Transcript Nr 1 2013
de facto. JURIDISKA FÖRENINGEN UMEÅ UNIVERSITET NR 1 2013 DIESEN diskuterar vi SPORTAR och PIRATER rövar REDAKTION CHEFREDAKTÖR ANSVARIG UTGIVARE Carl Matz § ledare CARL MATZ T4 CHEFREDAKTÖR REDAKTIONSCHEF Theresa Karlström SKRIBENTER Julia Berglund Maja Edlund Maria Eklund Fredrik Ferrand Drake del Castillo Lisa Nordbrandt Sanne Nordström Tahmina Sahibli Ester Sandgren Jon Sydberg Expand your career. Vill du göra karriär på den ledande globala advokatbyrån i Norden? Såväl globalt som på den nordiska marknaden är vi regelbundet involverade i de största och mest komplexa affärsjuridiska uppdragen. En förutsättning för detta är vårt sätt att arbeta integrerat i gränsöverskridande team. Linklaters stockholmskontor rekryterar löpande biträdande jurister till vårt Junior Associate Program med start två gånger per år. Inom ramen för programmet får du prova på verksamheten i tre olika arbetsgrupper under det första året. Vi söker dig som är nyutexaminerad från juristutbildningen och som har ett genuint intresse för affärsjuridik tillsammans med ett utpräglat kommersiellt tänkande och klientfokus. Du har även mycket goda akademiska meriter. Vi kan erbjuda dig mycket goda utvecklingsmöjligheter i en internationell och utmanande arbetsmiljö där du får arbeta tillsammans med skickliga och engagerade kollegor. Läs mer om tjänsterna på vår hemsida där du också kan söka direkt online. Linklaters lämnar juridisk rådgivning till världens ledande företag, finansiella institutioner och statliga organisationer i deras mest komplexa transaktioner och ärenden. Med 27 kontor i de främsta affärs- och finanscentra, levererar Linklaters en unik service till klienter över hela världen. Linklaters är den enda ledande globala advokatbyrån med lokal närvaro i Norden. www.linklaters.com/joinus Delicious Flickr Twitter Retweet wwww.facebook.com/LinklatersSweden Facebook MySpace StumbleUpon Digg Slash Dot Mixx Skype Technorati Reddit FriendFeed YouTube LinkedIn Newsvine SlideShare Google Google Talk Yahoo Yahoo Buzz Netvibes AOL FOTOGRAFER Elin Blomgren Carl Matz Emma Sjölén LAYOUTANSVARIG Carl Matz OMSLAGSBILD Sportiga studenter på studentsportardag Foto Elin Blomgren REPRO OCH TRYCK Helhet Reklam AB www.helhetreklam.se DE FACTO Nummer 1/2013 de facto utges av Jurisdiska föreningen vid Umeå universitet. de facto ges ut två gånger per termin. ADRESS de facto Juridiska föreningen / Juridiska institutionen Umeå universitet, 901 87 Umeå [email protected] www.jf-umea.se Bidrag skickas till tidningens adress. Redaktionen förbehåller sig rätten att refusera och redigera inlämnat material. För insänt och ej beställt material ansvaras ej. De åsikter som framförs är skribenternas egna och återspeglar inte Juridiska föreningens eller Juridiska institutionens värderingar eller åsikter. Vad motiverar dig? ”Hej!” En juridikstudent kliver in i juridiska föreningens källare. Hon är här på besök. Salome kommer från Sydafrika, även om det inte är första gången hon är i Sverige. Hon var utbytesstudent i Umeå för fem år sedan och hälsade därför på svenska kompisar. Nu läser hon juridik i sitt hemland. Salome intresserade sig genast för de facto som jag satt och planerade. Hon frågade om Sverige och våra kurser. Jag svarade, bjöd på frukt och var överraskade och glad över ett välkommet avbrott i planerandet. Att planera gick i ärlighetens namn inte så värst bra. Frågor kräver motfrågor och Salome var en god lyssnare men kunde också berätta. Vi började prata om Sydafrika. ”We (the country) have just been born. There are so many things we still need to do to make it grow in the right direction.” » Fundera på saken innan du får frågan Hon visste vad hon ville bidra med. Hon skulle kämpa för kvinnor och barns rättigheter. Sen ställde hon frågan. What makes you get up in the morning? Underförstått, vad gör du här? Ställ frågan till dig själv. Kanske blir du också överraskad, precis som jag blev. Jämfört med att kämpa för kvinnor och barns rättigheter i Sydafrika kändes plötsligt mitt engagemang i juridiken ganska futtigt. Mitt råd blir därför: Fundera på saken innan du får frågan. Mornarna känns faktiskt lite lättare då. Till det första numret av tidningen har jag bytt typsnitt, layout men även lite vad gäller innehåll. Lämna gärna synpunkter på vad som kan bli bättre eller om detta var något som du gillar. Min förhoppning är att tidningen ska vara någonting du kan se fram emot, vara stolt över och som du vill engagera dig i! I detta första nummer berättar vi om glada studenter som tagit examen, om en studentsportardag med mycket snö innanför jackan, om juristens dag och mycket annat. Dessutom har jag träffat professor Christian Diesen för en intervju. Tack för förtroendet att göra de facto och tack till alla ni som engagerat er i tidningen. Välkomna! 3 INNEHÅLL LEDARE Carl Matz motiverar 3 ORDFÖRANDES SPALT Ulrika Byström inspirerar 5 INTERVJU OCH PORTRÄTT Carl Matz möter professor Christian Diesen. ”Jag lever nästan på filmjölk”, säger han. 6 DE FACTO TÄVLAR Men vem vann? 14 DEBATT OCH AKTUELLT Om fallet Flink och livstidsstraff – Jon Sydberg reder ut juridiken 9 Drake, Pakki, Brant och de andra. Vilka är de? – Presentation av nya styrelsen 12 Vår förening växer ur kostymen 20 REPORTAGE Juristens dag bokom kulisserna Exeptionell examen Snö, smutsig korv och sopsäckar – Studentsportardagen Vad är samtycke? Ett brottmål Borgenärsskyddet har du järnkoll på. KRÖNIKOR Fredrik Drake: Pirater rövar inte bara på sjön Theresa Karlström: Tar ställning för Norrland Inspektorn: Sluta va´ så ”juristiga” Men vet du vem som dömde finalen i fotbolls-VM 1994? Vi vet redan att du kan lagen och är intresserad av affärer. Det gäller alla i den här branschen. Berätta hellre för oss om det där barndomsintresset som har vuxit till en fascination, hobbyn som lägger beslag på halva din fritid eller din besatthet av områden vi andra knappt kan stava till. Lindahl är en av Sveriges ledande advokatbyråer och vi växer snabbt. Vi har tagit oss hit genom att kombinera jobberfarenhet med kunskap hämtad från världen utanför kontoret – där affärer görs. Därför söker vi dig som kan och vet saker även utanför affärs-juridiken. Du som i slutänden kan visa oss och våra klienter vad riktig specialistkunskap är. sid 22 sid 14 Besök oss på lindahl.se/karriar och facebook.com/lindahlkarriar sid 6 16 18 22 25 20 10 26 § ordförande ULRIKA BYSTRÖM T6 Nytt år, nya idéer Den 14 februari tillträdde en ny styrelse med allt vad det innebär. Nya personer med nya idéer om hur föreningen skulle kunna förbättras ännu mer. Som nyvald ordförande skulle jag först och främst vilja ta tillfället i akt att tacka för ert förtroende. Juridiska Föreningen i Umeå är en förening med enorm potential och det är en stor ära att få uppdraget som ordförande, speciellt nu när JF blir en egen sektion direkt under Umeå Studentkår. Ett utträde ur SamSek för att bli en egen kårsektion innebär att JF får en högre status som stärker inflytandet över såväl Juridiska institution som den Samhällsvetenskapliga fakulteten. Därtill stärks relationen med kåren genom sektionsmöten och samarbeten. Ett stort tack ska därför även » Haffa tag i en styrelseledamot riktas till avgående styrelse som genom sitt engagemang har skapat så otroligt bra förutsättningar för det kommande verksamhetsåret. Under det kommande året kommer vi i styrelsen arbeta med att driva föreningen framåt genom att upprätthålla traditioner, vidareutveckla välbeprövade koncept samt förverkliga så många idéer och tankar som möjligt. Som ordförande är en av mina ambitioner att hitta en ny föreningslokal. I ansökan för sektionsstatus argumenterades det för att JF hade vuxit ur föreningskostymen och att det var dags att ta nästa steg. Detsamma kan sägas om vår föreningslokal, den kära ”JF-grottan”. Det är dags för en uppgradering och det kommer jag kämpa för under det här verksamhetsåret. Avslutningsvis vill jag bara säga att JF:s verksamhet innefattar många olika aspekter av