Transcript slutrapport gjord av Magnus Kempe, Kairos Future.

MAGNUS KEMPE
CRISTIAN WENNERSTRÖM
HELÈNE OLSSON
KAIROS FUTURE, 2014-02-17
Bibliotek i nationens tjänst
Slutrapport
OMVÄRLDSANALYS PÅ UPPDRAG AV SVENSK BIBLIOTEKSFÖRENING
17 FEBRUARI 2014
Consultants for Strategic Futures.
Consultants for Strategic Futures
SAMMANFATTNING
Flera av samhällets viktigaste institutioner genomgår stora förändringar. Institutionerna och aktörerna på mediearenan är i flera fall inne i en strukturell förändring
som är större än på många decennier. Tekniken skapar nya möjligheter, människors
medievanor tar sig nya uttryck och de ekonomiska förutsättningarna ändras många
gånger i grunden. Biblioteken är en institution som är en del i denna omvandling.
Svensk biblioteksförening har under ett antal år verkat för att Sverige ska ta fram
en nationell biblioteksstrategi som vägledning i den föränderliga miljön som biblioteken verkar i. Det finns många möjligheter för biblioteken i framtiden men också
flera utmaningar. Redan idag har biblioteken många uppgifter och funktioner i
samhället. I framtiden finns det fortsatt en stor palett av samhällsfunktioner som
biblioteken kan fylla, men det kommer i många fall att vara förändrade funktioner
eller förutsättningar. Allmänhetens och biblioteksarenans aktörer saknar idag samsyn kring förutsättningarna inför framtiden och en vägledning. En nationell biblioteksstrategi för de svenska biblioteken skulle vara värdefull för att orientera sig och
samla resurser och intressenter i önskvärd riktning.
Kairos Future har på uppdrag av Svensk biblioteksförening sammanställt denna
omvärldsanalys. Huvudfrågeställningen i arbetet har varit: I vilken samhällskontext
kommer biblioteken verka år 2025? En del i arbetet har varit workshops och intervjuer där sammantaget närmare två hundra personer, både inom och utom bibliotekssektorn, har involverats.
Samhällsanalysen som presenteras i rapporten svarar Kairos Future för och den
bygger på de samlade kunskaper företaget har om de framtida samhällstrenderna. I
arbetet har tre drivkrafter i samhället och dess olika trender prioriterats fram och
beskrivits.
•
•
•
Digitaliseringen och frigörelsen från materien
Samhällsinstitutionerna ifrågasätts och omvandlas
Människor längtar efter trygghet och vägledning
Inom biblioteksarenan har ett antal trender identifierats utifrån de diskussioner som
förevarit inom projektet och dess seminarier och workshops. Dessa trender gör inte
anspråk på att vara sanningen. De är däremot en bild av de trender som kunnat
skönjas utifrån de insatser som den samlade kompetensen som deltagit i projektet
har gjort. För bibliotekensarena har fem trender identifierats:
1.
2.
3.
4.
5.
Diversifierat bildnings- och kunskapsperspektiv
Demokratiserat lärande
Demokratiserat skapande
Den fysiska världen relativiseras
Marknader blir monopol
Utifrån det arbete som dokumenterats och de trender som Kairos Future funnit i
materialet har Svensk biblioteksförenings utvecklingsråd för nationell biblioteks-
2(31)
Consultants for Strategic Futures
strategi lyft fram en rad frågeställningar som rådet anser är viktiga att ställa. Genom rapporten och frågebatteriet vill Svensk biblioteksförening stimulera den fortsatta diskussionen om vilka vägval svenskt biblioteksväsende ska göra och visa på
behovet av en nationell biblioteksstrategi.
Parallellt med detta arbete har också IFLA, The International Federation of Library
Associations and Institutions, arbetat fram och presenterat sin globala trendrapport.
Denna bifogas i svensk översättning i separat dokument och kan med fördel användas som ytterligare ett underlag för de framtida strategidiskussionerna.
3(31)
Consultants for Strategic Futures
INNEHÅLL
Sammanfattning .......................................................................................................2
Innehåll .....................................................................................................................4
Inledning ...................................................................................................................5
Bakgrund ................................................................................................................... 5
Syfte .......................................................................................................................... 5
Huvudfrågeställning.................................................................................................. 5
Avgränsningar ........................................................................................................... 6
Metod ........................................................................................................................ 6
Omvärldsanalys – trender som som formar framtiden .....................................10
Kort om omvärldsanalysen ..................................................................................... 10
Trendkarta ............................................................................................................... 11
Samhällsarenan ......................................................................................................12
Digitaliseringen och frigörelsen från materien ....................................................... 12
Samhällsinstitutionerna ifrågasätts och omvandlas ................................................ 14
Människor längtar efter trygghet och vägledning ................................................... 16
Biblioteksarenan ....................................................................................................18
Resonemang om bibliotekens framtida roller ......................................................... 18
Resonemang om lärande, bildning och kunskap .................................................... 19
Resonemang om skapande ...................................................................................... 21
Resonemang om de fysiska platserna ..................................................................... 23
Resonemang om marknaden ................................................................................... 25
Strategiska frågeställningar ..................................................................................27
Om Kairos Future ..................................................................................................30
Om Utvecklingsrådet för nationell biblioteksstrategi ........................................30
4(31)
Consultants for Strategic Futures
INLEDNING
BAKGRUND
Biblioteken befinner sig i en starkt föränderlig miljö. Det tillkommer nya format
och distributionsformer för böcker, ljud, bild och information.
Biblioteken borde ha en naturlig plats i ett samhälle som beskrivs som kunskapssamhälle, informationssamhälle eller tankesamhälle. Allmänheten, politiker med
flera är också mycket angelägna om bevarandet av biblioteken.
Allmänhetens bild av vad biblioteken ska göra och bidra med i samhället i framtiden är däremot otydlig, i många fall ogenomtänkt och kanske till och med dåligt
förankrad i det samhälle som vi ser växa fram. Även inom biblioteksväsendet finns
det de som förordar omfattande och snabb förändring och de som vill bevara det
gamla så länge som möjligt. Det saknas idag samsyn kring vad som som är möjligt
och vad som är önskvärt för biblioteken i framtiden.
Svensk biblioteksförening arbetar för att säkerställa bibliotekens framtida relevans
och få en tydlig roll och målbild inför framtiden. Föreningen har bland annat tillsatt
ett utvecklingsråd för nationell biblioteksstrategi och publicerat en serie rapporter,
artiklar med mera. I rapporten En norsk, en finsk, en dansk – och en svensk? Biblioteksstrategier i Norden gjordes en utblick för att se hur situationen ser ut i andra
länder med fokus på Norden. Slutsatsen i rapporten är att våra nordiska grannar har
kommit betydligt längre i sina tankar inför framtiden med tydliga strategier för
bibliotekens roll i samhället. Det framgår att Sverige ligger efter i utvecklingen och
behöver göra ett genomarbetat arbete för att nå upp till de övriga ländernas nivå
och helst längre än så.
SYFTE
Syftet med projektet är att skapa en genomarbetad framtidsbild och ett underlag till
en övergripande strategi för bibliotekens framtida roll i Sverige. Ambitionen är att
involvera en bred grupp intressenter så att synen på vad biblioteken kan vara i
framtiden blir bred och väl förankrad.
Förutom att ta fram innehållet i analys av dåtid, nutid och framtid och frågeställningar som underlag till en strategi för Sveriges bibliotek är det viktigt att förankra
och sprida resultaten. En bred bas av experter har involverats och infallsvinklar
från omvärlden och samhället i stort har analyserats.
Den inledande fasen säkerställer att en nationell biblioteksstrategi har tillgång till
en genomarbetad omvärldsanalys och trendspaning, som ett gediget underlag, oavsett vem som i slutändan står som ansvarig att ta fram den slutgiltiga strategin.
HUVUDFRÅGESTÄLLNING
Huvudfrågeställningen i projektet har varit:
I vilken samhällskontext kommer biblioteken verka år 2025?
5(31)
Consultants for Strategic Futures
Huvudfrågeställningen är tänkt att belysa fem delområden där biblioteken verkar,
det vill säga besvara frågor kring framtidens:
•
•
•
•
•
Kunskap & lärande
Kultur & upplevelser
Demokrati & informationsfrihet
Fristad & gemenskap
Inspiration & utveckling
AVGRÄNSNINGAR
Rapporten är ett resultat av en bred process där intressenter och aktörer, både i och
utanför biblioteksväsendet, har medverkat för att ge sin syn på omvärldstrender och
fenomen som har betydelse för bibliotekens framtid.
