Transcript Bankmannen som blev erkänd konstnär

Vecka 4 2014
Nyheter
6
Dags för årets
gymnasieval
Stockholm erbjuder
över 1 000 gymnasieutbildningar. Nu
ska Ekerös ungdomar
välja en av dem.
Kultur
7
Moderaternas
nya namn i valet
Han kan komma att leda kommunstyrelsen efter valet i höst
Kommunstyrelsen kommer att få ett
nytt ansikte på ordförandeposten. Om
Moderaterna får flest röster väntar en
kandidat med en politisk bakgrund
som sträcker sig 10 år bakåt. Nu arbetar han som lantbrukare, men han ser
fram emot valrörelsen och hoppas få
arbeta med politiken på heltid efter att
rösterna är räknade.
2-3
Filmfestivalen
för ungdomar
Kulturskolan vill få
högstadieelever att
reflektera över sina
värdegrunder.
Sport
10
Tung omstart
för Mälarö
hockey
Trots ihärdiga försök
och vunnen skottstatistik stod det noll i
Mälarös målkolumn.
sista sidan
Kreativitetens stuga.
Badkrukans
nemisis finns
på Ekerö
Möt Per som inte
låter sig hindras av
isvatten och kyla.
I sin ateljé berättar Björn Bernström om konsten, musiken och kurserna han anordnar.
Foto: Alfred Wreeby
Bankmannen som blev erkänd konstnär
Bland penslar och musikinstrument bor Hilleshögs akvarellist Björn Bernström. Efter
uppväxten i Hultsfred har tillvaron kantats av
tvära svängar, där ett arbete som bankman
bytes mot en karriär inom konsten. Men för
det mesta verkar han i det anonyma.
NYHETER
4-5
Hårsalongen
som arbetar för
en bättre miljö
– Jag sitter ju inte i några TV-soffor och är
känd bland vanligt folk. Men i akvarellvärlden,
där är jag känd, säger Björn Bernström. 8–9
sport
12
Ekerös största
Budoklubb firar
25-års jubileum
2
E N YTT V e c k a 4 2 0 1 4
Nyheter
Han är Mode
Foto: Lisa Gustafsson
Kortfattat
Stort fokus och tydliga hjärtefrågor inom skola, vård
Fikatider. Nytt år och nytt bageri för Ekerös gottegrisar.
Godsaker på Bageri Ekerö
Foto: Klara askerup
Ett nytt bageri och café öppnar nu i Ekerö centrum. Efter en
totalrenovering kommer Bageri Ekerö att flytta in i Queens
Konditoris tidigare lokaler.
- Det blir något helt nytt, upplevelsen, och kvaliteten med
med bra råvaror. Nu är det på riktigt, säger Peter Erlinghult.
I slutet av januari öppnar Peter och hans kollega Mickael
Nogander upp portarna. De har även anställt fem nya medarbetar till verksamheten.
- Det ska bli skitkul, vi öppnar nog den 24:e om allt går
som det ska, avslutar Peter. Elin Ek
tomt i kranen.
En grävande instats mitt på växthusvägen.
Vattenläcka i Närlunda
Foto: Linn Warfvinge
En vattenläcka på växthusvägen i Närlunda resulterade till
att 25 hushåll blev utan vatten under måndagen. Läckan
uppkom när en huvudledning gick av.
– Det var en gjutvattenledning som hade gått av. Vi har
varit här sedan 10.30 och jobbat. Men läckan lagades nu på
eftermiddagen. Alla hushåll har vatten igen. Vattenläckor
händer lite då och då, säger Sivert Lumme som arbetar på
Vatten och avlopp (VA), i Ekerö kommun.
Athena Afshari
Släng granen.
Nu har Ekerö ännu en återvinningsstation.
Ny slutstation för granen
Tjugondag knut har kommit och gått, nu ska julen ut.
Vid Skärvik öppnades i fredags en helt ny återvinningscentral. Den nya centralen ligger längst med Jungfrusundsvägen. Ekerö kommun rapporterar att det ska bli enklare för
människor att källsortera i området.
På återvinningscentralen kan du lämna din julgran för
återvinning. Granen ska sorteras som träavfall. Återvinning
av julgranar bidrar till att ny energi kan utvinnas.
Hugo Wennström
Enytt rättar
I förra veckans Enytt uppgavs det felaktiga fotokällor till två
bilder. Bilderna var till filmrecensionen Hundraåringen på
sidan 8, samt bilden på bandet Brittsommar på sidan 8-9.
Rätta bildkällor ska vara NICE FLX Pictures, Rampljuset och Leif Huron. Enytt beklagar att vi uppgett felaktiga
fotokällor.REDAKTIONEN
Adam Reuterskiöld
är Moderaternas
nya kandidat i årets
val. Vinner Moderaterna är han den
som blir ordförande
i kommunstyrelsen.
– Jag har varit
engagerad i kommunpolitiken sedan
2004 så det här blir
ett naturligt steg för
mig.
Adam Reuterskiöld är född
och uppvuxen på Ekerö. Han bor
idag på Stavsunds gård. Han är utbildad civilekonom och arbetade
länge för Ericsson. Därefter bytte
han karriär och började jobba som
lantbrukare på släktgodset.
Adam Reuterskiöld är numera skild och har tre barn. Han sitter idag som ordförande i Tekniska
nämnden.
De frågor som Adam Reuterskiöld främst vill driva inför valrörelsen är vård och omsorg, infrastruktur och framförallt skolan.
Ekerö har som mål att bli bland de
tio bästa skolkommunerna i Sverige. Idag ligger Ekerö på 14:e plats.
– De senaste åren har vi satsat väldigt mycket på skolan. Vi har investerat i nya skolbyggnader men även
på underhåll och andra förbättringar inom skolan.
Han menar att de redan kommit
långt i sina satsningar men att de
har en bit kvar. Konkreta exempel
på nya satsningar är den kommande
renoveringen av Närlundaskolan.
Det ska byggas en ny gymnastikhall
på Ekebyhovsskolan och på Träkvistaskolan kommer det att tillkomma
en helt ny byggnad.
Det fria skolvalet, som debatterats flitigt under hösten, infördes för
mer än 20 år sedan. Ekerö har har
tillsammans med allianspartierna
styrt sedan valet 1994.
Trots detta har Ekerö få friskolor. Adam Reuterskiöld tror det be-
ror på att de kommunala skolorna
håller en så pass hög nivå. Han menar även att friskolor i närliggande
kommuner lockar mer, till exempel
Engelska skolan i Bromma.
Adam Reuterskiölds ställning i
skolfrågan är att de hanterar frågan
utifrån de riktlinjer som finns just
nu, alltså att den är kommunal.
– För oss är skolan viktig, om
det sen är ett ansvar för staten eller kommunen, är en senare fråga.
Adam Reuterskiöld poängterar att
det är viktigt att se till de som bor
i kommunen, främst barnfamiljer
och äldre. Hans konkreta förslag
för att tillgodose kraven inom inom
vården för de äldre är byggandet av
ett nytt äldreboende i Stenhamra.
När det kommer till infrastrukturen pratar Adam Reuterskiöld
mycket om kommunikationerna in
till Stockholm. Han vill att det ska
byggas en bussfil även från Brommaplan i riktning mot Ekerö.
– Idag fungerar det väldigt bra
med kollektivtrafiken på morgonen
men alla sitter i samma köer på eftermiddagen.
formar moderaterna på
Ekerö att sitt valprogram. De förbereder sig för en traditionell valrörelse
med valstugor och dörrknackningar.
– Jag tycker det ska bli jätteroligt.
Jag ser fram emot valrörelsen. Att få
komma ut och prata med människor om vad de tycker och vad de vill
förändra.
Att gå från en landsortskommun
till en småstad ser Adam Reuterskiöld som Ekerös största utmaning. Han poängterar vikten av satsningar på Ekerö Centrum. Detta fär
att Ekerö ska undvika att bli en förort till Stockholm. Han vill satsa på
att bygga fler affärer och fler bostäder som passar en småstadsprofil.
– Vi vill inte få någon miljonprogramsutveckling utan en småstadskänsla. Adam Reuterskiöld
har goda förhoppningar inför valet senare i år. Han tror Alliansen
kommer att vinna valet i landet och
hoppas att Moderaterna får fortsatt
förtroende på Ekerö.
− Jag hoppas Moderaterna går
framåt ännu mer, jag ska jobba hårt
och hoppas att det ska gå bra.
Just nu
Laila Lorion
Vad blir alliansens tre
viktigaste frågor inför valet 2014?
Kristdemokraterna
1. Barn/ungas uppväxtvillkor.
2. Älderomsorg.
3. Förvalning av ekonomi och miljö.
Folkpartiet
1. Skola/barnomsorg.
2. Bostäder/infrastruktur.
3. Kultur.
Centerpartiet
1. Infrastruktur och kollektivtrafik.
2. Miljö.
3. Skola och omsorg.
Kandidat. Adman Reuterskiöld har ännu
Skolans
Det saknas tillräckligt
många vuxna i skolan på
Ekerö, både lärare och fritidspedagoger. Detta menar Maria Sporring, rektor
på Sundby skola.
– Det behövs fortfarande
mer pengar till fler vuxna i
skolan.
Moderaterna på Ekerö siktar
på att bli den tionde bästa skolkommunen i Sverige. Ekerö ligger nu på
14:e plats. Maria Sporring som arbetat som rektor på Sundby skola i
tio år anser att skolan måste få mer
resurser till just fler vuxna i skolan
för att nå det målet.
3
E N YTT V e c k a 4 2 0 1 4
Nyheter
eraternas nya ansikte
och infrastruktur. Nu kliver Adam Reuterskiöld in i höstens kommunval på Ekerö.
inget eget kontor i Ekerö kommunhus. Men vinner alliansen höstens val blir det han som får styra skutan.
Foto: Klara Askerup
Hon förklarar svårigheterna i att
upprätthålla en bra kontakt med
eleverna i för stora klasser.
