Transcript Klicka här för att läsa tidningen

Exlusiv intervju med
FUNKISVÄRLDEN
Nyheter från
2012 augusti
racingstjärnan Thed Björk!
Reportage från olika ungdomsutbyte
- genom att fika, uppleva drama tillsammans och vara
med i återvinningsworkshop.
Varför blev det som det blev?
Om tillgänglighetsresultatet för Växjö
kommun i Handisams undersökning.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Knep & knåp
Reportage
Kluriga sudoko Ordflätan Kluriga korsordet Växjö stadsbibliotek:
- tillgänglighet en självklarhet
Kindle - läsplattan som ger mer läsupplevelse En nätverkande projektledare
Alvesta kommun i samarbete med Funkibator
Växjö kommun + Funkibator ..... 4
..... 5
..... 6
.....10
.....12
Synlig vs osynlig funktionsnedsättning
Racing - en sport med fart
Hur är det att vara
tillsammans med någon som har ADHD
Om du vore ett hjälpmedel
.....13
.....11
.....16
från Funkibatorbutiken
Från hund till häst
Ledarhunden - en trygghet i vardagen Ledarhunden från Ungern Från garnrester till blommor .....17
.....19
.....20
.....20
.....22
......8
......9
....24
Studiefrämjandet - tillgänglighetskoll Länsstyrelsen - tillgänglighetskoll ....12
....21
Därför blev +llgänglighetsresultatet av Växjö sämre i undersökningen 2012 ....18 Testpiloter på spel Dramaworkshop med ungdomsutbyte Dramadagen från insidan Återvinningsworkshop med ungdomsutbyte Fikadagen! Boken kommer Bok+ps på läsplaKan Tips om Handisams spel Youtube +ps -­‐ tre utbytesstudenter om Funkibator Häng med och gilla Funkibatorbu+ken du också .....16
....6
....7
....7
....18
....8
....9
....9 ....22
....23
Redaktionen tipsar
Föreningsintervjuer
NHR - föreningen som syns
i många sammanhang Unga Synskadade
stärker och utvecklar medlemmarna Upplevelser
International Federation of Hard of Hearing People .....14
World institute on Disability .....14
Inclusion internation .....15
Funkibator - volontärer .....15
En inblick i ordförandens
arbete Attention Kronoberg Unga Funkisar - en ny organisation i Kronoberg Tillgänglighetskoll
Internationellt fokus
En klassresa utöver det vanliga - till Polen Redaktion
Matilda Orre, reporter
Malin Sjöö, reporter
Nadin Alakili, reporter
Tidningen är skapad av och med Funkibators sommarjobbare
2012. Följande personer har varit involverade:
Amelia Thordin, reporter
Andras Turaj, researcher/översättare
Pontus Ydström, reporter
David Guntsch, reporter
Maria Hallgren, reporter
Cailin Jazz Laing, reporter
Louise Larsson, reporter
Linnéa Möller, illustratör
Ola Claesson, redaktör
Pia Hammargren, ansvarig utgivare
Funkis Världen är utgiven av Funkibator. Funkibator samarbetar
och samverkar med föreningar, myndigheter och eldsjälar runt om
Kronobergslän.
Funkibator är ett arvsfondsprojekt och pågår till och med
december 2012. Därefter övergår verksamheten till föreningsform.
Funkibator är en del av Nätverket SIP: www.natverketsip.se
2
....4
....5
....8
....15 ....17 Det var en gång ett gäng sommarjobbare
Tidningen du just nu läser är skriven av Funkibators
sommarjobbare 2012. De har själva fått välja vad de ska skriva
om och hur de ska presentera sina texter. Resultatet blev en
spännande blandning mellan intervjuer, reportage och krönikor.
Ungdomarna har skrivit om funktionsnedsättningar, nya
hjälpmedel och motorsport. De har gjort korsord, uppvisat
imponerande kunskap och skapat debatt.
Funkibators sommarjobbsprojekt är ett samarbete med bland
annat kommunernas satsning för att ge ungdomar sommarjobb.
Vi har också samarbetat med enskilda individer som sökt sig till
Funkibator runt om i länet. Funkibators sommarjobbssatsning är
unik eftersom vi bland annat tar emot ungdomar med olika
funktionsnedsättningar och tar tillvara på varje individs
förutsättningar och resurser. Det gör att vi tillsammans kan skapa
något unikt. Som till exempel den här tidningen.
Vi som arbetar med Funkibator vet att vi gör skillnad, både i det
stora sammanhanget och hos den enskilda individen.
Ämnena i artiklarna är valda av sommarjobbarna själva. De fick
välja ämnen som berört dem och som de brinner för. Vi har också
sommarjobbarna gå från osäkra och blyga till övertygade och
stolta. Att se de tysta lämna in texter som är välskrivna och
pålästa och att se de mer utåtriktade koncentrerat fastna med
blicken på skärmen har varit intressant.
Funkibators projektledare Pia Hammargen och jag har sett
låtit dem testa, upptäcka och utveckla talang för bland annat
intervjuer, översättningar och illustrationer.
Vi har sett dem svetsas samman från individer till ett gäng som
Funkibator arbetar med utvecklingsfrågor inom
funktionsnedsättning. Vi utgår från idéer, behov, önskemål och
verkar på områden där få eller ingen arbetar. Vi har en stor
skrattar tillsammans. Det har varit en spännande och givande
resa. Och ibland högljudd! Vi har haft kul tillsammans och när
man har kul lär man sig ofta utan att tänka på att man lär sig. Och
det är roligt att lära sig när man inte gör saker för att lära - utan
just för att ha kul.
samverkan och förankring i Kronobergs län. Samverkan sker med
allt från myndigheter och föreningar till företag och enskilda
individer. Flera satsningar har blivit till helt nya och egna
verksamheter.
Ola Claesson / redaktör
Vi fokuserar på möjligheter. Det positiva. Lösningarna. Vi är ett
större arbetsteam som arbetar processinriktat där vi ofta går från
idé till verklighet. Inspiration, delaktighet och eget ansvar är
nycklar till hur vi får människor och nya verksamheter att växa
fram. Funkibator finansieras idag med medel från Arvsfonden. Vi
är nu inne på vårt tredje och sista år med projektmedel därifrån.
Funkibator ideell förening - häng med!
Genom ditt medlemskap så stödjer du vår verksamhet. Du
kommer via ditt medlemskap få ta del av om vad som händer och
vad som är på gång.
Håll koll på Funkibator
Gilla oss! Följ oss!
Bli en del av oss genom att dela
med dig och kommentera!
I dagsläget kostar det inget att vara medlem i Funkibator ideell
förening. Du som vill vara medlem behöver visa det genom en
aktiv handling och att du på så sätt ansöker om medlemskap:
www.funkibator.se/forening
3
www.facebook.com/funkibator
www.twitter.com/funkibatorn
www.funkibator.se
REPORTAGET
I BILDER
Växjös stadsbibliotek:
- tillgänglighet är
självklart
Vi träffade Stina Fernholm, som
arbetar som bibliotekarie på Växjö
stadsbibliotek, för att fråga henne om
tillgängligheten. Vi tyckte det var
extra intressant eftersom vi själva har
funktionsnedsättning.
Stina berättade att Växjö Stadsbibliotek
ständigt jobbar med att göra lokalerna
mer tillgängliga för personer som har
olika funktionsnedsättningar. En del
saker är bra och en del kan förbättras.
En av de tillgänglighetsanpassningar
som man gjort det senaste var att
förlänga ledstråken. Ledstråken är
kännbara markeringar i golvet eller på
marken för personer med
synnedsättning. De här stråken har
förlängts bland annat över glasgolven
på biblioteket.
När Cailin, som själv har en grav
synnedsättning, testade ledstråken
märkte hon att det var stora luckor i
stråken. Ytterligare saker som kan
förbättras är skyltarna som behövs
- Det är knappt så jag att jag själv kan
läsa vissa av skyltarna. Vi passade även
på att intervjua Matilda Orre, som
använder rullstol. Hon upplevde att det
var trångt mellan hyllorna och att
stolarna vid sittplatserna oftast är i
vägen.
Vi vill, trots förslag om förbättringar,
passa på att berömma Växjö
stadsbibliotek. Belysningen är bra och
hissen är märkt med punktskrift. De har
även förstoringsglas, anpassad dator
och böcker med både stor stil och
punktskrift.
För de som använder rullstol är det bra
att det inte finns många trappor. De har
också dörröppnare och anpassade
toaletter.
Vi upplevde att vi blev väl bemötta av
personalen och det är viktigt eftersom
man inte alltid blir det om man har en
funktionsnedsättning.
Text och foto av:
Cailin Jazz Laing och Nadin Alakili
göras tydligare. När vi intervjuade
Amanda Orre, som inte har någon
funktionsnedsättning sa hon:
Vi tipsar om ”boken kommer”
Biblioteket erbjuder nu en tjänst för personer som behöver hjälp med att låna
böcker och som har en en funktionsnedsättning.
Tjänsten heter ”boken kommer”. Det innebär att man kan ringa upp och beställa
böcker som de kör hem åt låntagaren.
Bildförklaringar
Översta bilden: Stina Fernholm,
bibliotikarie som intervjuades.
Mellan och nedre bild:
Ledstråken på Växjö stadsbibliotek.
Vilken plats tycker du är mest tillgänglig i Växjö?
Miralema Klokic, projektledare:
- Jag tycker att biblioteket är ganska tillgängligt, om vi tänker oss cafeterian där det
är ganska luftigt. Konserthuset och Linnéuniversitetet är också tillgängligt skulle jag
tro, där finns det ledstråk och det är ganska luftigt eftersom det är stora ytor där
man kan röra sig fritt.
Text: Nadin Alakili
4
Kindle - läsplattan som ger mer
läsupplevelse
Kindle är en läsplatta som jag gillar, en läsplatta som ger en
större upplevelse än vad en fysisk bok ger.
Amazon Kindle är en läsplatta från Amazon.com (världens största
online återförsäljare). Den är endast till för att läsa på, skärmen är
svartvit och det går inte att till exempel inte att se på film eller
spela spel. Det går att surfa men är inte särskilt smidig och
plattan är ingen ersättare till dator eller surfplatta.
Kindle betyder att starta en eld på engelska och används som
metafor för vad läsning är. Första versionen av Kindle kom 2007.