Ambitionen har varit att peka på omvärldsfaktorer och analysera dessa för att ansvariga för biblioteksväsendet därefter ska kunna sortera och avgöra vilka strategier
som ska beslutas och genomföras. Denna rapport utgör därför ett bidrag till grunden för en nationell biblioteksstrategi – den nationella strategin återstår däremot att
ta fram.
Ytterligare en ambition har varit att skapa överblick över vilka strategier som kan
bli möjliga och framgångsrika. Vilka möjliga roller kan biblioteken få i framtiden
och vilka ställningstaganden kring inriktning behöver göras? En önskan är att rapporten inte enbart ses som intressant läsning för nöjes skull utan att den också bidrar till att det nödvändiga arbetet med en nationell biblioteksstrategi kommer
igång och får en genomarbetad och genomtänkt start.
För var och en av de sektorer där biblioteken verkar idag finns gemensamma beröringspunkter. Samtidigt är det också så att förutsättningarna i bibliotekstypernas
världar skiljer sig åt. Svensk biblioteksförening är medveten om att rapporten ger
en helhetsbild av biblioteksvärldarna och att de olika bibliotekstyperna kommer att
ha delvis olika utgångspunkter och är därmed troligen i behov av varierande strategier. Bedömningen är samtidigt att alla bibliotekstyper har nytta av detta övergripande arbete.
METOD
Arbetet har genomförts i dessa steg:
1.
2.
3.
4.
5.
6.
Seminarium med utvecklingsrådet för nationell biblioteksstrategi
Startmöte med styrelsen för Svensk biblioteksförening
Föreläsning och gruppdiskussioner på Biblioteksdagarna
Fastställande av frågeställningar och hypoteser med styrgruppen
TrendWatch: intervjuer med nyckelpersoner och research och analys
TrendLab workshop med nyckelpersoner från biblioteksbranschen och externa intressenter
7. Avstämningsmöte med styrgrupp
6(31)
Consultants for Strategic Futures
8. Workshop med tolkningar tillsammans med utvalda personer i biblioteksbranschen
9. Rapportskrivning och avstämning
Intervjuerna som genomförts har skett med:
Torbjörn Nilsson, bibliotekschef Malmö stadsbibliotek
Lisbeth Söderqvist, analytiker Vetenskapsrådet
Inga Lundén, bibliotekschef Stockholms stadsbibliotek, ordförande Svensk biblioteksförening
Ulla Carlsson, institutionschef, Nordicom
Jenny Samuelsson, chef Luleå universitetsbibliotek
Per Strömbäck, talesperson, Dataspelsbranschen
Astrid Söderbergh Widding, rektor Stockholms universitet
Research
Internationell och nationell research har genomförts. Material från tidigare studier
och undersökningar har bidragit till analysen.
Det viktigaste dokumentet i researchen är den internationella biblioteksorganisationen IFLA:s trendrapport från 2013. Den rapporten har också haft till uppgift att
beskriva omvärldsförutsättningarna för biblioteken i framtiden.
I rapporten beskrivs omvärldsutvecklingen i fem trender:
1. Ny teknik kommer att både vidga och begränsa vem som har tillgång till
information
2. Nätbaserad utbildning kommer att både demokratisera och undergräva globalt lärande
3. Gränserna för personlig integritet och dataskydd kommer att omdefinieras
4. Hyperkopplade samhällen kommer att lyssna på och stärka nya röster och
grupper
5. Den globala informationsekonomin kommer att förändras av ny teknik
IFLA:s trendrapport har som trenderna visar ett starkt fokus på teknikens förändringskraft.
Medverkande vid TrendLab var:
Anette Holmqvist
Skolverket
Jesper Söderström
Sveriges Författarfond
Louise Andersson
Sveriges Kommuner och Landsting
Elisabet Ahlqvist
Kungliga biblioteket
7(31)
Consultants for Strategic Futures
Loth Hammar
Regeringskansliet/digitaliseringskommissionen
Signe Westin
Kulturrådet
Björn Garefelt
Folkbildningsrådet
Håkan Carlsson
Göteborgs universitet
Marie Østergård
Urban Mediaspace Aarhus
Jacob Harnesk
EBSCO information services
Anders Mildner
Journalist
Karin Linder
DIK
Jenny Johannisson
Högskolan i Borås
Hannes Eder
Publit
Elsebeth Tank
fd. chef Malmö stadsbibliotek
Inga Lundén
Stockholms stadsbibliotek
Jenny Samuelsson
Luleå Tekniska Universitet
Anders Söderbäck
Stockholms universitet
Niclas Lindberg
Svensk biblioteksförening
Martin Engman
Svensk biblioteksförening
Magnus Kempe
Kairos Future
Christian Wennerström Kairos Future
Medverkande vid avstämningsworkshop var:
Inga Lundén
Svensk biblioteksförenings styrelse
Jenny Samuelsson
"
Torbjörn Nilsson
"
Cajsa Boström
"
Ulrika Domellöf
"
Peter Linde
"
Anders Söderbäck
"
Maria Jacobsson
"
Barbro Bolonassos
"
Cecilia Gärdén
"
Nicholas Haldosen
"
Martin Engman
Svensk biblioteksförenings kansli
Stefan Engström
"
8(31)
Consultants for Strategic Futures
Niclas Lindberg
"
Wiviann Wilhelmsson "
C. Fellbom Franke
"
Jakob Kihlberg
"
Eva Silverplats
"
Catharina Isberg
Helsingborgs bibliotek, Utvecklingsrådet
Karin Bergendorff
Folkbiblioteken i Lund, Utvecklingsrådet
Anneli Friberg
Linköpings universitetsbibliotek, Utvecklingsrådet
Henriette Zorn
Biblioteksbladet, chefredaktör
Karin Grönvall
Södertörns högskolas bibliotek
Eva Matsson
Västerås stadsbibliotek
Gunnel Olsson
Folkbiblioteken i Lund
Lisbeth Forslund
Gävle bibliotek
David Jonsson
Stockholms stadsbibliotek
Cecilia Stadius
Riksdagens bibliotek
Inger Jeppsson
Regeringskansliets bibliotek
Inger Edebro
fd chef Umeå stadsbibliotek
C. Jönsson Adrial
Avdelningschef Kungl. biblioteket
Ewa Thorslund
Statens medieråd, direktör
Ulf Dahlquist
Statens medieråd
Martina Wagner
Statens medieråd
Magnus Kempe
Kairos Future
Författare till rapporten
Rapporten är framtagen av Kairos Future i nära samarbete med Svensk biblioteksförening. Huvudförfattare är Magnus Kempe på Kairos Future. De slutgiltiga prioriteringarna och analysen i rapporten är Kairos Futures bedömning.
9(31)
Consultants for Strategic Futures
OMVÄRLDSANALYS – TRENDER SOM
SOM FORMAR FRAMTIDEN
KORT OM OMVÄRLDSANALYSEN
Med omvärldsanalys menar vi i denna rapport att lyfta blicken och identifiera trender i omvärlden och närvärlden/biblioteksarenan som sannolikt kommer att ha stor
påverkan på bibliotekens framtida utveckling i riktning mot 2025.
Omvärlden är den värld som biblioteksarenan påverkas av, men som aktörerna i
branschen inte själva påverkar i någon större utsträckning. Förändringar i omvärlden kan ha stor påverkan på biblioteksarenan och enskilda aktörer särskilt på lite
längre sikt.
Närvärlden är den arena där biblioteken verkar – bland andra organisationer, myndigheter, företag, lagstiftare, media, leverantörer, kunder och slutanvändare med
flera. Trender i närvärlden har ofta en mer direkt och omedelbar påverkan på invärlden dvs den egna organisationen.
Invärlden är den organisation som är utgångspunkten för arbetet. I det här fallet
biblioteken i Sverige.
Omvärld
Media
Legalt
Behov
Distribution
Invärld
Den egna
organisationen
EU
Ekologi,
miljö &
hälsa
Närvärld
Substitut
Regering
& riksdag
Teknik &
vetenskap
Ekonomi &
marknad
Medborgare
Politik
Samarbetspartners
Leverantörer
Företag
Myndigheter
Institutioner
(struktur)
Socialt &
livsstilar
10(31)
Consultants for Strategic Futures
TRENDKARTA
Nedan visas en översikt över samhällsarenan och biblioteksarenan. Samhällsarenan
har sammanfattats i tre temaområden.
1. Digitaliseringen och frigörelsen från materien
2. Samhällsinstitutionerna ifrågasätts och omvandlas
3. Människor längtar efter trygghet och vägledning
Var och en av dessa har i sin tur sammanfattats med ett antal deltrender som bygger upp helheten kring temaområdet.
Samhällsarenans förändringar lägger grunden till de trender som finns på biblioteksarenan. Fem av dessa har i arbetet prioriterats fram och analyserats vidare.
