Transcript Guide till hydrocefalus

Finlands CP-förbund rf
Guide till hydrocefalus
Finlands CP-förbund rf
Malms handelsväg 26
00700 Helsingfors
Tfn: 09 5407 540
Fax: 09 5407 5460
E-post: [email protected]
Foto: Mari Soininen
Innehåll
Till läsaren......................................5
Jag har hydrocefalus.....................11
MMC- och hydrocefalusplanerare Petra Peltonen,
Finlands CP-förbund
Pasi Parkkisenniemi
Hydrocefalus...................................6
Vad är hydrocefalus?................................ 6
Hur utvecklas hydrocefalus?................... 6
Orsaker till hydrocefalus......................... 6
Behandling av hydrocefalus..................... 8
Uppföljning och problem
med shunten.............................................. 9
Docent i barnneurologi Tuula Lönnqvist
4 | GUIDE TILL HYDROCEFALUS
Social rehabilitering.....................13
Rehabiliteringsansvarig Elina Perttula,
Finlands CP-förbund rf
Finlands CP-förbund rf.................15
Informatör Sini Pälikkö, Finlands CP-förbund rf
Tjänster och stöd.........................16
Foto: Mari Soininen
Till läsaren
Denna handbok är avsedd för alla som
vill ha information om hydrocefalus,
d.v.s. störningar i cerebrospinalvätskan.
Omkring 50 barn får årligen diagnosen
hydrocefalus.
Hydrocefalus är ingen självständig
sjukdom, utan en följd av olika skador på
hjärnan som inträffar före eller efter födseln, t.ex. störningar i hjärnans utveckling, inflammationer, hjärnblödningar samt
hjärntumörer. Hydrocefalus kan utlösas i
vilken ålder som helst, såväl i barndomen
M M C - o c h h y d r o c e fa lu s p l a n e r a r e P etra P elto n e n ,
Fi n l a n d s C P- f ö r b u n d r f
som i vuxen ålder. Orsaken till hydrocefalus är det som är mest avgörande för en
persons prognos. Hydrocefalus som behandlas med ett fungerande shuntsystem
eller någon annan korrigerande åtgärd har
knappt någon som helst inverkan på livet.
Finlands CP-förbund har fungerat som
intresseorganisation åt hydrocefalushandikappade sedan 1992. Förutom i denna
guide finns det även information på CPförbundets hemsidor www.myelon.info
och www.cp-liitto.fi.
GUIDE TILL HYDROCEFALUS | 5
Hydrocefalus
Vad är hydrocefalus?
Hydrocefalus innebär störningar i cerebrospinalvätskan. Hydrocefalus är ingen
självständig sjukdom, utan en följd av olika
skador på hjärnan som inträffar före eller
efter födseln, t.ex. störningar i hjärnans
utveckling, inflammationer, hjärnblödningar, hjärntrauman och hjärntumörer.
Barnets prognos beror i första hand på
hjärnskadan eller den strukturella avvikelse som ligger bakom hydrocefalus, inte på störningen i cerebrospinalvätskan,
hydrocefalus.
Hur utvecklas
hydrocefalus?
Ryggmärgsvätska bildas inne i hjärnan i en
blodkärlsfläta (plexus chorioideus) i hjärnventriklarnas (sidoventriklarna och den
fjärde hjärnventrikeln) vägg. Från sidoventriklarna strömmar hjärn-ryggmärgsvätskan till den tredje hjärnventrikeln och
därifrån vidare genom den smala hjärnakvedukten (aquaeductus Sylvii) till den fjärde hjärnventrikeln, varifrån den strömmar
vidare till ryggmärgskanalen och hjärnans
yta där den återabsorberas i blodcirkulationen. En obalans i produktionen och
6 | GUIDE TILL HYDROCEFALUS
återabsorptionen av hjärn-ryggmärgsvätska orsakar hydrocefalus, vilket gör att
hjärnventriklarna utvidgas och trycket i
kraniet ökar. Hos små spädbarn leder en
växande hjärnventrikel till att huvudomfånget växer snabbare. Hos större barn är
huvudvärk, illamående och kräkning samt
skelning och balanssvårigheter vanliga
symtom. Om återabsorptionen av hjärnryggmärgsvätska i blodcirkulationen störs
handlar det om s.k. kommunicerande hydrocefalus. Om hjärn-ryggmärgsvätskans
cirkulation däremot förhindras till följd av
läckage, tumör eller strukturell avvikelse
handlar det om s.k. obstruktiv hydrocefalus. Omkring 50 barn får årligen diagnosen hydrocefalus i Finland.