Just nu säljs den 4:e generationen av Kindle. Det finns också
andra modeller; Kindle touch, med touchscreen istället för
knappar, Kindle keyboard med fysiskt tangentbord under
skärmen, Kindle dx med större skärm och Kindle fire som är mer
Personligen gillar jag inte att läsa faktaböcker på Kindle, eftersom
jag gillar att bläddra mycket när jag läser fakta.
Det är lite omständligt att skriva in sidnummer varje gång man vill
bläddra bakåt mer än några sidor. Det är också mycket lättare att
anteckna i en ”vanlig” bok, även om det går i Kindle är det mer
komplicerat och man måste använda tangentbordet på
skärmen.
lik en iPad än resten av Kindle versionerna. Den säljs bara i USA.
Att läsa på en Kindle är som att läsa i en riktig bok. Man
bläddrar genom att trycka på knappar som finns på
långsidorna. Skärmen har inte någon
”Kindle betyder
bakgrundsbelysning utan använder så kallat eatt
starta en eld på
bläck, en ny teknik för att visa text på en skärm,
engelska
och används
även kallat elektroniskt papper. Det är ett viktigt
som
metafor
för vad
skäl till att det är bekvämt att läsa på den.
läsning
är.”
Nackdelen är att det inte går att läsa i mörker, i så
fall måste man ha en lampa. Jag tycker att skärmen
Under skärmen sitter ett styrkors och en ok-knapp,
på vänster sida under skärmen finns
bakåtknappen och tangentbordsknappen som
öppnar tangentbordet. Om man vill skriva något
måste man välja bokstav med styrkorset och trycka
på ok för varje bokstav. Detta gör att det tar ett tag
att skriva. Det funkar för att till exempel söka efter
något, men att skriva långa meningar blir snabbt osmidigt.
Till höger under skärmen finns meny knappen som öppnar en
lista med alternativ, och hemknappen.
är väldigt skön att läsa på och man kan läsa i flera
timmar utan att få ont i ögonen till skillnad från hur det är att
läsa på en datorskärm.
Enda gången man tänker på att det inte är en bok är om man
sitter i starkt ljus och skärmen blänker. Batteriet räcker i ungefär
Det går att köpa dagstidningar främst från USA och
Storbritannien men även andra länder. Tidningarna levereras
automatiskt till läsplattan när ett nytt nummer kommer på
morgonen.
en månad om internet är avstängt.
I Kindle store finns enligt Amazon över 765,000 böcker och
tidningar. Nästan alla är på engelska, men det finns även en del
böcker på franska, spanska och tyska. Det finns hittills inga
böcker på svenska. Böcker utan copyright finns att ladda ner
Jag läser gärna tidningar och böcker på Kindle, den är lätt att ha
med sig och man kan läsa mycket utan att behöva bära runt på
tunga böcker, vilket är särskilt bra när man reser. Kindle är bara
16x11 cm stor och knappt 1 cm tunn men rymmer tusentals
böcker och tidningar.
gratis till exempel A Christmas Carol, Dracula, Uncle Tom’s Cabin
m.m. Om man läser om en ny (eller gammal) bok och tycker att
den verkar intressant kan man ladda ner första kapitlet gratis.
Text och foto: Maria Hallgren
Boktips på läsplattan!
The Colour of Magic av Terry Pratchett. Den är på engelska och är första boken I Discworldserien. Läsaren får en trollkarl, en
barbar och en turist när de reser runt på planeten Discworld. Planeten är en stor skiva som bärs av sköldpaddor som vandrar
genom universum och är i genren fantastyparodi.
Det finns många klassiker som nu är gratis, eftersom copyrighten har gått ut, exempelvis Shakespeare och Jane Austen. Du
hittar fler klassiker här: www.gutenberg.org
Amazon Kindlestore säljer böcker till läsplattan: http://amzn.to/LItbUa
Info om Kindle-appar till exempelvis iPhone, PC, Androider med mera: http://amzn.to/MFlOsa
5
Vad jobbar du med och vad är det viktigaste aspekterna av
ditt jobb?
- Jag jobbar som projektledare på Handikapprörelsens Idé- &
KunskapsCentrum (I&KC), som är en paraplyorganisation som
innebär att vi har länets handikappföreningar under oss. Arbetet
åt föreningarna kan vara bokföring, budget, kopiering och allt
som de behöver hjälp med. Jag har fått jobbet som projektledare
och arbetat här sedan januari 2012 och projektet jag jobbar med
har fått finansiering från Arvsfonden. Projektet handlar om kultur.
Vi försöker göra kulturen mer tillgänglig för personer som har
funktionsnedsättning, med fokus på bemötandet av olika
personer med funktionsnedsättningar. Det vill säga att man får
hjälp med att ta sig till en stol, hitta till jackan eller toaletten, att
ljuset är bra för de som läser läppar och att hörslingorna funkar
etc. Sådana småsaker underlättar så mycket för varje enskild
individ. I det här fallet pratar man mest om dans och teater, säger
En nätverkande projektledare
Miralema innan hon fortsätter. Projektet samarbetar idag med
Växjö kommun, Nätverket SIP och Funkibator.
Jag träffade Miralema Klokic på Gustos kafé för en intervju.
Jag passade då på att ställa olika frågor om hur jobbet på
Handikapprörelsens Idé- & KunskapsCentrum ser ut och vad
projektet satsar på samt vilka erfarenheter hon fick av sin
tidigare arbetsplats, Funkibator.
- De viktigaste aspekterna i det här jobbet är att man berör
frågorna vad gäller bemötandet. Oftast så pratar man om fysiskt
Miralema har tidigare arbetat på Funkibator men för ett tag sedan
blev hon erbjuden ett nytt jobb på Handikapprörelsens Idé &
KunskapsCentrum som innebär större ansvar och en utveckling
tillgänglighet, till exempel att de ska finnas ramp och att det ska
finnas ledstråk. Sådant är viktigt, men det här med bemötandet,
hur man bemöter människor är också jätteviktigt, för det är det
lilla som gör så stor skillnad.
till en ny roll. Därför blev jag nyfiken vilken den här rollen är.
Vilka erfarenheter fick du av jobbet, tycker du?
Miralema är 28 år, bor i Växjö och beskriver sig själv på följande
sätt:
- Tack vare Funkibator har jag träffat människor som jag möter än
idag i mitt nuvarande arbete. Jag har fått ett riktigt bra kontaktnät
och det är jag mycket tacksam över! När jag var på Funkibator så
- Jag är en glad person, för det mesta, utåtriktad, gillar att träffa
nya människor, även om jag är glad är jag ganska känslig också
eftersom jag gråter lätt för minsta lilla grej. Så från att man är glad
till att bli lite ledsen om man ser något ledsamt på tv. Jag gillar tvserier, älskar att gå på bio, tycker att det är jättekul att gå ut och
insåg jag hur viktigt det är med känslan ”va kul det är att gå till
jobbet”, att man ska göra saker som man själv tycker är roliga
men framförallt att ta tillvara på varje persons styrkor. Det här är
något som återspeglas bland annat hos sommarjobbarna som jag
har haft kontakt med via Funkibator.
dansa med kompisar. På universitetet läste jag sociologi, som
handlade mycket om människan i samhället. Samhällsämnena
har alltid intresserat mig.
Text: Nadin Alakili / Foto: Pierre Bignolas
En inblick hos ordförandens arbete i
Attention Kronoberg
Vad är Attention för förening?
- Det är en ideell förening för personer som har NPF, till exempel
ADHD/ADD, Aspergers syndrom, Tourette syndrom och liknande
diagnoser.
Ordförande i Attention Kronoberg är Mari-Louise Ohlsson. Hennes
uppgifter är att leda möten, göra dagordningar, hålla reda på vad
Marie-Louises arbete inför framtiden är att så många som möjligt
som händer, både inom föreningen och intressepolitiskt.
ska känna till Attention och veta om att man kan vända sig till
dem.
På frågan vad föreningen gör utåt samhället så svarar hon att de
Text: Malin Sjöö / Mer info www.attentionkronoberg.se
hjälper folk med neuropsykriatiska funktionsnedsättningar (NPF)
att få rätt stöd och hjälp i samhället. Hon berättar vidare att de
träffar politiker, går på föreläsningar, utställningar och har möten
med kommun och landsting.
6
Unga Funkisar - en ny organisation i
Kronoberg
Län. Just nu arbetar organisationen med att planera ett
sommarläger tillsammans med Funkibator, vilket är ett projekt
inom Nätverket SIP. Eftersom den nya styrelsen inte är riktigt
Pontus Ydström är ordförande i Unga Funkisar Kronoberg
sedan mars 2012. Unga Funkisar är en självständig
klar än så har de inte planerat vad de ska jobba med och vad
de har för mål i framtiden. Jag frågade Pontus vad han skulle
vilja jobba med i organisationen och vad hans vision är: – Jag
vill jobba med tillgänglighetsfrågor och ordna roliga aktiviteter
för medlemmarna, avslutar han.
demokratisk ungdomsorganisation. De jobbar för ett
jämlikt, fritt och tillgängligt samhälle för alla och är en ny
organisation.
Text: Cailin Jazz Laing / Mer info: www.ungafunkisar.se
Pontus Ydström ville bli ordförande för att han tyckte att det
skulle vara kul att anta utmaningen och se om han har vad
som krävs. Som ordförande har han det övergripande
ansvaret över allt i länsföreningen i Kronoberg och Kalmar
- Vi deltar i många sammanhang. Vi har många personer som är
med i olika samarbetsorganisationer med kommun och
landsting. De skulle exempelvis ha en ny lift i simhallen och då
var vi där från NHR och hjälpte dem att prova om allt var som
det skulle. Vi testade då med personer som själva sitter i rullstol
om liften fungerade.
Flertalet av medlemmarna inom föreningen har MS och NHR
fokuserar dessutom på 16 andra olika diagnoser.
Många har en felaktig bild av föreningen. De ser framför sig en
väldigt stor sjukdomsbild med en gång och jag vill visa att det är
vanliga människor som jag som är med och engagerade och att
det finns en större aspekt.
De flesta av oss som är medlemmar har en lindrig
funktionsnedsättning och till det så har man individuella problem,
säger Jennie. NHR hjälper även till med massa andra saker, bland
annat går de på stan och hjälper till att kolla på tillgängligheten.
NHR - föreningen som syns i många
sammanhang
Om det exempelvis saknas en ramp hjälper NHR till med att
komma med förslag och visa vad som behövs och vad som kan
förbättras för att välkomna fler in i butiken, fiket etc.
