Transcript Läs mer i tidningen, 0,8 Mb (pdf)

nr 2/10
2/09
nytt från
En tidning om att ta vara på alla värden hos Västerbottens skogar
Martinsons
investerar i Hällnäs
Engagerat par
sätter fåren i arbete
Norrländsk skog
skapar tillväxt
Näringsrikedom
Norrländsk skog
skapar tillväxt
Martinsons skapar
arbeten i en bredd av
branscher och det startar
redan i skogen.
Martinsons
937 80 Bygdsiljum
Tel 0914-207 00
[email protected]
www.martinsons.se
Ansvarig utgivare
Lars Martinson
Redaktör
Peter Westermark, Dixie PR
Tel 0910-145 50
Layout Krux & Co
Tryck Davidsons Tryckeri, Växjö
Taberg Media Group
Den norrländska skogen är en förutsättning
för Martinsons verksamhet, men också för den
stor­a bredd av branscher som gynnas av ringarna på vattnet som Martinsons skapar. Här
besöker vi några av dem som finns i och allra
närmast skogen.
Kågedalens Skog är en av de entreprenörer
som Martinsons samarbetar med för att hantera
avverkning, markberedning och timmerinkörning. Niklas Åström äger och driver företaget
med tre anställda sedan sex år tillbaka:
– Vi bor alla här i trakten och det är värdefullt
att få arbeta i närheten. Dessutom får vi ofta besök av intresserade skogsägare som vill titta på
arbetet och ställa frågor, vilket bara är kul, berättar Niklas.
Effektivt skogsbruk
Kågedalens Skog har två Valmetmaskiner i sitt
stall som vid gallring avverkar närmare 250 träd i
timmen och under slutavverkning cirka 150 träd
i timmen. Med modern maskinpark och gott om
jobb har Niklas ett arbetsliv han uppskattar.
– Jakt och fiske lockade mig till naturen och
jag trivs jättebra med det jag gör.
Familjeföretag
Efter avverkningen tar Johanssons Åkeri i Bygdsiljum ofta vid, då de har ansvar för Martinsons
timmertransporter i Västerbotten. Och precis
som Martinsons är de ett familjeföretag med imponerande anor. Åkeriet grundades 1931 och
drivs i dag i tredje generationen, av fyra bröder
Johansson.
En av dem är Roger Johansson, som började
som hjälplastare redan 1971.
– Då hade vi två bilar. Nu har vi 25 anställda
och 11 bilar. Det är tack vare Martinsons utveckling som vi kunnat expandera så mycket. I dag är
vi med i alla delar av kedjan, från att ta in råvaran
till sågverken till att transportera färdiga produkter vidare.
Roger berättar att Martinsons är den största
och mest långvariga kunden och att transporter för företagets räkning är en vanlig syn på de
västerbottniska vägarna. Ett exempel är vägen
­
förbi Hjoggböle, en by strax söder om Skellefteå
som ligger i anslutning till E4.
– Våra bilar passerar nog där mellan 40 och
50 gånger per dygn, ofta på väg mot snickerier,
kraftvärmeverk och hamnar.
Ledare:
Framtiden
finns i skogen
Martinsons tecknade under våren ett nytt
a­ vtal med Ahlmark Lines, vilket inneburit ökade avgångar från Skelleftehamn. En stor del av
­volymen sågade trävaror går på export via båt
och avtalet har bidragit till arbetstillfällen på
­stuveriet och övriga delar av hamnen. Martinsons
använder också Hara­holmen, Piteå och Holmsund u
­ tanför Umeå som hemmahamnar.
Biobränsle
Avverkad skog som inte blir virke eller massaved
tas i allt större omfattning också tillvara, som biobränsle. Martinsons äger tillsammans med tolv
andra sågverk och träindustrier Rebio, som levererar biobränsle till energiföretag och industrier.
