs för att främja kvalitet och konstnärlig förnyelse. Galleriet kommer att ligga i en förort till
Stockholm, för att förskjuta centrum från innerstaden och än mer främja allas möjlighet till kulturupplevelser.
I enighet med de kulturpolitiska målen utgår vi ifrån följande syften och mål i projektet:
1. Bristen på textila utställningsarenor påverkar den textila konstens/hemslöjdens/konsthantverkets/etc
möjligheter att synas och utvecklas. Ett eget rum för textil i alla dess former möjliggör såväl möten och
fördjupning som konstnärlig förnyelse. Vi upplever att textila arenor idag i allt för stor utsträckning blir olika:
en för mode, en för slöjd, en för textilforskning och så vidare. Målet är därför att skapa en gemensam plats
för textil. I galleriet är det textila materialet utgångspunkt och i fokus är dess outsinliga möjligheter, oavsett
teknik, material eller nisch/bransch.
2. Ekonomisk trygghet är en förutsättning för självständigt konstnärligt arbete med yttrandefriheten som
grund. Ett övergripande mål under det treåriga projektet är att hitta strategier för att fler ska kunna uppnå
ekonomisk möjlighet att ha textilen som profession efter studier. Det är för teknikernas fortsatta utveckling
viktigt att människor - i den mån de vill - på heltid kan ägna sig åt sitt textila utövande för att kunna sätta sig
in i de kunskaper ett hantverk kräver. Mycket behöver göras i den frågan, men ett galleri med utställningsersättning och möjlighet till försäljning med syfte att synliggöra textilen som konstform, samt en digital
plattform, är ett led i det.
3. Galleriets verksamhet kommer att genomsyras av ett genusperspektiv, men även av ett normkritiskt
perspektiv överlag, där vi inte bara är medvetna om normer och eventuella ojämlikheter mellan kvinnor och
*
Det enda som finns i Stockholm just nu är HV Galleris skyltfönsterutställningar. Det är endast möjligt att gå in under vernissagehelgen, och därför
har vi inte räknat det som ett galleri på samma sätt som det rumsliga utrymme vi tänker oss.
män, utan även andra normer, till exempel kring klass, etnicitet och funktion. Det interkulturella perspektivet
vill vi i första hand integrera inom landet, det vill säga synliggöra de kulturer som finns i Sverige, i stället för
att fokusera på "svenskt hantverk", "svensk slöjd" etc i relation till andra länder. Stor vikt kommer att läggas
vid att utställningarna speglar den textila bredd som finns.
4. Genom att galleriet ligger i en av Stockholms förorter problematiserar vi de "alla" som vanligtvis har nära
tillgång till gallerier (till exempel i Stockholms innerstad), och vidgar i stället begreppet och möjligheten,
samtidigt som vi förskjuter centrum från innerstaden till förort. I "alla" inkluderas även barn och unga, och till
varje utställning kommer barnvisningar och workshops att hållas både inom den öppna verksamheten och
för bokade grupper riktat mot förskola/skola.
UPPLÄGG
Galleriet kommer att visa tio utställningar per år, där varje utställning varar i en månad (med sommarstängt
juni-juli). Utställarna ges, förutom möjlighet till försäljning av verk, en utställningsersättning på 4000 kronor.
Ersättningen följer MU-avtalets rekommendationer. Föreläsningar och workshops kommer att hållas både
utifrån den aktuella utställningen och kring textilens roll i samhället i dag – miljö, hållbarhet, kreativitet,
status, forskning, ekonomiska förutsättningar osv. I december varje år sammanställs en publikation med det
gångna årets utställare. Där finns även artiklar kring textila ämnen som tagits upp i föreläsningar/samtal/workshops.
Galleriet ska ha öppet för allmänheten tre dagar i veckan; helg och en vardag eftermiddag/kväll. Övriga
dagar finns möjlighet att ta emot bokade grupper, såväl förskole- och skolgrupper från närområdet som
textilutbildningar och andra intresseanslutningar. I samband med skolvisningar kommer ett konstpedagogiskt material att erbjudas. Materialet är antingen utformat så att läraren på egen hand kan arbeta
vidare med gruppen efter besöket eller som workshop ledd av oss.
