Transcript SWEA Moskvas magasin från Höst/Vinter 2013/2014, sidor 8-10.

Hederspris i SWEA Internationals tidningstävling
Magasinet Moskva Höst/Vinter 2013-2014
Bilkörning i Moskva
- vad är det som gäller?
Kent Jonsson, EF
om ryssarna och engelskan
Tamara Torstendahl
- känd profil i universitetsvärlden
Banque Carnegie
Luxembourg
Vision och tradition
Att bli kund i Banque Carnegie är att välja en exklusiv, oberoende
privatbank med få kunder per portföljförvaltare.
Banque Carnegie kombinerar den lilla bankens närhet till kunden och
de korta beslutsvägarna med Carnegiegruppens stora resurser vad gäller
analys och värdepappershandel, främst på de nordiska marknaderna.
Besök gärna vår hemsida www.carnegie.lu och informera Dig om
Banque Carnegies privatbankstjänster.
Kontakta Anders Lindbergh (+352 40 40 30 274), så berättar vi mera.
Banque Carnegie Luxembourg S.A.
5, place de la Gare
PO Box 1141 L-1011 Luxembourg
Tel+352 40 40 30 1
www.carnegie.lu
SWEAmagasinet
Moskva
Nummer 10
Ansvarig utgivare
Cecilia Wettstam
[email protected]
14-15 Att köra bil i Moskva är inte
det lättaste.
12-13 Få maten hemlevererad
Redaktör & Layout
Louise Rybring
[email protected]
Annonsansvarig
Laura Nordlund
[email protected]
Medverkande
Christian Borg
Karolina Borg
Anna Gustafson Bril
Elever på RGGU
Anna Karin Famm
Olga Klementieva
Per Lundberg
Louise Rybring
Fredrik Svensson
Cecilia Wettstam
Annonspriser
1/1-baksida 4500 SEK
1/1-sida 3600 SEK
1/2-sida 1800 SEK
1/4-sida 900 SEK
Websida och Blogg
www.swea.org/moskva
http://sweamoskva.blogspot.com
Tryckeri
Yusma, www.yusma.ru
Upplaga 1000 ex.
Omslagsfoto
Love Lefvedahl
Alltid med kameran i högsta hugg foto är främst Loves hobby men han
har gjort uppdrag för kontor, ambassader och press. Love Lefvedahl
arbetade på den svenska ambassaden i Moskva 2006-2010, men är
nu verksam på Utrikesdepartementet i Stockholm. Hans hemsida för
fotografier är under uppbyggnad.
Kontakt: [email protected]
STORT TACK
TIll VÅRA
ANNONSÖRER!
Innehåll
Alltid i magasinet
4
4-5
5
6
16-18
34
SWEA info
SWEAs styrelse
Ordförande har ordet
Krönikan
Sweor som flyttar
Ulla i Abu Dhabi
Aktivitetssidan
28-29 SWEAs Världsmöte
Intervjuer
8-10
12-13
20-22
30-31
35
Tamara Torstendahl
Katerina Cronstedt
Katerina´s Matkassar
Kent Jonsson, EF
Nadezda Maslova, Naturvårdsverket
Gillis Herlitz, föreläsare
Blandat
14-15
28-29
24
26-27
32
36
Bilkörning i Moskva
Världsmöte i Bologna
SSIM i fokus
RGGU berättar
Boktips
Recept
Redaktörsrader
Jag trodde inte att jag skulle vara med så länge
som 10 nummer, men så många har det faktiskt
blivit. Och även det här numret är fullspäckat
med läsning. Med snön hängande i luften tyckte
det här numrets dikt passade bra. Hoppas att ni
förstår värmländska.
Läs om hur EF har i uppdrag att lära 70000 personer engelska inför OS i Sochi (även den här
gången väljer vi den engelska stavningen). Katerina Cronstedt berättar om hur hon kom på idéen
till Matkassarna och så får vi läsa om Tamara Torstendahls universitetskarriär. På
svenska skolan i Moskva hade de under hösten en stor konferens för alla svenska
utlandsskolor - den kan ni läsa mer om i tidningen.
TACK alla som är med och bidrar till att det blir bilder och reportage i tidningen!
Fortsätt gärna med det och är fler intresserade av att skriva eller fota så är ni
välkomna att höra av er!
Extra kul är det ju också att SWEA Moskvas tidning fick ett hedersomnämnade i SWEA
internationals SWEA-bladstävling - vi var bland de fem bästa SWEA tidningarna.
3
för mer
info
www.swea.org/moskva
SWEA Moskva grundades 2005 av Ulla-Stina
Ardevall och har idag ca 70 medlemmar. Det är ett
nätverk för svensk/skandinavisktalande kvinnor i
Moskva. Vi träffas regelbundet på olika evenemang
där vi lär känna varandra och upptäcker den ryska
huvudstaden tillsammans.
SSIM, Svenska Skolan i Moskva där vi var tredje
torsdag håller till. De övriga torsdagarna träffas man
på Katerina Hotel. Mellan 10-13 är det Öppen förskola för små barn (0-3 år) och föräldrar.
Läs mer på deras blogg: swenur.blogspot.com
Kontakta Katerina Cronstedt för mer information:
[email protected]
Varje månad ordnar vi morgon- och kvällsträffar hos
varandra eller ute på stan där vi umgås och byter
erfarenheter av livet i Ryssland. Dessutom har vi ofta
andra aktiviteter såsom kvällsföredrag med intressanta ämnen, restaurangbesök, museibesök, banja
eller vinprovning.
SWEA Moskva har sedan 2010 ett eget stipendium
“Sverigestipendiet” som delas ut till en ryska som
studerar svenska språket eller på annat sätt har stort
intresse i och arbetar för Sverige.
Om Du är nyinflyttad har vi en Fadderverksamhet,
där du kan få stöd och råd med allt som rör Moskva
och också hjälp med språket.
[email protected]
Följ oss på vår egen blogg, som startades hösten
2010. Bloggen har sedan dess haft 45000 sidvisningar och numera mellan 50-100/dag från hela världen.
Anna skriver om Moskva och rysslandsrelaterande
ämnen, men där det även finns bilder från våra aktiviteter. Välkomna att kika in!!
Det är jätteenkelt att bli medlem! Klicka på “Medlemskap” på vår hemsida. Fyll i det elektroniska formuläret under “Bli medlem här!” och vips är du med på
utskick och får information om alla roliga aktiviteter!
Information om hur du betalar medlemsavgiften
kommer via mail.
FÖLJ OSS PÅ
sweamoskva.blogspot.com
Öppna Förskolan, i regi av Katerina Cronstedt, är Bli vän med oss på Facebook - “SWEA Moskva”. Här
mycket populär och extra roligt är samarbetet med kan även Swea-medlemmar lägga upp egna tips!
SWEA Moskvas Styrelse 2013
ordförande
Cecilia Wettstam
År i Moskva: vi kom i
augusti 2011
Intressen: Språk, träna
och golf, skidåkning,
resa och läsa.
Familj: Man och två
barn
vice ordförande
Annika NIlsson
År i Moskva: 8 år
Intressen: Konst, kultur,
resor, mitt lärarjobb,
mina hem och min
familj.
Familj: Man, dotter och
bonusson
[email protected]
[email protected]
+7 985 233 9687
+7 985 211 2769
sekreterare
Kassör
medlemsansvarig
Anna Karin Famm
År i Moskva: kom 2009
Intressen: Resor och
golf.
Familj: Man och två
söner
Gitte Ankjer Jensen
År i Moskva: kom i
augusti 2010
Intressen: Kultur, resor,
böcker, motion och
matlagning och så klart
familjen och vår hund.
Familj: Man och två
barn
Birgitta Ljungqvist
År i Moskva: 2 år drygt,
men ej på heltid.
Intressen: Träna, läsa,
resa, god mat och
dryck, släkt och vänner.
Familj: Man och barn
[email protected]
+7 963 763 8907
[email protected]
+7 916 656 4798
4
[email protected]
+7 985 226 1189
Ordförande
har ordet
Kära läsare av SWEA Magasinet Moskva,
Jag har nu varit ordförande i snart ett år - ja några månader återstår förstås - och det har varit en intensiv tid. En
gång i månaden har vi styrelsemöten där vi planerar vår
verksamhet och dessa träffar är också trevliga tillfällen att
lära känna varandra lite mer. Vi har som vanligt hunnit med
många aktiviteter, bl a besök på flera fotoutställningar,
trevliga luncher och middagar, utflykt till Kolomna - en pittoresk stad med många trähus med tjusig snickarglädje och
i alla de färger - och vi får inte glömma vår Välkomstkväll då Gillis Herlitz föreläste om svenskar och hur vi är, och då vi
också hade bjudit in andra svensktalande från t ex den sk “husmanskostgruppen”. Det är trevligt att knyta kontakter
med övriga svensktalande i Moskva och kanske kan vi hitta bra idéer till samarbeten framöver.
Aktiviteter - det finns ju hur mycket som helst att göra i Moskva, listan på idéer är lång och vi betar av dem efterhand.
Kanske blir det ett besök på Mosfilms filmstudio eller på museet för filtstövlar framöver. Vi välkomnar också alltid idéer
från er - Sweor och övriga läsare! För som ni nog vet så är flera av våra aktiviteter öppna för respektive och andra
gäster.
Inom den internationella SWEA-världen har vi haft världsmöte i Bologna i oktober. Mer om det finns att läsa i tidningen,
men jag kan redan här avslöja att det är mycket givande att träffa Sweor som bor eller har bott över hela jordklotet, man
får lätt nya vänner spridda i världen, och förstås inspiration och nya idéer. Nästa världsmöte är i Arizona, USA, oktober
2015, så det är bra att planera in det redan nu!
Förutom att vara ordförande i SWEA Moskva jobbar jag inom SWEA Internationals webbredaktion där vi under en längre
tid har arbetat med ett stort webbprojekt, för byte av webbsystem för hela SWEA - dvs nästan 100 olika webbplatser.
Det är den internationella sidan, alla avdelningars sidor och även olika kommittéers och nätverks sidor. Lanseringen
av de nya webbplatserna sker nu i december och det är mycket arbete som har utförts av webbprojektet och webbredaktörer under de senaste månaderna. Hoppas att ni kommer att gilla de nya webbsidorna som är ämnade att vara
mer luftiga, lättare att hitta på och innehålla de viktigaste funktioner som efterfrågas av Sweor och andra intressenter.
Jag önskar alla en riktigt God Jul & Ett Gott Nytt År 2014! Själv hoppas jag på en riktigt fin, vit vinter här!
/Cecilia
aktivitetsansvarig
(kvällar)
Linda Hoff
År i Moskva: kom i
februari 2012
Intressen: Resa, gärna
något varmt ställe eller
spännande storstad. God
mat och vin tillsammans
med fina vänner.
Familj: Man
[email protected]
+7 916 402 2593
fadderansvarig
redaktör
Ruta Jyde
År i Moskva: 4 år
Intressen: Familjen, jobbet, att resa och konst.
Familj: Man och två
barn
Louise Rybring
År i Moskva: vi kom i
oktober 2008.
Intressen: Träna, läsa,
resa, åka skidor, familj
och vänner.
Familj: Man och tre barn
[email protected]
+7 926 585 5692
[email protected]
+7 964 520 2869
sponsoransvarig
Laura Nordlund
År i Moskva: kom i
augusti 2012
Intressen: Jobbar som
översättare i eget bolag.
På fritden gärna tennis,
trädgård, promenader
och skidåkning.
Familj: Man och tre barn
[email protected]
+7 916 914 3286
5
swea krönika
Min väg till
Ryssland
Per Lundberg
har bott i Ryssland sedan 1993, men blev intresserad långt innan dess. Han
arbetar nu på Viking Supply Ships, ett dotterbolag till svenska Transatlantic, som erbjuder kvalificerade
tjänster för oljeplattformar där det finns is. De har kontor i Moskva och Yuzhno-Sakhalinsk och Per är
den ende svensken i den ryska verksamheten.
Första gången jag fascinerades över det stora landet Sovjetunionen var när jag i skolan öppnade kartboken och fann att den
innehöll fyra uppslag över landet. Varför fick vi ingenting lära
om denna stora landmassa? Där fanns ju jättemånga stora städer,
fantastiska naturtillgångar, en massa människor och en mängd
klimattyper. Jag började genast fantisera om vad folk egentligen
sysselsatte sig med i de stora städerna som uppenbarligen var
större än en miljon invånare, då de inte var en rund röd prick på
kartan utan hade en oregelbunden form. Detta var i början av
sjuttiotalet och det vare inte mycket information som läckte ut
om Sovjetunionen på den tiden. Jag började samla frimärken och
lyckades komma över några ryska som också gav mersmak med det annorlunda alfabetet och de udda namnen.
Ishockeyturneringarna på sjuttiotalet i Stockholm var ett av få
tillfällen när man kunde få se riktiga ryssar, och givetvis sökte
jag mig till dem för att få en glimt av de ryska spelarna. Det var
ju inte mycket internationellt samarbete på den tiden men det
ryktades att Lill Strimma Svedberg hade fått träna med ett ryskt
lag. – Alltså fanns det alltså ett sätt att komma dit!
Jag började med att välja ryska som C språk i Adolf Fredriks
Gymnasium. Det gav mig en grund att stå på och gav mig nya
referensramar, inte minst som vår lärare var infödd ryska. Till
Ryssland kom jag första gången sommaren 1975 på en språkresa,
anordnad av förbundet Sverige – Sovjetunionen. Det var de enda
språkresor som fanns på den tiden och givetvis fick jag och mina
kamrater, varav flera var övertygade kommunister, en ganska
friserad bild av landet. Inte desto mindre lyckades jag knyta en
hel del kontakter med vanligt folk och lyckades få en känsla för
hurdana ryssar är. Jag blev ännu mer lockad av Ryssland där allt
var så annorlunda. Hur kunde detta vara möjligt, så nära hemifrån men allt så diametralt annorlunda?
Givetvis sökte jag mig till Tolkskolan under militärtjänsten, där
kunde man ju förkovra sig i ryska och lära sig ännu mer! Vår
säregne och käre språklärare Sigge Lindqvist gav oss genom sina
levande berättelser byggda på personliga erfarenheter genom en
mängd resor en mycket värdefull inblick i det ryska kynnet. Jag
kunde därför inte senare låta bli att söka mig till Ryssland där jag
fick jobb på försvarsavdelningen på svenska ambassaden. Det
blev en lärorik tid om än i en väldigt svensk miljö.