studentlivet och det är just det som gör det så roligt att vara aktiv i föreningen. Oavsett om det är utbildningsfrågor eller studiesociala event som du är intresserad av så finns det en chans att vara med och påverka. Gå med i något av våra utskott eller haffa tag i en styrelseledamot och framför dina idéer. Det är ni studenter, våra medlemmar, som är JF och era åsikter är otroligt värdefulla för oss! 5 Du är engagerad i våldtäktslagstiftningen och har kritiserat den nuvarande lagstiftningen. Antalet anmälda våldtäkter har ökat under de senaste decennierna. Från cirka 500 år 1975 till 6 203 år 2011. Har lagändringarna 2005 någonting med det att göra? Lagändringarna 2005 innebar egentligen ingen förändring utan lagstiftaren flyttade bara vissa gärningar som tidigare rubricerades som sexuellt utnyttjande av vuxen till våldtäkt. Men det innebar inte i sig någon förändring så till vida att det ledde till fler anmälda eller fler dömda. Antalet anmälda våldtäkter har ökat konstant sedan trettio år tillbaka. Det är endast 2012 som anmälningarna inte har ökat. Hur många och vilka typer av våldtäktsbrott anmäls? Ungefär 4 000 gäller vuxna och 2 000 barn under 15 år. I åldersgruppen tretton till fjortonåringar åringar ökar anmälningarna mest. Christian Diesen, professor i processrätt, besökte Umeå. Här flankerad av Carl Matz (tv) och Pontus Sjölund (th). CHRISTIAN DIESEN Involvera studenterna i riktig forskning Vecka tio gästades juristprogrammet av Christian Diesen, professor i processrätt vid Stockholms universitet. Bevis har varit utgångspunkten i hans juristgärning men han har också varit mycket engagerad i brottsofferproblematiken. Ibland debatterar han också aktuella samhällsfrågor. Bland annat svensk våldtäktslagstiftning, JK rapporten ”Oskyldigt dömda” och fallet Catrin da Costa. Debatterna har gjort honom kontroversiell och inte spe- 6 ciellt omtyckt i vissa läger men respekterad och beundrad i andra. Han besökte Umeå för att föreläsa om ett av sina forskningsprojekt, terapeutisk juridik. En inriktning som vill främja och uppmärksamma användandet av samhällsvetenskapliga rön för att studera i vilken utsträckning en lagregel eller rättslig praktik befrämjar det fysiska och psykiska välbefinnandet hos de personer som blir föremål för dess tillämpning. De facto träffade honom för en intervju. Anmäls det fler våldtäkter i Sverige om man jämför mot Europa? Ja, det gör det. I Grekland till exempel anmäls bara cirka tre hundra våldtäkter om året. Kan det verkligen vara rimligt att det är en så stor skillnad? Nej, förklaringen ligger i att svenska tjejer anmäler. Det gör man inte i Grekland om det inte rör sig om en attack i parken eller på stranden. Ska man gå på djupet handlar det om hur man uppfattar begreppet våldtäkt. Om man uppfattar det som ett överfall så anmäls bara överfall. Ser man det som: Jag sa nej, då är jag kränkt, alltså anmäler jag. Då blir det skillnad. Då krävs inte motståndet och skadorna och de sönderrivna kläderna för att kvinnor ska gå till polisen. Utgångspunkten enligt svensk lag är fortfarande att brottet ska visa på skada och därför händer det inte så mycket med de flesta anmälningar. Signalen att det ska till motstånd och skador är ett exempel på lagstiftningens antiterapeutiska verkan. Du doktorerade på ”Bevisprövning i brottmål” och har också skrivit om förundersökning och förhörsteknik. Det är ämnen som i högsta grad berör fallet Thomas Quick. Du har inte deltagit i denna affekterade debatt till skillnad från andra debatter om resningar. Varför? Det är ett enormt stort material och om man ska uttala sig tycker jag man ska sätta sig in i det först. Det är också svårt att bilda sig uppfattning om bevisningens styrka om man inte har varit med under själva rättegångarna eftersom bevisen bygger mycket på vad Thomas Quick säger under dessa. Ska man uttala sig om kvalitén av bevisvärdering i domstol ska man ha varit med. Bevisningens styrka är svårt att utläsa ur domskäl. Nu i backsspegeln kan man dock säga att det är något märkligt att det inte i något fall finns något som binder Quick till orten där brottet har begåtts. Det finns ingenting som säger att han alls skulle varit på platsen. Det borde ha föranlett någon slags eftertanke hos utredarna: Kan detta verkligen stämma? Rättegångarna mot Thomas Quick benämns av vissa som rättskandal. Är det en rättsskandal? Det beror på vad du lägger i begreppet. Quick-fallet är i någon mån ett självförvållat rättshaveri, det bygger på hans erkännande. Normalt är det väldigt ovanligt att personer erkänner brott och dessutom har förmåga att få gehör för detta. Kan de dessutom berätta på ett sådant sätt att den som lyssnar får intrycket av att det här är självupplevt och att ”detta kan ingen annan ha varit med om” finns chansen att de blir trodda. Det finns en doktorand i filmvetenskap här i Umeå som går igenom hur Thomas Quick agerade under rättegångarna. I rättegångarna gjorde han verkliga dramatiska utspel med massor med äckliga och bloddrypande detaljer som domstolen sitter och lyssnar på. Då är det klart att den blir tagen. Quicks mytomani och dramatiska förmåga ska inte underskattas. Idag engagerar sig många jurister i samhällsdebatten. Är det en förändring jämfört med för några decennier sedan? Nej, det som framförallt har hänt är att domarna har fått klart för sig att det kan vara till fördel för förtroendet för rättsväsendet att gå ut och kommentera sina egna domar. Där har man bytt policy. Annars tycker jag inte att det så stor skillnad om man jämför med tjugo-trettio år sedan. Brottsoffer och deras ställning i rättssystemet engagerar och inspirerar dig! Men när fick du upp ögonen för den mindre dogmatiska sidan av juridiken? Det kan kopplas till mitt grundläggande forskningsintresse för bevisning i brottmål. Hur vet man om någon är skyldig eller inte? De svåraste fallen handlar ofta om ord mot ord situationer. Då kommer man in på övergrepp mot barn och våldtäkter. Med den teoretiska ingången läste jag många rättsfall och började intressera mig för förövarpsykologi och brottsofferproblematik. Du, Thomas Bodström, Viveka Sten, Leif Silbersky, Jens Lapidus är alla jurister och alla har skrivit deckare. Varför ger sig juristerna in i deckargenren? Pengar? Marknadsföring? Avkoppling? Det kan variera men det ligger nära till hands att bearbeta dramatiken som finns i verkliga fall på ett sådant sätt som gör det möjligt att behärska materialet. Som författare kan du bestämma vad som är sanningen och beskriva den i romanform. I verkligheten finns det nästan alltid osäkerhet kvar, hur gick det verkligen till? En sorts terapi? Det kanske man kan säga. En bearbetning i annan form. Man kan jobba med problematiken på ett kreativt sätt som är lite annorlunda än man gör i undervisning eller som ombud i processer. Det tror jag har en viss betydelse, men för mig handlar det mer om att föra ut ett budskap på ett alternativt sätt. 7 CHRISTIAN DIESEN professor i processrätt vid Stockholms universitet FAMILJ Gift och har ett barn hemma § SEMESTER Jag tar gärna en vintersemetser på aktuellt JON SYDBERG T4 solig plats. På sommaren är jag hemma i skärgården SENAST LÄSTA ROMAN Paul Auster ”Sunset park”, läser ett par romaner i veckan FAVORITDRYCK Svår fråga, säger filmjölk för jag lever nästan på det FAVORITMAT Italiensk och indisk mat LYSSNAR HELST TILL Lyssnar väldigt mycket på musik och följer musikutbudet väldigt nära på Spotify. Bowies senaste är ett exempel på vad jag gillar. Några mer udda tips är Joan as a Policewoman och Micah P Hinson. Det händer aldrig att jag sitter och skriver på något juridiskt utan att jag har musik i bakgrunden. Jan Guillou kallar dig i en krönika i Aftonbladet ”Den utomordentligt kufiske professorn”. Har du något epitet på Jan Guillou? Har ingenting på lager… Kanske ”En typisk besserwisser”? Jag tycker att Jan Guillou är väldigt kategorisk i sitt sätt att argumentera. Jag är skeptisk till människor som säger sig vara helt säkra på hur sanningen ser