Vi träffade Jennie Hedrén Hasselros, ordförande vid NHR i
Växjö på kaféet Gusto en sommardag i juni. Jennie är
ordförande för Neurologiskt Handikappades Riksförbund har
Text: Malin Sjöö Foto: Linnéa Möller
Mer info: www.nhr.se
hon som uppdrag att vara lite spindel i nätet, hon är den som
ser till att saker och ting blir gjorda.
- Målet är att engagera fler och sprida budskapet. Vi jobbar
väldigt mycket med roller just nu. Vem är det som ska göra olika
saker? Vilka uppgifter är enklare och vilka uppgifter passar vilka
Vilken plats skulle du rekommendera som
tillgänglig för någon som vill besöka Växjö?
Peter Svan, ledsagare:
- Jag skulle rekommendera att gå runt Bergundasjön
eftersom man skapat fina grusgångar runt sjön som gör det
personer? Vissa tycker det är enklare med en lista på fem grejer
som ingår i den här uppgiften. Då vet de vad de orkar göra.
Frågar man bara om de vill hjälpa till med det här kan det bli så
stort. Men om man vet att man kan göra de här fem uppgifterna
känns det bättre, menar Jennie.
lättare för personer med funktionsnedsättning att ta sig
fram.
Text: Malin Sjöö
Men hur gör man för att få fler engagerade och sprida budskapet
så att folk vet att man finns?
- Vi hjälper till där det behövs och försöker delta på olika möten
med olika rehabiliteringsenheter, säger Jennie.
7
Testpiloter på spel
Under sommaren var vi testpiloter på ett nytt spel, ett spel
som ännu inte kommit ut på marknaden. Vi fick prova att
spela ”Tillgänglighetsspelet”.
Det är utvecklat av I&KC (Handikapprörelsens Idé &
Kunskapscentrum). Spelet ska hjälpa personer med
funktionsnedsättning att få kunskap och information inom
tillgänglighet. Det innehåller information om bland annat platser
och föreningar som har med tillgänglighet inom
funktionsnedsättningsområdet att göra.
Pjäserna i spelet är formade till olika hjälpmedel för människor
med funktionsnedsättning, exempelvis en rullstol, ett par
glasögon och så vidare. Varje spelpjäs har ett berättelsekort som
innehåller information om just det hjälpmedlet.
Vi var tre stycken som fick i uppgiften att testa på spelet. Vi
tyckte att det var lite svårt att förstå i början och att det var
ganska svåra frågor. Flertalet av frågorna är om platser i Växjö
Tips om Handisams spel
eller i närheten, därför passar spelet nog bäst till de som bor här.
Vi tror spelet skulle nog kunna vara lite för svårt för barn men
borde fungera bra för både ungdomar och vuxna. Jag tror att om
man jobbar lite med det och utvecklar spelet kan det bli ett både
pedagogiskt och underhållande spel som många kan ha glädje
Är du sugen på att redan nu testa ett Tillgänghetsspel?
Handisam är en myndighet som samordnar
funktionsnedsättningspolitiken i Sverige.
De har ett kostnadsfritt enklare spel att ladda ner på deras
webbsida: www.handisam.se/Filer/tillganglighetsspelet.pdf
av.
KLURIGA SUDOKO
Text: Amelia Thordin / Mer info om I&KC: handikappkunskap.se
Av: Malin Sjöö
Facit kommer att presenteras i fotoalbumet på
www.facebook.com/funkibator
Saknar du Facebook? Maila oss: [email protected]
8
Dramaworkshop med ungdomsutbyte
Sedan satt vi i en ring och berättade vad vi hette och vad vi hade
för drömmar och när man pratade så hade man en trumma i knät
för att visa vem som pratade. Det här var en lära-känna-övning.
Efter det gjorde vi charader där man skulle föreställa olika yrken,
där arbetade vi igen med kroppspråk.
Torsdagen den 5 juli 2012 var vi sommarjobbare samlade i
Musikhuset i Växjö. Där träffade vi Teater Respekt gruppen. Vi
fikade och hade roligt. Vi Christina Gutiérrez Malmbom med
Man fick testa på att vara lärare först i ett vanligt scenario när
eleverna inte lyssnar och gör annat, men också vilken skillnad det
blir när de faktiskt lyssnar. Man lär sig igen vad det betyder att ha
respekt för varandra och vilken skillnad det gör.
kollegor under dagen.
Ungdomarna som deltog kom från tre olika projekt: Funkibator,
Demokratiprojektet - På mina villkor och Globala Kronoberg.
En annan röstövning som vi hade var att låta som olika djur. En
rolig övning handlade om att sjunga utan ljud. Man fick använda
kroppen och spela instrument och så skulle man sjunga fast, men
man fick inte använda rösten. Radion var på så det handlade om
att mima, lite som i småstjärnorna.
Text: Nadin Alakali / Mer info: www.teaterrespekt.se
Dramadagen från insidan
Drama-workshopen innehöll många övningar. Den första
övningen handlade om att arbeta med rösten. Till exempel
använde vi oss av orden ”jag älskar dig” som vi skulle försöka
säga på olika sätt och med olika toner. Man lärde sig hur
tolkningen av orden blir olika beroende på hur man använder
röstläget när man säger någonting.
Vi fick också göra skulpturer av varandra på så vis att man
flyttade på den andra så den stod i rätt position.
Maskinen är en övning där man använder sig av både kroppen
och rösten eftersom man gör en rörelse och medföljande ljud och
så kommer nästa person in och kopplar in sig med en passande
rörelse och eget ljud.
Nästa övning handlade om att använda kroppspråket istället för
rösten. Man skulle visa olika känslor som att vara ledsen, glad,
orolig och så vidare – och man fick inte använda kroppen. Det var
ganska svårt att få fram rätt känsla. För mig var det också svårt
för jag sitter ner, vilket gör att jag är begränsad i mitt
kroppsspråk.
I det stora hela tyckte jag att det var en bra dag som var givande
och mycket lärorik.
Text: Matilda Orre
Ordflätan
ORDFLÄTAN
Hitta orden i ordflätan och
ringa in dem. Du kan hitta
dem diagonalt, vågrätt och
lodrätt...
Ord att kika efter:
LÄNSSTYRELSEN
SIP
FUNKIBATOR
BIBBLAN
UNGASYNSKADADE
UNGAFUNKISAR
ATTENTION
VÄXJÖ
ALVESTA
AF
NHR
Av: Malin Sjöö
Facit kommer att presenteras i fotoalbumet på
www.facebook.com/funkibator
Saknar du Facebook? Maila oss: [email protected]
9
Alvesta kommun i samarbete med
Funkibator
Alvesta är en av de kommuner som erbjuder sommarjobb åt
ungdomar i samarbete med Funkibator. Därför passade jag
på att träffa Sanna Hammelin som är ansvarig för den
verksamheten vid Alvesta kommmun. Jag frågade henne
bland annat om vilka erfarenheter hon har av sin arbetsplats
och vad det mest intressanta med jobbet är.
Tidigare studerade Sanna på universitetet och fick ett erbjudande
om ett jobb som innebär utvecklingsmöjligheter till en ny roll, men
vilken är rollen? Sanna är 28 år, bor i Växjö och beskriver sig själv
på följande sätt:
- Jag tog precis examen från universitetet där jag studerade
personal/arbetsliv med inriktning juridik och arbetsrätt. Jag tycker
det är roligt att träna mycket, all möjlig sport, och gillar att umgås
med vänner och familj. Jag är en ambitiös person, social, väldigt
driven och nyfiken på nya saker.
Vilka erfarenheter får du av ditt jobb?
Vad jobbar du med och vad är det viktigaste aspekterna av
detta jobb?
- Man får alltid erfarenheter men det är inte säkert att man vet vad
man får för erfarenheter förrän man använder dem senare. De
erfarenheter jag lärt mig hittills är att det viktiga är att kunna
anpassa sig efter planeringen. Man måste vara ganska flexibel
och kunna anpassa sig efter omständigheterna. Men även att
- Jag jobbar som personalsekreterare på Alvesta kommun, där vi
gör väldigt olika saker. Dels har vi personaläranden för personal
som mår dåligt eller känner att de behöver prata med någon eller
är missnöjda med sina kolleger, chefer eller sin arbetsmiljö. Vi
jobbar även mycket med bidrag och hanterar administrationen för
bidrag till arbetstagare som har olika funktionsnedsättningar eller
har varit arbetslösa under en lång period. Då är
Arbetsförmedlingen med och hjälper till så att de kan få komma in
i arbete. Mitt arbetsområde under hela våren har varit att
organisera feriearbeten på olika sätt. Hitta ferieplatserna, ta in
ansökningar från sommarjobbarna och placera sommarjobbarna,
hela den processen. Det har varit väldigt roligt. Jag pratade med
många ungdomar under introduktionerna som jag höll i. Jag blev
väldigt positivt överraskad av hur ambitiösa ni ungdomar är, hur
duktiga och trevliga ni är när ni kommunicerar med mig. Jag
tycker att det är väldigt kul med blandningen också, där man
växlar mellan olika arbetsuppgifter. De viktigaste aspekterna i
detta jobb är det sociala, att man ska kunna möta alla sorters
kunna prata med alla sorters människor oavsett vilket situation
personen befinner sig i.
Hur hörde du talas om Funkibator?
- Jag fick reda på Funkibator genom en kollega som tipsade mig
om det, hon arbetade med feriearbeten förra året innan jag
började jobbet. Förra året använde vi oss främst av kommunala
verksamheter och kommunala bolag men i år har vi bestämt att
använda oss av ideella föreningar, som till exempel Funkibator
och idrottsföreningar. Vi använde Funkibator även förra året, men
det var den enda organisationen utöver den kommunala.
Vilka framtidsplaner har Alvesta kommun och vilka
framtidsplaner har du?
människor. Man har kontakt med människor på väldigt många
- Det Alvesta kommun arbetar mest med är frågor som berör
olika nivåer. Människor som mår bra eller dåligt, människor som är kommunen, det kan ha med personalen att göra och hur man får
glada eller deprimerade.
människor att vilja bo kvar i kommunen. Just nu jobbar man
Vad är det mest intressanta med ditt jobb?