Orsaker till
hydrocefalus
En tredjedel av alla barn som har medfödd hydrocefalus eller som utvecklar
hydrocefalus före ett års ålder har ryggmärgsbråck, meningomyelocele (MMC).
Hydrocefalus vid MMC beror oftast på en
Chiari 2-malformation, där nedre delen av
lillhjärnan och ofta även förlängda märgen
har trycks in i nackhålet (formen mag-
d o c e n t i b a r n n e u r o lo gi
T uula Lö n n qvist
G
A
B
C
F
D
E
num) och därmed förhindrar hjärn-ryggmärgsvätskan från att cirkulera. En trång
hjärnakvedukt kan också höra till MMC.
Beroende på sampling och undersökning
uppskattar man att 80–95 procent av alla
MMC-barn utvecklar hydrocefalus.
Den vanligaste orsaken till hydrocefalus hos för tidigt födda barn är hjärnblödning vid födseln. Andra orsaker till hydrocefalus är medfödda strukturella avvikelser
i hjärnan (andra än Chiari-malformation
Hjärn-ryggmärgsvätskans
cirkulation
A)Sidoventrikel.
B)Tredje hjärnventrikeln.
C)Akvedukt.
D)Fjärde hjärnventrikeln.
E)Tunna magenda- och lushkakanaler.
F) Skallbasens hjärnryggmärgsvätskeutrymmen.
G)Utrymme på hjärnans yta
varifrån vätskan återabsorberas i
blodcirkulationen.
vid MMC), följdtillstånd av blödningar i
samband med inflammationer och malformationer i hjärnans blodkärl, hjärncystor,
hjärntumörer samt vissa sällsynta ämnesomsättningssjukdomar. Ärftlig hydrocefalus (främst X-kromosomal trängning av
hjärnakvedukten) är sällsynt. Svårighetsgraden av hydrocefalus varierar beroende
på den bakomliggande hjärnskadan. Trängning i hjärnakvedukten är lätt att behandla,
men hydrocefalus som orsakas av multilo-
GUIDE TILL HYDROCEFALUS | 7
kulär blåsfylld strukturavvikelse är avsevärt
mycket svårare att behandla. Många MMCbarn (70–80 %) har ingen betydande hydrocefalus vid födseln, utan den utvecklas
och blir vårdkrävande först efter operationen som görs för att sluta bråcket.
Under graviditeten kan man genom
noggranna, upprepade ultraljudsundersökningar och vid behov även magnetundersökningar av fostret utreda orsakerna bakom hydrocefalus och följa dess
utveckling. Redan under fostertiden och
framför allt efter födseln gäller det att följa huvudets tillväxt, eftersom inte alla utvidgningar av hjärnventriklarna har något
samband med hydrocefalus, utan kan vara en följd av hjärnatrofi som uppstår av
olika skäl. Hydrocefalus kan alltså bero på
många olika faktorer och uppstå när som
helst, såväl före födseln som i vuxen ålder.
Behandlingen av hydrocefalus består av en
kirurgisk, korrigerande åtgärd, antingen
insättning av en shunt eller endoskopi.
Behandling av
hydrocefalus
Den vanligaste behandlingen av hydrocefalus består av att en shunt opereras in. En
shunt är en några millimeter tjock, ventilförsedd slang, ofta av silikon, som löper
under huden. Dess övre ände placeras i
ena sidoventrikeln och den nedre änden
i bukhålan. Syftet med shuntens ventil är
8 | GUIDE TILL HYDROCEFALUS
Foto: Tuula Lönnqvist
att förhindra att vätskan rinner åt fel håll
och att reglera vätskeflödet utifrån trycket. Det finns många olika slags klaffar, men
till en början opererar man vanligen in en
klaff som öppnar sig vid lågt tryck, eftersom barnet huvudsakligen befinner sig i
liggande position och det normala hjärntrycket är lågt. Då barnet lär sig att sitta
och gå och befinner sig i upprätt läge en
stor del av dagen byter man i allmänhet
till en klaff som öppnar sig vid medelhögt
tryck eller till en magnetshunt, som gör
att man vid behov kan reglera öppningstrycket med extern apparatur.