ut. Samma drag finns hos Leif GW Persson. Men han har ofta bättre underbyggda slutsatser. Du fyller 65 i år och kan gå i pension ska du göra det? Ja, jag fyller år på lördag och ska gå i pension! (9 mars) Då blir jag professor emeritus och det innebär ingen egentlig skillnad. Jag slipper en del administrativa göromål men ska fortfarande undervisa och forska. Vad är du mest stolt över i din gärning som jurist? De innovativa inslagen i juristutbildningen. Jag har sysslat väldigt mycket med case-metodik och startat kurser som har med straffprocess och förundersökning att göra. Och så har jag gått in i ett tvärvetenskapligt sammanhang och till exempel startat specialkurser i rättspsykologi och terapeutisk juridik. Examensarbeten har jag haft hundratals och ofta använt studenterna som ”barfotaforskare”. Studenterna har gått ut i verkligheten, till exempel på polisstationen för att gå igenom förundersökningar eller på domstolar och fått gå igenom domar. Det har gjort att jag kunnat samla material till min forskning och kunnat göra större helhetsanalyser 8 där studenternas arbete verkligen kommit till nytta. Det har varit grundläggande för min forskning och den metoden tycker jag fler borde använda. Involvera studenterna i riktig forskning! Detta istället för att de ska skriva om någonting som någon annan redan har skrivit och som bara läggs på hyllan, efter att bara handledaren läst arbetet. Mitt engagemang för brottsoffer är jag också stolt över. Finns det något du ångrar? Det finns det säkert. Men frågan är vad man ska plocka fram i ett sånt här sammanhang. En gång förväxlade jag två åtalade i en artikel och påstod att fel person tidigare var dömd för övergrepp mot barn. Den utpekade var inte namngiven i artikeln, men exemplet visar att man måste vara noga med sina uppgifter. Finns det ett liv efter juridiken? Ska du börja bygga båtar som din meddeckarförfattare Ingmar Härd? Nu har jag forskningsböcker som ska skrivas under de närmaste två åren och uppdateringar av gamla upplagor, så jag har fullt upp! Kanske blir det något skönlitterärt så småningom. TEXT CARL MATZ T4 FOTO ELIN BLOMGREN T2 Lagom till julafton, år 2011, erhöll den livstidsdömde fången Mattias Flink en julklapp – Högsta domstolen meddelade sitt beslut (i mål nr Ö 318-11) om att omvandla Flinks livstidsstraff till ett tidsbestämt fängelsestraff på 30 år. Paradoxalt nog samma domstol (se NJA 1995 s. 48) som dömde den dåvarande fänriken till fängelse på livstid. Vad som låg till grund för denna påföljd känner Ni säkert till; en juninatt i Falun 1994 berövade Flink sju människor livet, och tre närapå, med en AK5. Men nu, efter närmare 17,5 år i fängelse, fick Flink veta att han kunde räkna med att bli villkorligt frigiven till sommaren 2014, om ”bara” 2,5 år. Detta med anledning av att brottsbalken (se 26:6) medger villkorlig frigivning efter att 2/3 av ett tidsbestämt fängelsestraff har avtjänats. För honom måste det såklart varit mycket efterlängtat. För offrens anhöriga förhöll det sig däremot knappast på samma vis. En pappa, vars 29-åriga dotter blev ihjälskjuten, uttryckte i DN sitt starka avsky mot Flink och mot HD:s beslut, samt sin negativa inställning till livstidsstraffet här i Sverige som enligt honom (såvida han inte har ändrat sin ståndpunkt till idag), bör gälla på livstid – ovillkorligen! Fallet Flink har bevisligen väckt starka känslor och kommer säkerligen att fortsätta göra det för en lång tid framöver. Rent ideologiskt måste man ställa sig frågor av denna karaktär: När har en gärningsman, som Flink, sonat sitt brott? Är det ens möjligt? Vad är rimligt av den dömande makten att ge denna gärningsman för straff? Bör ett livstidsstraff gälla på livstid? I så fall vilka gärningar skulle kunna aktualisera livstidsstraffet? (Jfr HD:s uttalande på s. 200 i NJA 2007 s. 194 att ”vid straffmätningen för mord [bör] livstidsstraffet förbehållas de allvarligaste fallen”. Debatten kring livstidsstraffet har pågått periodvis. Som exempel kan nämnas att en tidigare ordförande för Sveriges Advokatsamfund, Tomas Nilsson, (se Advokaten Nr 5 2008 Årgång 74) för några år sen uttryckte sig kritiskt mot livstidsstraffet. Nilsson argumenterade bl.a. att den nuvarande ordningen i Sverige medför bristande tilltro på rättsväsendet eftersom livstidsstraffets egentliga innehåll är annorlunda än vad straffet ger bild av att vara – i princip utan undantag omvandlas straffet förr eller senare till ett tidsbestämt straff. Om fallet Flink och livstidsstraff På samma gång innebär ovissheten om just när straffet ska omvandlas en stor påfrestning för den livstidsdömde fången. Vidare framhäver han att straffet inte riktigt är humant. I höstas förra året uttryckte sig Sverigedemokraterna (se motion 2012/13:Ju258) i motsatt riktning. SD tog ställning för att livstidsstraffet bör skärpas till att gälla – som straffet i sig antyder – på livstid. Som skäl till att införa en sådan ordning (och därmed avskaffa den s.k. omvandlingslagen samt regeringens möjlighet att benåda) anfördes argument dels med hänvisning till samhällsskyddsaspekten, dels med hänvisning till ett brottsofferperspektiv och de anhöriga. Enligt SD skulle samhället skyddas från de på livstid frihetsberövade gärningsmännen från att begå nya hemskheter, och att de brottsdrabbade skulle få upprättelse när gärningsmännen straffas på detta vis. De tre SD-politikerna, som står bakom motionen, hänvisar också till ett flertal brott där de menar att gärningsmännen i förevarande fall förtjänade att låsas in på livstid (för evigt!), men som istället dömdes till tidsbestämda straff. För egen del är jag kluven. Utan att på något sätt sympatisera med SD:s politik kan jag absolut förstå deras argument i motionen, särskilt om jag jämför med fallet Flink. Hade jag själv varit anhörig till ett offer i Flinks vansinnesdåd hade nog inte heller jag velat se att Flink någonsin släpptes fri. Å andra sidan kan man ifrågasätta om alla gärningsmän, vilka dömts till livstid, verkligen är oförbätterliga? Dessutom kvarstår frågorna ovan. Inte minst om vilket/vilka brott som skulle kunna medföra livstid, på livstid? Och i så fall hur allvarligt brottet/brotten skulle behöva vara? Nilsson har också sina poänger, framförallt i att livstidsstraffet kanske inte fungerar helt tillfredsställande. Om och när en eventuell översyn av livstidsstraffet skulle kunna komma att ske är dock svårt att sia om. Enligt Nilsson, i vart fall inte förrän politikerna uppammar tillräckligt med mod. Vilket fall som helst är en livstidsdömd fånge, om bara lite mer än ett år, på väg att villkorligt friges. Låt oss bara hoppas att denna f.d. fänrik gör sig förtjänt av sin straffrabatt. Han har varit en mönsterfånge i fängelset. Man får hoppas på samma sak också bortom murarna och på rätt sida av lagen. 9 § krönika THERESA KARLSTRÖM T2 REDAKTIONSCHEF Ibland måste man bort för att komma hem Jag är glad för att jag läser termin två på jurisprogrammet i Umeå. Inte bara för att det innebär att jag klarade första tentan eller för att juridik är ett bra val för mig. Det är inte heller bara kärlek och solsken. Faktum är att klimatet är tveksamt tillfredställande och närheten till naturer ger mig varken inre frid eller inspiration till att jogga. Det jag gillar, det som gör mig glad, är stämningen. Den gör att jag vill prestera, att jag vill lyckas samtidigt som den gör att jag önskar mina vänner desamma. Stämningen ger sammanhållning. Det här är en känsla som jag vet att jag delar med många andra. Ändå måste jag ständigt förklara varför jag läser i Umeå, trots att jag redan förklarat att jag läser juridik. Jag trivs här. Det är som om det behövs ytterligare en förklaring till varför jag är här, i Norrland. Jag är född och uppvuxen i Boden och hamnar ofta i situationer då jag känner ett behov av att försvara Norrland och mig själv som norrlänning. Jag motsätter mig ivrigt påståenden som att ”alla norrlänningar är trevliga men lite intoleranta” eller att ”norrlänningar hänger inte riktigt