Transcript Handledning om temadagar

Handledning
om ­temadagar
Välkommen till
temadagen!
Inför och efter skolvalen är det vanligt med aktiviteter som handlar om politik,
demokrati eller mänskliga rättigheter. Några exempel på aktiviteter kan vara
föreläsningar, debatter och workshops, men även särskild undervisning i politik.
Först och främst kan det vara bra att koncentrera sig på dessa aktiviteter, särskilt
om det är kort tid kvar till skolvalet, men vill man göra något mer är temadagar
en bra idé.
I den här handledningen ger vi tips och råd till dig som vill arrangera en temadag inför skolvalet. Vid vår rundringning inför skolvalet kommer vi också att
kunna svara på frågor. På de skolor där elevkåren eller elevrådet är medlemmar
i Sveriges Elevråds Centralorganisation – SECO kan elevkåren eller elevrådet
även få stöd av hjälp av organisationens verksamhetsutvecklare, som finns över
hela landet. Kontaktuppgifter till en verksamhetsutvecklare i ditt län hittar du på
www.sverigeselevrad.se. Har du frågor eller funderingar är du alltid välkommen
att höra av dig till oss via [email protected] eller telefon 08-691 45 60.
Lycka till med temadagen!
Mattias Hallberg
Projektledare Skolval 2010
Arrangera
en temadag!
Vad är en temadag?
En temadag är en dag i skolan då allting i skolan
kretsar kring ett visst tema. På en temadag kan hela
skolan eller enbart vissa årskurser eller vissa program medverka. Oftast är temadagen en heldag, men
en temadag kan också med fördel vara en halvdag,
eller rent av en vecka eller en kväll. Exempel på
inslag i en temadag är föreläsningar, utställningar
och workshops. Man kan också ha debatter och så
kallade hearings, utfrågning av en eller flera politiker
inför publik.
När är det bäst att arrangera
temadagen?
Ju närmare skolvalet som temadagen arrangeras,
desto bättre. Det ökar intresset för skolvalet och gör
att eleverna har diskussionerna färskt i minnet när
det blir dags att rösta. Eftersom skolvalet arrangeras
i anslutning till riksdagsvalet är ju dessutom politik högaktuellt överallt i samhället, och temadagen
blir på så vis ännu mer intressant. Vi föreslår att ni
planerar in temadagen under maj, andra delen av
augusti eller första delen av september. Kom ihåg att
många politiska partier och partipolitiska ungdomsförbund är upptagna de sista veckorna innan valet,
så var ute i god tid när ni bokar in dem!
Vem bör arrangera
­temadagen?
På de flesta skolor brukar det vara elevkåren, en eller
flera skolföreningar eller en skoltidning som arrangerar temadagen, antingen själva eller i samarbete
med exempelvis lärare. Enskilda elever kan även anordna aktiviteter som ett projektarbete eller genom
ett utskott eller en kommitté på skolan.
På en del skolor är temadagen mer en del av undervisningen och arrangeras enbart av lärare. Lärare
kan anordna aktiviteter genom sin institution eller
sitt arbetslag, antingen tillsammans med andra samhällslärare eller tillsammans med andra lärare på
skolan. På gymnasiet kan temadagar arrangeras av
elever, medan det på högstadiet ofta är en bra idé om
temadagar arrangeras av elever och lärare tillsammans.
Workshops
Ordet workshop skulle kunna översättas till
experimentverkstad: det är ett seminarium
eller ett möte där syftet inte i första hand är
att komma fram till en färdig slutsats. I en
workshop är alla aktiva – det handlar inte om
att någon berättar och andra lyssnar, utan om
att man tillsammans arbetar, diskuterar och
prövar sig fram. Ofta kombineras praktiska övningar och samtal, och många gånger är syftet
med en workshop kreativt: att sätta igång nya
tankar, vända på invanda föreställningar eller
föda idéer. För att ordna en workshop kan man
bjuda in personer från intressanta organisationer, som kan hålla workshops på ämnen som
anknyter till temat.
