Transcript Finns det i din skola elever, hos vilka matematikens

Hannele Ikäheimo
[email protected]
www.opperi.fi
Finns det i din skola elever, hos vilka matematikens
tegelhus saknar tegelstenar?
åk 6
åk 5
åk 4
åk 3
åk 2
åk 1
förskola
Hur får man reda på om tegelstenar saknas? Hur sätter man tegelstenarna på plats?
1) Är förskoleelevers och nya förstaklassisters FÄRDIGHETER i skick?
 klarnar med MAVALKA (på svenska), kartläggning individuellt (Opperi)
2) Kan eleverna addition och subtraktion inom talområdet 0-10 på automatisk nivå
i slutet av årskurs 1 och senare?
 AbacoMath:s summa- och differenskort (Opperis första sida, anvisningar på finska)
3) Kan eleverna addition och subtraktion inom talområdet 0-20 på automatisk nivå
i mitten av årskurs 2 och senare?
 Traggelprov 0-20 klarlägger, prov klassvis eller individuellt (Opperi, gratis)
4) Behärskar eleverna i åk 1-9 det centrala lärostoffet i matematik?
 MAKEKO (på svenska) till hjälp, klass- och individtest (Opperi)
OBS! Klassvisa Excel-resultattabeller MAKEKO 1/2 – 6/7 finns på Opperis sidor:
opperi.fi > På svenska > MAKEKO
För varje elev kan man skriva ut en blankett och skicka till hemmen.
5) Vilka färdigheter i matematik har studerande som börjar sin yrkesutbildning?
 ALVA (på svenska) till hjälp, kartläggning klassvis och individuellt (Opperi).
Då du vill veta på vilken nivå en elev är jämfört med andra, använd normerade test.
1) RMAT Räknefärdighetstest för 9-12 -åringar, grupp- och individtest (NMI)
2) KTLT (på finska), grupp- och individtest (NMI)
Forskningsresultat på sida 2.
1(2)
Hannele Ikäheimo
[email protected]
www.opperi.fi
Specialundervisningen i matematik har enligt forskningar fått
en lika viktig roll som specialundervisningen i modersmål
Finska forskningsresultat (1-3: Nurmi & Aunola 2007, finsktalande elever):
1.
I förskolan mätta färdigheter gällande talföljder och jämförelse av tal, förutsäger
till 70 procent barnens kunnande i åk 4.
2.
I utvecklingen av räknefärdigheter kan man iaktta en hopande trend,
en s.k. Matteus-effekt: skillnaderna mellan individerna ökar med utvecklingen.
Denna effekt finns inte då det gäller läsning.
3.
Inlärningssvårigheter i matematik identifieras inte i slutet av åk 2.
4.
75% av de femteklassister, som hade svårigheter i matematik och svag självkänsla,
var i samma situation ännu i åk 8 (Linnanmäki 2002, både finsk- och svensktalande elever)
5.
85 % av eleverna som börjar i högstadiet och 70 % av dem som slutar högstadiet
befinner sig ännu i den konkreta fasen i tänkandet (Hautamäki 1991).
Utvecklingen i räknefärdighet
eskarisyksy: förskola höst, eskarikevät: förskola vår, eppusyksy: åk 1 höst,
eppukevät: åk 1 vår, toppusyksy: åk 2 höst, toppukevät: åk 2 vår
Matteus-effekten gäller bara räknefärdigheter, inte färdigheter i läsning (på finska).
Nurmi & Aunola 2007: JEPS-tutkimus
2(2)