Efter att ha sammanställt och analyserat materialet i studien är bedömningen att
dessa är de mest centrala förändringarna att beakta när en framtidsstrategi för de
svenska biblioteken tas fram.
11(31)
Consultants for Strategic Futures
SAMHÄLLSARENAN
Biblioteken verkar idag i samhället på många olika arenor. Omvärldsanalysen har
resulterat i denna analys av samhällsarenan som den mest betydelsefulla för biblioteksarenans framtid. Utgångspunkten för arbetet är trender som påverkar den
svenska biblioteksarenan. Trenderna som beskrivs är emellertid oftast gemensamma för hela västvärlden.
DIGITALISERINGEN OCH FRIGÖRELSEN FRÅN MATERIEN
“Everything that can be digital, will be. Not everything should, mind you.”
Craig Canarick
Teknikutvecklingen går idag mycket snabbt inom många områden och har en stark
påverkan på hela vårt samhälle. Såväl utvecklingen av ny teknik som spridningen
ut i samhället går allt snabbare. All utveckling mot större teknikinnehåll och digitalisering behöver inte vara positiv, men många gånger är tekniken svår att stoppa
som citatet ovan illustrerar. De tankar om VR, Virtual Reality, och IRL, In Real
Life, som växte på bred front i samhället runt millenieskiftet, är nu på väg att bli
verklighet. Den virtuella världen blir en verklig arena för påverkan, organisationer
och människor och den blir allt viktigare och mer integrerad i våra liv och i samhället.
Alla människor i samhället är inte där än. Den fysiska världen och behoven försvinner inte heller. Riktningen mot mer digitalisering är samtidigt tydlig.
De trender som sammanfattar utvecklingen beskrivs nedan.
Nyckelresurserna blir osynliga
Samhällets viktigaste resurser blir allt mer digitala och immateriella. Det blir ett
ökat fokus på varumärken, algoritmer, information, patent, licenser, relationer och
kunskap. Dessa resurser blir lättare att förflytta och de är också svårare att se, förstå, äga, kontrollera och reglera. På mediearenan ser vi hur det blir lättare att dela
och svårare att äga. De viktigaste resurserna och företeelserna i samhället blir därför osynliga för många. Det blir visserligen lättare att hitta information, men bara
om du eller någon i ditt nätverk vet vad du behöver veta. Information, makt, pengar
och inflytande förflyttas utan att vi upptäcker det.
Produkter blir tjänster
Tidigare fanns det ett fokus på att sälja produkter. Nu blir det allt vanligare med
försäljning av tjänster. Företagen och organisationerna erbjuder funktion istället för
produkter. Driftsavtal, prenumerationer, streaming, uppgraderingar är några exempel som växer. De som ska använda tjänsterna ser ibland en fördel i att slippa äga,
de vill hellre använda eller ha tillgång till en funktion snarare än att äga. En orsak
12(31)
Consultants for Strategic Futures
till utvecklingen är att ägandet av produkter kan vara en börda. Det kräver underhåll och uppgraderingar för att produkterna ska hålla sig i framkant. När förändringstakten ökar behöver ägaren köpa nytt oftare och den utmaningen blir svårare.
Kanske kommer också jordens resurser att begränsa möjligheten att konsumera
produkter i samma utsträckning som tidigare. Vi konsumerar fortfarande mycket
sällanköpsvaror, men det är tjänsterna som ökar som andel av konsumtionen i samhället.
Världen kortsluts
Allt blir möjligt att sprida i tid och rum och allt blir därför tillgängligt. Världen blir
en sammankopplad enhet där allt är nära. Vi vänjer oss vid att allt ska finnas här
och nu anpassat för mig. Som en konsekvens upplever människor tidsbrist. Tajming i tid och träffsäkerhet till individ och plats blir allt viktigare.
Kanske tätnar världen så mycket så att den kortsluts och fungerar sämre. I den fysiska världen ser vi redan hur städerna har problem. Trafiken i städerna blir så tät
att allt till slut står stilla och resorna blir långsammare och tvingas bli kortare. I
Storbritannien reser människor i genomsnitt allt kortare sträcka per dag med bil
sedan ett par år tillbaka.
3D - Materien blir flyttbar
Den digitala världen har blivit mer verklig och allt mer integrerad i människors
fysiska och mentala värld. Digitala avbilder av den fysiska världen har gjort det
möjligt att förflytta det verkliga i tid och rum och göra det levande någon annan
stans. En livesändning kunde avnjutas på långt avstånd när radion kom. Nu är det
möjligt även med bild och rörelser i realtid. Fotbollsmatcher och operaföreställningar blir verklighet på andra platser. Med 3D-tekniken blir även fysiska föremål
delbara och flyttbara. Vi kan ”flytta” föremål från en plats till en annan. Till en
början kan det ske med hologram, men på sikt förflyttar vi sannolikt även fysiska
föremål som blir fysiska kopior på andra platser. Frigörelsen från materiens begränsningar tar ytterligare steg.
Allt mer blir identifierat och lagrat
Digitaliseringen innebär också att ”allting” kan beskrivas med ettor och nollor. Det
blir därigenom lagringsbart. I takt med att det blir allt billigare att samla in och
lagra information ökar mängden information som skapas, registreras och lagras.
Det som i historien krävde ett minne hos en människa för att finnas kvar till eftervärlden har ersatts av böcker och andra medier och föremål. Digitaliseringen driver
på denna utveckling så att det externa minnet blir nästan obegränsat. Det behöver
samtidigt inte betyda att människor blir intelligentare. Nicholas Carr skrev i The
Atlantic den omtalade artikeln ”Is Google making us stupid”. Tillgången till information och vårt beteende att hoppa mellan olika länkar och typer av information
skulle göra oss dummare var hans tes. Den sjunkande förmågan att läsa längre texter hos unga skulle kunna vara ett tecken som stöder Carrs tes. Förmågan att koncentrera sig tycks bli sämre, vilket kan betraktas som en försämring av hjärnan.
13(31)
Consultants for Strategic Futures
Privat blir publikt
”Det är intressant med de här nya aktörerna som har som affärsidé att samla information om användarna” Ulla Carlsson, Nordicom
Mängden insamlad information ökar bland alla aktörer i samhället. Individer, företag, organisationer och stater samlar information i allt högre utsträckning. Fler
använder informationen som en handelsvara och sprider den.
Efter att kostnader för processorkraft och datalagring stadigt sjunkit år efter år befinner vi oss plötsligt i ett samhälle där vi alla samlar på oss och lagrar digital information i en aldrig tidigare skådad utsträckning. Med rätt verktyg och tekniker
kan stora datamängder samlas, struktureras och analyseras för att hitta intressanta
mönster och insikter när det gäller till exempel geografiska rörelsemönster, konsumentbeteenden, riskbedömningar och upptäckt av bedrägerier. Marknaden för
mjukvaror som kan analysera sociala medier och nätverk växer i tvåsiffrig takt och
IBM räknar med att försäljningen kommer överstiga 15 miljarder dollar år 2015.
Fler kommer att ha tillgång till mer känslig information. ”Don’t be evil” är en devis
för Google. Det finns starka skäl att tro att det blir viktigare att såväl Google som
andra verkligen lever efter denna devis. I takt med att mängden insamlad känslig
information blir allt större hos allt fler aktörer så uppstår en risk att informationen
missbrukas av såväl myndigheter som företag, organisationer och individer. Det
blir viktigare för samhället att aktörerna själva väljer att göra gott.
”…the end of privacy?” IFLA:s trendrapport
Möjligheten att vara hemlig, privat och otillgänglig minskar. Kanske når vi en situation då det är bättre att beskriva och publicera sin egen information. Risken är
annars att någon annan gör det med sämre förmåga eller till och med oönskade
syften. Kanske är det bättre att det finns hundratusen bilder på mig än att det bara
finns fem? Kanske är det bättre att alla har tillgång till information om varandra än
att bara några har det? En del kändisars bloggar kan fylla en sådan funktion. Pernilla Wahlgren behöver inte vara lika orolig för vad som skrivs om henne i tidningarna. Nu kan hon skriva sin egen version och lägga ut den på sin blogg istället.
Bloggen har över 200 000 läsare.
Respekten minskar stadigt för andras önskan att behålla sin integritet och sitt privatliv. Men kanske blir vi människor mindre måna om integriteten. Det ofta svårt
att bedöma framtida värderingar hos människor men på sikt kanske också viljan till
egen integritet blir mer avgränsad?
