Transcript SCIENTOLOGI - Scientology Volunteer Ministers

Swedish Chap02.fm Page 49 Sunday, August 26, 2001 7:24 AM
TILLVARONS DYNAMIKER
SCIENTOLOGI
Gör världen till en bättre plats
Scientologi, grundad och utvecklad av L. Ron Hubbard, är en tillämpad
religiös filosofi som erbjuder en exakt väg genom vilken var och en kan
återvinna sanningen och enkelheten om sitt andliga jag.
Scientologin består av speciella axiom som definierar de underliggande
orsakerna och principerna för tillvaron och en oerhörd mängd observationer
inom de humanistiska vetenskaperna – en filosofisk kunskapssamling som
bokstavligen är tillämplig på livet i dess helhet.
Denna omfångsrika kunskapsmängd resulterade i två tillämpningar av
ämnet: för det första, en teknologi för människan att nå högre tillstånd av andlig
medvetenhet och uppnå den frihet som många stora filosofiska läror sökt; och
för det andra, ett stort antal grundläggande principer som människor kan
använda för att förbättra sina liv. Genom den andra tillämpningen erbjuder
faktiskt Scientologin inte någonting mindre än praktiska metoder för att
förbättra alla aspekter av tillvaron – hjälpmedel för att skapa nya sätt att leva.
Och härifrån kommer det ämne du just står i begrepp att studera.
Det material som sammanställts från L. Ron Hubbards skrifter, och som
presenteras här, utgör bara ett av de verktyg man kan finna i Scientologihandboken – en innehållsrik vägledning som innehåller talrika tillämpningar av
Scientologi vilka kan användas för att förbättra många andra områden av livet.
I detta häfte har redaktörerna utökat informationen med en kort introduktion,
praktiska övningar och exempel på framgångsrik tillämpning.
Det finns kurser för att förbättra din förståelse, och mer material för att
bredda dina kunskaper, i närmaste Scientologi-kyrka eller -mission. Listor
finns på www.scientology.org.
I Scientologin beskrivs många nya företeelser om människan och livet, och därför
kanske du stöter på termer i det här häftet som du inte är förtrogen med. Dessa
förklaras första gången de förekommer och i ordförklaringarna i slutet av häftet.
Scientologi är till för att användas. Det är en praktisk filosofi, någonting man
gör. När du använder dessa data, kan du förändra tillstånd.
Miljontals människor har tillämpat den här kunskapen, människor som vill
göra någonting åt de tillstånd de ser runt omkring sig. De vet att livet kan
förbättras. Och de vet att Scientologi fungerar.
Det kommer du också att veta när du tillämpar det du läser på följande sidor
för att hjälpa dig själv och andra.
CHURCH OF SCIENTOLOGY INTERNATIONAL
SCIENTOLOGI-HANDBOKEN
F
undera på följande fråga ett ögonblick: Fanns det någon som
lärde dig hur man studerar under din skolgång?
Nu för tiden avslutar folk sin skolgång utan att kunna läsa och
skriva tillräckligt bra för att klara av ett arbete eller handskas med
livet. Det är ett mycket stort problem. Det handlar inte om att man
inte kan lära sig ett ämne; det som inte lärs ut är hur man lär sig
saker. Det är den åtgärd som saknas i all utbildning.
L. Ron Hubbard fyllde detta gapande hål genom att tillhandahålla
den första och enda teknologin för hur man studerar. Han upptäckte
de lagar som inlärning baserar sig på och utvecklade metoder som
fungerar och som var och en kan använda. Han kallade detta ämne
för ”studieteknologi”.
Den här teknologin erbjuder en förståelse av grunderna för inlärning
och tillhandahåller exakta tillvägagångssätt för att ta sig över alla
fallgropar man kan hamna i under sina studier.
Studieteknologin innebär inte snabbläsning eller minnesknep. Dessa
har inte visat sig öka ens förmåga att förstå vad som studeras eller
öka läs- och skrivförmågan. Studieteknologin visar hur man studerar
för att förstå ett ämne så att man kan tillämpa det.
Här ingår bara en liten del av hela studieteknologin som utvecklades
av L. Ron Hubbard. Den här korta översikten innehåller ändå grunder
som du kan använda för att studera mer effektivt. Med den här
teknologin kan vem som helst lära sig vilket ämne som helst. n
2
STUDIETEKNOLOGIN
VARFÖR STUDERA?
ed all den tonvikt som läggs på utbildning i vårt samhälle
är det märkligt att inse, att det aldrig har funnits någon
faktisk studieteknologi eller utbildningsteknologi. Det
låter väldigt långsökt, men det är sant. Det fanns en skolteknologi, men den hade inte speciellt mycket att göra med
utbildning. Den bestod av teknologin om hur man går i
skolan, hur man undervisas och hur man fick skrivningar,
men det fanns ingen egentlig teknologi om utbildning eller
studier. När en sådan teknologi saknas finner människor det svårt att uppnå
sina mål. Att veta hur man studerar är livsviktigt för var och en.
Den första lilla dörr som måste öppnas när man börjar att studera är villigheten att veta. Om den dörren förblir låst, riskerar man att hamna i saker som
utbildningssystem med fullständigt memorerande, ord-för-ord, vilket inte
kommer att resultera i någon kunskap. Ett sådant system skapar enbart någon
som har utexaminerats från en kurs och som möjligtvis kan rabbla upp fakta
som en papegoja, utan någon verklig förståelse eller förmåga att göra någonting
med det man har lärt sig.
Så varför studerar man? Innan du har klargjort detta, kan du inte göra någon
intelligent aktivitet av det.
En del studerande studerar för skrivningarnas skull. Den studerande tänker
för sig själv: ”Hur skall jag återge det här när jag får en viss fråga?” eller ”Hur
skall jag klara skrivningen?” Det är rena rama galenskapen, men olyckligtvis
just det som många studerande har gjort på universiteten.
Ta en man som har byggt hus under lång tid. En dag får han en assistent
som just blivit universitetsutbildad på hur man bygger hus. Han blir tokig! Den
akademiskt utbildade mannen har studerat det här i åratal, men vet ändå ingenting om det. Och den praktiske mannen förstår inte hur detta kan komma sig.
Anledningen är att mannen som just blivit klar med universitetet studerade
allt materialet för att han skulle bli förhörd på det; han studerade det inte i syfte
att bygga hus. Mannen som har varit ute i det praktiska livet är inte nödvändigtvis överlägsen i det långa loppet, men han kan sannerligen få hus byggda,
3
SCIENTOLOGI-HANDBOKEN
för alla hans är baserade på: ”Hur tillämpar jag det här på husbyggande?” Varje
gång han tar upp en annons, en bok eller något annat, frågar han sig medan han
läser: ”Hur kan jag tillämpa det här på det jag gör?”
Detta är den grundläggande och viktiga skillnaden mellan praktiska studier
och akademiska studier.
Det här är orsaken till att en del folk misslyckas i praktiken efter att de har
utexaminerats från en kurs.
I stället för att titta på data och tänka: ”Kommer det här att vara med på
skrivningen?”, skulle man klara sig mycket bättre om man frågade sig själv:
”Hur kan jag tillämpa det här materialet?”, eller ”Hur kan jag använda det här
i praktiken?”
Med detta i minne skulle en person få ut mycket mer av sina studier och
skulle faktiskt kunna omsätta det han studerar i praktiken.
Den studerande som vet allt
När det gäller själva ämnet inlärning, är det första datumet man måste lära
sig och det första hindret man måste övervinna: Man kan inte studera ett ämne
om man från början tror att man redan vet allt om det.
En studerande som anser att han vet allt som finns att veta om ett ämne,
kommer inte att kunna lära sig någonting i det.
En person kanske redan känner till ett ämne genom tidigare erfarenhet och
efter att ha haft framgång i området, tror han nu att han vet allt om det. Om han
därefter studerade en kurs i ämnet skulle han studera genom ett filter av: ”Jag
vet allt om det här.”
Med ett sådant i vägen kan man köra fast fullständigt i sina studier och inte
göra några framsteg.
Det här gäller studerande inom vilket ämne som helst.
Om man kan inse att man inte redan vet allt om ett ämne och kan säga till
sig själv: ”Här finns något att studera, låt oss studera det”, kan man övervinna
det här hindret och då kan man lära sig något.
Det här är ett mycket, mycket viktigt datum för varje studerande. Om han
förstår det och tillämpar det, står dörren till kunskap vidöppen för honom.
4
STUDIETEKNOLOGIN
STUDIEBARRIÄRER
Det krävs emellertid mer än bara en villighet att lära sig för att bli en
framgångsrik studerande. Det existerar faktiskt fallgropar och en studerande
måste veta hur man effektivt lär sig för att kunna övervinna dessa.
Det har upptäckts att det finns tre bestämda barriärer som kan hindra en
persons förmåga att studera och därigenom hans förmåga att utbilda sig.
Dessa barriärer framkallar olika uppsättningar av kroppsliga och mentala
reaktioner.
Om man känner till och förstår dessa barriärer och hur man hanterar dem,
kommer ens förmåga att studera och lära sig, att förbättras väsentligt.
Den första barriären: Frånvaro av massa
I studieteknologi talar vi om massan och innebörden i ett ämne. Med massa
menar vi de faktiska fysiska föremålen, livets saker. Innebörden i ett ämne är
betydelsen eller idéerna eller teorin i det.
Utbildning i frånvaro av den massa som teknologin kommer att vara
förbunden med är mycket påfrestande för en studerande.
Om man studerade traktorer skulle massan vara en traktor. Man skulle
kunna studera allt om traktorer i en lärobok, hur man manövrerar reglagen,
olika typer av anordningar som man kan använda – med andra ord, all innebörd –
men kan du föreställa dig hur lite du skulle förstå om du faktiskt aldrig hade
sett en traktor?
En sådan frånvaro av massa kan faktiskt få en studerande att känna sig
hoptryckt. Det kan få honom att känna sig böjd, liksom snurrig, liksom ”död”,
uttråkad och uppretad.
Fotografier eller filmer är till hjälp, eftersom de utgör ett löfte eller hopp
om massan. Men om man studerar om traktorer, är den tryckta sidan och det
talade ordet inte en ersättning för en riktig traktor!
Att utbilda en person i en massa som han inte har och som inte finns tillgänglig, kan frambringa en del obekväma och förvirrande fysiska reaktioner.
5
SCIENTOLOGI-HANDBOKEN
Att inte ha massa för
det man studerar kan
få en att känna sig
hoptryckt, böjd, liksom
snurrig, liksom ”död”,
uttråkad och uppretad.
Den tryckta sidan är
inte en ersättning för
den faktiska massan.
INNEBÖRD
MASSA
6
STUDIETEKNOLOGIN
Om man försökte lära någon allt om traktorer men inte visade honom några
traktorer eller lät honom erfara massan av en traktor, slutar det med att hans
ansikte känns hoptryckt, med att han får huvudvärk och med en konstig känsla
i magen. Han skulle känna sig yr i huvudet då och då och mycket ofta kommer
han att få ont i ögonen.