Uppföljning och
problem med shunten
Hos små spädbarn, framför allt för tidigt
födda barn, kan man följa utvecklingen av
hydrocefalus i lugn och ro genom att mäta
huvudomkretsen, göra regelbundna ultraljudsundersökningar och följa barnets hälsa, eftersom kraniets sömmar ger med sig
och det inte finns någon risk för bråckbildning. Ibland faller hydrocefalus tillbaka hos små spädbarn under uppföljningen
och ingen behandling behövs.
Förutom att göra en ultraljudsundersökning undersöker man hjärnan genom
bl.a. magnetröntgen. Vid magnetröntgen
måste barnet oftast sövas, eftersom undersökningen tar omkring 20 minuter och
man måste kunna ligga still under tiden.
Vid röntgen kan man se hjärnans struktur
och var störningen är. Dessutom kan man
noggrant utvärdera hjärn- och ryggmärgsvätskans cirkulation.
Överdränage är ett rätt vanligt shuntproblem. Om det får fortgå länge kan det
leda till slit-symptom med smala hjärnventriklar och undertryck i hjärnan. Personen lider då ofta av kraftig huvudvärk,
framför allt efter att länge ha befunnit sig
GUIDE TILL HYDROCEFALUS | 9
Diagram över inopererad shunt
Foto: Tuula Lönnqvist
10 | GUIDE TILL HYDROCEFALUS
i upprätt läge. Även illamående, svindel,
muskelslapphet och trötthet kan förekomma. Då slit fortgår länge växer huvudets omkrets långsammare, sömmarna i
skallen växer ihop i förtid och risken för
epilepsi ökar märkbart. För behandling av
slit har en s.k. tilläggsventil eller antisifon
utvecklats. I stället för en shunt kan man
i vissa fall punktera basen på den tredje hjärnventrikeln för att med hjälp av ett
titthål skapa en ny kanal för hjärn-ryggmärgsvätskan i stället för den tilltäppta.
Shunten kan också täppas till, vilket leder till symtom som orsakas av ett ökat
tryck i hjärnan: huvudvärk, sömnighet och
kräkning. I takt med att barnet växer kan
shunten också gå sönder och orsaka liknande problem. Behandlingen består av
att shunten byts ut eller repareras. Det
finns också en risk för inflammation, vilket behandlas med antibiotika och eventuellt byte av shunten.
Allt som allt har själva hydrocefalus en mycket liten inverkan på barnets
liv. Många barn idrottar aktivt, är med i
olika klubbar och i scouterna. Det första stadiet är oftast det mest skrämmande, liksom problem med shunten och
nödvändiga åtgärder. Om hydrocefalus
är i balans och man har ett fungerande
shuntsystem glömmer man lätt bekymren och vardagen fungerar precis som
hos andra barn. 
Jag har
hydrocefalus
Jag heter Pasi Parkkisenniemi och är 38
år. Jag arbetar som mottagningssköterska
på en vårdcentral. Man konstaterade att
jag hade hydrocefalus eftersom jag inte
utvecklades normalt som barn. Jag låg på
mage och rörde mig inte. Efter att man ha-
Pasi Par k k ise n n iemi
de konstaterat hydrocefalus och jag hade
opererats ställde jag mig upp två veckor
efter operationen. Jag har opererats totalt tio gånger, senaste gången 1994. Orsakerna till operationerna har varit överfunktion hos shunten, att slangen har varit
Foto: Minna Teiska
GUIDE TILL HYDROCEFALUS | 11
för kort eller att den har täppts till. Som
tioåring tillbringade jag min längsta period
på sjukhus, omkring 1,5 månad på grund
av misslyckade operationer. För det mesta har jag stannat på sjukhuset i en vecka i
Foto: Minna Teiska
12 | GUIDE TILL HYDROCEFALUS
samband med operationen. Som barn var
jag inte så rädd för operationerna, men
jag ville inte ligga på sjukhus och jag ville
definitivt inte att man klippte mitt hår.
I skolan blev jag mobbad en del. Jag
minns hur mina klasskamrater kallade mig
vattenskalle och gristryne. På den tiden
gjorde man inte så mycket åt mobbning.
Nu förstår jag att det är sådant som barn
gör och att de vuxna inte sade till dem på
grund av min hydrocefalus. Trots det har
mobbningen gjort att jag har haft mycket
svårt att acceptera mig själv. Jag hoppas
att man ingriper i mobbning på ett annat
sätt idag och att man fått en mer positiv
inställning. Själv tycker jag att motgångarna har lärt mig uppskatta det som är viktigt i livet.
