Transcript Vart ska odontologin ta vägen? En workshop med framtidsperspektiv

10/16/2014
TANDVÅRD SOM EN DEL AV HÄLSO-OCH
SJUKVÅRD
HÄLSO-OCH SJUKVÅRDSLAGEN
OCH TANDVÅRDSLAGEN



Svensk samhällsodontologisk förening
15-16 oktober 2014
Ingegerd Mejàre
Varför har vi två separata lagar?
Spelar det någon roll?
Resultat från workshop den 9 april 2014
Utredningar
Utredningar
Delbetänkande)
Bakgrund
Delbetänkande
Tilläggsdirketiv
Tilläggsdirektiv
Proposition
Tandvården blev helt ignorerad i två aktuella statliga
utredningar som berör hälso-och sjukvården. Det gäller
förslag som är lika vitala för tandvårdens framtid som de
är för hälso-och sjukvårdens framtid!
Ändringar
(78)
Lagförslag
Patientdatalagen
Hälso-och
sjukvårdslag
Patientmaktsutredningen
1. “Patientmaktsutredningen”, där huvudsyftet är att
stärka patientens ställning och inflytande.
2. “Starka tillsammans” som gäller det stora behovet av
klinisk behandlingsforskning, där det finns stora
kunskapsluckor både inom hälso-och sjukvården och
inom tandvården.
Patientlag
(delbetänkande
2013)
3
Ansvarsfull hälsooch sjukvård
(slutbetänkande 2013)
Socialstyrelsen:
Riktlinjer för God vård
Indikatorer för God vård
Estestiska behandlingar
Nationella
Kvalitetsregister
(SKL)
Tandvårdslag
Starka
Tillsammans
(SOU 2013)
Ändringar
(30 ca)
Proposition
Lagförslag
Tandvårdsförsäkring
(1974)
Tandvårdsförordning
(1998). Ändring 2010
Lag om statligt
Tandvårdsstöd
(2008)
Nationella
Kvalitetsregister
Socialstyrelsen:
Riktlinjer för tandvård (vuxna)
Indikatorer för God tandvård
Tandläkarnas specialistutbildning
DN debatt 8 april 2014:
”Hög tid att även tänderna får bli
en del av kroppen”
5
6
1
10/16/2014
Hälso-och sjukvårdslagen
(1982:763)
Tandvårdslagen
(1985:123)
Ur propositionen 1984/85:79
Förslag: Tandvården ges en fristående lag
MEN:
 ”Målsättningen är dock att på sikt göra HSL till
en gemensam, övergripande lag för all hälsooch sjukvård, tandvården inbegripen”
 ”Med hänsyn till denna målsättning har
förslaget till tandvårdslag genomgående
utformats med HSL som förebild.”
7
Lagens definition av hälso-och sjukvård
respektive tandvård.
•
•
1§ Hälso- och sjukvård
Åtgärder för att medicinskt
förebygga, utreda och behandla
sjukdomar och skador.
2§
Målet för hälso- och sjukvården är
en god hälsa och en vård på lika
villkor för hela befolkningen.
•
•
8
Hälso-och sjukvårdslagen
(1982:763)
Tandvårdslagen
(1985:123)
1§ Tandvård
Åtgärder för att förebygga, utreda
och behandla sjukdomar och
skador i munhålan.
2§
Målet för tandvården är en god
tandhälsa och en tandvård på lika
villkor för hela befolkningen.
Fokus på ekonomiskt
stöd, bidrag, ersättning
Fokus på patientperspektiv,
kvalitetsregister,
kunskapsbaserad vård,
behov av klinisk forskning
9
Skillnader mellan tandvård och övrig hälso-och sjukvård
Besök
Finansiering/styrning
Ersättningssystem
Hälso-och sjukvård:
Främst när man är sjuk
eller skadad
Hälso-och sjukvård:
Prioriteras utifrån landstingets
finansieringsansvar
Tandvård: Prioritering för
barn-och ungdomstandvård.
Mer begränsat för
vuxentandvård
Hälso-och sjukvård:
Skattefinansierad till
största delen
Tandvård:
Regelbundet (63 % av
vuxna minst vartannat år)
10
Gör insatserna verkligen den nytta
som vi tror och hoppas?
Tandvård:
Egenfinansierad i hög
utsträckning (vuxna)
11
12
2
10/16/2014
Exempel på kunskapsluckor
13
14
Icke invasiva metoder för att förhindra
progression av tidiga kariesskador.
•
•
•
•
•
Kunskapsluckor:
 Effektiviteten hos dagens
riskbedömningsmetoder
 Effektiviteten hos åtgärder som
används för att förhindra vidare
utveckling av tidiga kariesskador.
15
Fluor
Klorhexidin
Fissurförsegling
Ozon
Övriga produkter,
t ex xylitol, CCP-ACP
Klorhexidin
16
Rapporten Rotfyllningnågra slutsatser.