1. Välj ett tema
2. Bestäm ett datum
Innan ni sätter igång måste ni naturligtvis bestämma
vilket tema ni vill ha på temadagen. Om ni gör det tidigt blir det av förklarliga skäl enklare att sälja in temadagen till elever och lärare, och betydligt enklare
att bestämma vilka föreläsare eller workshopsledare
som bör bjudas in. Ett naturligt tema inför eller efter
skolval är naturligtvis politik, men även demokrati
eller mänskliga rättigheter kan vara lämpliga teman.
Ni kan också anordna en temadag om ett särskilt
område, som miljö, integration, utrikespolitik eller
annan internationell politik.
Viktigast inför en temadag är att så tidigt som
möjligt bestämma ett datum. Utan ett datum är det
mer eller mindre omöjligt att planera temadagen och
det kan vara bra att tänka på att ett datum behöver
sättas tidigare än vad man tror – på många skolor
kan hösten eller våren redan vara uppbokad. Får
man med sig sin rektor på saken kan det dock vara
enklare att ändra om i schemat, särskilt om det är
inför ett nytt läsår.
5. Få fram pengar
Ni kan naturligtvis göra en temadag helt gratis, men
oftast är det enklare att göra en temadag bra om ni
har pengar. Föreläsare kostar pengar i de flesta av fallen och det kan hända att utomstående organisationer även vill ha ett arvode, även om de brukar ställa
upp gratis, eftersom de vill nå ut med sin organisations agenda. Inför och under temadagen vill man
kanske också göra något extra, för att skapa känslan
av det är något särskilt som händer, och det kan
kosta pengar. Hör efter om skolan kan bidra med
pengar, prata med elevkåren på skolan och försök
hitta sponsorer.
9. Förbered i­nramningen
Vill man göra temadagen riktigt lyckad ska man
alltid anstränga sig för att förbereda mottagandet
under temadagen. Vad är det första som händer när
eleverna kommer till skolan på temadagen? Vad är
det första de ser? Har ni fått en mindre budget är det
inte alls en dum idé att exempelvis inreda skolan annorlunda eller att göra något särskilt av de platser där
folk går in i skolan.
För att temadagen ska se proffsig ut är det så klart
också viktigt att scheman sitter uppe överallt och
kanske också att all information är layoutad på ett
sammanhållet sätt. På skolor där man genomfört temadagar riktigt skickligt har hela temadagen en egen
grafisk profil, med särskilda färger och typsnitt som
används på alla affischer och material. Om det finns
resurser till det kan man också trycka upp särskilda
t-tröjor till dem som är funktionärer under temadagen. Man kan också ha särskild mat i matsalen eller
bjuda alla som kommer in i skolan på något gott.
Om man har utställningar eller andra aktiviteter
som inte är tidsbegränsade är ett tips att kopiera skolans planskiss och rita ut var aktiviteterna pågår. På
så vis blir temadagen ett smörgåsbord för eleverna.
Det kan dessutom bli riktigt snyggt om man färgkodar ”kartan” väl.
6. Planera schemat
Kom ihåg att börja planera så tidigt ni bara kan. Första steget är alltid att lägga upp ett koncept, alltså hur
ni ska kombinera föreläsningar, debatter, workshops
och diskussioner under dagen och att sätta in det i
ett preliminärt tidsschema. I det här läget är det bra
att bestämma hur långa olika pass ska vara. Ungefär 50­– 60 minuter är lagom för en föreläsning och
60–90 minuter för en workshop. Det är också bra
att tidigt bestämma om klasser ska blandas eller när
olika grupper ska äta lunch, vilket ibland kan vara
det svåraste att få ihop på skolan.
Det är ofta bra att spara det roligaste till sist, på så
vis kommer fler eleverna att ta med sig positiva associationer från temadagen. Det får också eleverna att
stanna kvar i skolan hela dagen. Något som brukar
gå hem bra är ett quiz där frågorna har samma tema
som dagen, självklart med fina priser till vinnarlaget.
