Transcript Nr: 1 - S:t Olofs kapell

KAPELLBLADET
Årg å ng
7
Nu m me r
M a rs/A pr il
1
2 0 1 3
I det här numret
S:t Olofs kapell
i Tylösand
KALLELSE
Medlemmarna i Föreningen
S:t Olofs kapell i Tylösand
kallas härmed till
ordinarie årsmöte
Måndagen den 22 april 2013
kl 18.00 i S:t Olofs kapell.
Ärenden enligt dagordning (s.19)
VÄLKOMNA!
s. 2
Ordförande har ordet
s. 4
Kyrkokommittén
s. 5
Skeppet Jona
s. 6
Kulturkommittén
s. 7
Sommarens Program
s. 8
Kapellvärdskommittén
s. 9
12
12--12
12--12, 12:12
s. 10
10 års jubilarer
s. 12
Gammalt är vackert
s. 13
Takmålningarna
s. 14
Prosteköp
s. 16
Sanna och osanna historier
s. 18
Lite av varje
s. 19
Dagordningen
s. 20
Vi tackar alla sponsorer
Bo Keck berättar
efter årsmötet om
S:t Olofs-gestalten
i historien
Styrelsen
Årsberättelse och årsredovisning 2012,
samt budget för 2013 kan hämtas på
www.sanktolofskapell.se
fr o m den 8 april 2013.
Kaffe & hembakat
från kl.17.00
i kaffestugan
Sida 2
Våren, Årsmötet, Hemsidan och Kyrkovalet!
Lockande och letande
Pockande och tvekande
Är hon vid dörren och gläntar
Efter att vintern rasat ut och påsken tagit slut.
Står här VÅREN vid dörren och väntar!”
Ordförande
Kristina Holm
”Allt hänger
ihop på något sätt.
Ljus och
mörker,
liv och död.
Inför naturens lagar är
vi alla underställda.”
Varför tycker jag så mycket om att bo i Sverige?
Kanske för att jag är född
här. Här finns min familj.
Här finns mina rötter och
historia och här skapar
traditioner trygghet.
Jag är dessutom förtjust i
de svenska årstiderna och
årets olika skiftningar.
Sommaren är underbar
med värme, ljus och långa
nätter. Naturen mognar och
vi skördar vad vi sått. Vi
lever semesterliv utan regler och tider att passa. Det
är underbart med sommar,
men det är faktiskt skönt
när den härliga hösten
kommer. Då återgår vi till
ordning och reda.
Vi får krypa in i våra hus
och tända ljus och brasa
igen. Naturen visar sina
vackraste färger och börjar
sakta förbereda sig för sin
viloperiod.
Det är underbart med
hösten och höststormarna
talar om för oss att vintern
snart är här. Det blir härligt
kallt och vi kan sjunka in i
mörkret. Kanske får vi en
vit vinter med snö. Hela
naturen får en välförtjänt
vila och vi får möjlighet att
längta efter den underbara
VÅREN. Naturen har sin
gång och årstiderna avlöser
varandra år efter år. Den
värld vi lever i är skapad
med eftertanke. Allt hänger
ihop på något sätt. Ljus
och mörker, liv och död.
Inför naturens lagar är vi
alla underställda.
Kära kapellvänner VÅREN är här. VÅREN är
förväntningarnas årstid.
Mot VÅRENS eufori har
de andra årstiderna inte en
chans. Allt får liv igen, allt
blir återfött och ljuset fyller
oss med välbehövlig
energi. Det är på VÅREN
som vi upplever naturens
livskraft och hur den förökar sig. Naturen spirar och
blir ljusgrön, marken blir
lerig och blandas med den
söta doften från vitsipporna. Hur är det möjligt
att hela naturen byter skepnad år efter år? Visst förundras man över att det blir
löv på träden i år också?
Fåglarna kvittrar och asfalten doftar på det där alldeles speciella sättet som det
gör när solen torkar upp
allt det blöta. Jag kan faktiskt än idag känna den
speciella doften från asfalten när jag var liten och
hoppade hage och i smyg
tog av mig strumpor och
skor. Den doften har jag
aldrig känt någon annanstans.
Lagom till VÅREN vaknar aktiviteterna i S:t Olofs
kapell till liv igen.
Från den 12 maj erbjuds
gudstjänst varje söndag
och vi kan återigen hälsa
våra sommarpräster och
sommarorganister välkomna till tunet. Dessutom
väntar ett innehållsrikt kulturprogram som startar i
juni.
VÅREN innebär också
Årsmöte i Föreningen S:t
Olofs kapell som äger rum
måndagen den 22 april, där
vi summerar 2012. Styrelsen kan konstatera att det
ekonomiska resultatet har
varit gott och att kapellet
har ökat sina intäkter inom
nästan alla områden. Årsredovisningen kommer att
publiceras på vår hemsida i
god tid före årsmötet .Vi
bjuder på kaffe och Pias
hembakade kakor i kaffestugan före mötet och Bo
Keck berättar om S:t Olof
gestalten i historien efter
årmötesförhandlingarna.
Vi hälsar våra medlemmar
varmt välkomna till Årsmötet!
Styrelsen firar VÅRENS
ankomst med att publicera
kapellets nya hemsida den
8 april och vill tacka både
Peter Leuhusen och DigiFactory AB för all välbehövlig assistans och hjälp
med teknik och layout.
Kapellets hemsida blir en
levande och aktiv hemsida
Sida 3
Foto: P. Leonardsson
Foto: P. Leonardsson
där vi löpande kommer att
informera om vad som
händer i kapellet.
Lägg gärna in adressen
www.sanktolofskapell.se
bland Era favoriter.
Slutligen vill jag passa
på att informera Er om
Kyrkovalet som äger rum
söndagen den 15 september. Som Ni säkert vet har
S:t Olofvännerna ställt upp
i Kyrkovalet både 2005
och 2009 med framgång.
Vid valet 2009 erhöll S:t
Olofvännerna 122 röster,
11,1%, av de 1128 som
röstade i församlingen vilket innebar tre mandat,
dvs. tre ledamöter i Kyrkofullmäktige i SöndrumVapnö församling. Med
tanke på att kapellet idag
har omkring 700 medlemmar och att det finns över
8000 röstberättigade i församlingen hoppas vi naturligtvis på många fler röster
vid årets kyrkoval. Kapellstyrelsen stöder S:t Olofvännerna och välkomnar
deras engagemang. Det ger
en utmärkt möjlighet för
kapellet att utveckla samarbetet mellan våra tre kyrkor i församlingen Söndrum, Vapnö och S:t Olofs
kapell och att vara med och
påverka kyrkans verksamhet och framtid.
S:t Olofvännerna är en
opolitisk grupp som vill
värna om en levande kyrka
som står för tradition, kontinuitet, utveckling och
förnyelse. S:t Olofvännerna
önskar en kyrka som syns
och som ger trygghet och
stöd i livets olika skeden
och som erbjuder en plats
för andligt sökande.
Kan S:t Olofvännerna
hoppas på Din röst den
15 september?
Kristina Holm
S:t Olofvännerna har nominerat följande personer inför Kyrkovalet 2013
Bo Keck, Ringenäs
2. Göran Nordfors, Frösakull
3. Kristina Holm, Tylösand
4. Bo Larsson, Sandhamn
5. Bengt-Anders Holm, Tylösand
6. Bengt-Göran Hansson, Stenhuggeriet
7. Beatrice Stael von Holstein, Ringenäs
8. Ute Keck, Ringenäs
9. Erica Stael von Holstein, Vapnö
10. Marianne Larsson, Sandhamn
11. Kerstin Nordfors, Frösakull
1.
Foto. M. Jarlhed
”Kan
S:t Olofvännerna hoppas på
Din röst den
15 september?”
