Transcript BARN BILAR& - Motorcompany

&
BARN
BILAR
Handbok om säkerhet
2
ÖKAD KUNSKAP RÄDDAR LIV
!
Alla föräldrar vill väl skydda sina barn så gott det går.
Även när de åker bil.
Ändå skadas och dör barn i onödan, för att de
sitter i bilbarnstolar som är felmonterade eller inte
stämmer med deras ålder, längd och vikt. Eller, ännu
värre, för att de åker utan vare sig bilbarnstolar
­eller­bälten.
Orsaken är ofta brist på kunskap. Man tror att
man monterat stolen rätt. Man tror att barnet kan
flytta från bakåtvänd till framåtvänd stol redan när
det är ett, två år. Man tror att man har justerat
­bältet­ordentligt, men har inte det.
LÄTT ATT GÖRA FEL
En undersökning bland småbarnsföräldrar i ­B lekinge
visade att endast 40 procent av alla treåringar åkte
bakåtvänt, vilket alla treåringar borde göra.
Bland de mindre barnen på bälteskudde var det
inte ovanligt att bilbältet ibland placerades under
armen i stället för över axeln.
Många föräldrar visste inte heller att höft­delen
av bältet ska sitta över låren, inte över magen.
En del barn satt till och med i knät på föraren
eller andra passagerare.
TREÅRINGAR
SKA ÅKA
BAKÅTVÄNT
3
4
!
Krockkuddar var en annan kunskapslucka. Över
hälften av föräldrarna kände inte till att barn inte
ska sitta på en plats med en främre krockkudde (om
krockkudden inte har kopplats ur).
Denna bok är ett försök att öka kunskapen om barn
och bilar. Vi hoppas att den ger svar på många av de frå­
gor man ställs inför som blivande eller ­nybliven förälder.
DU SOM VÄNTAR BARN
Blivande mammor undrar ibland om det är lämpligt
att använda bilbälte när man är gravid. De är rädda
för att bältet ska skada barnet. Svaret är att man all­
tid ska använda bilbälte, även i slutet av graviditeten.
Och det är viktigt att det sitter rätt.
l Bilbältet ska sitta så nära kroppen som ­möjligt.
Kontrollera också att det inte vridit sig.
l Bilbältet ska ligga tätt an mot axeln med den
diagonala delen av bältet mellan brösten och
på s­ idan av magen.
l Höftdelen av bältet ska ligga platt mot sidan
av låren och så lågt som möjligt under magen.
­Bältet får inte glida upp över magen.
l Försäkra dig om att du har en bra sittposition­
– du ska lätt kunna nå ratten och fotpedalerna
samtidigt som avståndet mellan ratt och
över­kropp ska vara så stort som möjligt.
ANVÄND BILBÄLTE
ÄVEN I SLUTET AV
GRAVIDITETEN
5
Det finns särskilda hjälpmedel i handeln, så
k­ allade­­ bältespositionerare, som hjälper till att
­positionera bilbältet för gravida kvinnor, men de
är inte utvecklade med hänsyn till säkerhetssyste­
men i olika fordon.
Det finns ännu inga belägg för att bältesposi­
tionerare faktiskt förbättrar säkerheten vid en
­kollision.­ De kan till och med utgöra en riskfak­
tor genom att skapa spelrum mellan ­bältet och
kroppen.
6
DEN GRAVIDA KROCKDOCKAN
Numera har forskare och bilfabrikanter omfattande­­­
kunskap om hur vuxna och barn bäst skyddas vid
trafikolyckor. Det finns också forskning om hur man
skyddar ett ofött barn vid en olycka – även om det
finns mer att lära.
Forskare vid Volvo Car Group har sedan 2001
studerat gravida kvinnors speciella behov av säker­
het­och komfort. Som ett resultat av ­denna ­forskning­
har en unik datormodell av en gravid krockdocka
utvecklats.
Datormodellen används för att öka förståelsen
om hur gravida kvinnor kan skyddas vid en olycka.
Tillsammans med kunskap från olyckor på fältet
används modellen i utveckling och utvärdering av
bilsäkerhet och krockskydd.
ALLTID BÄLTET PÅ
Skallskador är en orsak till att foster skadas eller
dör vid trafikolyckor. Den vanligaste dokumente­
rade­dödsorsaken är dock att moderkakan helt eller
delvis lossnar från livmoderväggen, varvid fostret
drabbas av syrebrist.
Frågan är varför? Forskare tror det beror på
att livmodern, som är relativt elastisk, deformeras,
medan den oelastiska moderkakan behåller formen
under accelerationen.
En sak är dock klar: gravida kvinnor ska alltid
­använda säkerhetsbälte.
DEN FÖRSTA ÅKTUREN
Första gången babyn åker bil brukar vara när han
eller hon ska hem från BB. En nervös färd, av flera
skäl. Ett nytt liv har kommit till världen. Ett nytt liv
börjar för föräldrar och eventuella syskon.
Nu väntar vardagslivet i hemmet, med amning,
sovstunder och blöjbyten. Det mesta är redan för­
berett medan en del småsaker återstår.
En sak som måste vara förberedd är hem­resan.
!
BÄLTET FÅR INTE
GLIDA UPP ÖVER
MAGEN
7
!