– Det är en viktig framgångsfaktor. Om du tänker dig en klass med
flera olika problematiker samtidigt
så är det lättare att se till alla dessa
om man har fler vuxna kring eleverna. Idag faller mycket på att det är
för få vuxna, säger Maria Sporring
Men hon tillägger att man kan se
en förbättring i skolan på Ekerö de
senaste åren. Mycket på grund av att
skolorna samarbetar mer nu än för
tio år sedan. Nu är arbetet med skolan mer likt och eleverna får samma utbud oavsett vilken kommunal
skola man tillhör.
Hon anser att Ekerö ligger bra till
som skolkommun. Men för att nå
ännu längre måste man vara tydlig i
vad man menar med att bli bland de
tio bästa skolkommunerna.
– Pisa-undersökningen diskuteras ofta men man skulle kunna hänvisa till andra mätningar som är lika
viktiga. Då får man en mer nyanserad bild av skolan och skolresultaten, säger hon.
pratas det inte särskilt
mycket om valet mellan henne och
kollegorna på skolan. Hon menar
att de flesta hoppas på att det inte
införs för stora förändringar oavsett
vilka som vinner flest av EkeröborJust nu
Foto: Laila Lorion
utmaning – Bättre kontakt med elever
”Idag faller
mycket på att det
är för få vuxna”
nas röster. Detta då skolan redan
genomgått stora reformer 2010 som
fortfarande jobbas in.
Samtidigt tror hon inte att skolpolitiken skulle skilja sig särskilt
mycket åt. Oavsett vilket parti som
kommer att vinna valet.
– Man tycker ganska lika ändå.
Jag tror inte att man vågar ändra
på för mycket inom skolan, säger
Maria Sporring.
Laila Lorion
Erfaren rektor.
Maria Sporring ser både brister och styrkor i skolan.
4
E N YTT V e c k a 4 2 0 1 4
Nyheter
Frisörsalongen värnar
Maria Hellström berättar om sin salong Hairligt och deras arbete med
Självtorkande handdukar, vaxpapper och
oljor istället för folie och ammoniak.
Frisörsalongen Hairligt är ett företag på
Ekerö som valt att arbeta med miljövänliga
tjänster och produkter.
– Det finns tre orsaker till att vi är miljömedvetna: miljön, naturen och allas egen
hälsa, säger Maria Hellström, frisör och
grundare på frisörsalongen Hairligt.
Maria Hellström.
Det var för tre år sedan som Maria Hellström valde att öppna en
egen hårsalong. Ett annorlunda läge
och en röd lada senare öppnades
Hairligt, hårsalongen på Ekerö som
arbetar med miljövänliga produkter
och tjänster. I dag har Hairligt sex
anställda och många kunder.
– Just chansen att starta från början och välja material och belysning
med tanke på miljö var en jätterolig
och häftig grej.
av miljömärkta
produkter, återvunnet papper och
endast tvättmedel till varannan
tvätt. Det är några av anledningarna
till att Hairligt i dag är en miljöarbetande frisörsalong.
– Det är små grejer som inte kan
tyckas märkvärdiga men som gör
väldigt mycket, säger Maria.
Enligt Maria har miljömedvetenhet varit hennes drivkraft, och viljan
att öppna en egen ekologisk hårsalong har funnits länge. Hon berät-
tar att miljötänket inte bara pågår i
butiken, utan redan när produkterna beställs. Maria väljer hellre produkter som färdas via båt istället för
flyg, eller som är producerade i Sverige.
”Det är små grejer
som inte kan tyckas
märkvärdiga men
som gör mycket”
Foto: Maria Svensson Deltreppo
mitt emellan en riktig ekosalong
och en vanlig.
Maria berättar att konceptet
”Grön Salong” är väldigt populärt i
Danmark, men att det i Sverige lyser
med sin frånvaro.
– Jag tycker att det är märkligt att
gå på Stockholms frisörmässa och
inte se några färgprodukter som är
ekologiska. Åker man över sundet
till Danmark så är det gröna salonger överallt.
Användning
bott på Ekerö sedan
14 år tillbaka, och anser att det finns
mycket kvar att jobba med vad gäller miljömedvetet tänkande.
– Jag skulle inte spontant säga att
Ekerö är en jättemiljövänlig kommun. Jag tycker att trafiken här är
den största miljöboven. Idén om
en båt till stan låter fantastiskt. Det
skulle också vara bra med en spårvagn.
Maria har
Hairligt är en salong
som använder sig av ekologiska och
naturliga produkter och tjänster
är salongen ännu inte certifierad
”Grön Salong”. För att bli klassad
som en ”Grön Salong” måste salongen uppfylla specifika kriterier.
– Vi har till exempel valt att fortsätta permanenta hår och färga
bryn, men vi är på god väg och är
mycket bättre. Just nu är vi är lite
Trots att
Lycke ramel
fakta om HAIRLIGT och miljöcertifieringen grön salong
Hairligt är en frisörsalong på
Ekerö som arbetar med naturliga och ekologiska produkter och
tjänster. Salongen ligger i ”röda
ladan” vid Träkvista och har i dag
sex anställda.
Grön Salong är en omfattande
miljöcertifiering för att förbättra
miljön, frisörernas arbetsmiljö och
kundernas hälsa. Frisörerna kan
vara hur kreativa som helst och
gå med ekonomisk vinst.
Grön Salong certifierar salonger, skolor, frisörer och produkter samt erbjuder certifikatkurser.
Idag är 13 av 6 731 frisörsalonger
i Sverige är certifierade.
Källa: www.gronfrisor.se
MILJÖTÄNK. På Hairligt arbetar frisörerna med ekologiska och naturliga produkter.
Trafiken är den stora
Trafiken. 76 procent av alla resor utgörs av biltrafik Foto: Linnéa Jimenez
Som ekokommun ska
Ekerö sträva efter att få
invånarna att lämna bilen
och välja bussen. Trots det
har användandet av kollektivtrafiken varit oförändrad
de senaste tio åren. Med
Förbifart Stockholm kommer miljöpåfrestningarna
att öka ytterligare.
– Det kommer vara ett
stort ingrepp emot det ekologiska tänkandet i kommunen. Förbifarten kommer inte att förändra vår
trafiksituation till det positiva, säger Bo Nylén, ordförande i Naturskyddsföreningen.
ska driva arbete
för hållbar utveckling på lokal nivå
och fungera som en förebild för
landets övriga kommuner. I Ekerös
kommun står transporter för den
största delen av av växthusgasutsläppen. Hela 76 procent av resor
inom kommunen består av biltrafik.
En ekokommun
för antal resor
med kollektivtrafik per invånare
i Ekerö kommun ligger oförändrad. Att öka kollektivåkandet och
därmed minska utsläpp av fossila
bränslen är ett av målen för Sveriges
Ekokommuner.
Bo Nylén, ordförande i Naturskyddsföreningen, menar att Förbifarten kommer att bli belastande för
statestiken
kommunen. Han befarar att resenärer från andra kommuner väljer att
ta sig in till Stockholm via Ekerö genom Förbifarten.
”Det kommer
att bli en utökning
i trafiken”
Leif Kåsthag, kommunens planeringssamordnare, håller med om
att trafiken kommer öka på Ekerö
eftersom kommunen planerar att
bygga nya bostäder.
– Det kommer att bli en utökning
i trafiken. Men det blir det oavsett
eftersom vi kommer att ha en be-
5
E N YTT V e c k a 4 2 0 1 4
Nyheter
om vår miljö
miljövänliga produkter och tjänster
KRÖNIKA
Al Gore – Vart
tog du vägen?
jag en blåsig höstdag cyklar hem från skolan är jag bekymrad. Vi har precis lärt oss om klimatförändringar och växthuseffekten. Ökade utsläpp av växthusgaser
som värmer upp vår planet vilket göra att isarna smälter och
allt är människans fel. Allt är vårt fel. Den meningen etsade
sig fast i min hjärna och jag kände en skuld. Om det nu är
människans fel varför gör vi inte någonting åt det? Varför
skärper vi oss bara inte?
När 14-åriga
från en liten stad på västkusten och bor tio
minuter med cykel från Kattegatt. Lärdomen om att vattennivån antagligen kommer ha stigit såpass att området där jag
bodde skulle vara täckt med vatten om 50 år gjorde ont i hjärtat. Jag minns den svindlande tanken, hopplösheten. Huset
var nybyggt, endast tre år gammalt. Jordhögarna i trädgården
och byggdammet hade äntligen försvunnit. Skulle vår vita
villa med citronfjärilarna i trädgårdens lila syrenbuskar en
dag försvinna på grund av att vi människor kör för mycket
bil? Det kändes fruktansvärt och jag hade ingen aning vad jag
kunde göra för att förändra. Jag hade ju inget körkort så jag
kunde inte sluta köra bil.
Det var inte längesedan jag pratade med en vän om miljö.
Vi hann inte komma så långt in i samtalet innan hon säger att
det inte spelar någon roll hur vi lever. Att vi ska passa på och
leva fullt ut eftersom att vi bara lever en gång. Hon menade att vi antagligen kommer vara gamla eller kanske inte ens
leva den dagen vi verkligen har skridit över våra tillgångar.
Kört planeten i botten. En inställning som gör mig förbannad
och som jag har hört flera gånger om.
Jag kommer
Miljöfrågan har tystats ner de senaste åren. Nyheterna
varnar inte lika ofta om hålen i ozonlagret.
Beror det på att det inte är lika ”modernt”, lika ”inne” att
vara miljömedveten som för tio år sedan då Al Gore var i
ropet? Måste någonting vara en fluga för att människan ska
nappa? Likt alla de gymkort som köps i januari då man lovat
det nya året en nystart, en drömkropp. Där en inspirerad nästan fanatisk människa springer på löpbandet varje dag för att
i mars tröttna och sluta tvärt.
kalla sig själv för en ekokommun. Det innebär
att man satsar på ekologiska varor i matbutiker, vill minska
koldioxidutsläpp och kämpa för att behålla natursköna marker. Men det ligger inte helt på kommunnivå. Mycket handlar om det egna ansvaret. Vi i väst lever just nu i en överkonsumtion och vi måste börja prioritera livet på jorden framför
lyxen.