Sida 4
Sommarsäsongens kyrkliga verksamhet
Vice ordförande
och ordförande
kyrkokommittén
Bo Keck
”Ny för året
är kyrkoherde
Elisabeth
Lindow
från Ryssby
församling,
Ljungby.”
Årets konfirmation inleds
med ett läger i Livräddarnas lokaler i Tylösand
veckoslutet 12-14 april.
Konfirmationsundervisningen börjar den 17 juni
och avslutas med konfirmation den 6-7 juli.
Den 18-20 juni äger ett
andra läger rum på Strandgården i Vilshärad för
första gången. Årets konfirmationspräster är det värmländska paret Peter och
Regina Vang Piscator,
vilka tjänstgjort i kapellet
under flera somrar. Organist under konfirmationstiden är som vanligt
Yvonne Steen-Ohlander
från Växjö domkyrka.
Yvonne firar 10-års jubileum som tjänstgörande
sommarorganist i kapellet.
En annan 10-årsjubilar som
sommartjänstgör i kapellet
är kyrkoherden Jan-Evert
Petersson, Hammarö.
De flesta av förra årets
sommarpräster och organister kommer tillbaka
även denna säsong. Ny för
året är kyrkoherde Elisabeth Lindow från Ryssby
församling, Ljungby.
Vi börjar sommarsäsongens gudstjänster i år den 12 maj.
Säsongen avslutas med att Lidhults församling firar traditionsenlig gudstjänst söndagen den 1 september.
Den 1 april, Annandag påsk, firar vi sedvanlig Emmausmässa i kapellet kl 18.00 i samarbete med SöndrumVapnös, Snöstorps och Martin Luthers församlingar.
V.
Präster 2013
19
Kjell-Ove Nilsson
8/5 - 26/5
20
Organister 2013
V.
Henrik Cervin
8/5 - 2/6
19
21
22
23
21
Jan-Evert Petersson
27/5 - 16/6
24
25
26
27
Regina och Peter
Vang-Piscator
17/6 - 14/7
28
29
30
Elisabeth Lindow
15/7 - 4/8
31
32
33
34
35
20
Jan–Evert Petersson
5/8 - 18/8
David Knutsson-Hall
19/8 - 1/9
22
Bo-Armand Olsson
3/6 - 23/6
23
24
25
Yvonne SteenOhlander
24/6 - 21/7
26
27
28
29
Camilla Voigt 22/7 - 28/7
Lars Artborg
29/7 - 11/8
Henrik Cervin
12/8 - 1/9
30
31
32
33
34
35
Gudstjänster
Under sommarsäsongen 12 maj - 1 september
firar vi gudstjänst söndagar kl 18.00.
Vi har också gudstjänst midsommardagen kl 11.00.
Under vintersäsongen september - november
firar vi gudstjänst sista söndagen varje månad kl 17.00.
Foto: P Leonardsson
Dessutom har vi gudstjänst 1:a advent kl 17.00 och
Midnattsmässa julafton kl 23.30.
Sida 5
Skeppet Jona
Till S:t Olofs kapells invigning den 3 september 1950
skänkte löjtnanten Hans
Alarik Wachtmeister ett
kyrkskepp till kapellet till
minne av morfadern häradshövding Stockenberg i
Halmstad. Skeppet, som
förmodligen har en engelsk
Clipper som förebild, är
förfärdigat av en skeppstimmerman i Halmstad
1868. Skrovet är svart med
förgylld skarndäckslinje
och kopparfärgad botten.
Galjonsbilden är en vit
ängel med guldfärgade
vingar. En Clipper var en
fullriggare med tre eller
flera master.
Det var ett snabbseglande
fartyg som var vanligt under 1800-talets mitt. Namnet Clipper kan härledas
till det gamla engelska verbet clip som betyder
”färdas eller flyga snabbt”.
Huruvida kapellets kyrkskepp skall kallas för ett
votivskepp eller epitafium
beror på varför det tillverkades. Votiv kan härledas
till det latinska ordet votum, som betyder ”lovat åt
en Gud”.
Ett äkta votivskepp skall
ha som bakgrundshistoria
att en sjöman som undkommit ett haveri till havs
utlovat ett skepp som gåva
till sin kyrka. Ett epitafium
är ett föremål som skapats
till minne av en avliden
person. Ordet kommer från
latinets epitaphium som i
sin tur kommer från det
grekiska epitaphios,
”hörande till en grav”.
Det har hittills inte gått att
utröna varför skeppet Jona
tillverkades. Seden att hänga upp skepp i kyrkorna
härstammar från 1600- och
1700-talets Bohuslän och
Halland. Under 1800-talet
genomfördes en ”reningsaktion” varvid många
skepp togs bort. I Schartaunismens spår skulle kyrkorummet ”renas”. Bland
andra drabbades Söndrums
kyrka.
Namnet Jona kan härledas till en av Gamla testamentets profeter. I Jonas
bok beskrivs hur Gud ber
Jona att bege sig till Nineve
för att profetera straff över
invånarna för deras ondska.
Jona flyr i stället till Tarsis
med båt. En kraftig storm
bryter ut och sjömännen är
rädda för att fartyget skall
förlisa. De kastar lasten
överbord och ber till sina
gudar om hjälp. Jona sover
under däck och blir väckt
av besättningen som undrar
vem han är. Han berättar att
han är på flykt undan Gud
och att om de skall få stormen att bedarra måste de
kasta honom överbord. De
gör det och vinden mojnar.
Jona blir svald av en stor
fisk och befinner sig under
tre dagar i fiskens buk.
Jona ångrar sitt tilltag och
ber till Gud varvid fisken
spyr upp Jona på land. Han
beger sig till Nineve och
framför Guds budskap till
invånarna.
Kapellets skepp Jona är i
Foto: P Leonardsson
behov av reparation efter
drygt 60 års seglats under
kapellets kyrktak. Sprickor
har uppstått i skeppsbotten
och färg har flagnat. Riggen
behöver stagas upp. Jona
finns nu hos konservator
Karin Hermerén i Landskrona för översyn. Karin var
den som på ett förtjänstfullt
sätt rekonstruerade vår S:t
Olofsskulptur, som föll i
golvet under adventsstormen
2011. Hon har också reparerat en spegel som hänger i
sakristian och som har en
speciell historia. Den är en
så kallad Ramnarydsspegel,
tillverkad på 1800-talet av
spegelmakare Johannes
Svensson i Ramnaryd,
Lidhult. Spegelmakare
Svensson for första gången
till Berlin 1869 för att få tag
i ramlister till sina speglar.
Det var denne Johannes
Svensson som spände häst
för vagnen och for till Halmstad och hämtade en fotograf
som förevigade kapellet invändigt och utvändigt innan
det revs på 1870-talet. En
ovärderlig dokumentation
som lade grunden till kapellets rekonstruktion på dess
nuvarande plats. Kapellets
spegel är skänkt av släktingar till spegelmakaren Johannes Svensson.
Bo Keck
”Den som
har namngivit
kyrkskeppet
måste ha
inspirerats av
berättelsen om
Jona i
Gamla testamentet.”
Ramnarydspegeln
Foto. P. Leonardsson
Sida 6
Kulturkommittén
Ordförande
kulturkommittén
Birgitta Henning
”...det är
200 år sedan
både
Richard
Wagner
och
Giuseppe
Verdi
föddes.”
Just nu är det ca 28-29 gragospelvänner från Ängelinnan kaffet kan avnjutas
der i skuggan och jag sitter
holm under ledning av
ute på tunet. Midsommaroch tittar ut över BengaMarie Brandt Wilhelmsdagens gudstjänst följs av
liska bukten och de stora
son.
en uppvisning av Folkdanvågorna som slår in som
Nytt för denna sommar
sens vänner i Halmstad.
bränningar mot kajkanten.