En hemsida med många olika funktioner – portfoliobank för yrkesverksamma textilarbetare, webbshop för
textila verk, digitala utställningar osv – kommer att bilda ett digitalt textilt rum som fungerar både som ett
komplement till och som fristående från själva galleriet. Hemsidan vidgar galleriets verksamhetsområde och
gör det möjligt att ta del av dess utbud utan att behöva befinna sig i Stockholm.
UPPFÖLJNINGSBARA RESULTAT/TIDSPLAN
Genom galleriet får textilen en fast plats för utställningar, möten och samtal. Ambitionen är att vara en kraft
som medverkar till att textil i stort liksom enskilda utövare får ett ökat utrymme i samhället, och att därmed
verka höjande för textilens status som konstform. Projektet är treårigt med start 2014 och kan i grova drag
skisseras enligt följande målplanering:
År 1: Utformning av Textilt Galleri, tio utställningar per år, plus en publikation med årets utställare. Utveckling
av hemsida och digital portfoliobank, där textilarbetare kan ladda upp sin portfolio. Även möjlighet att ha sin
portfolio materiellt i galleriet, men där tillämpas ett urval på grund av platsbegränsning. Föreläsningar och
workshops i galleriet.
År 2: Fortsatt utställningsarbete. Tio utställningar plus publikation. Utökat samarbete med andra gallerier,
konstnärer och konstgrupper. Utveckla en webbshop på hemsidan med textila verk, samt möjligheten att
boka oss (Ellen och Sanna) på andra platser som föreläsare kring samtida textil, i galleriets regi. Utforska
möjligheten att ha digitala utställningar på hemsidan.
År 3: Fortsatt utställningsarbete. Tio utställningar plus publikation. Extra fokus på textilen som yrke;
möjligheter och strategier. Möjligen ett extra projekt kring detta i samarbete med textilutbildning/ar.
EKONOMI
Vi har sökt 50 000 i utvecklingsstöd från Stockholms Stad för uppstartsarbetet för galleriet. Vi kommer då att
arbeta båda två i en månad, och i detta arbete ingår bland annat att utveckla vår grafiska profil, bestämma
slutgiltig lokal, kontakta konstnärer, slutgiltigt besluta utställningsprogrammet samt iordningsställa lokalen.
Projektbidraget beslutade vi oss för att söka från Nämnden för Hemslöjdsfrågor eftersom dess
prioriteringsområden överensstämmer väl med våra tankar om galleriet, och Nämnden är väl insatt i
textilområdet i alla dess former. Vi söker 200 000 kronor eftersom vi budgeterat att det är detta belopp vi
behöver för att betala en viss del av våra löner samt utställningsersättning och lokalhyra för ett år, men vi tar
gärna emot även delar av beloppet. Vi kommer även att ansöka om ytterligare ekonomiskt stöd från
Stockholms Stad, Allmänna Arvsfonden och andra instanser. Utgifter som inte ingår i summorna ovan är till
exempel försäkring, revisor och, till viss del, lön till oss.
Galleriets egen verksamhet kommer också att generera intäkter, främst vid försäljning på utställningarna, då
en viss procent kommer att tillfalla galleriet, men också vid försäljning i butiken, vid samarbeten med skolor
och visningar utanför öppettider.
INFORMATIONSPLAN
Utifrån våra tidigare och nuvarande arbeten har vi ett stort textilt kontaktnät, och vi kommer att sprida
information om galleriet genom detta. Tillsammans med de tio årliga utställningarna kommer föreläsningar
och workshops att ge möjlighet till publik och publicitet. I december varje år sammanställs en publikation
med årets utställare. Där finns även artiklar kring textila ämnen som tagits upp i föreläsningar/samtal/workshops.
Olika former av samarbeten - med förskola/skola, andra gallerier, konstgrupper, textilutbildningar och
ytterligare aktörer - ger galleriet såväl utbyte som nya platser att verka på.
En hemsida med många olika funktioner (portfoliobank, webshop för textila verk, utställningar osv) kommer
att bilda ett digitalt textilt rum som fungerar både som ett komplement till och som fristående från själva
galleriet. Hemsidan vidgar galleriets verksamhetsområde och gör det möjligt att ta del av dess utbud utan
att behöva befinna sig i Stockholm. Vi kommer även att marknadsföra oss i sociala medier, som är ett billigt
men effektivt sätt att visa att galleriet finns.