med i samhällsutvecklingen”. För visst finns det saker att göra och alla killar kör faktiskt inte epatraktor. Mitt i min irritation över folks okunskap möts jag av den bittra sanningen att jag själv är en av orsakerna till den uppfattning som jag nu står och bemöter. Jag försökte, i mitt tonårsförakt, distansera mig från den typiska norrlänningen. Jag lyckades inte så bra så här i efterhand. Jag snarare befäste flertalet fördomar istället för att slå hål på dem. Jag spädde på alla påstående med negativ ton om ”hur Norrland är”. Aldrig någonsin pratade jag om fördelarna. Om hur bra det har varit att växa upp i Boden och hur 10 fantastiskt lyckligt lottad jag egentligt är. Så jag tar tillfället i akt och gör det nu. Konstaterar att Movits kanske har rätt, ”ibland måste man bort för att kunna komma hem”. Skulle det vara ”värre” att vara från en håla i Norrbotten än från en håla i Uppland? Vad gör man egentligen i Boden? Så här är det. Vad man gör i Norrbotten är precis » Det som gör mig glad är stämningen samma sak som du gör överallt annars, du lever livet. Behovet av att stoppa in folk i fack är ständigt närvarande. Vi bedömer människors begåvning efter var de kommer ifrån och deras dialekt. Att vi betraktar 60 % av Sveriges yta och de en miljon människor som bor där som en enhet. Vad säger det som våra värderingar? Missförstå mig inte, det här är inte försök att framställa Norrland och de som bor där som en Guds felfria gåva till mänskligheten. Det är inte heller ett försök att motbevisa alla fördomar. För de är delvis tillförlitliga – det är förbannat kallt här och ganska många killar kör epatraktorer i Boden. Men i grunden finns det inte något som skiljer Norrland från resten av Sverige. Vi är alla här i Umeå av samma anledning som andra är i Uppsala, Lund eller Örebro. För att läsa juristprogrammet. Möjligheternas byrå Vi är mycket glada över att svenska juriststudenter utnämnt Mannheimer Swartling till den mest attraktiva advokatbyrån för elfte året i rad.* Det är en bekräftelse på vår strävan att vara den bästa byrån och styrker vår motivation att fortsätta arbeta för att bli en ännu bättre byrå. Vi förstår också att denna utmärkelse skapar höga förväntningar på oss. Det är befogat. Hos oss finns ett stort fokus på din utveckling och det är bara du själv som sätter gränserna för dina möjligheter. På vårt utbildningsprogram, som löper parallellt med arbetet under dina första sex år, får du kontinuerligt vässa din juridiska kunskap och utveckla dig själv i rollen som konsult. Genom ett nära samarbete med seniora kollegor, handledare och en serviceinriktad support organisation ger vi dig alla förutsättningar att bli en framgångsrik affärsjurist! Läs gärna mer på våra karriärsidor på www.mannheimerswartling.se/karriar. BRANSCHBÄST 10 ÅR 2003–2012 FÖRETAGSBAROMETERN * Universums FöretagsBarometer, Mest attraktiva advokatbyrån bland juridikstudenter 2003–2013. Ulrika Byström Pontus Sjölund Viktoria Blind, Perla Fares Fredrik Drake STYRELSEN 2013 Vill du se styrelsen i verkliga livet? Kom på styrelsemötena varje tisdag kl 12. De är öppna för alla medlemmar – varmt välkomna! Kolla också hur det går för styrelsemedlemmarna i ”de facto tävlar” på nästa uppslag. NAMN Ulrika Byström, ordförande UPPDRAG Som ordförande har jag övergripande ansvar för föreningens verksamhet och det är min uppgift att leda styrelsearbetet samt representera föreningen både lokalt och nationellt. KOMMER FRÅN Härnösand ÅLDER 21 år GILLAR Att umgås med familj och vänner LÄSTE SENAST ”Sandmannen” av Lars Kepler ÄTER HELST Mat som jag inte behöver laga själv LYSSNAR PÅ Allt möjligt BÄSTA HÄNG I UMEÅ JF-rummet såklart BÄSTA HÄNG I VÄRLDEN Svårt att nämna en plats då det är människorna man omger sig med som spelar roll! NAMN Pontus Sjölund, vice ordförande UPPDRAG Som vice ordförande ansvarar jag bland annat för att anordna och administrera gästföreläsningar. Utöver det så hjälper jag ordförande med den löpande verksamheten och bistår henne med hennes uppgifter. KOMMER FRÅN Ljusdal ÅLDER 20,5 GILLAR JF LÄSTE SENAST Immanuel Kants “Det praktiska förnuftets kritik” ÄTER HELST Renkött LYSSNAR PÅ Odefinierbar är bästa beskrivningen på min musiksmak! BÄSTA HÄNG I UMEÅ NH BÄSTA HÄNG I VÄRLDEN Fjällen 12 NAMN Viktoria Blind, ordf. i Juridiska rådgivningsgruppe UPPDRAG Gruppen besvarar verkliga juridiska problem som studenter och folk i allmänhet skickar in till oss. Så har du en fråga som du inte kan besvara själv eller vill gå med så tveka inte att kontakta mig. KOMMER FRÅN Umeå ÅLDER 23 år GILLAR Mest av allt mina vänner och familj. Sen gillar jag också att sova och träna. LÄSTE SENAST ”Det röda fältet” av Mo Yan. Den är lite som en splatterfilm i bokform. ÄTER HELST Ren och ost i så många former som möjligt! LYSSNAR PÅ Mina spellistor är en salig blandning av musik, men består främst av indiepop och hip hop BÄSTA HÄNG I UMEÅ IKSU, men ROST ligger bra till. BÄSTA HÄNG I VÄRLDEN Klyschigt nog var helst mina vänner är, men om det är så att de råkar finnas vid finns snö och berg gör det inte saken sämre. NAMN Perla Fares, sportmästarinna UPPDRAG Jag ansvarar för sporten i veckan och arrangemang som snowwars och fotbollsturneringen. KOMMER FRÅN Kramfors, en liten stad i fina höga kusten. ÅLDER 19 år, 20 i juni!! GILLAR Power puff pinglorna LÄSTE SENAST Twilight-serien ÄTER HELST Chips (helst med dipp också) LYSSNAR PÅ JB (japp, det är the one and only) BÄSTA HÄNG I UMEÅ Café Göteborg BÄSTA HÄNG I VÄRLDEN Staden Dario i Nicaragua Carl Matz Fredrik Forseryd Jenny Viklund NAMN Fredrik Ferrand Drake del Castillo, klubbmästare UPPDRAG Jag sköter EPP, anordnar fester och ser till att ni har riktigt kul på JF:s event. KOMMER FRÅN Viken i vackra nordvästra Skåne ÅLDER 21 år GILLAR Umgås. Åsikter breddar mina perspektiv LÄSTE SENAST På mitt nattduksbord ligger en biografi om Håkan Lans, en av Sveriges mest underskattade uppfinnare ÄTER HELST Glutenfri pasta och korvstroganoff med ost LYSSNAR PÅ R Kelly är kung, say no more! BÄSTA HÄNG I UMEÅ Gammlias skidspår BÄSTA HÄNG I VÄRLDEN Bästa hänget i hela världen är Emmabodafestivalen! NAMN Carl Matz, chefredaktör för JF-tidningen de facto UPPDRAG Göra en tidning som speglar vårt program och livet som juridikstudent. KOMMER FRÅN Stockholm ÅLDER 22 år GILLAR Segling, salsa och söta drinkar LÄSTE SENAST Hannes Råstam. ”Fallet Thomas Quick, att skapa en seriemördare”. ÄTER HELST Gädda med beurreblanche-sås och potatis. LYSSNAR PÅ Michel Jacksson som ung och Kanye West som lite större BÄSTA HÄNG I UMEÅ Min soffa BÄSTA HÄNG I VÄRLDEN Fruktcocktailgatan, Montañita, Ecuador NAMN Fredrik Forseryd, Informationsansvarig UPPDRAG Jag är informationsansvarig i JF vilket i korthet innebär att jag för protokoll och ansvarar för hemsidan. KOMMER FRÅN Karlstad ÅLDER 23 år GILLAR Skidåkning LÄSTE SENAST ”Straffansvar” av Leijonhufvud … ÄTER HELST Pappas älg LYSSNAR PÅ Det mesta mellan Eldkvarn och SHM BÄSTA HÄNG I UMEÅ Måste nästan säga Språkgränd BÄSTA HÄNG I VÄRLDEN Gustav Grill & Bar i Lindvallen, i särklass de godaste hamburgarna. Jonas Brant Emma Pakki NAMN Jenny Viklund, utbildningsansvarig UPPDRAG Som utbildningsansvarig representerar jag juriststudenternas vilja i utbildningsfrågor samtidigt som jag har en löpande kontakt med institutionen för att kunna framföra allmänna synpunkter kring utbildningen. KOMMER FRÅN Sunne,Värmland ÅLDER 22 år GILLAR Att resa och umgås med vänner LÄSTE SENAST ”Sandmannen” av Hans Kepler ÄTER HELST Allt med mycket kryddor LYSSNAR PÅ Social Distortion och annan gammal, amerikansk punk. BÄSTA HÄNG I UMEÅ Allstar BÄSTA HÄNG I VÄRLDEN Stranden runt midnatt i Montañita, Ecuador NAMN Jonas Brant, ekonomiansvarig. UPPDRAG Jag sköter om JF budget och ser till att ni får pengar om ni haft någon utgift i JF:s namn. KOMMER FRÅN Storvreta (utanför Uppsala, se innebandy) ÅLDER 21 år (fyller 22) GILLAR Vitt bröd! LÄSTE SENAST JF:s budget 2013 ÄTER HELST Vitt bröd. LYSSNAR PÅ The Band BÄSTA HÄNG I UMEÅ Jurparken BÄSTA HÄNG I