ALLTID
BAKÅTVÄNT
TILL BABYN
8
Babyn ska redan vid sin första åktur sitta säkert i
ett babyskydd, fast förankrat, rätt monterat och
bakåtvänt.
Detta babyskydd ger fullgod säkerhet för barn
under de första månaderna. Det viktigaste är att
skyddet är lämpat för barnets storlek. När barnets
huvud når upp till eller sticker ovanför överkanten
är det dags att byta till en större bilbarnstol.
Det går även att byta stol tidigare. Andra bakåt­
vända bilbarnstolar ger ett lika bra skydd som baby­
skyddet. Men bara om stolen är anpassad till ­babyns
storlek.
UTPROVADE BILSTOLAR
Varje förälder som haft uppgiften att välja baby­
skydd kan nog skriva under på att det inte är ­något­
lätt jobb.
Volvo Car Group har ett eget utbud av bilbarn­
stolar som är utprovade och testade i bilarna så
att de uppfyller strikta krav på säkerhet, hantering
och installation.
Det finns även en uppsjö av andra tillverkare och
varumärken på marknaden. Många av dem med
olika metoder för att förankra bilbarnstolen.
Resultatet kan bli att föräldrar köper en stol
som inte är anpassad för deras bil. Eller så är stolen
krånglig att montera på rätt sätt.
EN INTERNATIONELL STANDARD
Detta är ett problem som uppmärksammats av
­bilindustrin. För att säkerställa att alla typer av bil­
barnstolar ska kunna användas i alla bilar, och minska
­risken­för felaktig installation, behövde man ­komma­
fram till en gemensam standard.
Ett internationellt samarbete mellan biltillver­
kare, tillverkare av bilbarnstolar, myndigheter och
andra intressenter gav 1999 upphov till ISOFix – en
internationell standard för att fästa bilbarn­stolar i
fordon.
ISOFix-standarden består av en uppsättning
tekniska beskrivningar för bilbarnstolsfästena och
en motsvarande specifikation för fästöglorna i bilen.
Fästöglorna, som är monterade mellan rygg­
stödet och sittdynan i bilen, används till att förankra
bilbarnstolens bas. Babyskyddet eller bilbarnstolen
kan därefter snabbt och enkelt fästas eller lossas.
En tredje fästögla finns även på övre delen av
bilsätets ryggstöd. Det kan användas vid behov för
ytterligare förankring av bilbarnstolen.
För en del ISOFix-stolar behövs ingen separat
bas. I stället fästs de direkt i bilens fästöglor.
Det kan vara skillnad på bilbarnsstolarnas ISO­
Fix-fästen mellan olika marknader. Fästena kan vara
stela, vilket gör att stolen kan klickas på plats, eller
sitta i band som dras åt.
9
10
ISOFix-fästöglor finns i alla nya bilar på de flesta
marknader. De kan också installeras i många Volvo­
modeller om de inte är monterade som standard.
Antalet bilbarnstolar som är tillgängliga med
ISOFix-fästen ökar hela tiden, men det finns fort­
farande ett bredare utbud av stolstyper som fästs
med hjälp av bilens säkerhetsbälte.
Hur monterar man ett babyskydd?
Följ monteringsanvisningarna noggrant. Om du
får problem ska du be återförsäljaren om hjälp.
FRÅGOR OCH SVAR
OM BABYN I BILEN
Är ISOFix säkrare?
Det är lika säkert att använda bilbältet för att
fästa bilbarnstolen, om bältet är korrekt fastsatt
och åtdraget.
Vad är ISOFix?
Ett standardiserat fästsystem för babyskydd och
bilbarnstolar. ISOFix-systemet kallas LATCH i USA
och Kanada.
Vad ska man titta på när man väljer
babyskydd?
Stolen måste passa till bilen. Vilka bilar den passar
i bör framgå av stolens dokumentation. Det finns
även stolar som passar i alla bilar, vilket i så fall
också framgår av stolens dokumen­tation.
Är en fastspänd barnvagnsinsats ett säkert
alternativ?
Nej, det är inte ett säkert alternativ. Barnvagns­
insatsen kanske sitter fast ordentligt, men babyn
som ligger i den är inte ordentligt fastspänd.
Vad ska man titta på om man köper ett
begagnat babyskydd?
Köp inte ett begagnat babyskydd om det inte
är ganska nytt. Kontrollera att det inte är skadat,
att det har rätt typgodkännandemärkning och
att alla fästen och monteringsanvisningar är
med.
Är en babybädd ett säkert alternativ?
För små barn som alltid måste ligga ned i ett plant
läge (t.ex. en del för tidigt födda barn) ska man
använda en babybädd som är certifierad för det.
Ett bakåtvänt baby­skydd ska användas så snart
som barnet kan sitta i det, eftersom det alltid är
säkrare att sitta bakåtvänd.
Var i bilen är det bäst att babyn sitter?
I en Volvo är alla passagerarplatser lika säkra,
det beror mer på andra omständigheter vilken
plats du väljer.
Många föredrar att ha babyn inom räckhåll,
det vill säga i passagerarsätet fram. Men finns
det en inkopplad krockkudde framför
passagerarstolen får babyn absolut inte sitta där.
Det innebär att baksätet är det enda alternativet
om framsätet har en inkopplad krockkudde.