Studerande i alla åldrar kan köra in i den här barriären. Låt oss säga att lille
Johnny har det besvärligt med att räkna i skolan. Du får reda på att han hade
ett räkneproblem som hade med äpplen att göra, men han hade aldrig några
äpplen på sin bänk som han kunde räkna. Ge honom några äpplen och ge vart
och ett av dem ett nummer. Nu har han ett antal äpplen framför sig – det är inte
längre ett teoretiskt antal äpplen.
Poängen är den, att du skulle kunna spåra tillbaka Johnnys problem till en
frånvaro av massa, och råda bot på det genom att tillhandahålla massan; eller
tillhandahålla en sak eller en godtagbar ersättning.
Den här studiebarriären – att studera någonting utan att någonsin ha dess
massa i närheten – framkallar dessa ytterst tydliga, igenkännliga reaktioner.
Att råda bot på frånvaro av massa
Eftersom inte alla som studerar har den faktiska massan tillgänglig, har
användbara verktyg utvecklats för att råda bot på en brist på massa. Dessa
kommer under ämnet demonstration.
Ordet demonstration kommer från latinets demonstrare: ”peka ut, visa,
bevisa.”
Chambers 20th Century Dictionary inkluderar följande definition av demonstrera: ”lära ut, förklara eller visa praktiskt.”
För att tillhandahålla massa kan man demonstrera. Ett sätt att göra det är
med en ”demonstrationssats”. En ”demosats”, som det kallas, är sammansatt
av olika små föremål som korkar, kapsyler, gem, pennhylsor, gummiband osv.
En studerande kan använda en demosats för att illustrera de saker han studerar
och hjälpa honom att förstå koncept.
7
SCIENTOLOGI-HANDBOKEN
en
Hur vä
växt xer.
Att demonstrera ett koncept med olika små föremål tillför massa till vad en person studerar.
Detta ökar förståelsen.
Om en studerande stötte på något som han inte riktigt kunde få klarhet i,
skulle en demonstration av idén med en demosats hjälpa honom att förstå det.
Vad som helst kan demonstreras med en demosats: idéer, saker, inbördes
förhållanden eller hur någonting fungerar. Man använder helt enkelt dessa små
saker för att illustrera de olika delarna av någonting som man studerar. Sakerna
kan flyttas omkring i förhållande till varandra för att visa mekanismerna och
handlingarna i ett givet koncept.
Att skissa upp någonting är ett annat sätt att demonstrera.
En person som sitter vid sitt skrivbord och försöker lösa någonting kan ta
penna och papper och, genom att skissa eller rita diagram över det han arbetar
med, få ett grepp om det.
Det finns en regel som lyder: om du inte kan demonstrera något i två dimensioner, har du inte förstått det. Det är en godtycklig regel – baserad på omdöme
eller sunt förnuft – men den är mycket användbar.
8
STUDIETEKNOLOGIN
?
Att skissa hjälper en att utarbeta saker och ting.
Denna regel används inom ingenjörskonsten och arkitekturen. Om det inte
kan uttryckas enkelt och klart i två dimensioner, är det något som är fel och det
skulle inte kunna byggas.
Att skissa och framställa något tvådimensionellt är en del i att demonstrera
och att utarbeta någonting.
Ett tredje sätt att tillhandahålla massa för att klargöra principer är bruket
av modellera för att göra en lerdemonstration, eller ”lerdemo”, av en princip
eller ett koncept.
Syftet med en lerdemonstration är:
1. Att göra materialet som studeras verkligt för den studerande.
2. Att skapa en riktig balans mellan massa och innebörd.
3. Att lära den studerande att tillämpa.
Hela teorin med lerdemonstrationer är att de lägger till massa.
9
JO
BILL
SCIENTOLOGI-HANDBOKEN
E
LL
BO
LL
BO
BI
LL
PI L
TA
N
KE
Saker, handlingar, tankar, idéer, förhållanden eller någonting annat kan
demonstreras i lera.
En studerande behöver massa för att kunna förstå någonting. Utan massan
har han endast tankar eller mentala koncept. Om han får massa kan han reda
ut det, därför att han fått massa och rum i vilket han sedan kan se konceptet
som han studerar.
Demonstrationer med demosats fungerar också enligt den här principen,
men en lerdemonstration återger mer exakt det som demonstreras och ger mer
massa.
Alla studerande kan använda lera för att demonstrera en handling, definition, sak eller princip. Man sitter vid ett bord med modellera i olika färger som
man kan använda. Man demonstrerar saken eller principen i lera, och sätter en
etikett på varje del. Leran visar vad det är. Det är inte bara en lerklump med en
etikett på. Använd små pappersremsor till etiketter.
En studerande vill till exempel demonstrera en penna. Han gör en tunn
rulle av lera vilken omges av ett annat lager lera – den tunna rullen sticker ut
lite i ena ändan. På den andra ändan sätts en liten cylinder av lera. Rullen förses
10
STUDIETEKNOLOGIN
med en etikett med texten ”blyerts”. Det yttre lagret förses med en etikett med texten
”trä”. Den lilla cylindern förses med en etikett med texten ”radergummi”.
Enkelhet är grundprincipen.
Vad som helst kan demonstreras i lera om man arbetar på det. Och enbart genom
att arbeta på hur man skall demonstrera det eller utarbeta det i lera och etiketter,
åstadkommes en förnyad förståelse.
I frasen ”hur framställer jag det i lera” ligger hemligheten i utbildning. Om man
kan framställa det i lera, förstår man det. Om man inte kan det, förstår man faktiskt
inte vad det är. Så lera och etiketter fungerar bara om termen eller sakerna verkligen
har förståtts. Och att utarbeta dem i lera får till stånd en förståelse av dem.
Konst är inget man eftersträvar i lerbordsarbete. Formerna är grova.
Varje enskild sak som görs i en lerdemo skall förses med en etikett, oavsett hur
enkel etiketten är. Studerande gör vanligtvis etiketter av pappersbitar eller tunn
kartong som man skriver på med en kulspetspenna. Man klipper till etiketten så att
den ena änden bildar en spets, vilket gör det enkelt att sticka in etiketten i leran.
Proceduren bör vara: Den studerande gör ett föremål, sätter en etikett på det,
gör ett annat föremål, sätter en etikett på det, gör ett tredje föremål och sätter en
etikett på det, och så vidare, i den ordningen. Detta kommer från data att optimal
inlärning kräver en jämvikt mellan massa och innebörd och att alltför mycket av
det ena, utan det andra, kan få den studerande att må dåligt. Om en studerande gör
alla massorna i sin demonstration på en gång, utan att sätta etiketter på dem, så
sitter han där med alla dessa innebörder anhopade i sitt sinne, istället för att skriva
ner var och en (i form av en etikett) efterhand som han arbetar. Den rätta proceduren
är att sätta en etikett på varje massa efterhand som man arbetar.
Vilken sak, princip eller handling som helst kan framställas med lite lera och
en etikett. Massan visas med lera, innebörd eller tanke med etikett.
Rörelse- eller färdriktning visas vanligtvis med små pilar. Pilarna kan göras i
lera eller med en annan typ av etikett. Det här kan vara viktigt. Brist på klarhet i
demon beträffande vilken väg någonting går eller vilken väg någonting flödar kan
göra att man inte förstår demon.
Lerdemonstrationer måste vara stora. Ett av syftena med lerdemonstrationer är att göra materialet verkligt för den studerande. Om en studerandes
lerdemo är liten (mindre massa), kanske den inte blir tillräckligt verklig för
11
SCIENTOLOGI-HANDBOKEN
Det kan hjälpa en
persons förståelse
mycket när han
utarbetar
någonting och
gestaltar det i
fysisk form.
BIL
S
LJUSVÅG
LIN
LJUSVÅG
LÅDA
LJUSVÅ
D
BIL
LJUSVÅ
G
G
FILM
?
personen. Stora lerdemonstrationer är mer framgångsrika när det gäller att öka
den studerandes förståelse.
En välgjord lerdemo, som faktiskt demonstrerar, kommer att medföra en fantastisk förändring hos den studerande. Och han kommer att behålla dessa data.
Var och en av dessa metoder för att råda bot på frånvaro av massa – bruk av en
demosats, skissa och lerdemonstrationer – skall användas frikostigt i all undervisning. De kan göra stor skillnad när det gäller hur bra en studerande lär sig och hur
bra han kan tillämpa det han har studerat.
12
STUDIETEKNOLOGIN
Den andra barriären: En alltför brant gradient
En gradient är att gradvis närma sig något, steg för steg, nivå för nivå, där
varje steg eller nivå, i sig självt, är lätt att uppnå – så att man till slut kan
åstadkomma komplicerade och svåra aktiviteter relativt lätt. Termen gradient
gäller också för varje steg som tas i ett närmande av detta slag.
När man studerar ett ämne och stöter på en alltför brant gradient, resulterar
det i en slags förvirring eller en känsla av att det går runt i huvudet (en känsla
av fladder eller osäkerhet på det mentala planet). Det här är den andra
studiebarriären.
Botemedlet för den här alltför branta gradienten, är att gå tillbaka. Ta reda
på när på gradienten som han inte var förvirrad, sedan vilken ny handling han
påbörjade. Ta reda på vad han förstod bra strax innan han blev helt förvirrad.
Att lära sig hur man cyklar är ofta en alltför
brant gradient för barn.
Men ett par stödhjul gör det möjligt för barnet
att göra framsteg. Det är en lämplig gradient.
Man kommer att upptäcka att det är någonting i det området – den del han
tyckte att han förstod bra – som han inte riktigt förstod.
När det har klargjorts kommer den studerande att vara i stånd att gå framåt
igen.
När en person befinns vara väldigt förvirrad i fråga om den andra handlingen
han förväntades kunna eller göra, är det säkrast att anta att han inte riktigt
förstod den första handlingen.
Den här barriären är lättast att känna igen och är mest tillämplig när man
ägnar sig åt någon form av görande – utför någon handling eller aktivitet – till
skillnad från bara akademiska eller intellektuella studier.
13
SCIENTOLOGI-HANDBOKEN
Den tredje – och viktigaste – barriären:
Det missförstådda ordet
Den tredje och viktigaste studiebarriären är det missförstådda ordet. Ett
missförstått ord är ett ord som inte är förstått eller är felaktigt förstått.
En helt annorlunda uppsättning fysiologiska reaktioner kan inträffa när
man går förbi ett ord som man inte förstår. Att gå förbi ett ord som inte blev
förstått ger en person en tydligt märkbar känsla av tomhet eller av att vara
urlakad.
Därefter kan en känsla av att vara smått frånvarande och en slags nervös
hysteri (stark ängslan) följa.
Förvirringen eller oförmågan att förstå eller lära sig uppstår efter ett ord
som personen inte hade definierat och förstått.