Då en viktig målgrupp är boende i närområdet, kommer vi också att försöka hitta lokala samarbeten med
andra kulturella verksamheter, och sprida information tillsammans med dem. Vår tanke med att byta
utställning den första lördagen i varje månad är också att människor som bor i närheten då lätt kan veta att
man alltid kan gå till galleriet den första helgen i månaden och se en ny utställning. Vårt mål är att på detta
sätt bli en del av det lokala, och därmed hitta nya målgrupper som kanske inte själva sökt sig till textila
utställningar.
UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING
Varje projektår utvärderas skriftligt utifrån de syften och mål som presenterats i tidsplan och projektidé, och
resultat av utvärderingen samt eventuella åtgärder tas med i kommande års verksamhet. Efter att hela
projekttiden är slut görs en samlad utvärdering i form av en slutrapport för alla tre åren.
OM OSS
Ellen Landberg är utbildad på HV Skolas treåriga textila hantverksutbildning på Djurgården mellan 2006 och
2009. Hon har även en fil kand i Textilvetenskap, samt har läst kursen Konstnärliga forskningsprocesser på
Konstfack. Hon arbetar som museipedagog på Skansen och leder kurser i bildväv. På Skansen var hon en av
initiativtagarna till ett normkritiskt nätverk, som diskuterar normkritiskt historieförmedlande.
Även Sanna Gustavsson är utbildad på HV Skolas treåriga textila hantverksutbildning på Djurgården mellan
2006 och 2009. Hon arbetar som nyhetsredaktör på tidningen Vävmagasinet, och läser Masterprogrammet i
Genusvetenskap på Södertörns Högskola på deltid. Sommaren 2012 var hon en av två handledare som lärde
besökarna att väva i utställningen VÄV på Nordiska museet. Hon har bland annat ställt ut textila verk på
Röhsska museet och Arkitekturmuseet.
Vi har sedan vi tog examen från HV Skola arbetat mycket tillsammans. Sommaren efter HV stod vi och
ytterligare tre kollegor för idé, genomförande och koncept i rummet När barnen visar var skåpet ska stå - ett
skapande rum för barn på Liljevalchs IKEA-utställning. Våren 2010 vävde vi gardiner till det stora Bokrummet
på Ellen Keys Strand, efter förfrågan från Strand. Vi har också föreläst om Textilierna på Strand, och arbetat
med ett projekt kring Ellen Keys skönhetssyn.
På utställningen Textilsommar på Virserums Konsthall 2011 var vi fältkonstnärer och utställningsproducenter.
Utställningens idé var att människor från hela Småland fick lämna in textila verk, och garanterades minst ett
verk var i utställningen. Som fältkonstnärer och producenter fick vi äran att ta emot verken och formge
utställningen utifrån dem.
Vi har också lett broderikaféer och workshops i textil gatukonst ihop, samt är med i startgruppen för
Manufaktur, ett nätverk för professionella textilutövare. Manufaktur har bland annat anordnat
seminariedagen ”Svensk slöjd – vad är det egentligen?”.
BILAGA 3
PROJEKTBESKRIVNING TEXTILT GALLERI
1. PROJEKTIDÉ
Vi, Sanna Gustavsson och Ellen Landberg, vill öppna Stockholms enda textila galleri1 och däri bilda
ett både faktiskt och digitalt rum för möten mellan textila utövare, besökare, tekniker och tankar. I
dag finns få arenor för textila verk att visas, och vi menar att det påverkar möjligheten för textil
konst/hemslöjd/konsthantverk/etc att utvecklas. Att utställningarna visas på en och samma plats
med ett varierat och långsiktigt utställningsprogram möjliggör ett konceptuellt och övergripande
grepp om och synliggörande av textilen som konstform. En plats för kontinuerliga utställningar och
samtal gör att textilen, i linje med de kulturpolitiska nationella målen 2, kan vara en kulturellt
dynamisk, utmanande och obunden kraft.
Det textila materialet är utställningarnas sammanhållande länk, och galleriet kommer att visa allt
från slöjd, smart textiles och teaterkostym till mode, trasmattor och textila installationer. Vi kommer
inte att ha ett ´stall´ av konstnärer att arbeta med och för, utan snarare sträva efter bredd och
komplexitet i de utställningar som visas genom verk av många olika utövare och utövarkonstellationer. Utställarna kommer att få 60% av försäljningsvärdet, men även utställningsersättning (från år 2).