På vissa bilar är det möjligt att tillfälligt koppla
ur krockkudden. Det kan ibland göras med en
omkopplare, följ anvisningarna i ägarhandboken.
Om bilen inte är utrustad med en omkopplare är
det möjligt att koppla ur krockkudden
permanent på en auktoriserad märkesverkstad.
Kan man vara säker på att krockkudden
verkligen har kopplats ur?
Ja, Volvo Passenger Airbag Cut Off Switch
(PACOS) är säker och tillförlitlig. Men du måste
noggrant kontrollera att omkopplaren befinner
sig i rätt läge. Om du är osäker på om
krockkudden verkligen är urkopplad ska du
kontakta din märkesverkstad. Kontrollera
alternativen för ditt bilmärke och de lagar som
gäller i ditt land.
Är sidokrockkuddar farliga för babyn?
Nej, inte i en Volvo. Babyn kommer inte i
kontakt med sidokrockkuddarna om den är
fastspänd på rätt sätt i ett lämpligt, bakåtvänt
babyskydd.
Varför måste babyn sitta bakåtvänd?
Ett litet barns huvud är stort och tungt i
förhållande till kroppen. Dessutom är nacken
inte färdigutvecklad.
Om babyn skulle sitta i en framåtvänd stol
skulle barnets bräckliga nacke vara mycket utsatt
för de krafter som uppstår vid en krock.
Hur länge ska babyn sitta i babyskydd?
Det viktigaste är att stolen är anpassad för
babyns storlek, att han eller hon får tillräckligt
med stöd.
Når huvudet upp till, eller över, babyskyddets
överkant ska man byta till en bakåtvänd bil­
barnstol för större barn.
Vad gör man om babyn inte vill
sitta i skyddet?
Stannar bilen och tar en paus. Ta gärna med
babyskyddet in när det är nytt. Låt barnet
bekanta sig med det och sitta i det hemma.
11
!
KROCKDOCKAN
VIKTIG INOM
FORSKNINGEN
12
KROCKDOCKANS HISTORIA
Världens första krockdocka hette Sierra Sam. Han
skapades 1949 och var en storvuxen man, som
­användes för att testa katapultstolar åt det ameri­
kanska flygvapnet.
1956 delade flygvapnet med sig av sina kunska­
per till bilindustrin. Sex år senare fanns den första
krockdockan, framtagen för forskning om trafik­
olyckor.
Dagens dockor har inte mycket gemensamt
med Sierra Sam. Alla tidiga krockdockor var enkla
skapelser, byggda för att bekräfta att skyddssystem
som säkerhetsbälten var effektiva. De hade bara
några få mätpunkter och var inte särskilt människo­
lika i sitt uppträdande.
AVANCERAT INNANMÄTE
Moderna dockor däremot, beter sig nästan som
riktiga människor. De har samma vikt, storlek och
proportioner som de människor de ska efterlikna.
Deras huvuden är utformade för att reagera som
verkliga huvuden. Det samma gäller bland annat
nacke, knän och bröstkorg.
På insidan finns avancerad elektronisk utrustning.
Den mäter acceleration, deformation,­­moment och
krafter som kroppen utsätts för vid en krock.
Krockdockor finns i många storlekar och model­
ler. De flesta används vid frontalkollisionstester,
men det finns också dockor som är utvecklade för
testning av sidokollisioner och påkörning bakifrån.
Den vanligaste dockan representerar en genom­
snittlig vuxen man. Mansdockan finns också i en
­extra lång och tung variant, medan kvinnodockan
är osedvanligt liten och nätt. Så nätt att hon även
representerar en normalstor tolvåring.
Förutom tolvåringen/kvinnan finns barn i storle­
karna tio, sex, tre, ett och ett halvt och ett år, samt
nio, sex och noll månader.
MÄTNING AV VAD SOM HÄNDER
Acceleration mäts för att ta reda på hur snabbt ­något
bromsar in eller, när det gäller krockdockor, för att
ta reda på exakt hur den mänskliga kroppen hålls
tillbaka och stoppas upp om en bil krockar eller blir
påkörd.
Deformation mäts exempelvis för att studera
bröstkorgens kompression. Vridrörelser hos olika
kroppsdelar studeras liksom den belastning de ut­
sätts för.
Mätningar av krafter kan användas för att ta reda
på mer om hur nackkotorna påverkas vid en krock.
Sammanlagt ger mätningarna ett brett spek­
trum av data som används av forskare och ingen­
jörer för att bedöma hur människor påverkas vid
en trafikolycka.
NYA BILAR ÄR SÄKRARE
Sedan länge är det bilindustrin som leder utveck­
lingen av krockdockor. Och säkerhetsforskningen
går framåt i allt snabbare takt. Volvos egen konti­
nuerliga forskning kring följderna av verkliga trafik­
olyckor visar att risken för att skadas i bilar som är
byggda i början av 2000-talet eller senare är två
tredjedelar lägre jämfört med människor som åker
i bilar som byggdes 20 eller 30 år tidigare.
Orsaken är framför allt att krockkuddar och an­
dra­säkerhetssystem kontinuerligt har förbättrats
och på att bilens kupé i dag är starkare än tidigare
och står emot krockkrafterna bättre.
Aktiva säkerhetssystem med automatisk
bromsning vid risk för olyckor ökar också­
säkerheten genom att lindra kraften
i en olycka eller i bästa fall undvika
den helt.