- Det mest intressanta med mitt jobb är människor, man får
mycket med att bygga en ny station som både ska bli finare och
mer praktiskt. Jag själv har tänkt mig att jobba ett tag till i detta
arbete. Jag trivs väldigt bra. Min närmaste plan nu är att hitta en
större och finare lägenhet i Växjö och köpa bil.
människor att må bra och trivas på sina arbetsplatser. Jag tror att
människor kan göra underverk om de är på rätt ställe. Alla
Text: Nadin Alakili
människor kan göra mycket och bidra till mycket bara de får vara i
rätt sammanhang där de gör det bäst. Hamnar man fel så hjälper
Mer info om Alvesta kommun: www.alvesta.se
det inte hur duktig man än är eller hur kompetent och kvalificerad
man är. Mår man inte bra på jobbet så presterar man inte. Det är
viktigt att människor trivs på sin arbetsplats. Jag gillar mitt jobb
även arbetsrättsligt, man kan kalla det juridiken bakom lagarna.
Varför vi gör som vi gör, vad man får göra och vad man inte får
göra.
10
Racing – en sport med fart
Mitt stora intresse är racing. Därför har jag valt att skriva en
artikel om just racing och en av de förare som jag följer lite
extra, Thed Björk.
Racing är en bilsport som utövas på asfalterade banor. Det finns
tre kategorier: Formelbilsracing, Sportvagnsracing och
Standardvagnsracing. Inom kategorin standardvagnsracing har
det tillkommit en ny serie för säsongen 2012,
TTA-Elitserien i Racing.
Standardvagnsracing innebär att man har tagit bilar som
egentligen är anpassade för landsvägskörning och byggt om dem
för racingsyfte. Denna ombyggnad sker i olika grad beroende på
de olika tävlingsorganisationernas eget tävlingsreglemente.
I Sverige finns också en annan serie inom samma kategori. De
fyra teamen som tillsammans startade TTA tävlade tidigare i
STCC men hoppade av och bildade den nya serien. Vid premiären
Förra året var du förare i ditt eget team Rtech och nu 2012 kör
hade hälften av de förare som tävlat i STCC året tidigare bytt till
TTA.
du för ett stort fabriksteam, Volvo. Vilken är den största
skillnaden?
- Största skillnaden är att jag kan fokusera 100 procent på mitt
jobb. När jag hade ett eget team fanns det hela tiden så mycket
Polestar Racing, Volvos officiella racingteam, kom som alla andra
team till start med fyra förare i två olika team - Polestar Black R
och Polestar Performance. I Polestar Performance hittar vi Thed
Björk, som under 2011 tog timeout från standardvagnsracingen
för att istället tävla med ett eget team i racingserien Camaro Cup.
Många som gör en sådan satsning med en bil de aldrig kört förut
får vara glada om de kommer i närheten av pallen. Thed var högst
andra saker att göra förutom att köra.
upp på pallen flest gånger och tog därför hem segern. Det skall
också tilläggas att Theds motståndare var sådana som tävlat i
serien under många år. Trots detta körde Thed skjortan av dem
allihop. Jag passade även på att intervjua Thed direkt med
följande frågor när jag gjorde artikeln.
- Volvo TTA är en racingbil från grunden. Den har större bromsar,
mer motorkraft, racingväxellåda och mer aerodynamik än en
vanlig S60.
Kan du berätta lite om bilen du kör detta året? Vilka är de
största skillnaderna mellan en Volvo S60 TTA och en vanlig
Volvo S60?
Om man är ungdom och drömmer om att bli racingförare vilka tips/råd kan du ge?
- Först måste man bestämma sig för var man vill börja. Gokart, bil
eller formelbil. Sen tar man kontakt med en motorklubb, en bana
eller annan racingförare för att få tips och råd. Sen är det bra om
man tycker om att ta kontakt med nya personer för det kommer
Hur länge har du hållit på med racing?
- Jag började köra motocross när jag var tre år, Go-kart när jag
var 11 och Formel 3 när jag var 17 år.
att krävas i den stora jakten på sponsorpengar i början på
karriären. Tipset från mig är att vara beredd på att jobba hårt och
vara envis så är allt möjligt.
Vad fick dig att börja med racing?
-Min vilja att bli Formel 1-förare. Sedan proffsförare.
Vad är det som driver dig att fortsätta hålla på som
racingförare?
- Idag är racingen mitt yrke och jag trivs fantastiskt bra med det
jag gör. Känslan att vinna är en stor motivationsfaktor som får mig
att fortsätta.
Till sist, har du någon idol inom racingen?
- Ingen idol, men jag värderar min familj och mina vänner otroligt
högt. Där kan jag få råd och motivation.
Text och foto: Pontus Ydström
Vilket är ditt bästa/roligaste racingminne?
- Jag har väldigt många positiva och roliga minnen! Slutsegern i
STCC 2006, Le Mans 24 timmars och flera andra tävlingar i USA.
Tuffa fighter som sitter kvar i minnet.
Thed Björk har bland annat vunnit följande mästerskap:
1997: Gokart SM
1999: Formel 3
2001: FIA Sportscar Championship
2003: Swedish GT-Series
2006: STCC 2011: Camaro Cup
Vilken är din favoritbil både för racing men även för vanlig
körning?
- Volvo S60 Polestar Performance.
11
Studjefrämjandet – tillgänglighetskoll
Eva Svensson jobbar som administratör på Studiefrämjandet i
Växjö. Hon säger att cirka 15 procent av deras anställda har
någon sorts funktionsnedsättning. Bland dem som arbetar där
finns personer som har ADHD och epilepsi.
Lokalerna är stora och rymliga, även om man har en stor rullstol
och har också flera anpassade toaletter. I övrigt berättade Eva att
studiefrämjandet ville ha fler studiecirklar och uppmuntrar till att
folk startar nya.
Vi upplevde att vi blev väl bemötta på Studiefrämjandet av Eva. Text: David Guntsch och Pontus Ydström / Mer info: www.sfr.se
annat där jag får träffa ungdomar som brinner för sitt intresse. Nu
när vi flyttat in Pax i huset träffar man mycket ungdomar överlag.
Det tycker jag är det absolut roligaste för det har alltid varit
drömmen, att få jobba med ungdomsverksamhet, även om jag är
skolad utifrån personal och arbetslivslinjen.
Vilka erfarenheter får du av jobbet?
- Oj, man får mycket. Man måste vara snabbtänkt, hitta lösningar
snabbt. Man kan inte riktigt planera dagen även om man kan
strukturera upp det någorlunda. Ibland kan det vara jobbigt att
inte veta vad man ska göra härnäst men många gånger är det ju
det som gör det så spännande att gå till jobbet, för man vet inte
riktigt hur dagen kommer att se ut. Så det är varierande, vilket ger
en mycket erfarenheter.
Hur hörde du talas om Funkibator?
- Det gjorde jag faktiskt genom Elin. Jag är ju inne på ett vikariat
och Elin har suttit på den här tjänsten i tre år. Där har SIP varit
delaktig med många olika projekt under några år tillbaka, genom
kommunens feriejobb och det var faktiskt där jag hörde talas om
Funkibator första gången.
Växjö kommun + Funkibator
Växjö kommun har flera samarbeten med Funkibator och
dess huvudorganisation som är Nätverket SIP. En av dessa
samarbeten är med kommunens sommarjobbsplatser (även
kallade ferieplatser). Därför passade vi på att träffa Jessica
Sorting som ansvarar för ferieplatserna vid Växjö kommun för
att lära känna henne lite mer.
Vi bad Jessica att beskriva sig själv och hon valde då följande
beskrivning:
- Typisk göteborgare, glad, ordningsam, gillar utmaningar och är
en riktig arbetsmyra.
Vad jobbar du med och vad är de viktigaste aspekterna av
ditt jobb?
- Jag sitter som samordnare för feriejobben i Växjö kommun. Det
innefattar ganska mycket. Det är allt från att hitta de
verksamheter som vill ta emot ungdomar till att få ut information
till ungdomarna så de kan söka platserna. Det är det mitt arbete
har rört sig kring under det halvåret jag jobbat med detta.
Vad är det mest intressanta med ditt jobb?
- Det är mycket. Jag har ju jobbar främst med tillsättning av
ferieplatserna nu, men jag jobbar även en viss procent med
Musikhuset där jag jobbar med arrangemang, konserter bland
Vilka framtidsplaner har du för feriearbetarna och vilka
framtidsplaner har du?
- Feriearbetarna anställer vi, de jobbar under sommaren och sen
avvecklar man så de slutar. Då börjar ett nytt år, och där försöker
man väl alltid hitta lösningar, dels för vad som fungerar som man
bör fortsätta med, vad som fungerar mindre bra och framför allt
vad man kan ta åt sig av det som fungerat mindre bra under året
som man kan försöka förändra och förbättra till nästa år. Sedan
vill man alltid att de ska finnas utrymme för fler ferieplatser. Målet
de senaste två åren har varit 1000 ferieplatser och det har vi
lyckats uppnå förra året och troligtvis hamnar vi där i år också.
Man vet ju aldrig förrän efter sommaren då man vet hur många av
de som tackat ja dyker upp på sina ferieplatser. Men det är ju
alltid tanke på att förbättra, göra smidigare, få ut information på
kortare tid osv.
Mina egna framtidsplaner är lite svårare att svara på. Jag är ju
inne på ett vikariat så min framtid är lite oviss. I årsskiftet väntar
nya utmaningar. Jag trivs jättebra i Växjö och vill gärna stanna
här, gärna fortsätta jobba i projektform. Det tycker jag är
spännande. Eftersom jag är en arbetsmyra tycker jag det är roligt
att jobba mycket och intensivt. Lite planering och lite att ta dagen
som den kommer är mina nuvarande framtidsplaner.
Text och foto: Amelia Thordin
12
Synlig vs osynlig funktionsnedsättning
Telefon kan vara ett stort problem till stammande personer, de
känner rädsla både av att ringa och att svara i telefon när det
ringer. Problemet är att man förväntas svara på några sekunder
I allmänhet tror de flesta att de osynliga funktionsnedsättningarna inte är så farliga eftersom de inte syns, men
det visar sig att de osynliga funktions-nedsättningarna
påverkar en persons liv i högsta grad.
och om man inte lyckas ropar personen i andra änden av luren i
bästa fall ”hallå!” några gånger innan luren läggs på. Som bra
lyssnare ska man visa att man har tid och lyssna, och lyssna på
vad personen säger och inte hur.