Verksamheten kommer bland annat att bestå av:
1. Tio utställningar per år (sommarstängt juli-augusti).
2. Försäljning av verk under utställningsperioderna.
3. Uthyrning av textila konceptutställningar till företag.
4. Kurser, seminarier, visningar och workshops.
5. Kontorsplatser för uthyrning till textila utövare.
6. Uthyrning av vävstol/vävredskap och andra textila arbetsredskap.
7. Särskild verksamhet riktad mot barn och unga, till exempel samarbete med förskolor/skolor.
8. Digitala utställningar på galleriets hemsida, samt digital portfoliobank.
9. Möjlighet för textila utövare att ha sin portfolio materiellt i galleriet.
10. Årlig publikation över galleriets utställningar samt artiklar kring det textila fältet.
2. FÖRNYELSE OCH SAMARBETEN
Utifrån Innovativ Kulturs kriterier menar vi att galleriet i sig är kulturellt och konstnärligt
nyskapande genom att vara Stockholms, och möjligen landets, enda textila galleri, vilket innebär en
helt ny möjlighet för textilen och dess utövare att synliggöras och talas om. Att galleriet kommer att
visa all sorts textil, oavsett genre eller nisch, främjar gränsöverskridande samverkan mellan både
textila utövare och deras material.
Vi menar också att konstnärlig och kulturell utveckling blir en avsiktlig effekt och konsekvens av
projektets olika strategier, och därmed har potential att utveckla det textila kulturella fältet i
galleriet, men också i länet och landet i stort. Genom ett arbetssätt som bygger på en dynamisk
rörelse mellan textil i teori och praktik och ett undersökande och experimentellt förhållningssätt
utvecklar vi nya metoder och processer med syfte att ge textilen plats, höja dess värde som
konstform och öka möjligheterna för textila utövare att försörja sig på sin profession. I de olika
delprojekten arbetar vi utifrån tematiska frågeställningar för att utveckla nätverk och strategier
mellan textila utövare, näringsliv och akademi, vilket underlättar det som i förlängningen kan kallas
1 Det enda som finns i Stockholm just nu är HV Galleris skyltfönsterutställningar. Det är endast möjligt att gå in under vernissagehelgen, och därför
har vi inte räknat det som ett galleri på samma sätt som det rumsliga utrymme vi tänker oss.
2 http://www.kulturradet.se/sv/om-kulturradet/kulturpolitiska_mal/ (2014-02-17)
kulturentreprenörskap. Vi kommer även att bedriva verksamheten ur ett normkritiskt perspektiv
med ett konceptuellt tänkande kring textil som konstform - i stället för att exempelvis utgå från
begrepp som ”kvalitet” och ”konstnärlighet” i urvalet - vilket handlar om att utveckla nya metoder
och arbetssätt vid utställningsverksamhet.
Vi menar alltså att galleriet i sig på nämnda sätt är nyskapande, men även att vårt mål är att genom
olika strategier möjliggöra nyskapande utveckling och och på så sätt sprida effekten.
Samarbeten med andra aktörer:
• Samarbete med näringslivet under delprojekt 1: Låt textilen ta plats (se nedan).
• Samarbete med akademi under delprojekt 2: Öka möjligheterna för textila utövare att
försörja sig på sin position (se nedan).
• Då en viktig målgrupp är boende i närområdet, kommer vi genomgående försöka hitta lokala
samarbeten, till exempel med skolor och andra kulturella verksamheter i närheten.
2. BAKGRUND, DRIVKRAFTER OCH MOTIV
Viljan och idén att starta ett galleri kommer ur våra erfarenheter både som praktiker och teoretiker
inom det textila fältet i Sverige i dag. Vi har sett, hört och undersökt behovet av fler textila
utställningar, bättre möjligheter för textila utövare att försörja sig på sin profession samt en önskan
om ett uppvärderande av textilen som hantverk och konstform – och dessa tre faktorer är också våra
övergripande mål med galleriet. Vår erfarenhet är också att denna önskan om fler textila utställare
kommer både från besökare och utövare.
Vi är båda två utbildade väverskor och konstsömmerskor på HV Skolas textila hantverksutbildning, men har även en fil kand i textilvetenskap (Ellen) och en dito i genusvetenskap (Sanna).
Det är denna kombination av teori och praktik vi metodologiskt kommer att utgå ifrån i
verksamheten med galleriet; att låta galleriet bli en röst och ett rum för den samtida textilen genom
ett arbetssätt där en dynamisk samverkan av teori och praktik vinner nya insikter och skapar
förutsättningar för nytänkande och utveckling.