VÄRLDEN Steel town i Sandviken (r.i.p.) NAMN Emma Pakki, marknadsansvarig UPPDRAG Jag förhandlar med sponsorer, ordnar resor, gör väskan och mycket mer. KOMMER FRÅN Västkusten ÅLDER 21 år GILLAR Segling, matlagning, äta bullar och kakor mm LÄSTE SENAST ”Sandmannen” av Lars Kepler ÄTER HELST Kaffe och bulle LYSSNAR PÅ Ljudbok med brottsbalken, en kommentar BÄSTA HÄNG I UMEÅ Pipes musikquiz på onsdagar BÄSTA HÄNG I VÄRLDEN Skagens udde i Danmark 13 de facto TÄVLAR Vecka nio stod de facto värd för tre prestigefyllda tävlingar. Denna gång var det den nytillträdda styrelsen som skulle mäta sina krafter i tre olika grenar. Utgången förblir hemlig tills ni kära läsare har fått chansen att tippa, gissa eller tvärsäkert Flygplanet Kolasnöret Balanserad lag I denna tävling får deltagarna vika pappersflygplan och sedan kasta dem så långt som de har krafter / teknik / motivation till. Efter att ha skapat ett flygplan får skaparen två försök på sig att få iväg farkosten. No presentation needed, en klassiker i dessa sammanhang. Ett snöre, klara färdiga gå. Ät! Tävlingen kräver balans, smidighet och visst mått av dödsförakt inför det faktum att lagboken kommer landa på tårna om man har otur. Balansera lagboken på huvudet stillastående. Tre försök. Tiden startar när man har släppt boken med händerna och slutar när lagboken åker i golvet. säga vem i styrelsen som vann de respektive grenarna. Första pris är en biobiljett och andra pris en JF termos! Skriv vem du tror vann i respektive tävling: Flygplanet, Kolasnöret och Balanserad lag. Om flera har svarat lika kommer resultatet avgöras genom lottning. Pluspoäng kan delas ut för kloka, roliga eller insiktsfulla motiveringar till vem du tror tog hem spelet. Det är inte förbjudet att bilda lag men prisen förblir desamma. Maila ditt svar senast den 5/4 till [email protected] 14 Deltagare: Jonas Brant Jenny Viklund Fredrik Forseryd Stalltips: Fredrik som är svensk mästare i origami blir givetvis svårslagen. Men även Jenny har visat fin form inför tävlingen. Jonas har en bakgrund inom det militära. Kan han dra nytta av det måntro? Inför tävlingen uttalade han segervisst: ”Mitt plan kommer aldrig sluta flyga.” Deltagare: Viktoria Blind Pontus Sjölund Fredrik Drake Perla Fares Stalltips: Perla Fares är ruggigt bra på kolasnöre. Fredrik Drake med sina stora läppar är en dark horse. Räkna dock inte bort Viktoria som har många års erfarenhet av filmhemmakvällar eller Sjölund som hänger på lokal. Deltagare: Calle Matz Ulrika Byström Emma Pakki Stalltips: Seglarpakki har bra koll på balansen, Ulrika har huvudet på skaft och Calle, ja han är i alla fall lång. Ett öppet race. 15 ”Aldrig har så många varit så taggade” JURISTENS DAG Dagen för oss Juristens dag är ett gyllene tillfälle att träffa framtida arbetsgivare, att visa vem man är och att knyta värdefulla kontakter. Mindre saker kan göra en nervös. Vårt mål var att lägga prestigen åt sidan, minska pressen och att bara ha kul. Då vi valdes som huvudansvariga för Juristens dag 2013 hade vi stora visioner. Vi valde att utgå ifrån oss själva och vad vi saknade med dagen. En mix av företag med allt från affärsjuridiska byråer, till humanjuridiska och med representanter från myndigheter och organisationer var för oss en självklarhet. Arbetsmarknadsdagen måste spegla arbetsmarknaden i den mån det är möjligt och det ska finnas en monter som tilltalar alla. Enligt vår mening lyckades vi med just detta. Som en inledning på hösten reste vi ned till Stockholm för att besöka deras arbetsmarknadsdagar. Med 100 stycken utställare insåg vi att vi låg i lä, men samtidigt fick vi med oss en värdefull läxa. Att expandera och bli större är inte alltid ett ändamål att sträva efter. Det unika med Umeå och som vi vill ta tillvara är just småskaligheten och den familjära stämningen. Skulle vi stå med en mässa i samma skala skulle vi knappt ha elever att underhålla företagen med. Vi reste i alla fall hem med en stor dos av inspiration och arbetslust. Vårt mål var att fortsätta med traditionen med en fördag och till vår glädje lyckades vi med detta. Vi känner dessvärre att intresset för denna dag kanske inte var lika stort som vi först trodde. Som huvudansvarig för Juristens dag har vi haft det övergripande ansvaret för dagen och för arbetsgruppen. I år var vi totalt 14 personer i arbetsgruppen. Planering och struktur är viktiga element, men vi ska inte sticka under stol med att den roligaste delen har varit de stunder då vi tillsammans med arbetsgruppen märkt att de olika delarna går att ro i land. Arbetsgruppen har gjort ett hästjobb och man slutar aldrig att förundras över vilken kompetens och vilka kontakter 16 som finns på programmet. Marknadsföringsgruppen visade i år upp nya sätt att marknadsföra mässan på med allt från en festlig EPP till snygga tygkassar och en otrolig proffsig mässkatalog. Idéer kan man sällan ha för mycket av, en devis som vår bankettgrupp levde efter. I rollen som huvudansvarig kunde vi i vissa lägen känna oss som en tråkig förälder då vi ibland fick sätta stopp för roliga idéer. Men alla fantastiska idéer är helt enkelt inte genomförbara. Vi förvånades även över vilket tryck det blev efter biljetterna till banketten. Aldrig har så många varit så taggade på denna bankett. Men vi förstår varför. Sävargården bjuder alltid på god mat, trevlig stämning och när kvällen avslutas med efterfest säger inte jurister nej. För oss som huvudansvariga är denna bankett även något speciellt, det är då vårt arbete börjar lida mot sitt slut. Vi behövde bara leverera ett tal och det skrev vi ju självklart timmen innan. Sista insatsen på Juristens dag stod våra chaufförer för, av 150 gäster på Sävargården följde 111 (!) med till efterfest. Det blev många turer för minibussarna och chauffören som körde hem en huvudansvarig vid femtiden var inte så intresserad av småprat med denne. Dagen efter banketten kände vi oss extremt trötta men också väldigt nöjda. Juristens dag går från klarhet till klarhet och blir bara bättre år för år (*källa utvärdering, samt huvudansvariga). Fortfarande, fem veckor efter mässan känner vi abstinens, vi saknar vår arbetsgrupp, vi saknar vår mail, vi saknar helt enkelt vårt gemensamma mål. Men snart är det dags för nästa ansvariga att ta vid och vi är nästan avundsjuka på vad som väntar dessa, ännu okända, lyckliga människor. TEXT LISA NORDBRANDT, SANNE NORDSTRÖM OCH ESTER SANDGREN T6 FOTO EMMA SJÖLÉN T6 OCH CARL MATZ T4 17 Fyra och ett halvt års studier ÄNTLIGEN ÖVER Den 25 januari samlades avgångsstudenterna en sista gång tillsammans med släkt och vänner för examensceremonin och avslutningsmiddagen – ett arrangemang av Juridiska föreningen. Examensevenemanget har de senaste åren vuxit i storlek, i år deltog nästan 400 personer vid ceremonin och avslutningsmiddagen hade närmare 300 gäster! Dagen satte punkt för en förhoppningsvis fantastisk studietid vid juristprogrammet i Umeå. Examensdagen inleddes på eftermiddagen med en ceremoni i välfyllda Aula Nordica. På dagordningen stod först ett antal talare: Juridiska institutionens prefekt Görel Granström, JF:s inspektor Maria Eklund, JF:s dåvarande ordförande Julia Berglund och Rebecka Seton från avgångsklassen. Ceremonin fortsatte sedan med upprop av avgångsstudenterna för diplomering och studietidens stora höjdpunkt – utdelningen av Juridiska föreningens silverpin, tillika examensgåva. Ceremonin avslutades med ett bildspel som sammanfattade klassens nio terminer tillsammans, från den första finsittningen i termin ett, till skidresor och utlandsterminer. Senare på kvällen återsamlades större delen av ceremonins gäster för kvällens middag på Universum. Innan det var dags att sätta sig till bords fick gästerna chans att mingla, och jag vill nog påstå att det rådde skolavslutningsstämning med alla finklädda elever och deras anhöriga. Gästerna kunde sedan avnjuta en tvårättersmiddag som ackompanjerades av skönsång med låtar från det obligatoriska sånghäftet, som ju hör en juristsittning till. Undertecknad