Transcript Till: Sven-Gunnar Dahlquist, Uppsala kommun och Staffan

KONFIDENTIELLT – OMFATTAS AV ADVOKATSEKRETESS
PM
Till:
Sven-Gunnar Dahlquist, Uppsala kommun och Staffan Littmark, Uppsala
Arena 2010 AB
Från:
Hugo Norlén och Helena Rosén Andersson
Kopia:
Mats Sandmark, Uppsala kommun
Datum:
UTKAST 20 april 2010
Ang:
Frågor om upphandlingsskyldighet och stöd till enskild i samband
med genomförandet av Uppsala Arena
1.
INLEDNING
Advokatfirman Lindahl har fått i gemensamt uppdrag av Uppsala kommun och
Uppsala Arena 2010 AB (”Arenabolaget”) att redogöra för huruvida uppförandet av Uppsala Arena (”Arenan”) behöver upphandlas enligt lagen om
offentlig upphandling (LOU) och huruvida kommunens engagemang i Arenaprojektet kan komma att betraktas som ett otillåtet statsstöd enligt EU:s
statsstödsregler eller ett otillåtet stöd till enskild enligt kommunallagens regler.
Vi har i vår bedömning tagit hänsyn till ett utkast till samarbetsavtal mellan
kommunen och Arenabolaget, bilaga 1 (”Samarbetsavtalet”), tidigare
slutsatser av Mannheimer Swartling Advokatbyrå (”MSA”) i bifogade dokument,
bilagorna 2–3, och synpunkter lämnade av Ulf Palm, Sveriges Kommuner och
Landsting (”SKL”) i bifogade dokument, bilaga 4.
2.
FÖRUTSÄTTNINGAR
2.1
Samarbetet avser förutsättningar för en offentlig privat samverkan i syfte att
uppföra och driva Arenan, vilket är en multiarena avsedd för konserter, mässor,
konvent, idrottsaktiviteter och liknande evenemang (”Arenaprojektet”).
2.2
Arenabolaget är initiativtagare till Arenaprojektet, och har arbetat med Arenaprojektet under lång tid innan kommunen kom in i bilden som potentiell
investerare. Ett samarbete har påbörjats mellan kommunen och Arenabolaget.
Förutsättningarna för samarbetet mellan kommunen och privata intressenter
har förändrats under samarbetets gång och skiljer sig nu något från de
förutsättningar som MSA och SKL utgick ifrån i bifogade handlingar. I korthet
kan konstateras följande av betydelse för vår bedömning.
2.3
Arenabolaget har presenterat en affärsplan till kommunen.
samråd med kommunen tagit fram en investeringsbudget
där kommunen skall investera 150 Mkr i Arenaprojektet.
kommunens investering kommer, som vi förstår, även en
Arenabolaget har i
för Arenaprojektet,
Som underlag för
kalkyl att tas fram
Advokatfirman Lindahl KB Box 1203, 751 42 Uppsala. Kungsängsgatan 17-19, tel 018 16 18 50, fax 018 14 46 79, www.lindahl.se
1738856_2
som utvisar kommunens avkastning på sin investering i form av bl.a. sociala
effekter (bl.a. för idrotts- och föreningslivet i kommunen, och närområdet
(Gränby)), värdeökning på kringliggande mark som ägs av kommunen,
sysselsättning, turism, och köpkraft/skatteunderlag.
2.4
Kommunen har betalat Arenabolaget för bolagets arbete under projekteringsstadiet.1 Ett ytterligare belopp (15 Mkr) kommer att utgöra ett förskott på det
särskilda tillskott kommunen avser att erlägga till det fastighetsbolag som skall
äga arenan (”Fastighetsbolaget”) för uppförandet av Arenan (se nedan).
2.5
Arenabolaget avser att bilda Fastighetsbolaget och ett evenemangsbolag
(”Evenemangsbolaget”), som skall hyra arenan av Fastighetsbolaget.
2.6
Kommunen åtar sig att upplåta tomträtt åt Fastighetsbolaget. Arenan skall
uppföras på den upplåtna tomträtten.