Ekerö är en ypperlig kommun att leva lite mer miljömedvetet i. Här har vi Second hands, tillgång till lokala varor, en
frisörsalong som till största del använder eko-produkter. Ja,
listan blir längre. Låt oss därför ta vara på det. Låt oss pränta in en medvetenhet i våra huvuden så att vi kan lära kommande generationer, redan från början, att mycket inte alltid
behöver mer.
Ekerö vill
Foto: Lisa Gustafsson
miljöboven på Ekerö
folkningsutveckling som är ganska
stor under de närmaste 20 åren i
Ekerö kommun, säger Leif Kåsthag.
medla information för att skapa attitydförändringar, säger Leif Kåsthag.
Cassel,
kommunens
miljöstrateg, menar att kommunen
har svårt att påverka kollektivåkandet eftersom det måste ligga i invånarnas egna intresse.
– Vi har främst en rådgivande
funktion. Vi kan informera om att
det är bra att åka kollektivt men sedan är det upp till var och en att välja vilket färdsätt som fungerar bäst,
säger Maria Cassel.
Maria
ska ombyggnationen av Ekerövägen lösa
problemet med trafikköerna. Och
kommunen vill utveckla effektiva pendlingsparkeringar för att få
kommuninvånarna att lämna bilen
nära Ekerö Centrum och ta bussen
in till stan. Men ett annat problem
blir att övertyga invånarna att lämna
bilen när vägarna fungerar bättre
och trafiken flyter på.
– Det som kan gå fel är att människor väljer bort bussen om det
blir enklare att ta sig fram med bil.
Vi måste bli bättre på att kunna för-
Enligt
kommunen
på Naturskyddsföreningen tycker att det är bra att kommunen säger sig ha visioner att arbeta med hållbar utveckling men
anser inte att Ekerö är en genuin
Ekokommun.
– För att kalla sig Ekokommun
krävs det mer tycker jag. Det krävs
en miljövårdsplanering som är lite
vidlyftigare i kommunen, säger Bo
Nylén.
Jag är 21 år, sitter i min säng och dricker en kopp te.
Utanför faller snön mycket stilla. Jag tittar på havsavsnittet av
Planet Earth och inser att alla vackra växter och djur en dag
kanske kommer att försvinna. Kanske inom en snar framtid.
”Allt är människans fel” ekar fortfarande i mitt bakhuvud. Jag
är ännu bekymrad. Men nu vet jag att jag kan göra lite för att
förändra det stora.
Linnéa Jimenez
Växthusgasutsläpp på Ekerö år 2011
Bo Nylén
Källa: RUS, Nationella emissionsdatabasen
AV linn warfvinge
6
E N YTT V e c k a 4 2 0 1 4
Nyheter
Kortfattat
Enkät
Vilket gymnasieprogram vill du
söka till och vilken
skola vill du gå på?
Dags att välja
gymnasieprogram
Så här kan du fundera kring ditt gymnasieval
Philip Lindell, 15 år
– Jag ska plugga Natur. Det är en bra linje för mig som är
bra på matte. Sen kommer jag troligtvis att plugga vidare
och då vill jag kunna välja fritt. Skolor med studiemotiverande elever och bra lärare lockar mig. Därför väljer jag
mellan Norra Real, Kungsholmen eller Blackeberg.
Statsvetare, frisör eller
elektriker? Nu är det dags
för årets nior att söka till
gymnasiet. Men med Sveriges största gymnasieutbud
kan valet kännas klurigt.
– Det är svårt. Men
blicka inåt och se dina
styrkor och förutsättningar
så blir det bra, säger Tina
Jacobsson, studie- och
yrkesvägledare på Tappströmsskolan.
över tusen utbildningar i Stockholmsregionen. Eleverna på Ekerö kan, så länge betygen
räcker, välja fritt bland dessa.
– Det är inte lätt att ta stora beslut. Men att fatta beslut är något man behöver träna sig på. Och
det är ju underbart att det finns så
många olika möjligheter för eleverna, säger Tina Jacobsson.
Det
Rut Ekroth,15 år
– Jag är intresserad av psykologi och människors beteende. Så för mig var det var inte svårt att välja. Det blir
Samhälle med inriktning på Beteendevetenskap på Bernadottegymnasiet. Där har de speciella fältveckor med fokus
på friluftsliv och överlevnad. Jag gillar naturen.
finns
Tina Jacobsson.
Foto: Nadia Hagberg
Det finns 18 nationella program.
Av dem är 8 yrkesprogram och 12
högskoleförberedande.
– Yrkesprogrammen är bra för
den som vill kunna börja jobba direkt efter gymnasiet. Men för den
som har ett drömjobb med särskilda krav är högskoleförberedande att
föredra. Den största skillnaden är
att den som läser yrkesprogram har
praktik.
Enligt Tina Jacobsson är det viktigaste att gå ut gymnasiet med fullständiga betyg.
– Var noga med att ta reda på vilka kurser som finns och krav som
ställs på dig som studerar dem.
För de som är stressade kan det vara
skönt att veta om att många byter
jobb. Tiderna har förändrats och vi
kommer inte att ha ett yrke hela livet.
Tina tipsar om att läsa om de olika utbildningarna, att besöka flera
skolor och att lyssna på magkänslan.
– Den som inte chansar får aldrig reda på hur långt den kan gå. Jag
förstår om det kan kännas skönt att
välja ett “säkert kort”. Men hur bra
blir man om man inte gillar det man
gör?
Nadia Hagberg
Anton Karlsson, 15 år
– Jag vill nog inte plugga vidare efter gymnasiet. Jag vet
redan vad jag vill bli. Därför tänker jag gå yrkesprogrammet
El och energi. Pappa är elektriker och det verkar kul. Jag
kommer att gå på gymnasiet i Solna.
Filippa Bengtsson, 15 år
– Jag vill gå Ekonomi. Främst för att jag gillar matematik
men också för att det verkar ganska lätt. Men jag ändrar mig
dag till dag. Beteendevetenskap låter också spännande.
Jag vill gå på ett gymnasium som ligger nära Ekerö. Så
Bromma eller Blackeberg.
Möss. På Ekebyhovs förskola har man behövt sanera och placera ut musfällor i lokalerna. Foto: Klara Askerup
Gnagande problem
på Ekebyhovs förskola
Ekebyhovs förskola har problem med möss i lokalerna.
Miljönämnden kräver nu att mössen ska vara borta senast
sista januari. Men förskolan riskerar inga påföljder om
man inte kan göra sig av med skadedjuren i tid.
– Misslyckas man händer det inte mer än att vi behöver
fatta ett nytt beslut kring vad som behöver göras, säger
Kaspar Fritz, miljö- och hälsoskyddschef i Ekerö Kommun.
de möss som redan befinner sig i lokalerna.
Niklas Brånn förklarar att inga
nya möss fångats de senaste veckorna och att det tyder på att de troligtvis flyttat ut.
Fritz behöver
elever och personal på Ekebyhovs
förskola inte oroa sig just nu.
– En åtgärd vi skulle kunna ta till
är att begära ett vite på ett antal tusen. Men vi har ingen anledning att
tro att Ekebyhovs förskola inte vill
lösa problemet. Därför är inga påtryckningsåtgärder aktuella i nuläget, säger Kaspar Fritz.
Miljönämnden kommer att genomföra uppföljningskontroller de två
kommande veckorna. Om det inte
hittar några nya tecken på att mös�sen finns kvar kommer ärendet att
avslutas. Klara Askerup
Enligt Kaspar
i höstas personalen först
upptäckte musspillning i torrförrådet samt i ett städförråd. Sedan november har miljönämnden påträffat
spillning vid fem av sex inspektionstillfällen.
– Detta har inneburit ett visst
obehag och en frustration hos personalen då det inte gått tillräckligt
snabbt. Själva köksutrymmet har
dock inte drabbats så matserveringen har varit igång och det har aldrig
varit tal om att stänga skolan, säger
förskolechef Niklas Brånn.
Ekebyhovs Förskola har lämnat
Det var
Fredrik Gislander, 15 år
– Jag vill gå det estetiska programmet med inriktning
musik. Musik är en stor del av mitt liv och det är det jag vill
hålla på med. Jag väljer skola efter känsla. Det är viktigt med
erfarna lärare och skolans storlek. Jag väljer mellan Estetiskt
gymnasium, Viktor Rydberg och Stage4you i Småland.
Text: Nadia Hagberg
Foto: Klara Askerup
in en skriftlig rapport där de beskriver hur de ska få bukt med problemet.
En saneringsfirma genomförde en större insats under julledigheten. En vindspringa, mössens
väg ner i torrförrådet, tätades och
en stor mängd musfällor placerades
ut.
– Det är viktigt att använda och
byta bete, mjukost har fungerat bäst,
säger Niklas Brånn.
Med de utlagda fällorna hoppas
Ekebyhovs förskola att bli av med
7
E N YTT V e c k a 4 2 0 1 4
Nyheter
Kultur
Recension: Guldbaggegalan 50 år
I måndags sändes Sveriges filmgala där priser till 2013 års bästa filmer delades ut
Tråkiga skämt, halvtaskiga
filmklipp och en stel publik. Det kunde inte ha blivit mycket sämre. Sveriges
stelaste gala fyllde femtio
år och firandet höll verkligen inte måttet.
Varför kan inte Sveriges
utomordentliga skådespelare bjuda lite mer på sig
själva?
Galan var som den brukar. Ett
fullsmockat Cirkus, skådespelareliten i fokus på parkett och en lite
halvtam Sissela Kyle som gör sitt yttersta för att underhålla. Skämt efter
skämt på utvalda skådisars bekostnad är det enda i arsenalen.
Även politiker fick sig en del
kängor denna kväll. Inte minst vår
kulturminister, Lena Adelsohn Liljeroth, som fick sig både en och två
från komikern Sissela Benn. Sissela
som gestaltade sin karaktär Filippa Bark under utdelningen av bäs-
ta manliga huvudroll tillsammans
med ovannämnda Lena.
Filippa Bark var också en av de
två bättre inslagen under kvällen.