SAMHÄLLSINSTITUTIONERNA IFRÅGASÄTTS OCH OMVANDLAS
Inom omvärldsanalys används ibland förkortningen PEST, en förkortning av Political, Economic, Social och Technological. En mer utvecklad variant beskrivs i
boken Scenario Planning – the link between future and strategy av Mats Lindgren
och Hans Bandhold. Författarna beskriver EPISTEL+M, en förkortning av
14(31)
Consultants for Strategic Futures
•
Ekonomi, marknad, marknadsföring
•
Politik
•
Institutioner och organisationsformer
•
Sociala förändringar och livsstilar
•
Teknik och vetenskap
•
Ekologi, miljö och hälsa
•
Lag och brott
• Media
I omvärldsanalysarbeten är institutioner det område där det minsta antalet trender
brukar identifieras. ”Lite starkare EU” är en av de få trenderna som brukar dyka
upp på området. En av orsakerna till att institutionerna sällan får någon stor betydelse är att vi tar dem för givna. Det händer inte tillräckligt mycket. Nu befinner vi
oss emellertid i en tid när många människor ifrågasätter samhällets funktionssätt
och då är det just institutionerna, det mest fundamentala för samhället vi ifrågasätter. Huvudfrågan i samhället är nu vilka institutioner som kommer att dominera i
framtiden.
Samhällsinstitutionerna ifrågasätts
Nobelpristagaren Douglas North är känd för sitt arbete med institutioner. North
talar bland annat om formella och informella institutioner och deras betydelse för
ekonomisk tillväxt. Formella institutioner styrs av lagar och regler. De informella
institutionerna mer av sedvänjor och normer. Liksom Robert Putnam visar North
på betydelsen av de informella institutionerna.
Nu ifrågasätter vi i stora delar av västvärlden såväl formella som informella institutioner. Informella institutioner och ideal som demokrati, kapitalism, journalism, tillväxt, mänskliga rättigheter ifrågasätts, på samma sätt som de formella institutionerna EU, regeringar, rättsstaten med flera. Övervakningsskandalerna under
hösten 2013 har av exempelvis Sveriges advokatsamfund och flera tidningsledare,
beskrivits som hot mot mänskliga rättigheter, yttrandefrihet och demokrati – några
av de institutioner som i Sverige varit allra mest heliga. Nu får de stå tillbaka för
andra nationella intressen. Institutionerna klarar inte av sina åtaganden och försämras och kritiken blir hårdare. Svaren och alternativen söks därför allt längre bort
från de nuvarande institutionerna.
Företagen tar samhällsansvar
Företagen förväntades under de senaste 30 åren ofta vara till enbart för sig själva
och för sina ägare. Nu blir det allt vanligare att företag och företagsledare börjar
måna om lokalsamhället, sina anställda och utsatta grupper i samhället. Allteftersom trenden har vuxit fram har det börjat handla om mer meningsfulla åtgärder,
snarare än så kallad greenwashing (att spendera resurser på att framställa sig som
hållbar).
15(31)
Consultants for Strategic Futures
Jack Welsh, VD på General Electric och den företagsledare som kanske närmast
förknippades med att förorda aktieägarvärde, har nu sagt att det är den dummaste
idé som finns. Företagsledare inser nu att de måste verka i ett fungerande samhälle,
få kunder som vill köpa deras varor och anställda som uppskattar verksamhetens
mål och mening. Det kan också vara så att välfärdsstatens bristande förmåga att
hantera alla utmaningar tvingar företagen att agera. Finns inte utbildade människor,
pensioner och hälsovård behöver företagen ordna det för att fungera. Att vara samhällsbärare är något som allt fler strävar efter.
Civilsamhällets organisationer professionaliseras eller marginaliseras
Frivilligorganisationerna och medlemsorganisationerna som haft en stark ställning
och varit centrala för samhällsbygget får svårare. Nytta och professionalism får
större plats och engagemang och frivillighet en mindre tydlig roll. De organisationer som blir framgångsrika agerar mer som professionella företag. Välgörenhetsorganisationer har blivit professionella insamlingsorganisationer. De organisationer
som bygger på medlemmarnas engagemang och vilja att gå på formella möten och
rösta fram förtroendevalda har allt svårare. De intressen som lyckas samla stora
grupper människor är ofta kring enskilda frågor, till exempel djurens rätt, eller
begränsade i tid som Kony 2012 om Ugandas krigsherre Joseph Kony.
Välfärdsstaten utvärderas och effektiviseras
Välfärdsstaten klarar inte av sina åtaganden i den utsträckning som medborgarna
vill. En ständig kapplöpning för att utvärdera och effektivisera verksamheten och
komma ikapp medborgarkraven har pågått i två decennier. Effektiviteten och kostnadsjakten kräver också att kvalitet mäts, men allt som oftast är det svårt att mäta
rätt, följa upp och dela ut sanktioner när det inte fungerar. Nyskapande och innovation är exempelvis svårt eller omöjligt att mäta. Såväl privat som offentlig verksamhet får ofta fortsätta fast det inte blir som det var tänkt. I slutändan matchas inte
kraven på välfärdsstaten med de kostnadsökningar som kommer. Kampen mot
demografin där fler människor ska försörjas av allt färre blir en svår utmaning för
hela Europa. Den utmaningen kanske rent av inte klaras av utan en ordentlig samhällsförändring.
MÄNNISKOR LÄNGTAR EFTER TRYGGHET OCH VÄGLEDNING
Människor har under de senaste åren upplevt något som kan beskrivas som anarki.
Det har varit anarki i miljön, i samhället och på marknaden – i synnerhet den finansiella marknaden. Även som individ har världen blivit mer turbulent och svårgreppbar. Vi har fått så många vänner på sociala medier att vi inte klarar av att
hantera dem. Även vår identitet har tillåtits förändras i olika sammanhang och på
flera olika sätt. Vi har anpassat oss med kläder och attityder och beteenden till nya
sammanhang allt oftare.
Till slut har vi fått ett behov av att ”landa” att ”hitta oss själva” och finna ”långsamhetens lov”. Efter en tid av anarki har vi längtat efter något tryggt och beständigt att hålla oss till. Människor söker förankring i historien och traditioner, i sym-
16(31)
Consultants for Strategic Futures
boler som visar på något beständigt i tillvaron. Bondesamhället är ett exempel på
ideal som vuxit sig starkt under de senaste åren. Även storstadsbor ska nu odla
själva. Ledande trendanalytiker som Lii Edekoort och Stefan Nilsson lyfter fram,
Urban farming, det vill säga storstädernas och storstadsmänniskornas ökade intresse för trädgård, egenodlat med mera. I Linköping är på gång att bygga Plantagon, ett höghus med stadsodling som ett försök till hållbart stadsliv i framtiden.
Fler människor har vänt sig in mot den lilla världen med familj och närmaste vänner istället för till nyfikenhet inför den stora.
Efter en tid med ökat fokus på historien har vi nu börjat titta mot framtiden. Nu
befinner vi oss i en tid då människor också söker nya ledstjärnor framåt, ideologier
och ledare som visar på någonting nytt.
Digital detox
Informationsöverflödet har gjort oss oförmögna att hantera tillvaron av intryck. Vår
egen personliga kunskapskarta hinner inte med att anpassa sig. Vi får svårare att
förstå sammanhang och hur saker hänger ihop. Ekonomin är för komplex och teknikförändringarna för snabba. Vi klarar inte av att få ihop helheten. Istället längtar
vi efter mediefasta och digital detox, avgiftning. Att fjärma sig från information
och intryck blir efterlängtat.
Gemenskapslängtan
Individualiseringen har varit en av 1900-talets starkaste trender. Människor har
blivit mer postmoderna och gjort fler fria val som varit mindre styrda av familj,
kulturen under uppväxten och auktoriteternas önskan. Nu har värderingarna och
samhällsandan vänt. I de flesta västländer har individualiseringen nått sin topp för
den här gången. Personer födda efter 1985 har inte mer postmoderna värderingar
utan blir mer orienterade mot familj, trygghet och traditioner. Detta kan ses i exempelvis Kairos Futures studier och World Values Survey. Människor längtar nu
efter gemenskap och sammanhang. Tillhörighet till en grupp blir allt viktigare för
människor.
Introvert blir hetare
Att vara socialt kompetent, öppen och frispråkig har varit de lite bättre egenskaperna under lång tid. Nu är vi på väg mot ett ökat intresse för de introverta personerna,
nördarna och de lite socialt svåra personerna, som har en egen syn på världen. Det
finns en ökad status för personer som avviker från normen av idealpersonen i
många dimensioner. Personer med funktionsnedsättning kan vara stjärnor inom
idrotten, musikscenen och i TV-serier. Nördar som spelar schack eller kan busstidtabellen eller är bra på att minnas i allmänhet har blivit intressanta – ibland till
och med superstjärnor.
Filterbubblorna blir fler
Den ökande mängden information gör att det uppstår olika informationsvärldar.