Företaget har i dag en omsättning på närmare
180 miljoner, och satsningarna från bland andra
Skellefteå Kraft och Umeå Energi på nya kraftvärmeverk och pelletsfabriker gör att efterfrågan
är stor.
– Energiproduktionen måste ställas om så
att andelen förnybar energi ökar. Det gör skogs­
råvaran väldigt attraktiv i dagsläget, berättar Per
Bertilsson, vd på Rebio.
Precis samma sak kan sägas för träet i allmänhet, där Martinsons säkerställer sin konkurrenskraft genom banbrytande kunnande, engagemang och kunniga samarbetspartners. Som
ofta är regionala. Vilket är helt naturligt, inte för
att de är regionala, utan för att de har den höga
kompetens som krävs.
Få områden har haft en så stark utveckling som den svenska skogs- och
träförädlingsindustrin. Gränsen för det
möjliga flyttas framåt i snabb takt och
vi tänker även fortsättningsvis vara
med om att driva den framåt. De långvariga och starka samarbeten vi har
etablerat, inte minst med skogsägare,
är en viktig del av vår framgång.
Vi köper en stor andel av vår skog
från privata skogsägare, gärna i långsiktiga förtroenden. Många har också
varit med oss genom flera generationer och har varit en viktig del av den
resa som vi gjort.
Inte minst har vi i branschen fått vara med om en otrolig teknikutveckling, som kanske är allra tydligast i skogen. Jobb som i mitten på
70-talet var tunga och manuella är i dag högteknologiska och moderna.
Utveckling har också skett på många andra områden och möjligheten att få träffa er skogsägare, stora som små, under året vid våra
skogsträffar är därför något vi uppskattar väldigt mycket. Det ger oss
möjligheten att visa ytterligare axplock av allt det storslagna som det
norrländska träet kan åstadkomma.
Det intresse som ni visar för vår verksamhet värmer oerhört. För det
är också så att just er skog bidrar till kvaliteten på våra produkter och att
säkerställa vår konkurrenskraft och att behålla mervärden och arbetstillfällen i regionen.
Några av våra samarbetspartners presenteras i artikeln intill. Det
finns naturligtvis väldigt många fler. I vårt närområde finns också starka
leverantörer och ett starkt forskningssamhälle.
Och tillsammans har vi kommit långt. I dag finns en bred samsyn om
träets positiva effekter. Det är också roligt att konstatera att så många
norrländska kommuner tagit chansen att vara del av satsningen Trästad
2012. Även om kommunerna kommit olika långt så är deltagandet en
viljeinriktning som jag är övertygad om är helt rätt.
Kanske särskilt i Norrland där träet är så viktigt för vår utveckling
både på kort och på lång sikt. I dag skapar träet möjligheter att bo
och verka även på mindre orter och visst är det så att framtiden finns
i skogen.
Lars Martinson, koncernchef
Träbyggandets konst
Martinsons deltog i utställningen TRÄ 2010
som pågick mellan 8 maj och 19 september
på Virserums Konsthall. Enligt Barbro Wendén,
controller under utställningen, lockade utställningen en bra blandning av besökare:
– Vi har lockat såväl konst- och arkitektur­
intresserade som vanliga familjer. Dessutom
har vi tagit emot mer än 1 000 skolbarn som
också tyckt att utställningen varit spännande.
Inför TRÄ 2010 spreds uppropet ”Nödvändighetens arkitektur” över hela världen med
budskapet att skicka in förslag på hållbar arkitektur. Konsthallen fick in 143 bidrag från
28 länder och 42 valdes ut och visades under
utställningen.
Nu satsar Umeå på träbyggande
Gammlias nya läktare, en näraliggande innebandyhall samt fasaden till det resecenter
som tar emot Botniabanans resenärer, är tre
framstående projekt i Umeå där modern träbyggnadsteknik står i centrum. De byggs alla
med limträ och massivträ producerat av Martinsons.
