Transcript Sonden 212 - Medicinska föreningen

SONDEN
ORGAN FÖR
N O 2 2 0
12 S
MEDICINSKA
O
N
D
FÖRENINGEN I
E
N
@
M
LUND
F
S
-
K
MALMÖ
A
N
SEDAN 1962
E
.
S
E
VI BRYTER ISEN
INTERPROFESSIONALISM
& A N N AT K U L
COR PUS M EDIC UM
R
E
D A
K
T
I
O
N
Ä
L
3. CORFOTO & RONDEN
4.
INSPEKTORN
5.
ACADEMIA
R T
E
D
”United we stand, divided we fall” är ett klassiskt motto med rötter i antiken, bibeln och
Halmstad. Det vore således konstigt om detta
inte också gällde vårdens skyddade verklighet,
där de flesta av oss har vår framtid – om inte
som yrkesverksamma så åtminstone som patienter! Med detta i åtanke var det inget svårt
val för oss på Sondens redaktion att fördjupa
oss i det livsviktiga samarbetet över yrkes- och
utbildningsgränserna som inbegrips i begreppet ”interprofessionalism”.
6. INTERPROFESSIONELLT
7. SONDEN SONDERAR
Två saker som gör temat extra aktuellt just nu
är dels den interprofessionella dagen som kommer att arrangeras för vårdutbildningarnas
nya studenter i höst (mer om detta på sidan
sex) och dels det faktum att Medicinska Föreningen sedan kårobligatoriets fall förra året
nu ingår i Corpus Medicum tillsammans med
Vårdvetenskapliga Studentföreningen (VÅVS)
och Sydsvenska Sjukgymnastinstitutet (SSGI),
vilket förhoppningsvis kan öppna upp för ökad
kontakt mellan studenter på olika utbildningar!
9. MF & ANJA
10. INTERNATIONELLT
12. UTBILDNINGSRÅDEN
13. VETENSKAPSSIDAN
14. JOHAN & JOHN
14. SONDN DEBATT - KRÖNIKA
Redaktionens senaste tillskott. För en helt ny nivå av
prokrastinering!
Medverkande i detta nummer:
Thomas Fork, Anton Jarnheimer, Johan Danielsson, Anders
Törnkvist, Anja Nylander, Simon Schmidbauer, Henrik Klasson,
Alexander Astermark, John Brauns, Michelle Foldschak, Per Arvidsson, Johan Allgoth, Karl-Axel Lundblad, Josef Dankiewicz, Frida
Pettersson, Elisabeth Ingo, Adebayo Sanusi, Fredrika Blixt, Hampus
Holmer, Erik Grönholm och inte så många fler!
A
R
E
Sonden har under det gångna året slagit rekord
i antal medarbetare, såväl som antal producerade sidor och förra numret var det största
någonsin! I gengäld har vi nu tvingats banta ner
tidningen till ett minimum av 16 sidor, men med
högkvalitativt innehåll:
De senaste nyheterna och Corfotografens Simon Schmidbauer senaste alster finner du här
intill, följt av vår högvälborne inspektors textuella hugnad. Sedan får vi lära oss mer om det
akademiska, innan vi får svaret på vad numrets
tema egentligen handlar om, inklusive Antons
kandidatarbete i statistik (Sonden Sonderar).
Anja reflekterar över sitt livs höjdpunkt som
MFs ordförande, varpå vi flyr utanför landets gränser. Utbildningsråden sköter sedan
sitt, medan vetenskapssidan har minskat i
omfång precis som min mor (heja mamma!),
och på sidan fjorton ser vi det sista av både
John Brauns och min aptit för tårta. Slutligen har Per Arvidsson delat med sig av sina
erfarenheter och åsikter på Sondens populära insändarsida! Trevlig läsning! //Hampus Holmer
Mellan professioner
Oändlig tomhet
Nydaning!
Nu som ism
Bara nya frågor
Dikt om interprofessionalism, skriven som
japansk “tanka”, dvs fem versrader
//Henrik Klasson, a.k.a. Kah
Vill du bli en av oss?
Vi söker dig som har idéer, saknar idéer, är konstruktiv, är destruktiv, tja.. Det är egentligen sekundärt vad vi söker: vi vill helt enkelt
skapa ett utskott för och av alla som har lust.