Funktionsnedsättningen är inte bara de synliga hindren som en
person kan ha, det är även de osynliga hindren. Det första man
tänker på då kan vara hörselskador men det kan vara väldigt
många andra funktionsnedsättningar också.
Osynliga funktionshinder kan exempelvis vara läs- och
Personer som stammar behöver alltid ha tid att tala till punkt
medan de flesta människor inte tänker på det och bara avbryter
eftersom de tror att talaren är klar. Personligen tycker jag inte det
är så stor skillnad mellan att prata med en person som stammar
eftersom man ändå ska hålla god ögonkontakt och även visa
skrivsvårigheter, stamning eller medicinska funktionsnedsättningar som diabetes. I dagens samhälle bemöts de
flesta personerna som har en funktionsnedsättning
inte på sin personlighet, utan på sin
funktionsnedsättning – det vill säga en
talaren intresset. Skillnaden kan vara att man inte ska avbryta
talaren eller fylla i ord eller meningar eftersom man då
påminner talaren om hans/hennes
funktionsnedsättning. Det resulterar ofta i att
personen börjar stamma mer. Som lyssnare
känner man vanligtvis otålighet och
medlidande som uppfattas som kritisk.
På så sätt uppstår en ond cirkel.
bedömning som kan vara baserad på till
exempel utseendet eller sättet att
prata.
De osynliga funktionsnedsättningarna
visar på ett mycket tydligt sätt hur en
I inledningen till sitt examensarbete
”Stamning i samtal – stamningens
helt vanlig människas bemötande
ändras om den personen han/hon
pratar med har en
funktionsnedsättning. Exempelvis
kan vi ta en person som stammar. Vi
uttryck och bemötande” från 2011 vid
Karlstads universitet skriver Mattias
Andersson ur egen erfarenhet.
”I skolan bemöttes jag annorlunda. Jag
minns när jag ivrigt räckte upp handen
antar att personen vid detta tillfälle
sitter ner och inte pratar, sedan går en
människa förbi och ställer någon fråga.
När personen som stammar svarar
kommer den andra personens
på en fysiklektion för att svara på en fråga
och läraren uppmärksammade mig. Jag tog
ner handen, tog ett djupt andetag, de
kommande sekunderna flög en
miljon tankar genom huvudet,
attityd förändras.
förmodligen gjordes också ett
antal konstiga grimaser men
jag fick inte fram ett ljud.
Min lärare stod med
händerna i kors och
Om man vill sätta sig in i
situationen kan man gå ner
i centrum och stamma
frivilligt. Man får garanterat
äkta känslor genom
reaktionen från andra människor.
När man sedan övergår till sitt normala sätt att
tala minns man hur en som stammar känner det hela sin
vakna tid.
berättade ”till slut” att hon inte
kunde vänta längre, ”Kan du inte
svaret så ska du inte räcka upp handen heller”,
förklarade hon för mig. Jag uppfattade det som att mina
lärare ansåg mig som mindre vetande för min stamning.
Eftersom jag hade problem med att tala och läsa så
Stamning är ett hinder där personen har svårigheter att
förutsatte de att jag hade problem i andra ämnen också.”
komma framåt i talet, även om man vet vad man vill säga,
exempelvis att man förlänger och upprepar ljud eller ord. Den som För att kunna förhindra stamning från att bli ett hinder i skolan
stammar har ofta talrädsla och planerar det de ska säga mycket
eller i övriga livet handlar det om att tillsammans skapa en trygg
miljö där den stammande personen vågar prata och vågar vara
noga där de undviker bokstäver och ljud som de har svårt att
säga. En som stammar försöker ofta undvika att prata om han/
hon känner rädsla för hur människor ska uppfatta situationen.
Detta leder i sin tur till att personen lätt får dåligt självförtroende. I
dagens samhälle har den vanliga individen ett snabbt taltempo
och detta påverkar de som stammar på ett övergripande sätt. Det
är till exempel svårt att komma till tals och göra sig hörd.
med i största allmänhet eftersom alla människor har rätt att bli
bemötta och behandlade på samma sätt – oavsett vilken
förutsättning man har.
Text: Nadin Alakili / Illustration: Linnéa Möller
13
Funktionsnedsättning ur ett internationellt perspektiv
Här har vi valt att kika lite närmare på hur man jobbar med funktionsnedsättningsfrågor runt om i världen. Det är fristående
organisationer som inte har någon anknytning till Funkibator, än...
Artiklarna nedan bygger på researchmaterial från Andras Turaj.
International Federation of Hard of
Hearing People
utbildning, jobb och andra vardagsproblem för hörselskadade. De
samarbetar med internationella organisationer, nationella
regeringar och WHO.
International Federation of Hard of Hearing People är en
Organisationen vill lyfta fram en positiv attityd hos hörselskadade
och deras roll i samhället, och även främja förståelse och en
positiv attityd från samhället mot hörselskadade. De har 45
medlemsorganisationer i 29 länder. Vartannat år har
organisationen ett medlemsmöte. Organisationen är aktivt
organisation som hjälper människor med nedsatt hörselförmåga.
Den grundades 1977. Organisationen är opolitisk, ickestatlig och
ickereligiös.
De hjälper människor med hörselskador och deras familjer, döva
vuxna, ljudöverkänsliga och människor med tinnitus, ménières
sjukdom (en sjukdom i innerörat som påverkar hörsel och balans)
eller cochlear implantat (kallas även konstgjort öra, en elektronisk
apparat som opereras in vid örat och gör att döva kan höra).
De erbjuder en plattform för samarbete och informationsutbyte
mellan olika organisationer för hörselskadade och främjar
förståelse mellan hörselskadade runt om i världen. De
uppmuntrar, stödjer och deltar i utredningen och forskningen om
hörselskador, och främjar problemlösning. Organisationen
stimulerar också sökandet efter lösningar till kommunikation,
World Institute on Disability
World insitute on Disability är en amerikansk organisation som
bildades 1983. De vill öka tillgängligheten i samhället för
funktionsnedsatta människor genom utbildning och tekniska
lösningar. De arbetar för jämställdhet för personer med
funktionsnedsättning. WID:s vision är en värld där alla personer
med funktionsnedsättning är helt integrerade i samhället, socialt
och ekonomiskt. Deras mål är att ta bort hinder i samhället för
personer med funktionsnedsättning och även öka jobb,
ekonomisk säkerhet, och sjukvård. Organisationen skapar
program och verktyg. De forskar, utbildar, tränar, och leder
kampanjer. Organisationens nuvarande program är:
-­‐ Att ge människor med funktionsnedsättning information om
sjukvård, jobb och bidrag
-­‐ Att ge information om långsiktiga ekonomiska lösningar
-­‐ Att förbättra sjukvården för personer med funktionsnedsättning
involverad i implementeringen av FN:s konvention om rättigheter
för personer med funktionsnedsättning. 2 gånger om året ger
organisationen ut en tidning.
Det finns även en ungdomsorganisation, International Federation
of Hard of Hearing Young People, för personer mellan 18-35 år.
Ungdomsorganisationen har samma mål som IFHOH, men
fokuserar bara på unga människors problem.
Text: Maria Hallgren
Mer info: www.ifhoh.org
-­‐ Att förbättra villkoren för personer med funktionsnedsättning i
utvecklingslänger, bland annat även i Georgien, Ryssland och
Irak.
De informerar också teknikföretag när de utvecklar nya produkter
för att göra dem tillgängliga för personer med
funktionsnedsättning.. Organisationen har i samband med
amerikanska Röda korset tagit fram ett träningsprogram så att
Röda korset volontärer vet hur de ska agera i nödsituationer där
människor med funktionsnedsättning skadats. De utbildar också
allmänheten om funktionsnedsättningar och hur det är att jobba
med människor med funktionsnedsättning. Varje år har
organisationen en gala, Ever Widening Circle, som firar människor
med funktionsnedsättningar.
WID har nått sina mål när personer med funktionsnedsättning är
anställda i lika stor omfattning som övriga befolkningen och där
personerna själva har verktygen, informationen och resurserna att
åstadkomma ekonomisk säkerhet och har åtkomst till kvalitativ,
regelbunden hälsovård till överkomligt pris.
Text: Maria Hallgren
14
Inclusion international
Inclusion International är en
organisation som arbetar för mänskliga
rättigheter för personer med mental
funktionsedsättning. De representerar
över 200 organisationer i 115 länder i
hela världen.
Den afrikanska delen av Inclusion
international arbetar för en afrikansk
kontinent där människor med mentala
funktionsnedsättningar och deras familjer
kan delta i varje del av samhället. De har
medlemmar i 13 afrikanska länder:
Sydafrika, Etiopien, Zambia, Mozambique,
Zimbabwe, Lesotho, Kenya, Uganda,
Zanzibar, Tanzania, Malawi, Swaziland,
Namibia, Ghana, Burkina Faso.
Enligt World Health Organization får ca 85
procent av mentalt funktionsnedsatta
människor i developing world ingen hjälp.
2009 fanns det bara 1 läkare på 500 000
människor i Kenya, motsvarande siffra i
USA var 1 läkare på 80 000 människor.
Utan läkare tror många fortfarande att
tillståndet beror på häxkraft alternativt ser
det som olycka i familjen eller straff från
gud.
Bara 0.01 procent av Kenyas hälsobudget
spenderas på mental hälsa.
Funkibator - volontärer
Funkibator arbetar idag aktivt med ett
internationellt utbyte i samarbete med
Globala Kronoberg. Tillsammans tar de
bland annat emot volontärer. Under året
som gått har Funkibator haft två volontärer
som bland annat arbetat med ledsagning,
aktiveter, träffar etc. Dessa två har varit
Jeni Jeleva från Bulgarien och Frédérique
Le Rider från Frankrike. Under hösten 2012
Allmän kunskap om mentala
funktionsnedsättningar är nästintill
obefintlig. I många afrikanska länder ses
Sammanföra organisationer för människor
med funktionsnedsättningar och stödja
dem att nå sina mål.
inte människor med mentala
funktionsnedsättningar som människor. En
del blir inlåsta av familjemedlemmar i flera
år, andra blir fastkedjade. Autistiska barn
göms för att de ses som besatta av
Främja samarbete mellan medlemmar för
att utbyta erfarenheter och arbeta
tillsammans.
djävulen för sina föräldrars synder.
Många kenyaner får ingen diagnos. Om
barn mot förmodan skulle få en diagnos
behandlas de ofta som psykiatriska fall
istället för neurologiska, eller så säger
doktorn att barnen är dåligt uppfostrade
och ska disciplineras bättre.