Hon levererade en sketch som kommer att skrattas åt i generationer, .
Precis som Robert Gustavssons imitation av Tony Rickardsson under
Idrottsgalan.
På tal om Gustavsson så tog, inte
helt oväntat, han och Felix Herngrens film Hundraåringen som klev
ut ur fönstret och försvann, hem
biopublikens pris.
Årets vinnare, med flest priser,
blev Monica Z. Filmen tog hem fyra
priser. Nykomlingen Edda Magnason knep priset för bästa skådespelerska. Med kvällens snyggaste
klänning mottog hon priset på bred
skånska, en total kontrast till den
svala Monica Zetterlunds röst man
har blivit van att höra.
Anna Odells film, Återträffen,
kom på delad andraplats och fick
två priser. Men filmen kammade
dock hem det tyngsta, priset för
bästa film. De andra på samma placering var Lukas Moodyssons Vi är
bäst! och Måns Mårlind och Björn
Stiens Känn ingen sorg.
Den andra av kvällens två ljuspunkter var ändå när allas vår Jonas
Gardell smällde av huvudnumret
i hans show Mitt enda liv. Med en
ensemble på omkring 20 personer
bjöd han på dans, sång och transor.
Det var glitter, det var livsglädje, det
var Jonas Gardell.
rent utsagt medelmåttlig fest så måste jag säga att jag älskar svenska skådespelare. Jag tycker
att de är charmiga även när de är
stela. Jag säger som Anna Odell
gjorde i sitt tacktal ”Leve konsten”.
Vinnare På 2014 Guldbaggegalan
Bästa film - Återträffen
Bästa manliga huvudroll - Mikael Persbrandt (Mig äger ingen)
Bästa kvinnliga huvudroll - Edda
Magnason ’(Monica Z)
Bästa orginalmusik - Matti Bye
(Faro)
Bästa mask/smink - Lisa Mustafa (Vi är bäst!)
Bästa manliga biroll - Sverrir
Gudnason (Monica Z)
Bästa scenorgrafi - Paola Holmér och Linda Janson (Vi är
bäst!)Särskilda insatser - Owe
Svensson (Ljudtekniker)
Bästa kvinnliga biroll - Anna
Bjelkerud (Hotell)
Bästa dokumentärfilm - Belleville Baby
Bästa regi - Per Fly (Monica Z)
Bästa utländska film - Blå är
den varmaste färgen
Trots en
Årets ris: Lena Adelsohn Liljeroths
slits.
Årets ros: Filippa Bark
Elin Ek
Bästa manus - Anna Odell (Återträffen)
Bästa foto - Petrus Sjövik (Ömheten)
Bästa kostym - Kicki Ilander
(Monica Z)
Hedersguldbagge - Kalle Boman
Gullspira - Lukas Moddysson
Biopublikens pris - Hundraåringen som klev ut genom fönstret
och försvann
Filmfestival för unga
Positiv respons efter den första filmfestivalen för högstadieskolorna på Ekerö
Identitet, självbild
och sexualitet. Det
var några av de teman som behandlades under den första filmfestivalen
och som anordnades för Ekerös högstadieelever.
– Syftet med filmerna var att jobba med elevernas
värdegrunder, säger Susanna Hellberg som vanligtvis
är projektledare på
Kulturskolan.
visades handlar
om ungdomar i svåra situationer,
unga som står inför olika val och
unga människor som är annorlunda.
– Åldern som eleverna är i nu
är på många olika sätt jobbig. Inte
minst eftersom de står inför val för
framtiden. Genom filmerna får de
se att de inte är ensamma och att
det är fler som går igenom och känner exakt samma sak, säger Susanna
Hellberg.
Det är första året som Ekerö kommun satsar på en filmfestival för alla
skolors åttor och nior.
Det var ungefär 400 elever från
Ekerös fyra högstadieskolor som såg
de sju olika filmvisningarna. Festivalen pågick under tre dagar i Eskinesalen med start den 15:e januari.
Alla dagarna hade ett seminarium,
kopplat till ett speciellt tema.
diskutera kring
filmerna, bland annat tillsammans
med manusförfattarna, som kom dit
för att förklara hur de tänkte när de
gjorde filmerna.
– Eleverna har verkligen varit positiva till filmerna som visats. Det
har väckts skratt och människor har
berörts, säger Susanna Hellberg.
Det är meningen att eleverna ska
kunna fortsätta med ett analysarbete kring filmerna.
Eleverna fick
Filmerna som
Filmfestival.
I förra veckan visades sju filmer under tre dagar för årskurs åtta och nio på Ekerös högstadieskolor.
Foto: Ludvig Rantanen
Susanna Hellberg.
Foto: Ludvig Rantanen
även fått ett pedagogiskt material kring filmerna så
att eleverna ska kunna arbeta vidare
med de nya tankebanor som filmerna har väckt. Hellberg tycker att det
är viktigt att kunna känna igen sig i
Skolorna har
filmerna och bli mer kritiska till vad
de tittar på i vanliga fall.
Ett exempel som hon pekar på är
Khazar Fatemis dokumentär; “Där
mitt hjärta slår”. I korthet handlar
filmen om Fatemis flykt från Afgahnistan. Efter 20 år återvänder hon
för att söka upp hennes barndomskvarter och möta människor som
lever kvar. Landet hon lämnade är
inte som det en gång var.
Susanna Hellberg menar att det
är viktigt att eleverna får se hur det
ser ut runt om i världen.
Festivalen är något de vill hålla kvar vid. Målet är att alla Ekerös
elever ska få chansen att gå på filmfestival. I år var första gången som
det arrangerades.
– Det här är något som vi vill fortsätta med, säger Susanna Hellberg.
Klara Björk
Filmerna som visades
1. I rymden finns inga känslor
2. Kaddish för en vän
3. Där mitt hjärta slår
4. You and me forever
5. Första gången
6. Var du där då?
7. Håll om mig
Extra visning: Hunger games
catching fire
8
E N YTT V e c k a 4 2 0 1 4
Kultur
Nyheter
Recensioner
Foto: Fox
Film: Tjatig och lite gjord
Walter Mitty (Ben Stiller) är en tafatt
man som flyr verklighetens tristsess
genom dagdrömmar i The secret life of
Walter Mitty. Walter arbetar som negativansvarig på magasinet LIFE. Tidningen ska digitaliseras och till det sista
numret ska ett fotografi av konstnären
Sean O’Connell (Sean Penn) pryda omslaget. Walter hittar
inte negativet och sökandet tar honom till Grönland.
Ett äventyr långt från hans vardag. Här har filmen riktig
potential. Fotot är vackert och musiken en härlig blandning
av feel-good, romcom och vemod. De action- och dråplighetsfyllda drömscenerna känns barnsliga och sänker något
som annars kunnat bli riktigt bra. Upplägget känns igen från
Stillers tidigare filmer och drömklippen stör mer än de ger.
En film till en trött söndagkväll. Lisa gustafsson
Penseldragen
Bland penslar, gitarrer och tavlor hittas konstnären Björn
Efter att ha ägnat sin uppväxt åt musiken
prövade Björn Bernström vingarna och gav
sig av till Stockholm för att bli bankman. Nu
bor han i Hilleshög och är en av Sveriges
mest framstående akvarellister.
– Jag ser bara färger och dimma när jag
kör omkring, det kan jag aldrig sluta måla,
säger Björn Bernström.
på väg ut mot Hilleshög
står solen högt på den klarblå vinterhimlen. Jag tänker att det är ett
drömljus för en akvarellmålare.
Gps:en visar på tre hundra meter
kvar. Efter nästa kurva dyker det
vita huset med den tillhörande röda
timmerstugan upp, den röda stugan
som Björn använder till ateljé. Mitt
på det snötäckta fältet, någonstans i
Hilleshög.
Björn står i dörröppningen till
ateljén och visar upp ett ljust rum
prytt av tavlor. Den röda timmerstugan lever upp till alla de förväntningar jag har på hur en konstnärs
tillvaro ska se ut. Utöver drivorna
av akvarellpapper och mängder av
penslar fylls rummet av trumset, gitarrer och notställ.
– Jag kan ju inte måla hela tiden,
ibland tar jag en paus för att spela
lite, säger Björn.
I bilen
Foto: Fox
Film: Fantastisk biosuccé
För femte gången väljer regissören
Martin Scorsese att sammarbeta med
Leonardo Di Caprio. En lyckad kombination som fortsätter även i denna
tre timmar långa verklighetsskildring.
Baserad på Jordan Belforts bok med
samma namn, har filmen fått fem Oscarsnomineringar.
Scorsese skildrar girighet, droger och nakna kvinnor. Di
Caprio är helt lysande i rollen som Belfort, en ung man som
får lära sig spelets regler på Wall Street i New York. Redan
vid 26 års ålder hade han byggt upp en stor mäklarfirman
Stratton Oakmont och lurat folk på miljontals dollar. En
film som tar bioåskådaren till en annan värld och är samtidigt fylld av skratt och överraskande vändningar. I övriga
roller ser vi bland annat Jonah Hill och den förtjusande
Margot Robbie. LuDvig Rantanen
Foto: Johan Rheborg
Fotoutställning: Alla är
fotografer – Rheborg också
Komikern, skådespelaren och manusförfattaren Johan Rheborg har
under många år fotograferat på
hobbynivå. Men för sju år sedan
bestämde han sig för att verkligen
lära sig fota. Sedan dess har Johan
plåtat sina skådespelarkollegor.
Oftast bakom kulisserna. Men vi har främst sett honom i
SVT-serien “Alla är fotografer” där han och Henrik Schyffert
lär av proffs. Från den 17 januari till den 9 mars visar han
sina backstage-bilder på Fotografiska Museet.
Johans bilderna fångar ögonblick. Någon läser högt ur
manus, byter om eller slänger en sista blick i spegeln.
Bilderna är inte på något sätt unika. Fotografier på kändisar
har jag sett förr. Men visst är det något speciellt med att få
följa med bakom scen.
nadia Hagberg
Foto: Stockholms filmfestival
Film: Snyfthistoria med
brittisk fingertoppskänsla
60-åriga Philomena har länge
burit på en stor sorg. En tonårsgraviditet på katolska Irland ledde
till en ofrivillig klostervistelse och
att hennes son dramatiskt
bortadopterades till USA.