Är det du? Kontakta
[email protected]
S O N D E N
ADRESS
Sonden
BMC H10
221 84 Lund
- MFs bästa tidning i 50 år i rad
E-POST
[email protected]
HEMSIDA
www.mfskane.se/sonden
R Ä T T
S K A L L
REDAKTÖR & ANSVARIG UTGIVARE
Hampus Holmer
0703-266042
UTSKOTTSPERSON
Erik Grönholm
0737-808507
Eventuella åsikter som uttrycks i tidningen är ett rent sammanträffande
(och skribentens egna, om inget annat anges)
V A R A
R Ä T T
Sonden nr 1 2012:
Johan Allgoth var författare och fotograf till artikeln om Corpus Laborans, nr. 3 i ordningen.
Dito:
Martin Sjöström ville gärna se sig som sina idoler Per Wollmer eller
Frank Wollheim. Vi lät dem para sig och bli Frank Wolmer.
UTGIVNINGSDATUM
Maj 2012
Sonden utkommer med
fyra nummer per år
TRYCK
Exakta Printing
Åldermansgatan 13
227 64 Lund
tel. 040-671 77 70
Dito:
Tina Wlosinska googlade en gång till och kom på att IFMSA står för International Federation of Medical Students’ Associations, inte Organizations, som vi hade hittat på.
Hittat fel i tidningen? Skriv till [email protected]
Framsidan visar en målning från berlinmuren, föreställande Sovjets ledare Leonid Brezhnev och Östtysklands Erich Honecker år 1979. Deras historiska kyss får symbolisera det ökade samarbetet mellan olika yrkeskategorier i sjukvården, likaså MF <3 Corpus Medicum-logotypen. Baksidan föreställer samtliga anställda på Gamla
Kirurgen i slutet av förra årtusendet. Det var sämre förr. Bild: Internet respektive Sydsvenska Medicinhistoriska Sällskapet.
2
C
Foto: Simon Schmidbauer
O
R
F
O T O
En toddyvår utan dess like: Dies Toddyum Magna, Corfotografen med äggtoddy samt en grupp sorglösa skojare längst ned. Till höger även bilder från Kapellets
skaldjurskantade ettårsdag!
R O
B Ä S T
I
L A N D E T
Utbildningarna i medicin och vård vid Lunds
MedVårdRankingen
2011 i den oberUniversitet
rankades högst i Sverige
oende rankningen URANK, baserat på statistik
från bl.a. Högskoleverket och Statistiska
Centralbyrån!
Lärosäte
MedVårdRankingen 2011
Lunds universitet
Lärosäte
Karolinska institutet
Göteborgs universitet
Uppsala universitet
Lunds universitet
V I Umeå
C E Runiversitet
E K T O R
Karolinska institutet
Anatomiprofessor
Nisse Danielsen har just
Linköpings
universitet
utsetts
till vicerektor,
med särskilt ansvar för
Göteborgs
universitet
Örebro
universitet
frågor
som rör
ledarskap, lärarskap och medarUppsala universitet
betarskap.
Sonden saknar muschen.
MalmöMen
högskola
Umeå universitet
Karlstads universitet
Linköpings universitet
Högskolan i Borås
Örebro universitet
Linnéuniversitetet
Malmö högskola
Högskolan i Skövde
Karlstads universitet
Högskolan i Halmstad
Högskolan i Borås
Högskolan Dalarna
Linnéuniversitetet
Högskolan Kristianstad
Högskolan i Skövde
Högskolan i Jönköping
Högskolan i Halmstad
Högskolan i Gävle
Högskolan Dalarna
Blekinge tekniska högskola
Högskolan Kristianstad
L A B M E D I C I N
Klinisk labmedicin undersöker möjligheten att
centralisera till Lund och frågan bevakas från
studentperspektiv.
0,2
Studenter
0,2
Grundutbildning
0,2
0,2
1
6
Studenter
Grund5
1
utbildning
2
4
3
8
1
6
6
3
5
1
4
2
2
4
11
18
3
8
16
5
F U M
6
3
Nedan följer resultatet
av vårens FUM-val.12
FUM
20
4
2
är Medicinska Föreningens
Fullmäktige som
18
9
beslutar om föreningens
inriktning och tillsät11
18
13
7
ter ansvarsposter.
16
5
Ordinarie ledamöter:
19
16
20
1. Louise Mucchiano,
2. Karl Lundblad, 3.12
Anja
7
11
Nylander, 4. Oskar
18 Hagströmer, 5. Malin Zim9
10 Hadorn, 7. Cal Ljung,
14 8.
merman, 6. Niklas
13
7
Klara Mogensen,89. Johan Danielsson, 10.15
Mar19
16
tin Sjöström, 11. Erik Ising, 12. Elisabeth Ingo,
21
17
7
11
17
20
10
14
14
19
8
15
N
D
E
N
13. Julia Frändberg, 14. Nils Wetterberg,
15. Cecilia Skoug, 16. Hampus Holmer,
17. Sandra Wibom, 18. Belmin Zubanovic, 19.
Emma Niles, 20. Erik Dahlin, 21. Siri De Geer
Suppleanter:
0,2
0,1
22. Anders Törnqvist, 23. Emilia Carlqvist,
Forskning/
24.