6
I slutet av åttiotalet flyttade jag tillbaka igen. Det var en mycket
fascinerande tid då det bubblade av Gorbatjovs perestrojka och
förändringens vindar. Helt plötsligt var ryssar inte längre rädda
för att ta kontakt med utlänningar – wow! Man kunde känna att
något stort skulle hända, även om ingen visste riktigt vad. De
första privata (de kallades kooperativa) restaurangerna började
dyka upp, folk var upplivade och förväntansfulla. Jag träffade
då min fru, Valentina, och konstnärsvännerna… I slutet av åttiotalet var det en fullkomlig boom för konstnärer som inte varit
officiella eller medlemmar av konstnärsförbundet. På Furmannyj Pereulok fanns en hel drös av dem. De hade lagt beslag på en
gammal rivningsfastighet och på varje våningsplan, i varje lägenhet huserade olika konstnärskollektiv. Alla var givetvis mycket intresserade av att sälja sina tavlor och de gjorde det också
till oss utlänningar som dessutom kunde betala bra. Sothebys
anordnade den första auktionen med moderna ryska konstnärer
och många av dem som togs ut härstammade just från Furmannyj Pereulok. Jag har förresten fortfarande kvar kontakterna med
några av konstnärerna.
I Italien började jag och min fru vårt gemensamma liv. Under
tiden hände stora saker i Ryssland och när vi kom tillbaka 1993
var det som att komma tillbaka till ett helt annat land. Gatubilden
var en helt annan, fullt av kiosker och handlare som köpte upp
privatiseringsvouchers. Ingen hade längre tid att umgås, alla var
väldigt upptagna med någon slags business.
När jag ser tillbaka på alla år i Ryssland fylls jag av en stor
tacksamhet över att ha fått uppleva allt detta. Att delta i omvandlingen av Sovjetunionen, att känna suget av 140 miljoner människor som vill få en bättre tillvaro, att känna stödet av ryska
vänner och kollegor med mera med mera. Ryssland har givit mig
så fantastiskt mycket och ändå känns det som om man har mycket,
mycket mer att lära. Det är särskilt glädjande att se att det nuförtiden kommer fler och
fler svenska ungdomar till Moskva, många som utbytesstudenter
till ryska universitet, bl a till Plekhanovinstitutet, där båda våra
döttrar studerat. Ryssland är ett annorlunda land och för mig har
det alltid känts viktigt att inte ignorera landet utan att försöka
förstå och det är lättare att förstå och lära medan man är ung.
Tamara Torstendahl Salytjeva,
chef för Rysk-svenska centret vid Ryska Statliga Humanistiska Universitetet,
RGGU, i Moskva, docent i historia, hedersdoktor vid Uppsala Universitet, ansvarig redaktör (tillsammans med Lena
Jonson) för boken ”Poltava – krigsfångar och kulturutbyte”, drivande i det
rysk-svenska akademiska utbytet och
med en stor och karismatisk personlighet – vilken kvinna… Här intervjuas
hon av Anna om sin bakgrund, karriär
och privatliv…
Tamara - för Sverige i tiden...
av
Jag träffade Tamara i november i
Moskva strax innan den ryska vintern gjorde sin entré på allvar… Tamara, berätta lite om din bakgrund, var kommer du ifrån och
vad du hade för uppväxt?
Jag föddes i Omsk i Sibirien, men
har rötter i en by nära Poltava, nuvarande Ukraina, där slaget mellan
Karl den tolfte och Peter den Store
stod 1709.
Tamaras mormor och morfar och
deras barn flyttade från Poltava
till Sibirien medan farföräldrarna
stannade kvar i Ukraina, också de
boende nära Poltava.
Båda mina föräldrar var fältläkare
i sovjetiska armén så jag växte
mest tillsammans med mina morföräldrar i Omsk, berättar Tamara
som föddes strax efter det stora
Fosterlandskriget, som andra världskriget kallas i Ryssland.
När hon var åtta år flyttade hon
med familjen till Moskva och
bodde i närheten av Serebryanni
8
Anna Gustafson Bril
Bor (Silverskogen) i ett rum på 13
kvadratmeter. I lägenheten bodde
ytterligare två ryska familjer. Hon
avslutade skolan i Moskva med
guldmedalj - i Ryssland gavs guldmedaljer till de elever som hade
högsta betyg i alla ämnen, samtidigt som hon parallellt gick i
musikskola. Direkt efter skolan valde hon att
studera historia vid MGU, Moskvas Statliga Universitet. Innan
universitetet hann hon även med
att prova på teaterhögskola och
funderade dessutom på läkaryrket.
På MGU profilerade Tamara sig i
svensk historia med svenska som
sitt andra främmande språk efter
engelska.
Det var ett rationellt val med svensk
historia eftersom jag trodde att det
skulle ge mig fler arbetsmöjligheter.
Dessutom betraktades svenska
språket som exotiskt och intressant,
men kanske har jag till och med lite
svenskt blod i ådrorna, jag gillar t.ex.
att komma i tid precis som svenskar,
skämtar Tamara.
Jag disputerade i Moskva 1976 om
“Vietnamrörelsen i Sverige”, sju år
innan jag för första gången besökte
landet. Direkt efter min doktorsavhandling arbetade jag vid den
historiska institutionen vid MGU
och senare även många år vid
Institutet för allmän historia som
tillhörde Sovjetiska Vetenskapsakademin.
Under studierna vid MGU träffade
hon sin första man och fick en son. Numer har hon även två barnbarn
som hon försöker träffa så ofta
hennes schema tillåter när hon är i
Moskva. Tamara, som sedan 17 år är gift med den svenske historikern
och professorn Rolf Torstendahl,
delar sin tid mellan deras gemensamma hem i Uppsala och lägenheten i Moskva.
Är det stor skillnad mellan ryska
och svenska universitet?
Svenska studenter är mer självständiga än ryska. På ryskt universitet studerar man ungefär som på
svenskt gymnasium, det vill säga
man har fler ämnen och till och
med gymnastisk på schemat. Man
har många fler föreläsningar och
mer fullt upp hela tiden. Jag tycker
det är bra om Ryssland orienterar
sig mot den svenska modellen att
studera även om jag anser att man i
Sverige borde ha fler föreläsningar
under universitetsstudierna.
“
Berätta lite om ditt arbete på det
Rysk-svenska centret vid RGGU.
Vi startade 1996 på initiativ av det
dåvarande kulturrådet Johan Öberg
som hade idén. Den dåvarande rektorn för RGGU och aktiva perestrojka-politikern, Yuri Afanasiev, handplockade mig att leda centret.
Verksamheten skulle bestå i att
undervisa studenterna i svenska
språket, svensk historia och kultur. Svenska Institutet var med och
stöttade verksamheten som endast
har tre heltidsanställda, alla övriga
föreläsare bjuds in från Ryssland
och Sverige på kort tid. Själv undervisar jag i svensk historia från
slutet av 1800-talet fram till idag,
svensk historiografi (analys av historieforskning) och svensk kultur
(musik, bildkonst och museer).
Det är med demokrati som
en engelsk gräsmatta, du
vet att man måste klippa
den varje dag under 300 år.
I samband med att det passerat 300
år sedan slaget vid Poltava, gav
ryska och svenska historiker ut en
bok, ”Poltava – krigsfångar och
kulturutbyte” (i två versioner, en
rysk och en svensk), som Tamara
var redaktör för tillsammans med
Lena Jonson, dåvarande kulturrådet på den svenska ambassaden. Tamara har varit delaktig i ytterligare
fem antologier, bland annat den
senast utgivna ”Svensk kultur – en
provkarta”, 14 artiklar om svensk
kultur skrivna av svenska och ryska
historiker. Nu arbetar hon med en
samling skrifter om “den okände
Strindberg” (hans måleri, vetenskapliga sidor etc.) som är planerad
som en antologi till 2014-15. Böckerna är utgivna av RGGUs förlag, skrivna på ryska med en kort
svensk sammanfattning och finns
till försäljning i deras bokhandel i
bottenplanet av universitetet.
Vad är det senaste du publicerat
swea intervju
det vill säga författat av dig?
Jag har precis publicerat två artiklar
om två underbara svenska kvinnor.
En artikel är om hovsångerskan
Margareta Hallin, 1900-talets svenska näktergal. Den andra artikeln
handlar om den första kvinnliga
professorn i historia Birgitta Odén.
De är båda enastående i var sitt fack
och förtjusande som människor.
Jag älskar och beundrar dem
gällde statssystem och förvaltning.
Peter den Store fattade speciellt
tycke för Sveriges organisationsmodell eftersom den var centraliserad. Dessutom hade Ryssland
fortfarande bönder i livegenskap,
vilket aldrig hade funnits i Sverige.
Rättsystemet var redan då bättre i
Sverige, svenska bönder kunde till
exempel få rätt i domstol gentemot
adelsmän.
Har svensk-centret blivit uppmärksammat i Ryssland?
Personer som söker information om
Sverige hittar ofta till oss. Många
ryssar anser att centret är bra och
vi ser, förutom undervisningen,
till att fira svenska traditioner som
påsk och Lucia till exempel – vi har
blivit en sorts samlingspunkt för det
rysk-svenska akademiska utbytet. I det ryska rättsystemet fanns och
finns fortfarande alltför lite objektivitet, allt är subjektivt, allt kan
köpas för pengar. Korruptionen,
som vi i dag ser i Ryssland som ett
stort problem, fanns även i stor utsträckning redan då.
Vad tror du att ryssar i allmänhet
anser om Sverige?
Jag svarar utifrån tre olika aspekter,
för det första är det normalt att de
som segrar i krig intar en generös inställning mot sin besegrade
fiende. För det andra ansågs Sverige vara ett mellanting mellan det
kapitalistiska USA och kommunistiska Sovjetunionen, vi ryssar
älskade idén om folkhemmet och
det framgångsrika Sverige. Till sist,
Sverige är Rysslands granne men
ses som mycket exotiskt och annorlunda än Ryssland. Men jag tycker
faktiskt att vi har fler gemensamma
drag än skillnader.
I boken ”Krigsfångar och kulturutbyte” omnämns Sverige redan då
som ett mer modernt samhälle än
Ryssland. Här beskrivs bland annat
hur Peter den Store inspirerades av
Sverige att genomföra förvaltningsreformer i Ryssland.
Stämmer det att Sverige var mer
modernt då och i så fall vad beror
det på att det fortfarande är så
anser du?
Boken var något av det mest
krävande men samtidigt inspirerande jag gjort och arbetet med
den tillsammans med Lena Jonson,
på initiativ av dåvarande svenske
ambassadören Johan Molander,
tog nio månader. Sverige var vid
tidpunkten för slaget vid Poltava,
1709, ett fattigt bondesamhälle liksom Ryssland. Skillnaden var att
Sverige var före Ryssland när det
Peter den Store vände sig mot
västvärlden för inspiration. Idag
finns en hel del ryska politiker och
intellektuella som vill närma sig
väst, men det finns också en stor
grupp som anser att Ryssland bör
gå sin egen väg med sina egna värderingar och traditioner.
Tamara, du var ju aktiv inom
rysk politik under Jeltsins tid, i
hans parti, tror du att vi kommer
att få se demokrati på det sättet vi svenskar menar, under din
livstid?
Nej.
Varför inte?
Det är med demokrati som en engelsk gräsmatta, du vet att man
måste klippa den varje dag under
300 år...
Kommer det någonsin att bli
demokrati i Ryssland?
Jag är inte pessimist, men det kommer att ta lång tid. Det viktigaste är
att rättssystemet ändras så att människor vet att de kan få rätt i domstol utan att pengar är inblandade.
Alla ska vara lika inför lagen, så är
det inte nu. Jag vet att Ryssland är
rikt på kloka människor, de är mitt
hopp. Det finns ingen återvändo,
ingen väg bakåt. Är det ryska samhället bättre i
dag än för 30 år sedan då kommunismen föll?
För unga människor finns i dag
mycket fler möjligheter att tjäna
pengar och hitta arbete och Ryssland är ett modernare samhälle nu.
Förr var yngre människor helt be-
9
swea intervju
roende av sina föräldrar och staten,
nu är de mognare och tar ett större
ansvar själva. Samtidigt har skillnaderna mellan rika och fattiga
ökat enormt och det tycker jag inte
är bra. De som har lite pengar anser
nog att det är sämre idag. Det sociala skyddsnätet för medborgarna
borde bli starkare än vad det är
idag.
För mig personligen är livet bättre i
dag än under kommunisttiden – jag
kan säga vad jag vill till vem som
helst även om toleransen är mycket
låg så är jag inte rädd. Tyvärr är
många ryska politiker inte så bra på
att argumentera utan blir lätt arga.
Men trots allt är det bättre nu – då,
förr alltså, var man alltid sin egen
redaktör innan man sa något, man
vågade aldrig vara uppriktig och
ärlig, alla uttalanden måste vara
politiskt korrekta och många var
rädda.
Vad anser du om Putin?
Han talar med ett språk som
inte tilltalar mig, inte särskilt
intellektuellt. Röstar du?
Nej, jag röstade inte i det senaste
borgmästarvalet i Moskva till exempel, men mest av praktiska skäl,
min vallokal ligger långt ifrån där
jag bor. Jag var aktiv politiskt
under Jeltsins tid, sedan blev jag
besviken.
Var du lycklig under Sovjettiden?
Ja, jag var lycklig på ett sätt. Det
var inte så hemskt under kommunisttiden som en del tror, det vill
säga om inte din familj var direkt
drabbad av Stalins repressiva regler. Människor lider inte av det de
inte känner till. Ingen visste att det
fanns något bättre. Jag grät till exempel när jag var sju år och Stalin
dog, vi var helt enkelt hjärntvättade, någon bestämde åt dig hela
tiden.
Anser du att det ryska folket har
gjort upp med sin historia?
Javisst, även om man ser både Lenin och
Stalin som stora ledare så finns numer en
hel del kritik mot speciellt Stalin. Vilken bok ligger just nu på ditt
nattduksbord?
Två böcker – jag läser alltid
10
egentligen minst fem böcker på en
gång, just nu mest om Strindberg
eftersom det är temat för nästa bok
från svensk-centret. Nu läser jag en
bok av Staffan Skott – ”En mänsklighet i mänskligheten”, ett reportage om det judiska folket och så läser jag en av mina favoritförfattare,
Marcel Proust – ”Mot Svanen”,
jag gillar författare likt Proust som
skriver med vackert språk och
form. Bland våra ryska tycker jag
om Dostojevskij och Bulgakov – de
skriver nära den mänskliga själen.
Eller Nabokov för språkets skull.
Bland moderna ryska författare är
en av mina favoriter Ljudmila Ulitskaja som också finns översatt till
svenska.
Kan du rekommendera några
filmer som du tycker särskilt om
som kan vara intressanta för oss,
icke-ryssar?