Alla människor är inte med i alla dessa världar utan blir del av ett urval informationsvärldar. Avstånden mellan olika individers informationsvärldar och samhällssyn vidgas. Vi får och skapar egna informationsfilter som ger oss olika filterbubb-
17(31)
Consultants for Strategic Futures
lor att leva i. Vi förstår våra likar bättre, viket ger trygghet. Å andra sidan vet vi
mindre om andra människors informationsvärldar och förstår dem sämre.
Öppenhet och tolerans mot olikheter minskar
Det korrekta idealet är att vara respektfull, tolerant och öppen för andras åsikter. I
praktiken intresserar vi oss mindre för andras åsikter och annorlunda åsikter. Vi
orkar inte blir ifrågasatta själva utan vill ha vår världsbild ifred.
I sin bok Networked the new social operating system skriver författarna Lee Rainie
och Barry Wellman:
”Sparsely knit networks often provide bridges to multiple social worlds. By contrast, densely knit networks – like small town villages – often provide bonding,
solidarity, and security but at the probable cost of insularity and social control.”
Vi har levt i en tid då trångsynthet och social kontroll har varit väldigt negativt. Nu
när förändringstakten varit hög, på gränsen till anarki prioriterar människor sannolikt annorlunda. Människor är beredda att acceptera mer trångsynthet och social
kontroll till förmån för att få känna ökad gemenskap och trygghet. Det kan till och
med vara att föredra för att vi ska må bra.
BIBLIOTEKSARENAN
Samhällsarenan utgör förutsättningarna för biblioteken och aktörerna på arenan.
Det finns också trender på själva biblioteksarenan, förutsättningar för hur media
publiceras och används till exempel. Förutom trender så finns det också roller som
biblioteken har och kan få i framtiden som är värda att förstå och analysera inför
framtiden.
En viktig del i projektet är deltagarnas arbete med trender som pågår på biblioteksarenan, och tankar om hur biblioteken kan tänkas utvecklas i framtiden. Resonemangen kring dessa trender, områden och framtida roller har pågått under hela
projektet och den analysen och de diskussionerna är viktiga att fortsätta även fortsättningsvis.
I de fem avsnitt som följer redovisas resultatet av projektets ingångvärden så som
de har presenterats i bakgrundsmaterial och inpass från deltagare i TrendLab, seminarier, workshops och intervjuer. Resonemang som har framkommit där återges
i koncentrat och sorterat. Resultatet är Kairos Futures dokumentation och analys av
det samlade underlaget.
RESONEMANG OM BIBLIOTEKENS FRAMTIDA ROLLER
När vi under projektet frågade ett hundratal personer på biblioteksdagarna om
bibliotekens framtid framkom en flora av möjliga framtida roller för biblioteken.
Alla bedömdes inte lika troliga och framför allt inte lika attraktiva. Bilden illustrerar ett antal huvudsakliga roller som nämndes där orden fått större typsnitt när de
18(31)
Consultants for Strategic Futures
nämnts många gånger. På axlarna anges en preliminär bedömning av hur troligt
respektive hur önskvärt deltagarna bedömde de olika rollerna.
Deltagarna i workshopen under Biblioteksdagarna definierade alltså några möjliga
framtida roller för biblioteken. Dessa axplock har legat till grund för utformningen
av intervjufrågor och underlagsmaterial som Kairos använt senare i projektet.
Under projektets gång beskrevs ytterligare tankar om funktioner, roller, förhållningssätt mm som biblioteken kan arbeta i riktning mot. Den samlade bilden är att
bibliotekens möjliga framtida roller är många.
Den nationella biblioteksstrategin har med andra ord många alternativa målbilder
att diskutera och ta ställning till.
RESONEMANG OM LÄRANDE, BILDNING OCH KUNSKAP
Formen för kunskapsförmedling har i mångt och mycket styrt synen på kunskap
och bildning. I en tradition av muntligt berättande blir en person med gott minne
och förmåga att berätta sagor en nyckelperson. Med tryckkonsten och bokens
framväxt blev den som kunde läsa och skriva långa texter förebilden. Under 1900talet har journalisterna övertagit rollen som de främsta samhällstolkarna med fokus
på kortare texter, kritik, metaanalys och timing. I det nu framväxande paradigmet
är textlängderna kortare, visualiseringen viktigare och interaktiviteten mer framträdande.
Förmågan att läsa och skriva långa texter minskar. Med det försvinner sannolikt
också andra centrala förmågor för kunskapsbildning. Allmänbildning, gott minne
och djup är fint men det blir likväl ovanligare.
19(31)
Consultants for Strategic Futures
Tekniken och förändringshastigheten kan också bidra till att medieformaten förändras. Publiceringen av forskning och fakta kan förändras. Under en av workshoparna menade en grupp att fakta har kortare livslängd än fiktion. Det är därför inte
säkert att fakta lämpar sig för bokformatet om det fortsätter vara statiskt.
Det blir tydligt att behovet av att hantera det nya medie- och informationslandskapet ökar. För att fungera i samhället behövs nya förmågor och verktyg. Delning av
media, visualisering och skapande, sökning och filtrering av videobaserat material
är några exempel på förmågor som med stor sannolikhet kommer att bli viktigare i
framtiden.
Lärandet har tidigare varit nära knutet till den person som hade kunskap – dvs läraren. Lärare och kunskap var en bristvara och styrde mycket över hur kunskapsbildningen skedde i samhället. Ännu längre tillbaka i tiden var det nästan bara prästerna som kunde läsa.
I takt med stigande utbildningsnivåer och mer tillgänglig kunskap har möjligheten
att lära sig blivit allt mindre begränsad. I och med framväxten av Internet och alla
tillgängliga medier, föreläsningar, öppna utbildningar mera mera. har möjligheten
ökat att lära sig av världens bästa forskare, författare och lärare så länge du har
tillgång till internet. Massive Open Online Courses, MOOC, är en del i en växande
rörelse där fler och fler universitet, lärare och föreläsare i allmänhet sprider sin
kunskap betydligt enklare och till fler människor än vad som tidigare var möjligt.
En jämnare fördelning av möjligheter till lärande behöver däremot inte innebära att
alla lär sig lika mycket – tvärtom talar det mesta för att kunskapsklyftorna kommer
att öka. I dag beräknas en och en halv miljon svenskar inte vara digitalt delaktiga,
eller använda internet sällan. Det talas om digitalt utanförskap, dvs oförmåga att ta
del av samhällets digitala tjänster.
De som har talang, ägnar tid och energi åt att lära sig och får stöd att hitta former
för att få rätt material och utbildningsformer, kommer att lära sig mer. Möjligheterna att hindra någon från att lära sig mer kommer att försvinna. Lärare kommer inte
att kunna begränsa vilka böcker, utbildningar och föreläsningar de mest intresserade eleverna får ta del av. De som har föräldrar, arbetsgivare, syskon, vänner,
nätverk, energi och intresse kommer att segla ifrån kunskapsmässigt. De som får
hjälp med motivation och strukturer som stöder lärandet kommer att lära sig betydligt mer än de som inte har de förutsättningarna.
Risken är att de som lämnas för sig själva och inte har motivation och stöd för att
hitta rätt kommer att använda de nya möjligheterna och tekniken till att underhålla
sig allt mer här och nu och lära sig allt mindre inför framtiden.
De olika medieformaten kommer att göra bibliotekens uppgift och innehåll ännu
mer mångfacetterat. Det blir sannolikt svårare att hantera alla medieformer och
olika former av kulturella uttryck som kan få plats på biblioteken.
Det kan också finnas en svårighet att ta till sig olika informationslandskap när interaktivitet och visualisering blir viktigare. Det blir utmanande framöver att översiktligt kunna guida en biblioteksbesökare inom ett mindre bekant område när in-
20(31)
Consultants for Strategic Futures
nehåll och medieformat blir mer integrerade i varandra. I den framväxande mediearenan förutsätts personen som ska vägleda ha förståelse inte bara för innehållet utan
även förmåga att agera i det format som innehållet förmedlas via. Till exempel kan
sociala medier idag vara en arena där utvecklingen är svår att få en överblick över
och där nya plattformar för interaktion etableras snabbt och tar olika riktningar för
olika grupper i samhället. De kulturella koderna för vad som är information, hur
den skapas och delas förändras och är komplicerade att förstå för den som inte är
del av den digitala och sociala kontexten. Tidigare kunde en grupp människor läsa
en viss tidning men det var fullt möjligt för en utomstående att förstå formatet. Nu
kan det vara kanalen och formerna för kommunikation som skiljer sig åt. Facebookanvändare flyttade till Instagram som flyttade till Kik och i skrivande stund
så läggs nära hälften av världens bilder ut på internet via appen Snapchat.