De här förbättringarna hade inte
varit möjliga utan forskning. Och i
den forskningen spelar krockdockor­
­fortfarande en viktig roll, precis som
kunskap som man kan inhämta­genom­
studier av verkliga trafikolyckor.
13
Barns proportioner
nyfödd
2 år
6 år
12 år
vuxen
Källa: Burdi m.fl., 1969
BRÄCKLIGA BILÅKARE
Barn är bräckliga bilåkare. Huvudet är stort och tungt i för­
hållande till kroppen. På en nio månaders baby utgör det
ungefär 25 procent av kroppsvikten. Motsvarande siffra för
en vuxen man är sex procent.
Det lilla barnets huvud har också andra proportioner.
Bakhuvudet, och därmed hjärnan, är överdimensionerat
jämfört med ansiktet.
Huvudskador på ett barn innebär därför ofta hjärnska­
dor, vilket vanligen är mycket allvarligare än ansiktsskador.
Skadorna förvärras dessutom av att barnets skallben är
tunnare än hos en vuxen och ger mindre skydd för hjärnan.
Nackkotor
brosk
disk
från sidan
0–12 mån
1–3 år
15
MJUKT SKELETT
Det nyfödda barnets nackkotor består av separata benbitar,
hopfogade med brosk. Skelettet är alltså mjukt. Efterhand
omvandlas brosket till ben. Denna process pågår fram tills
barnet är ungefär tre år.
Förbeningen fortsätter sedan fram till och med puber­
teten. Motsvarande utveckling sker med muskler och liga­
ment­i nacken.
Även formen förändras under uppväxttiden, från det
lilla barnets horisontella kotor till den vuxnes sadelfor­
made.­Sadelformen gör att kotorna kan haka i och stärka
varandra om huvudet kastas framåt. Detta extra skydd
saknar små barn.
ovanifrån
3–6 år
vuxen
Källa: Burdi m.fl., 1969
16
Till bräckligheten bidrar även det outvecklade
bäckenet. Skillnaden mellan en vuxens bäcken och
ett barns är förutom storleken även att höftbens­
kammen ännu inte är fullt utvecklad.
Storleken på höften påverkar hur säkerhets­
bältet ligger på plats. Höftbenskammen på vuxna
bidrar till att hålla ner bältet under en krock och
minskar risken att bilbältet glider upp och skadar
de inre organen vid en bilolycka.
Fram till cirka tio års ålder är bäckenet mer
rundat i formen. Inte förrän i puberteten får det
den vuxna formen, med en fullt utvecklad höft­
benskam.
BAKÅTVÄND ÄR SÄKRARE FÖR ALLA
Det säkraste sättet att åka i en bil är baklänges.
Egentligen borde alla göra det. Som bilarna är kon­
struerade i dag låter det sig inte göras. Men de små
barnen både kan och bör åka baklänges så länge
som möjligt.
Vid en frontalkollision slungas huvudet på en
framåtvänd åkande framåt med våldsam kraft.
Blixt­snabbt kastas det framåt mot bröstbenet och
tillbaka igen. En vuxen nacke klarar den påfrest­
ningen relativt bra. Ett litet barns nacke och hals
gör det inte.
Eftersom en krock framifrån är den vanligaste
och oftast våldsammaste krocken är det speciellt
viktigt för små barn att sitta bakåtvänt.
FRAMÅT ELLER BAKÅT?
BARN DÖDADE I BIL
Antal dödsfall per 1 000 000 barn
Idén med att låta barnen åka baklänges är svensk.
Den kläcktes redan på 1960-talet av Bertil Aldman,
professor på Chalmers Tekniska Högskola i Göte­
borg. Professor Aldman inspirerades av de speciel­
la konturstolar som Gemini-astronauterna låg i vid
start och landning. Dessa stolar fördelade ­kraften­
över hela ryggen. Principen bakom bakåtvända
bilbarnstolar är exakt densamma. Vid en frontal­
kollision belastas hela ryggen, i stället för bara den
klena nacken.
5
SVERIGE FÖRST UT
Källa: National statistics (ref. Carlsson et al. 2013)
Tack vare professor Aldman slog bakåtvända bilstolar­­­
igenom i Sverige långt tidigare än i andra ­länder. Ett
faktum som avspeglar sig i olycks­statistiken.
Enligt bland andra försäkringsbolaget Folksams
forskning är risken att små barn dödas eller skadas
svårt fem gånger större i framåtvända stolar än i
bakåtvända. Jämför man den svenska olycksstatisti­
ken med länder där de flesta barn åker framåtvända
är skillnaderna stora.
Tyskland
Sverige
4
3
2
17
1
0
Spädbarn
1 år
2 år
3 år
4 år
Ett exempel är Tyskland: Observera särskilt
skillnaderna vid ett års ålder. Det är den
ålder när tyska barn börjar använda
framåtvända bilbarnstolar, medan fler
svenska barn sitter i bakåtvända stolar
fram till tre eller fyra års ålder.
18
19
HUR SÄKER ÄR STOLEN?
