Transcript Untitled - Terafon

PÅ SJÖRÖVARÄVENTYR MED PETER NORLIN
I HANS NYA 25-FOTARE CIRRUS.
i låter Peter Norlin själv ge oss prologen:
”Det var i julas. Jag hade gått upp på
vinden för att leta fram några gamla tomtekläder åt barnen. Mitt bland all bråten hittade jag då också en gammal koffert, jag fått
i arv en gång, men som jag sen glömt bort.
Den var full med papper. Det visade
sig att de härrörde från en av mina Carl Norlinus hette han och
seglade med den svenska handelsflottan på 1700-talet.
Jag satt säkert i flera timmar och läste hans gamla brev.
Och det var då, plötsligt, som jag hittade den. Skattkartan!
Över en ö mitt ute i Atlanten. På longitud 15 och latitud 27.
Strax söder om Kanarieöarna, utanför Afrikas kust, kunde jag
snabbt konstatera med hjälp av min gamla skolatlas.
Ja, ungefär så började det hela”.
Vi tuffar ut för motor med storen satt.
Vi tar ett snabbt skutt i tid och rum. Vi befinner oss nu på
Kanarieöarna. Alla förberedelser är gjorda. Äventyret kan
ta sin början.
Vi startar arla i vår Albin 78 Cirrus. Dagens segling
kommer att bli lång. Är vindarna gynnsamma, kommer
vi att klara det. Ar de det inte, får vi segla en bit in på
natten.
Vi tuffar ut för motor. Så snart vi är ute ur hamnen
skiftar vi flagga. Vi är inte svenskar längre. Utan pirater.
Ett par distans ut på havet, ser vi några stora segelbåtar.
De verkar ha bra fart. Det kan bli en fin segling för oss.
Full fart på motorn! Det är en 7,5 hästars Volvodiesel
med S-drev. Den går tyst och fint.
”jag tycker om den här motorn”, säger Peter. ”Den har
inte en del av de nackdelar, vi seglare vanligtvis förknippar
med motorer. Ger inga vibrationer, tack vare att den inte
har fast kontakt med skrovet på något ställe. Samtidigt ligger den också på en betydligt lägre ljudnivå än vad man är
van vid i segelbåtar. Det känns skönt. Vi seglare hatar ju
egentligen motorljud.
Dessutom ger den en fart och räckvidd, som är helt
OK för den här båten. Den gör ca 6 knop (vilket vi strax
kan konstatera). Tanken rymmer ca 20 liter, vilket räcker
till minst 10 timmars gång för motor. Det tycker jag är fullt
tillräckligt”.
Medan vi går för motor, förbereder vi segelsättningen.
Vi gör allt klart på däck. Sedan hissar vi storen medan motorn fortfarande är igång.
Peter: ”jag är väldigt ivrig på att
hinna ut i vinden. Och vi tjänar ju
faktiskt någon knop på det här sättet”.
Så småningom känner vi hur
vinden börjar ta tag i seglen. Äntligen dags att stänga av motorn! Det
blir dödstyst. Det enda som hörs är
ljudet av skrovet som klyver sjön.
Finns det något härligare ljud?
Vi har ännu inte kommit in
i vindbältet. Gör ca tre och en
halv knop. Vi har satt storen plus
genuan. ”Cirrus är ritad för fyra
olika segel”, säger Peter. ”Stor, fock,
genua och spinnaker. Man kan
naturligtvis tvista om benämningar
på segel. Vad är fock och vad är
genua? Olika segelmakare har olika
benämningar. jag har i alla fall valt
att benämna Cirrus segel på det sätt
jag nämnde”.
Medan vi drar oss så sakteliga
ut på havet, börjar vi tala lite om
Citrus. Vad är hennes kännetecken?
Peter berättar: ”Cirrus är ju i
första hand framtagen som en familjebåt.” Och då är det i
synnerhet ett begrepp jag tycker är viktigt:
Seglingskvalitet.
Jag brukar tala om de fyra S:en då det gäller familjebåtar: Säker, Snygg, Smidig och Stor (invändigt). En bra
familjebåt ska uppfylla alla dom S:en.
Då det gäller Cirrus har jag också ett femte S uppe
i rockärmen. Det S:et heter Snabbhet. Det är ju aldrig
någon nackdel att en båt är snabb.
