Transcript vet - CredoAkademin

Epistemologi
Vad är kunskap?
Skepticismens problem
Vad innebär ”goda skäl”?
tisdag 19 februari 13
— Platons
kunskapsdefinition:
(1) Tro
(2) Sanning
(3) Goda skäl
(rättfärdigande/
berättigande)
Kunskap = Sann, rättfärdiga tro (SRT-def.)
(True justified belief : TJB-def.)
tisdag 19 februari 13
—
Platons kunskapsdefinition:
(1) Tro
(2) Sanning
(3) Goda skäl
—
—
Tro utan sanning? - ”Jorden är platt”
Sanning utan tro? – Fakta men ingen har
kunskap
Tro och sanning utan goda skäl? – Tur men inte
kunskap (att vinna på travet)
Tro och goda skäl, men ingen sanning –
Grundlurad!
—
—
tisdag 19 februari 13
—
Edmund Gettier
- Gav exempel på situationer som uppfyllde
Platons kriterier för kunskap men som
ändå inte var kunskap.
- ”Gettier-exempel”
- Du tittar på en tennismatch på TV mellan Borg och Connors.
- Du går på toaletten i början av sändningen
- Du ser matchen där Borg vinner och du formar tron att ”Borg har
just slagit Connors i tennis” (vilket är sant)
- Du har ett gott skäl – du har just sett det på TV
- Detta uppfyller Platons kriterier.
- MEN: när du var på toa kom en ”hallåa” och sa ”På grund av
satelitstörningar kommer vi visa förra årets match mellan Borg och
Connors (där Borg vann, liksom han gjorde i år)
- Du har visserligen haft goda skäl, men inte av rätt sort.
tisdag 19 februari 13
—
—
Många filosofer har försökt lösa Gettiers
problem men ingen accepterad lösning har
hittats.
Slutsatser:
- Filosoferna kan inte definiera exakt vad
kunskap är
- Kunskap tycks bygga på en
grundläggande tillit
- Om den tilliten inte finns och man kräver
100% säker kunskap så blir man skeptiker
tisdag 19 februari 13
—
Skepticismen
- Präglar vår kultur
- Finns parallellt med en stark betoning på
kunskap
- Finns i olika varianter:
- Skepticism om kunskap vs rättfärdigande?
- Global vs lokal (alla vs vissa
kunskapsområden)?
- Stark vs svag (alla kunskapsanspråk
ogrundade vs att varken förnekar eller bejakar
möjligheten till kunskap)?
—
Vi ska fokusera stark, global
kunskapsskepticism
tisdag 19 februari 13
—
Argument för skepticismen
- Felbarhetsargumentet
- Vi har misstagit oss förr – hur vet vi
att vi inte misstar oss nu?
- Hjärnor i näringslösning
- Om du inte kan bevisa att du INTE
är en hjärna i näringslösning – hur kan
du då påstå dig veta att det finns en
omvärld, att du har en kropp mm?
- Kriterieproblemet
tisdag 19 februari 13
—
Kriterieproblemet:
- Två frågor:
(1) Vad är det vi vet?
(2) Vad är det rätta kriteriet för
kunskap?
- Skeptikern: Vi måste kunna besvara
fråga (1) innan vi kan svara på fråga (2)
OCH TVÄRT OM !
- Kunskapens ”flygplan” kan aldrig lyfta!
tisdag 19 februari 13
Argumenten besvarade:
— Felbarhetsargumentet:
- Argumentet förutsätter kunskap nämligen
att ”man vet att man haft fel tidigare” och
att ”man vet att man kan bli lurad nu”.
- Varje trosföreställning bör vara prima
facie rättfärdigad (dvs epistemiskt oskyldig
tills motsatsen är bevisad). Därför ska man
inte ”tvivla för säkerhets skulle” utan ”tro
för säkerhets skull.”
tisdag 19 februari 13
Argumenten besvarade: Hjärnor i
näringslösning
— Logiska möjligheter väger lätt
— Kunskap kräver inte 100% säkerhet
— Vad finns det för positiva skäl att tro att
man ÄR en hjärna i näringslösning?
tisdag 19 februari 13
Kriterieproblemet besvarat
– tre möjliga responser:
—
(1) Skepticism – problemet olösligt och
därför är kunskap omöjligt
(2) Metodism – svarar först på fråga (2)
(Vad är kriteriet?)