2.7
Kommunen skall, under vissa förutsättningar, tillskjuta ett belopp om 150 Mkr
(genom ett ”särskilt tillskott”) till Fastighetsbolaget, vilket belopp motsvarar en
del av byggkostnaden för arenan. Byggkostnaden uppskattas till ca 625 Mkr.
Kommunen åtar sig dessutom att i andra hand av Evenemangsbolaget hyra del
av Arenan under en hyrestid om 25 år. Hyran uppgår till 15 Mkr per år och skall
indexuppräknas. Hyran beräknas initialt motsvara omkring 20 % av Arenans
möjliga uthyrningskapacitet, men beräknas minska i takt som Fastighetsbolagets intäkter från andra hyresgäster ökar.
2.8
Kommunen skall inte äga aktier i Fastighetsbolaget eller Evenemangsbolaget.
Fastighetsbolaget och Evenemangsbolaget skall ägas uteslutande av privata
intressenter, och kommer enligt uppgift att ha olika ägare (dvs. inte
Arenabolaget).
3.
SLUTSATSER
3.1
Utgångspunkter
3.1.1
Vår utgångspunkt för bedömningen är att ett funktionellt synsätt skall tillämpas.
Tillämpligheten av upphandlingsreglerna, statsstödsreglerna och kommunallagens regler om förbud mot stöd till enskild skall därför bedömas utifrån
kommunens åtaganden och engagemang i Arenaprojektet sett ur ett helhetsperspektiv och utifrån resultatet när Arenan har uppförts och bedriver
verksamhet. Vi gör därför ingen uppdelning av nämnda reglers tillämplighet i
olika faser av Arenaprojektet. Det är kommunens samlade engagemang i
Arenaprojektet som skall bedömas vid en analys av riskerna med projektet
utifrån LOU, statsstödsreglerna och kommunallagen.
3.1.2
Våra slutsatser utgår från de förutsättningar som numera gäller för Arenaprojektet. Dessa förutsättningar skiljer sig i viss mån från de som gällt vid
MSA:s och SKL:s bedömningar.
1
Som vi förstår är detta en följd av avtalet avseende försäljningen av fastigheten Gränby Nord, där kommunen åtagit sig
att finansiera en utredning angående förutsättningarna en ev. arena.
2
1738856_2
3.2
Upphandlingsskyldighet
3.2.1
Fastighetsbolaget är inte avsett att till någon del ägas av kommunen. Eftersom
kommunens bidrag till bolaget utgör en mindre del av byggentreprenadkostnaden och den inte avser bidrag för fortsatt drift, kan Fastighetsbolaget inte på
grund av kommunens finansiering anses vara ett bolag där kommunen har ett
bestämmande inflytande. Bolagets verksamhet är dessutom kommersiell.
Fastighetsbolaget kommer enligt vår uppfattning sannolikt därför inte att
betraktas som en upphandlande myndighet i LOU:s mening. Vi delar därför
MSA:s slutsats i denna del att Fastighetsbolaget inte i sig är skyldigt att tillämpa
LOU.
3.2.2
Det förhållandet att kommunens direkta bidrag till Fastighetsbolaget understiger
hälften av byggentreprenadkostnaden talar vidare för att Fastighetsbolaget inte
heller är skyldigt att genomföra ett formellt upphandlingsförfarande på grund av
bestämmelsen i 3 kap. 2 § LOU.
3.2.3
De skäl som MSA anför varför upphandlingsskyldighet av Arenan inte föreligger
har relevans och tyngd, och kan naturligtvis anföras som stöd för att
upphandlingsskyldighet inte skulle behöva föreligga. Vår bedömning är dock att
det inte går att uttala sig lika bestämt om att upphandlingsskyldighet inte skulle
föreligga.