Nu för tiden gör jag det jag vill. Det
finns bara två saker som läkaren har förbjudit mig på grund av min hydrocefalus.
Han sade att jag när jag planerar mitt yrkesval inte kan välja att bli djuphavsdykare
eller pilot på grund av tryckvariationerna.
Jag tycker om Melodifestivalen och har
rest runt i Europa och följt huvudtävlingarna tillsammans med andra fans. Varje
sommar anordnar vi ett Melodifestivalläger och har garanterat roligt. Förutom att
följa Melodifestivalen träffar jag mina vänner, bowlar och går ibland på ravefest.
Hydrocefalus påverkar inte mitt liv på
något sätt idag. 
Social
rehabilitering
Social rehabilitering är en process där
man strävar efter att främja och stödja
en persons sociala funktionsförmåga. Med
social funktionsförmåga avses en persons
sociala relationer, interaktionsförmågor
och de roller som han eller hon har i sin
egen vardag. Utöver främjande av den so-
r e h a b i l it e r i n g s a n s va r ig
E li n a P erttula ,
Fi n l a n d s C P- f ö r b u n d r f
ciala funktionsförmågan är målet med social rehabilitering jämställdhet och främjande av denna.
Social rehabilitering kan ske individuellt eller i grupp. Med individuell social
rehabilitering avses bl.a. den handledning
och rådgivning samt de tjänster och stöd-
Foto: Minna Teiska
GUIDE TILL HYDROCEFALUS | 13
Foton: Videoproduktion Mikko Koponen
åtgärder som ges till en handikappad person och/eller dennes familj.
Utöver individuell handledning och
rådgivning arrangeras social rehabilitering
i grupp, dvs. anpassningsträningskurser.
Anpassningsträningskurser arrangeras av
centralsjukhusen och handikapporganisationerna. Finlands CP-förbund rf arrangerar anpassningsträning för handikappade barns familjer och föräldrar, far- och
morföräldrar, ungdomar, vuxna, par och
syskon. I regel är kurserna avsedda för
alla personer som hör till vår verksamhetskrets. Varje år riktas en av kurserna i första hand till personer med MMC
14 | GUIDE TILL HYDROCEFALUS
och hydrocefalus.Målet med anpassningsträningskurserna är, utöver främjande av
den sociala funktionsförmågan, att erbjuda stöd och erfarenhet från personer
i samma situation, utbyta kunskaper och
färdigheter, uppnå livsglädje, hitta de egna resurserna samt stärka delaktigheten
och det aktiva deltagandet.Ett specialsyfte med familje- och föräldrakurserna
är att stödja föräldraskapet och familjens
ork och välmående. Målet med ungdomskurserna är att stödja ungdomarna i processen för att bli vuxen och självständig
samt att stärka självkänslan och den realistiska jagbilden. Under kurserna för
vuxna är målet att stödja deltagarna i livet som vuxna, förebygga marginalisering
samt möjliggöra deltagande och delaktighet.Innehållet i anpassningsträningskurserna varierar enligt tema och målgrupp.
En viktig del av kurserna är diskussionsgrupperna. Utöver diskussionsgrupperna
förekommer även föreläsningar och fritidsverksamhet under kurserna. Under
aktivitetskurserna förs diskussioner mellan aktiviteterna och sysselsättningarna.
Anpassningsträningskurserna utgör social rehabilitering i enlighet med lagen om
service och stöd på grund av handikapp
och är avgiftsfria för deltagarna.Ytterligare information om kurserna fås från den
rehabiliteringsansvariga på Finlands CPförbund eller från kurssekreteraren. 
Finlands
CP-förbund rf
Finlands CP-förbund rf är en riksomfattande intressebevakningsorganisation för
CP-skadade och MMC- och hydrocefalushandikappade barn, ungdomar och vuxna samt deras anhöriga. Organisationens
grundläggande mål är jämlikhet och fullständig delaktighet i samhället. Finlands
CP-förbund, som grundades år 1965, har
20 medlemsföreningar med cirka 3 200
personmedlemmar. CP-förbundet har
fungerat som intresseorganisation för hydrocefalushandikappade sedan år 1992.
Till de centrala delområdena i Finlands
CP-förbunds verksamhet hör rehabiliteringsverksamhet, serviceverksamhet, stödtjänster inom boende, serviceboende, kommunikation och övrig egentlig verksamhet.