Jag är mycket nöjd med den här båten. Det låter kanske
lite löjligt av mej som konstruktör att säga så, men det är
Än har vi inte kommit ut i vindbältet.
inte så konstigt som det låter. Varje ny båt man ritar bygger ju på den samlade erfarenhet man fått från tidigare
konstruktioner. Och själv sysslar jag ju mycket med
one-off-verksamhet. Dvs jag bygger enstaka, specialritade
båtar.
Där lär jag mej det mesta. Jag riktar in mitt kunnande
kan man säga. Lär mej vad som är bra och inte bra för en
båt. Alla one-off-byggen är ju extrema byggen, där man
siktar in sig på att få en så bra båt som möjligt i vissa avseenden. Och allt detta ligger bakom konstruktionen av Cirrus.
nart kommer vi ordentligt in i
vinden som är rakt västlig. Det
blåser en 5-6 sekundmeter härute
och vi går på kryss.
Hon tar bra fart direkt. Vi kan
sätta kurs rakt mot vår ö, som
ligger cirka 45 distans föröver.
Vi pratar vidare med Peter: ”Jag kanske skulle
berätta lite mer om hur jag ritar båtar.”
Man har ju för sig att det bara är att sätta sig vid
ritbrädan och så vips har man ritat en båt. Så kan man ju
naturligtvis göra, men det blir ingen bra båt på det sättet.
Att en båt är bra vet man ju först när man seglat den i
sjön. På riktigt.
När det gäller Cirrus t ex, tog vi fram en prototyp,
som vi seglade i höstas och under förvintern hemma i
Östersjön. Vi höll på så länge vi kunde innan det blev för
kallt.
Titta på fötterna under genuan. Det är bra med fotlist att ta spjärn mot.
on seglade mycket bra redan vid de
första testseglingarna. Men vi kom på
småsaker vi ville justera lite.
Vissa saker är ju helt omöjliga att
förutse när man sitter vid sitt ritbord.
När jag ritat en båt, vet jag i och för sig
att hon har snabba linjer. Men jag vet
ju aldrig riktigt i detalj, hur hon kommer att vara att segla.
Sitter alla prylar på däck rätt? Sådant vet man aldrig förrän
man har testat henne ordentligt i vattnet.
Som tur är, skulle jag vilja säga. I annat fall vore ju
inte mitt jobb lika roligt. jag skulle bara kunna sitta vid
mitt ritbord hela tiden och konstruera.
Alltnog, alla sådana här finjusteringar är nu gjorda på
Cirrus, och jag tycker att hon känns väldigt fin att segla.
Speciellt är hon väldigt fin på pinnen. Hon lyder
perfekt. Det räcker faktiskt med att man styr henne med
fingertopparna, så bra balanserad är hon. Man får en perfekt
känsla för henne.”
Vi börjar prata lite om riggen.
”Cirrus har 7/8-rigg”, säger Peter. ”Och man kan ju
alltid diskutera hit eller dit, vilket som är bäst, masthead
eller 7/8.”
Jag kan bara säga att i det här fallet har jag valt
7/8-rigg
av ett par skäl. För det första ger det en mer
harmonisk båt som helhet. Cirrus är ju en rymlig båt
och genom den lite högre riggen, blir totalintrycket en
vacker båt. Dessutom gör ju 7/8-riggen att man fördelar om
segelytan från förseglen till storen. Det ger en bättre båt på
undanvindar utan att man behöver ta till spinnaket.
På så sätt blir Cirrus en bra all-round-båt. Hon passar
för alla typer av segling. Såväl inomskärs som ute på havet
när det blåser.”
Vi börjar komma upp i en verkligt fin fart nu. Och allt
eftersom vi kommer längre ut på havet, friskar det i allt
hårdare. Land har för länge sedan försvunnit vid horisonten.
Vi är ensamma mitt ute på Atlanten. Vilken härlig känsla
det är!
Vi börjar till och med komma upp i en krängningsvinkel, som gör att vi inte längre seglar riktigt bekvämt
och rätt. Peter: ”Den optimala krängningsvinkeln för
Cirrus ligger runt 24°. Och det är ungefär där vi ligger nu.
Det är dags för oss att sätta focken istället”.
Sjön är rätt grov, och vi märker vilken fördel det är
med halkmönster på däcket och aluminiumlist runt om,
som Cirrus har, när man ska upp och byta segel. Man får
hela tiden bra fäste för fötterna, trots att däcket är blött
av stänk.
i sätter alltså focken istället.
Det är snabbt gjort. Vi river genuan
och låter den helt enkelt glida ner i
segelboxen längst fram. Förstaget går
rakt ner i luckan, och seglet lägger sig
snyggt tillrätta. Praktiskt och enkelt.