kan intyga att föräldrarna inte var sena med att ta initiativ till spontansång! Efter önskemål om ”ett professionellt framförande” från elever i klassen uppträdde Måns Pedersen från termin sex med allas vår favoritsång ”Jurister utan brister” och stämningen var på topp! På plats från lärarkåren fanns bland andra Mattias Delén som höll ett mycket uppskattat tal med referenser från EUrätten på termin ett. Från elevernas sida bidrog Emil Carlborg med en väldigt talande tio-i-topplista och Pontus Lindgren 18 med en rap ”Examen har hänt” (jfr. Petters låt ”Vinden har vänt”), vilka båda gjorde succé. Efter kaffet var det dags för kvällens stora underhållning – bandet Big Red Machine att överta scenen. Förväntningarna var skyhöga då en av bandets medlemmar är Olle Hellström, processrättsläraren som numer mestadels håller till på hovrätten i Umeå. Dansgolvet fylldes snabbt med en härlig blandning av avgångsstudenter och föräldrar som dansade fram till stängning. Arbetet var för min del över i och med Universums stängning kl 01.00. Där tog avgångsklassen själva vid genom att arrangera en helt otroligt välplanerad efterfest. Efter att föräldrar satts i taxis hem promenerade klassen i samlad trupp till lokalen på Berghem. Aldrig förr har väl en efterfest i Umeå haft så många deltagare så långt in på småtimmarna. Exakt hur länge är ännu oklart. Jag lämnade som första gäst strax efter kl 02.30… Precis så som det i inledningen har påpekats har examensarrangemanget vuxit de senaste åren, med hjälp av engagemang och sponsring av både Juridiska föreningen och Juridiska institutionen. Jag skulle nog inte påstå att juristprogrammet i Umeå är särskilt traditionsbundet, och det i positiv bemärkelse. Det är dock min stora förhoppning att de traditioner som påbörjats kring examen också lever vidare. Detta inte enbart av rent egoistiska skäl (även om jag också vill bli uppropad på Aula Nordicas scen och ta emot JF:s silverpin om två år när det är min tur), utan för att det är ett bevis på den fantastiska stämning och sammanhållning som präglar juristprogrammet i Umeå. Till de, numera, T10:or som fortfarande läser de facto säger jag avslutningsvis: lycka till i framtiden! TEXT OCH FOTO MAJA EDLUND T6 19 Juridiska föreningen får sektionsstatus! § 20 FREDRIK FERRAND DRAKE DEL CASTILLO T4 KLUBBMÄSTARE Piratfejd Styrelsen från föregående år drev ihärdigt frågan om sektionstatus för juridiska föreningen. Glädjande nog har föreningen precis beviljats en sådan. Men vad innebär den? Och varför ska föreningen bli en sektion? Den f.d ordföranden förklarar. Juridiska föreningen har sedan starten varit en programförening under samhällsvetarsektionen, SamSek. Den sektionen ligger i sin tur direkt under Umeå studentkår, som grundades 1959. Riktigt så gammal är inte JF. Vi fick programföreningsstatus i och med att Umeå fick rätten att utexaminera jurister, året var 1991. JF som förening fanns dock sedan tidigare men blev nu en officiell programförening tillhörande Umeås juristprogram. Nu ca 20 år senare har JF beviljats sektionsstatus. Med tiden och med engagemanget så har JF vuxit och fått en allt större betydelse för programmets studenter på flera sätt. Studiesocialt står JF idag för en mängd aktiviteter. Föreningen arrangerar EPP, tentafest, sittningar, sportaktiviteter och mycket, mycket mer. På utbildningsfronten har JF idag också ett större inflytande än någonsin tidigare, samarbetet med institutionen är dessutom bättre än på mycket länge. För att sammanfatta det enkelt är det faktiskt så att JF har vuxit ur föreningskostymen. Föreningen har idag ett sådant omfång på sin verksamhet att en föreningsstatus hämmar JF:s utveckling snarare än för den framåt. SamSek har inte det som krävs för att JF ska kunna fortsätta växa helt enkelt. Men med en sektionsstatus kommer JF att ligga direkt under kåren vilket kommer föra organisationen i rätt rikting. Kåren besitter en kompetens och en erfarenhet som deras sektioner inte har, en kompetens och erfarenhet JF behöver för att fortsätta utvecklas. Även på utbildningsfronten kommer sektionsstatusen att betyda mycket. Vårt inflytande kommer nu inte att stoppa på institutionsnivå utan vi kommer att ha möjlighet att påverka på både fakultets- och rektorsnivå. Vi kommer att ha en utbildningsbevakare som vi delar tillsammans med SamSek. Tidigare delade vi utbildningsbevakaren med en drös kultur andra programföreningar så i och med att vi blir en sektion kommer kontakten att bli helt annorlunda och bättre. Juridiska föreningens styrelse för verksamhetsåret 2012 hade som mål och vision att JF skulle beviljas kårstatus innan styrelsen klev av. Något som också blev verklighet. Efter mycket slit färdigställde vi tillsist en avsiktsförklaring där vi uttryckte varför vi borde beviljas sektionsstatus. Första steget blev att få medlemmarnas stöd, vilket vi fick med buller och bång. På medlemsstämman i november röstade hela 93 personer enhälligt JA för ett utträde ur SamSek och för en fortsatt strävan efter sektionsstatus. Någon vecka senare beslutade också ett enhälligt SamSek på sitt årsmöte att stödja JF:s önskan. Slutligen, den 13:e februari 2013 beslutade, återigen enhälligt, kårfullmäktige att Juridiska föreningen från och med 1:a juli kommer att vara en sektion. Som f.d. ordförande för Juridiska föreningen kunde jag inte vara mer stolt över var JF är idag, föreningen betyder enormt mycket för vårt juristprogram. Med en sektionsstatus i ryggen kommer JF:s verksamhet att fortsätta växa och fortsätta att förbättras. JF:s möjlighet att säkerställa kvalitén på din och min utbildning och göra studietiden ännu roligare är bättre. Min förhoppning är att den nya sektionen kommer vara Umeå juristutbildnings bästa vän. Till sist, vill jag tacka styrelsen för verksamhetsåret 2012 och alla andra styrelser dessförinnan som banat väg för att Juridiska föreningen nu blir en sektion. Ingen kommer att vara gladare än jag över att se JF:s logga på kårlegitimationen hösten 2013! TEXT JULIA BERGLUND T6 Äntligen kom den! Dokumentären om Pirate Bay-rättegången på SVT Dox, programmet som marknadsförs som ”världens bästa filmer om verkligheten”. Det lovade gott med andra ord. I dokumentären får vi följa rättsprocessen mot trackersajten. Vi får ta del av, enligt min mening, ett av 2000-talets mest intressanta samhällsskeende. Dokumentären berättar hur en trio i form av en hacker, en internetaktivist och en nätverksnörd revolutionerar fildelning och vänder upp och ned på den internationella film- och musikindustrin genom att driva världens största fildelningshemsida. Jag tillåter mig att travestera Churchill och påstår att aldrig har så få gjort så mycket skada och nytta samtidigt med så lite resurser. Ur detta perspektiv är det lätt att romantisera kring det gossarna åstadkommer. Under hela dokumentären var jag en flipperkula och intog olika perspektiv; det juridiska, grundarnas, nedladdarnas, upphovsmännens. I få frågor är jag lika tudelad som i fildelningsfrågan. Det är sannerligen ett område där lagstiftaren inte har hunnit med marknaden och den tekniska utvecklingen. Därför var det väldigt intressant att få ta del av rättegångens prejudicerande dom genom denna dokumentär. Att detta var en politisk rättegång kan nog många enas om. Om man skrapar lite på ytan, är det anmärkningsvärt hur juridiken ibland tycks sättas åt sidan. Utan att ifrågasätta rättegångens objektivitet något närmare, kan jag konstatera att det är svårare att vara objektiv då sociala påtryckningar från samhället ständigt finns där. Sällan är detta mer påtagligt än vid politiska rättegångar. Jag småler när jag tänker på att denna rättegång prövades i Sverige, säkerligen till Hollywoodaktörernas förtret. I USA finns en kultur av att de stora företagen gärna visar sin makt. Det var väldigt suspekt, när det uppdagades att en polisman som jobbat med brottsutredningen kring Pirate Bay senare fick jobb på en av världens största film och musikbolag bara veckor efter det att