10. Informera media
Media, TV och radio kommer att vara intresserade
av det ni gör när ni ordnar skolvalet, både av själva
valet och av aktiviteterna före och efter, till exempel
temadagen. Uppmärksamma media på att ni ordnar
skolval på er skola och bjud in dem till temadagen,
Kontakta lokaltidningen i er stad eller ert län.
Sveriges Radio, SVT och TV4 har även lokala radiostationer respektive lokala tevekanaler – hör av er
till dem också! Ni kan ringa, e-posta eller skicka ett
pressmeddelande.
Ett bra pressmeddelande har en intresseväckande
rubrik och en kort och slagkraftig text som beskriver
tydligt och inspirerande vad det är ni ska göra. Glöm
inte att bifoga kontaktuppgifter!
Temadag
i tio steg!
3. Boka ­lokaler
Efter att ni har bokat ett datum gäller det att så
snabbt som möjligt boka lokaler. Allra viktigast är
att lägga beslag på aulan under hela temadagen,
eftersom ni säkert kommer att vilja ha någon form av
föreläsningar. Om ni har fler större salar, exempelvis
klassrum med 50 platser eller fler är det viktigt att
även boka dessa. Kom även ihåg att boka ett antal
klassrum. Om hela skolan ska delta i temadagen är
det naturligtvis enklare att få lokaler.
7. Boka in ­föreläsare
och o
­ rganisationer
Efter att ni är klara med ett schema gäller det att
fylla det. Håll gärna ett möte och få fram så många
idéer som möjligt. Be alla som är med på temadagen att kolla runt på nätet efter idéer eller efter olika
personer som kan medverka under temadagen. Ju
fler idéer ni har desto större chans att temadagen
blir bra. Titta gärna igenom tipsen på föreläsare och
organisationer i slutet av handledningen. Ring alla
ni vill boka in så snart ni kan – vänta aldrig med att
ringa och räkna aldrig med att någon kan innan ni
har kontaktat personen.
Kom också ihåg att ge riktigt bra instruktioner för
vad ni förväntar er av föreläsaren. Skriv ned åtminstone fem punkter som ni vill att personen ska ta upp
och kolla gärna upp föreläsaren innan ni bokar dem,
kanske rentav med någon eller några som har hört
föreläsaren förut, så att ni vet att föreläsaren verkligen är bra. Har ni specifika önskemål – vilket ni
borde ha – så är det bara positivt för föreläsaren som
självklart har som främsta mål att ni och publiken
ska vara nöjda med föreläsningen. Ställ höga krav så
får ni stor utdelning. Kolla också upp vilken teknisk
utrustning som behövs. En del föreläsare behöver
exempelvis inte enbart projektorer utan även ljud,
om de ska visa film eller spela upp musik.
På samma sätt som med föreläsarna är det lika
viktigt att förbereda eventuella lärare som kommer
att delta under temadagen. Ju bättre förberedda alla
är, desto bättre kommer arrangemanget att bli.
4. Nå ut med ­information till
­elever och lärare
Hemligheten bakom en lyckad temadag är att nå
ut med så mycket information till elever och lärare
som möjligt. Om alla elever och lärare i god tid vet
vad som väntar är chansen större att de uppskattar
temadagen och gör något roligt av den. Informera
i skoltidningen, genom skolans veckobrev, genom
att gå runt i klasserna eller genom att besöka lärarnas veckomöte. Informera i skoltidningen, genom
skolans veckobrev, genom att gå runt i klasserna
eller genom att besöka lärarnas veckomöte. Glöm
dessutom inte bort att informera om de mest grundläggande sakerna, till exempel vilka som arrangerar temadagen och varför ni gör det. Prata med så
många ni kan.
8. Marknadsför och
­kommunicera ­temadagen
Förutom att nå ut med ren information – där man
svarar på frågorna vad, hur, när, vem, var och varför
– är det också viktigt att marknadsföra och kommunicera temadagen. Lyckas man riktigt bra med det
kan man skapa en speciell känsla inför temadagen,
som genomsyrar allt som händer på temadagen, både
inför och under dagen. Med högre förhoppningar,
exempelvis genom att särskilt intressanta och spännande föreläsare eller workshops lyfts fram, så höjs
också alla deltagares ambitioner att komma och sätta
sin egen prägel på dagen. En temadag kan öka intresset för skolvalet markant och därför är det viktigt att
man också marknadsför skolvalet i anslutning till
temadagen.