”Det kommer inte att betyda något
för vår fart när vi går på kryss”, säger Peter. ”Det kommer
vi strax att få se”.
Och mycket riktigt. Vi gjorde ca 6 knop med
genuan förut och vi gör nu exakt samma fart med
focken. Enda skillnaden är, att vi går betydligt torrare
med mindre krängande vinkel. Det känns tryggt
helt enkelt.
Peter: ”Många har för sig att det alltid
gäller att ha så mycket segel uppe som
möjligt, för att man ska gå snabbt.
Det är inte alls sant, som vi kunnat
konstatera här. Vi förlorade ju inte
ett uns fartmässigt genom att gå ner
till ett mindre segel. Vi går bara med
mindre krängning”
Vi har gått i väl sju timmar nu.
Vågorna här nere runt Kanarieöarna
är lite speciella. Mycket längre än
vi är vana vid hemmavid. Oerhört
sugande. Det är inte utan att vi börjar
känna oss en aning gungiga efter ett tag
(inte Peter ska vi väl säga i rättvisans
namn).
Men båten trivs bra i dom här vattnen. Det känns nästan som hon blivit
utsläppt på grönbete. Och det har hon
ju faktiskt i viss mån också blivit.
oggen ligger
stadigt runt
6 knop. ”Det
känns att Citrus
är en snabb båt”,
säger Peter. ”Det
är bra tryck i henne”.
Och hela tiden går hon väldigt
mjukt och fint, trots att sjön är
relativt grov. Och trots att vi har
vågorna rakt mot oss. Det blir
mycket upp och ner hela tiden, men hon lättar aldrig ur.
Hon sköter sig i stort sett själv i vågorna. Verkar hela
tiden hitta genaste och bästa vägen genom dem.
Klockan är fyra på eftermiddagen. Vi kommer att
hinna fram en bra stund innan det blir mörkt. Hon har
pinnat på väldigt bra. Men så har vi också haft perfekt
seglarväder.
Solen tittar fram då och då. Vi tycker att det är skönt
att hon gömmer sig lite bakom de lätta molntussarna.
Vi är nämligen rädda för att bränna sönder oss. Vi har
inte mött någon båt ute på havet på flera timmar nu, och
tycker att det borde vara dags för oss att skymta ”vår” ö.
Och när vi skärper våra ögon, kan vi faktiskt upptäcka
något långt bort i fjärran. Det måste vara vår ö!
Vi har kommit lite ur kurs, men korrigerar det lätt.
Vinden har mojnat igen. Och den har också vridit
rejält. Vi sätter spinnakern för att få lite bättre fart sista
biten in mot land.
Barnen passar på att kasta ut sina revar för att fiska
lite. Och dom får snart lön för mödan. Ser ut som någon
slags havsabborre. Kommer väl till pass ikväll när vi är
framme.
När vi kommer närmare ön, ser vi att
dyningarna går höga in mot stränderna. Vi
river seglen och går för motor sista biten
in. Vi känner ju inte botten och dessutom
verkar vågorna lite förrädiska.
Peter: ”Jag tycker man är dum om
man inte utnyttjar motor i vissa lägen.
Tex när man går in i och ur hamn. Eller
ska lägga ankar och inte är riktigt säker
på hur botten ska se ut”.
Vi vågar inte gå för långt in, utan
lägger oss på svaj cirka 75 meter från
stranden. Vi har ju flotte. Men det är
svårt för ankaret att få fäste i sandbotten. Vi släpper ut på ankarlinan
så mycket vi kan och efter många
om och men verkar hon ligga säkert
förankrad.
Vi rensar upp på däck och
i sittbrunnen innan vi lämnar
båten. ”Tack och lov är det inte
den vanliga spagettin man är van
vid från kappseglingar”, säger
Peter. Tack vare alla arrangemang
på däck är det otroligt lätt att
hålla ordning på tamparna på
Citrus”.
Storen beslår vi på bommen.
Ska man verkligen inte ta ner den
och vika ihop den ordentligt?
Peter: ”Nej, det behövs inte.
Den enda skada ett segel kan ta
av att sitta uppe på bommen är
att det kan blekas av solen. Men
har man ett bomkapell, kan man
ha storen fast på bommen en hel segelsommar, om
man så vill”.
Nu är allt klart på däck! Dags att pumpa upp flotten
och bege sig iland för en första rekognosering.
Det är lättare sagt än gjort, upptäcker vi snart. Att
paddla in flotten ide höga dyningarna är ett äventyr.