SKADERISKER PER SKYDDSSYSTEM
Barn 0–15 år i Volvobilar i Sverige
%
10
8
6
68%
4
77%
2
0
90%
Obältade
Endast
bilbälte
Bälteskudde/ Bakåtvänd
bältesstol
bilbarnstol
Källa: Haveri­
kommissionens
databas, Volvo Cars
(Jakobsson et al. 2005)
20
Volvo har samarbetat med professor Aldman sedan
han började arbeta med barnsäkerhet. Ett av resul­
taten är den bakåtvända stol som Volvo lanserade
redan 1972 – den första i bilvärlden.
Sedan början av 1970-talet har Volvos Haveri­
kommission också samlat in fakta och undersökt
trafikolyckor i Sverige där nyare Volvobilar varit
­inblandade. Och lagrat resultaten i en databas. Till
dags dato finns närmare 42 000 olyckor dokumen­
terade där över 70 000 åkande varit inblandade.
Ett unikt material för forskare som vill veta mer
om barnsäkerhet i bil.
TUSENTALS BARN I STATISTIKEN
ANVÄNDNING AV BARNSKYDD 1976–2012
Barn 0–15 år i Volvobilar i Sverige
%
Obältade
Bakåtvänd bilbarnstol
Bälteskudde/bältesstol
Endast bilbälte
75
50
25
0
1980
1990
2000
2010
Källa: Haveri­
kommissionens
databas, Volvo Cars
Mellan 1976 och 2012 var mer än 6 500 barn i ­åldern
0–15 inblandade i dessa trafikolyckor. ­Under­­perio­
den har användningen av bilbälten och bilbarnstolar
ökat dramatiskt, från cirka 25 procent 1976 till när­
mare 100 procent under de senaste tio åren. Risken
för att ett barn ska drabbas av skador som passa­
gerare i en bil har minskat fortlöpande med åren,
vilket beror på ökad användning av ­säkerhetsbälten,
barnskydd och förbättrad fordonssäkerhet.
MINSKAD RISK
Effekterna av den ökade användningen av bälten
syns tydligt i skadestatistiken. Vilken typ av skydds­
system barnet har spelar naturligtvis stor roll. När
det gäller att förhindra måttliga till allvarliga skador
för barn i åldern 0–15 ger användning av ett vanligt
säkerhetsbälte cirka 68 procent bättre skydd än att
inte använda något bälte alls.
Motsvarande skademinskande effekter, jämfört
med dem som är obältade, är så höga som 90 pro­
cent för barn som använder bakåtvända bilbarnstolar
och 77 procent för barn som använder bälteskuddar.
Det är också viktigt att barn använder en bilbarn­
stol anpassad för deras aktuella ålder, längd och vikt.
FRÅGOR OCH SVAR OM
BAKÅTVÄNDA BARN
Hur länge ska barn åka bakåtvända?
Små barn ska sitta bakåtvända så länge som möjligt.
Först när de har vuxit ur bilbarnstolen eller huvudet
når upp över kanten på stolen, är det dags att byta
till en framåtvänd.
Rekommendationen lyder att barnen bör sitta
bakåtvända till tre års ålder, gärna längre. Allt
eftersom barnen blir äldre blir deras nackar
starkare, och ju längre de blir desto mindre blir
huvudet i förhållande till resten av kroppen.
Att de kanske inte kan räta på benen helt har
ingen betydelse för säkerheten.
Varför är detta så viktigt?
För att deras klena nackar inte klarar påfrestningen
när huvudet slungas framåt vid en frontalkollision.
I en framåtvänd stol utsätts nacken för mycket
starka krafter. I en bakåtvänd stol fördelas
krafterna över hela ryggen och huvudet. De krafter
som uppstår vid en kollision bakifrån är normalt
inte lika stora.
Vad behöver jag tänka på när jag ska köpa
en bilbarnstol?
Först och främst måste stolen vara lämplig för din bil.
För det andra måste bilbarnstolen ha en märkning
som visar att den har det typ­godkännande som
krävs. Se sidan 31 för mer information om standarder
och märkning för typgodkännande.
Hur monterar man en bakåtvänd bilbarnstol?
Följ monteringsanvisningarna noga. ISOFix är ett
standardiserat fästsystem som ofta gör det lättare
att montera stolen. De stela ISOFix-fästena ger en
bekräftelse (klickande ljud och grön markering i
indikeringsfönstret) när stolen är korrekt monterad.
En bilbarnstol fastsatt med bilens säkerhetsbälte
är lika säker som en bilbarnstol fastsatt med
ISOFix-fästena, se bara till att säkerhetsbältet är
ordentligt åtdraget. Många Volvo-bilar har även
ytterligare fästen i framsätes­stolens skenor.
Fästena ska underlätta monteringen av extra
21
!
BAKÅTVÄNDA
SÅ LÄNGE
SOM MÖJLIGT
22
fästöglor för stora bakåt­vända stolar. Om du får
problem kan du be återförsäljaren om hjälp.
Var i bilen är det bäst att barnet sitter?
I en Volvo är alla platser lika säkra, det beror mer på
andra omständigheter vilken plats du väljer. Många
vill helst ha barnet inom räckhåll, det vill säga i
passagerarsätet fram. Men finns det en inkopplad
krockkudde på passagerarplatsen fram, får barnet
absolut inte sitta där. I en bil med passagerar­krock­
kudde fram är det alltså baksätet som gäller. På
vissa bilar är det möjligt att tillfälligt koppla ur
krockkudden. Det kan göras med en omkopplare,
följ anvisningarna i ägarhandboken.
