Transcript Långeviksverket - LEVA i Lysekil AB

Långeviksverket
Rensgaller – mekanisk rening
Inkommande vatten leds genom rensgaller med 2 mm öppning. Här fastnar allt skräp som inte är
upplöst i vattnet, t ex bomullspinnar, sanitetsmaterial, vattenfast papper, m m. Renset bildar en
”matta” på gallret och hjälper på så sätt till att sila vattnet genom gallret. Renset tvättas och vattnet
pressas ur. Det lämnas sedan som avfall till förbränning.
Sandfång, sandtvätt – mekanisk rening
Vattnet innehåller en del sand från gator, betongrör och verksamheter. Sanden är tyngre än vattnet och
sjunker till botten när den passerat rensgallret. Den fångas upp i djupa koner. Därifrån pumpas den till
en tvätt för att tvätta ur organiskt material. Sanden tas sedan bort. Den används till utjämning av mark,
m m.
1 (4)
Försedimentering – mekanisk/kemisk rening
Nu är vattnet fritt från större material och sand, men det finns fortfarande mycket partiklar svävande i
vattnet. I försedimenteringsbassängerna sjunker partiklarna till botten. I bortre änden av bassängerna
rinner ytvattnet över en kant för vidare rening. Partiklarna som sjunkit, skrapas ihop på botten av
bassängerna och pumpas ut ur verket som slam för vidare behandling. Här kan lite fällningskemikalie
hjälpa till att bilda ”flockar” som sjunker till botten tillsammans med partiklarna. Fällningskemikalie
används ibland.
Biobädd – biologisk rening av BOD och nitrifikation
Biobädden består av ett korrugerat plastmaterial med mycket stor anläggningsyta. Här lever bakterier
som renar vattnet. De bildar en biofilm på alla ytor. Vattnet blir syresatt när det strilar ner genom
biobädden och renas från organiskt material (BOD). Här sker också nitrifikation (omvandling av
ammonium till nitrat).
2
Kvävereningsbassänger – biologisk rening, denitrifikation
Dessa bassänger är till ca hälften fyllda med ”svävande bärare” i plast. Vi tillsätter en extern kolkälla
för att effektivisera reningen och ta bort löst syre i vattnet. På bärarna växer bakterier som, i frånvaro
av löst syre, omvandlar nitrat till inert kvävgas. På så sätt renas kväve bort från avloppsvattnet.
Flockningsbassänger – kemisk rening
I denna bassängdel tillsätts aluminiumsulfat som fäller ut lösta ämnen ur vattnet, bl a fosfat.
Aluminiumjonerna är positivt laddade och de lösta ämnena som ska renas bort är negativt laddade.
Dessa dras till varandra och bildar flockar som i nästa steg sjunker till botten.
3
Eftersedimenteringsbassänger – kemisk rening
Vattnet med flockar från den kemiska fällningen leds genom bassängerna varvid flocken sjunker till
botten som kemslam. I bortre änden av bassängerna rinner det renade vattnet över en kant och via en
utloppstub ut i havet. Slammet skrapas upp och pumpas tillbaka till försedimenteringsbassängerna.
Slambehandling
Slammet från försedimenteringen förtjockas och rötas i en rötkammare på 600 m3. Därefter sker
avvattning i centrifug. Torrslammet omhändertas av Rambo för återvinning som jordförbättring, m m.
4