är att vi vill uppmärksamÅrets konfirmander har
Ute på Beach Road, Gouma de två stora jubileer
klätt midsommarstången
bert Avenue är det en livlig
som kommer att genomoch kaffestugan är öppen.
trafik med bilar och motorsyra musikåret 2013. Det är
Därefter vidtar sommarens
cyklar och tusentals männi200 år sedan Richard Wagövriga programpunkter.
skor som vandrar fram och
ner och Giuseppe Verdi
Inom Kulturkommitten i
tillbaka på den ca 1 km
föddes. Vi har engagerat
S:t Olofs kapell har vi även
långa strandpromenaden.
Halmstads uppmärksami år lyssnat och tagit hänDet är även en fantastisk
made och uppskattade opesyn till de önskemål som
färgprakt med alla dessa
rasångerska Hedvig Jalhed
kommer från våra åhörare
underbart
som tillsammans med sin
i kapellet,
vackra saris
ackompanjatör Samuel
att få återsom kvinMagnusson kommer till
uppleva
norna bär här.
kapellet med ett opera-,
några av
Underbart att
operett– och romansprode mest
den traditiongram.
uppskaten fortfarande
Ytterligare ett nytt inslag
tade och
håller i sig
blir en kväll
även hos den
kring Bob
yngre geneDyland som
rationen kvinfyllde 70 år
nor.
förra året.
Richard Wagner
Det känns
Musik och
lite konstigt att
berättelser
sitta i Indien och skriva en
framförs av
välbesökta
artikel till Kapellbladet,
Thomas Cerartistkvälmen är det manusstopp
vin och hans
larna.
snart så är det. Sommaren i
kollegor Sa
Även i år
Halmstad ligger fortfakarias Åkerblir det ett
Giuseppe Verdi
rande en bit bort, men
man och Jens
blandat
finns där hos oss alla som
Fölster. Thomas
visprogram
en längtan och en förhoppär
brorson
till
vår mångåmed våra vänner Stefan
ning att det i år blir en varrige kapellvän vid orgeln
Petzén, Lars Häggström,
mare och mer stabil somHenrik Cervin. Vår sista
Stefan Wikrén och Bengtmar än förra året.
programpunkt denna somGöte Bengtsson. Vi får
Inledningen på den kulmar är i skrivande stund
lyssna till visor av Taube,
turella sommaren i kapellet
inte helt klar. När allt är
Brel och många andra av
blir helt traditionsenlig
klart, publiceras programvåra stora visdiktare. Nizmed Nationaldagsfirande
met på vår hemsida.
zan Jazz Band blåser som
kl 10 den 6 juni med flaggVi önskar Er välkomna
vanligt liv i kapellet med
hissning, tal och allsång
till ännu en innehållsrik
sin entusiasm och musikunder ledning av Booch omväxlande sommar
glädje. Dessutom får vi ett
Armand Olsson
i kapellet.
tredje besök av våra härliga
Sida 7
Kulturella Sommarprogrammet 2013
JUNI
Torsdagen den 6
kl 10.00
Sveriges Nationaldag firas med flagghissning, tal och sång
Tal av kapellets ordförande och av kyrkoherde Jan-Evert Petersson.
Organisten Bo-Armand Olsson leder allsången.
Kaffestugan är öppen.
Måndagen den 17
kl 18.30
Föreningen Gamla Halmstad
Anders Bergenek kåserar om Halmstad för 50 år sedan. Entré 100 kr, inkl. kaffe o kaka.
Lördagen den 22
kl 11.00
Midsommargudstjänst och Folkdansens Vänner
Präst Peter Vang Piscator
Organist Bo-Armand Olsson
Kaffestugan är öppen.
Torsdagen den 27
kl 19.00
S:t Mikaels Gospel
Marie Brandt Wilhelmsson med kör.
Entré 100 kr.
JULI
Torsdagen den 4
kl 19.00
”Om du bara visste hur det är att drömma” sånger från romantikens slutskede
Hedvig Jalhed & Samuel Magnusson. Entré 100 kr.
Torsdagen den 11
kl 19.00
”Bob Dylan i våra hjärtan”
Thomas Cervin, Sakarias Åkerman och Jens Fölster. Entré 100 kr.
Torsdagen den 18
kl 19.00
Visafton
Stefan Petzén, Lars Häggström, Stefan Wikrén och Bengt-Göte Bengtsson. Entré 100 kr.
Kaffestugan öppen i pausen.
Torsdagen den 25
kl 19.00
Sommarjazz i kapellet
Nizzan Jazz Band. Entré 100 kr.
Söndagen den 28
kl 11.00 - 14.00
Loppmarknad på tunet
Loppis till förmån för S:t Olofs kapell. Kaffestugan är öppen. Glass, korv m bröd.
AUGUSTI
Torsdagen den 1
Program ej klart!
Sida 8
Kapellvärdskommittén
Ordförande
kapellvärdskommittén
Britta Halonen Hesse
”Årets städdag
i kapellet, äger
rum den
25 april.
Dagen bjuder
på skratt och
gemensam
lunch.”
Även denna vinter har vi
haft både dop, bröllop,
begravningar och gudstjänster.
Vi har fräschat upp och
renoverat i stugorna. Den
här gången var det kaffestugans stora rum som
fick lite ny färg och tapeter. Vi är nöjda med resultatet och det blir trevligt för framtida kaffegäster.
Britta och Pia i full fart.
Vad har nu kaffestugan
för historia? Stugan är
en mangårdsbyggnad
från 1800-talet och här
bodde ursprungligen en
torparfamilj under Fröllinge gods i Getinge.
Stugan skänktes av familjen Hermelin på
Fröllinge. Huset har
tidigare förlängts och
består idag av vårt
kansli, ett kök, ett stort
allrum, ett sovrum på
övervåningen och vindsförråd. Köket renoverades för ett par år sedan i
samband med att kaffeserveringen startade.
Även i år är kaffestugan
öppen på vardagar under sommaren.
Vi har tre nya kapellvärdar i vår glada skara,
Maud Blomberg,
Kerstin Persson och
Ulrika Kullgård.
De är varmt välkomna.
Vill du också vara kapellvärd?
Kontakta Britta H Hesse
[email protected]
035-326 27
uppskattad eftermiddag.
Nu närmar sig
våren och det är
dags att göra ordning i rabatterna
och se vad som
kommer upp ur
jorden. En av
våra flitiga kaKaffestugans nya utseende. Nästan färdigt!
pellvärdar,
Nanne, har planteFör att lära känrat många lökar och det
na varandra lite
blir spännande att följa vad
bättre var kasom kommer upp. Hoppas
pellvärdar och
att inte rådjuren äter upp
styrelseledaallting!
möter inbjudna
Innan säsongen är i full
på Afternoon
gång kommer alla kapellTea hemma hos
värdar att genomgå en
Kristina Holm. Nanne och
brandutbildning bestående
Pia hade bakat scones och
av utrymningskunskap och
flera olika mjuka kakor.
släckningsövningar.
Det smakade gott tillsamÅrets städdag i kapellet,
mans med te eller kaffe.
äger rum den 25 april. Då
Efter lite mingel presenteskall mässingen putsas och
rade sig alla och berättade
ljuskronorna rengöras,
om sig själva och sina
m.m. Detta engagerar alla
uppgifter i kapellet. Det
våra kapellvärdar. Dagen
blev en trevlig och
bjuder på skratt och gemensam lunch.
Afternoon Tea
Vi ser fram
emot en härlig
sommar med
kyrkliga och
kulturella aktiviteter och
många besökare.
Sida 9
12-12-12 kl 12:12
Den 12 december 2012 är ett magiskt datum. Hur firar man lämpligen det?
Johanna och Tobias Sandberg valde att gifta sig i kapellet denna unika dag.
Dessutom ägde vigseln rum kl 12:12!