Kan man lita på att krockkudden är urkopplad?
Ja, Volvo Passenger Airbag Cut Off Switch (PACOS)
är säker och tillförlitlig. Du måste dock noga
kontrollera att omkopplaren är i rätt läge. Om du är
osäker på om krockkudden verkligen är urkopplad
ska du kontakta din auktoriserade återförsäljare.
Kolla vad som gäller för ditt bilmärke och de lagar
som gäller i ditt land.
Är sidokrockkuddarna farliga för barn?
Nej, Volvos sidokrockkuddar är konstruerade för att
skydda barnet från skada i en kollision under
23
24
!
förutsättning att barnet sitter fastspänt korrekt i
sin bakåtvända bilbarnstol. Var därför alltid noga
med att spänna fast barnet på rätt sätt.
Vad ska jag göra om barnet inte vill sitta
i bilbarnstolen?
Stanna bilen och ta en paus.
Vad ska jag göra om barnet somnar i en
position där huvudet hänger åt sidan?
Om det inte stör barnet ser det förmodligen
värre ut än vad det är. Om det stör dig kan du
stanna för att stödja barnets huvud med en
kudde eller dyna.
I Sverige finns det en certifiering som heter
Plustestet. Vad är det?
Plustestet är en frivillig certifiering som bedömer
barnkrockdockans nackbelastning i certifierings­
grundande krockprov. Genom att välja en stol
LÄS MANUALEN
NOGGRANT VID
MONTERING
max 25kg
VTI- 1234
www. vti.se
Kan det vara farligt ur säkerhetssynpunkt om
barnet exempelvis leker med en docka eller
tittar på film på en dator?
Lösa saker kan bli farliga projektiler i en krock.
Underlätta en upprätt sittställning för barnet
med bältet korrekt placerat.
25
med en Plustest-märkning vet du att den
kommer att skydda barnets nacke vid en
trafikolycka, något som inte utvärderas i den
lagstadgade testningen.
DAGS ATT SE FRAMÅT
26
Till slut går det bara inte längre. Barnet får inte plats
i den bakåtvända stolen. Detta brukar inträffa i tretill fyraårsåldern.
Då är det alltså dags för en framåtvänd bältes­
kudde,­med eller utan ryggstöd (även kallad bältes­
stol). Försäkra dig om att bälteskudden har bältes­
styrningar som positionerar bilbältet över höfterna
mot låren och även gör så att bälteskudden hålls
fast i en krock. Vissa bälteskuddar/stolar kan också
fästas i bilen med hjälp av ISOFix-öglor.
I en del bilar, bland annat vissa Volvomodeller,
finns det även inbyggda bälteskuddar, så kallade
integrerade bälteskuddar, som är mycket använ­
darvänliga.
BÄLTET TÄTT INTILL
En bälteskudde med ryggstöd (bältesstol) ger bar­
net stöd för huvudet i händelse av en krock bakifrån
i bilar utan nackskydd. Oftast blir ben­komforten
bättre för de mindre barnen, sam­tidigt­som rygg­
stödets ofta utskjutande sidor ger stöd för ­huvudet
i sidled.
Det senare gör att barnet ­sitter stadigare om
det somnar med ­huvudet hängande åt ­sidan. Sido­
skyddet för bålen hjälper också barnet att sitta
­bekvämare och med mer stöd, beroende på bar­
nets­­storlek och beteende.
Ryggstödet kan också göra så att bältet ligger
bekvämt placerat mitt på axeln.
INTE FÖR LÅNGT UT PÅ AXELN
När barnet sitter fastspänt på bälteskudde eller
bältesstol med ett trepunktsbälte, är det viktigt att
bältet är rätt placerat.
Det främsta skälet till att använda bälteskudde
är inte att barnet ska se bättre, utan att bältesgeo­
metrin ska bli bra. Ju närmare kroppen bältet sitter,
desto bättre skyddar det.
Bälteskudden gör så att barnets höft höjs upp
med bättre passform för bältet över höft och lår.
Bältets höftdel ska alltid sitta så lågt ned som möj­
ligt och inte mot magen. Diagonalbältet ska sitta
spänt över axeln och bröstkorgen. Dra åt bältet när
du klickat fast det.
Om bältet hamnar på halsen så gör det inget.­
Det kanske ser otäckt ut och känns obekvämt, men
barnet stryps inte om det händer en olycka. Då
åker nämligen huvudet framåt och bältet längre
ut på axeln.
Betydligt mer riskabelt är det om bältet sitter för
långt ut på axeln. Vid en krock kastas huvudet framåt
och bältet kan glida ner ytterligare på armen.­Barnet
kan då inte fångas upp på bästa sätt vilket ökar risken
för huvudskador och skador på de mjuka delarna av
bröstet och magen
FRÅGOR OCH SVAR OM
FRAMÅTVÄNDA BARN
ALDRIG UNDER ARMARNA
Vad ska man titta efter när man väljer en
bälteskudde med eller utan ryggstöd?
Den ska vara lämplig för din biltyp, bekväm för
ditt barn och märkt med rätt typgodkännande.