Tillsammans med en lätt cynisk
och trött journalist börjar hon nysta i sin traumatiska
historia. De två beger sig ut på en känslosam och envis resa
för att gräva upp sanningen om vart sonen tog vägen.
Filmen är baserad på den verkliga skandalen kring de
kloster, så kallade Magdalenatvätterier, ditt ”fallna kvinnor”
tvingades för att arbeta under slavliknande förhållanden.
Judi Dench och Steve Coogan gör båda smakfulla och
övertygande rollprestationer som det omaka radarparet. I
något som lätt kunnat haverera i en måbra-klyscha blandas
värme, sorg och humor elegant i sann brittisk anda.
”Philomena” är en gripande film om förlåtelse, tro och
avslut.
Klara Akerup
Björn försöker
posera framför systemkameran som
plötsligt befinner sig några decimeter från hans ansikte berättar han
om sitt band, Captain Mary. Han
lägger ner penseln som han nyss
viftat runt med och plockar upp gitarren. Stämmer om den lite och rör
sen fingrarna snabbt över strängarna samtidigt som han fortsätter att
berätta om bandet.
– Vi har hållit på och övat i två år
utan en enda spelning. Vi träffas ungefär en gång i månaden och nu har
vi 12 till 15 egna låtar som vi tycker
är bra.
Björn petar runt lite i en hög av
akvarellpapper och försöker förklara vad som utmärker hans konst.
Han kommer fram till att han är en
landskapsmålare. Tavlorna består
ofta av ett landskap med endast ett
objekt i. Ett hus, en cykel eller en
gammal bil.
– Jag ser ingen som helst vits med
att helt måla av någonting exakt
som det ser ut. Det viktiga är inte att
jag får med alla detaljer. Det viktiga
är att jag fångar en stämning.
Det är ovanligt att hitta en person
eller ett ansikte i Björns konst. Han
pekar på en tavla med en ödslig väg
och förklarar att om han slänger in
en gubbe som cyklar där är det han
som stjäl all uppmärksamhet.
– All fokus kommer ligga på
gubben och då tänker man inte så
mycket på resten av bilden.
Han fortsätter att prata konstspråk och vandrar runt i rummet.
Han pekar på tavlorna på väggarna
för visa att han använde sig av något
som kallas blomningar.
”Folk kommer överallt ifrån för mina
kurser. Norge, Finland, Danmark, några har till och med
flugit upp från Tyskland och Italien”
Samtidigt som
Det handlar om att när färgen
nästan har torkat har han på lite vatten till för att det ska bli flödigt och
vackert i bilderna. Blomningar kan
bäst beskrivas med sitt andra namn,
nämligen rymdfenomenet ”nebulosor”.
– Det är ganska många som använder sig av tekniken nu men jag
vill säga att jag var ganska tidig. Det
handlar mycket om att lära sig ha
rätt tajming.
Björn kom inte igång med målningen förrän vid 20 års ålder. Innan dess var det musiken som gällde.
Och det kanske inte är så konstigt
när man är uppväxt i Hultsfred och
var del av musiklivet under 80-talet.
Bland annat var han med och startade upp föreningen Rockparty som
stod bakom bland annat Hultsfredsfestivalen fram till 2010.
– Jag och mitt band spelade på
Akvarell. Ett av Björn Bernströms verk.
Mångsysslare. Björn Berström brukar
Rockpartys första spelning någonsin, bandet Zwän Ruth på första
spelning kan man läsa i historielitteraturen, skrattar Björn.
Men Björn flyttade ifrån musiken och upp till Stockholm där han
började arbeta på bank. Han berättar att han hamnade snett men ändå
blev kvar i branschen i ungefär 10
år.
– Det var helt otroligt att jag jobbade på bank. Jag mådde bara dåligt
och var helt fel ute så jag slutade.
När han insåg att det var dags
för något annat gick flyttlasset till
Öland. Originalplanen var att han
ville förbereda sig inför senare studier till bildlärare. Björn beskriver
själv sin utbildning på Öland som
lyckad och berättar om de sena nätterna där han bland annat sysslade
med skulptering och foto. Efter att
ha insett att läraryrket bestod till
9
E N YTT V e c k a 4 2 0 1 4
Nyheter
Kultur
som färgat Björns liv
n Bernström. I ett hus i Hilleshög bor landskapsälskaren som har många strängar på sin lyra.
spela gitarr för att koppla av från sitt målande.
stora delar av pedagogik och läroplaner tänkte han om och blev kvar
på Öland.
Först jobbade han lite för en tidning. Men när en kompis ringde
och erbjöd honom ett jobb i Stockholm flyttade Björn och flickvännen tillbaka. Björn blev dock inte
kvar länge på arbetet, utan hamnade snart i reklamfilmsbranschen.
En bransch som han blivit kvar i
och under de senaste 10 åren kombinerat med att vara konstnär. Han
frilansar nu som location scout och
letar miljöer till olika inspelningar
av reklamfilmer.
– Det handlar om att jag letar rätt
miljöer till regissörer och fotografer.
bredvid kaminen som
nu börjar svalna lite och ateljén har
blivit någon grad kallare under den
stunden vi pratat. Björn fortsätter
att berätta att under de senaste åren
Jag sitter
Foto: Alfred Wreeby
har mer och mer tid gått åt till målandet. Inte minst till alla de kurser
som han håller i.
– Folk kommer överallt ifrån för
mina kurser. Norge, Finland, Danmark, några har till och med flugit
upp från Tyskland och Italien ut hit
till mig i Hilleshög.
som Björn håller
i Hilleshögs gamla skola har han
oftast någonstans mellan 5–10 deltagare vid varje tillfälle. Vid dessa
tillfällen är det olika nivåer på kursdeltagarna. Björn håller oftast i inspirationskurser, det vill säga kurser
där han går igenom olika tekniker.
Han har försökt med nybörjarkurser, men dit har det varit svårt att få
folk att anmäla sig.
– Jag sitter ju inte i några TV-soffor och är känd bland vanligt folk.
Men i akvarellvärlden, där är jag
känd.
På kurserna
Björn gissar att det är fler kvinnor
än män som målar akvarell. I alla
fall på hans kurser där han uppskattar att det kan vara runt 85 procent
kvinnor.
– Det kan gå fem kurser utan att
jag har en enda man här.
Björn berättar om andra svenska akvarellister, som Lars Lerin och
Lars Eje Larsson. Trots den stora
kvinnodominansen på kurserna är
många av våra kända konstnärer
manliga, Björn förklarar det såhär.
– Det finns många duktiga kvinnliga konstnärer som ställer ut men
vi män tar nog för oss mer. Vi vågar marknadsföra oss och påstå att
vi är duktiga.
Under den gångna hösten har
Björn haft fullt upp, blandat med
kurser har han haft utställningar
runt om i landet. Ungefär var tredje helg går åt till att antingen hänga
upp konst i utställningshallar eller
åka och hämta hem den konst som
inte blev såld. En tavla på en utställning kan han sälja för allt mellan
1500 och 15 000 kronor.
Björn vill göra mer i
framtiden är att resa i kombination
med sitt målande. Tidigare har han
varit iväg och målat i Australien.
Och senare nu i vår ska han iväg till
Toscana och hålla i en kurs.
– Som det är nu måste jag ju frilansa litegrann för att kunna betala
de värsta elräkningarna. Jag skulle
vilja att målandet gick så pass bra att
jag kunde åka och hålla mer kurser
utomlands.
En av alla de utställningar som
Björn hade i höstas var i november
månad. Han ställde ut i Konsthallen
Stallet som ligger i Mariestad.
– Jag gillar Björns konst för han
avtecknar verkligheten. En slags diffus verklighet som finns i varje bild.
Något som
Det känns ofta som att bilderna bara
nästan är färdiga, lite är lämnat kvar
till betraktarens öga säger Lars Törnell ordförande i Mariestads konstförening.
Ett annat erkännande på att hans
konst väcker uppmärksamhet är att
regeringskansliet köpte hans tavlor
efter en utställning. Björn är osäker
på om det var kulturminister Lena
Adelsohn Liljeroth som låg bakom
köpet men är glad oavsett.
– Det är skitkul att de verkar gilla
min konst. Sen vad man tycker om
deras kulturpolitik spelar ingen roll,
skrattar Björn.
Alfred Wreeby
fakta om Björn
Ålder: 48
Bott på Färingsö: Sen 2001
Favoritmotiv: Landskap i
olika ljussättningar.
Kurser: Håller han i Hilleshögs gamla skola.
10
E N YTT V e c k a 4 2 0 1 4
SPORT
Nyheter
Ungdomspelaren
Ekerös tennistjej Mirjam Björklund berättat om karriären,
Förlust.
Axel Åström försöker förgäves.
Foto: Hugo Wennström
Andra raka
förlusten
för Mälarö
Trots spelövertag och flest skott på mål ville
det sig inte för Mälarö HF hemma mot Mälarhöjden/ Bredäng, MB. Det slutade med
förlust 3-0.
– Det känns surt, säger Mälarös lagkapten
Adrian Kastel-Dahl.
två lag med olika formkurvor som drabbades samman. Hemmalaget Mälarö HF kom från en snöplig 3-2 förlust mot Rimbo medan
gästande MB hade två raka segrar i ryggen.
Förstaperioden var spelmässigt jämn där båda lagen bytte chanser med
varandra. Hemmalaget hade ett lite större puckinnehav men kom inte riktigt fram till några klara målchanser. Det blev mest reslutatlösa skott utifrån.
Efter 14.24 av den första perioden släppte Mälarö in kvällens första mål.
Det var MBs Max Lindqvist som satte pucken otagbart för Staffan Östlund i hemmamålet.
– De var framme och högg på allt. Och vi var tyvärr inte med på
banan idag, säger Adrian Kastel-Dahl besviket.