Klassikern ”Moskva tror inte på
tårar” av Vladimir Menshov, filmer av Solovyov, Tarkovskis filmer,
men de är förstås ganska svåra och
filosofiska. En film som jag gillar är
”Min vän Ivan Lapshin” av regissören Aleksei German.
När var du senast riktigt lycklig?
Jag är lycklig varje gång jag lyssnar på klassisk musik, hemma eller
på konsert, det spelar ingen roll. En
mycket lycklig stund var också när
jag mottog min hedersdoktorstitel
vid Uppsala Universitet. Det var
en fantastiskt fin och traditionell
ceremoni där jag bar lång klänning
och hade lagerkrans i håret och jag
höll tal på engelska och svenska. I
mitt tal läste jag en dikt av Marina
Tsvetajeva, min ryska favoritpoet.
Rysk favoritmat?
Pelmeni.
Du är så snygg och i fantastisk
form, har du några tips att dela
ut?
Mer rörelse och mindre mat. Varje
morgon gör jag morgongymnastik
ca 20 minuter. Förr brukade jag
spela tennis, numer blir det också
ofta långa och snabba promenader,
långfärdsskridskor och cykelturer i
Sverige.
Vad är det bästa med ryssar enligt dig?
Att de är varma och känslomässiga.
Om du har ryska vänner så kommer de att vara där för dig när du
behöver hjälp. Jag gillar speciellt
att umgås mer med personer som är
bättre än jag, så att jag kan lära mig
och förstå mer.
Det bästa med svenskar?
Svenskar är jättebra vänner. De är
pålitliga och ärliga. De ljuger inte.
Favoritplats i Moskva?
Botaniska trädgården, inte långt
från min lägenhet och så kvarteret
runt konservatoriet på Bolsjaja Nikitskaja där jag tillbringade mycket
tid som ung student.
Hur ser dina närmaste planer ut?
Att fortsätta arbeta, jag älskar mitt
jobb och de här senaste 18 åren
med Centret har jag varit mycket
lycklig professionellt men även privat. Jag vet att jag gör bra saker för
mina elever och det är viktigt för
mig att jag är till nytta.
Firar du svensk jul eller ryskt
nyår eller både och?
Mest firar jag och min man svensk
jul med våra svenska släktingar.
Jag älskar de svenska traditionerna
som upprepas varje år, med samma
goda mat, skålar etc. Här i Ryssland
förstördes tyvärr våra traditioner
under Sovjettiden. En sista fråga, du har två barnbarn, två flickor, fjorton år och
två och ett halvt, vad önskar du
inför deras framtid?
Att de ska hitta sig själva. Jag är
social och älskar att umgås med
människor samtidigt som jag trivs
med att vara ensam, att läsa, lyssna på musik och vara med mina
tankar. Att utveckla sin själ och
sin hjärna genom böcker för att bli
självständiga och att tycka om att
umgås med sig själv, det är viktigt
och det önskar jag dem.
Böcker som Tamara redigerat och/eller författat:
Poltava – krigsfångar och kulturutbyte
av Lena Jonson och Tamara Torstendahl Salytjeva
(Atlantis, 2009)
Svensk Kultur – En Provkarta (RGGU, 2013)
Svenskar- Svenskhetens natur och förändringar
(RGGU, 2008)
Skärvor. Bitar till den svenska kulturhistoriens
mosaik (RGGU, 2006)
Svenskar i Moskva (RGGU, 2002)
Tamaras man, Rolf Torstendahls memoarer:
Gjort,tänkt, känt av Rolf Torstendahl (Carlsson, 2011)
Öppna grinden och möt något oväntat och spännande!
Det är långt ifrån alla som kan tänka sig att bo på internat, men för dig som vill det öppnas en värld fylld
av gemenskap med nya vänner från världens alla hörn, fritidsaktiviteter du kanske inte tänkt dig och
förutsättningar att nå goda studieresultat. Här finns det mesta för att inte bara lägga en grund för
din framtid, utan även för att du ska trivas och må bra. Lite som hemma, men på egna ben.
gymnasieprogram
• Naturvetenskap
• Samhällsvetenskap
• IB Diploma Programme
Vi erbjuder även
• Grundskolan år 7-9 med internationell profil • Sommarkurser i svenska och engelska
• Introduktionsprogram för utlandssvensk ungdom
Mats Almlöw Skolchef
Grennaskolan Riksinternat, Box 95, 563 22 Gränna
tel +46 (0)390 332 08 | fax +46 (0)390 332 01 | [email protected] | www.grennaskolan.se
Matleverans
direkt till dörren
Nej, det är inte bara hårt arbetande mammor och pappor som tycker att det här med vardagsmaten
är lite av ett bekymmer. Även jag som inte jobbar har problem med att få tid och inspiration till vilken
mat som ska planeras och lagas under vardagarna. Så ingen blev nog gladare än jag när vi i början
av hösten fick erbjudandet från Katerina´s Matkassar att prova deras hemleverans av recept och
mat. Det var otroligt skönt att få allt serverat - bara att packa upp påsarna och börja laga. Det är enkla men spännande recept och råvarorna håller allra bästa kvalitet, tycker jag. Det är “barnvänlig”
mat med smak. När jag står där i köket och ska laga vardagsmaten så är det ju väldigt lätt att det
blir samma sak om och om igen, vilket barnen har vant sig vid. De här matkassarna har gjort så att
mina barn får prova på ny mat och nya smaker även om de gör det med rynkad näsa och skeptiska
miner så är det postivt. Jag kommer definitivt fortsätta beställa från Katerina.
Katerina Cronstedt driver sedan många år två hotell här i Moskva. När hon som arbetande
småbarnsförälder insåg att det tar mycket av familjetiden att planera vardagsmaten ville hon prova
sin idé med Matkassar i större skala.
av
Louise Rybring
Hur fick du idén till Matkassen och I Stockholm är det ju vanligt, men
vad fick dig att köra igång?
hur ser det ut här i Moskva? Har
Idén kom utifrån ett eget behov - jag gil- det hunnit komma konkurrenter?
lar att laga mat, och ansvarar för planerandet av maten i vår familj. Det tar tid
att planera något utöver standardrätterna
och inventera vad som finns hemma och
vad som behöver köpas. Jag ville underlätta för mig själv och insåg att jag kunde
starta ett företag som också skulle underlätta för andra. Genom våra två hotell har
vi en unik tillgång till mycket kvalitativa
matvaror, speciellt kött och fisk som jag
tycker är svårt att hitta i affärerna. Dessutom gillar jag att driva företag och det är
superkul att introducera något nytt och
svenskt på den ryska marknaden.
12
Det finns två konkurrenter i Moskva och
två i St Petersburg, så denna typ av service
kommer komma stort. Vi vill vara alternativet med en personlig profil som som erbjuder balanserad mat enligt tallriksmodellen, nya smaker blandat med traditionella.
Hur gör ni när ni väljer recept? Är
det mer “västerländsk” eller även
rysk mat?
Konceptet jag har skrivit för Katerina’s
sätter ramarna för vad vi gör och vad vi
inte gör. Bland annat har vi följande riktlinjer för recepten: en svensk/skandinavisk rätt per vecka, en asiatisk rätt, en
rysk och en europeisk. Två av rätterna ska
inte ta mer än 30 minuter att laga, en rätt
kan ta upp till 40 min och en rätt upp till
en timme.
Var det svårt att starta?
Både ja och nej, lätt eftersom vi har drivit
restaurang i över 15 år och har många
processer på plats med kockar, menyplanering, inköp och lagerhantering. Vi
har gedigen kunskap och ett mycket bra
team på plats. Det är mycket roligt att
starta en ny verksamhet med medarbetare
som också är redo för en utmaning. Det
kommer bli en hel del jobb med att fa ut
tjänsten på marknaden nu. Denna typ av
service är ny och många vet ännu inte att
de behöver den.
Hur har du nått ut till potentiella
kunder? Är det svårt? Det borde ju
finnas en jättepotential här i Moskva.
Vi började med en testgrupp, bestående
av vänner och SWEA-medlemmar. Vi
ville se hur tjänsten skulle tas emot och
det gjorde den mycket bra. Vi har många
kunder som har varit med oss från början. Idag har vi 80% ryska kunder och
20% engelskspråkiga. De kunder som
har kommit till oss har fått rekommendationer av vänner, jättekul tycker vi. Vi
har flera som beställer till kontoret, flera
män. Just nu befinner vi oss i fas två där
vi gör marknadsföring i liten skala, för att
se vilka kanaler som fungerar och vilken
respons vi får. Om fas två uppfyller våra
förväntningar vad gäller ökning av kundbas kommer vi att söka investorer för att
göra större marknadsföringsinsatser.
Jag har ju själv provat leveranser
och jag tycker att vi fick väldigt fina
råvaror. Var kommer råvarorna
ifrån?
Råvarorna kommer från beprövade leverantörer som vi har jobbat med i många år.
De levererar till de bästa restaurangerna i
Moskva och vi är mycket nöjda med våra
samarbetspartners.
Vad har du fått för reaktioner? Är
folk rädda för att beställa mat via
internet här? Skeptiska till vad
man får?
Ryssarna är nyfikna och snabba på att
prova nya koncept. Vi har fått ett mycket
bra mottagande och jag ser fram emot att
växa och introducera vårt företag till ännu
fler.
swea intervju
lätta vardagen och få en godare, nyttigare och mer varierad middagsupplevelse.
Detta genom att skapa en effektiv organisation med förstklassig marknadsföring,
produktion, distribution och kundservice.
Precis som med hotellverksamheten drivs
vi av att kontinuerligt testa nya teknologier och idéer för att få nöjdare kunder och
en mer effektiv verksamhet.
Hur många recept har ni? Roterar
ni ett antal recept eller kommer ni
upp med nya hela tiden?
Vi har nya recept hela tiden, och vi kommer att ha nya recept för årets alla veckor.
Samtidigt är vi lyhörda och de rätter som
har varit storfavoriter gör vi variationer
på. Till exempel är “Asian cod” en favorit
som vi redan haft tre variationer på. Biff
Stroganoff blev också mycket populär, så
vi gjorde den ungerska varianten - Paprikash.
Hur ser du på framtiden?
Vi vill bli störst i Ryssland på matkassar
och hjälpa miljontals familjer att under-
8
%
до
Экономии
топлива*
Scania Streamline
Встречайте новую линейку магистральных автомобилей!
Scania. Всегда на шаг впереди.
*Узнайте больше у дилеров Scania
Горячая Линия Scania 8 800 505 55 00
Страница Scania Streamline www4.scania.com/ru/Streamline
www.scania.ru
Foto: Louise R ybring
En vanlig syn när man är ute och kör i Moskvas trafik - morgon, middag eller kväll.
Bilkörning i Moskva
– att se döden i vitögat eller bara ytterligare något som man måste kunna bemästra?
Att köra bil i Moskva är inget man gör bara så där - och det är inte bara förenat med frustration och stress utan det finns
också väldigt många regler som man måste följa (även om man, när man väl börjar köra, tvivlar på att någon följer dessa
regler). Vi har bett Fredrik Svensson att berätta mer om vad som gäller vid bilkörning i Moskva.
Fredrik S vensson är advokat och partner i Advokatbyrån Mannheimer Swartling. Mannheimer Swartling har drivit ryskrelaterad advokatverksamhet sedan 1990. Byråns Moskvakontor är beläget i centrala Moskva (Romanov pereulok) och består
av 15 jurister. Fredrik kom till Moskva i början av 2007 och sysslar med transaktionsjuridik i bred bemärkelse och allmän
affärsjuridik.
Det är söndagsmorgon, du har gett
chaffisen ledigt för helgen, och
du beslutar att ge dig ut på en biltur i Moskva. De flesta av oss har
någorlunda pejl på vad som gäller
vid bilkörning i Sverige, men vad
gäller egentligen i Ryssland? Syftet
med denna artikel är att kasta lite
ljus på ännu en av de saker som
fungerar lite annorlunda i Moskva
jämfört med ”där himma”.
Needless to say (som engelsmännen
brukar säga när de egentligen inte
skulle behöva det) så är ryska vägar klart sämre än det europeiska
genomsnittet (det finns statistik på
det, så förutom att man själv kan
se det så måste det vara sant) och
ryska bilförare lite mer aggressiva
än de från Skandinavien (det finns
14
statistik på det också). Tyvärr och
även om mycket går åt rätt håll i
Ryssland så är det fortfarande inte
helt ovanligt att ungdomar köper
sina körkort i Ryssland…
Nåväl, efter denna något Rysslandsstereotypa inledning så fortsätter vi med lite hårda fakta.
Hastighetsbegränsning
Hastighetsbegränsningen i ryska städer
och s k ”tätbefolkade områden” (ännu
en av dessa klassiska ryska lagformuleringar som leder till tolkningssvårigheter) är 60km/h. (Att döma
av hur bilarna tar sig fram i Moskva
– när de inte står stilla – så är det
svårt att förstå att hastighetsbegränsningen är ungefär som i Sverige). På andra vägar gäller 90km/h
och på motorvägar får man köra i
110 km/h.
Svenskt körkort – funkar det?
Japp, ett svenskt körkort är godkänt
i Ryssland och ingen översättning
(notariserad eller ej) behövs (det
följer av ”Convention of Road Traffic of 1968” (jag vet, jag är advokat)).
Blir du av med ditt körkort så måste
du ansöka om nytt i Sverige. Du kan
tyvärr inte göra detta i Ryssland.
Trafikpolisen och dokumenti
pazhalujsto!
Trafikpolisen i Ryssland kallas
GIBDD (Ru: Gosudarstvennaya
Inspekciaya Bezopasnosti Dorozhnogo Dvizheniya) även om de i
folkmun fortfarande går under sitt
gamla namn: GAI (Ru: Gosudarst-
vennaya Avtomobilnaya Inspekciya). Trafikpoliser har rätt att stanna
vilken bil som helst för kontroll
av dokument. (Du behöver alltså
inte gjort något fel för att de skall
stanna dig).
Varje bilförare måste ha med sig
följande dokument (kopior räcker inte):
• Pass, visum och migrationskortet
• Körkort
• Registreringsbevis för bilen
(Ru: tekhpassport)
• Försäkringsdokument
• Fullmakt (ifall om bilen inte tillhör dig
utan exempelvis ditt företag
och försäkringen anger att en
obegränsad personkrets får lov
att köra bilen).
“
inte är en helt uttömmande lista).
Första steget
Slå av motorn och på med varningsblinkers. Du får inte röra bilen
– även om den står mitt på en gatan.
Placera ut varningstriangeln (15 m
bakom bilen om du är inne i stan och
30 m om du är på en motorväg) (har
du ingen varningstriangel – skaffa
en!).