Helt förkastligt är det att placera bältet under
­barnets­arm. Vid en krock skulle den övre delen
av barnets kropp inte vara tillräckligt fastspänd,
vilket ger en ökad risk för huvudskador samt att
säkerhetsbältet skär in i mjukare delar av bröstet
och ­magen. Dessutom finns stora risker för skador
i bröstkorg och mage då skelettet är svagare ­längre­
ned i bröstkorgen.
Säkerhetsbältet ger optimalt skydd om det pla­
ceras över de starkare kroppsdelarna, som bäckenet,
bröstkorgen och axlarna.
Använd aldrig en vanlig mjuk kudde eller dyna
i stället för en riktig bälteskudde. En kudde är för
mjuk och saknar fast förankring i bilen. Vid en olycka
trycks kudden eller dynan ihop och barnet glider
framåt under bältets höftdel.
När är det dags att vända barnet framåt?
När det har vuxit ur den bakåtvända bilbarnstolen,
det vill säga när huvudet sticker upp över kanten
alternativt slår i överkanten, beroende på vilken
stol du har. Barnet ska vara minst tre år, helst äldre.
Är en bälteskudde lika bra som en bältesstol
med ryggstöd?
För de mindre barnen ger en kudde med rygg­
stöd oftast bättre benkomfort. Ryggstödet ger
även stöd bakåt för huvudet i de bilar som inte
har nackskydd. Om ryggstödet har utstickande
delar vid huvudet kan det bidra till att stötta upp
ett sovande barn varvid barnet sitter stadigare.
I övrigt är skyddsnivån i en säker bil densamma
med en bälteskudde eller bältesstol med rygg­
stöd, förutsatt att bilbältet är rätt placerat på
barnets kropp.
27
28
!
Min bältesstol bottnar mot nackskyddet, så
att det blir ett mellanrum. Är detta fortfarande
säkert?
Bilbältet gör att det är lika säkert. Det är bilbältet
som tar upp kraften från en hastig inbromsning
eller kollision. Positionen kan göra att stolen får en
mer upprätt placering som kan upplevas som
mindre bekväm men säkerheten är lika bra under
förutsättning att bilbältet är rätt placerat.
Hur ska bilbältet sitta?
Diagonalbältet ska sitta över axeln, nära halsen. Det
gör inget om bältet hamnar nära halsen. Däremot
är det farligt om det ligger långt ut på axeln. I värsta
fall kan överkroppen glida över bältet vid en olycka.
Av samma skäl ska barnet aldrig ha bältet under
båda armarna.
Höftbältet ska ligga över höft och lår. På de
flesta typer av bälteskuddar och bältesstolar måste
bältet hållas ned av handtag på själva skyddet så att
den hålls på plats.
Både diagonalbältet och höftbältet ska vara
spända. Dra åt, när du klickat fast bältet.
Är bälteskuddar som är fästa i ISOFix-öglor
bättre än sådana som inte är det?
Hur man sätter fast bälteskudden i bilen påverkar
inte funktionen. En bälteskudde fastsatt med bilens
PLACERA ALDRIG
SÄKERHETSBÄLTET
UNDER ARMEN
29
!
STOLEN SKA VARA
MÄRKT MED E
OCH/ELLER T
30
säkerhetsbälte är lika säker som en bälteskudde
fastsatt med ISOFix-fästena.
ISOFix-fästena hjälper till att hålla fast
kudden även när den inte används. I båda fallen
är det bältet som håller fast barnet i skyddet.
Om barnet åker i en annan bil, går det bra
med en vanlig kudde i stället?
Nej. En vanlig kudde är för mjuk. Vid en kollision
skulle den kunna glida iväg eller plattas till.
Barnet riskerar att glida ner under bältet. Barnet
ska alltid använda en certifierad bälteskudde.
Kan barnet i stället sitta i knät på
en vuxen?
Nej. Barn får aldrig sitta i knät när de åker bil.
Alla barn ska ha en egen plats i bilen och ett
barnskydd som är lämpligt för barnets storlek
och ålder.
Vilken plats i bilen är säkrast?
I en Volvo är alla platser lika säkra för barnet,
förutsatt att det sitter i ett lämpligt barnskydd.
Enda undantaget är om det finns en
inkopplad krockkudde på passagerarplatsen
fram som inte har kopplats ur eller avaktiverats.
När är barnet stort nog för att sitta i
passagerarsätet fram med en inkopplad
krockkudde?
Volvo Car Group rekommenderar att barnet ska
vara över 140 centimeter för att sitta i framsätet
med en krockkudde aktiverad, men detta kan
variera mellan olika bilmodeller.
Hur länge ska barnet använda
bälteskudden?
Det är svårt att ange någon exakt gräns. Volvo
Car Group rekommenderar att barn använder
en bälteskudde till dess att de är 140 centimeter
långa och tio år gamla.
De officiella rekommendationerna och
förordningarna om längd varierar mellan olika
länder. Det viktigaste när det gäller krock­
säkerhet är att bältets höftdel sitter på rätt sätt
över höfterna, även när barnet har suttit i bilen
ett tag och har rört sig i säkerhetsbältet.
Det får inte finnas någon risk att barnet glider
under bältet vid en olycka. De faktorer som
påverkar här är barnets storlek (längd och
höftstorlek), ålder (höftutveckling) och bilens
typ av säkerhetsbälte. Volvo Car Groups olycks­
forskning visar att barn upp till tio år bör
använda en bälteskudde, men också att elvaoch tolvåringar med fördel kan sitta på en
bälteskudde.