Det missförstådda ordet är mycket viktigare än de andra två barriärerna.
Det missförstådda ordet bestämmer begåvning och brist på begåvning, vilket
psykologerna i åratal har försökt att testa utan att identifiera vad det var.
Detta är den enda källan till många studiesvårigheter. Att studera förbi
missförstådda ord framkallar ett så brett register av mentala verkningar, att det
i sig självt är den främsta faktorn i samband med dumhet och många andra
oönskade tillstånd.
Om en person inte hade missförstådda ord, är det inte säkert att han skulle
uppvisa talang, men hans görande när det gäller det ämnet skulle finnas där.
Det finns två specifika fenomen som härrör från missförstådda ord.
Första fenomenet
När en studerande missar förståelsen av ett ord, blir avsnittet direkt efter
detta ord till ett tomrum i hans minne.
Man kan alltid spåra tillbaka till ordet strax före tomrummet, få det förstått
och som genom ett trollslag finna att det tidigare tomrummet nu inte är något
tomrum i materialet man studerar.
Det är rena magin.
14
STUDIETEKNOLOGIN
En motor kommer
inte att gå bra om
bränsletanken inte
tagits hånd om rätt
När en person läser rad efter
rad på en sida …
bränsle?
… och går förbi ett ord för
vilket han inte har någon
definition …
… blir avsnittet direkt efter det
missförstådda ordet ett tomrum
i hans minne. Det missförstådda
ordet är den absolut viktigaste
barriären för framgångsrika
studier.
Har du någonsin upplevt att du kommit till slutet av en sida och insett att
du inte vet vad du just har läst? Någonstans tidigare på den sidan gick du förbi
ett ord som du inte hade någon definition för eller hade en felaktig definition för.
Här följer ett exempel: ”Ingen vet hur buttighet påverkar humöret.” Du ser
vad som händer. Du tror att du inte förstår tanken som sådan, men oförmågan
att förstå kommer från ett enda ord som du inte kunde definiera, buttighet.
Buttighet betyder fyllighet.
Andra fenomenet
En missförstådd definition eller en icke förstådd definition eller ett odefinierat ord kan till och med orsaka att en person ger upp att studera ett ämne
och lämnar en kurs eller en klass. Att ge sig av på det här sätter kallas en blow.
Vi har alla känt folk som entusiastiskt började på en studiekurs bara för att
någon tid senare upptäcka att personen slutat med studierna för att det var
”tråkigt” eller ”det var inte vad de trodde att det skulle vara”. De skulle skaffa
sig en färdighet eller gå på kvällskurs för att ta sin examen, men genomförde
15
SCIENTOLOGI-HANDBOKEN
det aldrig. Det spelar ingen roll hur logiska deras ursäkter är – faktum är att de
slutade med ämnet eller lämnade kursen. Det här är en blow. En person blowar
endast av en primär orsak – det missförstådda ordet.
Personen blowar inte nödvändigtvis på grund av de två andra barriärerna –
brist på massa eller en alltför brant gradient. De producerar helt enkelt fysiologiska fenomen. Men det missförstådda ordet kan orsaka att en studerande
blowar.
Det finns en bestämd följd av handlingar som åtföljer ett missförstått ord:
När ett ord inte förstås, så hamnar den studerande i en icke-förståelse
(tomhet) av saker omedelbart efteråt. Detta följs av den studerandes lösning på
tomhetstillståndet, vilken är att individuera från det – vilket betyder att avskilja
sig själv från det och dra sig undan inblandning i det.
Nu när den studerande är avskild från ämnet han studerade, bryr han sig
inte speciellt om vad han gör med avseende på ämnet eller relaterade saker och
aktiviteter. Det här är attityden – att vara avskild eller olik från – som föregår
att göra någonting skadligt mot någon eller någonting.
Exempel: En studerande i skolan som har gått förbi missförstådda ord i en
kurs kommer inte att bry sig om vad som händer i klassen, kommer förmodligen
att tala illa om ämnet till sina vänner och kan till och med skada skolutrustning
eller förlora sin lärobok.
Folk är emellertid i grund och botten goda. När en individ begår en skadlig
handling, gör han sedan ett försök att avhålla sig från att begå fler skadliga
handlingar. Detta följs av att han försöker finna ”orätter” som har begåtts mot
honom, för att kunna rättfärdiga sina handlingar, detta med en attityd av
klagomål, felfinneri och titta-vad-ni-gjort-mot-mig. Dessa faktorer rättfärdigar, i
personens sinne, att han ger sig av eller blowar.
Men i de flesta undervisningssystem ser man med sådant ogillande på blows,
att man får den studerande att verkligen dra sig själv tillbaka från studieämnet
(vad han än studerade) och i stället skapa ett mentalt maskineri, som kan ta
emot och återge meningar och fraser. En person kan skapa ett mentalt maskineri
när han blir ointresserad av det han håller på med men känner att han måste
fortsätta att göra det.
Vi har nu ”en snabb studerande, som av någon anledning aldrig tillämpar
vad han lär sig”, även kallad en glib studerande.
16
STUDIETEKNOLOGIN
Altitud?
Kompass?
op
Pr eller?
En person börjar ofta att
studera någonting med stor
iver.
Om han samlar på sig
missförstådda ord svalnar
emellertid hans intresse.
FLYGSKOLA
Om han inte hittar dessa och får
dem definierade, kommer han
att helt och hållet förlora
intresset och överge ämnet. Det
kallas att blowar.
Det specifika fenomenet är då att en studerande kan studera några ord och
återge dem och likväl inte delta i handlingen. Den studerande får högsta betyg
på skrivningar, men kan inte tillämpa data.
En ordentligt trög (dum) studerande sitter helt enkelt fast i tomheten av
icke-förståelse som följer på några missförstådda ord. Han kommer inte att vara
i stånd att demonstrera sitt material, varken med demosats eller i lera, och
sådana svårigheter är ett säkert tecken på att ett missförstått ord existerar.
En studerande som är ”mycket begåvad”, men som ändå inte kan använda
ämnets data, är inte närvarande alls. Han har för länge sedan upphört att
konfrontera (möta utan att rygga tillbaka eller undvika något) ämnets innehåll
eller ämnet som sådant.
Botemedlet för båda dessa tillstånd – ”begåvad icke-förståelse” eller ”tröghet” – är
att hitta det utelämnade ordet.
Upptäckten av det missförstådda ordets betydelse öppnar faktiskt dörren
till utbildning. Och fastän jag har tagit upp den här studiebarriären sist, är det
den viktigaste.
17
SCIENTOLOGI-HANDBOKEN
ATT KLARA
UPP ORD
Ett missförstått ord kommer att förbli missförstått tills man klarar upp
betydelsen av ordet. När väl ordet är fullständigt förstått av personen, sägs det
vara uppklarat.
Proceduren som används för att lokalisera och klara upp ord som den studerande har missförstått i sina studier kallas orduppklaring. Det första man måste
lära sig är den exakta proceduren för att klara upp vilket som helst ord eller
vilken som helst symbol som man stöter på och som man inte förstår när man
läser eller studerar. All orduppklaringsteknologi använder denna procedur.
Stegen för att klara upp ett ord
1. Ha en ordbok till hands när du läser så att du kan klara upp varje missförstått ord eller symbol du stöter på. En enkel men bra ordbok som inte
innehåller svåra ord i sina definitioner av orden, vilka också måste klaras upp,
går att få tag på.
2. När du stöter på ett ord eller en symbol som du inte förstår, slå upp det
i en ordbok och ögna snabbt igenom definitionerna för att hitta den definition
som passar i det sammanhang där ordet missförstods. Läs definitionen och
använd det i meningar, tills du har ett klart begrepp av den betydelsen av ordet.
Det här kan behövas tio meningar eller fler.
3. Klara sedan upp alla de andra definitionerna av ordet och använd var och
en i meningar tills du klart och tydligt förstår varje definition.
När ett ord har flera olika definitioner, kan man inte begränsa sin förståelse
av ordet till endast en definition och kalla ordet ”förstått”. Man måste kunna
förstå ordet när det, vid ett senare tillfälle, används på ett annat sätt.
Klara emellertid inte upp tekniska definitioner eller specialdefinitioner
(matematik, biologi osv.) eller föråldrade (ej längre använda) eller ålderdomliga (gamla, och ej längre i allmänt bruk) definitioner, såvida ordet inte används
på det sättet i det sammanhang där det missförstods. Om du gör detta, kan det
leda till många andra ord som ingår i dessa definitioner och det kan i hög grad
bromsa upp dina studieframsteg.
18
STUDIETEKNOLOGIN
Om en person stöter på
svårigheter med det han
läser …
Felis
domesticus?
… kommer det att finnas ett
missförstått ord tidigare i
texten. Han måste gå tillbaka
och lokalisera ordet.
När han slår upp ordet i en
ordbok och definierar det …
Felis
domesticus
… försvinner svårigheterna
och han kan gå vidare.
19
Italian-Chap01.fm Page 20 Thursday, September 6, 2001 9:10 AM
SCIENTOLOGI-HANDBOKEN
Exempel på hur man klarar upp ett ord
n har jobnsa
a
h
t
t
a
t
Jag ve e sig på att re kt
försörjd ar. Det är faktis an i
skorsten vanligt för en m
ganska oer.
h ns åld
I Låt
oss säga att du läser meningen ”Han
försörjde sig på att rensa skorstenar” och du
är inte säker på vad ”skorstenar” betyder.
påhittad
d
overklig,
ller mura
e
r
ö
r
.
1
skorsten der rök och förm le
från eldkanal so
r
e
t
k
u
d
spro
bränning
l ften
I Du
hittar det i ordboken och tittar igenom
definitionerna för att hitta den som passar.
Det står ”rör eller murad kanal som leder rök
och förbränningsprodukter från eldstad och ut
i luften”.
k
na n
förbrän ning n l. kemish
förbrän mellan syre oc under
reaktion nen, vanligen r eld.
andra äm g av värme elle
lin
ecksäker
ed
tvinte
I Du är
på vad ”förbränning”
betyder, så du slår upp det. Det står ”kemisk reaktion mellan syre och andra ämnen, vanligen
under utveckling av värme eller eld”. Detta
passar in i sammanhanget, så du använder det
i några meningar tills du har ett klart begrepp
av det.
u n de r
tion m
isk reak nen, vanligen r eld.
andra äm g av värme ellekiskt.
utvecklint br ytas ned psyor2. det atre 1520; fornsv. f
Hist.: fö
”Förbränning” har andra definitioner i denna
ordbok, vilka man var och en klarar upp och
använder i meningar.
20
ned psy
s
a
t
y
r
b
t
for2. det at
; fornsv.
0
2
5
1
e
r
Hist.: fö
bränna
I Slå
därefter upp härledningen för ordet ”förbränning”. Gå nu tillbaka till ordet ”skorsten”.