(3) Partikularism – svarar först på (1) (Vilka
är exemplen på kunskap?)
tisdag 19 februari 13
Metodismen
(Locke, Descartes, Logisk positivism)
Varje exempel på kunskap förutsätter ett
kriterium för kunskap. Innan vi har ”ringat in”
det kriteriet kan vi inte veta om vi vet.
— Problem: Leder till en ond infinit regress:
- Innan man vet att P är kunskap
måste
man veta två saker: (1)Kriteriet Q för kunskap
samt (2) faktumet R att P når upp till Q
- Men för att veta detta måste vi veta kriteriet
för Q vilket vi kallar Q1 samt faktumet R1 att
Q möter Q1’s krav, etc
- Vi måste alltså veta oändligt mycket för att
veta något, vilket är omöjligt
—
tisdag 19 februari 13
Partikularismen
(Thomas Reid, Roderick Chisholm, G.E.
Moore)
—
—
—
—
—
—
Startar med kunskap
Vi vet redan saker innan vi börjar filosofera över
kunskapsbegreppet
Man kan veta saker utan att veta hur man vet
eller vilka kriterier som gäller för kunskap
Man kan veta utan att man kan bevisa det man
vet eller ens att man vet
Partikulära exempel på kunskap är
utgångspunkten för kriterier om kunskap
Kriterier hämtar sitt rättfärdigande från
överensstämmelse med partikulära exempel, inte
tvärt om
tisdag 19 februari 13
—
—
—
Skepticismens kritik mot partikularismen:
Partikularismen förutsätter vad som ska
bevisas, nämligen möjligheten till kunskap!
Partikularismen svarar:
(1) Det är inte fel att förutsätta
möljigheten till kunskap eftersom även
skeptikern måste göra detta
(2) Frågan ”Hur jag kan veta?” måste inte
besvaras för att kunna veta något.
(3)Möjligheten till kunskap ska inte ges
upp bara för att det finns en logisk
möjlighet att vi är lurade
tisdag 19 februari 13
(4) Skilj mellan ”logisk möjlighet” och
”epistemisk möjlighet”: skeptikern har bara
visat att det är en logisk möjlighet att vi
misstagit oss, inte att det är en epistemisk
möjlighet (dvs att allt vi räknar som goda
skäl egentligen inte är det)
(5) Skepticismen kan ej förklara hur det
kommer sig att folk ändå går omkring och
vet saker.
(6) Partikularismen undviker metodismens
infinita regress och skepticismens
kontraintuitiva slutsatser.
tisdag 19 februari 13
Fundamentism vs koherentism
—
Noetisk struktur = alla propositionella
trosföreställningar och deras relationer
inbördes och till subjektet som tror dem
—
Fundamentism & Koherentism = normativa
teorier om hur den noetiska strukturen bör
se ut för att trosföreställningarna i den
strukturen ska vara rättfärdigade.
tisdag 19 februari 13
Fundamentism vs koherentism
—
—
Vad är skillnaden?
En epistemisk kedja
- Tre trosföreställningar: P, Q och R
- Sven tror att P på grund av Q, och han
tror på Q på grund av R.
- R är då ett gott skäl att tro Q, och Q är
ett gott skäl att tro P.
—
—
Men vilket är det goda skälet att tro på R?
Det är denna fråga som fundamentism och
koherentism svarar olika på
tisdag 19 februari 13
Fundamentism vs koherentism
—
Vilka logiska möjligheter finns det att
betrakta en epistemisk kedja?