FÖR MER
INFORMATION
OM VOLVOS
BILBARNSTOLAR
Vad gör jag om barnet inte vill sitta på
bälteskudden?
Du måste övertala honom eller henne.
Kontakta din
­närmaste Volvo­
återförsäljare.
VILKA KRAV STÄLLER LAGEN?
De förordningar som styr vilka stolar barn i olika
åldrar kan använda i bilar varierar mellan olika län­
der, vilket också gäller för kraven på olika typer av
bilbarnstolar.
Barn som åker bil ska alltid använda någon lämp­
lig typ av bilbarnstol och vara fastspända på rätt sätt.
TYPGODKÄNNANDE OCH MÄRKNING
Standarder och märkning för typgodkännan­
de­­ kan variera mellan olika länder. I Europa och
flera­­andra­länder måste bilbarnstolar och baby­
skydd vara märkta med ett E, vilket står för ECE-­
god­kännande. Det innebär att de följer gällan­
de­­ UN ECE-förordning för bilbarnstolar och är
godkända för användning i länder som tillämpar
denna standard.
31
!
ALLA SKA SITTA
FAST MED BÄLTE
32
HÅRDA FAKTA
Trots allt finns det de som slarvar, både med att sätta bälten på sig själva­
och med att spänna fast barnen i bilbarnstolar. Man kanske inte ska så långt.
Barnet kanske är kinkigt och omöjligt att få fast eftersom det förvandlats­
till en sprattlande bläckfisk. Eller man kanske bara ska köra i stan och det
går ju inte så fort.
Men. Ett barn som väger 30 kilo i normala fall, väger motsvarande
1 ton vid en frontalkollision mot ett fast föremål om hastigheten är 40 kilo­­
meter i timmen.
Ett ton!
EN FARA FÖR ALLA
Förutom att barnet riskerar att skadas allvarligt eller att dö så får de åkande­­
i framsätet den obältade kroppen i ryggen – med risk för lika allvarliga ska­
dor. Alternativt flyger barnet genom framrutan och kolliderar med samma
föremål som bilen. Och det scenariot är ju minst lika skrämmande.
Några fler skrämselsiffror att ha i åtanke:
Om du står på en vanlig köksstol och faller handlöst ner i golvet mot­
svarar det en krock utan bälte med hastigheten 15 kilometer i timmen.
4 köksstolar staplade på varandra motsvarar 20 kilometer i timmen och
8 köksstolar motsvarar 30 kilometer i timmen.
8 köksstolar är rätt högt och 30 kilometer i timmen är inte särskilt fort.
Kryphastigheten förbi skolor. Snabbare än så går det ju för det mesta,­även
i stan.
Så, se till att alla sitter fast med bälte.
Alltid.
33
34
K ÄLLOR
Burdi, Huelke, Snyder och Lowrey, Infants and children in the adult world of
automobile safety design: Pediatric and anatomical considerations for
design of child restraints, Journal of Biomechanics, Vol. 2, 1969
Carlsson, Strandroth, Bohman et al. Review of child car occupant fatalities
in Sweden during six decades, IRCOBI conf., 2013
Gustafsson, Cosini, Barns färd i bil, VTI-rapport 716, Statens väg- och
transportforskningsinstitut (VTI), 2011
Isaksson-Hellman, Jakobsson, Gustafsson och Norin, Trends and effects of
child restraint systems based on Volvo’s Swedish accident database,
SAE Technical Paper, Series No. 973299, 1997
Isaksson-Hellman och Norin, How thirty years of focused safety development has influenced injury outcome in Volvo cars, Proceedings of the 49th
annual AAAM conference, USA, 2005
Jakobsson, Isaksson-Hellman och Lundell, Safety for the growing child
– Experiences from Swedish accident data, 19th ESV conference,
Washington DC, 2005
Jakobsson, Lechelt, Walkhed, Balance of vehicle and child seat protection
for the older children in child restraints, International conference on
protection of children in cars, München, 2012
Tarriere, Children are not miniature adults, IRCOBI conference, 1995
Tingvall, Children in cars. Some aspects of the safety of children as car
passengers in road traffic accidents. Acta Paediatrica Scandinavica
supplement, 339, 1987
Turbell, Thomas, The Swedish approach to child safety in cars, Statens
väg- och transportforskningsinstitut (VTI), 2002
Beskrivningar och fakta i denna broschyr gäller Volvo Car Groups internationella­­
modellutbud. Vilka bilar, babyskydd och bilbarnstolar som är tillgängliga kan
variera mellan olika länder. Tillverkaren förbehåller sig rätten att när som helst
göra ändringar och utan att detta meddelas särskilt.
35
&
BARN
BILAR
Handbok om säkerhet
Redaktör: Malin Persson,
Volvo Car Group
Foto: Lars Ardarve
Grafik: Martin Gradén
Layout: Studio Desktop AB,
www.desktop.se
Tryck: Elanders Sverige AB,
Mölnlycke, 2013 Sverige
PA/PV 50103021 (Swedish)
En säkerhetsmanual som tagits
fram av Volvo Car Group för att
hjälpa alla som kör barn – föräldrar,
taxiförare och andra – att lära sig
mer om barn­säkerhetsfrågor.