Gränserna mellan olika medier tenderar att luckras upp och det är inte självklart
vad som menas med ”information” och ”kommunikation”. Exempelvis har många
unga idag en annorlunda syn på vad som är en nyhet jämfört med äldre. En nyhet
kan exempelvis vara det som en vän har lagt upp på Instagram.
Redan idag är biblioteken en plats som stöder lärandet. Naturligtvis gäller det skoloch forskningsbibliotek, men även andra bibliotek. Det kommer sannolikt att vara
möjligt att genomföra en ännu större del av utbildningen på biblioteken rent fysiskt
men kanske också utanför bibliotekens fysiska platser. Om utbildning i framtiden
framförallt hålls samman digitalt med tillgång till öppna föreläsningar och handledning via datorer, videolänkar och liknande kommer mycket av den informationen och de tjänsterna kunna kanaliseras via biblioteken. Många universitet, exempelvis Harvard, har haft sitt ursprung i en stor donation av böcker. Utbildningsresurser har med andra ord spelat en avgörande roll för universiteten historiskt och
vice versa. Det kommer de att kunna göra även i framtiden. Biblioteken behöver bli
tydligare med vilken roll de vill och kan ta i framtidens utbildning.
Folkbibliotek, fängelsebibliotek, vårdbibliotek, specialbibliotek med flera är naturligt förknippade med kunskap i livets olika skeden och åldrar. Det finns sannolikt
en bra grund i alla biblioteksformer för att vara en mer central del av lärande och
utbildningen i framtiden.
Ett bibliotek, en samling av kurser, föreläsningar, kurskamrater, handledare, böcker, artiklar blir snarlikt en utbildningsinstitution i sig självt. De ledande utbildningsinstitutionerna i framtiden kanske mer liknar ett bibliotek än en skola i framtiden? Vilken roll ska biblioteken ta i den utvecklingen?
I rapporten sammanfattas detta till två trender:
•
•
Diversifierat bildnings- och kunskapsperspektiv
Demokratiserat lärande
RESONEMANG OM SKAPANDE
På 1800-talet kunde endast den som hade stor förmåga att skriva en lång text och
de rätta förutsättningarna med kontakter eller pengar få möjlighet att skriva en bok.
21(31)
Consultants for Strategic Futures
Att skriva en bok som publicerades var få förunnat. I dagens samhälle är det allt
fler som får möjlighet att skriva böcker. Även om vi läser färre böcker skrivs det
fler. Samma publiceringsmonopol fanns tidigare även för journalistiska texter.
Endast de som formulerade sig väl och som hade ett yrke som journalist fick skriva
– alla andra fick i första hand läsa. Idag är situationen helt annorlunda. Vem som
helst kan skriva och publicera sig. Möjligheten att synas och höras är betydligt mer
demokratiskt fördelad än den varit någon gång i historien.
En konsekvens av utvecklingen är att kvaliteten på medierna/informationen sjunker. Det vill säga den genomsnittliga kvaliteten på det som publiceras blir generellt
sett lägre när fler deltar. Experterna blir färre som andel av de som producerar och
amatörerna fler. Tiden och resurserna som läggs på skapandet av varje enskild
innehållsdel blir mindre. Även de professionella kreatörerna, det vill säga journalister, forskare med flera, får mindre tid för att producera samma mängd information. Initialt leder det sannolikt också till ett överskott på sensationsjournalistik och
exhibitionism.
På sikt är det samtidigt möjligt att relevansen och kvaliteten i betraktarens ögon
höjs. Träffarna på Google blir bättre över tid. Det uppstår bättre filtrering via exempelvis rating. Mjukvarorna lär sig tolka information och anpassa och förbättra
innehållet. På sikt tar mottagarna bara del av det som de vill ta del av och upplever
som bra. Det är alltså fullt möjligt att det medieinnehålls om vi får del av blir bättre
även om det som produceras i genomsnitt blir sämre.
Verktygen blir också bättre, vilket gör att fler kan producera material med högre
kvalitet, till exempel filmer. Möjligheten att samarbeta med andra personer för att
skapa innehåll kan också ökas och höja kvaliteten på det som skapas.
En annan konsekvens är en allt hårdare konkurrens om att skriva, spela musik,
fotografera, filma, föreläsa med mera. Det blir ett överskott på kulturellt material –
framför allt digitalt. Den betalning som ges till den som producerar är på väg ner
mot noll. All minskad betalning sker inte i form av minskade intäkter till kreatörerna. En del av de som publicerar sig får betala med att offentligt hänga ut sig
och/eller sin familj, ta stora risker eller göra sig ovän med andra.
Enligt Per Strömbäck har 20 procent av alla låtar på Spotify aldrig lyssnats på. Två
tredjedelar av alla appar har ingen någonsin laddat ner. Allt fler böcker får allt färre
läsare. Möjligen är det endast de som kan betala för sig som blir publicerade i
framtiden. Företag och organisationers kundtidningar är ett av få områden som
växer med lönsamhet inom media. Svårigheten i framtiden är inte att få publicera
sig utan att få någon att läsa, lyssna och titta på det som skapats.
Medan biblioteken tidigare arbetade främst med att tillgängliggöra innehåll som
producerats av experter blir det i framtiden viktigare att ta hand om människors
vilja till medskapande. Här blir naturligtvis olika bibliotekstypers verklighet mycket olika. Forskningsbiblioteken befinner sig redan i dag i en situation där de ser en
ökad betydelse av publication office. Forskningsbiblioteken arbetar allt mindre med
att hjälpa studenter och forskare att hitta andras publikationer. Istället fokuserar de
22(31)
Consultants for Strategic Futures
mer och mer på att publicera och se till att andra tar del av de egna studenternas/forskarnas publiceringar – i många fall genom att också agera förlag.
I ryktesekonomin är den som får flest referenser och flest läsare den som är viktigast. För att vara ett framstående universitet behöver dessa därför forskare och publikationer som många läser. På samma sätt som sökmotoroptimering blivit en kritisk framgångsfaktor för e-handlare och medier blir situationen likartad för biblioteken. Det gäller att vara bäst på att sprida ”sina” produkter och tjänster till så
många som möjligt.
Sannolikt kommer även andra bibliotek att gå i samma riktning även om det inte
går lika fort och går lika långt. Framgångsrika bibliotek kommer att locka människor som vill nå ut med sitt budskap, människor som får hjälp att få ett par minuter
i berömmelse och kanske i några fall ett helt liv. På samma sätt som TV:s talangjakter har lockat många med drömmen om att själv vara den som står på scen
kommer det sannolikt att bli viktigare även för flera bibliotekskategorier att hjälpa
sina användare till att bli kreatörer som syns och hörs för andra.
Förutom att det kommer innebära en omställning för personalen, organisationerna,
biblioteken och deras huvudmän kommer en del frågeställningar att bli viktigare att
förbereda sig på.
I rapporten sammanfattas detta till trenden:
•
Demokratiserat skapande
RESONEMANG OM DE FYSISKA PLATSERNA
De fysiska platserna används allt mindre till det som var tänkt. Caféet har blivit
arbetsplats och arbetsplatsen ett umgänge. Tåget har blivit en läs- och arbetsplats.
Hemmet har blivit ett köpcentrum och besök i köpcentrum en familjeaktivitet.
Fler mobila enheter, ökad urbanisering, globalisering, och förändrad livsstil med
snabbare och mer fragmenterad dagsrytm och digitala alternativa möjligheter gör
att människor zappar mer med sin fysiska lokalisering men framför allt med den
mentala närvaron.
Allt fler hittar nya platser för att umgås, arbeta, studera med mera. Respekten för
den fysiska platsens syfte och omgivningen sjunker. Det räcker inte med närvaro –
vi har skapat ett nytt begrepp: härvaro. För de som är närvarande när andra inte är
härvarande är det ofta ett problem. Det personliga mötet blir inte lika givande. För
de som inte är närvarande men vill vara härvarande är det samtidigt en möjlighet.
Människor använder de digitala, ofta sociala arenorna till att komplettera den fysiska världen.
De som äger platserna och agendan på dessa platser måste anstränga sig allt mer
för att påverka besökarna till vad de ska göra på platsen.
På biblioteken används de fysiska samlingarna allt mindre. Människor lånar inte
böcker i samma utsträckning som tidigare. Biblioteken bygger bort samlingarna för
23(31)
Consultants for Strategic Futures
att fler besökare ska få plats istället. Besökarna använder visserligen nya medier
och digitala samlingar som inte fanns tidigare men det är inte hela sanningen. Det
framstår som om besökarnas aktiviteter på biblioteken blir allt mer mångfacetterade. Precis som på de flesta andra fysiska platser gör människor nya saker som
inte platsens ägare vet om eller styr över.
Biblioteken är en plats där många som inte har en plats i andra miljöer kan vara.