Människor med mentala
funktionsnedsättningar i Kenya får ofta
ingen HIV/Aids medicin eftersom patienten
måste ge tillstånd för att testas. De räknas
i Kenyas grundlag som idioter och
personer med osund tankeförmåga, vilket
gör att de är lagmässigt okapabla att ge
sitt tillstånd till att testas eller
behandlas.Organisationens mål är:
Att ge kraft till huvudorganisationer i Afrika
att förbättra sina självförespråkande
aktiviteter.
Att samarbeta för att inkludera
funktionsnedsättningar och människor
med funktionsnedsättningar i program i
alla delar av det afrikanska samhället.
Stödja bildningen av självförespråkande
grupper på nationell och regionell nivå.
Lyfta fram Inclusion Internationals mål,
FN:s konventioner och Continental Plan of
Action tillämpad av Afrikanska Unionen
om hur man implementerar African
Decade Program.
Lyfta fram deltagandet av
självförespråkande i beslutstagande
processer inom alla områden som kan
tänkas påverka livet för människor för folk
med mentala funktionsnedsättningar.
Etablera samarbetsprogram med andra
organisationer.
Arbeta med Inclusion International och
andra berörda organisationer för att uppnå
FN:s Development Millennial Goals för att
bekämpa fattigdom, svält, sjukdom,
miljöförstöring, analfabetism och
diskriminering.
Text: Maria Hallgren
Mer info: www.inclusion-international.org
sommarläger, utflykter, fotograferat plus
Frédérique: Vad är häftigast med
mycket mer. Jag har hjälpt till att göra en
Funkibator?
film om en kvinna med MS. Filmen finns på
Youtube på Funkibators podcastkanal. Jag
har haft kul under alla aktiviteter, men alla
utflykter har varit roligast.
- Flexibiliteten är det häftigaste. Det finns
inga gränser, alla är beredda att gå hur
långt som helst och göra vad som helst.
Om en idé är bra så kör man. Och varför
inte? Jag tycker den känslan är fantastisk
för så tänker man inte i Frankrike. Att träffa
alla dessa människor är häftigt – alla bildar
ett nätverk.
kommer Funkibator ta emot två nya
volontärer samtidigt som Jeni och
Frédérique lämnar sin volontärtjänstgöring.
Text: Nadin Alakili
Jeni: Vad har du gjort under ditt år som
volontär hos Funkibator?
Youtube tips!
Kolla in hur tre utbytesstudenter ser
En massa olika saker! Jag har gjort
övningar i rullstol med blindkäpp, spelat
rullstolshandboll, badminton, varit med på
på Funkibator - www.youtube.com
vidare till ”Funkibator podcast”
15
Hur är det att vara tillsammans med
någon som har ADHD?
- Det är ju inte att vara tillsammans med vem som helst, men alla
är olika. Jag tar inte Malin som tjejen med ADHD, utan tjejen med
en personlighet. Jag lägger inte fokus eller några större tankar åt
det, men försöker lära mig mer om henne så bra jag kan, säger
Emil Malmsten.
-­‐ Jag hade inte märkt av det om Malin inte hade sagt något till
mig. Men jag märker skillnad på henne när hon har medicin och
när hon inte har den. Jag märker av när medicinen har gått ur
henne. Då skiftar hennes humör och hon mer känslig. Emil säger
att man inte bör lägga för mycket fokus på just ADHD:n, fast det
är eller känns främmande så våga ta steget.
På frågan om det känns pinsamt så svarar Emil:
- Jag har aldrig upplevt något pinsamt som Malin har gjort,
eftersom jag alltid har accepterat henne för den hon är.
- Vi träffades och såg varandra första gången utanför hennes
trapphus här i Växjö, avslutar han.
Foto: Mari-Louise Ohlsson / Text: Malin Sjöö
En snabb fråga till Miralema Klokic: - Vad tycker du är det häftigaste med Funkibator?
- Det häftigaste är att det händer mycket hela tiden, jag tycker det är jättekul. Det är också häftigt nu när
sommarjobbarna har börjat, för jag gillar att vara med och ge sommarjobbarna uppgifter som de tycker om att göra
och att man tar tillvara på de kunskaper varje person har, alltså genom att anpassa och ta till vara på varje individ
och dess resurser. Det är jätteviktigt! Funkibator strävar efter att varje person skall tycka att det är kul! Det är
variation, saker och ting händer snabbt och man ser hur människorna som arbetar där utvecklas. Det är en kreativ
arbetsplats som gör att man har kul tillsammans. Jag har hittat många vänner där.
Text: Nadin Alakili
En klassresa utöver det
vanliga - till Polen
vi höra när de sjöng. Sen fick vi höra på förskolechefens föredrag
om hur deras idéer för förskolan såg ut.
Ibland gör man de där resorna
som fastnar i minnet. De där
resorna utöver det vanliga. Min
klassresa i våras var en sådan resa. Den gick till Polen.
Den 8 maj besökte vi en kommunal förskola där var det väldigt
annorlunda än på den privata förskolan. Den låg lite i utkanten av
Gdansk centrum och det var höga murar runt hela byggnaden
och inuti liknade det mer en institution än en förskola. Vi fick bara
en snabb rundtur och sen skulle vi gå igen tyckte chefen.
Den 6 maj 2012 åkte jag till Gdansk i Polen med min klass som en
avslutande klassresa efter två års studier tillsammans på
Serviceassistentlinjen i Alvesta. Syftet med resan var mestadels
att besöka förskolor i Gdansk-området. Vi var ungefär tjugo
stycken från klassen inkluderat lärarna, plus cirka tjugofem
När båda studiebesöken var klara hade vi lite fritid där vi kunde
besöka platser i Gdansk eller bara gå i köpcentrumet och kolla.
Jag valde att gå till köpcentrumet och handlade lite billiga kläder
som hade kostat två gånger så mycket i svenska butiker. Så jag
personer som var våra handledare under vår praktik. Och
eftersom vår utbildning finansierades av pengar från EU så
betalade EU-pengarna även vår resa. Vi bodde på ett fint hotell i
centrala Gdansk som låg cirka femtio meter ifrån ett av Polens
största köpcentrum. Den 7 maj besökte vi en privat förskola med
cirka 80 barn, och blev väldigt imponerade av hur denna förskola
hade byggt upp sin verksamhet. Vi fick se en
gymnastikuppvisning där barnen gjorde olika övningar och så fick
var nöjd med mina inköp.
Varje dag vi var i Gdansk bjöds vi på god mat så vi gick inte
hungriga. Och vi hade roliga stunder på kvällarna nere i hotelllobbyn vid baren.
Text: David Guntsch
16
Om du vore ett hjälpmedel från
Funkibatorbutiken...?
En sommardag i juni fick tio personer följande frågor:
HEMKÖRNING
Funkibatorbutiken
erbjuder hemkörning av
1.
2.
Om du vore en produkt i Funkibatorbutiken,
vilken produkt skulle det vara?
beställda produkter
inom Växjö
FAKTA OM
FUNKIBATORBUTIKEN
Funkibatorbutiken är Växjös
första butik som är helt inriktad
på hjälpmedel.
Varför skulle du vara just den produkten?
- Här säljer vi alltifrån mindre
vardagshjälpmedel till produkter
som kan ses som större, berättar
Kerstin Jacobsson som är anställd i
butiken.
Favoritprodukten
Camilla Ryglert, koordinator:
1. Digital diktafon.
2. För att jag är bra på att komma ihåg
saker samtidigt som jag är duktig på
att prata.
Karin Carlsson, projektledare:
1. Gosedjur i rullstol.
2. För att de är gulliga.
Kerstin Jacobsson, butiksbiträde:
1. Lockpys.
2. Eftersom jag ofta använder sådana
och gillar att vara till nytta varje dag
som den är.
Pelle Eriksson, koordinator:
1. Kedjetäcke.
2. Eftersom jag och den gör människor
trygga.
Fredrik Holmquist, researcher:
1. Griptång.
2. För att man kan hålla i saker.
Magnus Quist, administratör:
1. Käpp.
2. För att den stödjer och gör att
människor står stadigt på marken.
Karin Nilsson, projektassistent:
1. Griptång.
2. För att jag har långa armar och är
praktisk som den.
Solvejg Rotthoff, volontär:
1. Tesked, vilket är en sked och
samtidigt klämma som man kan ha
till bland annat sitt tè.
2. För att jag gillar té och för att jag
tycker om ordning och reda.
Ola Claesson, redaktör:
1. Rollator.
2. Eftersom man kan sätta sig på den,
den kan bära saker och den har
reflex.
Text: Cailin Jazz Lang
Foto: Linnéa Möller
Häng med och gilla Funkibatorbutiken du också!
På www.facebook.com/funkibatorbutiken följer nästan 60 personer Kronoberg
läns första hjälpmedelsbutik. Här kan du hitta tips och idéer, information om
öppettider och nya produkter och annat smått och gott...
www.funkibatorbutiken.se är Funkibatorbutikens egna webbsida..
17
På frågan om vilken produkt som
säljer bäst så svarar Kerstin: - Vår
bästa produkt är den som kunden
vill ha. Att Kerstin är hemlighetsfull
kring frågan beror på att flertalet av
produkterna som säljs i
Funkibatorbutiken inte hinner
hamna ute på hyllan i butiken. De
flesta produkterna är individuella
beställningar som går direkt till
kunden.
Researchteamet
Funkibatorbutiken har idag ett helt
team som arbetar med research
kring produktförfrågningar. Kerstin
fortsätter med att beskriva
Funkibators målgrupp som bred
eftersom den består av personer
från många olika håll, till exempel
privatkunder, föreningar,
myndigheter och företag. Teamet
som arbetar med research av
produkter är därför mycket omtyckt
eftersom de har rutin på att göra ett
jobb som oftast upplevs som
klurigt och som tar tid.
Funkibatorbutiken ligger på
Västergatan 8 i centrala Växjö.
Därför blev tillgänglighetsresultatet av
Växjö sämre i undersökningen 2012
året är det en tredjedel av myndigheterna som försämrats i sitt
tillgänglighetsarbete. Det finns dock myndigheter som tagit större
steg framåt, till exempel Läkemedelsverket, Barnombudsmannen
och Transportstyrelsen.