förundersökningen avslutades. Tillslut kunde inte heller USA:s regering hejda sig, då de hotade med handelssanktioner mot Sverige om de inte skulle gripa in mot Pirate Bay. Och visst får sig objektiviteten även en törn när det visar sig att domaren i tingsrätten var medlem i Svenska Föreningen för Upphovsrätt (SFU) samt satt i styrelsen för Svenska Föreningen för Industriell Rätt. Även advokaten Monique Wadsted var medlem i SFU. De tre grundarna, Peter Sunde, Gottfrid Svartholm Warg och Fredrik Neij är underhållande karaktärer och ger mig ett intryck av att de inte tar rättegången på särskilt stort allvar. A walk in the park, som engelsmännen säger. Detta bidrar till underhållning och deras figurer tillåts blomma ut. De visar upp en kaxig attityd och passar på att vara politiska i sina uttalanden. De målar upp sig själva som hjältar och » Rättegången – en walk in the park hånar rätten genom att påpeka att den inte kan skillnaden mellan megabit och megabyte. Att säga att de är klockrena i sina karaktärer vore en klyscha, men stereotyper för omogna datarnördar är de verkligen. Vi har den mycket nervösa Fredrik Neij, som dricker 1-2 öl varje dag och vars enda positiva sida verkar vara hans kunskaper om datorer. Peter Sunde agerar i någon slags Jimmy Åkesson roll i den pressade situationen Pirate Bay befinner sig i. En god retoriker samt ett bra ansikte utåt för fildelningshemsidan. Inga andra jämförelser i övrigt till Åkesson. Gottfrid Svartholm Warg som ser ut som en blandning av Metaltownbesökare och it-galning, påtagligt ”annorlunda”. Dokumentärfaktorn höjs av att man får en inblick i åklagarnas och advokaternas sociala roller i nära anknytning till rättegången. Småsnackandet mellan advokaterna och deras klienter höjer autenciteten. Det gillar jag som advokatromantiserande juriststudent. Kameramännen och producenten har gjort sitt jobb bra. Mycket är fångat och bevakat. Speciella stunder som när kammaråklagaren Håkan Roswall utanför rättssalen säger till de tilltalade att han tror de kommer bli fällda griper tag i dig och gör dokumentären väl värd att se. Förhoppningsvis finns den kvar på SVT Play. Betyg: Fyra av fem rådmän tillstyrker. 21 S T U D E N T S P O R TA R D A G 1. 2. 5. 8. 4. 9. 1. Vädret lämnade lite mer att önska så mellan åken värmde sig deltagarna vid elden där JF bjöd på korv med bröd. Förutom korven fanns en annan uppskattat komponent: täckbyxan. Under dagen kunde vi konstatera att det både finns dåligt väder och dåliga kläder. Se ovan. 2. Några exemplariska studentsportare tog tillfället i akt att kombinera pulka med längskidor. 3. Att åka madrass är inte helt utan risk. Men ska man göra något så ska man göra det ordenligt. Det var full satsning ner för backen vilket resulterade i mer och mindre snö innanför kläderna 4. Vad vore en studentsportardag utan en sportmästare? JF:s nya sportmästare, Perla Fares var inte sen med att peppa igång folket till åkning på diverse föremål i Bräntbergets utomordentliga pulkbacke. För oss som inte riktigt kunde finna vägen var hon också en utmärkt vägvisar då hennes skratt och glada (?) skrik ekade över hela Mariehem. 6. 3. 5. Överskottsenergi. 6. Med skräckblandad förtjusning och vad vi hoppas inte var en längtan efter döden bestämde sig Stark och Strand för att testa lyckan ner för branten. 4. 7. 7. Dagen till ära närvarande självklart de factos nya chefsredaktör Calle Matz. Här med ett stadigt grepp om redaktionschefen Theresa Karlström. 8. ”Skagen”, Erik Brinck och Theresa Karlström. 10. 9. Förutom längtan efter sol märktes också en viss längtan efter närhet. Att försöka slå någon form av rekord blev en perfekt ursäkt för att tränga ihop sig och mysa på madrassen... 10. ... som tyvärr slutande i allmänt kaos. TEXT THERESA KARLSTRÖM T2 FOTO ELIN BLOMGREN T2 22 23 VAR,VART & VARFÖR? I varje nummer av de facto fångar vi upp några studenter på institutionen och ställer ett gäng kortfrågor Det kan handla om framtidsdrömmar eller bäst häng. Nästa gång är det din tur! TEXT OCH BILD MAJA EDLUND T6 OCH ANNICA EDGARSSON T6 ”Jag är periodare, denna termin är det mest gnäll som gäller” NAMN Emil Carlborg TERMIN 10 ÅLDER 25 år HEMSTAD Umeå GILLAR Hundar SENASTE LÄSTA BOK The Great Gatsby av F. Scott Fitzgerald ÄTER HELST Spenat LYSSNAR PÅ P3 Dokumentär och Godmorgon,Världen! BÄSTA HÄNG I UMEÅ Tornet THE SOUNDTRACK OF YOUR LIFE Saints & Sinners med NAMN Eleonore (Ellan) Lindén TERMIN Den bästa terminen (T4) ÅLDER Åldersnojan börjar komma HEMSTAD M-m-m-m-town GILLAR INTE att vara själv (säll- skapssjuk) SENASTE LÄSTA BOK Brotts- balken – En kommentar och Du kan glömma bort ditt eget barn av Christina Wahldén ÄTER HELST Fruktsallad eller choklad (helst tillsammans) LYSSNAR PÅ Människor som är kloka och musik BÄSTA HÄNG I UMEÅ Stil! THE SOUNDTRACK OF YOUR LIFE You’ve Got A Friend med Carole King Att ge mig ut på en ridtur i skogen, hälsa på hemma, umgås med människor jag tycker om, äta god mat, läsa en bra bok, boxning etc. SENASTE LÄSTA BOK Drakarnas dans av George R. R. Martin, lästips! ÄTER HELST Vilt, helst älg! LYSSNAR PÅ Lyssnar på: Inte på så mycket alls. Ibland kan det slinka in lite Coldplay,Volbeat eller svenska artister t.ex. Linnea Henriksson BÄSTA HÄNG I UMEÅ TC fungerar fint för något gott att dricka och trevlig stämning NAMN Amir Hajdarevic TERMIN 4 ÅLDER 20 år HEMSTAD Umeå GILLAR Vardagshjältar, t.ex. THE SOUNDTRACK OF YOUR LIFE Calle Matz NAMN Erik Strand TERMIN 2 ÅLDER 21 år HEMSTAD Vänersborg GILLAR Helg SENASTE LÄSTA BOK Och SENASTE LÄSTA BOK Hypnotisören av Lars Kepler ÄTER HELST Välstekt köttbit med vitlökssmör LYSSNAR PÅ Lyssnar som bäst på hur Albin Olausson raljerar om polismyndighetens inkompetens och skolans kommunistfästen till toaletter BÄSTA HÄNG I UMEÅ Ute på Umeälven en varm sommardag THE SOUNDTRACK OF YOUR LIFE The soundtrack of your life: Något cinematiskt, typ Jurassic Park-temat 24 NAMN Beatrice Rohdin TERMIN 4 ÅLDER 20 år HEMSTAD Vegby GILLAR Jag gillar en massa saker! Fields Of Gold med Sting, finns det någon finare låt? NAMN Jeanne Sinclair TERMIN 4 ÅLDER 22 år HEMSTAD Göteborg GILLAR Spontanitet!!! SENASTE LÄSTA BOK Gustavs grabb av Leif GW Persson ÄTER HELST Pannkaksfrukost, wallenbergare, grillat, bagels, jordgubbar, choklad... Måste hejda mig, den här listan skulle jag kunna göra hur lång som helst! LYSSNAR PÅ Just precis nu Chicagos - You’re The Inspiration BÄSTA HÄNG I UMEÅ Nere vid älven när det är soligt THE SOUNDTRACK OF YOUR LIFE The Time Of My Life med Bill Medley & Jennifer Warnes från Dirty Dancing. Paddy Casey NAMN Johan Olsson TERMIN 2 ÅLDER 22 år HEMSTAD Visby GILLAR Träning! SENASTE LÄSTA BOK Standardavtalsrätt av Ulf Bernitz ÄTER HELST Kebabpizza LYSSNAR PÅ Metal BÄSTA HÄNG I UMEÅ Tvistevägen såklart! THE SOUNDTRACK OF YOUR LIFE 6 Ft Of Anger med Corroded NAMN Magnus Möller TERMIN 4 ÅLDER 23 år HEMSTAD En by utanför Säffle GILLAR Att det går att kombin- solen har sin gång av Hemingway ÄTER HELST Kakor, favoriten är potatiskaka LYSSNAR PÅ Bruce Springsteen och Bob Dylan era sin masterexamen i Facebook med lite juridikstudier SENASTE LÄSTA BOK Jag försökte läsa Kriminalrättens grunder - ganska svår ÄTER HELST Korv i ugn med massa ketchup LYSSNAR PÅ Jag är periodare, denna termin är det mest gnäll som gäller BÄSTA HÄNG I UMEÅ BÄSTA HÄNG I UMEÅ BÄSTA HÄNG I UMEÅ Tvistevägen såklart! Tönthörnan i UB Tvistevägen såklart! THE SOUNDTRACK OF YOUR LIFE Fulla för kärlekens THE SOUNDTRACK OF YOUR LIFE Shoot To Thrill med THE SOUNDTRACK OF YOUR LIFE Heaven Is a Place On skull med Plura AC/DC Earth med Belinda Carlisle NAMN Erik Stark TERMIN 2 ÅLDER 20 år HEMSTAD Höga kusten GILLAR Längdskidor SENASTE LÄSTA BOK Produktkatalogen från Swix ÄTER HELST Lingonsylt LYSSNAR PÅ Metallica 25 Vad är SAMTYCKE? § Mitt i universitetsområdets hjärta. Mitt ibland oss, dör en ung student. Omständigheterna är oklara. Fallet engagerar medier både lokalt, nationellt och utomlands. Tahmina Sahibli skriver om det mycket uppmärksammade dödsfallet på Tvistevägen. Vad