(1) En infinit regress – kedjan har ingen
början
(2) R har inget rättfärdigande
(3) R är rättfärdigad av något ickepropositionellt (t.ex. en erfarenhet)
(4) R är rättfärdigad av P och Q
(propositionellt, ömsesidigt rättfärdigande)
tisdag 19 februari 13
Fundamentism vs koherentism
(1)
(2)
(3)
(4)
—
En infinit regress – kedjan har ingen början
R har inget rättfärdigande
R är rättfärdigad av något icke-propositionellt
R är rättfärdigad av P och Q
Kommentarer:
- Alt (1) och (2) är problematiska eftersom
båda gör att P’s och Q’s rättfärdigande
hänger i luften
- Alt (3) är fundamentism
- Alt (4) är koherentism
tisdag 19 februari 13
Fundamentism
—
—
—
Har varit den dominerade uppfattningen i
historien
Exempel på fundamentistiska filosofer
idag: Alvin Plantinga, Roderick Chisholm,
Robert Audi.
Enligt F. är alla trosföreställningar antingen
grundläggande eller icke-grundläggande.
tisdag 19 februari 13
Fundamentism
—
Enligt fundamentism ser den noetiska
strukturen ut som en pyramid där
bottenlagret är grundläggande
trosföreställningar och alla andra är ickegrundläggande.
tisdag 19 februari 13
Icke-
Icke-grundläggande T
Grundläggande Trosföreställningar
Noetisk strukt. enl.
Fundamentismen
tisdag 19 februari 13
Fundamentism
—
—
Grundläggande trosföreställningar är inte
rättfärdigade på grundval av andra
trosföreställningar.
Icke-grundläggande trosföreställningar är
rättfärdigade på grundval av andra
trosföreställningar
tisdag 19 februari 13
Fundamentism : olika typer
- Klassisk fundamentism : endast
empiriska trosföreställningar och
förnuftssanningar får ingå i grunden
vs
- ”Generös” fundamentism: även andra
trosföreställningar kan ingå i grunden, t.ex.
etiska eller religiösa trosföreställningar
tisdag 19 februari 13
Fundamentism: olika typer
- Antik fundamentism: empiriska
grundläggande trosföreställningar kan
inkludera upplevda objekt (t.ex. ”där står
ett träd”)
vs
- Modern fundamentism: empiriska
grundläggande trosföreställningar kan
endast vara av typen ”jag tycks se ett träd”
tisdag 19 februari 13
Fundamentism: olika typer
- Stark fundamentism: kräver att
grundläggande trosföreställningar är
inkorrigerbara, säkra eller otvivelbara
vs
- Svag fundamentism: förnekar att
grundläggande trosföreställningar måste ha så
stark epistemisk status som stark
fundamentism hävdar utan nöjer sig med
prima facie-rättfärdigande.
(Kritiken mot fundamentism är ofta en kritik
mot stark fundamentism)
tisdag 19 februari 13
Fundamentism : olika typer
- Internalistisk fundamentism: den grundläggande
trosföreställningen är grundad i en internt tillänglig
erfarenhet t.ex.”to be appeared to redly” eller den
en oemotståndlig benägenheten att tro T.
vs
- Externalistisk fundamentism: Det som
rättfärdigar en grundläggande trosföreställning
behöver inte vara internt tillgänglig för subjektet,
utan kan t.ex. bestå att trosföreställningen är
orsakad eller producerad på ett visst sätt.
tisdag 19 februari 13
Fundamentism
—
Relationen mellan grundläggande och ickegrundläggande trosföreställningar:
- Exempel: Q= ”Det blåser ute” grundar sig
på R=”Löven rasslar”
- R är grunden för Q
- R och Q:s relation är irreflexibel dvs R
kan inte stå i samma relation till sig själv
som Q står i relation till R och tvärt om (ex
på en irreflexibel term är ”större än”)
- R och Q:s relation är assymetrisk dvs om
R har denna relation till Q så har inte Q
samma relation till R
tisdag 19 februari 13
Koherentism
—
—
—
—
Skilj mellan koherentism med avseende på
sanning och koherentism med avseende på
rättfärdigande. Här behandlar vi det
sistnämnda.
Kända koherentister är F.H. bradley, Keith
Lehrer och Nicholas Rescher.