Mindre olycka
Om det är en mindre allvarlig olycka (och inga personskador) kan
du lösa pappersexercisen med
den andra föraren utan att tillkalla
GIBDD. Viktigt att notera är att
du då bara kan kräva ersättning
från försäkringsbolaget upp till
max 25.000 rubler. Oavsett om ni
tillkallar GIBDD eller inte så är
det nödvändigt att fylla i den s k
olycksbeskrivningen (Ru: IzveshVarje bilförare måste också se till chenyie o dorozhno-transportnom
att det finns en varningstriangel, en proizshestvii (DTP)) (nödvändigt
förbandslåda samt en pulversläck- för försäkringsbolaget). Efter att
are i bilen. Pulversläckaren måste båda parterna signerat detta doku- bytas varje år eller fyllas på på nytt. ment kan du flytta bilen.
Har du ingen
varningstriangel
- skaffa en!
Viktigt att notera är att Ryssland tillämpar
en noll-tolerans
av alkohol vid
bilkörning. Noll promille gäller
alltså - inget annat.
Gud Förbjude – du har krockat
Det är nästan omöjligt att leva och köra
bil i Moskva under flera år utan att råka
ut för en bilolycka. Nedan ger lite fingervisning vad du bör göra i samband
med en olycka (observera att nedan
Allvarlig olycka
Om oturen riktigt varit framme
och det är en mer allvarlig olycka
och (hemska tanke!) personskador
uppkommit är situationen annorlunda. Då måste du ringa GIBDD.
Om personskador uppkommit
så är du också skyldig att ringa
ambulans (112) (gör detta innan
du ringer GIBDD). Du har också
en skyldighet att försöka ge första
hjälpen och om tillståndet är kritiskt måste du försöka flagga ner
en förbipasserande bil som kan ta
personen till sjukhus. Det är också
att rekommendera att följa upp hur
det gick med den skadade personen
och ta namn och nummer på den
som hjälper dig (detta är viktigt om
GIBDD, polisen eller försäkringsbolaget skulle ställa frågor på vilka åtgärder du faktiskt vidtog för
att hjälpa den skadade personen).
Utöver ovan måste du fylla i olycksbeskrivningen (se ovan) (nödvändigt för försäkringsbolaget).
Efter att GIBDD bildat sig en uppfattning om olyckan kommer varje
part till olyckan att få en olycksrapport som GIBDD upprättar (Ru:
Protokol osmotra).
Oavsett vilken typ av olycka du
råkat ut för är det en god regel att
ta så många bilder som möjligt av
de skadade fordonen och själva
olycksplatsen.
Ett sista råd vad gäller bilkörning
i Moskva är att ha ett nummer till
något privat säkerhetsföretag som
snabbt kan komma till platsen och assistera dig. Ett exempel på ett sådant
företag är ”MIG”.
Ovan utgör ett axplock på saker som
är värda att tanka på i samband med
bilkörning i Ryssland. Jag är övertygad om det finns en rad andra praktiska
råd att ge men jag hoppas att läsaren
känner sig i alla fall något mer bevandrad i de regler som gäller i Ryssland.
Fredrik Svensson, advokat
Till stöd för författandet av denna artikel
har jag haft biträdande jurist Svetlana
Eliseeva. För eventuella felaktigheter
eller oklarheter ansvarar jag dock
naturligtvis själv.
Sweor som flyttar...
Ulla
i Abu
Dhabi
Foto Anna Karin Famm
Ulla Zakrisson, före detta medlem i SWEA
Moskva flyttade år 2012 tillsammans med
maken Peo och döttrarna Julia och Sara till
Abu Dhabi efter 2 år i Moskva. Abu Dhabi
är ett av de sju emirat som tillsammans utgör Förenade Arabemiraten.
Av Anna Karin Famm
Hur kommer det sig att du
och din familj flyttade till Abu
Dhabi?
Vår Moskvatripp gav mersmak
helt enkelt. Fanns det möjlighet
så ville våra tjejer gärna fortsätta
i en internationell skola. De kände
att det gav så mycket mera, så de
hoppades att Peo, min man skulle
få jobb utomlands igen och så blev
det. Vi hamnade i Abu Dhabi, Förenade Arabemiraten.
Hur skiljer sig livet som utlandssvensk i Abu Dhabi från det i
Moskva?
Moskva erbjuder en enorm historia
med alla museum, vackra hus etc.
Man riktigt känner historien och
äldre tider närvarande. Det finns
också många kontraster mellan
gammalt och nytt, intressanta människoöden formade av den ryska
historien.
Förenade Arabemiraten firade
41-årsjubileum förra året och det
var inte länge sedan alla levde
som pärlfiskare och nomader här.
Utvecklingen har varit enorm - från
16
nomad till storstadsboende, vilken
chock det har varit för människorna här. Jag tänker ofta på vilken
utveckling detta land har varit med
om. En stor skillnad mot Moskva
är att det är lättare att göra sig
förstådd här, alla pratar engelska
och man måste absolut inte kunna
arabiska.
Vad är det bästa med Abu Dhabi?
Här är det varmt och gott och enkelt att leva! Sommarkläder, sol
och bad men det bästa är alla nya
människomöten med en mix av
nationaliteter och kulturer - så mycket öppenhet och vänlighet. Abu
Dhabi är som en småstad, speciellt
jämfört med Dubai. Personligen
gillar jag Abu Dhabi bättre.
Finns det något som är mindre
bra?
Kanske att inom loppet av ett år,
så har man hunnit se det mesta här,
så att säga. Vi får väl se, jag har ju
bara varit här i ett år.
Finns det något som du saknar
från Moskva?
Alla tjejer i SWEA Moskva
förstås! Och skidåkningen på vintern, promenaderna/ löparrundorna
i Pokrovskyskogen. Jag tycker inte
det är lika lätt att hitta på aktiviteter
för SWEA Abu Dhabi där jag är
aktiv. I Moskva finns ju så mycket
att upptäcka, jag blev aldrig färdig
med Moskva. Här finns inte lika
stort utbud, det finns helt enkelt
inte så mycket äldre kultur. Det är
lite märkligt.
Hur är det att vara medföljande i
Abu Dhabi?
Det är bara trevligt! Min främsta
insats här är att jag är chaufför för
våra två flickor... Julia 17 år och
Sara 15 år. De har ca 15 min till
skolan och visst finns det skolbuss,
men den tar 1,5 timme.
Min man, Peo, veckopendlar till
sitt jobb i Ruwais, väster om Abu
Dhabi, ca 25 svenska mil härifrån.
Jag är ansvarig för marktjänsten
här hemma med allt vad det innebär - dagarna är välfyllda och det
rullar på.
Finns det möjlighet att arbeta för
de medföljande som vill?
Javisst! Jag har valt att inte arbeta
som sjuksköterska men hade jag
velat så hade det nog inte varit
något problem. Men jag tänkte varför inte njuta den här gången?
Jag gillar t.ex. att träna boot camp
vilket som påminner om styrketräning men också hinna leva och
må gott nu när jag har möjlighet.
Hur trivs barnen?
De trivs bara bra. De går på American International School of Abu
Dhabi, AISA och har fått många
nya klasskompisar. Direkt när de
började kom klasskamraterna fram
och kramade om tjejerna och hälsade dem välkomna! Vilket fantastiskt bemötande! Vi har aldrig upplevt detta någon annanstans.
Från årskurs sex går barnen här i
klasser med tjejer och killar för sig.
De får inte ens prata med varandra
eller träffas under skoltid. Om de
går över till andra sidan - till pojkarna så blir det tillsägning. Alla
följer reglerna och det är klart att
vi tycker att det är märkligt att inte
ha blandade klasser. Anledningen
till dessa strikta regler är att större
delen av eleverna är muslimer
från mellanöstern och Förenade
Arabemiraten. Julia är ensam om
att vara från Europa, hon har en
tjejkompis från USA i klassen men
de övriga kommer från Förenade
Arabemiraten, Jordanien, Egypten,
Pakistan, Indien m.m. Alla tjejer
täcker sitt hår i Julias klass förutom
fem elever. I Saras klass finns fler
européer. Men båda tjejerna trivs
bra och blir bra bemötta.
Julia kommer dock att byta till
en annan amerikansk skola som
påminner om Moskvas AAS nu i
augusti. Där finns t.ex. bättre bildlektioner och de har fler sporter att
välja på. Dessutom ser hon fram
emot att gå i en klass med både
flickor och pojkar.
Hur ser en vanlig dag ut för dig
och familjen?
Det är vardag som på vilket annat
ställe som helst. På morgonen blir
det hundpromenad utmed en havsvik. Vår hund, Mira jagar krabbor
så fort det ges tillfälle. En morgon
fann vi t.ex. en stor sköldpadda i
den låga vegetationen. Här finns
många härliga naturupplevelser,
ett rikt fågelliv, ca 200 öar, många
mangrove-träd m.m.
Efter hundpromenaden skjutsar jag
tjejerna till skolan. Därefter tränar
jag “Bootcamp 2” ca. 3 ggr/veckan.
Ibland åker jag på utflykt eller träff
med SWEA. En gång per vecka går
jag på arabisk konversationskurs.
Jag är också engagerad i
föräldraföreningen på skolan, vi
har ofta möten och planerar olika
aktiviteter. Här trivs jag väldigt bra
bland kvinnor från hela världen,
men vi har även flera även många
emirater i gruppen. Det är så fantastiskt att få lära känna de som bor
här.
Hur bor ni?
Vi bor i ett bostadsområde som heter Mangrove Village med ca 300
radhus. Vårt hus har fyra sovrum,
vardagsrum/matrum och kök. Här
finns en gemensam pool med restaurang och en strand nere vid
havet. Många träningsmöjligheter
som t.ex. Boot camp, Pilates, Yoga
eller styrketräning. Till centrala
Abu Dhabi tar det oss ca 20 min.
Trafiken är lugn och går inte att
jämföra med Moskva. Här vet man
när man kommer fram.
Vilka fördelar respektive nackdelar ser du med att bo utomlands?
En stor fördel är att man lär känna
nya människor och kulturer! Men
man tappar allt lite kontakt med de
därhemma och dessutom undrar
man ju alltid om utlandslivet är rätt för barnen.
När de flyttar så tappar
de kompisar men får nya
kompisar. Ja, det får man
väl se i efterhand om det
var rätt.
na strand - en fin naturstrand med
strandväxtlighet och sanddynor.
Härligt att promenera flera kilometrar. På Saadiyat finns flera fina
Spa hotell med fantastiska stränder!
Cykla längs efter hela Cornichen
- strandpromenaden nere vid centrum. Man kan börja vid ena änden
och cykla hela vägen upp till fiskmarknaden och frukt och grönsaksmarknaden och tillbaka. Besök
gärna gata 5 och 7 där det finns affärer med produkter från Pakistan
- tyger, klänningar, skräddare m.m.
Gå till shoppingcentret om du gillar
affärer. Rean där är bäst - ofta 70
%. Spela golf, här finns fantastiska
golfbanor - även om jag hoppar
över det.
Här finns massor av restauranger
med all världens kök. Gott gott!
Falksjukhuset där falkfåglar tas
om hand, ökensafari med allt vad
det innebär är ett måste - åka över
sanddynor, kamelbesök, åka bräda
nerför en hög sanddyna, buffémat,
magdans, hennamålning... Det rekommenderas och är mycket trevligt.
Vi gör utflykter med goda vänner barbecue ute i öknen - vi tänder en
brasa och tittar på stjärnorna.
Här finns också ett helt nyöppnat badland, Yas Waterworld och
barnen bör inte missa nöjesområdet
Ferrari World med attraktioner inomhus.
När är det bäst att besöka Abu Dhabi som
turist?
Undvik hettan och fuktigheten som kommer i
slutet av maj och varar
till slutet av septemberoktober. Den behagligaste tiden är november
till mars.
Vad finns det att se?
Runt Abu Dhabi finns ca
200 öar och många av
dessa har mangrov-träsk
där det är populärt att åka
kajak. Bada gärna ute på
Saadiyat Islands allmän-
17
Du har varit mycket i Dubai. Vad
är skillnaden mellan Dubai och
Abu Dhabi? Vad rekommenderar du? Besöka båda?
Något som Abu Dhabi saknar
är en gammal souk. Dubai är en
långsträckt stad, och mycket mer
exploaterat än Abu Dhabi. Dubai har många häftiga byggnader,
Burj Khalifa m.fl., stora shoppingcenter, floden med båtarna över
till souken. Dubai är ett måste om
man reser till Förenade Arabemiraten men som jag nämnt finns det
så mycket att göra i Abu Dhabi, så
jag rekommenderar att besöka båda
och det tar ca 1,5 timma med bil
mellan ställena.
Finns det många svenskar i Abu
Dhabi?
I Abu Dhabi förra året hade vi ca
50 medlemmar i SWEA.
Hur fungerar SWEA i Abu
Dhabi?
SWEA Abu Dhabi är en undergrupp till SWEA Dubai. Så vi har
ingen egen styrelse, utan vi
ordnar aktiviteter för våra
SWEA-tjejer. Vi
har en programgrupp som träffas varje månad
och
planerar
och ordnar aktiviteter.
Hur
länge
tänker ni stanna och vart
bar det av nästa gång?
Vi planerar att
stanna tre läsår
och tanken är
att
återvända
hem till Sverige
efter de här tre
åren men framtiden får utvisa
hur det blir.
Abu Dhabi är ett emirat på Arabiska halvöns östra kust. Det har
1 559 000 invånare (2008) och är
det till ytan, 73 060 km², största
emiratet i Förenade arabemiraten. Det är det sydligaste av
emiraten i Förenade arabemiraten och gränsar till Saudiarabien i sydost, Oman i väst samt
emiraten Dubai och Sharjah i
norr. Emiratets huvudstad Abu Dhabi är också huvudstad för
landet. Emiratet består huvudsakligen av ökenlandskap.
Efter att petroleum upptäcktes 1958 har traditionella näringar
som pärlfiske och nomadverksamhet ersatts av petroleumrelaterad verksamhet, och intäkter från denna näring har gjort
emiratet till en av världens rikaste stater. Abu Dhabi är vidare ett
regionalt handelscentrum och ett internationellt finanscentrum,
bland annat baserat på avancerad telekommunikation.
Abu Dhabi gick 1971 samman med
sex andra emirat och bildade federationen Förenade arabemiraten. Som
den största och rikaste delen av federationen bidrar Abu Dhabi med merparten av statsbudgeten.
Katerina Cronstedt
SWEA medlem
Managing Director
Katerina Hotels
Bo hos
oss i
Moskva!
från
Hotell Katerina City
3 500*
rub/natt
centrala Moskva, m.Paveletskaya
från
Hotell Katerina Park
södra Moskva, m.Prazhskaya
Boka till exklusiva SWEA priser*!
