Transcript Tibiaosteotomi - Capio Movement

Knäleden
Knäleden är leden mellan lårben, underben och knäskål och är en så kallad gångjärnsled.
Ledytorna är klädda med ledbrosk och glider lätt mot varandra. Mellan lår- och underben
finns meniskerna, en inre och en yttre. Meniskernas funktion är att anpassa de kraftigt välvda
ledytorna på lårbenet till de relativt plana ledytorna på underbenet. Meniskerna har också en
stötdämpande funktion och bidrar till ledens stabilitet och till smörjningen av ledytorna med
ledvätska.
Leden stabiliseras i övrigt av sidoledband, på knäledens in- och utsida, samt av främre och
bakre korsbandet inne i knäleden. Även ledkapseln och de muskler som passerar knäleden
verkar för att stabilisera leden.
Lårben
Knäskål
Skenben
Vadben
Artros
De vanligaste orsakerna till att man
behöver ändra belastningen i
knäleden är sjukdomarna artros och
reumatism.
Artros innebär att det brosk som
normalt täcker benytorna i knäleden
har skadats och blivit tunnare. Vid
svår artros saknas brosket helt, så att
benet ligger bart. Samtidigt minskar
ledvätskan (ledens smörjmedel) och
blir tunnare, vilket gör att funktionen
försämras ytterligare. Ofta är
förslitningen större på knäets ena
sida. Anledningen till att vissa
människor får artros är fortfarande
Figur 1 Normal knäled
Figur 1 Kraftig knäledsartros
okänt. Det finns dock vissa faktorer som styr risken att drabbas, till exempel kön (vanligare
bland kvinnor), ålder (ledbroskets motståndskraft minskar med åren), övervikt och tidigare
knäskada (till exempel på menisken). De vanligaste symtomen på artros är smärta, minskad
rörlighet och värme/svullnad.
Reumatism är en grupp av inflammatoriska sjukdomar som bland annat kan drabba
kroppens leder med smärta och försämrad rörlighet som följd. Orsakerna till att vissa
personer får reumatiska besvär är till stor del okända.
Inför operationen
Trombyl, Plavix och Waran skall sättas ut enligt särskild ordination i samråd med den läkare
som sköter medicineringen. Under denna tid får du inte heller ta några naturläkemedel.
Blodtrycks- och hjärtmediciner skall dock tas som vanligt.
För att förebygga infektioner i samband med operationen skall du duscha och tvätta håret
med Descutan, en bakteriedödande tvål. Denna tvålsvamp köper du på Apoteket. Du skall
tvätta hela kroppen noggrant med Descutan två gånger dagen före operationen. Håret
behöver bara tvättas ena gången. En sista tvätt med Descutan gör du hemma på
operationsdagens morgon. Du får inte använda hårbalsam eller hudlotion efter tvättarna.
Ta kontakt med sjukgymnast på hemorten (till exempel på din vårdcentral) redan före
operationen så att du kan få en besökstid tidigt efter operationen, helst inom en vecka. Detta
ger dig goda förutsättningar för att få bästa möjliga knäfunktion efter operationen. Om
möjlighet finns så är det bra om du kan få komma till sjukgymnasten även före operationen
då detta kan optimera dina förutsättningar för ett gott operationsresultat.
Den första tiden efter din operation kommer du att avlasta ditt opererade ben med kryckor
(om du inte redan använder något annat gånghjälpmedel, t ex rollator). Kryckorna ska du ha
med till operation. Hör med din vårdcentral vart du ska vända dig för att skaffa dessa. Finns
även att köpa på Capio Movement för 70 kr/st.
Mat och dryck får inte intagas efter angiven tid. Ät däremot som vanligt dagen före
operationen. Undvik att röka/snusa på operationsdagens morgon för att minska risken för
komplikationer i samband med ingreppet.
Operationen
Operationen görs i första hand för att minska värk och smärta, men rörlighet och styrka
förbättras i allmänhet också.
Operationen görs i narkos eller i vissa fall i ryggbedövning.
Vid operationen ändrar man vinklarna i knäleden. Därefter fäster man ihop benet med platta
och skruvar. På detta sätt så ändras belastningen i din knäled. I vissa fall behöver man även
ta lite ben från höftbenskammen på bäckenet. Ingreppet tar cirka 2 timmar.
Operationen är ett rutiningrepp men medför liksom alla större ingrepp vissa risker.
Infektionsrisken är liten och förebyggs idag med noggrann hudtvätt hemma samt vid
operationen. För att minska risken för blodpropp ges förebyggande mediciner i samband
med operationen och en tid därefter.
Såret sys antingen med stygn eller med metallclips som du får hjälp med att plocka bort av
distriktssjuksköterska på hemorten cirka tre veckor efter operationen. Efter operationen
kommer du att få en stödstrumpa för att minska svullnad och risk för blodpropp.
Stödstrumpan ska användas dygnet runt under den första veckan men behöver bara bäras
under dagtid under den andra veckan. Efter två veckor behöver du inte använda
stödstrumpa.
Efter operationen
Efter operationen övervakas du på vår uppvakningsavdelning tills dess att du är helt vaken.
Du kommer sannolikt inte att få belasta på det opererade benet under de första 6 veckorna,
utan du ska ta dig fram genom att hoppa med kryckor (eller annat gånghälpmedel). Du
kommer också att få ett speciellt förband, en s.k. ortos, som skyddar det opererade knäet.
Läkaren ger dig eventuella recept och intyg som du kan tänkas behöva. Sjukskrivningens
längd beror på vilken typ av arbete man har. Om du av någon anledning behöver förlängd
sjukskrivning efter detta så ska detta handläggas av läkare på din vårdcentral.
Du kommer inte att kunna köra bil hem efter operationen.
Förmågan att återfå rörlighet och styrka är individuell. Dock ger riklig träning snabbare
tillfrisknande. Efter operationen ska du ha hjälp av en sjukgymnast med
rehabiliteringsträningen. Boka en tid så att du får komma till sjukgymnasten inom ca 2 veckor
efter operationen. Normalt tar det minst 6 månader innan du har fått upp funktionen i det
opererade knäet.
Återbesöket till ortopedläkare sker vanligtvis ca 6 veckor efter operationen, tid för detta
meddelas per brev.