Definitionen ”rör eller murad kanal som leder
rök och förbränningsprodukter från eldstad och
ut i luften” är nu begriplig, så du använder ordet
i meningar tills du har ett begrepp av det.
påhitt
ad
overklig,
eller mur
r
ö
r
.
1
n
förskorste
rök och
r
e
d
le
m
från eldkanal so
r
e
t
k
u
d
o
spr
bränning i luften.
h t
I Sedan
klarar du upp de andra definitionerna. Om ordboken du använder har specialiserade eller föråldrade definitioner skulle du
hoppa över dessa, eftersom de inte förekommer i normalt språkbruk.
stad
ur ad eld
m
,
in
e
t
s
r
[lty. schofång, lty schore som
k
med rö öd + sv. skorda,
stötta, st vänd sten]
stötta an
I Nu klarar du upp ordets härledning. Du finner att
”skorsten” ursprungligen kom från det lågtyska ordet
”schorstein”, som betyder ”murad eldstad med
rökfång”, och att den första delen av detta ord kommer
från det lågtyska ordet ”schore”, som betyder ”stötta,
stöd”, besläktat med svenska ”skorda”, ”skola”, som
betyder ”som stötta använd sten”. Om ordet hade några
synonymartiklar, anmärkningar om språkbruk eller
idiom, skulle också alla dessa klaras upp. Därmed
skulle uppklaringen av ordet ”skorsten” vara avslutad.
Alla ord skall klaras upp på ovanstående sätt.
När ord förstås kan kommunikation äga rum,
och med kommunikation kan vilket ämne som
helst förstås.
STUDIETEKNOLOGIN
4. Därnäst skall du klara upp härledningen, vilket är förklaringen till varifrån ordet ursprungligen kom. Detta kommer att hjälpa dig att nå en grundläggande
förståelse av ordet.
5. De flesta ordböcker tar upp ett ords idiom. Ett idiom är en fras eller ett
uttryck vars innebörd inte kan förstås utifrån ordens vanliga betydelse. ''Ge
igen'' är till exempel ett svenskt idiom som betyder ”hämnas”. En hel del ord i
svenskan används i idiomatiska uttryck, och dessa tas vanligen upp efter definitionerna av själva ordet. Om det finns idiom för det ord som du klarar upp,
klaras dessa också upp.
6. Klara upp all annan information som ges om ordet, såsom anmärkningar
om språkbruk, synonymer osv., så att du får en fullständig förståelse av ordet.
(En synonym är ett ord som har liknande men inte samma betydelse som ett
annat ord, till exempel: ”smärt” och ”smal”.)
7. Om du stöter på ett missförstått ord eller en missförstådd symbol i definitionen av ett ord som klaras upp, måste du genast klara upp det genom att
använda samma procedur och därefter återvända till den definition som du höll
på att klara upp. (Ordbokssymboler och -förkortningar förklaras vanligtvis i
början av ordboken.) Om du märker att du lägger ned mycket tid på att klara
upp ord inuti definitioner av ord, bör du emellertid skaffa en enklare ordbok.
Med en bra ordbok kan du klara upp ett ord utan att behöva slå upp en mängd
andra ord under orduppklaringen.
Enkla ord
Nu skulle man kunna tro att det är de stora eller tekniska orden som missförstås oftast.
Så är det inte.
Ord som ”en”, ”det”, ”finns”, ”sådan” och andra ord som ”alla kan”, dyker
väldigt ofta upp som missförstådda ord när man gör orduppklaring.
Det behövs en stor ordbok för att definiera dessa enkla ord fullständigt. Det
här är en annan egendomlighet. De små ordböckerna utgår dessutom ifrån att
”alla vet vad det ordet betyder”.
Det är nästan ofattbart att någon med universitetsexamen som i åratal har
studerat komplicerade ämnen, ändå inte vet vad ”eller”, ”av” eller ”en” betyder.
Man måste se det för att tro på det. Men när man rensar upp honom förvandlas
21
SCIENTOLOGI-HANDBOKEN
hela hans utbildning från en solid massa av frågetecken till ett rent användbart
betraktande.
En undersökning av skolbarn i Johannesburg, Sydafrika visade en gång att
intelligensen sjönk för varje nytt skolår!
Svaret på denna gåta var helt enkelt att de varje år lade till ytterligare några
dussin kraschande missförstånd ovanpå sitt redan förvirrade ordförråd, som
ingen någonsin fick dem att slå upp.
Dumhet är resultatet av missförstådda ord.
I de områden som ger människan mest problem hittar man flest förändringar av fakta, de mest förvirrade och motstridiga idéerna och naturligtvis
det största antalet missförstådda ord.
DET TIDIGASTE MISSFÖRSTÅDDA ORDET I ETT ÄMNE ÄR NYCKELN
TILL SENARE MISSFÖRSTÅDDA ORD I DET ÄMNET.
När man studerar ett främmande språk finner man ofta att de grammatiktermer i det egna språket som beskriver grammatiken i det främmande språket,
är orsaken till att man inte kan lära sig det främmande språket.
Det är viktigt att dessa ord klaras upp.
22
STUDIETEKNOLOGIN
ORDUPPKLARINGSMETODER
I Scientologin har det utvecklats nio olika metoder för att klara upp
betydelsen av ord.
De inbegriper olika sätt att lokalisera de missförstådda ord som ligger till
grund för en persons svårigheter. De sträcker sig från att hitta missförstådda
ord i texten man studerar, till att klara upp nyckelord som har att göra med ens
yrke, och till och med till att spåra upp ord som missförstods i ämnen som
studerats åratals tidigare.
Här presenteras tre av dessa orduppklaringsmetoder som är mycket användbara i vardagslivet.
Grundläggande orduppklaring
Grundläggande orduppklaring är den metod som hittar ett missförstått ord
genom att man tittar tidigare i texten än där man har svårigheter. Det här är den
mest grundläggande orduppklaringsmetoden som används i Scientologin.
En studerande måste veta hur han skall gå framåt på ett framgångsrikt sätt
i sina studier. Han bör kunna hantera allt som bromsar upp eller hindrar hans
framåtskridande. Han tillämpar studieteknologin för att hjälpa sig själv.
En studerande som använder studieteknologin slår upp varje ord han
kommer till som han inte förstår och fortsätter aldrig förbi ett ord vars betydelse
han inte känner till.
Om en studerande stöter på svårigheter, skulle han själv, hans studiepartner
eller hans instruktör (i Scientologin kallad för kursledare) använda den
grundläggande orduppklaringsmetoden för att hantera vad som helst som saktar
ner eller hindrar hans framsteg.
Att vänta på att bli yr i huvudet eller på att ”dåsa till”, som det enda tecknet
på missförstånd, är att vänta för länge innan man tar itu med det. Om du
någonsin har sett en studerande somna över sin bok, då har du sett ”dåsighet”.
Långt innan den punkten skulle någon ha fått den studerande att leta efter ett
23
SCIENTOLOGI-HANDBOKEN
missförstått ord. Så fort den studerande studerar saktare eller inte är riktigt lika
”vaken” som han var en kvart tidigare, är det dags att leta efter det missförstådda
ordet. Det är inte ett missförstått uttryck, en missförstådd idé eller ett missförstått begrepp, utan ett missförstått ORD. Detta inträffar alltid innan själva ämnet
inte förstås.
Grundläggande orduppklaring görs enligt följande:
1. Den studerande flyger inte fram och är inte lika ”skärpt” som förut. Han
kan också helt enkelt visa tecken på bristande entusiasm eller ta alltför lång tid
på sig på kursen, eller gäspa, vara ointresserad, rita krumelurer, dagdrömma,
osv.
2. Den studerande måste då leta tidigare i texten efter ett missförstått ord.
Där finns alltid ett; det finns inga undantag. Kanske finns det missförstådda
ordet två eller flera sidor tidigare, dock är det alltid tidigare i texten än där den
studerande för tillfället befinner sig.
3. Ordet hittas. Den studerande känner igen vilket det är då han går tillbaka
och letar efter det. I annat fall, om den studerande inte kan hitta det, kan man
ta ord ur texten som skulle kunna vara missförstådda och ställa frågan: ”Vad
betyder __________?”, för att se om den studerande ger rätt definition.
4. Den studerande slår upp det funna ordet i en ordbok och klarar upp det,
enligt proceduren för hur man klarar upp ett missförstått ord, vilket beskrivs
ovan. Han använder det muntligen flera gånger i egenhändigt bildade meningar,
tills att han tydligt har visat att han förstår ordet genom sitt sätt att bilda
meningar.
5. Den studerande läser nu den text som innehöll det missförstådda ordet.
Om han nu inte är ”skärpt” och angelägen om att komma vidare, känner sig
gladare osv., då finns det ett annat missförstått ord tidigare i texten. Detta hittas
genom att man upprepar steg 2 – 5.
6. När den studerande är ”skärpt” och känner sig gladare, fortsätter han att
studera texten från det ställe där det missförstådda ordet fanns och vidare till
det område av ämnet som han inte förstod (där steg 1 började).
Den studerande är nu entusiastisk över sitt studium av ämnet, och detta är
slutresultatet av grundläggande orduppklaring. (Detta resultat kommer inte att
uppnås om man missar ett missförstått ord eller om det finns ett tidigare
missförstått ord i texten. Upprepa i så fall steg 2 – 5.) Om den studerande nu
är entusiastisk låter man honom fortsätta med sina studier.
24
STUDIETEKNOLOGIN
Bra orduppklaring är ett system där man går tillbaka. Man måste leta tidigare
än den punkt där den studerande blev slö eller förvirrad, och då finner man att
där finns ett ord som han inte förstår, någonstans innan svårigheterna började.
Om han inte lyser upp när ordet hittas och klaras upp, finns det ett missförstått
ord ännu tidigare.
Det här blir mycket klart för dig om du förstår att om det inte löser sig, så är
det som den studerande till synes har problem med, inte det som han egentligen har
problem med. För annars skulle det lösa sig, eller hur? Om han visste vad det
var han inte förstod, skulle han kunna lösa det själv. Därför leder det inte
någonvart att prata med honom om vad han tror att han inte förstår. Problemet
ligger tidigare.
När det gäller
grundläggande
orduppklaring
måste den
studerande leta
efter ett
missförstått ord
tidigare i texten.
Det är alltid
tidigare i texten än
där den studerande
befinner sig.
Lokalisering av ordet
Tillvägagångssättet är: att ta reda på var den studerande inte hade några
problem och var han nu har problem; det missförstådda ordet finns däremellan.
Det finns alldeles i slutet av där han inte hade några problem.
Den grundläggande orduppklaringsmetoden är oerhört effektiv när den
används såsom här beskrivits.
25
SCIENTOLOGI-HANDBOKEN
Orduppklaringsmetoden ”Att läsa högt”
En mycket effektiv metod för att finna de ord en person inte förstår i en bok
eller annat skrivet material kallas ”Att läsa högt”.
När en studerande läser för sig själv, är han ofta inte medveten om att han
har gått förbi missförstådda ord. Men varje gång han faktiskt går förbi missförstådda ord, får han problem med det han läser.
