Transcript Täckningstabell

2015-02-28 (med reservation för eventuella fel och saknade
volymer)
Västmanland
Älvsborg
Örebro
Östergötland
1941
1941
1935
1941
1935
1940
Åland
Västernorrland
1935
Västerbotten
1935
Värmland
Uppsala
1941
Södermanland
1941
Stockholm
Skaraborg
1935
Norrbotten
1940
Malmöhus
1940
Kronoberg
Kopparberg
1940
Kristianstad
Kalmar
1941
Jönköping
Göteborg o Bohus
1941
Jämtland
Gävleborg
1940
Halland
Gotland
Blekinge
Kyrkoböcker
Bou
Övrigt
Kyrkoböcker äldsta tid - 1894
Kyrkoböcker 1895-1943(*)
Sockenstämmoprotokoll
Flyttattester
Släktnamnsregister
Bouppteckningar äldsta tid - 1900
Bouppteckningar 1901-1940
Bouppteckningsregister
Adelns bouppteckningar
Mantalslängder (landsarkivets ex)
Mantalslängd 1941
Domböcker (original)
Domböcker (renoverade)
Militära GMR (indelta och värvade)
Sjömanshus
Fängelse och häkten
Domkapitel (äktenskapsmål)
Övrigt (se produktkatalog)
1885
1940
1825
1825
1900
1825
1860
1930
1943
1920
1930
1930
1820
1916
1916
1916
1916
1820
1820
1820
1807
1820
1730
1710
1710
1730
1730
1920
1940
1900
1940
1910
1910
1910
1930
1910
1930
1920
1930
1930
1910
1910
1920
1920
1920
1910
1930
1910
1910
1916
1916
1916
1916
1820
1916
1820
1916
1916
1916
1916
1916
1916
1916
1916
1916
1916
1916
1916
1820
1820
1820
1820
1812
1820
1814
1820
1820
1820
1820
1820
1820
1820
1820
1820
1820
1820
1820
1730
1730
1710
1730
1730
1730
1710
1730
1710
1710
1710
1730
1710
1710
1710
1730
1710
1730
1880
1880
1900
1940
1940
1940
1940
1940
1886
1860
1756
1800
1816
Fotograferingen klar. Årtalet är från äldsta tid till …
Kyrkoböcker (*)
Det är i kyrkoböckerna all släktforskning börjar. Prästerna förde kyrkoböckerna för att hålla reda på vad som hände i församlingen och vilka
som bodde där. I födelse-, vigsel- och dödböckerna antecknar man
kronologiskt när någon föds, gifter sig eller dör. Husförhörslängderna är
den samlande boken där man kan se vilka som bor på gårdarna, när och
var de föddes, om de flyttar o.s.v.
De grundläggande serierna (husförhör/församlingsbok, flyttlängder,
födda, vigda och döda är tillgängliga).
Omkring 1895 ändrar man lite vilka uppgifter som skall antecknas och
man börjar på nya böcker. Efter denna brytning kallas husförhörslängderna för församlingsböcker, men de innehåller i stort sett samma
uppgifter.
Det finns en sekretessregel som säger att handlingar som är yngre än 70
år inte är fritt tillgängliga. Men detta innebär inte att allt material som är
yngre än 70 års finns med. Om en volym går över sekretessgränsen så
har vi ingen möjlighet att fotografera den. Riksarkivet har även medan
fotograferingen pågått bestämt att handlingar efter 1935 inte är
tillgängliga för ArkivDigital, varför vissa län har tidigare slutår. Kyrkan var
ansvarig för folkbokföringen ända till 1991 då Skatteverket tog över.
1920
1940
1816
1816
En del handlingar finns/fotografering pågår.
Bouppteckningar
Kyrkoböckerna använder man för att bygga grunden i släktträden. Det är
i dessa vi kan se när en person föddes, vem han eller hon var gift med,
var de bodde och vilka barn som fanns i familjen. Men ganska snart blir
man mer och mer nyfiken på personerna. Vem var de egentligen? Man
vill lära känna dem. Fast de har varit döda i många år, så får man en bild i
huvudet.
Bouppteckningarna är nästa steg man skall ta efter kyrkoböckerna. Även
om man sedan länge har upprättat bouppteckningar så kom det en lag
1734 som sa att man skall upprätta en bouppteckning efter den som har
dött. Men det finns inte bouppteckningar bevarade efter alla. Man skall
komma ihåg att det var arvingarna som fick originalet och det som
bevarats till oss är en avskrift. I ingressen på bouppteckningar hittar man
uppgifter om vem den avlidne är och även uppgifter om arvingarna.
Sedan följer en uppräkning av vad som finns. Man kan se att det t.ex.
fanns 4 kor, tennljusstakar, matporslin.
Övrigt
Förutom kyrkoböcker, så finns det många andra spännande handlingar i
arkiven. I produktkatalogen finns en ingående förteckning om vad som
finns tillgängligt i ArkivDigital, län för län.
1916
1900
1880
Material som ännu inte är påbörjat, men som kommer att fotograferas.
Övrigt
Mantalslängderna är en bra ersättning om det saknas kyrkoböcker.
Dessa upprättades varje år och även om de inte är lika innehållsrika som
husförhörslängden, så kan man följa familjerna på respektive gård.
Mantalslängden 1941 är en bra ersättning då många kyrkoböcker saknas
p.g.a. sekretessen.
I domböckerna tar man upp allt från mordfall, till köp av gårdar, till vem
som skall vara förmyndare till barn. Man hittar ofta släktskap nämnda i
domböckerna och i vissa fall hela släktutredningar. De så kallade
renoverade domböckerna är avskrifter som skickades in till Hovrätten.
Dessa brukar oftast vara mer lättlästa än originalen.
I de militära rullorna hittar man uppgifter om alla som tjänstgjorde i det
militära. 1682-1901 fanns indelningsverket i Sverige och de personer
som tjänstgjorde här kallades indelta. Utöver dessa finns värvade
regementen.
Sjömanshusens handlingar gör att man kan följa sjömän och fartyg.
I fängelserna och häktena hittar man uppgifter om brottslingar. Som
släktforskare vill man hitta lite tjuvar i släkten för då kan man hitta ny
och spännande information om dem.
Äktenskapsmålen innehåller allt som har med äktenskapet att göra,
d.v.s. saker som prästen inte själv kan lösa. Det kan vara kusingiften,
bråk i äktenskapet eller skilsmässor.