3.2.4
Det finns enligt vår mening vissa förhållanden som talar för att Fastighetsbolaget ändå skall genomföra en upphandling med (i vart fall analog) tillämpning av 3 kap. 2 § LOU. EU-domstolens rättspraxis rörande skyldigheten för
kommuner och andra offentliga organ att upphandla byggentreprenader vid
samarbete av olika slag med privata organ är relativt strikt. EU-domstolens
praxis utgår som regel från ett funktionellt synsätt där s.k. genomsyn tillämpas.
Det innebär att domstolen som regel betraktat helheten av en avtalskonstruktion när den drar slutsatser om det offentligas engagemang i ett visst
projekt och därmed om skyldigheten att genomföra en offentlig upphandling.
Alldeles oavsett att kommunen ingår hyresavtalet med en annan part (Evenemangsbolaget) och hyran (enligt uppgift) skall motsvara eller vara lägre än en
”marknadsmässig” hyra, kan kommunens hyresåtagande anses utgöra en del
av finansieringen av uppförandet av Arenan – eftersom Arenan inte annars
hade kommit till stånd.
3.2.5
Till stöd för denna uppfattning kan anföras att hyran slutligen tillfaller
Fastighetsbolaget i egenskap av tomträttshavare och kommunens hyresbetalningar under den avtalade hyresperioden om 25 år, enligt en nuvärdesberäkning, väsentligen överstiger den totala byggentreprenadkostnaden.
3.2.6
Mot den bakgrunden kan det inte uteslutas att en domstol skulle kunna komma
fram till att kommunen, dels genom det särskilda tillskottet till Fastighetsbolaget,
dels indirekt genom hyresavtalet med Evenemangsbolaget, bidrar till mer än
hälften av byggkostnaden för Arenan.
3.2.7
Det kan vidare inte heller uteslutas att en domstol, om saken ställs på sin spets,
skulle anse att kommunens upphandlingsskyldighet inträder i ett tidigare skede
än när Fastighetsbolaget anskaffar byggentreprenörer. Så som samarbetet har
kommit att bedrivas finns enligt vår bedömning en risk för att en domstol skulle
3
1738856_2
anse att kommunen är så engagerad i Arenans uppförande att kommunen
anses ha anskaffat den eller de tjänster som är förknippade med den offentlig
privata samverkan som nu inletts med Arenabolaget och som senare kommer
att leda till att ett av Arenabolaget bildat Fastighetsbolag uppför Arenan.
3.2.8
Skälen är följande.
a)
Det finns fog för att anse att Arenan inte uppförs åt kommunen, dvs. att
kommunen förvärvar en konkret rätt till Arenan. Kommunen har heller
inget bestämmande inflytande över Arenas utformning eller projektering.
Däremot kan det hävdas att kommunen ändå har ett direkt ekonomiskt
intresse av Arenans uppförande (bl.a. på grund av sitt hyresåtagande).2
b)
Samarbetet har med tiden utvecklats till att (i princip) bedrivas i en form
av offentlig/privat samverkan på projekteringsstadiet.
c)
Kommunen bidrar med finansiering och upplåtande av tomträtt.
d)
Parterna har påbörjat principer för det fortsatta samarbetet inom Arenan.
e)
Kommunen har viss insyn i byggprojektets genomförande, vilket dock kan
förklaras av kommunens roll som stadsplanerare och tilltänkt investerare.
f)
Kommunen agerar i praktiken som hyresgarant för
överstigande byggentreprenadkostnaden.
g)
Det går visserligen att anföra att Samarbetsavtalet i nuläget inte
innehåller någon skyldighet för Arenabolaget att uppföra Arenan, vilket är
en förutsättning för att upphandlingsskyldighet skall uppstå. Kommunens
finansieringsåtaganden är vidare villkorade av att Arenabolaget kan ordna
annan finansiering om 500 Mkr. Mot detta kan anföras att väl
finansieringen är på plats kan kommunen inte vägra att utföra sina
åtaganden (kommunen kan således inte påverka sina åtaganden enligt
Samarbetsavtalet).
ett belopp
3.2.9
Vi delar därför Ulf Palms, SKL:s, uppfattning att risken är relativt hög för att en
domstol skulle betrakta kommunen som så engagerad i uppförandet av Arenan
att kommunen är skyldig att upphandla Arenaprojektet. Det är vår uppfattning
trots att bygghandlingarna inte ännu har tagits fram och kommunen inte längre
föreslås ha option att förvärva Fastighetsbolaget/Arenan.