När man gör orduppklaringsmetoden ”Att läsa högt” får man personen att
läsa materialet högt. Den person han läser för hjälper honom hitta och klara
upp eventuella missförstådda ord och kallas, ändamålsenligt, för en orduppklarare.
Orduppklaringsmetoden ”Att läsa högt” görs vanligtvis av två personer
enligt ett rollbytessystem: en studerande är orduppklarare och orduppklarar
den andre studerande, och sedan byter de och den studerande som nyss orduppklarades blir orduppklarare och orduppklarar sin partner.
Ett ord kan missförstås på många olika sätt. Det är viktigt att den som gör
orduppklaringsmetoden ”Att läsa högt” känner till dessa olika typer av missförstånd. Ett ord kan missförstås på grund av:
1. En falsk (totalt felaktig) definition – Personen läser eller hör ordet ”katt”
och tror att ”katt” betyder ”låda”. Det kan inte bli mer fel.
2. En påhittad definition – När personen var mycket liten kallade hans
kamrater honom alltid ”tjej”, när han inte ville göra något våghalsigt. Han hittar
på definitionen ”en feg person” för ”tjej”.
3. En felaktig definition – Personen läser eller hör ordet ”dator” och tror
att det betyder ”skrivmaskin”. Detta är en felaktig betydelse för ”dator”, även
om en skrivmaskin och en dator båda är en slags maskiner.
4. En ofullständig definition – Personen läser ordet ”kontor” och tror att
det betyder ”rum”. Definitionen på ordet ”kontor” är ”arbetsplats för tjänstemän som arbetar med administration eller annat skrivbordsarbete; vid
företag eller offentlig förvaltning”. Personens definition för ordet ”kontor” är
ofullständig.
5. En olämplig definition – Personen ser ett streck (–) i meningen: ”Jag
avslutade nummer 3 – 7 idag.” Han tror att ett streck är ett minustecken, vet
att man inte kan subtrahera 7 från 3 och förstår det följaktligen inte.
26
STUDIETEKNOLOGIN
Ritning?
EN RITNING ÄR
VIKTIG FÖR EN
ARKITEKT
Ett missförstått ord kan hindra en persons
förståelse av någonting.
Som ett resultat kan det verka som om han
inte har någon läggning för att göra vissa
saker till sin frustration och olycka.
Ritning!
ORDBOK
Men att lokalisera och till fullo klara upp
missförstådda ord inom ett ämne återställer
förmågan att göra i området.
Att klara upp missförstådda ord är nyckeln
till att lösa alla svårigheter i ett ämne som
personen studerar.
6. En homonym (ett ljud eller symbol som har två eller flera distinkt skilda
betydelser) definition – Personen hör ordet ”punkt” i meningen ”Det var en
mycket orolig punkt i historien.” Eftersom han vet att ”punkt” betyder ”kommer
i slutet på en mening och betyder stopp, slut”, antar han att historien slutade
där.
7. En ersättningsdefinition (synonym) – Personen läser ordet ”furste” och
tror att dess definition är ”härskare”. ”Härskare” är en synonym för ordet
”furste”. Personen har ett missförstånd, eftersom ”furste” betyder ”regent i
monarkisk stat”.
27
SCIENTOLOGI-HANDBOKEN
8. En utelämnad (felande) definition – Personen hör yttrandet: ”Maten här
är alltför mäktig.” Personen i fråga kan två definitioner på ordet ”mäktig”. Han
vet att ”mäktig” betyder ”som har stor makt” och ”som har stor utsträckning,
beträffande volym, massa, styrka och så vidare”. Ingen av dessa definitioner gör
honom mycket klokare på den mening som han just har hört. Han kan inte
begripa vad mat kan ha med makt eller stor utsträckning att göra. Han vet inte
att ”mäktig” i det här avseendet betyder: ”mycket mättande”.
9. En saknad definition – En saknad definition är ett ”icke-förstått” ord eller
tecken. Personen läser meningen ”Handelsmannen ställde obilliga krav.” Ingen
förståelse infinner sig, eftersom han inte har någon definition för ”obillig”.
Ordet betyder ”som det saknas rimliga skäl för”.
10. En förkastad definition – Personen vägrar att slå upp definitionen på
asterisk (*). Vid en diskussion, visar det sig att han — varje gång han ser en
asterisk på en sida – vet att den text som följer är ”mycket svår att läsa” och att
den är ”litterär”, ”komplicerad” och ”mycket intellektuell”.
Om en person vanemässigt har gått förbi många, många missförstådda ord
i sitt läsande eller i sin utbildning (vilket de flesta i vår nuvarande kultur har),
är det inte bara hans läsförmåga som sjunker utan även hans intelligens. Det
han själv skriver och säger blir inte förstått, det han läser och hör förstår han
inte – och han kommer att vara ur kommunikation. Världen ter sig troligen
som en mycket underlig plats för honom, han tycker att ''ingen förstår honom''
(så sant så!) och livet förefaller honom en smula dystert. Han kan i andras ögon
t o m verka kriminell. I bästa fall blir han en slags robot eller zombie. Så ni
förstår, det är mycket viktigt att klara upp missförstådda ord.
Varför orduppklaringsmetoden ”Att läsa högt” fungerar
En studerande som förstår alla ord på den sida han läser kan felfritt läsa
sidan högt. Han känner sig pigg och klartänkt och förstår vad han läser helt och
hållet. Men när en studerande går förbi ett ord eller en symbol som han inte
förstår, vållar missförståndet en störning i hans röst eller kroppsliga beteende
(fysiska tillstånd) (hans röst kanske förändras, han kanske stakar sig, grimaserar, kisar eller reagerar på något annat sätt.
Detta är lätt att förstå, om man betänker att en person kan känna att det står
stilla för honom när han har gått förbi ett ord eller en symbol som han inte
förstod. Kanske gör han ett misstag i sitt läsande precis där missförståndet är,
eller kanske läser han vidare, förbi missförståndet, och gör ett misstag på ett
28
STUDIETEKNOLOGIN
”För att knäppa
på strängarna …”
Orduppklaringsmetoden ”Att läsa högt” är
en grundlig metod för lokaliserande av
missförstådda ord.
”använder man ett plocktrum …”
”…eh, öh, jag menar ett
plektrum.”
Dessa visar sig genom stakningar,
förändringar eller genom andra sätt medan
den studerande läser.
ord eller en symbol längre fram. Han känner sig trögare och försöker kompensera tröghetskänslan genom att läsa mer ansträngt. Detta visar sig alltid i en
icke-optimal handling av något slag, som orduppklararen genast måste upptäcka
och hantera.
En icke-optimal reaktion är allt som den studerande gör förutom att läsa
sidan ledigt, naturligt och felfritt. Exempel på några av de icke-optimala reaktioner som kan uppträda är:
1. Den studerande lägger till, utelämnar eller förändrar ett ord i den mening
han läser.
2. Den studerande stakar sig på ett ord eller uttalar det felaktigt.
3. Den studerande gör en paus eller läser långsammare.
4. Den studerande rynkar pannan eller ser osäker ut.
29
SCIENTOLOGI-HANDBOKEN
5. Den studerande blir stel eller spänner en kroppsdel, t ex kisar med
ögonen, knyter händerna hårdare, biter sig i läppen eller uppvisar någon annan
kroppslig reaktion.
6. Den studerande läser ansträngt.
7. Den studerande läser med en glib, robotaktig attityd (det är sådan han
blir efter att någon som inte känner till något om missförstådda ord har tvingat
honom att läsa ''korrekt'').
Andra manifestationer kan förekomma.
Det ovanstående är inte en komplett lista över reaktioner, den är avsedd att
ge en uppfattning om vad man skall leta efter. Det skall i rättvisans namn sägas
att man kan staka sig när man läser, om man försöker läsa i dålig belysning, om
man har ögonbesvär eller om trycket, handstilen eller skrivna korrigeringar i
texten är mycket svåra att tyda. Därför är det nödvändigt att man endast gör
orduppklaringsmetoden ”Att läsa högt” i god belysning, och om personen
behöver glasögon, bör han ha glasögon på sig. Det får inte finnas fläckar eller
överstrykningar i själva det material som orduppklaras. All otydlig text och alla
tänkbara anledningar till att han inte kan se texten måste undanröjas. Annars
kommer den studerande bara att säga att han inte kunde se det eller att belysningen var dålig, eller uppge något annat felaktigt skäl.
Varje gång personen gör ett misstag i sitt läsande eller reagerar på något
icke-optimalt sätt, hittar man alltid ett missförstått ord före denna punkt eller
ibland vid själva punkten.
Exempel: Den studerande läser sidan högt. Han läser: ”Roland gick hemåt
sakta och tankfullt”, och rynkar sedan pannan. Orduppklararen säger: ”Stopp”
och frågar sedan: ”Finns det något ord eller någon symbol där som du inte
förstod?” (Om den studerande undrar varför han blev hejdad, talar orduppklararen om för honom vilken reaktion som han lade märke till.)
Den studerande tittar igenom det han har läst. Han känner sig osäker på
ordet ”sakta”. Han säger detta till orduppklararen och ordet ”sakta” slås upp i
ordboken. Den studerande använder det i meningar tills han förstår det helt
och hållet.
När ordet som var missförstått är lokaliserat och uppklarat, lyser den studerande upp och börjar åter läsa tydligt och korrekt.
30
STUDIETEKNOLOGIN
Hur man gör
1. Studerande och orduppklarare sitter mittemot varandra.
Den studerande och orduppklararen sitter mittemot varandra vid ett bord
eller ett skrivbord. Båda har ett eget exemplar av den text som skall orduppklaras. Orduppklararen måste samtidigt kunna se både den studerande och sidan
framför sig.
2. Ordböcker finns till han ds.
En bra, enkel ordbok och alla andra ordböcker som den studerande kan
behöva finns till hands. (Använd framför allt inte en ”för liten ordbok”. Denna
skiljer sig från en enkel, välformulerad ordbok. En för liten ordbok är vad man
i allmänhet finner på varuhusens pocketavdelning. Mycket ofta definierar den
ord A som ord B, och definierar sedan ord B som ord A. Den utelämnar också
alla alternativa definitioner och alla tekniska definitioner.)
3. Den studerande hittar ett missförstått ord.
Innan den studerande börjar läsa, skall han informeras om att om han läser
någonting som han inte helt förstår, skall han säga till orduppklararen. Om han
ser ett ord han inte förstår, måste han stanna till, slå upp ordet och klara upp
det, istället för att gå förbi det. Den studerande bör också uppmuntras att själv
finna och klara upp missförstådda ord. Med den här metoden hindrar orduppklararen aldrig den studerande från att klara upp ett ord som denne tycker är
missförstått. Orduppklaringsmetoden ”Att läsa högt” frambringar förmågan att
göra detta, så att den studerande i framtiden finner och klarar upp sina egna
missförstånd.