Ett exempel på
schema
9.00-10.00
Föreläsning i aulan
De som har anordnat temadagen hälsar välkomna i aulan, går
igenom schemat och välkomnar den första föreläsaren. Alla elever
deltar.
10.00–12.00
Valbara workshops och föreläsningar
Ett antal organisationer har bjudits in för att ha workshops i klasserna. Det hålls också minst en större föreläsning i aulan. Alla elever
får välja vad de är mest intresserade av och gå på dessa aktiviteter
individuellt.
12.00–13.00
Lunch
Lunchen börjar olika tidigt för att hela skolan ska hinna äta, exempelvis så att det är möjligt att äta efter en workshop och sedan gå
på ytterligare en efter lunchen medan andra äter.
13.00–14.00
Diskussioner i klasserna
I början av eftermiddagen kan det vara bra att ha diskussioner i
klasserna, antingen genom att blanda olika grupper av elever eller
genom att låta alla elever vara i sina klasser. Innan diskussionerna
har arrangörerna skrivit ned bra diskussionsfrågor eller värderingsövningar, som den elev eller den lärare som leder diskussionen kan
använda sig av.
14.00–15.00
Föreläsning eller debatt i aulan
Avsluta med att samla alla elever i aulan igen och ha en sista föreläsning eller debatt. En debatt fungerar särskilt bra att ha som
avslutande moment. Kom ihåg att tacka alla för deras medverkan
under dagen och försök att knyta ihop säcken genom att anknyta till
det som dagen har handlat om.
Temadagens upplägg
Klasser, årskurser, program
En temadag kan se ut på precis det sätt man vill.
Ett vanligt upplägg är att man inleder med en gemensam föreläsning och efter det har flera workshops eller kurspass som eleverna kan välja bland,
gärna med så många inbjudna gäster som möjligt.
Om temadagen är en heldag brukar man följa
upp med diskussioner i klasserna efter lunch och
kanske avsluta hela temadagen med någon form
av arrangemang – oftast en debatt, om temadagen
har berört politiska frågor.
Om temadagen är en temavecka är ett lämpligt
upplägg att ha föreläsningar och workshops på en
viss tid under hela veckan. Kanske arrangeras en
föreläsning mellan kl 10.00 och 11.00 varje dag,
följt av ett antal workshops att välja bland mellan
kl 11.00 och 12.00 och så fortsätter det så under
hela veckan. Fördelen med att sprida ut temadagen under en hel vecka är naturligtvis att skapa ett
längre projekt, samtidigt som en temadag kan bli
mer fokuserad.
Under en temadag kan man låta alla klasser göra
saker tillsammans, exempelvis gå på samma
workshops eller ha diskussioner gemensamt i klassen. Fördelen med det är att alla känner varandra
och är lugna och trygga med att diskutera tillsammans eller kanske ta plats på en workshops. Nackdelen är att diskussionerna kan bli förutsägbara
om alla redan känner varandra och har diskuterat
frågorna tidigare.
Vill man göra på ett annat sätt kan man fundera över möjligheten att blanda klasser, över
årskurser eller över program. Fördelen med det
är att nya diskussioner och kontakter kan skapas,
vilket även kan få effekt både senare under temadagen och efter temadagens slut. Nackdelen är att
diskussionerna kan bli mindre livliga om folk inte
känner varandra sedan tidigare. En bra kompromiss kan vara att sätta ihop grupper där elever
kanske kommer från tre olika klasser eller att inte
blanda både program och årskurser samtidigt.