Oavsett om du har ett guldkort och kan sitta i flygplatsens lounge eller i städernas
kontor och butiker och kaféer så är du välkommen utan att betala eller behöva förföras av kommersiella budskap. Biblioteken är ett slags fristad, en allmänning.
Biblioteken kan också vara en plats där människor som inte känner sig bekväma
eller är tillåtna i andra miljöer känner sig välkomna. På biblioteken finns utrymme
att vara tyst och försjunka i egna och andras tankar. Personer som inte har en självklar stol att gå till hittar ofta till biblioteken. Här finns gott om pensionärer, studenter och föräldralediga.
Att inte behöva riskera att få frågan ”Vad gör du här?” kan vara en av bibliotekens
främsta fördelar. Samtidigt är det en svår fråga om bibliotekens fysiska plats inte
ska ha någon tanke med vilka aktiviteter som människorna i dem använder platsen
till. Är det ett tillräckligt syfte att platsen blir använd?
Förmodligen finns det en stor risk om biblioteken inte lyckas förstå och beskriva
vad människor gör där och även påverka det i en önskvärd riktning.
Nu blir det färre besöksbara kvadratmeter biblioteksyta för varje år. En av bibliotekscheferna som deltog i en workshop under projektet menade att kunskapen om
vad besökarna gör på biblioteken är väldigt låg. Risken är att den fristad och möjlighet till gemenskap som biblioteken utgör försvinner delvis av det skälet att allmänhet, politiker och bibliotekspersonal inte alltid delar synsätt om vad platsen kan
vara. De förstår bara vad biblioteken inte längre behövs till – att tillgängliggöra
fysiska böcker i hyllor.
Få platser är så populära som biblioteksmiljöer – krogar och kontor inreder gärna
som bibliotek. Det gäller emellertid att det inte bara är nostalgi som lockar utan
även framtiden. Hur ska den fysiska platsen bibliotek vara relevant även i framtiden?
Bibliotekens kärnuppdrag var på ett naturligt sätt kopplat till den fysiska platsen
och de fysiska publikationerna. När dessa kopplingar blir svagare behöver biblioteken analysera kärnan i sin verksamhet och de fysiska platserna och hur dessa kan
se ut i framtiden.
I rapporten sammanfattas detta till trenden:
•
Den fysiska världen relativiseras
24(31)
Consultants for Strategic Futures
RESONEMANG OM MARKNADEN
Allt fler branscher ser ut att få lokala eller globala monopolister. Skype har 30 procent av den internationella telefonin, Google har på många marknader över 80 procent av alla sökningar på internet, Paypal har en allt större del av internetbetalningarna och Apple en stor del av surf-/läsplatteförsäljningen (iPads). I Kina har Taobao och systersiten T-Mall nära nog monopol på e-handel. Dagen med störst ehandel i Kina omsatte handeln på dessa två plattformar 2013 betydligt mer än hela
e-handeln i USA på Cybermonday, dagen med störst omsättning på e-handeln i
USA.
Även på biblioteksarenan tycks monopol bli en allt vanligare situation. Elib, Elsevier, Adlibris och Bibliotekstjänst har, eller är på väg att få, en väldigt dominerande
ställning. Just Elsevier är ett nyligen uppmärksammat exempel även för allmänheten och riksmedier. Elsevier står för ca 40 procent av de inköp som Kungliga biblioteket samordnar i BISAM konsortiet. De utnyttjar sin särställning, höjer priserna
och kostnaderna för biblioteken blir ohanterliga.
En central del av marknadsekonomin ser ut att vara på väg att försvinna, det vill
säga möjligheten att ha flera konkurrerande aktörer. Konkurrensmyndigheterna
hinner helt enkelt inte med att reglera och har inte juridisk och organisatorisk förmåga att göra det. Eventuellt finns inte heller den politiska viljan.
Om det inte finns fler konkurrerande aktörer blir inte marknaden lika effektiv som
ekonomisk modell för samhället. I en värld där bolag och organisationer tänker
mest på sig själva kan många konsekvenser bli till det sämre för det allmänna. Monopolisten kommer att sätta priser på ett för samhället icke önskvärt sätt och utvecklingsresurserna kommer att gå till att bevara monopolet istället för att utveckla
nya, bättre erbjudanden.
Enligt The Atlantic har företagens vinster ökat sju gånger sedan 1990 medan bruttonationalprodukten (BNP) ökat tre gånger. En allt större del av BNP blir alltså
vinster i företag. Trots de höga vinsterna investerar företagen förvånansvärt lite.
Nobelpristagaren Paul Krugman har tolkat de bristande investeringarna från företagen som en konsekvens av fler monopolföretag. Trots de högre vinsterna och de
låga räntorna investerar företagen allt mindre i sin utveckling. Krugmans tes är att
en av orsakerna är att företagen lyckats skaffa monopol allt oftare. De vill därför
inte investera i nya innovationer eftersom det är mer lönsamt att bevaka monopolen
istället.
I bästa fall blir monopolen inte bara fler utan mer temporära, det vill säga ett nytt
monopol förflyttar makten så att makten inte cementeras till ett fåtal företag i samhället. Innovationen hos de nya aktörerna skulle i ett sådant scenario fälla de gamla
monopolen och utvecklingen av bättre tjänster och produkter i samhället fortsätta.
Monopolen på biblioteksarenan kan komma i många nya former. Elsevier är ett
exempel på monopol på innehåll, men monopolen kan uppstå på många sätt. Eftersom de informationslevererande företagen bland annat upprätthåller sin dominerande ställning genom att låsa in biblioteken i egna tekniska lösningar blir en central fråga hur biblioteken ska kunna ersätta detta med lösningar de själva äger och
25(31)
Consultants for Strategic Futures
som fritt kan vidareutvecklas utifrån bibliotekens behov. Det är avgörande att
biblioteken i framtiden äger eller på annat sätt kontrollerar sin egen tekniska infrastruktur och att de system man tar fram bygger på lösningar som är anpassningsbara över tid. Open source-lösningar kan vara ett alternativ.
För att bygga tekniska lösningar som frigör biblioteken från de dominerande marknadsaktörerna krävs en strategisk utveckling av nya samarbeten. Det enskilda
biblioteket är ofta för litet för att bygga själv och dessutom minskar lokala lösningar möjligheterna att dela information, det vill säga interoperabiliteten blir
sämre. Det är också troligt att samordning av svenska bibliotek på flera områden är
otillräcklig och att internationella samarbeten blir nödvändiga.
Sannolikt krävs en strategisk utveckling av biblioteken så att de kan agera som ett
alternativ till och komplement till innehållsägare, distributörer, aggregatorer och
andra aktörer på mediemarknaden. Det kan innebära att biblioteken inte bara tillgängliggör kvalitet och bredd utan även behöver agera publicist, förlag, producent,
utbildningsinstitution etc.
Det är samtidigt fortfarande möjligt att monopolen växer sig starkare. Det finns
många led i värdekedjan från kreatör till brukare (samtidigt som kreatören och
brukaren allt oftare är samma person eller känner varandra). Det är sannolikt att
några av dessa led också kommer att domineras av lokala eller globala aktörer som
har monopol som varken biblioteken eller ens Sverige förmår hantera.
För forskningsbiblioteken är ett steg att göra materialet fritt tillgänglig på nätet
(Open Access) och att digitalisera sina egna samlingar. Det är emellertid inte självklart att det kommer att hindra monopolaktörer som arbetar med att stödja forskare
med flera, att orientera sig i och bearbeta, skapa interaktivitet osv, vilket i praktiken
skapar ett nytt monopol i slutändan. Google kan sägas ha ett monopol utan att äga
distributionen eller innehållet utan bara genom att göra sig så attraktiv att det blir
svårt att undvika tjänsten. När väl monopolet är etablerat är det svårt att bryta upp,
varumärket blir starkare, fler använder tjänsten och allt fler bidrar till att skapa ett
attraktivt ekosystem som det blir svårt och dyrt att ta sig ur som i fallet med Apples
appstore som är integrerat med produkter och tjänster.
I två aktuella rättsfall har Google respektive Hathi Trust, ett samarbete mellan universitetsbibliotek i USA, mött författarföreningen US Authors’ Guild. Hittills har
domstolarna dömt till författarnas nackdel. Biblioteken vill minska makten hos
författarna och förlagen, som till exempel Elsevier. Risken är naturligtvis att det på
sikt blir en lek med elden därför att ett långt starkare monopol bildas av Google
eller någon annan.
Sannolikt behöver biblioteken lära sig leva i en miljö med många starka monopol
under lång tid framöver.