4. Den studerande läser texten högt för orduppklararen.
Den studerande läser texten högt för orduppklararen. Medan den studerande läser, följer orduppklararen med i ett eget exemplar av samma text och
iakttar och lyssnar på den studerande.
Orduppklararen måste vara mycket uppmärksam och se eller höra varje
icke-optimal reaktion hos den studerande, när denne läser.
5. En icke-optimal reaktion är lika med ett missförstått ord.
En icke-optimal reaktion från den studerande, med avseende på vad han
läser, är den ledtråd som säger orduppklararen att den studerande har stött på
ett missförstått ord. Orduppklararen och den studerande måste nu exakt lokalisera det missförstådda ordet eller den missförstådda symbolen. Det finns före
eller ibland vid den punkt där den icke-optimala reaktionen inträffade.
31
SCIENTOLOGI-HANDBOKEN
6. Finn missförståndet.
Om det inte är uppenbart för den studerande att han har uppvisat en reaktion och han bara fortsätter att läsa, säger orduppklararen: ''Stopp. Finns det
något ord eller någon symbol där som du inte förstod?'' Det är orduppklararens
uppgift att styra den studerande till missförståndet. Det finns antingen vid eller
före den punkt där den icke-optimala reaktionen ägde rum. Poängen är att den
studerande måste styras till ordet. Sedan slår man upp det.
Kanske den studerande klarar av att genast upptäcka det ord han har
missförstått och tala om för orduppklararen vilket det är. Men han kan också
ha svårt att finna det, så att orduppklararen måste hjälpa honom.
Orduppklararen hjälper den studerande genom att få honom att leta tidigare
och tidigare i texten, från den punkt där han reagerade, tills det missförstådda
ordet hittas. Orduppklararen kan också stickprovskontrollera den studerande.
Detta innebär att man väljer ord från de textavsnitt som den studerande redan
har läst och kontrollerar dem med honom, för att se om han kan definitionerna
på dessa ord. Orduppklararen skulle välja ett tidigare ord och helt enkelt fråga:
”Vad är definitionen av _________?”
Om den studerande är osäker på något ord eller ger en felaktig definition
på det, tar man upp ordet och klarar upp det i ordboken.
7. Klara upp ordet.
När missförståndet väl har hittats, måste det klaras upp till fullo med hjälp av
ordboken. Använd proceduren i ”Stegen för att klara upp ett ord” som beskrivs
på sidan 18.
8. Läs om meningen.
Orduppklararen ber sedan den studerande att läsa om meningen i den text
där det missförstådda ordet eller den missförstådda symbolen upptäcktes. Den
studerande gör så, och förutsatt att han läser meningen riktigt med förståelse,
så fortsätter han att läsa texten. Om ytterligare icke-optimala reaktioner
uppträder, åtgärdar man dem genom att lokalisera nästa missförstådda ord, och
klarar upp det, enligt ovan.
9. Fortsätt med orduppklaringsmetoden ”Att läsa högt” tills hela texten är
genomgången.
Orduppklarningsmetoden ”Att läsa högt” fortsätts tills texten som ska orduppklaras är genomgången.
32
STUDIETEKNOLOGIN
Vid den här punkten, när två studerande gör orduppklaringsmetoden ”Att
läsa högt” med varandra, byter de och den studerande som nyss blivit orduppklarad blir orduppklarare.
Den studerande går igenom samma avsnitt i texten och går sedan vidare till
nästa avsnitt.
De tar texten i omgångar på det här sättet, orduppklarar avsnitt efter avsnitt,
tills de båda har fullföljt hela texten.
Varningar och tips
Det händer ibland att studerande som gör orduppklaring råkar i gräl eller
blir upprörda. Om detta händer, då vet man att endera av två saker har skett,
antingen:
1. Att ”missförstådda ord” som faktiskt var förstådda tvingades på den
studerande, eller
2. Att faktiska missförstådda ord inte upptäcktes och gicks förbi.
Man kan rensa upp alla felaktigt uppslagna ord, genom att fråga den studerande om han tvingades slå upp ord som han förstod. Om så är fallet, lyser den
studerande upp och berättar om det eller de ord, som han felaktigt tvingades
klara upp. När detta är avklarat, kan orduppklaringen återupptas.
Om det ovanstående inte löser problemet, vet man att missförstådda ord
har blivit missade. Få orduppklararen att föra den studerande tillbaka i texten
till den punkt där det sist gick bra för honom, och sedan fortsätta framåt igen –
varunder han följer proceduren för orduppklaringsmetoden ”Att läsa högt” – och
upptäcker de missade missförstådda orden. Vanligtvis finner man att flera
missförstådda ord har missats, inte bara ett.
Slutresultatet av välgjord orduppklaringsmetod ”Att läsa högt” är en studerande som är säker på att han inte har några missförstådda ord i ett visst material,
så att han lätt kan studera materialet och tillämpa det.
Orduppklaringsmetod ”Att läsa högt” är en fantastisk civilisationsräddare.
Det är absolut nödvändigt att ordupplaringsmetod ”Att läsa högt” görs
korrekt, exakt så som anges. Annars förvägras folk de enorma vinster som kan
uppnås med den.
33
SCIENTOLOGI-HANDBOKEN
Särskild orduppklaringsmetod av ”Att läsa högt”
När det gäller
Särskild
orduppklaringsmetod av ”Att
läsa högt”, läser
personen högt
och varje gång
han tvekar,
reagerar
kroppsligt eller
ändrar på ett ord,
hjälper
orduppklararen
honom att hitta
och definiera det
missförstådda
ordet.
34
Närhelst man arbetar med barn, eller med personer som talar ett främmande
språk, eller personer som inte är helt läs- och skrivkunniga, används en särskild
orduppklaringsmetod av ”Att läsa högt”. Med den här metoden får man
personen att läsa högt, för att ta reda på vad han gör.
Precis som i orduppklaringsmetoden ”Att läsa högt”, får man personen att
läsa högt för att komma underfund med vad det är han gör.
Det är en mycket enkel metod.
Orduppklararen måste också följa med i ett annat exemplar av samma text
medan personen läser.
Man kan få se förbluffande ting.
Personen kanske utelämnar ordet
”kan” varje gång det förekommer. Han läser
det inte. Han kan ha någon märklig betydelse
för det, t.ex. ”Kanada”. (Ett motsvarande fall
på engelska har faktiskt inträffat.)
Han kanske hoppar över ”osv.” varje
gång det förekommer, och anledningen
kanske spåras till att han inte vet vad
punkten betyder. (Ett liknande fall på
engelska har faktiskt inträffat.)
Han kanske säger ett helt annat ord än
det han läser, till exempel ”stanna” i stället
för ”hända”, eller ”grön” i stället för ”skön”.
Han kan tveka om vissa ord.
Det här är proceduren:
1. Få honom att läsa högt.
2. Lägg märke till varje gång han utelämnar något, förändrar ett ord, tvekar
eller rynkar pannan medan han läser och ta upp det med en gång.
3. Rätta till det genom att slå upp det åt honom eller genom att förklara det
för honom.
4. Få honom att fortsätta läsa, och lägg märke till nästa utelämnande eller
förändring av ett ord, tvekan eller rynkad panna.
5. Upprepa steg 2 till 4.
På detta sätt kan man göra en person läs- och skrivkunnig.
De därpå följande stegen för hans del är att lära sig hur man använder en
ordbok och slår upp ord.
Därefter en enkel lärobok i grammatik.
En mycket långsam studerande kan med denna metod lyftas upp till läsoch skrivkunnighet.
STUDIETEKNOLOGIN
ATT
TILLÄMPA
STUDIETEKNOLOGIN
Studieteknologin är bron till en utbildning som kommer att tjäna den studerande långt efter det att han har lämnat klassrummet.
Skillnaden mellan en begåvad och långsam studerande, en studerande som
är mycket, mycket snabb och en som är mycket, mycket långsam, är faktiskt
endast skillnaden mellan en noggrann studerande och en slarvig studerande.
En noggrann studerande tillämpar studieteknologin. Han studerar med
avsikten att lära sig någonting. Han hanterar varje studiebarriär som uppträder
medan han arbetar med sitt material. Om han läser ett stycke och plötslig inser
att han inte har den blekaste aning om vad det är han läser, går han tillbaka och
tar reda på var han trasslade in sig. Precis dessförinnan finns det ett ord som
han inte förstod. Om han är en noggrann studerande fortsätter han inte – inte
förrän han kommer underfund med vilket ord det är och vad det betyder.
Det där är en noggrann studerande, och hans begåvning beträffande ämnet
beror på till vilken grad han tillämpar studieteknologin. Det beror inte på någon
inneboende talang eller någonting annat. Det är hans behärskning av ämnet
studier som avgör skillnaden.
Det här häftet innehåller långt ifrån allt om studieteknologin. Det är ett
omfattande ämne. Men det som du har läst på dessa sidor, har gett dig de
verktyg du behöver för att studera vad som helst mer framgångsrikt och hjälpa
andra att göra detsamma. I
35
STUDIETEKNOLOGIN
PRAKTISKA ÖVNINGAR
Här är några övningar som du kan göra för att öka din förmåga att
tillämpa studieteknologin. De kommer att hjälpa dig att bli duktig beträffande
dina egna studier och beträffande att hjälpa andra med vad de än försöker
att lära sig.
1
2
Tänk på någon som du har mött och som tyckte att han redan visste allt
som fanns att veta om ett ämne. Hur skulle den attityden påverka personens
förmåga att faktiskt lära sig någonting nytt om det ämnet?
Hur skulle du hantera följande situationer?
a. En vän håller på att lära sig olika sorters träd men vet inte hur de ser
ut. Det finns inga riktiga träd i närheten som man kan visa för honom.
Hur skulle du kunna hjälpa honom?
b. När det gäller att lära sig att simma, har en vän precis lärt sig hur man
flyter i vattnet och lär sig nu att simma från ena sidan till den andra av
poolen, men har en hel del svårigheter med det. Hur kan du hjälpa
honom?
c. En vän har gått en kurs i hur man sköter sina pengar, men har nu
beslutat sig för att han inte vill fortsätta eller gå tillbaka till kursen. Vad
bör du göra för att hantera det?
3
4
5
6
36
Tänk på eller finn ett ord som du vet att du inte förstår eller är osäker på
och klara upp det med hjälp av en ordbok.
Gå tillbaka och igenom avsnittet ”Studiebarriärer” och titta efter och klara
upp varje ord som du inte till fullo förstår och studera om avsnittet
efterhand som du går framåt.
Gör grundläggande orduppklaring på dig själv.
Gör grundläggande orduppklaring på en annan person.
SCIENTOLOGI-HANDBOKEN
7
Öva på orduppklaringsmetoden ”Att läsa högt”. Hitta en annan studerande
eller en kamrat som kan göra den här övningen med dig. En av er är
studerande A och den andre studerande B. Bestäm vem av er som skall vara
studerande A och vem som skall vara studerande B.
a. Studerande A (i egenskap av orduppklarare) ger studerande B
orduppklaring med hjälp av ”Att läsa högt”, på följande stycke. Använd
en enkel ordbok.