3.2.10
Vi har full förståelse för om en upphandling av Arenaprojektet som sådant och
kommunens samarbetspartner (Arenabolaget) inte är praktiskt genomförbar
mot bakgrund av att det är intressenterna i Arenabolaget som har aktualiserat
Arenaprojektet och under lång tid drivit projektet på egen hand, och
2
Se mål C-451-08, Müller vs. Bundesanstalt für Immobilienaufgaben, p. 58. EU-domstolen fastslog att begreppet
”offentligt byggentreprenadkontrakt” inte innebär ett krav på att den byggentreprenad som är föremål för kontraktet på ett
konkret eller materiellt sätt utförs åt den upphandlande myndigheten, om den upphandlande myndigheten har ett direkt
ekonomiskt intresse av byggentreprenaden. EU-domstolen fastslog även att omständigheten att den upphandlande
myndigheten utövar tillsyn i frågor avseende stadsplanering inte är tillräckligt för att myndigheten i fråga ska anses ha ett
sådant direkt ekonomiskt intresse av byggentreprenaden, att upphandlingsplikt skall anses uppkomma.
4
1738856_2
kommunens samarbete med Arenabolaget i nuvarande stadium har kommit
långt och innebär åtaganden för kommunen. Frågan är om det överhuvudtaget
är möjligt för parterna att nu starta om från början med en upphandling av den
offentlig/privata samverkan som helhet, där det är öppet vem som kan utgöra
kommunens samarbetspartner.3 Det kan tilläggas att vi inte har tagit del av
indikationer från ”negativa intressenter” om att Arenabolagets medverkan som
sådan skulle anses vara upphandlingsrättsligt problematisk; fokus har, som vi
förstår, legat på själva uppförandet av Arenan.
3.2.11
Ett alternativ upphandlingsrättsligt är då att (som nämnts ovan) låta Fastighetsbolaget upphandla byggentreprenaden enligt LOU som en del i parternas
samverkan; allt i syfte att minska risken för att någon väljer att överpröva eller
sanktioner vid eventuellt konstaterade brott mot LOU. Parterna har i
Samarbetsavtalet också tagit höjd för att Fastighetsbolaget, i syfte att undanröja
oklarheter, skall genomföra en upphandling enligt LOU av uppförandet av
Arenan – oavsett om upphandlingsskyldighet formellt sett föreligger eller inte.
3.2.12
Kommunen kan visserligen inte befrias från sin egen upphandlingsskyldighet av
det skälet att Fastighetsbolaget genomför ett upphandlingsförfarande enligt
LOU. Det är emellertid möjligt att de byggentreprenörer som lämnar anbud i
Fastighetsbolagets upphandling av byggentreprenaden ”nöjer sig” med den
konkurrensutsättning som Fastighetsbolagets upphandling innebär och inte
inleder ett rättsligt förfarande mot kommunen för att kommunen inte också har
upphandlat byggentreprenadtjänsten. Skulle en byggentreprenör trots detta
anse sig ha skäl att t.ex. begära överprövning av upphandlingen under
åberopande av att det egentligen var kommunen som skulle ha genomfört
upphandlingen (och inte Fastighetsbolaget), finns visst utrymme för kommunen
att invända att entreprenören i fråga inte har lidit eller riskerat att lida skada på
grund av ett sådant fel, eftersom Fastighetsbolaget trots allt har genomfört en
upphandling. Risken för skadestånd pga. eventuella överträdelser av LOU
minskar också betydligt.