Allt var planerat in i
minsta detalj. Inget
skulle gå fel. Kvällen
innan bröllopet träffades
vi lite kort och övade på
vår udda ”gagnams bröllopsdans” som vi tänkte
överraska våra gäster
med på festen. Därefter
åkte jag hem till mina
föräldrar och min blivande man Tobias stannade kvar hemma i vårt
hus, tillsammans med
sina fem ”bestmen”.
Vi sov alltså inte tillsammans natten före
bröllopet och såg varandra först inne i S:t Olofs
kapell, då det var dags
att vigas. Tobias hade
inte sett min brudklänning och visste
inte heller vilken
frisyr jag skulle ha.
Jag sov inte många
timmar den natten.
Jag vaknade rejält
nervös när väckarklockan ringde 6.00.
Efter morgonbestyren var det dags att
åka till Fritz Blommor och godkänna
brudbuketten. Med
lite fix och trix blev
buketten perfekt
med kottar, vita rosor, tallkvistar och
brudslöja som bild-
ade en vacker vintrig bukett. Brudbuketten matchades av Tobias corsage
och tärnornas buketter
som jag själv bundit
kvällen innan. Väl hemma hos mamma och
pappa igen fixade en av
mina tärnor håret. Jag
sminkade mig själv och
sedan droppade tärna
efter tärna in. Alla fem
var där. Vi var lite sena,
men det hör liksom till.
Vi kom äntligen iväg och
vi kom i tid.
Kapellet och tunet var
täckt med snö och det låg
granris runt ingången.
Solen strålade från en
klarblå himmel.
Brudparet Sandberg 2012
Klockorna ringde och
tärnorna gick in. De
anslöt sig till min blivande man och hans
”fem grabbar” i vapenhuset. Tobias gick
först, med vår dotter
Elin i famnen och efter
gick processionen med
våra tärnor och bestman till tonerna av The
Blood Of Cuchulainn –
Mychael Danna. Det är
musik som värmer mitt
hjärta varje gång jag
hör den. Musiken övergick till Wagners Bridal Chorus, vilket signalerade att nu var det
min tur att skrida gången fram med min
pappa vid min sida.
Det var tallkvistar, ”videkissar”
och vita rosor med
vita band i blomvaserna, levande
ljus längs gången
och i takkronorna.
Ett varmt sken
glittrade välkomnande! Vid altaret
stod Tobias. Allt
var perfekt! Under
vigseln höll vi våra händer hårt och
såg varandra hela
tiden djupt i ögonen. Vi var i en
egen bubbla.
Vinterbrud 2012
Johanna Sandberg
”Kapellet
och tunet var
täckt med
snö och det
låg granris
runt ingången.
Solen strålade från en
klarblå
himmel.”
Sida 10
10 års jubilarer
Sommarorganist
Yvonne
Steen-Ohlander
med maken Niklas
Bland de präster och organister som tjänstgör i kapellet under
somrarna och samtidigt semestrar på tunet, är det några som återkommer år efter år. Vi
har två som firar 10-årsjubileum i sommar. Det är organisten Yvonne Steen-Ohlander
från Växjö domkyrka som återkommer tillsammans med sin familj. Yvonne har under
många år hjälpt och inspirerat våra konfirmander inom musikens värld.
Även Jan-Evert Peterson återkommer för 10:e gången. Jan-Evert är kyrkoherde i Hammarö församling i Värmland och gift med Annika Eriksdotter som broderat vårt ambohänge och feststola. Läs deras egna berättelser om varför de återvänder till tunet varje
år.
Det råder ett naturligt lugn och frid över S:t Olofs kapell.
”Det är
alla vi
människor
som tillsammans gör
platsen,
Guds skapelse, levande!”
S:t Olofs kapell är en oas i
det sommarpulserande Tylösand. Något som gör att
man år efter år längtar tillbaka. Det lilla kapellet på
tunet lever sitt eget liv.
Mängder av människor
strömmar förbi. Njuter av
den storslagna utsikten, en
god fika på tunet eller stillheten i kapellet. För mig
även en plats där familjen
tillsammans njuter av sommarledighet och umgås
med vänner.
Att vara organist är att
musicera och att möta
människor. Till vardags är
min hemvist Växjö Domkyrka, i vilken bl a Leif
Adolfsson är präst. Leif
hade varit konfirmandpräst
i S:t Olofs kapell i sju år.
När det en sommar behövdes en ny musiker frågade
han mig och sen följde sex
somrar då Leif och jag
sjöng, undervisade, grillade korv, lekte lekar,
gjorde utflykter, cyklade
på Ven, åkte Balder på
Liseberg, konfirmerade,
vigde, döpte och mycket
annat.
Nu har jag tjänstgjort i S:t
Olofs kapell under nio somrar, i år följaktligen 10 år.
Förändringar är oundvikliga under en 10 års period.
Svenska kyrkan har ändrat
sina riktlinjer vad gäller
konfirmander. Nya människor träder in i olika befattningar. För fjärde året samlas de nya konfirmanderna,
den nya konfirmandprästen
och jag till ett läger i april.
Det är alltid spännande att
träffa årets ungdomar och
en ny medarbetare. Lite
trevande i början för oss
alla, men betydligt lättare
att komma igång sen till
sommaren.
Det är många härliga
minnen man samlar på sig
under åren. Som under vår
första sommar när vår ena
son, då 2 år gammal, lossade på propparna i Klockargården vilket fick till
följd att vaktmästarparet
Börje och Birgit som bodde på övervåningen inte
hade en fungerande TV på
flera dagar tills Börje kom
på hur det låg till!
Eller när vi i december
kom till kapellet med domkyrkans flickkör, Ceciliakören och lyckades få
ackompanjemang till
Sankta Lucia av sirener
och blåljus, pga tändsticksröken när luciatågets
ljus tändes i vapenhuset!
Även härliga sommarkvällskonserter med fullsatt kapell läggs i minneskorgen.
En enkel ceremoni med
ett dop av en konfirmand i
havet vid Tjuvahålan är ett
minne som värmer. Det är
ett sådant tillfälle som psalmen 289, ”Guds kärlek är
som stranden och som gräset”, sätter sina spår.
Det är alla vi människor
som tillsammans gör platsen, Guds skapelse, levande!
Vi ses i sommar!
Sida 11
Tio år i Tylösand
Någon gång våren 2003
såg jag en mycket liten
annons i Kyrkans tidning.
Det stod ungefär
”Sommarpräst sökes till
Tylösand.” Man skulle
ringa till Tryggve Ahlgren
för att anmäla sitt intresse.
Efter en mycket kort betänketid och titt i almanackan
ringde jag. En vänlig man
undrade vem jag var och så
pratade vi en stund om vad
uppdraget innebar i Tylösand. Samtalet avslutades
med att Tryggve sa: ”Du är
välkommen hit två veckor
så får vi se vem du är.”
De två veckorna stämde
med vår planering och så
hade vi bara att vänta på
dagen för resan söderut.
Annika hade helgen vi
skulle åka en kurs i Oslo
som hon var tvungen att
vara med på. Därför var
det Erik, Jonatan och jag
som tog bilen ner från
Värmland.
Det var lätt att hitta till
S:t Olofs kapell. Kapellet
låg där andäktigt och väntade på nästa familj som
skulle inta kaplansgården.
Barbro, Tryggves fru,
mötte oss och visade oss
runt. När vi kom in i bostaden sa pojkarna: ”Här
kommer mamma att trivas!” Annika skulle komma med tåget dagen därpå
så därför blev det genast ett
telefonsamtal till Oslo där
de i mun på varandra berättade hur fint det var i Tylösand och i kaplansgården.
”Den är som en hembygdsgård” sa de.