I valet att bygga läktaren i limträ var, som
så ofta är fallet, ett tidigare projekt som Martinsons genomfört viktigt som referensobjekt,
berättar Sture Bäckman, byggprojektledare på
Umeå kommun:
– Vi har fått många positiva kommentarer
kring läktaren på Dragonen och det gjorde oss
intresserade av att bygga i trä även på Gammlia. Den enda invändningen internt kom kring
frågan om underhåll, men för de miljoner som
skilde i pris jämfört med att bygga i betong så
blir det väldigt många års underhåll.
Läktaren på Gammlia kommer att rymma
3 625 sittande åskådare och innehåller 230
m3 limträ. Innebandyhallen kommer att ha
måtten 44 x 61,5 meter och för resecentrumet
handlar limträets inslag om en fackverkskonstruktion som håller upp glasfasaden.
Martinsons investerar i Hällnäs
Ny komponentlinje
ökar vidareförädlingen
Martinsons investerar 30 miljoner kronor i en ny komponentlinje
på Hällnäs såg utanför Vindeln. Investeringen innebär upp till
10 nya jobb på sågen och grundar sig i ett långsiktigt avtal om
komponentleveranser till Hedlunda Industri utanför Lycksele,
som bland annat tillverkar bokhyllor och sängar till IKEA.
– Vi kan nu vidareförädla lokala råvaror effektivt och med mini­
mal miljöpåverkan. Hedlunda är mindre än en timmes bilfärd
bort och det kommer att bli ett bra samarbete, säger Lars-Åke
Svensson, platschef i Hällnäs.
Råvaran i fokus
Råvaran till den nya komponentlinjen kommer från klenare furu
som tidigare blev massa. Jerry Johansson, vd på Hedlunda
­Industri, glädjer sig åt Martinsons investering och den ökade
vidareförädlingen:
– Det här innebär att vi kan ta tillvara och vidareförädla så
mycket mer av den skog som avverkas. Den direkta följden blir
att vi kan producera möbelserierna mer kostnadseffektivt, och
då står vi starkare i konkurrensen med utländska leverantörer.
Det här är teknik som gynnar stora delar av den lokala trä­
industrin här i Norrland.
Produktion från december
Den gamla komponenttillverkningen kommer att fortgå till den 1 september,
sedan börjar förberedelserna för att ta emot de första maskinerna som anländer i mitten av oktober.
– Målsättningen är att komponentlinjen ska ha 50 % produktionskapacitet
i mitten av december, förklarar Lars-Åke.
I Hällnäs finns en historia av komponenttillverkning. Redan under tidigt
80-tal startade tillverkningen av dörr- och fönsterkomponenter som i första
hand levererades till England, men på grund av en sviktande marknad lades
produktionen ned 1993.
Den nya linjen kommer att finnas i samma hus som den tidigare, med skillnaden att maskin­parken är hypermodern och anpassad för dagens höga krav.
– Vi har några medarbetare kvar som arbetade med komponenttillverkning
tidigare och vi kommer naturligtvis att dra nytta av deras kunskaper då vi startar upp, avslutar Lars-Åke Svensson.­
Miljövänliga hemmabyggen
i limträ
Hör du till dem som valde limträ till sommarens byggprojekt? I så fall har du gjort ett val
som är bra för miljön. Det visar beräkningar
från Martinsons, som tillsammans med IVL
Svenska Miljöinstitutet, studerat klimatpåverkan från de produkter som finns tillgängliga
via byggvaruhandeln. Balkar, såväl som pelare
och den nya limträtrallen är att betrakta som
klimat­
neutrala. Det innebär att produkterna
inte ger något nettoutsläpp av växthusgaser
­under sin livscykel.
– En viktig del i att limträet kan betraktas som
klimatneutralt är att träet och vår skogsmark
är en naturlig kolsänka, som binder koldioxid,
­berättar Per Lundgren, miljö- och kvalitetssamordnare på Martinsons och den som står bakom
de nya beräkningarna.