Den kvicka bruna räven hoppade över den lata hunden. Hunden skulle
vakta hönsen men hade somnat. Räven smög sig in i hönsgården utan att
någon lade märke till det.
b. Studerande B (i egenskap av orduppklarare) ger studerande A orduppklaring
med hjälp av ”Att läsa högt”, på följande stycke. Använd en enkel ordbok.
Den kvicka bruna räven hoppade över den lata hunden. Hunden skulle
vakta hönsen men hade somnat. Räven smög sig in i hönsgården utan att
någon lade märke till det.
Så snart hönorna upptäckte honom, ställde de allihop till med ett förfärligt
oväsen. Räven var tvungen att röra sig mycket fort. Han högg den närmaste
hönan om halsen och slank ut ur hönsgården.
c. Studerande A (i egenskap av orduppklarare) ger studerande B
orduppklaring med hjälp av ”Att läsa högt”, på följande stycke. Använd
en enkel ordbok.
Så snart hönorna upptäckte honom, ställde de allihop till med ett förfärligt
oväsen. Räven var tvungen att röra sig mycket fort. Han högg den närmaste
hönan om halsen och slank ut ur hönsgården.
Bondens fru kom utspringande ur huset när hon hörde ståhejet och
undrade vad som i hela världen stod på med hennes höns. Hon såg räven
försvinna in i skogsbrynet med hönan.
37
STUDIETEKNOLOGIN
d. Studerande B (i egenskap av orduppklarare) ger studerande A orduppklaring
med hjälp av ”Att läsa högt”, på följande stycke. Använd en enkel ordbok.
Bondens fru kom utspringande ur huset när hon hörde ståhejet och
undrade vad som i hela världen stod på med hennes höns. Hon såg räven
försvinna in i skogsbrynet med hönan.
Hon skrek i högan sky och såg sig omkring efter hunden, vars främsta
plikt var att förhindra att sådana saker inträffade. Hunden såg mycket
skamsen ut. Bondens fru tillbringade de därpå följande minuterna med
att våldsamt läxa upp honom för hans apatiska beteende.
e. Studerande A (i egenskap av orduppklarare) ger studerande B
orduppklaring med hjälp av ”Att läsa högt”, på följande stycke. Använd
en enkel ordbok.
Hon skrek i högan sky och såg sig omkring efter hunden, vars främsta
plikt var att förhindra att sådana saker inträffade. Hunden såg mycket
skamsen ut. Bondens fru tillbringade de därpå följande minuterna med
att våldsamt läxa upp honom för hans apatiska beteende.
8
38
Finn någon som skulle ha nytta av orduppklaringsmetoden ”Att läsa högt”
och genomför den till ett tillfredsställande resultat.
SCIENTOLOGI-HANDBOKEN
RESULTAT FRÅN TILLÄMPNING
S
tudieteknologin, vilken används i vida
kretsar, i allt från amerikanska universitet
till skolor för svarta i Sydafrikas förorter,
visar ständigt sin användbarhet i program
efter program.
På landsbygden i Alabama, tog barn i
åldrarna åtta till sexton år del av ett sjuveckorsprogram i studieteknologin med
det bestämda syftet att öka läs- och skrivförmåga samt förståelse. Standardtester
före och efter programmet avslöjade en
genomsnittlig ökning på åtta månaders
förbättring per studerande i ordförråd
och förståelse. En pojke på fjorton år gjorde
framsteg från en nivå av andra klass till en
sjätteklass-nivå under fem och en halv
vecka på programmet. En sådan nivåökning saknar praktiskt taget motstycke.
I London fick en grupp elever en kort
kurs i studieteknologin, medan en kontrollgrupp inte fick några instruktioner i
studieteknologin. Kursen bestod av
ungefär nio timmar under en period på
tolv dagar. Båda grupperna fortsatte annars
med sina vanliga studier och båda
grupperna testades både före och efter.
Experimentgruppen ökade sin läsförmåga
med ett förvånansvärt genomsnitt på
1,29 år på bara tolv dagars instruktion.
Kontrollgruppen visade i stort sett ingen
förändring (en 0,03 procents minskning)
i den andra testen. Dessa imponerade
resultat talar för sig själva.
Nyttan av programmet Education alive i
södra Afrika har bekräftats av flera undersökningar i Bulawayo i Zimbabwe och
Transvaal i Sydafrika. En studie visade på
en ökning i läsförmåga på 1,2 år under ett
program på tre veckor. Ett annat program
gav under en period på fyra veckor en
förbättring på 1,8 år i läsförmåga. Ett
annat program på tre veckor i reservatet
Transkei i Sydafrika visade på en 2,3 års
genomsnittlig förbättring. Ett program
som hölls i ett gymnasium i ett problemområde resulterade i ett 91 procents
godkännande i utbildningsdepartements
gymnasieprov jämfört med 27 procent i
en kontrollgrupp. I Sydafrika, där 50
procent av befolkningen är analfabeter,
åstadkommer det här programmet förbättringar som verkligen behövs.
J
ämför dessa positiva resultat med vad
som sker på andra håll i skolsystemet
runt om i världen: en del gymnasieskolor
i Förenta staternas innerstadsdelar har
avhopp på närmare 50 procent; 42 procent
av dem som var med om en undersökning
i England kunde inte addera priset för en
hamburgare, pommes frites, äppelpaj och
kaffe; och 700 000 studerande som gick
ut från Förenta staternas gymnasium
förra året kunde inte läsa bra nog för att
läsa sina diplom. Bakom dessa siffror finns
många historier om personlig besvikelse,
spruckna drömmar, sämre yrkesskicklighet,
ökad kriminalitet och dystra framtidsutsikter.
FÖRBÄTTRINGAR
AV LÄSFÖRMÅGA
Ett 40-timmars utbildningsprogram i studieteknologin för
studerande i Washington D.C.
visade på en dramatisk ökning i
läsförmåga.
80%
läser på eller
över nivån i
klassen
48%
läser på eller
över nivån i
klassen
Före
Efter
39
UntitledBook4.book Page 40 Friday, September 28, 2001 11:00 AM
HÅNDBOG I SCIENTOLOGI
De berättelser som människor berättar
här är annorlunda. Dessa människor, som
kommer från olika delar av världen, hade
turen att få reda på att studieteknologin
finns, de tillämpade den och förändrade
både sina egna liv och livet för andra, till
det bättre.
I
Springfield, Virginia, var ett föräldrapar
bekymrade över sin sons misslyckanden i
skolan och problemen de hade hemma. Efter
att de stiftat bekantskap med studieteknologin och skrivit in sin son vid en skola
som använder den, skrev de följande brev:
”Innan Richard började i er skola, och
på grund av att han inte kunde ta till sig de
inlärningsmetoder som man använde i den
kommunala skolan i Washington DC, var
han ett frustrerat och missanpassat barn.
Tack vare vägledning och goda råd kunde vi
hjälpa Richard att bli en bättre människa.
Och ännu viktigare ni tände en gnista av
förnyat intresse hos honom. Han fick de
grundläggande färdigheter som han missat
under de två åren han gått i den kommunala
skolan. För första gången på två år ville
Richard gå till skolan varje dag! Han tog
initiativ till att själv läsa böcker. Han blev
intresserad av olika teoretiska ämnen, inklusive
naturvetenskap och geografi. Ända sedan hans
två kusiner tagit examen i en mycket ansedd
skola hade det varit Richards dröm att gå i
samma skola. Efter att han lärt sig studieteknologin blev han antagen till den skolan.
Vi tackar innerligt för den viktiga roll ni
spelat i att hjälpa Richard att uppnå sitt mål.”
En mamma i London, var utom sig av
oro, och sökte hjälp för sin pojke på tio år
som hade stora svårigheter i skolan och
inte kunde koncentrera sig. Hans lärare
ville ge honom droger. Hans mamma fann
i stället ett undervisningsprogram som
använde sig av studieteknologin. När
pojken hållit på med programmet ett litet
tag skrev hans lärare:
40
”Första lördagen på programmet spenderade pojken tre timmar med att lära
sig grunderna i studieteknologin. Pojkens
mamma ringde mig veckan efter, eftersom
hon hade lagt märke till en omedelbar förbättring och inte kunde förstå hur hennes
son hade kunnat genomgå en sådan förändring – pojken gjorde sina läxor utan svårigheter. Lördagen därpå återkom pojken
till programmet och lärde sig mer om hur
man studerar. Några dagar senare sade pojkens mamma att läraren ringt upp henne
och undrat vad som hade hänt med pojken.
De hade lagt märke till en sådan förändring
att de ville veta vad det var som inträffat.
Grabbens problem hade inte kunnat lösas
med droger. Det rörde sig helt enkelt om att
ingen någonsin hade brytt sig om att lära
honom hur man studerar.”
Ett föräldrapar i Oregon var oroade över
sin dotter på elva år som knappt klarade
kraven för läsning i andra klass och som
hade väldigt dåligt självförtroende. Efter att
dottern börjat vid en skola som använde
studieteknologin, skrev flickans mamma:
”Mitt hjärta knöt sig när min dotter
kom ut från rummet där hon gjort inträdesprovet när hon kom till sommarskolan.
Tårarna strömmade nerför hennes kinder
och hon frågade efter sina grönfärgade linser, som hon trodde att hon behövde för att
kunna läsa. Hon hade fått väldigt dåliga
poäng på provet, men trots alla reservationer från alla inblandade fick hon en chans
att börja på sommarprogrammet.
I det ögonblicket tog kurvan i hennes
liv, som hade dalat väldigt djupt, en skarp
svängning uppåt och den har klättrat uppåt
ända sedan dess. Hon har nu varit på
sommarskolan några månader och den
förändring vi har sett hos henne är ingenting annat än mirakulös.
Hon läser nu av sig själv, och finner det
till och med svårt att lägga ifrån sig sina
böcker. Hon är tillbaka på rätt spår och har
blivit ett säkert och lyckligt barn, ett fantastiskt barn som utan tvekan kommer att vara
till enorm nytta i världen, en nytta som hon
aldrig skulle kunnat vara om det inte vore
för L. Ron Hubbards studiemetoder och den
här fantastiska skolan ni skapar! Tack till
er alla för era ansträngningar, ert engagemang och er vision.”
UntitledBook4.book Page 41 Friday, September 28, 2001 11:00 AM
En pojke på sju år hade stora svårigheter
med sina studier. Han studerade och studerade om samma material i omkring sex
månader. Lyckligtvis kände hans mamma
till studieteknologin och insåg att hans
lärare inte hittade och korrigerade de
verkliga barriärerna och problemen hennes son körde in i.