*Gäller i mån av tillgång.
+7 (495) 795 24 44
[email protected]
non-smo
kin
g
w w w. k a t e r i n a h o t e l s . c o m
100
%
Bokning:
2 500*
rub/natt
EF
lär
ryssarna
engelska
Med över 400 skolor över hela världen är EF en av världens största utbildningsföretag. Cecilia har
träffat Kent Jonsson, VD för EF i Ryssland som berättar om deras verksamhet här och vad samarbetet med OS-kommittén kan innebära för EFs framtid här i Ryssland.
Cecilia som alltid har varit språkintresserad tycker att EF Education First låter som ett intressant
företag att jobba på och ville därför gärna prata med Kent Jonsson. Speciellt intressant är EF nu
inför OS i Sochi, där EF är en av sponsorerna.
Av Cecila Wettstam
EF i Ryssland
EF startade bolag i Ryssland 1994,
man började dock sälja här redan
på 80-talet, till en början genom ett
agentnätverk. Det är en styrka för
EF att vara på plats och att vi jobbar med utbildning som är en viktig
del av samhället, menar Kent.
Man utbildar bl a Aeroflots kabinpersonal och RGD:s tågpersonal
(RGD = Rysslands statsägda järnvägsbolag). Kent menar att han
märker själv att utbildningen har
gett resultat då han träffat på många
inom dessa serviceyrken som pratar mycket bra engelska.
I Ryssland heter företaget
EF English First, detsamma
gäller i Kina och Indonesien och
orsaken till det är att man i dessa
länder startat upp verksamhet där
man utbildar lokalt i engelska, dvs
man har lokala engelska skolor där.
EF Education First är det globala
varumärket.
EF i Ryssland erbjuder språkutbildning i 7 språk, men ryssar läser
mest engelska och ofta utomlands,
i bl a Cambridge, Oxford, London,
20
Boston och New York.
I Ryssland finns följande affärsområden:
• Study abroad-program,
det vill säga språkkurser utomlands, där EF har många tusentals
elever per år som studerar engelska,
tyska, spanska, franska, italienska,
mandarin och japanska.
• Corporate language learning
solutions
som riktar sig till företag och även
utbildar lärare i engelska. Här är
många av kunderna mycket stora
företag som t ex Gazprom och
Sberbank. Där är engelskaundervisningen en del av utvecklingen
av högre chefer.
• Lokala språkskolor
det är dessa EF är mest kända för
i Ryssland och det finns 40 sådana
i i landet: 25 i Moskva, 6 i St Petersburg och övriga i andra delar av
Ryssland.
• Online-komponent
I alla kurserna finns också en
”online”-komponent, det vill säga
eleverna gör viss del av utbildningen via Internet.
Inom EF, men inte i Ryssland,
finns även EF Educational Tours
som jobbar med studentresande,
samt Hult Business School som är
den största affärsskolan i världen
och finns i Boston, San Fransisco,
London, Shanghai, Sao Paulo och
Dubai. När det gäller den senare
tittar man för närvarande även på
Moskva som möjlig plats.
EF har en segmenterad marknad
och för studier utomlands finns följande program:
Sommarkurser - för ungdomar
7-16 år avser språkresa utomlands i
en grupp med en erfaren EF-ledare.
Du lär dig språk och träffar nya
vänner från hela världen.
International Academy - gymnasiestudier vid en av EFs privatskolor i Storbritanien eller USA.
För akademiker 16-24 år - kombinera språk och akademiska
studier utomlands. Ta en språkexamen och skaffa internationell arbetslivserfarenhet. Välj mellan 7 språk
och 41 destinationer. Kursstart varje måndag.
Young Professional-programmet
- riktar sig till företagsmarknaden
för personer äldre än 25 år.
OS i Sochi 2014 och andra
samarbeten
EF har ett samarbete med organisationskommittén för OS i Sochi.
Man har utbildat ca 70.000 personer under 2 år inför Sochi-OS. Där
ingår volontärer, anställda i organisationskommittén och personer
som jobbar inom turism- och servicesektorn i Sochi. Volontärerna
kommer från 26 olika universitet i
Ryssland. EF har deltagit i urvalsprocessen av volontärer genom att
testa 80.000 personer på deras engelskakunskaper, som redan från
början måste ligga på en relativt
hög nivå för att de skulle kunna bli
antagna som volontärer.
Samarbetet mellan EF och OSorganisationen innebär bl a också
att Eddie och Alex Hult från ägarfamiljen, samt även Kent Jonsson,
springer med OS-facklan under
hösten 2013 – en spännande och
unik upplevelse!
Partnerskapet med OS i Sochi har,
enligt Kent öppnat upp mycket när
det gäller möjligheter till andra af-
färer. EF har t ex fått tillgång till
utbildnings- och sportministern i
Ryssland och EFs roll är att visa
hur de kan understödja engelskaundervisningen i Ryssland. Bland
annat utbildar EF engelskalärare,
som i sin tur utbildar andra lärare
och på detta sätt ökar engelskakunskaperna inom landet.
Ett samarbete med utbildningsministeriet i Tatarstan har lett till utbildning i engelska av mer än
3000 lärare, vilket har höjt engelskanivån betydande.
EF har i Ryssland även samarbetat
med Universiaden i Kazan där man
utbildade 5000 volontärer.
Möjligheter för EF i
Ryssland
Kent menar att det finns mycket
att göra inom utbildning här, t ex
så finns det en plan på att det från
2020 ska införas obligatoriska engelskatester för de som vill studera
på universitet i Ryssland. Det läggs
mycket pengar på engelskautbildning ute i regionerna och det finns
många stipendier att söka för att
studera utomlands. För många
välutbildade i Ryssland ingår det i
uppfostran att deras barn ska åka
på språkresa. Många medelklassfamiljer sätter sina barn på internationella skolor.
EFs ägare, familjen Hult, är mycket
positiva till Ryssland som marknad
för företagets tjänster och det finns
planer för expansion här. Man ser
en ljus framtid: stor marknad, stort
land och EF finns representerat i
alla stora städer i Ryssland, på mer
än 200 platser.
Ryssar i allmänhet, som kommer
till EF för att förbättra sin engelska,
är mycket bra på grammatik och
den tekniska delen när det gäller
språket, men de behöver utveckla
förmågan att kommunicera/prata
på engelska. Användningen av Internet ökar kunskapen i engelska
och driver utvecklingen framåt.
Kent menar att många ryssar är
bra på engelska nu och han tror att
nästa generation kommer att vara
tvåspråkig.
Kent är stolt över att några av de
bästa studenterna inom EF är ryssar. EFs bästa student i New York är
en ryska som har fått ett stipendium
som täcker studier och uppehälle
på ett amerikanskt universitet. På
samma skola har EF en rysk kille
från Yashkar Ola som är en mycket
duktig tekniker och kommer att
fortsätta sin ingenjörsutbildning på
MIT i Boston.
Utmaningar
En av de största utmaningarna
för EF i Ryssland är att det tar
så lång tid att bygga nya skolor.
Det tar ca 4-6 månader i Ryssland medan det i Kina kan gå på
1-2 månader. När man har hittat
en lämplig lokal ska den anpassas enligt EF:s krav och det krävs
olika tillstånd från t ex brandmyndigheten, hälsomyndigheten
och utbildningsministeriet för att
få godkännanden – det är mycket
myndighetsbyråkrati.
Eddie Hult för EF med OSfacklan i St Petersburg.
När det gäller lokaler prioriterar EF
lokaler inom Garden Ring i Moskva. Man satsar på mycket bra lägen,
nära metrostationer, för att det ska
vara enkelt för studenter att ta sig
dit.
21
Marknadsföring
EF i Ryssland distribuerar mer än
en miljon broschyrer per år för att
göra reklam för sina olika kurser
och program. Man gör också mycket reklam utomhus och i tunnelbanan men satsar även mycket på
reklam online, t ex på Facebook,
Vkontakte (rysk motsvarighet till
Facebook, reds anm). EF jobbar
också med Yandex, Google och andra regionala viktiga portaler samt
med olika förlag.
Många börjar gå kurser hos EF som
barn och fortsätter sedan med kurser lämpliga för sin ålder och ökande
kunskap, även när de blir vuxna.
Ryssland är den marknad som har
flest återkommande kunder inom
EF-världen.
Hur är det att göra affärer i
Ryssland? Skillnader jämfört
med andra länder du jobbat i?
I Ryssland styrs många affärer
”top-down”. Man börjar att ”bear-
22
beta” högsta chefen eller t ex guvernören för att sedan komma längre ner i hierarkin. Men sättet att
marknadsföra sig och hur man når
ut till kunderna är likadant för EF i
Ryssland som i övriga länder.
Sao Paolo och Toronto, där Kent
också har jobbat, är mer multikulturella städer, där finns människor
från hela världen. I Moskva är det
mer homogent, här finns mest människor från Rysslands olika delar,
övriga CIS och en florerande ”expat community”.
Om Kent Jonsson
Kent har jobbat totalt 11 år inom
EF, i två omgångar. Han började
på EF i Madrid 1991, på ekonomiavdelningen, därefter flyttade han
till Boston och EF:s huvudkontor.
Sen blev det Sao Paolo, Brasilien,
där Kent var regional ekonomichef
för EF i Sydamerika. Efter flera år
på Cision och KPMG återvände
Kent till EF och Sao Paolo 2008
och bor nu med sin familj i Moskva
sedan 2010.
I Moskva är Kent COO – Chief
Operating Officer och VD för EFs
dotterbolag i Ryssland, med ansvar för affärsenheten EF International Language Centers som riktar sig till kunder som vill studera
utomlands. Kent läste ekonomi på
Växjös universitet och har även
studerat på Witworth university i
USA, pluggat spanska i Spanien
och arbetat för Cision i Tyskland
och Kanada. Totalt har han bott 20
år utomlands.
Kent och hans familj trivs jättebra
i Moskva och har inga planer på att
flytta härifrån utan vill gärna vara
kvar länge.
Familjen har ett hus i Stockholm
och en lägenhet i Sao Paolo, varifrån Kents fru kommer. Det är
viktigt för dem att ha dessa två
fasta punkter. De åker minst en
gång per år till Sao Paolo och flera
gånger till Sverige för att ibland
byta miljö.
På fritiden gillar Kent att idrotta,
han springer 4 ggr/vecka, han tycker också om att resa med familjen
i Moskva med omnejd. Genom
jobbet har han också fått möjlighet
att se hela Ryssland, ända bort till
Sachalin. Familjen tycker också
om att umgås med vänner och Kent
berättar att de även har flera ryska
vänner, vilket kanske inte alltid är
fallet när man kommer som expat
till Moskva.
Så till våra obligatoriska frågor:
Vilken är Kents favoritrestaurang och favoritplats i Moskva?
När det gäller restaurang tycker
Kent om Sixty, mycket för att det
är kul att sitta högt upp och ha
en sådan utsikt, men även för att
miljön är trevlig.
En söndag tillbringar han gärna på
cykel i Gorkijparken och utmed
floden från Gorkijparken bort mot
Sparrow Hill. Men överhuvudtaget menar Kent att det ju finns ett
fantastiskt utbud i Moskva när det
gäller kultur, evenemang, restauranger och sport.
Vad är då Kents erfarenheter när
det gäller SWEA?
“Jag träffade SWEA-medlemmar
första gången på en kräftskiva i
Boston. Det var vansinnigt kul
och skivan har etsat sig fast i minnet för jag träffade många roliga
och trevliga vänner där. Detta är
också fallet i Moskva. SWEA är ett
starkt och viktigt nätverk och betyder mycket för både mig och min
fru Claudia när det gäller att knyta
kontakter, träffa vänner och hålla
sig a’jour med vad som händer på
den svenska hemmaplan.”
Fakta - EF Academy
Fakta EF – Education First
Företaget är privatägt och ägs
av familjen Hult. Det grundades
1965 av Bertil Hult på principen att kulturellt utbyte var
ett överlägset sätt att studera
ett språk. Kärnverksamheten
är utbildning och företaget
består av 16 divisioner som
jobbar med bl a språkkurser,
utbildningsresor, akademiska
examina och kulturella utbytesprogram. EF:s mål är att bryta
ned språkliga, kulturella och
geografiska barriärer och företaget har hjälpt människor från
alla åldrar och nationaliteter att
bli världsmedborgare.
EF har 35.500 anställda i
världen, varav ca 1000 i Ryssland. Inom EF är Ryssland
bland de 10 största marknaderna. EF har 450 skolor i
världen och kontor i mer än 54
länder.
EF Academy är en väg för ungdomar som
vill studera vid de bästa universiteten i
världen. I EF Academy ingår ”A-level”,
som är som ”high school” i Storbrittanien;
IGCSE (International General Certificate
of Secondary Education) är en internationellt använd, specialiserad utbildning
på engelska som bl a förbereder elever
för IB samt just IB (International Baccalaureate). Man har förberedande kurser
för att öka kunskapen i engelska och för
att kunna tillgodogöra sig andra ämnen
på engelska.
Detta är den mest internationella skolan,
där studerar 70 olika nationaliteter.
Inom EF Academy hjälper man också
eleverna att förbereda de dokument som
krävs för ansökan till de aktuella universiteten, samt hjälper dem att välja universitet. 100 % av de som har gått EF Academy och söker till universiteten kommer in.
EF Academy finns i New York, Oxford och
Torbay, England
PROVA
KATERINAS
MATKASSAR!
Från
250 rub
per portion
Matkasse för
2 personer & 4 dagar
2400 P
4 middagar för två
Hemleverans inkluderad
Tillagningstid
25-40 minuter
PROVA IDAG!
+7 916 700-34-91
katerinas.ru
*få 500 rub rabatt på din första order, uppge kod: SWEA
23
Svenska Skolan i Moskva
i fokus
Karolina och Christian Borg
Så kom de till slut – våra kollegor
ute i Europa. Svenska Skolan i
Moskva var detta år värdar för en av
årets mest omfattande och viktiga
lärarkonferens som arrangeras ute
i Europa, i alla fall sett utifrån det
svenska utbildnings- och skolväsendet. Varje år arrangeras det en
nätverksträff där svenska skolor i
Europa träffas för att fortbilda sig
och dela med sig av sin erfarenhet
och kunskap.
Vi på Svenska Skolan i Moskva
hade svettats av många planeringstimmar, känt pressen på att finna
bra föreläsare och hotell, haft logistiska funderingar och trixat ihop
all mat och förnödenheter. Men
det var ingenting mot den spänning och förväntan som fanns hos
våra gäster. Många kom inte bara
med sina kläder i bagaget utan även
massor av tankar och frågor kring
Ryssland och Moskva. Hur är det
egentligen att bo i detta land och
hur inskränkta är våra liv här? Ja,
att en gäst blev av med sitt pass, en
annan gästs resväska försvann, massor av visumproblem och tung trafik
från flygplatsen gjorde ju inte att
frågorna blev färre. Men de flesta
frågor blev besvarade redan på torsdagkvällens välkomstceremoni på
hotell Radisson Slavyanskaya.