Hon är en av Sveriges mest lovande
juniorspelare. I år
ska Mirjam Björklund från Ekerö ta
ännu ett steg närmare världstoppen.
– Jag vill bli bäst,
säger Mirjam.
Mirjam började spela tennis redan vid tre års ålder och är
idag Sveriges nionde bästa tjej på
juniorsidan. Denna 15 år gamla
tennistalang från Ekerö är verkligen målmedveten och driven att
bli bättre. Vid varje fråga Mirjam
får om sina styrkor och svagheter
på tennisplan svarar hon med en
imponerande självinsikt och ambition. Hon vet vad som krävs och
hon är beredd att lägga ner den tid
som behövs.
– Jag tränar sex dagar i veckan,
fem timmar om dagen varav två
tennispass och ett fyspass, säger
Mirjam Björklund
Det var
Andra perioden fortsatte i samma stil som den första slutade. Där
hemmalaget hade ett större puckinehav än motståndarna.
Men efter en vunnen tekning och god rörelse i offensiv zon rörde man
om ordentligt bland hemmaförsvararna. Det hela slutade med att Tom
Noremo fick kvällens andra assist poäng när han var med och spelade fram pucken till Carl Åman. Som med ett oväntat skott från kanten
hittar in i krysset bakom Östlund. I slutet av andra perioden åkte
Mälarös Zachary Joy på ett matchstraff. Han kom sent in i en duell och
träffade motståndaren med en knätackling.
– Jag tycker det är olyckligt, motståndaren blir knuffad i momentet
innan och hamnar i obalans när tacklingen kommer. Jag tycker absolut
inte det är matchstraff, säger Adrian.
När dryga sju minuter återstod av matchen fick MB in kvällens sista mål och fastställde resultatet 0–3. I matchens slutskede fick MB en
spelare utvisad. Mälarö gör då en sista ansträngning och tar time out.
Samtidigt plockade man ut målvakten i ett sista desperat försök att få
in pucken men gästerna kunde hålla undan och hemmalaget förlorade
med 3–0.
–Vi måste vara mer noggranna i avsluten och trycka dit puckarna när
lägena kommer. Idag saknar vi ju inte lägen men det lilla sista saknas avslutar Adrian innan han beger sig in i duschen.
Hugo wennström
Siffror från matchen:
Mål: 0–3 (0–1,0-1,0–1)
Skott: 34–30 (14–14, 8–9, 12–7)
Utv hemmalag: Mälarö HF 4x2 20+5
Utv bortalag: Mälarhöjden/Bredäng 8x2
Publik: 45
Målgörare 0–1: Max Lindqvist
Målgörare 0–2: Carl Åman
Målgörare 0–3: Albin Wessleus
Men 2014 kunde ha börjat bättre
för Mirjam Björklund. En bristning
i baksida lår har gjort att Mirjam
tvingats vila från inledande turneringar och att hon tränat på en
lågintensiv nivå. Ändå så är vårschemat i princip spikat och många
tävlingar som väntar.
– Jag har planerat in runt 20 tävlingar under vårsäsongen. Jag ska
bland annat till Bulgarien, Turkiet
och Danmark på turneringar, säger
Mirjam.
de flesta moderna tennisspelarna idag är Mirjam en
aggressiv spelare som vill döda
Som
duellerna tidigt, men samtidigt
skapa en variation i spelet. Allt för
att inte bli för genomskinlig och
lättläst i sitt spel. När jag frågar
henne vad hon behöver förbättra
svarar hon snabbt.
– Det finns mycket saker att
förbättra. Men framför allt mina
returer.
som tävlar för Stockholms allmänna lawn tennisklubb,
var förra året med och vann svenska
juniorcupen i klassen, tjejer upp
till 18 år. Hon tog också brons i lag
SM för tjejer 15 år. Hon ingår dessutom i akademin Good to great
som startades av gamla tennisprofilerna Magnus Norman, Nicklas
Kulti och Mikael Tillström. Good to
great har som mål att skapa de bästa
förutsättningarna för unga lovande
tennisspelare och utveckla dem till
världsspelare. Mikael Tillström tror
att Mirjam har alla förutsättningar
att ta sig till världstoppen.
– Det är tufft att ta sig till toppen
men hon har ett bra eget driv och är
bestämd. Sen behöver hon som alla
unga spelare bli säkrare i ett högre
tempo och starkare fysiskt, säger
Mikael Tillström.
Mirjam
Idag går Mirjam i niondeklass på Birkaskolan och har ett
specialutformat schema för att
hinna med att träna tennis på
dagarna. Inför gymnasiet är det
givetvis tennis som gäller.
– Antingen kommer jag plugga
distans och spela tennis på hemmaplan eller så blir de Stockholms
tennisgymnasium.
För att se Mirjam träna och spela kan du besöka Järfälla tennishall
eller Salkhallen. Kom ihåg att
lägga namnet Mirjam Björklund
på minnet inför framtiden.
lUDVIG rANTANEN
Fokus på Träningarna. Mirjam vill
Resultatbörsen
Division 4
Handboll Damer
Stockholm
1 HF Tyresöflickorna 10 10 0 0 267–147 20
2 Notlob IK
10 8 0 2 223–159 16
3 Tungelsta IF
10 7 0 3 207–172 14
4 IK Tellus
10 5 1 4 196–199 11
5 Bajen IF
10 4 1 5 170–169 9
6 Skå IK
10 4 1 5 179–188 9
7 Gurrabergs HK
10 4 0 6 200–186 8
8 BK Sol
10 3 0 7 216–219 6
9 Ösmo GIF HK
10 2 0 8 112–250 4
10 Handens SK
10 1 1 8 138–219 3
Division 2 innebandy HERRAR
STOCKHOLM
Division 2 Fort.
Hockey Herrar
region öst
1 Rimbo IF
10 10 0 0 50–18 30
1 Tumba Goif
15 12 1 2 131–79 37
2 Råsunda IS
15 9 3 3 115–82 30
2 MB Hockey
3 Bele Barkaby IF
14 8 2 4 108–80 26
3 Eskilstuna LInden Hockey 11 4 2 5 39–38 15
4 Ekerö IK
15 8 2 5 134–114 26
10 6 1 3 37–29 19
4 Göta Traneberg IK
9 5 0 4 24–25 15
5 Grimsta AIK
15 8 1 6 101–75 25
5 Mälarö HF
7 4 0 3 16–11 12
6 Ingarö IF
13 7 2 4 109–90 23
6 Lidingö Vikings HC
11 3 2 6 30–41 12
7 Tyresö IBK
14 5 5 4 97–85 20
7 Sudrets HC
10 2 2 6 25–35 9
8 Högalida IF
14 5 1 8 83–84 16
8 Järfälla HC
12 1 3 8 26–50 8
9 Hamarbyhöjden IBK 14 4 4 6 100–105 16
10 Vallentuna IBK
15 1 1 13 59–163 4
11 Vendelsö IK
14 1 0 13 55–135 3
11
E N YTT V e c k a 4 2 0 1 4
Nyheter
SPORT
som har fötterna på banan
skola och kommande tunering ute i världen. Med stöd från tennisprofilerna ska hon bli bäst.
Smashande
fakta om Mirjam
Namn: Mirjam Björklund
Ålder: 15 år
Bor: Älvnäs, Ekerö
Skola: Birkaskolan
Förebilder: David Ferrer och
Agnieszka Radwanska
Spelar: Högerhänt, dubbelfattad backhand
Favoritunderlag: Alla
International Tennis Federation, ITF, (Världsranking för juniorer): 762
Äter helst efter träningen: En
bar och proteindryck
Favoritsport utöver tennis:
Gymnastik och golf
komma ännu högre upp på ITF:s rankinglista till nästa sässong. För att lyckas med det tränar hon fem timmar om dagen.
foto: Peder Hedeby
Spelarflykt i Skå IK
Tomas Färhammar om damhandbollen på Ekerö
Det är svårt för de små föreningar att hålla kvar de
bästa spelarna när de kommer upp i åldern. Det är
något Skås handbollssektion märker av.
– Klart att vi vill att fler
ska stanna kvar här men
jag förstår tjejerna som
vill elitsatsa och att de då
måste flytta, säger Tomas
Färhammar tränare för Skå
IKs damer.
damlag spelar i Stockholmsfyran där laget ligger i mitten
av tabellen. Laget består av 11 tjejer
som tränar tillsammans en gång i
Skå IK:s
Coachning. Tomas Färhammar önskar en ny hall.
foto: Per LönnBorg
veckan. Tomas som är mer känd
som Tojje är tränare för laget och
har följt flera av spelarna sedan de
var små.
– Vi är ett ungt lag där den äldsta spelaren är född 89. Vi spelar för
att ha kul och för att hålla igång
ett damlag här i Skå. Det finns inte
möjligheterna för några större satsningar i nuläget, säger Tomas.
Just nu märker Tomas av ett uppsving inom handbollen. Den nya
handbollsstyrelsen som har tillsats i
Skå, har ambitioner. De vill utbilda
tränare och ledare för att få in mer
kompetens. På så sätt hoppas de att
intresset för handboll ska växa.
Det finns enligt den nya
styrelsen fortfarande saker att förbättra för att få en fungerande
organisation
som
ska
föra
handbollen framåt, som en egen
handbollshall till exempel.
tränar just nu i en hall där vi
inte får ha klister på bollarna, det är
som att träna innebandy utan sarg.
Och att få en hall där vi kan samla
alla lagen på ett och samma ställe.
Där barn och deras föräldrar kan
mötas och synas skulle vara bra.
Lite som hockeyn med ishallen
där föräldrarna möts i fiket,
avslutar Tomas.