”Jag har ett mycket späckat schema
själv med jobb och plikter, men jag fick
honom att ta hem materialet som han hade
studerat och jag hittade vad det verkliga
problemet var. Det var för två månader
sedan. Resultatet är att han blivit en exemplarisk studerande i sin klass nu. Han sitter
inte bara av tiden nu eller ställer till med
problem för de andra eleverna. Han älskar
sina studier och fullbordar sina uppgifter på
rekordtid. Han kom till mig för två dagar
sedan och stavade ord som han hade studerat
och klarat upp definitionerna för ordentligt.
Jag vet att jag inte ens kunde läsa när jag
var i hans ålder och än mindre stava till ord
som Antarktis, barndaghem, mönster, pingvin,
isbjörn, isberg osv. Jag insåg att jag förmodligen räddat alla hans framtida studier tack
vare det som jag hade gjort för att lösa hans
studieproblem.”
L.
Ron Hubbards teknologi för studier
introducerades i Uganda. Följande brev
mottogs från rektorn för The Kampala
Parent's school i Uganda.
”Jag skriver för att uttrycka vårt
mycket uppriktiga tack för att ni tyckt det
vara passande att sända oss er personal, för
att introducera studieteknologin från L. Ron
Hubbards arbeten.
Våra lärare förklarar att de, efter att ha
genomgått denna kurs, nu kan studera på
egen hand, och lära sina elever bättre. Kursen har avlägsnat många studiebarriärer,
och lärarna kan nu kommunicera mycket
lättare än förut. Andra lärare, som ursprungligen inte hade satts på programmet, krävde
att få påbörja kursen omedelbart.
Våra elever är entusiastiska över programmet. De tycker att det är roligt att Lära
sig hur man lär. De vet nu hur viktigt det är
med massa och de kan använda bilder för
att läsa om saker de inte kan få från sin
omgivning. Vi ber att denna kontakt med
vår skola fortsätter för att i framtiden även
gälla många elever i andra delar av Uganda.”
Genom att upptäcka och använda studieteknologin blev en spansk student
entusiastisk över att studera, och han
kunde lära sig ett nytt språk så bra så att
han kunde bli en kompetent översättare:
”Innan jag kände till L. Ron Hubbards
studieteknologi hade jag den åsikten att
’det inte fanns någon studieteknologi, det
handlar bara om att sätta sina armbågar på
skrivbordet och studera, studera, studera;
inte göra någonting annat förrän man har
en perfekt inspelning av vad man förväntas
säga på nästa prov.
Men när jag började lära mig L. Ron
Hubbards teknologi, och såg hur den fungerade, insåg jag att en sådan sak som ett
missförstått ord verkligen kunde blockera
min förståelse. Och inte bara det, ett missförstått ord kunde få min moral att sjunka
till botten. Jag fann att när jag på ett riktigt
sätt klarade upp ett ord som jag var ’absolut
säker på att jag kunde’ och klarade upp det till
en punkt där jag verkligen förstod begreppet,
blev jag uppriktigt entusiastisk över att studera.
Innan jag lärde mig hur man studerar
hade jag också uppfattningen att om en person inte lär sig ett främmande språk vid tolv
års ålder, kan han inte lära sig det bra
senare. Jag var redan tjugo år gammal och
hade tidigare gett upp idén att lära mig
engelska. Men genom att använda studieteknologin kunde jag, trots att jag är helt
utan formell utbildning i engelska, lära mig
engelska på egen hand så bra att jag nu är
professionell översättare! Detta skulle inte vara
möjligt utan denna fantastiska teknologi.
Något grundläggande som fortfarande
ger mig vinster varje dag är att jag inser att
det finns något där att lära sig, och att man
kan förstå. Och endast genom förståelse kommer vi att kunna bli fria. Studieteknologin gav
mig frihet. Och detta är mycket värdefullt.”
41
UntitledBook4.book Page 1 Friday, September 28, 2001 11:00 AM
ORDFÖRKLARINGAR
demonstrationssats: en sats bestående av
olika små föremål såsom korkar, kapsyler,
gem, pennhylsor, gummisnoddar, etc. En
studerande använder dessa små föremål till
att representera de olika delarna av någonting
som han läser om. Föremålen kan röras
omkring för att visa mekanikerna och
handlingarna i ett bestämt koncept och
hjälpa den studerande att förstå det. Kallas
också för en ”demosats”.
dåsa till: känna sig trött, sömnig eller
omtöcknad som om man vore bedövad eller
drogad.
gradient: det att gradvis ta itu med
någonting, steg för steg, nivå för nivå, och
där varje nivå i sig själv är lätt överstiglig så
att man till slut med relativ lätthet kan klara
av ganska komplicerade och svåra aktiviteter.
Termen gradient används också för vart och
ett av stegen som tas när man tar itu med
någonting.
görande: utförandet av någon handling
eller aktivitet.
individuera: avskilja sig själv från någon,
en grupp, etc., och dra sig undan från
inblandning med den eller det.
konfront: att man står ansikte mot ansikte
med någon eller något utan att rygga tillbaka
eller undvika. Konfrontering är i grunden
förmågan att obesvärat vara där och förnimma.
lerdemonstration: en modell gjord av
en studerande, i lera, för att demonstrera en
handling, en definition, ett föremål eller en
princip. Kallas också för ”lerdemo”.
42
massa: de faktiska fysiska föremålen,
sakerna i livet; i motsats till signifikans. Se
även signifikans i dessa ordförklaringar.
missförstått ord: ett ord som inte förståtts
eller som förståtts felaktigt.
orduppklara: att definiera, med hjälp av en
ordbok, alla ord som inte fullständigt förstås
i det material som en person studerar.
orduppklarare: en person som hjälper en
annan person att hitta och klara upp varje
missförstått ord.
orduppklaring: den samling av Scientologiprocedurer som används för att lokalisera
ord som en person har missförstått i ämnen
som han har studerat, och att få orden
definierade genom att slå upp dem i en
ordbok.
Scientologi: en religiös tillämpad filosofi
utvecklad av L. Ron Hubbard. Det är läran
om och handhavandet av anden i relation till
sig själv, universa och annat liv. Ordet
Scientologi kommer från det latinska ordet
scio, vilket betyder ”veta”, och det grekiska
ordet logos, vilket betyder ”ordet eller den
yttre formen med vilken den inre tanken
uttrycks eller görs känd”. Följaktligen betyder
ordet bokstavligen att veta hur man vet.
signifikans: betydelsen av eller idéerna eller
teorierna i någonting, i motsats till dess
massa.
vinst: uppnåendet av någon önskvärd
förbättring. Exempel på vinster skulle vara
en person som förbättrar sin förmåga att
kommunicera, upplever en ökad känsla av
välmående eller vinner mer visshet angående
något område av sitt liv.
UntitledBook4.book Page 1 Friday, September 28, 2001 11:00 AM
OM
L. RON
HUBBARD
H
an föddes i Tilden i Nebraska den
13 mars 1911, och startade tidigt
på sin väg av upptäckter, en väg
som utmärktes av en hängivenhet till hans
medmänniskor. ”Jag ville att andra
människor skulle vara lyckliga, och kunde
inte förstå varför de inte var det”, skrev han
om sin ungdomstid, och häri kan man
skönja de tankar som länge skulle leda hans
steg. Vid nitton års ålder hade han rest mer
än 40.000 mil och undersökt javanesiska,
japanska, indiska och filippinska kulturer.
Ron återvände till Förenta staterna 1929
och återupptog där sin formella utbildning
och studerade matematik, ingenjörsvetenskap och den vid den tiden nya
vetenskapen kärnfysik – vilka samtliga försåg honom med mycket viktiga kunskaper
för hans fortsatta forskning. För att finansiera denna forskning, gav han sig in på en
författarbana under det tidiga 1930-talet,
och blev snart en av de mest lästa författarna inom den populära skönlitteraturen.
Han förlorade dock aldrig sitt ursprungliga
mål ur sikte, utan fortsatte med sin huvudsakliga forskning genom omfattande resor
och expeditioner.
Vid USAs inträde i andra världskriget
gick han med i Förenta staternas flotta som
löjtnant och tjänstgjorde som befälhavare
på ubåtsjagare. År 1945, delvis blind och
förlamad av skador som han ådrog sig i
strid, diagnosticerades han som obotligt
invalidiserad. Genom att tillämpa sina
teorier om sinnet var han emellertid i stånd
att hjälpa inte bara sina medpatienter, utan
han återvann även sin egen hälsa.
Efter ytterligare fem år av intensiv
forskning presenterade Ron sina upptäckter
för världen i boken Dianetik: Hur tanken
påverkar kroppen. Dianetikboken var den
första populärhandboken om det mänskliga
sinnet som uttryckligen skrivits för
gemene man. Den inledde en ny era av
hopp för mänskligheten och en ny fas i
L. Ron Hubbards liv. Han upphörde
emellertid inte med sin forskning, och
allteftersom den ena upptäckten efter den
andra noggrant kodifierades mot slutet av
1951, föddes den tillämpade religiösa
filosofin Scientologi.
Eftersom Scientologin förklarar allt liv,
finns det ingen aspekt av människans existens som L. Ron Hubbards efterföljande
arbete inte tog upp. Han vistades omväxlande i Förenta staterna och i England, och
genom sin fortsatta forskning fann han lösningar på sådana sociala problem som den
sjunkande standarden inom utbildningen
och det utbredda drogmissbruket.
Allt som allt omfattar L. Ron Hubbards
arbeten i Scientologi och Dianetik totalt 40
miljoner ord av bandinspelade föreläsningar,
böcker och andra skrifter. Sammantaget
utgör detta det arv som han lämnade efter
sig vid slutet av sitt liv, den 24 januari 1986.
Ändå utgjorde L. Ron Hubbards bortgång
inte på något sätt ett slut; ty med 100
miljoner exemplar av hans böcker i omlopp
och med miljontals människor som
dagligen tillämpar hans teknologi för att
uppnå förbättring, kan man definitivt säga
att världen fortfarande har sin största vän i
L. Ron Hubbard.
43
UntitledBook4.book Page 48 Friday, September 28, 2001 11:00 AM
NEW ERA Publications International ApS
Store Kongensgade 53, 1264 Copenhagen K, Denmark
ISBN 87-7968-189-1
© 2001 L. Ron Hubbard Library
Alla rättigheter förbehållna.
All oauktoriserad kopiering, översättning, import eller distribution, i sin helhet eller i delar av den, på
något sätt, inklusive elektronisk kopiering, lagring eller överföring är ett brott mot gällande lagar.
Scientologi, Dianetik, Celebrity Centre, L. Ron Hubbard, Flag, L. Ron Hubbard-signaturen,
Scientologikorset (avrundat) och Scientologikorset (spetsat) är varu- och servicemärken som innehas och
används med tillstånd från Religious Technology Center.
NEW ERA är ett registrerat varumärke och service märke i bland annat Danmark och innehas av New
Era Publications International ApS
Tryckt av New Era Publications International Aps
®
44
En L. RON HUBBARD-publikation