Allt ser emellertid ut att gå väl, men just när vi tror
att vi klarat oss, tar en jättevåg tag i jollen och vräker den
överstyr. Vi får dagens första bad. Fast ofrivilligt.
Hon klarar sjön fint…
…trots de kraftiga vågorna.
tt vara i land på fast mark känns ovant.
Vi har alla fått sjöben. Först nu förstår
vi hur det gungat ute på havet.
Magarna ropar efter mat. Klockan
är halv sex och det är verkligen efterlängtat med något att fylla magen med.
Vi har färska langostiner med oss. Dessutom givetvis
massvis med färska grönsaker. Och barnens havsabborrar
kommer självklart också väl till pass. Vad är godare än att
äta den fisk man själv fångat?
Peter är kock.
Vi har byggt upp en liten grill med hjälp av stenar och
ett hönsnät, som grillgaller.
HAVSABBORRE À LA NORLIN.
”Först rensar du ut inälvorna. Huvudet ska du också skära
bort. Låt fenorna sitta kvar. Fjälla fisken ordentligt.
Skölj sedan i havsvattnet. Någon annan krydda behövs
egentligen inte. Jag brukar sen göra så att jag skär löken i
halvringar och citron i klyftor. Sedan fyller jag buken på
fisken sprängfull med dessa.
Sedan är det bara att hälla lite olja på båda sidor och
lägga fisken på grillen. Cirka 5 minuters grillning per sida
brukar vara lagom, det får man göra lite på känn.
Krångligare än så behöver man inte göra det. Men å
andra sidan tror jag inte att man kan göra det godare heller”.
Peter: ”Tänk på att aldrig göra upp öppen eld direkt
på klipporna. Det är lätt hänt att de spricker då, och det
ser inte så trevligt ut när man lämnar det efter sig”.
Mmmmm. Det smakar förträffligt.
Men det var vi värda efter en
hård dag till sjöss.
Vi städar upp efter oss och tar
också ett dopp i de varma böljorna.
Solen står fortfarande rätt högt på
himlen, men hon går snabbt nedåt.
Barnen är ivriga och vill
absolut gå på strövtåg på ön. Vi
kan naturligtvis inte hindra dem
Skatten kan vi inte börja leta efter
förrän imorgon. Vi måste ha hjälp
av solståndet mitt på dagen för att
klara det.
Vad hittar barnen då?
En banandunge. Med miljontals bananer. Bättre än den bästa
skatt! Med gemensamma krafter och
en morakniv lyckas dom få ner en
enorm bananstock på cirka 20 kilo.
Vi får vårt livs överraskning
när dom kommer släpande på
stocken ner till stranden.
Vilda bananer! Vågar man plocka?
Vi protesterar lite lamt när dom vill ha den med
ombord och hem. Men det hjälper inte.
Om inte bananstocken får följa med ut till
båten, stannar barnen på stranden också.
Nu skymmer det snabbt på.
Det är dags att ge sig ut till båten i flotten.
Dyningarna har lagt sig lite, så den här
gången går det lättare. Alla ombord. Dödströtta.
Innan vi stupar i säng ser vi till att ankaret
ligger ordentligt fast, surrar några extra varv.
Sedan godnatt. Imorgon är det dagen D.
Vi somnar innan vi hinner lägga huvudena på kudden.
Uff! Här kommer 20 kilo bananer.
Pentryt är rymligt. Minst sagt.
”Va! Är man ensam? Har dom andra redan hunnit upp för att ta ett dopp.”
Det kan vara skönt att koppla av en stund medan vattnet kokar.
orgon. Med strålande väder.
Peter ligger i stickkojen och blir
akterseglad av oss andra. Vi hinner
ta vårt morgondopp från båten innan
han slår upp sina klarblå. Siste man
upp lagar frukost, så är det ombord.
Peter: ”Samtidigt som det är lite
lugnt här nere i båten, kan jag ju passa på att berätta om
inredningen. Den är rätt så konventionell faktiskt, utom
i ett avseende. Ett viktigt avseende. Ståhöjden ligger på
ca 1,80 ,vilket är otroligt mycket för en så här liten båt.
Därför är Citrus en väldigt stor båt under däck.
Några som sett henne har sagt till mej, att om man
tittar på utsidan, har man svårt att tro att hela insidan får
rum. Det tycker jag är ett bra betyg.
Jag har eftersträvar stor volym under däck. Så att hon
ska bli bekväm att leva i för en familj. Hon har två kojer i
förpiken och tre i salongen, varav en stickkoj. Rejäla och
bekväma kojer allesammans.