Dagen därpå
åkte vi upp
till Göteborg
för att hämta
Annika. Efter ett besök
på Liseberg
möttes vi på järnvägsstationen och så började resan
ner till Tylösand igen. Och
det var verkligen så. Inte
bara Annika utan hela familjen trivdes från första
stund. I kaplansgården och
med kapellet och alla människor som vi genom åren
mött där. Och det är om Er
detta skall handla.
Det finns ett antal personer som kommit och en del
som gått som man skulle
kunna teckna. Alla har varit betydelsefulla och gett
av sin värme och innerlighet för kapellstiftelsen och
människor Ni kommer i
kontakt med. Men några
vill jag berätta om lite extra.
De som vi haft mest att
göra med är Börje och Birgit. Vaktmästarparet som
vi mött nästan dagligen.
De tjänade kapellet och
alla som kom dit på ett
fint sätt. Jag skall aldrig
glömma vilken förebild för
en kyrkvaktmästare Börje
varit när han tagit hand om
nervösa brudpar och ängsliga dopföräldrar på ett så
fint sätt. Bilden jag har är
när Börje en regnig lördag
eftermiddag lotsar en vackert klädd brud med paraply
från brudkammaren till
kapellet. Själv blev han
blöt av regnet, men bruden
Sommarpräst
Jan-Evert Petersson
klarade sig. Även Birgit
med sin känsla för utsmyckning av kapellet och
blomsterbågen, som var
klar varje lördag till det
första brudparet, minns jag
med tacksamhet. En som
var särskilt glad var nog
Jonatan, ett par somrar, då
Börje lät honom köra gräsklipparen på tunet.
I tacksamt minne finns
också Barbro och Tryggve.
Utan dem hade inte kapellstiftelsen varit vad den är.
Med skicklighet, kunnande
och omsorg har de bidragit
till kapellets nuvarande
ställning i Tylösand. Några
gånger fick vi vara gäster i
deras hem. Det var högtidsstunder som vi inte glömmer. Vi delade Tryggves
sorg över Barbro och kände
tomhet den första sommaren utan honom.
Organister som vi mött är
många, men det är ganska
givet vem jag vill lyfta
fram särskilt. Henrik Cervin från Göteborg som i
sommar firar 30 år som
organist i kapellet. ”Med
Din kunskap, klokhet, stilla
humor och kännedom om
det kyrkliga livet har Du
förgyllt våra somrar”. I
sommar firar vi 40 år tillsammans. Men det är Du
Henrik som står för merparten.
Forts. sid 17
”Och när vi
kom in i
bostaden sa
pojkarna:
”Här kommer
mamma att
trivas!”
Sida 12
Gammalt är vackert
Kanslist
Pia Essbjörn
”All
förtjänst går
oavkortad till
underhåll av
kapellanläggningen.”
Gammalt/antikt eller nytt/
modernt? Jag lever dagligen med dessa motpoler och
bor i en modern lägenhet
nära Nissan som jag trivs
mycket bra i. Min arbetsmiljö är däremot gammal
och antik. Jag stormtrivs
även i denna miljö. Det ena
är inte bättre än det andra.
För mig handlar det om att
kombinera de båda, efter
bästa förmåga. Jag tror att
vi måste respektera och
värdesätta det gamla, för
att kunna uppskatta och
glädjas åt det nya.
Det har väl aldrig varit så
modernt att köpa och sälja
antikt och gammalt som
nu. Man kan känna vördnad inför riktigt gamla ting
och det ekonomiska värdet
stiger ju äldre de blir. Det
gäller kanske inte allt men
nästan allt blir antikt förr
eller senare och därmed
värdefullt.
Vissa epoker är mer populära än andra och har
därför fler samlare. Priserna stiger i samma takt som
intressenterna. Några föredrar den gustavianska rena,
strama stilen framför de
mera svulstiga epokerna
som barocken och rokokon. Gustavianska eran ses
i svenskt formspråk även
idag. Den ljusa, enkla och
funktionella Skandinaviska
stilen är mycket uppskattad
internationellt. Själv är jag
förtjust i jugend och art
déco, alltså tidig 1900-tal
till 1940. Det är jag tyvärr
inte ensam om. Att hitta
något på loppis från den
tiden är snart
omöjligt och på
auktioner är det
lika illa. Där
finns visserligen
både möbler,
porslin och vintage men vill
Interiörbild från kapellet. Min arbetsmiljö.
man köpa något
får man vara
om det ekonomiska värdet.
beredd att gräva djupt i
Kan det vara så att gamla
fickorna. Jag får fortsätta
ting inger hopp? Hopp om
leta på loppis och under
odödlighet, hopp om att
tiden försöker jag skapa
även vi människor kan få
stilen hemma med moderna
värde som gamla. Tyvärr
föremål.
pekar inte trenden på det,
Vi är många som älskar
utan ungdom skall det vara.
att fynda på loppis och det
I alla fall om man skall se
finns som tur är lika många
till mode, Tv-underhållning
som inte vill slänga sina
och kroppsideal. Att vara
”gamla” saker, utan skängammal är inte högt värdeker dem till något behjärrat när det gäller oss mäntansvärt projekt eller organiskor. Är det därför som
nisation. Tanken är att vi
vi kan falla i trans över en
också i år ska ha Loppgammal, sliten och ibland
marknad på tunet, med alla
trasig möbel? Som varken
medlemmars hjälp. Kapellagas eller målas för att se
let tar tacksamt emot gåvor
yngre ut, utan den bevaras
men ber Er att inte ta med
som den är. Det kallas för
lexikon, tjocka Tvpatina och det är bra!
apparater eller trasiga
Tänk så praktiskt om vi
elprylar. ”Vintagekläder”
kunde tycka detsamma om
är mycket uppskattade. Har
oss själva. Om vi värdeplaggen krympt i garderosatte rynkor, gråa hår och
ben, tar vi gärna emot dem.
slappa lår. Tänk att få bli
All förtjänst går oavkortad
värdesatt på samma villkor
till underhåll av kapellansom en nött 1700-tals stol!
läggningen. Tidigare års
Att rynkorna i våra ansikbehållning har gjort det
ten likställdes med spruckmöjligt att renovera i oren färg på allmogeskåpet
ganistbostaden, köket i kafrån svunnen tid. Eller att
plansgården och nu även
grumligheten i ögonen var
kaffestugan.
lika uppskattad som origiVarför är så många innalspegelglaset med sina
tresserade av antikviteter?
fläckar. Tänk om modet
Varför värnar vi om det
svängde och vi alla tyckte
som är gammalt? Det handatt allt gammalt är vackert.
lar, hoppas jag, inte bara
Sida 13
Takmålningarna
Takmålningarna i kapellet
altarmålningar, Pehr Hörär fyllda med vackra och
berg, sprungen ur ett småtalande bildsymboler, som
ländskt knekttorp, senare
hänvisar till bibelns visutbildad vid Konstdomsord. Målningarna i
akademin i Stockholm.
kapellet, som uppfördes
Pehr Hörberg blev hov1721 i Lidhult, målades av
målare och ledamot av
Johan Christian ZschotKonstakademin. Han har
scher 1738. Efter uppväxmålat altartavlan i
ten i Jönköping fick han
Söndrums kyrka 1787, som
sitt burskap som målarmässkildrar Jesu korsnedtagtare av magistraten i Växning och i Vapnö kyrka
jö. Zschotscher har låtit sig
1789, som skildrar Jungfru
inspireras av målningarna i
Marie kyrkogång.