Handisam är en myndighet som samordnar
funktionsnedssättningspolitiken i Sverige. Nu senast så har
I Kronobergs län ligger polismyndigheten bäst till med 11 av de
13 kriterierna som är grundläggande. Längst ner på listan av de
som inte svarat på enkäten hittar jag tingsrätten i Växjö. Jag
Handisam skickat ut sin årliga enkät om tillgänglighet för
människor med funktionsnedsättning. Endast 6 stycken av
275 myndigheter har uppfyllt de grundläggande kriterierna
som krävs, trots att det finns en förordning sedan mer än 10
år tillbaka som innebär att det ska vara möjligt för alla,
ringde till tingsrätten med hopp om att få ett svar på varför de inte
ens svarat på enkäten. Efter att ha pratat med några stycken, får
jag tag på en mycket vänlig Louise Öqvist som jobbar på
tingsrätten i Växjö. Hon talar om att det helt och hållet beror på
tidsbrist, att de grundläggande kriterier de haft året innan
oavsett funktionsförmåga att både arbeta på och besöka en
myndighet. Det vill säga att man ska kunna ta sig fram med
till exempel rullstol, även som syn- eller hörselskadad utan
större problem.
fortfarande gäller, de har bara inte hunnit svara på enkäten. Med
det lite lugnande svaret kan man nog bara hoppas att det är fler
som ligger bättre till i verkligheten än i statistiken, och hoppas att
fler av myndigheterna börjar förbättras i tillgänglighetsarbetet.
Tyvärr är det ingen domstol, polismyndighet, museum eller
länsstyrelse som uppfyller alla grundläggande kriterier. Förra året
hade i alla fall hälften av myndigheterna förbättrats, men det här
Text: Amelia Thordin
Unga Synskadade stärker och utvecklar
medlemmarna
som förmedlar synintryck och känslor. Personer med
synnedsättning kommer då höra syntolken i hörlurar och kunna
förstå vad som händer runt omkring. Samtidigt jobbar vi för ett
samhälle utan diskriminering och på lika villkor.
Unga synskadade är
Har ni några framtidsplaner, när skulle ni vilja nå ert mål?
en organisation som är
till för synskadade
ungdomar, inom
organisationen finns
det ett distrikt som
heter US Små-Blek.
- Målet är att synskadade ska leva på samma villkor som andra.
Vi vill göra samhället mer tillgängligt. Det är mer som fiction eller
en utopi än ett mål. Samhället utvecklas hela tiden och detta gör
det svårt för personer med synnedsättning att ta till sig den nya
utvecklingen, till exempel när datorn kom ut var det svårt för
synskadade att ta till sig det. Jag hoppas att vi får fler
medlemmar under tiden. Vi är ute mycket och informerar på olika
verksamheter om att Unga synskadade finns, till exempel skolor
Distriktet Us Små-Blek
består av fyra län:
Jönköping, Kronoberg,
Kalmar och Blekinge,
berättar Per Rosqvist
och Syncentraler, där synskadade vanligtvis finns.
som är ordförande.
Vad erbjuder ni medlemmarna?
Han beskriver att Unga synskadade finns till av två olika
anledningar, dels för att påverka samhället så att det blir anpassat
på ett bättre och lättare sätt att leva i för personer som har
synnedsättning. Den andra anledningen är personlig utveckling,
- Vi erbjuder medlemmarna verksamheter som kan vara olika
läger, kampanjer, kurser och andra aktiviteter som gör att folk
utvecklas som individer och där de får bättre självförtroende. Vi
som innebär att vi genomför aktiviteter som stärker och utvecklar
medlemmarna.
Vad jobbar du just nu med?
Varför ville du bli ordförande och vad skulle du vilja jobba
med i organisationen?
- Jag är ordförande för distriktet inom unga synskadade som
heter Småland/Blekinge sedan 2010. Som ordförande är det mitt
ansvar att ha en övergripande koll på vad som händer i
organisationen. Jag ser till att vi har styrelsemöten när det behövs
och har koll på vad som ska tas upp, vilka beslut som behöver
tas, att alla i styrelsen kommer till sin rätta och att alla får sina
förmågor tillgodosedda. Just nu håller jag på med att planera ett
sommarläger och en dag med att syntolka fotboll. Syntolka
innebär att en väl förberedd syntolk förmedlar i en mikrofon vad
som händer runt omkring väldigt detaljerat med en berättarröst
hjälper folk med individuella frågor som kan vara att de får dåliga
betyg för att de har någon form av funktionsnedsättning. Dessa
personer hjälper vi genom att ge tips på hur de kan gå vidare.
- Jag vet inte om jag ser mig direkt som ordförande, det bara blev
så helt enkelt. Jag känner mig lite mer som en organisatör, som
då och då ger förslag på hur saker och verksamheter kan
organiseras och samordnas. Det jag skulle vilja göra mer av är att
ringa runt till olika arbetsgrupper som vi tillsätter.
Av: Nadin Alakili / Foto: Pierre Bignolas
Mer info: www.ussmablek.se
18
Från hund till häst
I Sverige utbildas servicehundar av personen själv som har en
funktionsnedsättning och är personens egen hund. I andra länder
så utbildas hunden av någon annan så att den personen som har
en funktionsnedsättning får en färdig utbildad hund.
När man hör ordet servicehund och ledarhund tänker man
förmodligen att det betyder samma sak. Men i verkligheten är det
inte så. Skillnaden är stor mellan ledarhund och servicehund.
Jag tycker att det är bättre att hunden utbildas av någon annan
eftersom den som har en funktionsnedsättning kanske inte har
Ledarhunden arbetar åt förare som är helt blinda. Hunden utbildas tiden och orken att utbilda en hund. Man kanske inte vill ha en
valp. Jag tycker att det borde finnas val möjligheten till att få en
med hjälp av Synskadades Riksförbund. I utbildningen lär sig
hunden att hjälpa sin förare att ta sig runt i sin vardag. Hunden lär färdig utbildad hund om man vill eftersom jag tror att det är
många som är i behov av en servicehund men som inte vill utbilda
sig då att markera vid exempelvis trappor, trottoarer och hinder.
en valp från början då det inte är säkert att den faktiskt klarar
Servicehund
utbildningen.
Ledarhund
En servicehund arbetar åt personer med funktionsnedsättningar
och medicinska diagnoser. Hunden är förarens egna hund från
allra första början. Personen utbildar hunden själv med hjälp av en
instruktör från en organisation som jobbar med detta. En av dessa
organisationer heter SOS Hund. Hundarna utbildas så att de kan
hjälpa ägaren utifrån deras behov och situation.
Det finns olika typer av servicehundar bland annat diabetes- och
epilepsihundar. Diabeteshundar markerar för sin ägare när
blodsockret blir för lågt eller högt. Epilepsihundar markerar för sin
ägare att hon/han ska ha epilepsi anfall. Ytterligare en
servicehund är signalhunden. Signalhunden berättar för sin ägare
som är döv/har en en hörselnedsättning när de till exempel ringer
i telefonen.
I Sverige så finns det många regler kring vem som får ledarhund.
Man måste vara helt blind, social stabil och inte ha planer på att
flytta inom närmaste åren. I andra länder såsom Storbritannien får
de synskadade som vill ha ledarhund, en ledarhund och i USA har
de till och med ledarhästar.
Av: Cailin Jazz Laing
Bild: Från Service- och Signalhundsförbundets webbsida/media
En ”vanlig” servicehund hjälper sin ägare med bland annat att
plocka upp saker, öppna dörrar, dra av kläder, tända lampor och
larma (hämta hjälp) med mera.
Skillnad mellan ledarhund och servicehund
En servicehund kan vara av olika raser medan en ledarhund är
oftast är en labrador eller golden retriever. För att se skillnaden
mellan en service- och ledarhund tittar man på deras täcken.
Servicehundar bär ett rött eller gult täcke medan ledarhundar bär
en vit sele.
Det finns olika regler kring servicehund och ledarhund i olika
länder.
Mer info!
Om ledarhundar:
www.slhf.net
http://goo.gl/WqiJb
Om servicehundar:
www.soshund.se
19
olika hundar - hundar som går snabbt eller sakta. Efter kursen
har man ett samtal där man berättar vad man tycker.
Instruktörerna gör en bedömning om man är lämplig eller inte.
Om man är det så får man ställa sig i kö.
Är det sant att man måste vara socialt stabil och helt blind
för att få ledarhund?
- Det är viktigt att man ska kunna ta sig runt utan hunden. Jag
fick svara på mycket frågor och skicka in läkarintyg.
Synpedagogen fick också göra en bedömning. Man ska helst
inte ha någon syn eftersom man då kanske använder det
istället för att lita på hunden.
Behöver du betala något mer än mat och veterinärvård för
hunden?
- Nej
Hur är det att ha ledarhund?
- Allt blir mycket enklare med ledarhund och man känner sig
aldrig ensam.
Vad händer när hunden går i pension och när händer det?
- Man bestämmer själv när hunden ska gå i pension utifrån hur
Ledarhunden – en trygghet i vardagen
Jag intervjuade svenska ledarhundsförare Lise-Lott Naess (Lotta)
med sin ledarhund Amy. Amy är 12 år och ska precis ta pension.
Amy har tur jämfört med vissa andra ledarhundar eftersom hon
kommer att fortsätta sitt liv hos personer som bor i närheten av
Lotta. Jag ställde några frågor till Lotta.
hunden mår. Om man bor ensam får man inte behålla hunden.
Då måste man hitta ett nytt hem själv eller om Synskadades
riksförbund har något förslag. Om inte man hittar ett nytt hem
avlivas troligen hunden. Om man bor tillsammans med någon
kan man välja att behålla hunden.
Vad är ditt roligaste minne med din ledarhund?
- När jag klev av bussen på resecentrum en gång hade Amy
sådan fart och sedan bara tvärnitade hon. Då hade hon gått
fram till någon man som hon inte kände - ungefär som att det
Hur går det till att skaffa ledarhund?
- Man gör först en ansökan hos syncentralen och sedan får man
delta i en introduktionskurs där man får testa om ledarhund är
något för mig. Där är det personer som är med och kollar hur det
går och bedömer om man får ledarhund. Man får också prova
där var en trevlig prick.