I rapporten sammanfattas detta till trenden:
•
Marknader blir monopol
26(31)
Consultants for Strategic Futures
STRATEGISKA FRÅGESTÄLLNINGAR
Utifrån det som framkommit i projektet och Kairos Futures rapport har Kairos Future och Svensk biblioteksförenings utvecklingsråd för nationell biblioteksstrategi
samlat ett antal frågeställningar för varje identifierat trendområde som rådet anser
är viktiga att ställa.
Framtiden ligger mycket i händerna på de som är verksamma på arenan och de som
fattar beslut om inriktning i en nationell biblioteksstrategi för Sverige och i andra
länder. Helt klart är att de framtida rollerna som biblioteken kan få är många. Flera
av dem är samhällsviktiga och många är önskvärda. Det behöver samtidigt inte
vara en fördel.
De som tar fram en nationell biblioteksstrategi måste välja inriktning. Helt klart är
att ett biblioteksväsende utan strategi, styrning och målbild lätt kommer villa bort
sig bland alla de alternativ som kan vara aktuella. Om Sverige däremot agerar och
samarbetar med andra länder kan framtiden bli mycket intressant. Då kan bibliotekens roll som samhällsskapande i flera dimensioner bli ännu tydligare. Det kommer samtidigt att kräva mod, ambitioner, resurser och beslutsamhet från myndigheter och aktörerna på biblioteksarenan. Det kommer inte att bli lätt och alla kommer inte att vara överens. Alternativet att inte ta sig an uppgiften är emellertid
sämre. Då glider framtiden snart ur händerna på dem som idag kan agera och påverka.
Genom rapporten, som sammanställts av Kairos Future och utvecklingsrådets frågebatteri nedan vill Svensk biblioteksförening stimulera den fortsatta diskussionen
om vilka vägval svenskt biblioteksväsende ska göra och visa på behovet av en nationell biblioteksstrategi. De strategiska frågeställningarna kan användas såväl av
verksamma lokalt och på flera nivåer i olika bibliotekstyper, som av svensk biblioteksförening i det fortsatta arbetet för att biblioteksväsendet ska utvecklas.
Parallellt med arbetet med denna rapport har också IFLA, The International Federation of Library Associations and Institutions, arbetat fram och presenterat sin
globala trendrapport. Denna bifogas i svensk översättning och kan med fördel användas som ytterligare ett underlag för de framtida strategidiskussionerna.
Vilka strategiska frågor behöver biblioteken ställa sig för att möta framtidens diversifierade bildnings- och kunskapsperspektiv?
Den fortsatta diskussionen om bibliotekens framtid och en nationell biblioteksstrategi behöver reflektera över och ge vägledning kring dessa frågor:
- Hur ska biblioteken, personalen, besökarna, och tekniken möta behovet av specialisering och generella kunskaper i framtiden?
27(31)
Consultants for Strategic Futures
- Vilka målgrupper kan, vill och bör biblioteken nå?
- Vilka kompetenser, tjänster och teknik kommer biblioteken att behöva?
- Vilka olika kompetenser behöva utvecklas hos medborgarna för att de ska kunna
både förhålla sig till och ta till sig de nya formerna av kunskapsförmedling, och på
vilket sätt kan biblioteken stödja denna utveckling av kompetenser?
- Behöver biblioteken anpassa och profilera sitt utbud av tjänster och service till
användarna för att kunna möta de diversifierade bildnings- och kunskapsbehoven?
- På vilka sätt kommer förändrade kultur-, kommunikations- och utbildningsmönster att påverka bibliotekens tjänsteutbud?
- Vilka framgångsfaktorer för samverkan mellan biblioteken och andra organisationer finns, så att bildnings- och kunskapsuppdraget kan genomföras? Är samverkan en framgångsfaktor i sig?
Vilka strategiska frågor behöver biblioteken ställa sig för att möta framtidens demokratiserade lärande?
Den fortsatta diskussionen om bibliotekens framtid och en nationell biblioteksstrategi behöver reflektera över och ge vägledning kring dessa frågor:
- Kan biblioteken bidra till att minska kunskapsklyftorna? I så fall; på vilka sätt?
- Hur kan biblioteken stötta lärandet och vara relevanta genom livets alla skeenden?
- Hur kan interaktionen med användarna påverka rollen som utbildningsinstitution?
- Ska bibliotek sträva efter att vara en utbildningsinstitution i sig självt, och i så
fall; för vem?
- Ska bibliotek sträva efter att vara ett stöd till andra befintliga utbildningsinstitutioner?
- Hur påverkas biblioteks tjänsteutbud om det tar på sig rollen som utbildningsinstitution?
Vilka strategiska frågor behöver biblioteken ställa sig för att möta framtidens demokratiserade skapande?
Den fortsatta diskussionen om bibliotekens framtid och en nationell biblioteksstrategi behöver reflektera över och ge vägledning kring dessa frågor:
- Ska biblioteken vara en arena dit brukarna kan komma för att själva skapa, medskapa med biblioteket och, eller, ta del av andras skapande?
28(31)
Consultants for Strategic Futures
- Vilka konsekvenser får det om biblioteket görs till arena eller kanal för eget, andras eller gemensamt skapande, och hur ska biblioteket förhålla sig till de konsekvenserna?
- Vad är bibliotekets ansvar och roller när det används för andras produktion av
information, kultur och utbildning, eller är medskapande i sådana fall?
- Hur kan biblioteken arbeta för att skapa relationer till, och delaktighet för, sina
brukare?
Vilka strategiska frågor behöver biblioteken ställa sig för att möta framtidens samhälle där den fysiska världen relativiseras?
Den fortsatta diskussionen om bibliotekens framtid och en nationell biblioteksstrategi behöver reflektera över och ge vägledning kring dessa frågor:
- Vilka roller ska biblioteken ha i informationslandskapet?
- Hur ska bibliotekets uppdrag gestaltas i form av platsen för biblioteket, fysiskt
såväl som virtuellt?
- Vilka aktörer ska biblioteken arbeta med i de olika sfärerna och i deras skärningspunkter?
- Kommer bibliotekens roll som samlingsbyggare av fysiskt material att försvinna
helt i framtiden? Är det en rimlig strävan eller är det inte ens önskvärt?
- Vilka betydelser har biblioteken för kulturarvet och vad är att betrakta som kulturarv i framtiden?
Vilka strategiska frågor behöver biblioteken ställa sig för att möta framtidens marknader med monopol?
Den fortsatta diskussionen om bibliotekens framtid och en nationell biblioteksstrategi behöver reflektera över och ge vägledning kring dessa frågor:
- Finns några arenor där biblioteken vill, kan och bör vara monopol? I så fall; vilka
är de?
- Finns några arenor där biblioteken och deras användare är särskilt beroende av
pluralism, dvs att det finns mångfald och inte monopol?
- Vilka av de framtida monopolen kan hanteras i Sverige och vilka kräver internationella strategier och samarbeten?
- Hur ser bibliotekets demokratiska uppdrag ut och hur följs det upp?
29(31)
Consultants for Strategic Futures
OM KAIROS FUTURE
Kairos Future hjälper företag och organisationer att förstå och forma framtiden,
genom:
•
Forskningsbaserad omvärlds- och framtidsanalys
•
Framtidsbaserad affärsutveckling och innovation
•
Genomförande av strategier
Vi kombinerar tankesmedjans och forskningsföretagets förmåga att generera nya
insikter och idéer med konsultföretagets fokus på vad som fungerar i praktiken.
Vårt arbete bygger på egen kunskapsutveckling samt egenutvecklade och väl beprövade metoder för analys, strategiutveckling och förändringsarbete.
Arbetet bedrivs i nära samarbete med uppdragsgivarna.
För mer information, besök vår hemsida www.kairosfuture.com eller kontakta oss:
KAIROS FUTURE
BOX 804
(BESÖKSADRESS: VASAGATAN 40)
101 36 STOCKHOLM
TEL: 08–545 225 00
FAX: 08–545 225 01
E-POST: [email protected]
HEMSIDA: WWW.KAIROSFUTURE.COM/SV
OM UTVECKLINGSRÅDET FÖR NATIONELL BIBLIOTEKSSTRATEGI
Svensk biblioteksförenings styrelse har utsett ett utvecklingsråd som ett forum för
diskussion, opinionsbildning och påverkan om behovet och framtagandet av en
30(31)
Consultants for Strategic Futures
nationell biblioteksstrategi. Utvecklingsrådet består av nio ledamöter och bereder
förslag till beslut för styrelsen.
UTVECKLINGSRÅDET FÖR NATIONELL BIBLIOTEKSSTRATEGI
SVENSK BIBLIOTEKSFÖRENING
BOX 703 80
107 24 STOCKHOLM
TEL: 08–545 132 30
FAX: 08–545 132 31
E-POST: [email protected]
HEMSIDA: www.biblioteksforeningen.org
31(31)