På fredag morgon var det dags att
mötas upp på skolan. Nu skulle vi
äntligen komma igång med konferensens egentliga innehåll och syfte
– med teman som bl.a. entreprenörskap i skolan, kulturmöten inom
och utom skolsystemet, det svenska
skolsystemet i ett internationellt
perspektiv, erfarenhetsutbyte och
språk- och ämnesintegration. 24
Inledningsvis var våra gäster spända
på det ryska språket. Vår rysklärare
Valja och vår blivande förskollärare
Astrid tog vara på denna nyfikenhet
och gav våra kursdeltagare många
nyttiga språkuttryck som är användbara i Ryssland. Uttrycken anammades fort och efter lördagkvällens vodkaintag var det många som
unisont sade ”Oj vad skönt vi sitter
här”, horoshó sidím! Uttrycket ”fy
fasiken”, som används bland annat
vid probka (rysk bilkö), kom också
väl till pass under helgen.
Efter skolbesök hos våra grannar
där den japanska och den italienska skolan berättade om sina skolsystem, samt Masjas fängslande
föreläsning av hur ryska skolan fungerar utifrån ett föräldraperspektiv,
var det dags för en högtravande
föreläsning från allas vår gemensamma chef – skolverket. Per-Olov
Ottosson berättade det senaste från
skolverket och det svenska skolsystemet i ett internationellt perspektiv.
Förskollärarna fick chansen att besöka en rysk förskola. Det var en
spännande upplevelse. Vi gick därifrån inspirerade av deras tematiska
arbetssätt och konstnärliga skapande.
Eftermiddagen och kvällen ägnades
åt läs- och skrivmetoden Kiwi, Annikas Nilssons egenproducerade
läromedel ”Hugosimen” samt ambassadbesök hos vår ambassadör
Veronika Bard Bringéus. Hos Veronika fick vi bekanta oss med
ambassadens arbete och vi fick en
inblick i ambassadörens positiva
inställning till den svenska skolan.
Den sista ”riktiga” konferensdagen
blev precis så bra vi hade hoppats.
Sveriges mest kända antropolog
och etnolog Gillis Herlitz, vars
expertområde är mänskliga relationer och beteenden, berörde oss
alla med sina träffsäkra, roliga och
målande beskrivningar kulturmöten
och utlandssvensk mentalitet. Han
gjorde oss också än mer medvetna
om vilken situation våra föräldrar
och elever befinner sig i när man
lämnar sitt hemland och kommer
till ett annat land och problematik
som kan uppstå kring detta.
Lördagen innehöll också föreläsning om det viktiga entreprenörskapet i skolan. Skolverket trycker
hårt på detta i sin nya läroplan och
Svenska Skolan i Moskva är långt
kommen även där. Det visade sig
inte minst då personal från skolan
höll i föreläsningen. Som alltid när man besöker ett
nytt land vill man gärna titta på
lite sevärdheter också. De flesta
kursdeltagare hade möjlighet till
sightseeing under söndagen genom
diverse valbara aktiviteter. Att träffas i detta forum, som vi
lärare ute i Europaskolorna gör en
gång per år, är mycket viktigt och
utvecklar oss i det pedagogiska arbetet men skapar också en trygghet
i den situation vi befinner oss i. En
situation som skiljer sig från den
svenska skolan hemma i Sverige.
Det var mycket nöjda deltagare som
tog farväl till Moskva. Med sig hem
hade de ny kunskap, ny erfarenhet
och snart dammiga souvenirer. Personerna med borttappad väska och
pass, då? Ja det ordnade sig och de
insåg att allt löser sig, även i Moskva – om man har goda kontakter.





















Vill du veta mera om oss, besök vår hemsida

Vi studerar
svenska på
RGGU i Moskva
The Russian State University for the Humanities
På RGGU jobbar Swean Lena Nordström som lärare och vi frågade henne om hennes elever skulle
kunna skriva något om universitet i Ryssland. Det blev ett trevligt urval av olika aspekter på studietiden vid framför allt RGGU.
Elever från RGGU
Rysk-svenska studiecentret på RGGU
Rysk-svenska studiecentret grundades på RGGU 1996.
Under dessa 17 år har centret lyckats göra många saker, bland annat publicera mer än 10 monografier om
Sveriges historia och kultur och utbilda kvalificerade
specialister inom olika områden, som historia, filologi,
översättning och internationella relationer.
De studenter som väljer svenska som främmande språk
har lektioner på svenska centret, vilket man kan betrakta som en liten svensk ö här på RGGU. Studenterna
får möjlighet att skapa sig en mångfasetterad bild av
Sverige genom att inte bara studera språket utan också
lyssna på föreläsningar om Sveriges politiska system,
historia, kultur, geografi och andra intressanta aspekter
av landet. Det är viktigt att dessa föreläsningar inte
bara är på ryska, utan också på svenska. Detta skulle
vara omöjlig utan de mycket professionella och kunniga lärarna. Dessutom har studenterna möjlighet att
besöka Sverige under sin studieperiod, genom stipendier som man kan söka från Svenska institutet och tack
vare centrets internationella kontakter och samarbete
med Uppsala universitet.
På svenska centret bjuder man också in många gäster
från Sverige; politiker, forskare, författare och konstnärer. Centret har även mycket täta kontakter med
svenska ambassaden. Allt detta skulle vara omöjligt
utan det hårda arbete som utförs av centrets direktör
Tamara Torstendahl-Salycheva.
Centret anordnar dessutom olika aktiviteter, bland annat Luciafirande, bokpresentationer och konferenser.
Varje år anordnas även en arbetsmarknadsdag för
RGGU:s alla studenter, med representanter från en
mängd svenska företag med verksamhet i Ryssland.
Alla som är intresserade av Sverige och Sveriges kultur är hjärtligt välkomna till Svenska studiecentret på
RGGU!
Alyona Korochina och Lili Razmadze
26
Antagning till ryska universitet
För att bli student vid ryska statliga universitet behöver
man veta följande:
•
För att kunna delta i den så kallade antagningstävlingen behöver man skicka sina skolbetyg och
eventuella resultat från det statliga studentprovet tillsammans med ansökan till det universitetet man vill
komma in på.
•
Man får ansöka till maximalt tre program på
fem olika universitet.
•
De som inte har skrivit det statliga studentprovet i de ämnen som krävs för behörighet måste
skriva det prov som universitetet ger.
•
Har man vunnit en ämnesolympiad som universitetet genomfört, slipper man delta i antagningstävling och blir antagen direkt. Ämnesolympiaden är
en slags tävling, i ett enskilt ämne, där de högsta resultaten kan ge en gratis universitetsplats.
•
Har man något funktionshinder som försvårar
för en att skriva proven meddelar man det till antagningskommissionen så att de kan anpassas individuellt.
•
Varje universitet bestämmer vilket antal
poäng på varje prov som ger behörighet till varje enskilt studieprogram. Har man tillräckligt höga poäng
på proven, får man sedan vänta tills listor med de antagnas namn kommer ut. De brukar komma i slutet av
juli. Den ansökande meddelas alltså inte personligen,
utan man måste själv kontrollera om man finns med på
listan.
•
Det finns förstås ett rankningssystem. Har
man ett funktionshinder eller är man till exempel
föräldralös hamnar ens namn längre upp på listan.
•
Det finns två tidsperioder för antagning. De
kallas för “vågor”. Blir man inte antagen under den
första vågen, och det fortfarande finns platser kvar, har
man möjlighet att bli antagen under den andra vågen.
Anastasiya Lavrentyeva
Internationella relationer
Jag heter Anna och jag studerar internationella relationer på RGGU. Min specialitet är Sverige. Det betyder att jag inte bara
studerar det svenska språket utan också
Sveriges historia, geografi, konst, seder och
bruk, politiska historia, näringsliv osv. En
av de mest intressanta kurserna var en om
det sociala och ekonomiska läget i Sverige.
Jag och mina kamrater lärde oss varför svenskarna är så miljömedvetna, toleranta och
lite slutna. Det var intressant att få veta mer
om de karaktärsdrag som är typiska för de
människor vars språk vi läser.
En annan intressant kurs handlade om Sveriges samtidshistoria, där vi läste om de svenska folkrörelserna, de politiska partierna och
de viktigaste händelserna i landet under de
senaste hundra år.
Nu har vi studerat svenska i knappt 4,5 år
och jag tror att vi har fått ganska breda kun- RGGUs studenter fr. vänster Anastasia Lukyanova, Alyona Korochina,
skaper om Sverige, men vi vill alltid lära Viktor Petrov, Lili Razmadze, Dasha Systerova, Anastasiya Lavrentyeva
oss mer!
Anna Kosinova
Framtiden
I år avslutar vi våra studier vid universitetet, men det
är fortfarande svårt att säga något bestämt om vad vi
kommer att göra i framtiden. Troligtvis ska vi fortsätta
studera utomlands och sedan kanske arbeta för humanitära organisationer som Röda Korset eller den internationella flyktingorganisationen. Vi tror att sådant
arbete är både viktigt och nyttigt för samhället.
Självklart behöver man erfarenhet för det, så i mars
kommer vi att ansöka om ett tvåårigt volontärprogram
i Angola, som organiseras från Danmark. Det är ett
arbete som instruktör i arbetet med barn och tonåringar som har det svårt. Vi är mycket entusiastiska över
denna idé! Vi är unga, vi har kraft och energi, och vi
är ännu inte bundna av någon familj. Rörlighet och
vår vilja att kämpa för en idé är våra fördelar. Om vi
lyckas, och vi ska lyckas, kommer det att vara en stor
livserfarenhet som blir till nytta i framtiden. Livet är ju
alltid den bästa läraren.
Anastasia Lukyanova och Dasha Systerova
Men, det finns också studenter här på centret som har
andra vägar i tankarna. Kanske kommer deras framtida yrke inte att ha anknytning till Sverige, men de
kommer ändå att fortsätta lära sig och förbättra sina
kunskaper i svenska, för att använda om och när de
behövs. Vi är alla olika, men vår kärlek till Sverige
förenar oss.
Viktor Petrov
Faktaruta:
RGGU, Ryska Statliga Humanistiska Universitetet,
www.rggu.com. Här ges kurser i flertalet språk, journalistisk, historia etc.
Svenskcentret vid RGGU - undervisning och forskning i svenska språket, svensk historia och kultur. Man
har ett särskilt förhållande till Uppsala Universitet dit
studenterna erbjuds kurser och studier.
www.sweden.rsuh.ru/section.html?id=9878.
27
SWEAs världsmöte
i Bologna
SWEAs världsmöte hölls i år i Bologna 3-6 oktober. Hela 400
SWEA-medelmmar flög in från hela världen för att delta i detta
femte världsmöte, arrangerat av SWEA International tillsammans med Rimini som värdavdelning. Tidigare världsmöten
har hållits i New Orleans, Amsterdam, Washington och Kuala
Lumpur och nästa gång, 2015, blir det i USA, Scottsdale/Phoenix i Arizona dit alla 7 000 SWEA-medlemmarna blir inbjudna. Anna Karin och Cecilia
Nu till den smakrika berättelsen från Bologna
av
Anna Gustafson Bril
SWEAs Världsmöte i Bologna som
hölls 3-6 oktober gav mersmak. Då
menar jag inte bara hur kul det vara
att träffa alla SWEA-medlemmar,
konferera om kommunikation inom
SWEA, promenera runt i italienskt vackra och historiska Bologna
m.m. vilket det naturligtvis var, nej
jag menar de härliga utflykterna där
vi bl.a. fick chansen att både uppleva men också smaka på Bolognas
rika matkultur - äkta pasta bolognese (ja, den kommer därifrån) men
också supergod Parmaskinka, s.k.
Prosciutto di Parma och den fantastiska parmesanosten, Parmigiano
Reggiano - man lever ett bra tag
på dessa världsberömda smaker,
mmmm....
Staden Bologna
Staden Bologna är gammal och
själva namnet har sitt ursprung från
flera olika epoker, både från etruskisk och keltisk tid. Namnet betyder
delvis bona på latin, dvs. god och
tydligen la romarna till bona omnia
dvs allt är gott på denna plats, vilket
vi kunde instämma i, speciellt när
det gäller den världsberömda matproduktionen. Landskapet som
Bologna ingår i, Emilia-Romagna
är världskänt för sina många jordbruksprodukter, parmaskinkan,
parmesanosten,
balsamvinäger,
mortadella m.m. Men runt staden
finns också bilfabrikanter såsom
Ferrari, Maserati, Lamborghini,
Ducati m.fl. Maserati har förresten
lånat sitt gaffel-emblem från Neptunus-statyn på stadens torg. Allt
detta sammantaget gör regionen till
28
Italiens tredje rikaste när det gäller
BNP.
Tidigare fanns här precis som i
Venedig kanaler, men de flesta
har torkat bort och numer finns
bara någon enstaka kvar. Fram till
1900-talet var staden “siden-huvudstaden” i Italien dvs den största handeln med siden skedde här.
Moussolini är född i Bologna och
Italiens kommunistparti grundades
i här. Man har två skyddshelgon,
St Peter och St Petronius varav den
senare firades just helgen under
vårt världsmöte. Den helige Petronius var biskop i staden under
400-talet och är dess skyddshelgon.
Den kände påven Gregorius, upphovsmannen till vår kalender, den
gregoriska, som var påve i slutet
av 1500-talet föddes i Bologna och
sitter staty på stadshuset vid Piazza
Maggiore, stortorget i Bologna.
Bologna-universitetet är ett av
Italiens mest betydande och dessutom ett av världens äldsta (grundades 1088 ) och har ca 100 000
studenter, några av vilka vi såg på
stan med lagerkransar på huvudena
symboliserande att de tagit examen.
Bologna med guidad tur.
Utflykt med provsmakning av prosciutto crudo och
italienska läckerheter på en marknad.
Fredagen - utflyktsdag
En av utflykterna som jag deltog i
utgjorde ett besök i historiska Parma, ca 1,5 timma från Bologna ute
på Po-slätten. Detta område är ett
av Italiens viktigaste jordbruksområden och här växer allt från körsbär, aprikoser, kiwi, äpplen m.m.
Men man har även stor uppfödning
av boskap som dessvärre inte får SWEA Internationals web-kommitteé sammanträder och
ett kärt återseende - Maria Spörri och Anna Gustafson Bril.
beta fritt utomhus som våra svenska
kossor utan de lever sina liv inomhus, tydligen för att skinkorna annars blir sega. Just denna producent
av parma-skinka som vi besökte
producerar 300 skinkor per vecka.