Atmosfäriskt CO2
Träet, som är en förnybar råvara, är det enda
byggmaterial som har egenskapen att det binder
koldioxid och ger därför en dubbel klimateffekt.
Medan en kubikmeter av konkurrerande material
alltid innebär ett nettoutsläpp av stora mängder
koldioxid under produktionen står en kubikmeter
limträ för ett nettoupptag av 730 kilo koldioxid.
Martinsons och IVL:s studie bekräftar den
breda samsyn som i dag finns och som talar om
den viktiga rollen som trä spelar i utvecklingen av
ett hållbart samhälle.
– Ett hållbart skogsbruk är en förutsättning
och medvetenheten som finns i dag är en bra
garanti för att det kommer att efterlevas, avslutar
Per Lundgren.
CO2
Bundet kol kvar i limträprodukt
729 kg CO2bio/m3
Skogsbruk och transport till
sågverket 14 kg CO2ekv/m3
Lagrar
1 077 kg
CO2bio/m3
Förbrukning biobränsle främst vid
virkestorkning 228 kg CO2bio/m3
Limträtillverkning 32 kg CO2ekv/m3
Lastbilstransport till kund 200 mil
72 kg CO2ekv/m3
Skogen binder koldioxid och
lagrar den som kol i träden
och i marken.
Tillverkningen av limträ innebär ett
utsläpp av koldioxid.
Limträ utgör en kolsänka då det
binder kol så länge det används.
Korsa älven med stil
Ny träbro på gång i Skellefteå
Ola Burström, Skellefteå
kommun, Olle Hagman
LTU, Mikael Lindberg,
Martinsons och Karl-Erik
Malm från Skanska tog
plats i båten inför det
första spadtaget.
Det första spadtaget för Nordens längsta snedstagsbro i trä togs den 11 augusti i Skellefteå.
Gång- och cykelbron som korsar Skellefteälven
kommer att vara 4 meter bred och 130 meter
lång mellan pylontornen.
Bron har beställts av Skellefteå kommun och
Ola Burström, ordförande i Skellefteå kommuns
tekniska nämnd, har höga förhoppningar:
– Vi kommer att få en toppmodern bro och
det gör inte saken sämre att det görs intill de
höga trähus på norra sidan av älven som också
är konstruerade med modern träbyggnadsteknik,
sa Ola Burström, ordförande i tekniska nämnden
i Skellefteå kommun.
Husen som Burström refererade till är höghusen vid Älvsbacka Strand, de sju våningar höga
trähus som konstruerats med stommar i trä från
Martinsons. Två hus har redan uppförts och konstruktionen av det tredje höghuset är i full gång,
efter att intresset för lägenheterna återigen varit
mycket stort.
Positiva miljöeffekter
Brobehovet i Skellefteå är stort och gång- och cykelbron som nu konstrueras kommer även att ha
en positiv effekt på miljön, hoppas Ola Burström.
– Majoriteten av bilfärderna är kortare än 5
kilometer. Om bron kan få folk att välja att gå eller
ta cykeln så gör vi miljön en jättetjänst.
Förutom finansieringen från Skellefteå kommun finansieras bron också av ett tillskott av EUmedel, då den kommer att bli högintressant som
forskningsprojekt. Sensorer kommer att monteras på bron för att ge mätdata som beskriver dess
egenskaper. Det gör projektet unikt och inblandade i projektet tvekar inte att ge konstruktionen
epitetet världsklass.
Under september och oktober genomförs
markarbeten och gjutning av landfästen, som
genomförs av Skanska. Martinsons montage av
bron kommer att starta under november och färdigställas i december.
Örnsköldsvik följer träbrotrenden
Skogsplantering sommarjobb för unga
Benjamin Stenlund och Marcus Söderberg är två av de många ungdomar
som under sommaren jobbat med att plantera skog åt Martinsons. De är
långt ifrån ensamma om att ha skogsplanterat som sommarjobb.