hände egentligen bara två dörrar från hennes egen lägenhet? Den 20 oktober anordnade JF beachvolleyturnering. Planen var att en vän, Fredrik Drake skulle ses hemma hos mig för att vi senare skulle röra oss mot IKSU. Kl 12.25 knackade Fredrik på min dörr på Tvistevägen och vi begav oss till turneringen klockan 12.30. Kl 13.00 fick ambulansen ett larm. Ambulansen var strax på plats tillsammans med polis. Polisen häktade den misstänkta gärningsmannen. Klockan 14.30 kom vi till lägenheten. Vi gick upp och möttes av en polis vid dörren till en av lägenheterna på min våning. Vi frågade polismannen vad som hade hänt. En kvinna hade tagits in med allvarliga skallskador och hjärtstillestånd och en man hade häktats fick vi berättat för oss. Mer fick vi inte veta. Inte förrän åtalet stod klart. Med förhoppning om att få klarhet i vad som hänt begav sig jag och några andra till tingsrätten. Rättegången hölls dock bakom stängda dörrar. Så vi kunde inget göra än att vänta på tingsrättens dom. Nu står domen klar, misshandel av normalgraden. Domen handlar om en gränsdragningsfråga: Vad kan man samtycka till vid BDSM-sex? BDSM-sex är rollspel med en dominant respektive undergiven part där våld i form av smisk, örfilar och användning av olika redskap förekommer. Det ansågs innebära ett samtycke till misshandeln och ansågs vara ansvarsbefriande i enlighet med 24:7BrB. Men frågan som många ställer sig nu är om domen är korrekt och stämmer överens med gällande rätt. Om man faktiskt kan samtycka till så mycket våld, dvs borde mer av våldet ha beaktats som misshandel utan samtycke. Vid bedömningen av om BDSM-sex automatiskt ska föranleda att ett samtycke föreligger, ska man ta hänsyn till omständigheterna under vilka samtycket lämnades. Det framkommer ur domen att både den tilltalade (A) och kvinnan (B) båda varit påverkade av narkotika. B hade dess- 26 utom sex gånger högre koncentration av narkotika i blodet än den halt A hade vid samma tillfälle. I ett fall från hovrätten hade gärningsmannen, efter att målsägande uttryckligt samtyckt, skurit henne i underarmen två gånger. Domstolen tog målsägandes psykiska tillstånd i beaktande vid bedömningen av samtycket. Visserligen konstaterade hovrätten att målsägande hade lämnat sitt samtycke. Men eftersom hon vid tillfället varit i kraftig psykisk obalans på grund av sprit- och alkoholmissbruk ansågs den tilltalade kunnat inse att samtycket lämnats under speciella omständigheter. Därmed kunde inte samtycket vara ansvarsbefriande. Högsta domstolen har tidigare konstaterat att den som lämnat samtycke måste vara kapabel att förstå innebörden av det. Annars ska det inte vara ansvarsbefriande. Högsta instans har också varit skeptisk till att samtycke som lämnats av en berusad person ska vara ansvarsbefriande. Så frågan är om tingsrätten beaktat den omständigheten att hon faktiskt var drogad. Att hon faktiskt måste anses ha befunnit sig i ett tillstånd då hon inte varit kapabel att förstå vad hon samtyckt till. Tyvärr är svaret nej. Genom domen utvidgar tingsrätten gränsen för vad man kan samtycka till. Den gränsen till har tidigare gått vid en örfil. Nu tycks det helt plötsligt möjligt till att samtycka till att någon kör ner strumpbyxor i ens hals. Någon borde ta rätten i örat och visa på att den inte dömer efter den praxis som finns. Kommer detta att gå till HD? Vi får helt enkelt vänta och se. TEXT TAHMINA SAHIBLI T4 § inspektor MARIA EKLUND Vad gör jurister på fritiden egentligen? Studier i juridik är stundvis rätt krävande, likaså juristjobb, men någon form av fritid har ändå de flesta. Frågan är bara vad vi gör av den och tillsammans med vilka. Det är läge att ta sig en funderare på vad livet egentligen erbjuder! Är vi för begränsade? Jag tror det. Umgänge, lagsport och body-spinning Juriststudenter och jurister är sociala varelser och umgås gärna med varandra på Facebook, eller till och med på riktigt. Vi festar, studerar och jobbar tillsammans. Jurister, jurister, jurister… En vanlig fritidssyssla är att svettas med våra juristkompisar på IKSU. Där finns motion för alla smaker, exempelvis innebandy, som är särskilt bra för oss jurister som gillar lagsport. Där finns även en mängd pass med belysande namn att välja bland, som styrkepump, steppmuskler och bodyspinning. Eller vad de nu heter. Träna, träna, träna... Föreningsliv och kulturkonsumtion Arbete i föreningslivet är också vanligt, men även då finns ofta juridiska kopplingar till föreningens verksamhet, inga föreningar nämnda. Somliga läser en annan juridisk kurs på sin fritid, eller kör en egen juridisk låda vid sidan av. Juridik, juridik, juridik... Jurister läser en hel del. Även annat än lagboken ibland, t.ex. Håstad. Vi lyssnar på musik och tittar emellanåt på film med våra vänner juristerna. Konsumerar kultur alltså. Konsumerar och konsumerar. Mer lila hår! Men, det är också allt. Det är min grovt generaliserade spaning. Tills annat motbevisats hävdar jag att juriststudenters, och juristers, fritidsintressen och umgängeskretsar är alldeles för begränsade. Alltför sällan vågar vi gå utanför de etablerade ramarna. För få vågar sticka ut. Det är lite synd. Mer jord under naglarna! Mer lila hår! Vi måste våga prova på andra saker i livet och våga umgås med andra människor. Det berikar så otrolig! Att prova på nya, och för jurister lite udda, saker innebär också automatiskt att man får förmånen att umgås även utanför den egna juristklanen. Vilken jurist kan dansa samba eller folkdans eller slöjda en kniv? Det finns kurser för sådant annars. Vilken jurist har designat eller sytt sina egna kläder? Vem har skrivit eller publicerat dikter eller noveller? Inte många... Vem kan skjuta? När det gäller motion så finns det ju fruktansvärt många idrottsgrenar att syssla med. Många går dessutom utmärkt att göra utomhus i friska luften. Det finns det mycket av i Västerbotten – både frisk luft och utomhus. Häng på ett gäng ornitologier en tidig vårmorgon och skåda fågel! Vem har sett en havsörn? Fjällen är härliga året om! Prova att fiska eller pimpla! Vem kan skjuta? Kanske passa på och ta en jägarexamen medan man är i Västerbotten, jaktens Mecka. Prova att paddla i havet eller göra en långritt på islandshäst. Vem vet, det kan vara härligt. Utöva kultur själva! Istället för att enbart konsumera kultur: var kreativa och skapa något själva. Spela eller sjung istället för att bara lyssna. Starta ett band eller gå med i en kör. I Umeå finns alla möjligheter till det! Då träffar man garanterat andra än juriststudenter! Min spaning är att högst 1-2 % av juristerna aktivt utövar musik. Prova att måla med akvarell, eller att fota på riktigt, alltså med annat än mobilen. Var är Juristspexet? Varför har medicinarna ett spex, men inte juristerna? Vore inte det något att starta upp – ett juristspex?! Tyvärr hittar man alltför sällan jurister i utövande kulturkretsar. Varför? Det är jättekonstigt för jurister kommer ju från så skilda miljöer. Vågar vi inte skaffa lekkamrater utanför den egna sandlådan? Är det en rädsla för att verka för excentrisk eller udda? En rädsla för att inte passa in? Det är synd, för jag är övertygad om att det skulle berika både oss själva och andra om vi vågade leva mer i andra världar. Livet är så mycket mer än juridik - och så många fler än jurister! 27 En bra start på karriären Vinge är en av de största och mest framgångsrika affärsjuridiska advokatbyråerna i Norden. Att arbeta för Vinge är utmanande och tillsammans med erfarna kollegor kommer du att hjälpa våra klienter till framgångsrika affärer. Nyckeln till vår framgång är skickliga jurister och vi arbetar målmedvetet med att vara ett självklart val för duktiga medarbetare som vill utvecklas och göra en framgångsrik karriär som affärsjurist. Välkommen till Vinge! Följ Vinge på facebook och håll dig uppdaterad om allt ifrån lediga tjänster och praktikplatser till eventinbjudningar och aktiviteter. www.facebook.com/vinge.se STOCKHOLM 2 GÖTEBORG MALMÖ HELSINGBORG BRYSSEL HONG KONG SHANGHAI