Processen är omgärdad av stor kontroll och endast skinka från grisar
uppfödda i regionen kontrollerade
och stämplade får kallas för parmaskinka. Skinkorna som förlorar ca
70% av sin vikt under året som den
hänger för att torka är helt naturligt
framställda och den enda ingrediensen är salt. 70% av alla de 10
miljoner skinkor som produceras
i Italien årligen äts av italienarna
själva, resten exporteras över hela
världen.
Direkt efter besöket där vi lärde oss
allt om uppkomsten av prosciutto
crudo, dvs. den lufttorkade skinkan
åkte vi vidare till ett mejeri för att
få se produktionen av parmesanost,
parmigiano på italienska. “Vårt”
mejeri tar emot ca 1000 liter mjölk
varje dag, morgon och kväll som
värms upp och därefter tillsätts ostlöpe vilket gör att mjölken koagulerar till ostmassa. Denna placeras
därefter i linnedukar i runda formar
som sedan vänds varje timma under ett dygn. Efter den sista vändingen tas linnetyget bort och ostarna
placeras i rostfria runda formar som
sänks ned i stora bassänger med
saltat vatten. Här ligger de under 20
dygn för att suga åt sig salt. Efter
detta tas de upp och lagras under ett
år i stora salar. Man är mycket noga
med renligheten så ostarna tvättas
en gång per vecka på utsidan och
dessutom för att de ska få korrekt
stämpel så kommer en oberoende
kontrollant och knackar på ostarna
för att kolla att de verkligen håller
hög kvalitet. Parmigiano reggiano
som är den bästa sorten förvaras
bäst i plastpåse hemma i kylskåpet
och håller då i ca 1 1/2 månad.
SWEAs världsmöte
På lördagen var det så dags för
SWEAs världsmöte. Detta var
SWEAs femte världsmöte, de tidigare som organiserats vartannat
år har hållits i New Orleans, Amsterdam, Washington och Kuala
Lumpur. Hela 400 SWEA-medlemmar hade i år rest till Bologna
för att delta.
Margaret Sikkens Ahlquist, SWEAs
internationella ordförande hälsade
oss alla välkomna och berättade
om mötets tema “Kommunikation
i dåtid, nutid och framtid”. 34 år
har organisationen redan hunnit
bli och det är extra roligt att vi är
så globala med 7000 medlemmar i
73 avdelningar i 33 länder. Vi kan
också vara stolta över att vi som
svensktalande kvinnor har en helt
unik och välorganiserad organisation över landsgränserna.
Agneta Nilsson, SWEAs grundare,
berättade historien om hur det hela
startade hemma i hennes garage i
Manhattan Beach, Californien där
hon som flygvärdinna bodde på
den tiden tillsammans med sin man
Gunnar som även han arbetade på
SAS. Det är alltid inspirerande att
höra på fantastiska och företagsamma Agneta som berättar om allt hon
varit med om. Vi fick också lyssna
till Anita Kaspar och hennes
intressanta funderingar om SWEA
i framtiden. Dessutom medverkade
Åsa-Lena Lööf från den för oss
svenskar så viktiga organisationen, Svenskar i Världen. Agnes
Gudmundson Lidbeck talade för
Svenska Institutets räkning och sist
men inte minst talade Ruth Jacoby
varmt om SWEAs viktiga arbete
utomlands och hur vi hjälper till att
stärka Sverige-bilden.
Därefter var det dags för workshops inom tre olika ämnen; BUS,
Barn Utomlands Svenska Språket
ledd av Monica Bravo Granström,
författare till boken “I love svenska”
om barn som växer upp med svenska
utomlands. Här deltog även Lena
Normen-Younger som driver den
populära facebook-gruppen, SMUL,
Svenska som modersmål utomlands.
I workshoppen med Framtidskommitten ledd av Monica Hallworth
diskuterades en hel massa idéer
och saker som vi vill att SWEA
blir bättre på. Sist men inte minst
ledde Vicki Almstrum en workshop
om kommunikation och då främst
på internet. I den här kommitten är
det full fart och SWEAs nya webplattform lanseras under november
månad till mångas stora glädje - här
har förresten vår ordförande Cecilia
Wettstam varit mycket drivande och
engagerad. En ny facebook-grupp,
SWEA Världen för alla SWEAmedlemmar världen över håller
också på att lanseras där undertecknad är en av initiativtagarna. Syftet
med dessa workshops är att de ska
ge inspiration till de respektive
kommitteerna att arbeta fram
förändringar inom SWEA byggt på
de ideer och feedback vi alla levererade på världsmötet.
Allra sist denna intensiva dag infann sig en paneldiskussion med
alla som ville vara med - det blev
som vanligt i SWEA-sammanhang
livliga, intressanta och roliga diskussioner. Kvällen avslutades med
en galamiddag med efterföljande
dans oss kvinnor emellan - det
händer ofta på SWEA-tillställningar
och är verkligen så kul!
Under den fina middagen på kvällen
delades priset i SWEA-blads-tävlingen ut till SWEA Singapore som
med sin fullspäckade SWEAtidning tog hem förstapriset. Hedersomnämnande för mycket
fina bidrag gick till London,
Moskva (!), Holland och Schweitz.
Grattis alla och oss själva som stod
oss väl i konkurrensen med över 40
SWEA-tidningar från världens alla
hörn!
Ordförande
Cecilia Wettstam tar emot
hederspriset.
Stort tack igen till SWEA Rimini
och den internationella styrelsen som organiserade det fina
Världsmötet i Bologna 2013!
29
swea intervju
”Genom att skydda miljön har man
många fördelar”,
säger Nadezda Maslova, på Naturvårdsverket
i Stockholm. Hon ansvarar för samarbetet av
ekologiska frågor mellan Ryssland och Sverige.
Jag intervjuade henne om livet i Sverige och det
miljösamarbete som finns mellan Ryssland och
Sverige.
Det svensk-ryska
miljösamarbetet
Text Olga Klementieva - Foto Nadezda Maslova
Hur länge du har bott i Sverige
och vad tycker du om svenskarna?
Jag har bott i Sverige i sex år redan.
Det känns som om jag precis har
kommit, men när man säger siffran
är det lång tid. Svenskarna är sympatiska och artiga människor, som
går inte gärna går in i en konflikt.
Alla operativa frågor diskuteras
ofta lugnt och stilla på jobbet. Jag
tycker om det.
Förresten, att vara konflikträdd är
inte alltid positivt. Ibland, om det är
något som inte går framåt eller mycket långsamt, då varken kritiseras
eller diskuteras det varför det till
exempelt blivit så. Min åsikt är att
ibland kan konstruktiv kritik behövas användas. Hur ska man annars
få lära sig och korrigera sina fel?
Vad tycker du om svenska traditioner, principer och vanor?
Finns det något du inte gillar?
Jag känner inte till de svenska traditionerna så väl. Det råkar vara
så att jag har mest haft en internationell miljö omkring mig, redan på
den tiden när jag studerade.
30
Jag har till exempel aldrig varit med
om svenska familjenstraditioner,
därför det är svårt att säga något om det. Däremot kan jag berätta
om vanor som jag upplevt dem.
Det första är att i Sverige planeras
allt i god tid. Om det var bestämt
att ett möte ska ta en timme, då tar
det verkligen precis en timme, inte
längre. Man brukar även kolla allas
kalendrar innan man bokar ett möte
eller en middag med vänner så att
det passar för alla. Man träffas inte
“bara så där”.
Vad gör du på fritiden?
Just nu finslipar jag min svenska
på en språkkurs. Jag tränar på gym
och försöker träffa mina kompisar
oftare. Tidigare dansade jag salsa,
men jag har slutat med det. Jag
skulle gärna vilja börja igen. Det
ger mycket positiv energi.
Det finns en hel del diskussioner
om monarkin. Vad tycker du om
det?
Helt lugnt. En gång var jag på
promenad i Haga parken och träffade kronprinsessan Victoria och
hennes make. Jag tror att de var ute
utan vakt. Det var trevligt att se att
de är så öppna och Daniel hälsade
till och med.
Kungafamiljen deltar i många
välgörenhetsorganisationer
och
miljöaktiviteter också, där regeringen inte alltid har tid. Men jag kan
inte bilda någon bestämd uppfattning om monarkin.
Hur länge har du jobbat på
Naturvårdsverket?
Jag har jobbat på Naturvårdsverket
i tre år. Jag började som praktikant,
därefter fick jag nytt kontrakt på 3
månader, sen för ett år, sedan ytterligare på ett halvt år och nu är jag
fastanställd.
På ryska heter Naturvårdsverket
Шведское Агенство по Охране
Окружающей Среды (rysk öv.) och
är en analog till Росприроднадзор
(rysk organisation).
Var har du jobbat innan och hur
det kommer det sig att du har valt
att jobba på Naturvårdsverket?
Jag har jobbat på massor av olika
jobb: som sekreterare, säljassist-
ent, förman för grosshandel, på en
reklambyrå, som lärare i ryska och
så har jag praktiserat på en resebyrå. Arbetet på Naturvårdsverket hade jag inte hade planerat i
förväg, det bara hände. Jag gick på
en språkkurs på arbetsförmedlingen. På kursen fanns en rådgivare
som hjälpte mig att skicka min
CV till lämpliga arbetsplatser (jag
är ekolog i grunden). Min meritförteckning sändes till Alfa Laval
och Naturvårdsverket. Naturvårdsverket erbjöd mig en praktikplats. Jag trivdes med jobbet och
min närmsta kollega har bott sex år
i Murmansk och kan ryska. Vi arbetade i ett bra team.
Vilka utmaningar och problem
har du på jobbet?
Min kollega och jag är ansvariga
för det svensk-rysk samarbetet från
båda håll med ekologiska frågor.
Varenda år har vi ett nytt program
med olika projekt. De omfattar
allt som gäller vatten, klimat, luft,
naturvård och biologisk mångfald.
Därtill representerar vi Sverige i
Barentsrådet och jobbar med det
som kallas ekologiska ”hetsiga
platser”.
Vilka svårigheter uppstår när
man arbetar med Ryssland?
Det är brist på personal inom den
statliga strukturen från ryska sidan.
Åtminstone när det gäller vårt arbetsområde. Man kan få vänta på
svar från ett brev eller förfrågan
många veckor. Det betyder inte att
man inte vill svara från ryska sidan.
Det är snarare så att de helt enkelt
inte alltid har tid på grund av för
mycket av arbete. Därtill finns det
i vårt arbete den politiska aspekten
och vanligtvis är det inte lätt utan
krångligt. Det är inte bara ekologiska frågor och uppgifter man måste
ha kunskap och förståelse om, utan
landet i helhet. Det är alltså ganska
svårt, men vi klarar det.
Det talas om problemet med
övergödning i Östersjön och
planprojekt för samarbete med
åtgärder för att rengöra Finska
viken. Vilka åtgärder används?
Tyvärr, kan jag inte svara på den här
frågan. Jag vet bara att detta projekt
är till för att övervaka, utvärdera
och rapportera om föroreningen av
Östersjön. I Sverige finns det ämbetsverket som svarar för havs- och
vattenresurser. Det ligger i Göteborg och jag vet att de arbetar med
frågor som gäller Östersjön.
Vad är din syn på hur miljön är i
Sverige och i Ryssland idag?
I Sverige är allt bra med miljön.
Man håller naturen i bra skick och
städer är välanpassade för den. Det
viktigaste i Sverige är att man vänjer sig att älska naturen från barndom. Till exempel lär sig barnen
redan på dagis att sopsortera. I
Ryssland vill folk flytta till stora
städer, men i Sverige gör inte alla
det. Många föredrar att bo i de
mindre och lugnare städerna och
man vårdrar naturen med omtanke.
I Sverige är det också vanligt att
cykla både i stora och små städer.
I Ryssland är det mindre vanligt.
Dessutom är miljöfrågor i Sverige
mer prioriterande än i Ryssland.
Vilka skillnader ser du mellan
Ryssland och Sverige inom arbete på att skydda naturen?
Jag tror att det finns en helhetssyn i Sverige och en prioriterande
miljöförståelse. Därtill finns det
en förenklad lagstiftning och bra
tillgång till information. Det ryska
rättsystemet är så stor i volym och
inte alltid begriplig för vanliga
medborgare. Miljöproblem blir mer
relevanta men ändå inte tillräckligt.
Det är svårt att få information och
inte alltid är klart varifrån och av
vem man kan få det. Det är sant att i Sverige man kommit rätt långt och man i Ryssland
håller på för att förbättra och
utveckla skyddet av naturen och
jobbar med miljön. Hur du ser på
det?
Jag har redan delvis svarat på den
här frågan. I Sverige är vissa saker
mycket enklare. Landet är mindre
både till yta och population. Därtill finns inte så många grannländer
som Ryssland har. Det är lättare att
ta kontakt med myndigheter och
mycket enklare att föra dialog med
regeringen. Därför är det lättare
att arbeta. Jag tror att det är delvis
förklarar problemet. Dessutom spelar självklart den miljöinriktade
mentaliteten naturligtvis en stor
roll.
Det är väl känt att svenskarna
sorterar sopor. Vilket råd kan
man ge till ryska folket för att
swea intervju
lära den yngre men också den
äldre generationen göra likadant?
Man måste lära de yngsta så tidigt
som möjligt och inte bara säga att
det är nödvändigt, utan förklara
varför. Man kan visa vad man kan
tillverka från avfall. För vuxna
gäller at visa siffror och fakta
med förklaring att det är inte bara
regeringens ansvar men var och en
av oss. Det är inte svårt - genom att
skydda miljö har man många fördelar.
I Moskva alla klagar på rusningstrafik och smutsig luft. I Stockholm finns det skattesystem för
transport, väggtullar i rusningstider för att minska mängden av
bilar och luftförorening. Tror du
att sådana åtgärder skulle kunna
förbättra miljön i ryska städer?
Visst. Det är en av många lösningar.
Det skulle vara bra att ha kollektivtrafik och cyklar i stadscentrum.
En annan viktig sak är att utveckla
kollektivtrafiksystemet.
När jag fick mitt körkort i Ryssland,
ville jag ha egen bil, för att göra
livet bekvämare. I Sverige är bil
dyrt och obekvämt. Det är viktigt
att ta hänsyn till att om transportsystemet i Sverige skulle vara detsamma som i Ryssland med långa
avståndet, då kan det vara så att
medborgare inte har möjlighet att
cykla och ta tunnelbana.