Pentryt är placerat på babordssidan, alldeles vid nedgången från sittbrunnen.
Det gör att du kan stå synnerligen bekvämt och arbeta
med att laga till mat. Är du händelsevis längre än
1,80 kan du ju ha salongsluckan öppen.
Till pentryt hör givetvis lådor och skåp. Och dessutom
en vask med ett rejält arbetsbord tvärs över båten. Det är
en rätt okonventionell lösning. Men det är en praktisk
lösning, det märker man snart när man varit ute ett tag.
Diskhon har både färsk- och sjövattenskranar. Sötvattenstanken rymmer hela 65 liter.
Längs bordläggningen på båda sidor har jag placerat
stora, rymliga hyllor. Längst bak på styrbordssidan, alldeles
vid stickkoj en, har jag också placerat en praktisk galgstång, som du kan ha mycket nytta av.
Under kojerna i förpiken ligger en vattentoa. Även
om en båt inte är så stor, tycker jag att det är viktigt med
toa, i synnerhet om man ska segla med barn.
Förluckan, som ger ljus i förpiken är rejäl. Med aluminiumram. Det ser både snyggt och tryggt ut.
Inredningen har jag försökt hålla så stram som
möjligt. ]ag tillhör inte dom, som tycker att man till varje
pris måste dölja plast under däck. Tvärtom ska man väl
utnyttja den ljusa plasten i kombination med övriga inredningsmaterial. I detta fall teaken och dynornas tyg.
Sammanfattningsvis tycker jag att Cirrus känns väldigt ”marin” under däck. En extra liten finess kanske jag
också ska nämna. Det är salongsbordet, som är löstagbart
och också går att använda uppe i sittbrunnen de gånger
man känner för att äta ute i det fria”.
Nu börjar det bli dags att ge sig iland igen. Denna
gång för att leta efter skatten. Det pirrar lite i våra magar.
Vad kommer vi att hitta?
1. OK, då börjar vi. Ett… två… tre…
2. …trettionio… fyrtio. Nu skall vi se.
3. Just det. Där uppe ligger dödskalleklippan.
4. Då ska det vara rakt in här. Här!
5. Det är bara att börja krafsa i sanden.
6. Ser ni nått? Kanske det är en bluff trots allt.
7. Nej, här känns något hårt! Hjälp till nu!
8. Kolla: En kista. Det är en skattkista!
9. Snabbt upp med locket. Det knirrar.
10. Wow! Guldmynt. Snäckor. Hajtänder.
11. Vilken högtidsstund. Är vi rika nu?
12. Förmodligen är vi det.
nart börjar det bli dags att styra hem
igen. Vi sätter storen plus focken. Tar
det lite lugnt. Snackar lite om sittbrunnen och däckslayouten.
Peter: ”En målsättning med Cirrus
var, att få en stor, rymligoch ändamålsenlig sittbrunn. Och faktum är ju, att
hon har en sittbrunn, som gott och väl kan jämföras med
den på större båtar. Vi är fyra stycken ombord nu och får
ju hur bra plats som helst. Man har bra spjärn för fötterna
och det går bra att sitta uppe på skarndäcket om man vill
det.
Fallen kanske jag ska berätta lite om också. Alla fall
är naturligtvis nerdragna till sittbrunnen. Jag tycker att det
sätt som vi gjort det på är smartare än på andra standardbåtar. I princip har Cirrus samma arrangemang som på den
Accent jag seglade VM med 1974. Hur det funkar ser du
bäst på den här ritningen:
Varje fall har sin speciella färg. Vinschama är selftailing, som det heter på engelska. Och svenska också för
den delen, så vitt jag vet. Det betyder att du lägger fast
skoten direkt på vinschen, vilket är lätt. Fallen lägger du
fast med hjälp av stoppers, vilket också är lätt.
Hon är alltså mycket lätt att sköta med hjälp av alla
dessa hjälpmedel. Och det tycker jag är viktigast. Man ska
dra nytta av de hjälpmedel som står till buds och njuta av
själva seglandet så mycket som möjligt”.
Vi har vinden akterifrån och vi tänker göra ett litet
test. Vi går alltså för stor plus fock nu. Hur mycket vin- ner
vi på att sätta spinnaker också? Stor+ fock+ spinnaker är
naturligtvis inte någon segelsättning för familjeseglaren.
Men vi har ju Peter ombord och det kan vara kul att försöka för en gångsskull.