Och de är heller knappast ensamma om att ha muttrat lite lätt över
­värmebölja, regnoväder, mygg och enformigt arbete. Men de har snabbt
lärt sig uppgiften under tre veckor i skogen:
– Det är viktigt att plantan inte sätts i en grop eller på något nedkört
ställe, då kommer den inte att överleva. Den ska sitta på en hög plats där
det finns så mycket bra jord som möjligt, berättar Benjamin, och väljer ut
en plats som passar för plantan. Med van hand sätter han ned plantröret i
backen, stoppar i en planta, och avslutar med att trycka till jorden runtom
med stöveln så att den sitter ordentligt. Sedan går han och Marcus vidare
till nästa plats och proceduren upprepas.
Bron över Nätraån i Bjästa är hårt sliten, och när
kostnaden för en upprustning sköt i höjden blev
det uppenbart att man lika gärna kunde bygga
en ny bro. Efter år av diskussioner har nu Svevia fått uppdraget att bygga en träbro och valde
Martinsons Träbroar som leverantör.
– Vi kände till Martinsons kompetens sedan
tidigare, de har en utmärkt balans mellan pris
och kvalitet, säger Öivind Petterson på Svevia.
Eftersom bron är en viktig överfart är det kritiskt att avstängningstiden blir så kort som möjligt, vilket gjorde att Örnsköldsvik valde just trä.
Bron över Nätraån blir 55 meter lång med en
spännvidd på 34,5 meter. Två av körbanans åtta
meter blir gång- och cykelbana.
Martinsons bygger norsk multiarena
När norska byggjätten BRG fick uppdraget att
bygga Idda Arena i Kristiansand valde de utan
större tvekan Martinsons som leverantör av limträstommar. Stommarna ska bilda det viktiga
skelettet till en multiarena för ishockey, curling,
kampsport och dans. Ole Lossius är projekt­
ledare på BRG Bygg:
Furu – ett kärt återseende?
Furu är tillbaka som inredningstrend, det är bara att konstatera.­
I inredningstidningar, bloggar och allehanda inredningsprogram på
tv talas det om den nya furutrenden, och visst är vi många som
förfasas över utsikten att återse de gulnande träpanelerna, avlutade
furumöbler och annat vi trodde hörde till historien. Men det handlar
faktiskt om en ny trend, med nya sätt att använda vårt vanligaste
träslag, menar Annika Nygren, erfaren och välanlitad inredningskonsult i Skellefteå:
– Det är nättare former i både möbler och andra träytor. På 70- och
80-talet blev formgivningen i furu för tung och vi hade en tendens att
överanvända träslaget. Det var trä i tak, golv, väggar och möbler och
det är inte konstigt att det står en upp i halsen efter ett tag. Vi lär oss
av misstagen och denna gång blir nog användandet av furu mer sparsmakat och stilrent.
Annika tror inte att själva materialet någonsin kommer att räknas
som exklusivt, då en av materialets fördelar är just att det är förhåll­
andevis billigt. Däremot kan designers och marknadsförare se till att
furu blir attraktivt.
– Här har företag som Martinsons en möjlighet att utmana kreativiteten hos unga drivna designtalanger. Vi kan inte uppfinna nya träslag,
men fräscha idéer och tankar skapar nya möjligheter med traditionella
material.
– När vi valde Martinsons för att både konstruera och montera limträstommarna var priset
förstås en viktig faktor, men de hade även det
bästa konceptet.
I Norge är användningen av limträ dubbelt så
stor som i Sverige, och till viss del kan det ha
att göra med hur man ser på materialet ur säkerhetssynpunkt.
– Brandkraven för byggnadsstommar gör limträ
till ett säkrare material än stål. Visserligen brinner trä, men till skillnad från en stål­stomme behåller den form och lyftkraft längre, säger Ole.