Södra Unnaryds gamla
Det var ganska vanligt att
kyrka, som senare revs.
på 1700-talet pryda framMålningarna i Södra
förallt träkyrkornas innerUnnaryds kyrka var uttak med religiösa och moförda av Sven Wernberg,
raliska budskap. För de
som även utfört målningaricke läskunniga kyrkobesöna 1734 i Seglora träkyrka,
karna blev de en bilderbok
som nu finns på Skansen i
för eftertanke – de fattigas
Stockholm och är en popubibel – Biblia pauperum.
lär bröllopskyrka precis
Det fanns också en annan
som S:t Olofs kapell. Kyravsikt med bilderna. De
kan flyttades till Skansen
skulle hjälpa menigheten
1916 från Seglora i Borås
att förstå prästens förkunkommun. Sven Wernberg
nelse.
tillhörde den så kallade
Bilderna i kapellet består
Läcköskolan. Han var lärav ett mittparti med scener
gosse till Johan Hammer
ur Jesu liv. Från läktaren
som tillhörde konstnärerna
till koret skildras när Jesus
vid Magnus Gabriel de la
syssling Johannes döper
Gardies hov på Läckö slott
Jesus i Jordanfloden,
i Vänern.
Jesus på Förklaringsberget
Zschottscher var en av
med lärjungarna Petrus,
1700-talets mest
verksamma kyrkomålare och fullföljde en konstnärlig tradition bakåt
till Läcköskolan.
Han hade ett stort
antal lärgossar och
gesäller. Bland
dessa var den senare kände, framFoto: P Leonardsson
förallt för sina
Jakob och Johannes, Jesu
korsfästelse och Jesu himmelsfärd. Vid yttersidorna
finns 19 bildfält med symboler för kristliga dygder. Bilderna illustrerar de enskilda
dygderna, som är skrivna på
latin, och hänvisar till olika
bibelställen. Till exempel
Justitia, rättrådigheten där
symbolen är en vågskål och
hänvisar till 85 Psaltarpsalmen vers 12, Spes, hoppet
där symbolen är ett ankare
och hänvisar till Hebreerbrevet kapitel 6 vers 19.
På samtliga målningar ser
man en hand sträckas ut ur
molnen. Handen pekar på
eller håller i en symbol för
en dygd. Handen är den
äldsta symboliska framställningen av Gud sedan urkristen tid. I den äldsta kristna
konsten fick man inte avbilda Gud i människogestalt.
Molnet symboliserar den
osynlige Guden. När det
israeliska folket lämnade
Egypten, vägledde Gud dem
med hjälp av ett moln:
”Herren gick framför dem
om dagen i en molnstod för
att leda dem på vägen.”
(Andra Moseboken 13:21).
Den utsträckta handen är
på en gång kallande och vägledande.
Inom judendomen nämns i
Talmud om en
hand som ur ett
moln räcks
människorna.
Bo Keck
Justitia.
Takmålning i kapellet
Foto P. Leonardsson
”Takmålningarna i
S.t Olofs kapell
har talat till
och andligen
berikat
människor,
som besökt
kapellet under
200 år.”
Sida 14
Från boningshus i Prosteköp till kapell i Tylösand
”Boningshuset
på gården i
Prosteköp var
till större delen
uppfört av virke
från den gamla
församlingskyrkan, som revs år
1879.”
Det är många som har beskrivit den fantastiska
historien om hur det gick
till när Erik Salvén hittade
S:t Olofs kapell i Lidhult.
Men hur var det för människorna som bodde i huset?
Här kommer en berättelse
skriven av Gunnar Samuelsson. Han växte upp i
boningshuset i Prosteköp
som var byggt av virket
efter den gamla församlingskyrkan.
Gunnar var son till Hulda
och Samuel Samuelsson
som köpte gården av Johan
Nilsson. Johan hade köpt
virket då den gamla församlingskyrkan i Lidhult
revs 1879 och vid 42 års
ålder byggde han sitt hus.
Hulda var 36 år gammal
och Samuel var 45 år när
de 1919 köpte gården.
Gunnar Samuelsson
son till Hulda och Samuel
Byn Prosteköp är belägen
ungefär mitt i Lidhults
gamla socken. På grund av
det centrala läget föreslog
någon på 1800-talet att den
nya kyrkan skulle byggas
där. Namnet på byn kan
betyda att en prästman förvärvat jord där, men det är
också möjligt att ett personnamn (Froste eller
Prose, en skånsk släkt)
ingår i namnet. Det verkar
som om kyrkan hade ägt
De hade åtta barn som
växte upp här. Lena Nilsson från Heagård, som är
barnbarn till Hulda och
Samuel, berättar att hennes
mamma ofta pratade om
hur hon som liten beundrade de vackra målningarna
och de fina änglarna som
fanns i taket på vinden.
Gunnar som var yngst i
barnaskaran föddes 1928.
Han var bara tre år gammal
då Erik Salvén första gången 1931 besökte hans
barndomshem i Prosteköp
och hittade husets märkliga
takmålningar. Han har säkerligen inga minnen från
detta besök men han minns
väl hur det gick till när huset revs, 16 år senare. Då
hade Erik Salvén samlat
ihop nog med pengar och
köpte huset för 9000 kr.
Gunnar berättar att föräldrarna byggde ett nytt hus
på samma plats i Prosteköp. Det blev ett tvåvåningshus i eternit och där
bodde de livet ut. Samuel
avled 1958 men hans hustru Hulda levde till 1983
och blev 100 år gammal.
Gunnar arbetade på Malcus i Halmstad där han
skötte bolagets utlandskorrespondens eftersom han
var duktig på språk. Gården i Prosteköp såldes
1997 med ett förbehåll att
Gunnar fick använda huset
så länge han levde. Gunnar
avled 2011. Någon gång i
slutet av 90-talet skrev han
ner sina minnen från 1947
då hans barndomshem revs
och virket flyttades till Tylösand där det återuppstod
som ett kapell.
Kristina Holm
jord i byn. En pastoradjunkt, Herr Lars, skall ha
bott där på 1600-talet. Från
början av 1700-talet fram
till 1920-talet bodde församlingsprästen i grannbyn
Bavraböke och Lidhult var
annex till Odensjö församling, där kyrkoherden
bodde. Boningshuset på
gården i Prosteköp var till
större delen uppfört av
virke från den gamla församlingskyrkan, som revs
år 1879. Virket inköptes av
gårdens dåvarande ägare
Johan Nilsson, som var
född i byn 1837. Gården
kom i vår familjs ägo 1919.
Innertak i rummen och på
vinden hade målade bräder
med bibliska motiv, bladornament och akantusrankor. De flesta var relativt
oskadade, men uppsatta
utan inbördes sammanhang. I köket hade målningarna skadats av rök.
Året 1947 var säkerligen
ett av de märkligare vad
vädret beträffar. Kontrasterna, skillnaderna i temperatur mellan vinter och
sommar var ovanligt stora.
Vintern var sträng med
långvarig barfrost, så att
höstrågen frös bort. Endast
på en av gårdarna i byn
kunde man skörda råg.
Natten till den 8 mars snöade det. Den hårdfrusna
marken fick ett snötäcke.
Sida 15
Raning och hans arbetslag
ställde lastbilar till förfoVi kunde köra med släde
infann sig tidigt en morgon
gande för transporten. En
och släpa ut det timmer
och satte i gång rivningen
missräkning för Raning
som fällts under vintern.
av vårt boningshus, som vi
var att vi hade schaktat
I april månad kom ett par
hade utrymt strax innan. Vi
undan jord för källarutkarlar med ett ambulerande
fick en tillfällig bostad hos
rymme till det nya huset
sågverk till byn och ställde
våra grannar. Frukosten
alldeles intill det gamla, ett
upp detta på en lämplig
fick vi inta i all hast i det
tungt arbete, som vi gjorde
plats nära landsvägen. Man
fria bland alla möbler vi
för hand. Och värre var,
hade arbete där en veckas
flyttat ut. Det tog bara två
det fanns ett getingbo
tid. Det virke som sågades
eller tre dagar (6-8 aug) att
överst på ena gaveln. För
skulle användas till det nya
riva huset och ta ner kakelatt bli av med det tog en
boningshuset som skulle
ugnarna bit för bit, vilket
granne ett gevär och avlosuppföras till hösten, så
var ett dammigt och besade ett skott mitt i boet.
snart det gamla rivits. En
svärligt arbete.