Koherentism accepterar den doxastiska
utgångspunkten dvs synen att det enda
som kan rättfärdiga en trosföreställning är
andra trosföreställningar
Koherentism förnekar alltså att
trosföreställningar är assymetriska
tisdag 19 februari 13
Koherentism
—
—
—
—
Endast trosföreställningar kan ge
rättfärdigande (inte upplevelser)
Alla versioner av koherentism är därför
internalistiska (medan fundamentister kan
vara antingen internalister eller
externalister)
Koherentismen förnekar grundläggande
trosföreställningar
Koherentismens noetiska struktur kan
liknas vid ett nät
tisdag 19 februari 13
Koherentism
—
De flesta koherentister definierar koherens
som så:
- en grupp trosföreställningar är koherent
när trosföreställningarna är logiskt
förenliga och ömsesidigt förklarande
- och koherensen ökar ju fler trosföreställningar som ingår
tisdag 19 februari 13
Koherentismens kritik
—
Koherentismen kritik mot fundamentismen:
1. Det finns inga inkorrigerbara, säkra eller
otvivelbara trosföreställningar
- men detta slår inte mot svag
fundamentism
- men finns inte inkorrigerbara
trosföreställningar trots allt? ”Jag känner
smärta nu” är väl omöjligt att missta sig
om?
tisdag 19 februari 13
Koherentismens kritik
2. All perception är teori-beroende.
- Det finns ingen ”neutral” observation.
- Tanken om något ”givet” är en myt.
- Det finns inget ”direkt seende” utan bara ”seende
som” och ”seende att”.
- men erfarenhter verkar spela just denna roll av
något ”givet”.
- Kan man inte uppleva direkt seende, t.ex. när
man är omedvetet ser något som man sedan drar
sig till minnes?
- Spädbarn och djur har väl erfarenheter även om
de inte har språk för det? All perception kan därför
inte vara teori-beroende.
tisdag 19 februari 13
Koherentismens kritik
3. Det ”givna” kan ej utgöra ett skäl med
mindre än att ett argument för detta ges,
men då är det inte längre direkt ”givet”.
- men det finns inte tillräckliga skäl att tro
att ett sådant meta-rättfärdigande behövs.
- En erfarenhet kan i sig utgöra
rättfärdigandet utan att jag kompletterar
med ett meta-argument.
tisdag 19 februari 13
Koherentismens kritik
4. Vissa koherentister erkänner att erfarenheter
kan föregå trosföreställningar, men att detta
endast är ett psykologiskt och inte ett
epistemologiskt faktum.
- men det innebär att fundamentismen är
psykologiskt mer realistisk än koherentismen
- dessutom har vi den psykologiska
upplevelsen att upplevelser ligger till grund för
vissa trosföreställningar. Det är godtyckligt att
erkänna det ena psykologiska faktumet men
inte det andra.
tisdag 19 februari 13
Koherentismens kritik
5. Fundamentismen kan inte redogöra för hur
rättfärdigandet överförs från de
grundläggande till de icke-grundläggande
trosföreställningarna. De förra är t.ex. allt för
få för att kunna bära upp alla de senare.
- men även koherentister har svårt att förklara
hur rättfärdigandet överförs från en
trosföreställning till en annan.
- vissa fundamentister har arbetat ut
detaljerade teorier om hur grunden räcker för
hela påbyggnaden.
tisdag 19 februari 13
Koherentismens kritik
Koherentismens styrka bygger på kritiken av
fundamentismen kopplat till att
koherentismen är det enda alternativet.
Om fundamentismen kan försvara sig mot
denna kritik ...
Och om vi finner starka invändningar mot
koherentismen …
Så kanske vi trots allt borde välja
fundamentismen…
Låt oss därför gå över till kritik mot
koherentismen …
tisdag 19 februari 13
Fundamentismens kritik
1. Koherentismen tar inte trosföreställningars
irreflexibla och assymetriska relationer på
allvar. Rättfärdigande liknar därför orsak-ochverkan, och lika lite som något kan orsaka sig
självt, så kan en trosföreställning rättfärdiga
sig själv.