Det blåser rätt bra och vi gör cirka fem och en halv
knop för stor + fock på undanvind. Det är bra.
Eftersom vi andra inte tillhör spinnakerklubben, får
Peter göra det mesta jobbet själv med att sätta den. Och
vi får en uppvisning i den högre skolan. Vi hjälper bara till
med att hålla några tampar här och var.
Poff! säger det, så går spinnakem i topp. Det är en
mäktig syn. Vi känner direkt hur farten ökar och vi får ett
otroligt frånskjut genom det. När vi surfar på vågtopparna
kommer vi upp i över åtta knop. Vi får riktiga lustkänslor.
Vi pratar lite med Peter om spinnaker. Är det egent
ligen något för familjeseglaren? ”Spinnakersegling
är inte så svårt som de flesta tycks tro. Visst ska man
ha respekt för spinnakern, men den ska inte vara
överdriven. Man kan ju utan vidare börja med att känna
sig för i lättare vindar. När man sedan märker att man
klarar av det, kan man öka graden av avancemang.”
Det börjar bli kväll nu. Solen står lågt. Vi är nöjda
med det mesta. Det är dags att hala sjörövarflaggan och
hissa den svenska istället.
Äventyret är över.
På väg hem med tända lanternor. Skatten och
bananerna är säkert surrade på däck.
Nu är det bra tryck i henne. Vi surfar fram i över åtta knop.
FAKTA OM ALBIN 78 CIRRUS.
Tekniska data
Löa . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7,80 m
Lvl . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6,65 m
Bredd . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2, 76 m
Djupgående . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1,49 m
Depl. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ca 2350 kg
Kölvikt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ca 950 kg
Motor: Volvo Penta marindiesel MD SA/110S 5,5 kW
(7,5 hk)
Segel
Storsegel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13,7 m2
Genua . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13,7 m2
Fock . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8,6 m2
Spinnaker . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 45,0 m2
Övrig däcksutrustning
Stäv- och akterräcke i rostfritt
Dubbla mantåg med rostfria stöttor
Handräcken på rufftaket
Godkända lanternor
Förtöjningsändar
Flaggstång
Skylight på fördäck
Fast monterad handlänspump
Bad- och räddningsstege monterad på akterspegeln
Relingslist i aluminium
Skyddslist av PVC runt hela båten
Sittbrunn
Självläns
Handskfack
Inredning
Träinredning i lackerad teak
Klädda dynor i tuff och skans
Gardiner
Heltäckande matta
Garderobsutrymme
Salongsbord passande även för sittbrunn
Toalett i förpiken
Dörr mellan salong och skans
Pentry
Pentry med rostfri låda för 2-lågigt kök
Skåp med hyllor
Diskho i rostfritt stål
Dubbelverkande färsk- och sjövattenpumpar
Färskvattentank 65 l
Isolerad isbox
STANDARDUTRUSTNING
Rigg, mast, segel
Stående 7/8 rigg av rostfri syrafast wire
Storsegel och Fock
Mast och bom i eloxerad aluminium
Bommen försedd med snabbrev och invändig bomliksträckare
Invändiga fall dragna till sittbrunnen
Vinsch och avlastare förfall monterad på rufftaket
Skotvinschar av self-tailingtyp
Fockskotskenor med travare
Kicktalja
El-utrustning
Extra eluttag vid elcentralen
Belysning i salong och skans
Batteri
Stuvningsutrymmen
Försegelbox, som även kan användas som ankarbox
Rejält tilltagna stuvutrymmen
Övrig utrustning
Dubbla ventilatorer
Eldsläckare
HUVUDKONTOR: Box 196, 681 01 Kristinehamn Tel. 0550-156 60
VÅRA FÖRSÄLJNINGSSTÄLLEN: STOCKHOLM Nybrokajen 2, 111 48 Stockholm Tel. 08-23 19 05, Hamnvägen 6, 183 63 Täby Tel. 08-756 01 95.
KRISTINEHAMN Box 196, 681 01 Kristinehamn Tel. 0550-156 60. GÖTEBORG Hälleflundragatan 16, Box 47, 42121 Västra Frölunda Tel. 031-29 91 10.
VISBY Box 269, 62102 Visby Tel. 0498-180 55. MALMÖ S. Fiskhamnen, 216 12 Malmö Tel. 040-16 34 00.
Bilderna i denna broschyr visar en båt som i viss utsträckning har kompletterats med utrustning ur Albin Marins tillbehörssortiment.
Reservation för ändringar av utförande och utrustning.