Man kan föreställa sig vad
dag i maj månad är jag
De timrade väggarna
som sedan hände. Arbetarmed och planterar skog i en
plockades ner, man märkte
na uppe på taket irriterades
by längre västerut i sockoch numrerade varje bjälke
hela dagen av kringsvärnen. En ljuvlig vårdag.
för att kunna sätta upp dem
mande getingar.
Naturen framstår i all sin
Erik Salvén och
fägring som nyvaknad
Knut Peters upefter den långa vinpehöll sig i byn
tersömnen.
under den tid
I början av maj slog
rivningen påvädret om, sommargick. Peters bevärmen kom på en
svärades av damgång och oväntat
met som rördes
tidigt. Försommaren
upp inne i huset
blev varm och torr,
och höll sig mest
grödan tog skada av
ute i det fria.
torkan. Den sista
Han studerade
junidagen noterades
Hulda
och
Samuel
Samuelsson
framför
sitt
hus
med intresse en
en temperatur på 38
i
Prosteköp
som
blev
kapell
i
Tylösand
del latinska ord
grader i östra Småsom fanns på bräland, ett tangerat reigen i samma ordningsderna, en uppräkning av de
kord. I juli kom det förseföljd. Takteglet togs till
kristliga dygderna, sannnade regnet, som räddade
vara för att användas till
färdighet, sparsamhet,
potatisskörden. På Olofsdet nya huset. Man lade en
kyskhet. etc. Efter fullbordagen den 29 juli lades
ränna av bräder från taket
dat arbete packade karlargrundstenen till kapellet i
ner till marken och lät tena ihop sina verktyg, satte
Tylösand. Man fick stå ungelpannorna glida ner i
sig i bilarna och for hem
der paraplyer i hällregnet.
den. Virket lades upp i hötill Halland igen. Arbetet
En av de första dagarna i
gar på gårdsplanen, täcktes
hade gått undan med ameaugusti hade regnet uppmed presenningar och
rikansk fart. Tomten såg ut
hört och sedan följde en
transporterades efter hand
som en ruinhög. Det tog
lång period med vackert
på lastbilar till Söndrum,
lång tid att röja upp den.
och ovanligt varmt väder
där det lagrades i den
Professor Sverker Ek
ända in i september. Säden
gamla klockaregården.
från Göteborg vistades om
brådmognade i värmen,
Det dröjde ju nästan två
somrarna i Breared. En
potatisen gav rekordskörd.
år innan man fick byggdag följde han med Salvén
Till hösten infördes ransonadstillstånd för kapellet.
till Prosteköp.
nering av elektrisk ström.
Stig Johansson i Halmstad
Forts. sid 17
Byggmästare Gottfrid
”Erik Salvén
och Knut Peters
uppehöll sig
i byn under
den tid rivningen
pågick.”
Sida 16
Sanna och osanna historier om Erik Salvén
”Det är inte så
konstigt att det
uppstod en rik
mytbildning om
en sådan man.”
Källa:
Stig Tornehed
Föreningen
Gamla
Halmstads
Årsbok 1989.
S:t Olofs kapellanläggnings
skapare Erik Salvén var en
färgstark person och det
finns många berättelser om
honom. Kapellbladet kommer att publicera några av
dessa berättelser eftersom
de är verkliga ”pärlor”
men vi ansvarar inte för om
de är sanna eller osanna.
Historierna är berättade
och nedtecknade av personer som mötte Erik Salvén
under hans livsgärning i
Halmstad. Många vittnar
om att han var stridbar, originell och entusiastisk.
Vi misstänker att han även
var vetgirig, kunnig, påläst
och en sann eldsjäl. Det är
inte så konstigt att det uppstod en rik mytbildning om
en sådan man. Anekdoterna
om honom vittnar dock om
en viss tankspriddhet.
Erik Salvén var prästson
från Högsjö i Ångermanland och föddes 1889. Efter
studentexamen 1910 och
fil.lic 1918, doktorerade
Erik Salvén 1923 på en
märklig och vacker bildvävnad från 1100-talet som han
hittat i Skogs kyrka i Hälsingland och vars kopia
hänger i kapellet (se nedan).
Efter några år som amanu-
ens vid Härnösands museum, kom Erik Salvén till
Halmstad 1928 som intendent vid Hallands museiförening och blev senare
landsantikvarie. Inom
dessa båda befattningar
verkade Erik Salvén under
26 år och blev en pionjär
inom den halländska kulturminnesvården. S:t Olofs
kapellanläggning är bara en
av hans många gärningar i
Halland. Vi kommer att
berätta om andra i kommande nummer. Erik
Salvén blev 91 år gammal
och det är många som fortfarande minns honom. Kapellbladet vill gärna hålla
hans minne levande.
Erik Salvén har en dag
avlagt besök på Systembolaget, placerat ett därifrån
stammande paket på cykelns pakethållare och leder cykeln Storgatan fram,
då han möter Ruth A.
”Oh så utmärkt att jag
mötte dig” utbrister Erik.
Vill du göra mig en stor
tjänst? Jag måste inom på
Hemslöjden ett ögonblick.
Vill du under tiden vakta
paketet på cykeln? Jag är
strax tillbaka. ”Ja” säger
Ruth, ”det ska jag gärna
göra, men du får inte
dröja länge.”
”Nej då, jag är tillbaka på
ett par minuter”, säger
han och försvinner in på
Hemslöjden.
Tiden går, fem, tio, femton,
tjugo minuter. Ruth verkar
alltmer orolig och säkerligen en aning förargad
också, men hon har förståelse för de värdefulla dropparna hon är satt att bevaka, och hon överger inte
sin post.
Hon får emellertid syn på
en väninna, låter henne
övertaga vakthållningen
och rusar in på Hemslöjden.
”Doktor Salvén?” svarar
biträdet och ser förvånad
ut. ”Han har gått, han gick
nog ut gårdsvägen”.
Men Ruth ger sig inte.
Fylld av onda aningar går
hon genom rummen och
längst in sitter Erik nedsjunken i en stol. Han får
syn på Ruth och utbrister:
”Dig hade jag alldeles
glömt bort. Gå ut igen, är
du snäll, jag kommer om
ett ögonblick”.
”Nej”, svarar Ruth, ”nu
går jag inte härifrån, förrän du följer med”.
Kristina Holm
Sida 17
Fr.sid 15 Han var en
fängslande personlighet,
grundlärd humanist, bevandrad i svensk och utländsk litteratur. När han
talade hade han ibland
svårt att få fram orden, han
stammade.
Andra personer som hade
visat intresse för de gamla
målningarna och besökt oss
tidigare var landsantikvarie
Jan Erik Andersbjörk, arkitekt Paul Boberg och Sven
Hultman präst och lärare
vid en folkhögskola, samtliga från Växjö.
Initiativtagare och pådrivare för projektet var Erik
Fr.sid 11 Du som till och
med var med när kapellet
invigdes 1950.”
I dagens S:t Olofs kapell
har vi många människor
som betyder mycket. Det
är Britta och Jonny, det är
de många andra kapellvärdarna som på söndagarna
möter i vapenhuset med ett
glatt leende ”Välkommen
tillbaka! Hur länge stannar
ni den här gången. Det blir
nog fint väder.”
Det är Bo Keck som på
hösten ringer och frågar
om man vill komma tillbaka. En så´n fråga! De
sista åren har vi sagt ja redan innan vi lämnar kapellet, så det blir mer en formalitet när Bo ringer. Bo
ger så mycket av sitt kunnande om kapellet och
bygden till människor som
kommer dit.