– Vi
Hugo wennström
12
ENYTT Vecka 4 2014
SPORT
Nyheter
KRÖNIKA
Se upp i backen,
fyra hål i nacken
Jag har alltid varit en olycksfågel. Jag har haft hjärnskakningar och blåmärken i mängder. Jag är hon som har tankarna någon annanstans och går rakt in i en lyktstolpe, jag är
hon som halkar på idrottslektionen och bryter benet. Olyckorna har inträffat till största del i sportens värld, vilket är orsaken till att jag idag avstår från all sport utom löpning. Inte
minst inom skidåkning har olyckan varit framme. när jag var fyra år gammal. Vi var i Idre och
jag skulle för första gången ställa mig på ett par skidor. Efter
mycket slitande och dragande hade vi till slut hittat ett par
pjäxor som passade. Skidorna var på och det var dags att börja åka. Det hann nog bara gå ett par minuter innan jag, under
ett oövervakat ögonblick, gled under avspärrningen till ett
vattenledningsarbete, och ner i ett stort hål. Pappa kallade
skrattande på hjälp. Jag greppade chockat tag i repet man
slängde ner och blev uppdragen. Inga mer skidor den veckan. Det började
Sex år senare vågade jag ställa mig på ett par skidor
igen. Denna gång i Flottsbrobacken med skolan. Och det gick
bra. Ett tag. Sen kom åket då det gick lite för bra. Det gick
för fort tyckte jag. Så smart som man var fick jag tanken
att om jag lägger mig ner i backen, likt hur man välter med
pulkan för att stanna, så borde jag kunna börja om och då
åka långsammare. Så jag slänger mig åt sidan och i rörelsen
trycker jag handtaget till ena staven rakt upp i vänster öga. Jag vaknar upp i backen en stund senare och vänster öga är
helt igenstängt. Det är blod i snön och jag känner mig yr. Väl
i värmestugan konstaterar man att jag fått en ordentlig blåtira men att det bara är svullnad som blockerar synen. Blodet kom från där huden under ögat sprack och jag liknar nu
mer Ringaren i Notre Dame än den lilla 10 åringen som jag
är. Mamma får komma och hämta. Kampsport.
Nästa år till hösten har Matthias Johnson varit tränare för Ekerö Budo i 25 år.
FOTO: Athena Afshari
”Budoklubben är en
viktig del av mitt liv”
Nu firar Ekerö Budo 25 år och ordföranden
Matthias Johnson har varit med sedan starten
Rolig, respektfull och
varm. Så beskriver Ekerös
Judoguru, Matthias Johnson, Budo – det japanska samlingsnamnet för
kampsporter. Han har varit med sedan starten på
Ekerö och är idag stolt
över att kunna fira jubileum.
– Det känns jättespännande att fira 25 år, säger
Matthias, tränare och ordföranden för Ekerö Budo.
2010 var det dags igen. Jag åkte på skidläger till Lofsdalen. Efter halva veckan så skulle vi tolka efter en bandvagn.
Tänk dig att du och dina vänner håller i två långa rep efter en
bandvagn samtidigt som den åker upp på ett berg. Upp gick
det bra. Men sen skulle vi åka ner. Jag åkte en bit på egenhand men sen tog jag tag i repet. Efter en stund kom en ganska brant bit. När det blir brant är
det lätt att repet slakar och det blir väldigt lätt att glida över
det med en skida. Så repet åker och lägger sig mellan mina
ben, snor sig runt mitt högra knä och jag faller. Ingen ser
fastän jag skriker. Jag släpas cirka 300 meter i knät, vilket leder till att alla ledband, menisker och korsbandet dras ut till
bristningsgränsen. Men det visste jag ju såklart inte då. Utan när bandvagnen stannar så ställer jag mig upp på skidorna igen och fortsätter tolka. Grinandes och med ont hänger jag efter i sisådär tio minuter. Sen faller jag igen. Tårarna hade skymt min
syn och repet hade återigen snott sig runt mitt högra knä.
Då gav jag upp. Jag blev buren in i bandvagnen, en extremt
värdig situation för en 17 åring, och skidåkning var över för
min del. Allting började i sjuan. Matthias Johnson stod ensam på skolgården i Trelleborg. Och plötsligt
kom slaget. Han kunde inte försvara
sig och förstod inte varför han fick
en smäll, helt oprovocerat av en
kille som gick i samma skola som
honom. Efter händelsen gick Matthias hem och berättade allt för sin
mamma. Hon blev orolig och krävde genast att han skulle börja träna
Jiu-jitsu för att kunna försvara sig
själv. Men det blev inte riktigt som
de hade tänkt sig. Det var helt enkelt
inte kärlek vid första ögonkastet.
– På den tiden ville jag lära mig
allt på en gång. Jag gick i sjuan och
var otålig. Träningen blev tråkig, så
jag slutade efter en termin, säger
Matthias Johnson.
har jag lärt mig av allt det här? Kanske att skidbacken inte är något för mig. Kanske att det bara är att hoppa
upp på hästen igen. Eller kanske, mest troligt, att ibland har
man otur, somliga mer än andra. Att livet går vidare trots en
sargad kropp. What doesn’t kill you makes you stronger. Så vad
blev inte slutet för den
otåliga 13-åringen. När Matthias
flyttade till Ekerö sommaren 1989
började han leta efter en radiokanal
som spelade bra musik. Och av en
ren slump gjorde de radioprogram-
Men detta
met reklam för Ekerö Ju-Jutsu. Han
bestämde sig då för att börja träna
och tyckte att det var jätteroligt. Sedan dess har Matthias varit delaktig
i Ekerö Budo.
– Jag var lite kast-rädd från början. Därför tänkte jag att det enda
sättet att vänja sig vid att få omkull
någon var att bli hjälptränare. Och
det blev jag, säger han.
”Jag brinner för
detta och satsar
på verksamheten”
är en 48årig tvåbarnspappa som är född i
Tyskland och uppvuxen i Skåne.
Under hans uppväxt har han fått
flytta runt en hel del. Från Tyskland
till Skåne, tillbaka till Tyskland, sedan till Göteborg och sist men inte
minst till Ekerö. Han flyttade hit för
25 år sedan och bodde på Munsö i
flera år. I dag bor han och familjen
i ett mysigt familjeområde i Stenhamra. De flyttade dit för ett halvår
sedan och trivs som fisken i vattnet.
Matthias arbetar som hjälplärare
och fritidsledare på Närlundaskolan, men är för tillfället pappaledig.
Trots familjelivet och jobbet ser han
till att finna tid för det han brinner
mest för – Judo och Ekerö Budo.
– Livet med klubben är en viktig
del av mitt liv, säger Matthias Johnson.
Matthias Johnson
Från början lärde tränarna ut
Ju-Jutsu och andra verksamhetsgrenar inom Budon.
I dag lär de endast ut Judo på Ekerö
Budo och det fungerar bra. Tränarna satsar mycket på barn och ungdomar. Intresset för att tävla har legat på is i några år. Enligt Matthias
är det viktigaste för verksamheten
att alla ska träna för att det är kul.
Det är även viktigt att ungdomarna
inte blir våldsamma.
– Judo är en mjukare form av
kampsport och eftersom det finns
folk som vill vara lite ”macho” så
händer det att de föredrar hårdare
kampsporter. I Judo finns det inga
slag och sparkar, säger han.
sporten inte är så etablerad i Sverige har medlemsantalet ökat. Förra terminen var de 165
medlemmar, en tredjedel av dem
var tjejer. Enligt Matthias Johnson
är målet med Ekerö Budo att försöka uppmärksamma sporten mer,
få in mer tjejer och framförallt lära
ut respekt, ödmjukhet och att sprida
positiv energi.
– Det är fantastiskt kul att medlemsantalet har ökat. Jag brinner
för detta och satsar på verksamheten. Efter en bra träning kommer
man hem full med energi, känner
sig jättenöjd och mår bra mentalt.
Det är en härlig känsla, säger Matthias Johnson.
Även om
Den 26 april ska Ekerö Budo fira
sitt 25 års jubileum på Kaggeholms
folkhögskola. Där ska gamla medlemmar få prova på verksamhetsgrenar som fanns i klubben innan
klubbdelningen.
Athena Afshari
fakta om ekerö budo
AV elin ek
Ekerö Budo grundades 1989 av
Thompa Lund och Lennart Collán.
Från början fanns det det endast
en gren och det var Ju–Jutsu.
1993 bytte föreningen inriktining och startade bland annat Go-
shindo och thaiboxning med en
aerobics-inspirerande form av
kick och box. Och eftersom det
fanns flera kampsporter döptes
verksamheten till Ekerö Budo.
Budo är det japanska samlings-
namnet för de olika kampsporterna.
Kast innebär att du ska försöka
få omkull din motståndare mot
marken, så att hen hamnar platt
på rygg. Källa: Ekerö Budo
13
ENYTT Vecka 4 2014
Nyheter
SPORT
Square Dance och vildavästernkänslor i vintertid
I fredags träffades Ekerö Square Dance-klubb efter juluppehållet för att dansa och umgås
yta har skapats mitt på
golvet. Förmiddagens kursdeltagare
har ställt sig i två olika grupper eller
”square’s” som det egentligen kallas.
Åtta personer står i varje square. En
man står i ena hörnet och talar engelska till typiska countrystämmor.
Av accenten att döma låter det nästan som om han kommer från Texas. Mannen heter Sven Andréason
och kommer från Stockholm. Idag
är han gruppens caller. Den person
som håller takten och bestämmer
vilka turer de ska dansa.
– Make a line, girls trade, swing
and promenade her, halvsjunger
Sven Andréason.
Alla medlemmar följer hans ord.
En tom
har Träkvista Sjöscoutstuga förvandlats från en alldaglig
fritidsbyggnad med bruna golv och
vita kala väggar, till ett dansgolv i
västra Amerika.
Peter Brattlund är klubbens ordförande och tränar Square Dance tillsammans med sin fru Brenda
flera gånger i veckan. I 15 år har de
dansat i klubben och tränar de svårare nivåerna inom Square Dance.
– Det är roligt. Man håller huvudet igång och träffar många männisJust idag
SquareDance.
kor. Det är lite som schack till musik
faktiskt, säger Peter Brattlund.
i ringar, ibland två
och två, till höger och vänster och
om varandra. De vet oftast inte vilket steg som kommer härnäst. Turerna beror på vad callern säger.