 Det saknas underlag för att bedöma om det är mer
fördelaktigt att bevara hela eller delar av pulpan vital i tänder
med djup karies än att utföra pulpaektomi och rotfyllning.
Kunskapsluckor:
 Den bästa behandlingen för tänder med
djupa kariesskador
 Överlevnad hos rotfyllda tänder och
faktorer som påverkar eventuell förlust av
dessa tänder
 Orsakerna till kvarstående
käkbensinflammationer hos rotfyllda tänder
(vanligt)
 Risk för allmän hälsa om tänder med
kvarstående käkbensinflammationer inte
åtgärdas.
 Det saknas underlag för att bedöma om antalet
behandlingstillfällen har betydelse för utfallet av pulpaektomi
och rotfyllning.
17
18
3
10/16/2014
Kunskapsluckor:
 Behandlingsresultat ur
patientens perspektiv
 olika metoders
kostnadseffektivitet
 variation i resultat för olika
vårdgivare
 metodernas effekt på längre
sikt.
19
20
Om munhålan förblir ett bihang till
övriga kroppen – stor risk för fortsatt:
Ingen evidens - vad betyder det?
Bristande kunskap och respekt för munhålans sjukdomar
inom övrig hälso-och sjukvård (t.ex. i utredningar, i
läkarutbildningen och i samarbetet med övrig hälso- och
sjukvårdspersonal).
 Kunskapsluckor - områden där vi inte har
tillräcklig kunskap
 innebär att det behövs mer forskning
 innebär inte nödvändigtvis att en behandling där
det saknas evidens inte är bra.
Fokus på kostnader för tandvård till förfång för fokus på
effekter av prevention och behandling.
Svårighet att få medel till klinisk behandlingsforskning.
21
22
Uppgiftsskyldighet och krav på medverkan
i forskning
Patientlagen (SOU 2013:2).
Stärka och tydliggöra patientens ställning
Starka tillsammans (SOU 2013:87).
Nationell samordning av klinisk behandlingsforskning
Hälso-och sjukvårdslagen
Tandvårdslagen
 Uppgiftsskyldighet:
 Uppgiftsskyldighet:
 hälsodata, vissa register
 Forskning: skyldigheter att
medverka
Samlad kunskapsstyrning för hälso- och sjukvård
och socialtjänst (Ds 2014:9).
Förbättrad statlig kunskapsstyrning för
hälso- och sjukvården och socialtjänsten
 Aggregerade hälsodata på
barn-och ungdomar
 Individbaserade
åtgärdsdata på vuxna (från
2008)
 Vuxna med särskilda behov
av tandvård (från 2013)
 Forskning: inga
skyldigheter att medverka
23
24
4
10/16/2014
Gruppdiskussion
1. Bör tandvårdslagen
integreras i hälso- och
sjukvårdslagen?
1. 8/9 grupper svarade ja
25
Gruppdiskussion
2. Vilka är de tre viktigaste
fördelarna respektive
nackdelarna med att integrera
tandvårdslagen i hälso- och
sjukvårdslagen?
26
Gruppdiskussion
2.
Fördelar:
 Helhetsperspektiv
 tydligare gemensam grundsyn
 bättre förutsättningar för samarbete
 större möjligheter till jämlik och rättvis vård
Nackdelar:
 Risk för att ersättningssystem och
socialförsäkring försämras
 risk för att tandvårdsfrågor försvinner,
“drunknar”
 risk för ännu mindre medel till forskning då
konkurrensen hårdnar
 landstingens inflytande ökar - risk för större
regionala skillnader och ojämlik vård
3. Vilka är tandvårdens tre
största utmaningar? T ex
avseende demografi,
finansiering, utbildning,
klinisk forskning.
3.
 Åldrande befolkning och
bristande kunskaper om
äldres orala hälsa
 fylla viktiga kunskapsluckor
 finansiering av utsatta
gruppers tandhälsa.
27
Gruppdiskussion
Vad händer nu?
4.
4. Vilken är den viktigaste frågan
för framtiden? Hur och av vem
ska den hanteras?
28
• Kostnadseffektiv, evidensbaserad
och jämlik vård
• kvalitetsregister
• rekrytering av lärare till
grundutbildning
• obligatorisk och bättre
efterutbildning
• modeller för att hitta sköra äldre.
29
• Fortsatt kontakt med
departementen
• Viktiga kunskapsluckor
identifieras och sammanställs
av SBU
• HTA-O har bildats
• Arbete med att prioritera
forskning har initierats
30
5
10/16/2014
31
A worried voice…
From Epigrams 1760
Doctors are men who prescribe
medicines of which they know
little, to cure diseases of which
they know less, in human
beings of whom they know
nothing.
Hela människan från topp till tå
Voltaire
31
6