Det är också den gudstjänstfirande församlingen
bestående av ortsbor och
besökande i Tylösand. Ni
gör gudstjänsterna till andakt och det är lätt att vara
Salvén, landsantikvarie i
Halland sedan 1928. En
eldsjäl har man kallat honom. Som ung reste han
omkring och genomförde
kyrkoinventeringar i Norrland.
I Skogs församling i Hälsingland påträffade han
1912 av en ren händelse en
figurvävd bonad, som kunde dateras till tidig medeltid och som i symboliska
bilder beskrev brytningen
mellan hedendom och
kristendom i Norden. Salvén skrev en doktorsavhandling om denna bonad.
präst när
gudstjänsten blir
något vi
firar tillsammans.
För att
paletten skall bli fullkomlig finns det en person att
nämna som tillkommit de
senaste åren. Tidigare var
det Börje och Birgit som
skötte mycket av bokningarna. Nu har vi Pia som
håller samman allt. Kaféet
startade Du när Du kom
och Du finns där alltid med
nybakat bröd och gott
kaffe för gästerna. Och inte
minst ett väldigt gott humör med nära till skratt.
Att man trivs på en plats
visar sig väl i att man genast längtar tillbaka när man
håller på att lämna platsen.
Så är det med Tylösand.
Platsen, havet, prins Bertils
stig och alla människor.
Det finns så mycket som
gör Tylösand till ett ställe
man alltid vill återkomma
till. Kapellet och Ni som
En pendang till den hade
påträffats i Överhogdal i
Härjedalen.
En gång under min skoltid hörde jag Salvén hålla
en föreläsning i Lidhult.
Han talade då om en resa
han hade gjort till Island,
sagornas ö, i sällskap med
Gustaf Hyléen, Halmstad.
Salvéns entusiasm och
den hjälp han fick av Knut
Peters och andra gjorde det
möjligt att förverkliga vad
som för oss verkade omöjligt.
Gunnar Samuelsson
Vårlunch i kaplansgården 2011
Fr.v Henrik Cervin,
Annika och Pia
Fotograf Jan-Evert
Petersson
verkar där, fyller ett stort
behov. När jag sitter utanför kaplansgården en sommarkväll och ser människor sträva uppför backen
eller komma från andra
hållet och får syn på kapellet och den storslagna utsikten ut över havet, inser
jag betydelsen kapellet har.
Många går in i kapellet för
en kort andhämtning.
Andra bara njuter av oasens stillhet. Jag tar det
ofta som en uppgift att sitta
ute på kvällen och läsa eller skriva. Ofta kommer
det någon att språka med.
Många kommer åter, så
gör även vi. Tack S:t Olofs
kapellstiftelse och alla Ni
underbara människor som
vi möter och delar en stund
av livet med.
Vi ses i sommar!
”Att man
trivs på en
plats visar sig
väl i att
man genast
längtar
tillbaka när
man håller på
att lämna
platsen.”
Sida 18
GLAD
Lite av varje
PÅSK
Emmausmässa
Annandag påsk
kl 18.00
Präst:
Annika Henningsson
REDAKTION
Kristina Holm
[email protected]
035-12 26 30
Bo Keck
[email protected]
035-594 10
Layout
Pia Essbjörn
035-308 07
Konfirmation
i
S:t Olofs
kapell
Vårstädning?
Har ni saker över?
Tänk på
S:t Olofs kapell!
För den som önskar
delta arrangeras
pilgrimsvandring från
S:t Nikolaikyrkan kl 13.00
på Prins Bertils stig.
Väl framme vid
S:t Olofs kapell
bjuds på soppa
innan mässan.
Loppmarknad
Söndag den 28 juli
Kl 11 –14
Anmälan görs på
035-308 07
Insamling pågår!
Ring 035-308 07
Kaffestugans
sommartider 2013
3 juni - 23 augusti
11.00-16.00
Bilder.
Om ej
annat angivits
S:t Olofs kapells
bildarkiv
KONTAKT
Kyrkokommittén
Bo Keck 035-594 10
[email protected]
Kulturkommittén
Birgitta Henning 035-304 43
[email protected]
Kapellvärdskommittén
Britta H Hesse 035-326 27
[email protected]
Fastighetskommittén
Jan Ahlgren 035-300 11
[email protected]
Sponsorkommittén
Bo Larsson 035-313 30
[email protected]
Vaktmästare
Torbjörn Johansson
070-514 44 48
Sida 19
Dagordning vid årsmötet 2013
1.
Årsmötet öppnas
2.
Val av ordförande och sekretetrare för mötet.
3.
Fastställande av röstlängd för mötet.
4.
Val av protokolljusterare och rösträknare.
5.
Fråga om mötet har utlysts på rätt sätt.
6.
Fastställande av dagordning.
7.
Styrelsens årsredovisning för räkenskapsåret.
8.
Revisionsberättelsen för räkenskapsåret.
9.
Fråga om ansvarsfrihet för styrelsen för den tid revisionen avser.
10.
Fastställande av medlemsavgifter.
11.
Information om eventuell verksamhetsplan och budget för det
kommande räkenskapsåret
12.
Val av ordförande i föreningen för en tid av ett år.
13.
Val av halva antalet övriga styrelseledamöter samt suppleanter
för en tid av två år.
14.
Val av revisorer samt suppleanter.
15.
Val av valberedning bestående av tre personer.
16.
Behandling av styrelsens förslag och i rätt tid inkomna motioner.
A. Styrelsens förslag att utse Henrik Cervin till hedersmedlem
17.
Övriga frågor.
18.
Årsmötet avslutas.
Ärkebiskop Nathan Söderbloms
egen bibel, skänkt av hustrun till invigningen av S:t Olofs kapell 1950.
Foto: P. Leonardsson.
Föreningsbrev
B
Medlemsnummer:
Till:
Vi tackar alla sponsorer till S:t Olofs kapell 2013
Ulla & Björn Nordstrand
Mirja & Gunter Sachs
Partman Nordic AB
Wapnö AB
Fastighet AB Sachsvik
Margareta & Jan-Åke Andersson
Kristina & Bengt-Anders Holm
Karin & Christer Johansson
Andreas Buöen
Gunilla & Lennart Blomberg
Eva & Gösta Wennerholm
Familjen Chronier
Tylösands Trivselförening
Kerstin & Urban Jansson
SPIIK Huvudet AB
Elisabeth & Lars Sjöö
Pia & Rutger Bladh
Kopieringsbolaget
Restaurang Salt
Hotel Tylösand
Elsie & Anders Röjder
Vill Ni sponsra S:t Olofs kapell med ett årligt bidrag?
Kontakta ordförande i sponsorkommittén
Bo Larsson 070-543 77 85
Fastighet AB Sachsbro
Mona & Jan Johansson
Ulla & Mats de Verdier
Dodo & Claes Nyberg
Bendt Bil AB
Ninni & Karl Elander
Bengt Hagman
Fem Hjärtan Holding
Eva & Nils-Åke Gustafsson
Anders Berling
Stort tack till alla
som på olika sätt stöder
S:t Olofs kapell.
S:t Olofs kapell drivs ideellt med frivilliga medel. Bakom anläggningen står Föreningen S:t Olofs kapell,
en ideell förening med ett kapellråd som styrelse. För kapellets fortsatta drift och underhåll har föreningen
att lita till avgifter från medlemmar, kollekter och andra välvilliga bidrag.
Medlemsavgiften är 200 kr/år per person eller 300 kr/år per familj.
Till Er som redan är medlemmar, skickas separat
inbetalningsavi i början av 2013.
Till Er som vill stödja verksamheten
genom att bli ny medlem, vänligen
inbetala lämplig medlemsavgift till:
Bankgiro 604-2394
Plusgiro 29 10 81-8
Foto: Patrik Leonardsson
Föreningen
S:t Olofs kapell
i Tylösand
Tjuvahålsvägen 14
302 73 Halmstad
Telefon: 035
035--308 07
www.sanktolofskapell.se
[email protected]