Våra drivkrafter, riktlinjer och utgångspunkter är följande:
• Bristen på textila utställningsarenor påverkar den textila konstens möjligheter att synas
och utvecklas. Ett eget rum för textil i alla dess former möjliggör såväl möten och
fördjupning som konstnärlig förnyelse.
• Ekonomisk trygghet är en förutsättning för självständigt konstnärligt arbete med
yttrandefriheten som grund. Det är för teknikernas fortsatta utveckling viktigt att
människor - i den mån de vill - på heltid kan ägna sig åt sitt textila utövande för att
kunna sätta sig in i de kunskaper ett hantverk kräver. Ett galleri med
utställningsersättning och möjlighet till försäljning med syfte att synliggöra textilen som
konstform är ett led i det.
• Galleriets verksamhet ska genomsyras av ett miljötänkande. Textilindustrin är i dag
världens farligaste industri, och vi menar att det är vårt ansvar att förhålla oss till dessa
frågor i teori och praktik.
• Galleriets verksamhet kommer att genomsyras av ett genusperspektiv, samt av ett normoch maktkritiskt perspektiv överlag.
• Genom att galleriet ligger i en av Stockholms förorter problematiserar vi de "alla" som
vanligtvis har nära tillgång till gallerier (till exempel i Stockholms innerstad), och vidgar
i stället begreppet och möjligheten, samtidigt som vi förskjuter centrum från innerstaden
till förort.
•
En hemsida med många olika funktioner – digitala utställningar, webbshop för textila
verk, portfoliobank för yrkesverksamma textilarbetare osv – kommer att bilda ett digitalt
textilt rum som fungerar både som ett komplement till och som fristående från själva
galleriet. Galleriet blir på så sätt såväl lokalt, nationellt som internationellt.
3. GENOMFÖRANDE: PROJEKTPLAN
Projektet är treårigt, där varje år är ett delprojekt med särskilda syften och mål, vilka samtidigt går i
linje med galleriets övergripande sådana. Varje delprojekt är därför både solitärt i sig och en del av
helheten. I denna ansökan söker vi från Innovativ Kultur medel för delar av projekt 1: Låt textilen ta
plats (se vidare budget, punkt 4). Upplägget för de tre åren är som följer:
År 1, Delprojekt 1: Låt textilen ta plats.
Utställningarna, kurser och workshops kommer att genomsyras av temat ur både ett teoretiskt och
praktiskt perspektiv. Även att erbjuda textila utövare att hyra ateljé i gallerilokalen är ett led i temat
att låta de textila utövarna ta plats. Temat är också anledningen till att vi vill ha galleriet i en fast
lokal, och inte – som kanske både är ett tecken i tiden och skulle underlätta ekonomiskt –
exempelvis ett pop-up-galleri. Det skulle helt enkelt inte följa vårt syfte.
För att textilen ska kunna ta, ges och få plats krävs i dag att den också kan säljas. Vi kommer därför
under det första året att söka samarbeten med näringslivet, och genom ett undersökande och
experimentellt arbetssätt både teoretiskt och praktiskt arbeta kring frågorna: Hur kan vi sälja textil?
Vad efterfrågas från näringslivet? Hur höjer vi textilens status och ekonomiska värde? På vilka sätt
kan textilen vara en naturlig del av näringslivet, exempelvis på företag, hos arkitekter och i offentlig
miljö och hur stärker vi samarbetet med utövarna? Ett mål är också att utarbeta ett starkt och
långsiktigt nätverk mellan galleriet, textila utövare och näringsliv.
År 2, delprojekt 2: Öka möjligheterna för textila utövare att försörja sig på sin profession.
Under år två kommer vi utöver den verksamhet vi arbetat upp under år 1 även ge utställare
utställningsersättning, eftersom sådan kan sökas från Kulturrådet i och med det andra
verksamhetsåret. Samarbetspartners kommer detta år framför allt vara textila utbildningar på
högskole-/yrkeshögskolenivå, där vi i olika samarbeten kommer att behandla frågan om vilka
villkor och möjligheter de studenter som utbildas har att försörja sig på sin profession, samt
utforska relationen mellan teori och praktik. Ett mål är införliva akademin i vårt existerande nätverk
med näringslivet.