Det behövs bra cykelvägar i städerna och en dusch på arbetsplatsen
för att cykla till jobbet. I Ryssland
hittar man sällan duschen på
arbetsplatsen. Att cykla betyder
också att man måste ha med sig
kläder, smink och hårprodukter
till arbetsplatsen. Jag vet inte om
det är många kvinnor som skulle
vilja göra det eller många män som
skulle ta med sig kostym. I Sverige
jämförelse med Ryssland är det mer
fri med klädsel på jobbet.
31
swea boktips
Lasarus Kvinnor
av Marina Stepanova
“Den bästa bok jag läst de
senaste 10 åren”
Tre kvinnors öden i feel goodroman med sovjetisk skruv
Rysslands 1900-talshistoria
genom tre kvinnoöden.
skildrad
När Lasarus som artonåring kommer till Moskva blir han blixtförälskad i Marusia, en barnlös kvinna som är trettio år äldre
än han och som endast besvarar hans hemliga kärlek med moders-kärlek. Inte förrän på ålderns höst förälskar sig Lasarus på
nytt, nu i den fyrtio år yngre Galina, en känslokall skönhet som
blir mor till hans son Borik. Mellan dessa båda kärlekar - så
långt åtskilda i tid - pendlar Lasarus liv. Men det är den tredje
kärleken - barnbarnet Lidotjka - som blir den livsavgörande.
Kärleken kommer att styra hans liv i lika hög grad som arbetet med atomvapen, för det är så Marina Stepnova bygger upp
sin roman – genom att tydligt koppla samman det personliga
och det historiska i en berättelseväv som lyckas täcka in ett
helt sekel. Detta är uppenbart en roman med ambitionen att via
några enskilda människoöden beskriva tiden från tsarväldets
fall till Sovjetväldets och att göra det på ett underhållande sätt.
Frihetens pris är okänt
av Anna-Lena Laurén
En helt ny bok av SvDs Moskva-korrespondent och tidigare Swean Anna-Lena
Laurén. Anna-Lena har också skrivit den
underhållande boken “De är inte kloka,
de där ryssarna”
Alla vill ha demokrati och frihet. Men de är svåra att genomföra i praktiken. Tre före detta sovjetländer Georgien, Ukraina
och Kirgizistan valde demokratins och frihetens väg i sina så
kallade färgrevolutioner 2003, 2004 och 2005.
Nu har det gått tio år sedan Georgien satte stenen i rullning.
Vad har hänt? Journalisten och författaren Anna-Lena Laurén,
med flera prisbelönta reportageböcker bakom sig, har följt de
här länderna i flera år och gjort en mängd resor där hon försöker förstå deras svårigheter och problem, deras framsteg och
bakslag, deras nu och förflutna. Hon har talat med folk i Georgiens mest oländiga bergstrakter, med gruvarbetare i Donetsk,
med intellektuella i Bisjkek. Hon beskriver etniska konflikter,
korruption och tillkortakommande, men också individens styrka och förmåga att klara sig i den hårda och orättvisa värld
som är det postsovjetiska samhället.
!
Grattis SWEA Singapore! Vinnare av SWEA Internationals redaktionstävling 2013 Ansvarig utgivare: Maggan Kullberg Stampe Redaktör: Maria-Pia Bengtsson Juryns motivering: Juryn anser att SWEA Singapore har skapat en professionell tidning som mycket väl kan mäta sig med de stora publikationer som finns ute på marknaden idag. Fantastiska resereportage blandas med lokala SWEAarrangemang på ett utmärkt och lockande sätt. Trots den internationella inriktningen har man inte glömt sin position som SWEA i Singapore och lyckats varva, internationella reportage, vackra lokal annonser och faktaspäckade artiklar med sin lokala SWEA-information på ett mycket smakfullt sätt. Redaktionstävlingens vinnande tidning hittar ni på SW EA Singapores hemsida: http://www.swea.org/sweamagazinesenastenumret___4277.aspx!
Hedersomnäm nande: SWEA Moskva, SWEA London, SWEA Holland och SWEA Zurich/Geneve vilka alla har skapat SWEA-tidningar med hög standard, bra lokal och internationell SWEA information, intressanta intervjuer och bra medlemstäckning. SWEA London (redaktör: Natalie Nordenswan) SWEA Holland (redaktör: Pirjo ter Brugge) SWEA Moskva (redaktör: Louise Rydbring) SWEA Zurich/Genève (redaktörer: Anna-Karin Delort-Brazee/Zurich och Camilla Camredon/Genève) _____________________________________________________________________________ Bästa omslagsbild: SWEA San Francisco (foto: Jessica Armstrong) ________________________________________ Bästa SWEA International rapportering: SWEA Chicago (redaktör: Tina O’Malley) Aktiviteter
Efter-sommaren-träff
Metrostation Park Pobedy ett av stoppen på vår Metro-tur, med den längsta tunnelbanerulltrappan i världen, 126 m.
Ett tiotal Sweor träffades på Mr Lee för att äta en god Dim Sum-lunch.
Utflykt till Kolomna.
Afternoon tea på Ritz Carlton Hotel.
34
Gillis
Herlitz
gästföreläsare på välkomstkvällen
På kvällen var Gillis Herlitz hos oss och
föreläste på SWEA Moskvas Välkomstkväll på Restaurang Scandinavia.
Gillis föredrag var mycket underhållande
och vi fick höra en del av de gamla vanliga klyschorna om svenskar men även nya.
En intressant tanke som Gillis förde fram
var att vårt sätt att se på andra kulturer och
nationaliteter egentligen visar mest om
vilka vi är själva. T.ex i en italiensk film
om svenskar för ett antal år sedan så beskrevs fenomenet att inte många svenskar
går i kyrkan, att barn kunde ha en nyckel
runt halsen och gå hem själva från skolan,
promiskuöst sex hos svenskar etc. med
viss förfäran.
Detta visar enligt Gillis mer om italienarnas prioriteter än om svenskarna. Från
finskt håll har svenskar däremot t.ex. utpekats att tala för mycket och att agera
“storebrorsaktigt” vilket då på samma sätt
skulle visa mer om finnar och det finska
perspektivet än hur svenskar är i allmänhet.
Många skratt blev det, inte minst när vår
föreläsare berättade om hur vi svenskar
anses av många andra som överdrivet
tacksamma och rättvisa. Vi tackar i ur och
skur och väldigt ofta, eller det klassiska
när restaurangnotan ska delas ner på örena så att alla betalar exakt vad de ska, bara
för att det ska vara så, inte just för att man
behöver vara sparsam.
Ytterligare en tanke som Gillis förde fram
var att han menar att i hans generation var
begreppet “plikt” viktigt, dvs man gjorde
det man skulle av pliktkänsla medan den
postmoderna människan nu lever mer
En för årstiden ovanligt kylig dag fick vår ordförande,
Cecilia, äran att visa Gillis Herlitz och hans fru Siv runt
i Moskva. Det blev ett besök på Röda Torget och inne
i Vassilijkatedralen och en metrotur för att beskåda en
del av de vackra metrostationerna. Turen avslutades
med en rysk soppa, borsj.
Text och Foto:
Anna Gustafson Bril och Cecilia Wettstam
efter devisen “lust”, “jag har lust att göra
det ena eller det andra eller har inte lust”...
Gillis har skrivit många böcker, bl a
“Svenskar: Hur vi är och varför” som
även finnas på ryska och handlar om de
där typiskt svenska egenskaperna. Han
har även skrivit de populära böckerna
“Kulturgrammatik” samt “Socialgrammatik” i samma anda. Perfekta presenter och
läsning för utlandssvenskar!
En mycket trevlig kväll då ca 50 personer
samlades.
Om Gillis
Gillis studerade etnologi och antropologi
i Uppsala. Han har jobbat för SIDA i 15
år, inklusive FNs flyktingorgan UNHCR.
Under den tiden bodde han flera år i Kenya, Tanzania och Zimbabwe och har en
speciell förkärlek för Östra Afrika berättar han när jag frågar om han har några
favoritländer/resmål. Han började intressera sig för kulturmöten väldigt väldigt
tidigt i sina studier, redan vid mitten av
1960-talet.
“Intresset handlar naturligtvis inte enbart om kulturen si eller så utan det som
är utmanande med kulturbegreppet är
att kulturer kan visa sådan enorm variation i hur man ser på exempelvis ett gemensamt problem. Den mänskliga uppfinningsrikedomen är imponerande”,
säger Gillis.
Han tyckte det var kul och intressant och
fortsatte med det - och blev snart sin
egen. Gillis intresserar sig för oss svenskar och våra beteenden i förhållande
till andra nationaliteter och föreläser och
skriver böcker inom det ämnet. Han vill
också hålla hjärnan igång genom att lära
sig nya saker hela tiden!
35
SWEA recept
I det här numret har vi två helt olika recept. Ett av recepten kommer från Anne-Marie och har gjort
succé när hon bjudit på det. Vi hoppas att alla förstår det norska receptet och har bara översatt
vissa ord.
Vårt andra recept kommer från Katerina´s Matkassar och är ett exempel på vilket slags recept och
mat man får när man beställer från Katerina. Vi hoppas att det smakar!
Från Katerina´s Matkassar kommer följande:
ANNE-MARIES RUNDSTYKKER CHAKHOKBILI KYCKLING m RIS
4 dl store havregryn
1,5 dl rugmel
1,25 dl solsikkekjerner (solrosfrön)
1,25 dl linfrø
1 pk tørrgjær (50 g fersk gjær)
1-2 ss (msk) sukker
1,5 ts (tsk) salt
___________________
1 liter vann, ca 38 grader celcius
Ca. 1 kg hvetemel
för 4 personer; tillagningstid ca 40 min
800 g benfritt kycklinglår
300 g lök
1 burk krossade tomater
20 g vitlök
40 g basilika
40 g koriander
320 g Jasminris
200 g gröna ärtor
40 g smör
10 g Hmeli-Suneli kryddor
Skär lök och vitlök i små tärningar, stek tillsammans tills de
är gyllenbruna, 2-3 minuter. Skär kycklingen i medelstora
bitar. Stek tillsammans med löken i 5-7 minuter.
Häll i 100 ml vatten och burktomaterna. Låt det puttra på låg
värme i 20-25 minuter.
Bland alt over streken med halvparten av melet, tilsett
halvparten av vannet og begynn eltingen (knåda) (kenwood er bra), tilsett mer og mer vann. Tilslutt tilsettes
resten av melet. Eltes lenge til alt er god blandet. Da
skal deigen være litt “flytende”. La den heve (jäsa) i ca
en time. Elt (knåda) igjen og hvis du har tid la den heve
enda en gang.
Helles på benken med godt med mel under. Elt inn så
mye mel du trenger for å kunne rulle til rundstykker.
Vær oppmerksom på at de blir tørre om du har for mye
mel i, så la de heller være litt klissete (sticky). Etterheves
ca 30 min. Stekes midt i ovnen på 225 grader celcius i
12-15 min (følg med så de ikke blir for godt stekt!!)
Eventuelt helles røren i en stor, rund springform (24cm),
etterheve 30-40 min og stekes på 170 gr i 50-60 min, litt
nedenfor midten av ovnen. Skjær noen snitt i brødet før
du steker det.
Man kan også forvarme ovnen til 220 gr, sette brødet inn
UTEN ETTERHEVING, steke i 15 min, senke temperaturen til 170 gr og steke videre i omtrent 30 min.
36
Tillsätt salt, peppar och socker efter smak. Lägg i HmeliSuneli kryddor, den hackade färsk basilikan och koriander.
Låt det puttra under lock i 3 minuter.
Häll riset i kokande saltat vatten (dubbelt så mycket vatten
som ris). Koka under lock på lågvärme tills vattnet är borta,
ca 10 minuter.
Värm de gröna ärtorna i smör i en panna och blanda sedan
med riset.
Lägg riset i mitten av en djup tallrik och placera sedan Chakhokbili kycklingen runt om.
Bo och studera i en trygg och stimulerande miljö
Till grund för livslång vänskap
Sveriges främsta internatskola
www.sshl.se/apply
www.sshl.se/visit
www.swea.org/moskva
Swedish Women’s Educational Association
Vad är SWEA?
Moskva
Vi är en global ideell organisation för svensktalande kvinnor världen
över. Idag är vi drygt 7500 medlemmar i över 70 avdelningar på fem
kontinenter. SWEA verkar för att sprida svensk kultur och tradition
utomlands samt att förmedla personliga och professionella kontakter.
Global kompetens
Den första SWEA-föreningen grundades i Kalifornien 1979. För att knyta samman de lokala
avdelningar som snabbt växte fram bildades SWEA International. Vi är idag ett globalt nätverk med
en dynamisk organisation där du kan vara med och skapa idéer, använda dina kunskaper och lära
dig mycket nytt. Vissa Sweor väljer att arbeta med kommunikation, tidningar och webbsidor. Andra
är aktiva inom organisationens styrelser, kommittéer och evenemang – ovärderliga erfarenheter att
ta med sig och bra för ditt CV.
Lokalt stöd
SWEA är ditt lokala stöd samtidigt som du är en del av det globala nätverket. Vi har svaren på
frågorna man ställer sig före, under och efter en utlandsvistelse och kan ge dig praktiska råd.
Du kan delta i utflykter, föredrag och andra evenemang såsom jul- och midsommarfirande. Med
SWEA Moskvas ca 100 medlemmar kan du även bygga ett professionellt kontaktnät.
Världsvid vänskap
Vi Sweor är ambassadörer för Sverige ute i världen. Var vi än bor är vi stolta över att sprida
kunskap om Sverige samtidigt som vi har roligt tillsammans. Genom att resa till de olika Regionoch Världsmötena bygger du ett gediget globalt nätverk och får uppleva nya platser med Sweor på
orten som kan visa dig de lokala guldkornen.
Vill du också ta del av ett världsomspännande nätverk?
För mer information om SWEA Moskva ta en titt på hemsidan www.swea.org/moskva eller E-posta
dina frågor direkt till oss på [email protected] så berättar vi gärna mer.
Nyjsnö
ur Dikter av
Oscar Stjerne
Dä finns fäll knafft nô finer
än jola, når ho skiner
utå nyjsnö som faller
mjuk, fin, ren.
Dä glimrer i all vâla,
dä skimrer över jâla,
dä hänger sej som spesser
på kvest å gren.
Å nyjsnön han måler
gamle gråe gåler
så blanke å vite
sôm små sockerslôtt,
se på fygges, på laa,
hele uthusraa,
hôlls di blänker når sitt nyje
tak di ha fått
Å vägen, som va gôri
å lorti å spôri
å ussli å elänni
bå te se å te gå,
han jämnes, han slättes,
han lägger sej terättes
mä e matte som selke
å sammet på.
Oscar Stjerne född 17 februari 1873 i Los, död 24 oktober 1917 i Karlstad.