Engagerat par
sätter fåren i arbete
Sara och Kristian Sandström i Flurkmark
utan­för Umeå är föredömen då det gäller att
ta vara på skogens möjligheter. På den stora
fastig­
heten som omfattar 500 hektar, varav
350 hektar skog, genomförs nu flera spännande projekt. Det handlar om allt från stubbar till får och alltsammans bär en prägel av
lång­siktighet.
– Fastigheten har varit i familjens ägo sedan
1925 och har alltid tagits om hand med stort
intresse. Det är fascinerande att det ibland tar
lång tid innan resultatet av vissa åtgärder blir
tydliga, samtidigt som ett dikningsprojekt som
genomfördes av min far under 70-talet fort­
farande är högaktuellt, berättar Sara, skogsägare i tredje generationen.
Det finns också sådant som återkommer
med ännu längre intervaller, som den planerade naturvårdsbränningen av skog på 3 hektar.
– Skogen har brunnit var 80:e år, och snart
är det dags igen. Från början var det en idé
från Skogsstyrelsen eftersom det är ekologiskt
gynnsamt. Våra långsiktiga samarbeten med
dem och med virkesköparna på Martinsons är
mycket värdefulla för oss.
I en annan del av fastigheten, har stubbrytning och GROT-uttag genomförts på 17 hektar,
för att sedan tas om hand av Rebio för att bli till
biobränsle.
Fåren blir skogsarbetare
Betesmarker kommer från och med nästa år att
befolkas av en hjord allmogefår, som också ska
få bli skogsarbetare på deltid.
– Vi och fåren kommer att arbeta tillsammans, berättar Kristian.
Fåren ska bland annat underlätta röjning av
lövträd på kalhyggen. De kommer in efter cirka
fem år och äter då upp precis all lövväxtlighet
upp till 1,5 meters höjd.
– Då är det fritt fram och enkelt att röja. Det
är inte det billigaste sättet, men mest effektivt.
Metoden är i dag i stort sett okänd och lönsam
först på längre sikt.
Och är det inte precis så ett skogbruk ska
bedrivas?
Lycksele
Mikael Bäckman
070-666 05 57
Vännäs/Bjurholm/
Nordmaling
Robert Svensson
070-666 07 96
Bygdsiljum
/Robertsfors
Christer Nilsson
070-666 63 93
Ånäset
/Burträsk
Jonas Lundström
070-343 07 83
Skellefteå
Lars Forsell
070-666 08 24
Skellefteå norra
Erik Lindholm
070-210 68 69
Skellefteå norra
Peter Sundqvist
070-335 78 02
Lövånger
Stig Lundqvist
070-628 46 61
Norsjö
Tord Vidmark
070-666 70 68
Martinsons är en familjeägd träförädlingsindustri med starka rötter i Västerbotten. Verksamheten säkrar
den norrländska skogens värde genom ett långsiktigt ansvarsfullt skogsbruk och effektiv förädling i
egna sågverksanläggningar i Bygdsiljum, Kroksjön och Hällnäs. Förutom en omfattande produktion av
sågade trävaror är Martinsons Sveriges största producent av limträ, samt Nordens ledande producent av
träbroar och stomsystem i trä. Kunderna finns över hela Sverige och i många delar av Europa och Asien.
Koncernen har i dag cirka 430 anställda och omsätter drygt en miljard kronor. Huvudkontoret ligger i
Bygdsiljum, Västerbotten.
Martinsons,
Martinsons,937
93780
80Bygdsiljum.
Bygdsiljum.Tel
Tel0914-207
0914-20700,
00,[email protected],
[email protected],www.martinsons.se
www.martinsons.se
skellefteå
Vindeln
Hasse Johansson
070-666 31 16
BYGDSILJUM
Bygdsiljum
/Robertsfors
Mats Lindfors
070-666 07 90
Umeå/Nordmaling
Peter Holmström
070-674 26 50
umeå
Våra virkesköpare