3.2.13
I LOU finns bestämmelser om rättsmedel som kan leda till att en upphandling
måste göras om eller rättas till samt bestämmelser som kan ge en förfördelad
leverantör rätt till skadestånd. Enligt gällande rätt kan inte ett avtal som ingåtts
genom otillåten direktupphandling bli upphävt av domstol. Den 15 juli i år träder
förmodligen strängare upphandlingsrättsliga sanktionsregler i kraft.4 Enligt
förslaget skall reglerna emellertid endast tillämpas på upphandlingar som
påbörjas efter reglernas införande (dvs. när det gäller otillåtna direktupphandlingar, så gäller den inte för avtal som har ingåtts före den tidpunkten).
3
En sådan utannonsering av samarbetet med kommunen är lämplig även med hänsyn till statsstödsreglerna och
kommunallagens regler (se nedan punkt 3.3) och skulle ha kunnat innefatta en upphandling av de projekteringstjänster
som Arenabolaget bistått kommunen med i samarbetet.
4
Prop. 2009/10:180, Nya rättsmedel på upphandlingsområdet.
5
1738856_2
3.2.14
De avtal (t.ex. Samarbetsavtalet) som ingås mellan kommunen och Arenabolaget före den 15 juli i år, kommer (i den mån de skall upphandlas) att
omfattas av nuvarande mindre stränga sanktioner i LOU.
3.2.15
Om upphandlingen av byggentreprenaden påbörjas efter den 15 juli i år finns
det en risk att Konkurrensverket kan inleda en talan om s.k. sanktionsavgift mot
kommunen på den grunden att kommunen har underlåtit att själv genomföra en
upphandling av byggentreprenaden i fråga. Det finns även en risk att en
byggentreprenör på samma grund inleder en s.k. ogiltighetstalan mot
kommunen med stöd av de nya reglerna efter den 15 juli i år. I inget av dessa
fall förutsätts att en enskild byggentreprenad har lidit skada eller riskerat att lida
skada. Risken (och följderna av) för att Konkurrensverket eller en missnöjd
byggentreprenör inleder sanktioner mot kommunens uteblivna upphandling kan
därför bedömas vara något högre om upphandlingen genomförs efter den 15
juli i år.
3.2.16
För det fortsatta samarbetet med Arenabolaget, är vårt förslag att Fastighetsbolaget genomför en upphandling av byggentreprenaderna avseende Arenan
enligt LOU:s regler. Om möjligt, bör det ur risksynpunkt ske före 15 juli i år.
Fastighetsbolaget kan i även samband med upphandlingen klargöra att
Fastighetsbolaget frivilligt åtar sig att följa LOU:s regler för att minimera
exponeringen för kommunen.
3.2.17
Det bör tilläggas att förhållandet att Fastighetsbolaget utför en upphandling
enligt LOU i sig inte innebär att Fastighetsbolaget anses vara en upphandlande
myndighet, som skall upphandla t.ex. tjänster från Evenemangsbolaget.
3.3
Tillämpligheten av statsstödsreglerna
3.3.1
Det finns flera delar i Arenaprojektet som utifrån ett riskperspektiv kan bedömas
som ett otillåtet ekonomiskt stöd enligt EU:s statsstödsregler.
3.3.2
Vi vill inledningsvis påpeka att frågor om eventuellt statsstöd aktualiseras redan
vid själva valet av samarbetspartner för Arenaprojektet.5 Eftersom kommunen
valt att inleda samarbetet med Arenabolaget utan ett föregående allmänt
annonseringsförfarande på marknaden kan det inte uteslutas att eventuella
fördelar som samarbetet med kommunen innebär för ägarna av Arenabolaget
och det senare bildade Fastighetsbolaget och Evenemangsbolaget anses innebära ett statsstöd i strid mot EU-reglerna. Om samarbetet med Arenabolaget
fortsätter kommer kommunen och Arenabolaget att stå risken för att valet av
samarbetspartner i sig anses utgöra ett stöd till de enskilda intressenter i
bolagen som får intäktsmöjligheter genom samarbetet med kommunen.