Text: Cailin Jazz Laing / Foto: Amelia Thordin
Ledarhunden från Ungern
Zsuzsanna fick träna tillsammans med hunden och fick efter
tre månader göra ett slutprov där de tittar på hur man tar hand
om hunden, hur hunden tar hand om sin ägare och hur de
Vi på Funkibator har pratat med Zsuzsanna Kácsor-Macska
om hur man skaffar en ledarhund i Ungern. Hon berättar att
klarar sig tillsammans utan övrig hjälp.
det finns tre ledarhundskolor i Ungern som man kan vända sig
till. Det är skolorna som organiserar allt och man får bara
ansöka om ledarhund om man över 18 år. Först fyller man i
papper med information om sig själv och får sedan skriva en
ansökan till dem där man skriver om sina fysiska
förutsättningar, sin personlighet och om hur det skulle kunna
påverka hunden. Kort sagt ett lämplighetstest.
I Ungern kan man ansöka om ledarhund om man är blind, döv,
bara delvis synskadad eller om man sitter i rullstol. Man kan
även ansöka om terapihundar. De använder sig av raserna
labrador, golden retriever och german shepherd eftersom de
ofta är mycket vänliga och smarta.
Avslutningsvis frågade vi Zsuzsanna om hon har något roligt
minne från sin tid med ledarhunden Bogi. Då berättar hon om
När man skickat ansökan får man prata med dem och lära sig ta
hand om hunden vad gäller mat, regler och liknande. De frågade
sedan om det finns någon som kan ta hand om hunden om det
skulle hända något och man till exempel skulle hamna på sjukhus.
Blir man godkänd får man vänta på en tillgänglig ledarhund.
Zsuzsanna berättar att hon hade tur och bara behövde vänta i tre
månader. Väntetiderna är ofta längre. Man kan bara få ledarhund i
Ungern om man kan klara sig självständigt utan assistans.
20
när hon jobbade som socialarbetare i staden Szeged. Via
jobbet skulle hon träffa en toppolitiker. Hon berättar att hon
blev generad och skämdes jättemycket när Bogi direkt gick
fram till politikern och bajsade precis framför hans fötter.
Text: Amelia Thordin med material från Cailin Jazz Laing som
gjort research och intervju. Andras Turaj har även gjort
översättning mellan ungerska och svenska.
Länsstyrelsen - tillgänglighetskoll
tillkommit hörslingor, hiss, anpassade toaletter och utökat
utrymmena i lokalerna. Men det finns några små justeringar
kvar som behöver göras. Även residentet där vi brukar vara har
Länsstyrelsens kontor har ett väldigt stort utrymme. Det gav mig
som rullstolsbunden ett gott intryck. Den enda bristen jag kunde
blivit mer anpassat. Det har tillkommit en hiss så att de som
inte har möjlighet att ta sig upp för trapporna kan ta den
istället.
se var en list som inte var anpassad. Man var tvungen att komma
över den om man skulle in till fikarummet. Med hjälp av assistent
eller någon person går det. Listen var tänkt att tas bort.
Gör ni något särskilt för att få ut information eller ge folk
med funktionsnedsättning ökade möjligheter att utnyttja
När jag kom in och de personer som jobbar där gick förbi fick jag
ett bra bemötande och alla sa hej. Min uppfattning om stämningen
på Länsstyrelsens kontor är bra!
De frågade även om jag ville ha kaffe eller något att dricka, vilket
jag tycker är ett bra och professionellt bemötande. Med en varm
kopp kaffe kom vi igång att prata med Helén Jönsson.
era tjänster?
- Vi håller på att utveckla vår hemsida så att det ska bli lättare
att hitta. Vi har en skyldighet att information. Allt ska vara
tillgängligt. Informationsblad finns i receptionen, men
receptionen ska också byggas om så den kommer att bli mer
som en kundtjänst och därefter kommer det att bli lättare och
bättre att få tag i informationsblad. Men vi säljer inte aktivt in
oss.
Vad gör Länsstyrelsen?
- Vi jobbar med mycket blandat. Man kan kalla oss för en slags
miniregering. Länsstyrelsen jobbar mycket med tillsyn, till exempel
skötsel av djur, föroreningar och naturreservat. Allt från miljöfrågor
till landsbygdsfrågor. Vi jobbar även med flyktingar tillsammans
med kommunen, men inte omsorg och skolor. Vi är sammanlagt
cirka 170 anställda.
Har ni besök av många funktionshindrade?
Vad finns det för krav som är lag om tillgänglighet?
- Vi har något som heter Diskrimineringslagen. Länsstyrelsen
har ett större krav på sig som statlig myndighet än de privata.
Arbetsförmedlingen gör satsningar tillsammans med
Länsstyrelsen angående funktionshindrade inom jobb och
kommer eventuellt göra en större satsning.
Vem är det som kontrollerar att lagen följs?
- Nej, vi har inte så många besökare. Men vi byggde om vårt
kontor för tre år sen, så att det skulle bli tillgängligare för
synskadade, hörselskadade och rullstolsbundna. Detta gick vi
- Det är Handisam och diskrimineringsombudsmannen (DO).
Text: Matilda Orre
igenom med en arkitekt och gjordes en genomkoll. Det har
Vilken plats tycker du är den tillgängligaste i
Växjö?
Kerstin Jacobsson:
- Växjö lasarett för där kommer alla in och det är verkligen
anpassat för alla. Jag tycker även att kommunhuset,
Växjö stadsbibliotek och I&KC har anpassade lokaler.
Text: Malin Sjöö
Distanskursen Funktionsnedsättning i det nutida
Distanskursen Funktionsnedsättning i det nutida är ett samarbete mellan Nätverket SIP och Grimslövs folkhögskola. Den går på
halvtid under höstterminen och är CSN-berättigad. Det finns platser kvar för den som är nyfiken!
Mer info: www.distanskursen.se
21
Återvinningsworkshop med ungdomsutbyte
Fredagen den 29 juni 2012 var vi sommarjobbare från Funkibator samlade på Nätverket SIP för en gemensam workshop om hur man
kan skapa, pyssla och återvinna. Vi gjorde dagen tillsammans med sommarjobbare från tre olika projekt.
Sommarjobbarna kom från tre projekt:
Funkibator www.funkibator.se
Globala Kronoberg - www.natverketsip.se/projekt/globala-kronoberg
Demokrati – På mina villkor www.paminavillkor.se
Text: Nadin Akali / Foto: Från sommargruppen i Globala Kronoberg
Från garnrester till blommor
Här kommer tips om hur man kan förvandla gamla garnrester
till virkade blommor.
Det du behöver är: en virknål och garn av två olika färger.
Så här gör du: Virka 5 luftmaskor och slut dem i en ring med en
smygmaska i första luftmaskan.
Varv 1: Virka 8 fasta maskor med nedtag i ringen
Varv 2: Virka 2 fasta maskor i varje fast maska, du har nu 16 fasta
maskor
Sätt ihop din virkade blomma
Blomman är nu klar och fäst alla trådar på baksidan genom att
sy fast dem men innan rekommenderar jag att man gjort en
Varv 3: Virka 1 fast maska, 2 fasta maskor i nästa fast maska, 1
fast maska, 2 fasta maskor i nästa fast maska, fortsätt så varvet
ut, du har nu 24 fasta maskor.
luftmaska innan man byter tråd så man vet alldeles säkert att
det inte går upp.
Varv 4: Virka 2 fasta maskor, 2 fasta maskor i nästa fasta maska
och fortsätt så varvet ut. Du har nu 32 fasta maskor.
Varv 5: Byt färg. Virka 3 fasta maskor, 2 fasta maskor i nästa fast
maska. 3 fasta maskor, 2 fasta maskor i nästa fast maska. Fortsätt
så varvet ut. Du har nu 40 fasta maskor.
Bård: Virka 1 fast maska, 4 luftmaskor, hoppa över 1 fast maska
och virka sedan 1 fast maska, fortsätt likadant varvet ut.
Om man sedan vill täcka det man fäst på baksidan kan man ta
och klippa ut en bit av exempelvis filttyg och sy på med vanlig
tråd. Om du vill göra om din blomma till en broscg så kan du ta
och sy fast en säkerhetsnål på baksidan.
Nu är det upp till dig att dekorera omgivningen med din virkade
blomma, på exempelvis kläder, överkast, väskor etc. Du kan
även sy på pärlor eller annat för att snygga till den än mer.
Text: Louise Larsson
22
Fikadagen!
Hört...
Den 27 juni 2012 samlades sommarjobbande ungdomar från
Nätverket SIPs olika projekt. Vi samlades i olika små grupper i
Växjö, där vi lärde känna varandra samtidigt som vi fikade. Vi
fikade på olika platser bland annat på Broqvist, Askelyckans
Konditori, Coretto och Stadsbibliotekets café.
Linnéa Möller:
- Jag tycker att den gemensamma fikadagen var
roligast under sommarjobbet. Det var roligt att få
träffa nya människor.
Sommarjobbarna kom från fyra olika projekt:
•
Funkibator www.funkibator.se
•
På tal om 6 www.natverketsip.se/projekt/pa-tal-om-6
•
Demokrati – På mina villkor www.paminavillkor.se
•
Globala Kronoberg www.natverketsip.se/projekt/
globala-kronoberg
Hört...
Nadin Alakili:
- Fikadagen är den som jag kommer
minnas mest från mitt sommarjobb.
Den var roligast.
23
KLURIGA KORSORDET
Lodrätt
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
11.
12.
13.
Vågrätt
Matematisk litteratur
C e re b r a l P a re s
P ro b l e m i v a rd a g e n
Alltid tyst
Oavbruten dammsugning
Supporthund för bland annat personer
med hörselnedsättning
F ö re n i n g f ö r s y n s k a d a d e
S j u k v å rd e n s o rg a n i s a t i o n
Orienteringshjälpmedel
H j ä l p m e d e l f ö r r ö re l s e h i n d r a d e
Riksförbund för social och mentalhälsa
A u d i o f ö r s t ä r k a re
Ta l s v å r i g h e t e r
14.
15.
16.
17.
18.
19.
20.
21.
22.
23.
24.
25.
R ö re l s e s p r å k
Användbart för alla
Kännbar läsning
Lagen om stöd och service
Delaktighet Handlingskraft
R ö re l s e f r i h e t
Här får man hjälpmedel som
synskadad
Hoppande bokstäver
En form av autism
Hjälp vid förflyttning
Socialtjänstlagen
Stödjande metod
Socialt och psykiskt funktionshinder
Av: Cailin Jazz Laing
Facit kommer att presenteras i fotoalbumet på
www.facebook.com/funkibator
Saknar du Facebook? Maila oss: [email protected]
24