Ett exempel på serviceutbudet utgör den
avlösarverksamhet som förbundet erbjuder sina medlemmar. Från avlösarverksamheten kan familjen till ett handikappat barn
eller en handikappad ungdom ansöka om
medel för att anställa en avlösare hemma
under den tid föräldrarna är lediga, dock
som mest för sju dygn årligen. En vuxen
handikappad person kan ansöka om avlö-
i n f o r m atö r
S i n i Pä li k kö
Fi n l a n d s
C P- f ö r b u n d r f
sarservice för den tid då en familjemedlem
som utför kontinuerligt assistansarbete har
semester. Tillsammans med semesterorganisationerna anordnar CP-förbundet semesterveckor för MMC- och hydrocefalushandikappade personer och familjer.
Inom universitetssjukhusens område
fungerar CP-förbundets regionssekreterare som kontaktpersoner till familjen, myndigheterna och den lokala CP-föreningen.
Social handledning och rådgivning kan bl.a.
fås i anknytning till ansökan om olika typer
av tjänster. Finlands CP-förbunds tjänster
är avgiftsfria för användaren.
Inom Finlands CP-förbund verkar ett
nätverk av stödfamiljer och stödpersoner
som stöd för MMC- och hydrocefalushandikappade barn och deras familjer. Detta
nätverk ger stöd åt personer som befinner
sig i samma livssituation. Verksamheten är
frivillig och konfidentiell.
Mer information om förbundets
tjänster och stödverksamhet för personer i samma situation finns på
www.cp-liitto.fi Det är också lättare att
bli medlem via nätet. 
GUIDE TILL HYDROCEFALUS | 15
Tjänster och stöd
Finlands grundlag förpliktar den offentliga
makten, eller i princip staten och kommunen, att separat tillförsäkra var och en rätten till tillräckliga lagstadgade social- och
hälsovårdstjänster. Den offentliga makten
ska enligt grundlagen aktivt främja förverkligandet av de grundläggande rättigheterna. Man ska sörja för individens behov, så att rätten till ett människovärdigt
liv förverkligas.
Hydrocefalus med anknytande skador
kan medföra mycket olika typer av begränsningar och problem. För att kompensera dessa utmaningar har olika tjänster utvecklats för att underlätta livet. Vilka
stödformer som beviljas beror bl.a. på
skadans svårighetsgrad samt på den handi-
kappade personens ålder.
De nödvändiga samhällstjänsterna och
stödåtgärderna är ibland svåra att hitta.
Den livssituation då tjänsterna framför allt
behövs kan vara betungande och resurserna som står till buds för att hitta den rätta
tjänsten är begränsade. Dessutom är antalet tjänster och tjänsteleverantörer stort.
När man ansöker om tjänster kan man få
hjälp av exempelvis en socialarbetare inom handikapptjänsten eller CP-förbundet.
Det lönar sig att ansöka om de tjänster
som man är berättigad till. Med hjälp av
tjänsterna och stödåtgärderna kan man lösa många typer av utmaningar i vardagen,
förbättra delaktigheten i samhället och
försäkra sig om att man orkar. 
BARN OCH BARNFAMILJER
Information ges av...
Handikappbidrag för barn under 16 år
FPA
Ändringsarbeten i bostaden samt redskap
och utrustning som hör till bostaden
Kommunens handikapptjänster
Bilskattelättnad, bilskatteåterbäring
Tullstyrelsen
Assistent i dagvården
Socialväsendet/dagvården
Specialvårdspenning för barn under 16 år
FPA
Plan för specialdagvård
Dagvården
Personlig hjälp
Kommunens handikapptjänster
16 | GUIDE TILL HYDROCEFALUS
T e x t: M M C - o c h H C - p l a n e r a r e P etra P elto n e n
Ta b e l l : h a n d i k a p p tj ä n s ta n s va r ig M i n n a M ietti n e n & S F lb s e rv ic e c h e f
I lo n a Tol j amo, Fi n l a n d s C P- f ö r b u n d r f
Gratisblöjor och gratis vårdtillbehör
Grundläggande hälsovård
Hemvårdsstöd, stöd för privat vård
FPA
För- och eftermiddagsvård för skolelever
samt vård under semestertiden
Skolväsendet, dagvården,
(kommunens handikapptjänster)
Transporttjänster
Kommunens handikapptjänster
Kommunal hemtjänst
Socialväsendet
Rehabiliteringshandledning
Sjukhusen
Barnavård
FRK, MLL, övriga organisationer,
kommunens hemtjänst
Stöd för hemvård av barn eller stöd
för privat vård (för barn under 3 år)
FPA
Barndagvård
Information ges av...