5
Eftersom samarbetet kan medföra en intäktsbringande verksamhet för ägarna av Arenabolaget, och därefter för ägarna
av Fastighetsbolaget och Evenemangsbolaget, är det vår uppfattning att själva valet av samarbetspartner för
Arenaprojektet kan utgöra statsstöd. Om avsikten var att helt utesluta en sådan risk, skulle valet av samarbetsparter ha
föregåtts av ett offentliggörande av kommunens intresse av ett sådant samarbete med privata intressenter. Detta skulle
ha skett i form av ett öppet annonseringsförfarande där alla intresserade har möjlighet att med öppna förutsättningar och
på lika villkor lämna ett erbjudande till kommunen om förutsättningarna för samarbetet. Kommunen skulle därefter ha att
påbörja samarbete med den eller de intressenter som efter ett sådant offentliggörande hade lämnat det för kommunen
mest fördelaktiga förslaget.
6
1738856_2
3.3.3
Det är möjligt att denna risk kan minskas väsentligt om kommunens engagemang förutsätter att aktieägandet i Fastighets- och Evenemangsbolagen är
öppet för de som bedriver verksamhet i samband med Arenaprojektet. Såvitt vi
förstår, så kommer inte heller ägarna till Arenabolaget att ha något ägande i
Fastighets- eller Evenemangsbolaget. Det kan även ifrågasättas hur stor den
reella risken är att någon väljer att angripa valet av Arenabolaget som partner,
med tanke på att samarbetet pågått under längre tid och de synpunkter som
har framkommit i media avser uppförandet av Arenan som sådan.
3.3.4
Vidare kan, som MSA påpekar, kommunens särskilda tillskott om 150 Mkr till
Fastighetsbolaget och – beroende på hyresnivån (marknadsmässig eller inte)
och kommunens behov av lokaler i Arenan – betalningen av hyra till Evenemangsbolaget utgöra ett stöd i strid mot EU:s statsstödsregler. Även
kommunens upplåtelse av tomträtt till Fastighetsbolaget kan utgöra ett
statsstöd om den inte överlåts på marknadsmässiga villkor. Vi delar MSA:s
uppfattning angående förutsättningarna för att dessa åtgärder skall utgöra
gynnande/förmån.
3.3.5
Vi delar dock inte MSA:s uppfattning att eventuella stöd till Fastighetsbolaget
inte skulle påverka samhandeln inom EU. Gränsdragningen mellan evenemangsmarknaden/arenamarknaden är inte klar; det finns en risk för genomsyn.
Enligt vår uppfattning är Arenan och dess verksamheter vidare av en sådan
storlek och omfattning att den får antas påverka samhandeln inom EU. I vart fall
finns det en uppenbar risk för att EU-kommissionen eller domstol gör den
bedömningen.
3.3.6
Det är emellertid möjligt att kommunens engagemang i Arenan trots detta
anses vara tillåten EU-rättsligt med hänsyn till att det är fråga om en anläggning
i infrastrukturellt intresse, dvs. en anläggning som riktar sig till kommuninvånarna och som förutsätter kommunens engagemang för att kunna
uppföras. Det finns visst stöd för en sådan slutsats i EU-kommissionens skrift
till Tyskland angående statsstöd till ett fotbollsstadium i Hannover.6
3.3.7
Vi rekommenderar att kommunen därför säkerställer att idrottsklubbar,
föreningar och andra intressenter från ”allmänheten” får tillgång till Arenan på
lika villkor.
3.3.8
Följande nödvändiga förutsättningar skall föreligga för att stödet inte ska anses
utges i strid mot EU-reglerna om Arenan ägs av privata intressenter.
6
Commission White Paper on Sport, COM(2007) 391. ”Public financing related to the construction of sport infrastructure
can be considered not to constitute State aid, provided that certain conditions are fulfilled.” “Some general principles were
laid down in a letter from the European Commission's Directorate-General for Competition to Germany regarding State
funding for the Hanover football stadium. Aid for the construction of stadiums or other sports infrastructure could be
argued not to constitute aid, provided it fulfils the following criteria: (1) the type of infrastructure involved is generally
unlikely to be provided by the market because it is not economically viable; (2) it is not apt to selectively favour a specific
undertaking: in other words, the site provides facilities for different types of activities and users and is rented out to
undertakings at adequate market based compensation; (3) it is a facility needed to provide a service that is considered as
being part of the typical responsibility of the public authority to the general public.”