Kontaktuppgifter till politiska partier, ungdomsförbund
och andra organisationer
Politiska partier
Partipolitiska ungdomsförbund
Arbetarepartiet-Socialdemokraterna
www.socialdemokraterna.se
Moderata Samlingspartiet
www.moderat.se
Nästan alla politiska partier har ett ungdomsförbund
knutet till sig. Ungdomsförbunden tar oftast hand
om skolpresentationer och auladebatter när det är
valrörelse. Det brukar också finnas lokalavdelningar
i de flesta större städer.
Centerpartiet
www.centerpartiet.se
Moderata Ungdomsförbundet
www.muf.se
Folkpartiet Liberalerna
www.folkpartiet.se
Liberala Ungdomsförbundet
www.luf.se
Kristdemokraterna
www.kristdemokraterna.se
Sveriges Socialdemokratiska ­Ungdomsförbund
www.ssu.se
Vänsterpartiet
www.vansterpartiet.se
Kristdemokratiska ungdomsförbundet
www.kdu.se
Miljöpartiet de Gröna
www.mp.se
Grön Ungdom
www.gronungdom.se
Sverigedemokraterna
www.sverigedemokraterna.se
Centerpartiets Ungdomsförbund
www.cuf.se
Ung vänster
www.ungvanster.se
Sverigedemokraternas Ungdomsförbund
www.sdungdom.se
Andra ungdoms- och
­intresseorganisationer
Ung Media Sverige är en intresseorganisation för
skol- och ungdomsmedia som bevakar, uppmuntrar
och bidrar till ökad medieproduktion bland unga i
hela landet.
www.ungmedia.se
Riksorganisationen Ungdom Mot Rasism är en partipolitisk och religiöst obunden ungdomsorganisation, och har som främsta syfte att stödja ungdomars
engagemang mot rasism och främlingsfientlighet.
www.umr.nu
Jagvillhabostad.nu är ett partipolitiskt obundet
nätverk för unga bostadssökande som tröttnat på
bostadsbristen och vill göra något åt den.
jagvillhabostad.nu
Rädda barnens ungdomsförbund arbetar för att det
som står i FN:s konvention om barnets rättigheter,
barnkonventionen, ska bli verklighet.
www.rbuf.se
Röda Korset är en världsomspännande organisation
som arbetar med humanitärt hjälparbete. Deras mål
är att förhindra och lindra mänskligt lidande, oavsett vem det drabbar och hur det än uppstår. Adressen är till Röda korsets ungdomsförbund.
www.rkuf.se
RFSL Ungdom är ungdomförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter. www.rfslungdom.se
Förbundet Unga Rörelsehindrade är en ideell
intresseorganisation med målsättningen att förändra
samhället så att ungdomar med rörelsehinder får
samma rättigheter som alla andra.
www.ungarorelsehindrade.se
Ungdomens Nykterhetsförbund, UNF, är en
ungdomsorganisation som arbetar för en helnykter
livsstil.
www.unf.se
Vi unga är en barn- och ­ungdomsorganisation.
www.viunga.se
Svenska Kyrkans Unga är en demokratisk rörelse av
barn och ungdomar i Svenska kyrkan.
www.svenskakyrkansunga.org
Sveriges Unga Muslimer är en intresseorganisation
för muslimer i Sverige.
www.ungamuslimer.se
Utrikespolitiska förbundet Sverige är de utrikespolitiska föreningarnas samarbetsorgan i Sverige. De
har ofta bra koll på intressanta föreläsare om internationella frågor.
www.ufsverige.org
Amnesty Internationals vision är en värld där varje
människa åtnjuter alla de rättigheter som ingår i
FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna.
www.amnesty.se
Greenpeace är en oberoende organisation som agerar för att förändra attityder och beteenden, skydda
och bevara miljön och verka för fred.
www.greenpeace.se
Naturskyddsföreningen är en ideell och partipolitiskt obunden miljöorganisation.
www.naturskyddsföreningen.se
Universitet och högskolor
Vid universitet och högskolor brukar det alltid finnas
massvis med intressanta föreläsare. Om ni vet vad ni
är ute efter kan ni ringa direkt till närmsta lärosäte.
Adresser till alla universitet och högskolor finns på
Högskoleverkets hemsida.
www.hsv.se