Daghem/specialdaghem
Frågor i anknytning till fostran
av ett handikappat barn
Socialväsendet/dagvården
Transporter
Avlösarverksamhet (ersättning av
löneutgifterna för en avlösare då
den anhörige till den handikappade
behöver vara ledig)
Finlands CP-förbunds
avlösarverksamhet
Medicinsk rehabilitering och hjälpmedel
Hälsovården, FPA (svårt
handikappade)
Stöd för anhörigvård, ledighet
för anhörigvårdare
Socialväsendet
Partiell vårdledighet
Arbetsgivaren
GUIDE TILL HYDROCEFALUS | 17
Familjevård
Vården av utvecklingsstörda,
barnskyddet, socialvården
Familjearbetare, familjearbete
Barnskyddets öppenvård
Redskap, maskiner eller utrustning
som behövs i det dagliga livet och
ändringsarbeten i anknytning till dessa
Kommunens handikapptjänster
Ersättning av sjukvårdskostnader
(ersättning av kostnader för mediciner,
vård, resor och övernattningar, kostnadstak
för medicin- och resekostnader)
FPA
Anpassningsträning
Socialbyråerna, organisationerna,
FPA, hälsovården
Socialarbete och servicehandledning
Handikapptjänsten, sjukhusen
Rabatter på avgifterna för
social- och hälsovårdstjänster,
kostnadstak för hälsovården
Kommunen, hälsoväsendet
Tillfällig vård
Vården av utvecklingsstörda,
den övriga socialvården,
barnskyddets öppenvård
Stödperson
Bl.a. barnskyddets öppenvård,
vården av utvecklingsstörda
Stödfamilj
Barnskyddets öppenvård
Tolktjänst
Socialväsendet, 1.9.2010 FPA
Parkeringstillstånd för handikappade
Polisinrättningen
Fritidsverksamhet
Organisationerna, idrottsverket,
arbetarinstitutet, församlingarna
Befrielse från fordonsskattens grunddel
Fordonsförvaltningscentralen
Avdrag för nedsatt skattebetalningsförmåga
I samband med skatteanmälan
Extra klädkostnader
Kommunens handikapptjänster
Moderskapsunderstöd,
moderskapspenning, faderskapspenning,
föräldrapenning, barntillägg
FPA
18 | GUIDE TILL HYDROCEFALUS
GRUNDLÄGGANDE UTBILDNING
(lagen om grundläggande utbildning)
Kommunens skolväsende
Specialundervisning (vanliga klasser,
specialklasser, specialskolor)
Skolväsendet
IUP – individuell undervisningsplan (görs
för personer som får specialundervisning)
Skolan
Skolskjutsar
Skolväsendet
Skolgångsbiträde, skolbiträde
Skolväsendet
Hjälpmedel som behövs i skolan (från
och med årskurs 7 kan FPA bekosta
krävande och dyra hjälpmedel som
yrkesmässig rehabilitering)
Skolväsendet
Tillgänglighet i skolans lokaler
Skolan, skolväsendet
Anpassning av undervisningen
Skolan, skolväsendet
Förlängd läroplikt
Skolväsendet
Stödundervisning
Skolväsendet
SKRIFTLIGA PLANER
Information ges av...
IUP (individuell undervisningsplan)
Läroanstalten
Program för specialvård för utvecklingsstörda
Vården av utvecklingsstörda
Rehabiliteringsplan
Hälsovården
Vård- och tjänsteplan för anhörigvården
Socialväsendet
Serviceplan (plan som görs
över socialtjänsterna)
Socialväsendet
Rehabiliteringsplan för dagvården (för barn
som behöver särskild vård och fostran)
Dagvården
Listan är inte heltäckande, och förändringar i tjänsterna är möjliga. I fråga om viss service kan
arrangören av tjänsterna variera mellan olika kommuner eller regioner.
GUIDE TILL HYDROCEFALUS | 19
Finlands CP-förbund rf
Redaktör: Petra Peltonen, 2009 | Pärmbild: Jonna Syrjä
Layout: ROKdesign | Tryckeri: Multiprint Oy, 2009