7
1738856_2
a)
Kommunens bidrag skall villkoras av att Arenan skall vara öppen på lika
villkor för olika användare och olika aktiviteter.
b)
Kommunens bidrag skall vara nödvändigt för projektets genomförande.
c)
Stödet ska utges till en enskild som har utsetts efter en öppen,
transparent och icke-diskriminerande process angående samarbetet med
kommunen eller, om det inte har genomförts en sådan process, skall
stödet utges endast i en nivå som av en oberoende expert på området
har fastställts vara nödvändigt för Arenaprojektets genomförande.
3.3.9
Vårt förslag är att kommunen uppdrar åt en oberoende konsult, t.ex. en
revisionsfirma, att ange om kommunens åtagande uppgår till en nivå och
omfattning som är nödvändig för Arenaprojektets genomförande. Endast om
bidragen ligger inom den sålunda fastställda högsta gränsen för bidrag och
Arenan hålls öppet på angivet sätt för olika användare och olika aktiviteter kan
de vara godkända som statsstöd med tillämpning av infrastrukturargumentet
ovan. Här ska dock tilläggas att stödet trots detta kan komma att betraktas som
otillåtet vid EU-kommissionens och därefter ytterst EU-domstolens prövning av
de särskilda förutsättningar som förelegat i detta fall.
3.3.10
Ett alternativ är, som MSA anger, att kommunen gör en formell anmälan till EUkommissionen via det svenska Utrikesdepartementet eller inleder en
underhandskontakt med EU-kommissionen i syfte att utreda förutsättningarna
för kommunen att utge bidrag/investera på föreslaget sätt.
3.3.11
Otillåtet statsstöd sanktioneras dels genom EU-kommissionens möjlighet att
inleda en fördragsbrottstalan mot Sverige, dels i viss mån genom möjlighet för
parter att vid svensk domstol begära t.ex. skadestånd mot kommunen och
(möjligen) att det belopp som Arenabolaget och de andra bolagen har uppburit
skall återbetalas till kommunen jämte ränta, eller att begära att kommunen
förbjuds eventuellt vid vite att fortsätta betala till dessa bolag.
3.4
Kommunallagens förbud mot stöd till enskild
3.4.1
Vi gör motsvarande bedömning vad gäller kommunallagens förbud mot stöd till
enskild som vi har gjort vad gäller EU:s statsstödsregler. Vi anser därför att det
finns en risk för att såväl kommunens samarbete med Arenabolaget som
bidragen i form av tillskott till Fastighetsbolaget och hyra till Evenemangsbolaget kan utgöra otillåtna stöd till enskild i strid mot 2 kap. 8 § kommunallagen. Detsamma gäller upplåtelse av tomträtten om tomträtten upplåts på inte
marknadsmässiga villkor.
3.4.2
Under förutsättning att kommunen säkerställer att Arenan kan användas av
kommuninvånarna på lika villkor är det dock möjligt att det anses finnas
synnerliga skäl för kommunen att utge dessa stöd. Om stöden anses tillåtna
enligt EU:s regler om statsstöd är det sannolikt att stödet anses tillåtet även
enligt 2 kap. 8 § andra stycket kommunallagen.
3.4.3
En eventuell överträdelse av kommunallagens regler sanktioneras genom att
kommunmedlem (och ingen annan) begär laglighetsprövning i förvaltningsdomstol av kommunens beslut att t.ex. tillskjuta medel och betala hyra.
Laglighetsprövning ska ske inom tre veckor från beslutet. När den tiden löpt ut
8
1738856_2
kan beslutet inte längre sanktioneras enligt dessa regler. Endast kommunens
beslut kan laglighetsprövas – inte Arenabolagets eller andra bolags beslut.
_______________
9
1738856_2