År 3, delprojekt 3: Textilens roll i världen och samhället
Under det tredje året kommer vi i utställningar, föreläsningar och kurser ta ett mer övergripande
grepp om textilens roll i världen och samhället i dag. Varför är det viktigt med dessa kunskaper?
Vad kan textilen lära oss om världen? Stor tonvikt läggs vid miljöfrågor och etiska frågor, lokalt och
globalt, och alla delar i galleriets nätverk är delaktiga.
4. FÖRVÄNTADE RESULTAT OCH EFFEKTER, SAMT HUR VI SKA NÅ UT
Vi tror att vårt upparbetade nätverk inom det textila fältet är vår marknadsföringsyta, samt sociala
medier och mun-mot-mun-metoden.
Vi har löpande i ansökan beskrivit förväntade resultat och effekter av projektet. En del av dessa går
att mäta, till exempel antalet utställningar, försäljning, besökssiffror och uthyrda konceptutställningar. Andra effekter är svårare att mäta, och handlar exempelvis om en höjd medvetenhet
hos besökarna om det textila materialet, en större plats för textilen i det offentliga rummet och ett
uppdaterat värde av densamma.
5. BUDGET OCH RESURSBEHOV
Budget för delprojekt 1, år 1: Låt textilen ta plats:
UTGIFTER
INTÄKTER
Hyra
150 000:-
Löner
560 000:-
Försäkringar*
-
Stödmedlemskap
100 000:-
Crowdsourcing
50 000:-
Försäljning butik/galleri
(efter kommissionsavdrag)
68 000:40 000:-
Ekonomisk rådgivning
20 000:-
Föreläsningar, workshops etc
Utrustning/Material
20 000:-
Hyror, ateljéhyresgäster**
Konsulter/köpta tjänster
30 000:-
Sökta projektmedel (250 100:- från IK)
Summa: 780 000:-
522 000:-
Summa: 780 000:-
Tidigare beviljade medel: 50 000 kronor från Nämnden för Hemslöjdsfrågor för en förstudie: se bilaga 1 (per mejl).
Hyran är beräknad utifrån en kostnad om 10 000 kr/månad (se bilaga 1).
Löner är beräknad utifrån var sin halvtidstjänst för Ellen Landberg och Sanna Gustavsson, enskilda
firmor, med timpenning 350 kronor.
Stödmedlemskap är beräknade utifrån att ett sådant kostar 500:- per person och innebär ett
medlemskap i galleriet samt ett exemplar av vår Årspublikation.
Sökta projektmedel är vad vi i olika omgångar och hos olika instanser kommer att söka under det
första året för att finansiera verksamheten och utarbeta trovärdiga och realistiska strategier för de
två följande årens finansiering. Planerade ansökningar är till Kulturbryggan, Stockholm stads
kulturstöd samt Postkodlotteriet.
* Att försäkra utställningsverken kommer att vara en av våra viktigaste kostnader. Anledningen till
att fältet är tomt och ingen beräknad kostnad finns är att skillnaderna är så stora beroende på vilken
sorts lokal vi kommer att få, och var den är belägen, så det går i dagsläget inte att beräkna.
Kostnaden för försäkringar kommer alltså att läggas till i utgiftstabellen.
** En intäkt vi inte har kunnat specificera är de inkomster vi får från uthyrda ateljéplatser i lokalen,
då den också är beroende av storleken på lokalen. Intäkter från hyror kommer alltså att läggas på i
intäktstabellen. Från och med delprojekt 2 (år 2) kommer dessa hyror täcka galleriets hyra.
Från Innovativ Kultur söker vi 250 100 kronor, vilket innebär hyra (150 000 kr) från den 1
oktober 2014 till den 31 december 2015 samt löner för oss i 286 timmar (100 100 kronor).
Vi är medvetna om att Innovativ Kultur säger sig vilja ge medel till de innovativa delarna i
projektet. Vi menar dock att de innovativa delarna i projektet inte kan skiljas från varandra, och att
hyran, försäkringar och löner är en förutsättning för galleriets verksamhet och därför har högst
prioritet i vår budget. Har vi dessa kostnader täckta har vi möjlighet att arbeta med alla de andra
posterna.
BILAGA 4
Bildtext: Textilt Galleri – en förstudie om möjligheterna att öppna Stockholms enda textila galleri
och däri bilda ett faktiskt och digitalt rum för möten mellan textila verk, utövare, besökare, tekniker
och tankar. Av Sanna Gustavsson och Ellen Landberg.