- om cirkeln är liten utgör detta ett problem
men inte om cirkeln är stor
- men detta slår bara mot linjär och inte mot
holistisk koherentism
tisdag 19 februari 13
Fundamentismens kritik
2. Koherentismen är psykologiskt orealistisk.
När Frank tror sig se ett äpple så grundar
det sig på att han faktiskt har upplevelsen
av något rött och äppel-liknande.
Koherentisten måste rättfärdiga detta med
någon annan trosföreställning högra upp i
systemet.
- men erfarenheter i sig själv kan inte
rättfärdiga något. Det tycks så endast för
att alla erfarenheter är teori-beroende
tisdag 19 februari 13
Fundamentismens kritik
3. Isolationsproblemet: Koherentismen skär av
rättfärdigandet från verkligheten.
Rättfärdigande handlar ju inte bara om
huruvida trosföreställningar rimmar med
varandra, utan om de stämmer med
verkligheten.
- men sanning är också koherens och inte
korrespondens
- distinktionen mellan teori-verklighet är
felaktig (anti-realism)
- erfarenheter orsakar visserligen trosföreställningar men rättfärdigar dem inte
tisdag 19 februari 13
Fundamentismens kritik
4. Isolationsproblemet igen: Koherentismen
ger ingen som helst roll åt erfarenheten.
Om jag tror precis samma (inbördes
koherenta) saker i två helt olika erfarda
situationer så är jag lika rättfärdigad, vilket
är absurt.
tisdag 19 februari 13
Fundamentismens kritik
5. Självevidenta förnuftssanningar som att
2+2=4 eller att ”Om A är större än B och B
är större än C, så är A större än C”
rättfärdigas inte av andra trosföreställningar
- många koherentister håller med och
anpassar sin syn och säger att deras
koherentismen endast gäller
sinneskunskap inte logisk och självevident
förnuftskunskap
tisdag 19 februari 13
Perception och realism
—
—
—
—
Har vi kontakt med verkligheten?
Skeptikern: Nej
Realisten: Ja
Två typer av realism:
- Direkt realism
- Indirekt realism
tisdag 19 februari 13
Indirekt realism
—
—
Indirekt realism eller representationalism
Sense-datum-teorin:
objekt
tisdag 19 februari 13
sense datum
erfarenhet
Argument för indirekt realism
1. Illusioner
- Exempel: En halvt nedstucken åra: Var
finns ”böjdheten”? I åran? Nej men i vår
upplevelse av åran, i vår bild av åran!
- Vi har alltså inte direktkontakt med
årans egenskaper
2. Hallucinationer
- Exempel: Du ser rosa råttor. Vad ser
du? Jo en inre bild, ett sense-datum!
tisdag 19 februari 13
Argument för direkt realism
1. Naiv realism och partikularism
- Vi verkar ha direktkontakt med
verkligheten. Detta är ett starkt intryck
som inte bör överges lättvindigt.
2. Illusioner?
- Var finns årans böjdhet? Direkt realism
har ett svar: a theory of appearance (en
verka-vara-teori): åran har egenskapen
”verka-vara-böjd”. Detta är inte samma
sak som ”böjdhet” och det är en
egenskap som åran har.
tisdag 19 februari 13
Argument för direkt realism
3. Hallucinationer?
- Direkt realism har ett svar: Adverbialteorin: Jag upplever ”ingenting” på ett
rosa-råttigt sätt.
- Varför låta abnormala erfarenheter bli
modell för perception?
- Kanske vi har en ”inre bioduk” som kan
förklara hallucinationer och drömmar,
men varför tro att min erfarenhet av
verkligheten går via den?
tisdag 19 februari 13
Argument för direkt realism
4. Argument mot sense-datum teorin:
- Om sense-datument ÄR rosa-råttigt, så
upplever man ju objektet (sensedatumet) korrekt!
- Hur kunna kolla relationen mellan
verklighet och sense-datum? Indirekt
realism leder lätt till skepticism
tisdag 19 februari 13