Mjuka leenden och en gemytlighet finns bland dansarna. Kjolar
svänger och alla lyssnar koncentrerat på takten. När någon kommer
av sig skrattar hen lite genant men
kommer snabbt på fötter igen.
andra klubbar. I februari hålls en
uppvisning på Ekebyhovs slott. Där
ska det dansas och säljas fika för att
klubben ska få möjlighet att visa
upp sig och kanske tjäna en slant.
– Det är svårt att komma åt nya
medlemmar. Vi frågar bekanta och
så. Det är viktigt för oss att göra saker ihop i klubben så att ingen tröttnar, säger Peter Brattlund.
De dansar
”Make a line, girls
trade, swing and
promenade her”
De flesta medlemmarna i klubben är pensionärer och egentligen
är det bara nybörjarkursen som Peter Brattlund vill kalla för kurs. De
andra tillfällena är som en dansträning där medlemmarna får komma
och träna på turer de redan har lärt
sig från grund-kursen.
– Vi hade mest träning på kvällarna innan men eftersom att åldern
har stigit har vi börjat dansa på dag-
Varje fredag bjuds det upp till dans i Träkvista Sjöscoutstuga. Peter Brattlund.
FOTO: Linn Warfvinge
tid. Det finns många olika turer och
man blir aldrig helt fullärd i Square
Dance, säger Peter Brattlund.
deltagarna är inbitna
Squaredansare. Nils-Erik Venersson
från Adelsö har dansat på Ekerö sedan 1989.
– Det är så roligt. Innan, när jag
arbetade, var dansen på kvällarna
och jag åkte direkt efter jobbet. Det
kunde kännas tungt att ta sig dit.
Men det är roligt nu när jag är pensionär och kan dansa på dagarna,
säger Nils-Erik Venersson.
Många av
Lilly Karholm startade Ekerö
Square Dance 1983 men slutade efter dryga tio år. Trots det har klubben hållit igång och förra året firade
de 30 år med en jubileumsfest.
– Det var trevligt. Vi höll till i
scoutstugan, säger Peter Brattlund.
Sedan fyra år tillbaka är Lilly
Karlholm med i klubben igen, men
nu som medlem. Hon dansar i varje kurs och syr även Square Dancekjolar som sedan säljs till den som
vill ha ett unikt plagg.
– Jag tröttnade på Square Dance
och dansade andra danser men nu
är jag tillbaka igen. Jag tror jag stannar här, säger Lilly Karlholm.
dansuppvisningarna
anordnas ett årligt konvent där Sveriges olika Square Dance-klubbar
Förutom
om året ordnar
medlemmarna en stor dans för
Två
gånger
träffas. Det brukar komma runt tusen personer. Då är det viktigt att en
välkänd caller är på plats för att dra
så mycket folk som möjligt.
– Tack vare Square Dance har vi
kommit till olika platser i Sverige
som vi tidigare aldrig besökt och
fått nya bekantskaper, säger Peter
Brattlund.
Linn Warfvinge
squaredance
Square Dance är en amerikansk folkdans. Den utvecklades under 1930 och 1940-talen i amerikanska västern.
Det finns olika nivåer inom
Square Dance. De fem första
är Basic, Mainstream, Plus, A1
och A2. De olika nivåerna innefattar olika många turer.
Dansen leds av en caller
som sjunger ut namnet på stegen till countrymusik.
Vid danser och festivaler
brukar kvinnor klä sig i kjol och
skjorta medan männen klär sig
i skjorta, jeans och boots.
Källa: Peter Brattlund
FOTO: LINN WARFVINGE
Ta vara på
vintervädret
Passa på och njut av den riktigta vintern. Här kommer
ett par aktivitetstips för hela familjen. Ut i snön.
Lördagen den 1 februari
anordnar Friluftsfrämjandet
en skridskodag för hela familjen vid Älvnäsviken, Tranholmen.
Kafé Tranan serverar grillad korv,
kaffe och choklad mellan klockan 12.00 – 15.00.
På plats finns räddningstjänst
och sjöräddning för att visa hur
man med olika hjälpmedel kan ta
sig upp ur en isvak och 13.00 är
det plurrövning för alla som vill.
ISKALLT.
Per tog årets sista dopp den 20 december.
FOTO: LISA GUSTAFSSON
Han håller sig frisk
med iskalla dopp
E-nytt produceras av journalistelever på Kaggeholms
folkhögskola. E-nytt är en nättidning för dig som bor på Ekerö. Vi vill gärna få respons på
vårt arbete och tips om vad
du vill läsa om. Kaggeholms
folkhögskola har funnits sedan
1943. www.kaggeholm.se
Adress
Kaggeholms folkhögskola
178 54 Ekerö
Telefon: 08-560 222 32
Epost: [email protected]
Hemsida: www.enytt.com
Ansvarig utgivare:
Mattias Stjernqvist
08-560 222 62
[email protected]
Chefredaktör:
Fredrik Vest
Nyhetschef:
Elin Ek
Featureschef:
Alexander Björk
Reportrar:
Lycke Ramel
Lisa Gustafsson
Miriam Riaie
Klara Björk
Klara Askerup
Hugo Wennström
Ludvig Rantanen
Athena Afshari
Nadia Hagberg
Alfred Wreeby
Linnéa Jimenez
Linn Warfvinge
Laila Lorion
ett gulnat foto på ett
stort rött hus. Runt huset växer en lummig grön trädgård. Här,
på Sånga-Säby, norr om Färingsö,
bodde Per och hans familj till han
var elva år. En trygg idyll under
60-talet.
Pers pappa var lärare på jordbruksskolan som låg alldeles bredvid. Det var han som lärde Per och
hans tvillingbror Bengt att simma.
– Vi gick i simskola men vi ville inte göra rörelserna i sanden. Vi
bara larvade oss. Så vi övade med
pappa i stället. Han höll i oss i vattnet och rätt som det var så bara
gick det, berättar Per.
PER VISAR
har det blivit många
bad. Förra året satte Per personligt
rekord med cirka 400 dopp. Det
första gjorde han den 20 april, då
var vattnet nollgradigt. Sista gjorde
han den 30 december.
– Det var en skön en väldigt
känsla. Jag var nöjd liksom. Men
det var tur att jag badade alla de
där gångerna. Alla bad betyder sitt.
EFTER DET
Och vill man sätta rekord så vill
man, säger Per.
Per trivs bäst i 12-14 grader. Att
bada i det kalla vattnet beskriver
han som en häftig upplevelse och
att det känns friskt och sunt. Han
säger att det håller honom frisk.
riktigt kallt bukar han ta
med en extra tröja men oftast sker
doppen utan någon särskild procedur. Däremot badar han ogärna i
regn och en gång höll nycklarna på
att blåsa i vattnet så han undviker
dopp när det blåser.
– Jag har funderat på att gå och
basta innan badet men det känns
som fusk för det är lättare när man
är varm.
Av alla ställen han badat på är
Sånga-Säby fortfarande det stället han helst hoppar i. Där eller från
bryggan vid Skäluddsvägen bortom Tappströmsskolan. Men i år blir
det inget nytt rekord.
– Jag kommer aldrig att kunna
göra om det så jag tänker att nu
ska jag ta det lugnt och bara bada
för att det är skönt.
ÄR DET
LISA GUSTAFSSON
Veckans vintertips
Varma
vantar är bra att ha. Ta
med två par, då vantar lätt försvinner eller blir blöta.
Byt
ut bomullsstrumporna mot
ull så håller du fötterna torra och
varma.
Varm
choklad värmer
stora som små. Glöm
inte termosen.
På
med pjäxorna och bli av med
ett par kilo. Slalom
bränner 390 kalorier
per timme.
LISA GUSTAFSSON
PERS TIPS TILL EN
RIKTIG BADKRUKA
• Man måste pressa sig lite.
Det går även fast det är kallt.
• Tänk på att det är skönt
efteråt.
• Ska man bada kallt så öka
successivt. Starta lite tidigare
och sluta lite senare varje år så
blir kylan inte lika chockartad.
VINTERLAND.
Tiden går fort, ta vara på vintern.
TEXT OCH FOTO: ELIN EK
VECKANS HALLÅ DÄR!
Rune Nilsson är skidfantast. Han ses varje år åka
längdskidor utanför Kaggeholms slott.
Varför åker du skidor?
– Det är roligt. Jag har åkt 20
Vasalopp. Nu var det några år
sedan men jag åker fortfarande
så mycket jag kan. Är ju lite äldre
nu så det går inte lika fort längre.
Men det är en mjuk träningsform
som stärker hela kroppen. Den
bästa enligt mig.
Hur länge har du åkt?
Vilket är ditt favoritväder?
– Jag har åkt sedan jag var 5-6
år. Jag är från Anderstorp i det
småländska höglandet och där blir
det kallare än här så det brukade
vara bra med snö. Här har jag bott
i tio år.
– Det ska vara lite soligt och 5-6
grader kallt. Nu är det nysnö och
det är svårare att åka i så just nu
går det ganska segt.
Hur mycket åker du?
– Gå med stavar i backar på
hösten, det är bra intervallträning.
Och åk rullskidor förstås, men det
är lite svårt om man är ovan. Sen
är det bara att köra.
– Ja det beror ju på vädret
såklart. Och formen. Förr åkte jag
150 mil rullskidor och 100 mil
skidor per säsong. Och så åkte jag
på träningsläger. Det var kul
Vad har du för tips till någon som vill börja åka?
LISA GUSTAFSSON
FOTO: LISA GUSTAFSSON
REDAKTIONEN
Från karga berghällar, mjuka
sandstränder eller sommargröna gräsmattor. Gärna under en gassande sol mot en
blå himmel. Ett typiskt badscenario för de flesta.
Per Secher skiljer sig från
mängden. Han badar nästan hela året, från tidig vår
till sen höst och han badar
mycket. Allra helst i kallt
vatten.
Finns det en skidsugen nybörjare eller åksugen äventyrare i familjen? Den 19 januari startade Ekebyhovsbacken sin
skidskola för barn.
De har grupper för olika nivåer och kommer hålla på till slutet
av februari.
Backen har öppet:
Måndag – Fredag 17.00 – 21.30
Lördag – Söndag 09.30 –17.00