Frida Petersson, 25. ErikInterGrönholm,
26.
Axel Nivestam, 27. Fredrik Thulin
forskarutbildning
nationalisering
M F s0,2 N Y A
S T Y R E 0,1
L S E
3
Ordförande: Julia Frändberg
(bild nedan), 2
Forskning/
InterVice-ordförande: Anders
Törnkvist, Infos- 1
1
forskarutbildning
nationalisering
ekreterare:
Erik Dahlin, Socialt
ansvarig:
5
11
Jakob Thomasson, Utbildningsansvarig: Fri4
6
da Petersson, Studenthälsoansvarig:
Malin 2
3
Strömfors, PR-ansvarig:
6 Erik Ising
8
1
8
5
2
4
11
6
22
8
12
2
21
11
10
22
20
12
15
21
13
10
18
20
7
15
14
13
3
1
7
11
17
6
9
8
4
7
10
17
14
9
3
4
16
10
18
14
19
3
5
16
12
18
21
19
många, var och
Det är lätt att besluta sig.
igång. Problemet
I N S ärP attE K enTammad
O Runder
N
lång tid. Enligt
t så skall det genomförWHO förklaras
att realitetsprövningen
den stora variablicket utan i efterhand
tionen i prevalens
itt sanna ansikte först
av BK fortfarande
Thomas Fork
ens motstånd! Men ett
Inspektor för Medicinska Föreningen Lund-Malmö
med skillnader i
s är mest en illusion oavbarnafödande och
v vilja det goda beslutet
amning då den
r är för den rationelle en
om några år så är det lättare att acceptera det
kumulativa incidensen för BK vid 70 års ålder
usalitet ändå föreligga
mödosamma arbete som kunskapens moder
uppgår till 6,3% i västvärlden och till knappt
e och den goda viljans
kräver innan du får njuta av den ljuvliga belö1% i Afrika och Asien. Genetiska studier (N.
eftergivligheten lätt
När
jag
som
kandidat
gick
på
akuten
på
MAS
Människan
handlar
enligt
sina
förväntningar
ex. i en funktionell
insats kringAtt
ett hotat
liv sig
ning thennes
frukter skänker!
ansluta
Engl. J. Med. 2008;358:2796-803) visar att
m förnekandet kan anta
i mitten av 60-talet träffade vi på en och annan
och om dessa inte infrias får det konsekvenser.
eller omsättning av nya forskningsrön. Nätvertill enkande
forskargrupp
ochska
avslöja
slagskämpe med blodig näsaärftlighet
men aldrig någon
observante
märke till(The
sin omgivning
och teambildning
vara riknaturens
på facet- egna
inte harDen
särskilt
storlägger
betydelse
skottskadad. Inte ens våra lärare hade egen
och frånvaron av något förväntat, objekt eller
ter båda vad gäller kunskaper inkl. hygien, och
hemligheter
innebär
hög tillfredsställelse.
Women
Study,
www.millionwomenerfarenhet av att ta hand omMillion
skottskador.
Den
sinnesintryck,
påverkar dennes beslut. Frånpersonligheter.
Brainstorming
är inte enbart
erfarenheten
gav
oss
det
svenska
försvaret.
varon
intar
en
nyckelposition
i
det
teleologiska
ett
PBL-fenomen
utan
också grunden
för att
Samtidigt kan du engagera
dig i studentlivet,
study.org , Oxford university). Dessutom visar
re sökt förklaringen
på
På en sommarvacker ö i Stockholms skärgård
fenomenet (ändamålsenligheten). Gemensamt
upprätthålla en livsbejakande adaptation. Det
upprättades
större marintmodellstudier
fältsjukhus av oss att för
de tillfällen då kvinnor
vi reagerar inför något
innebärditt
ett ansvar
att nätverk
följa utvecklingen
inomen stor
utvecklar
sociala
och göra
omallavästvärldens
er från Platon
till ett
Kant
värnpliktiga. Där tog vi hand om sövda grisar
frånvarande är att en vana eller regelbundensitt specialområde, krav på att vara orienterad i
insats.
andra
vara beredd
födde ochprinciammade
på landet
i bli up-studiesocial
et som en
kamp
mellan
med
typskador
enligt krigskirurgiska
hetsom
störts,kvinnorna
vilket får det som
saknas att
teamets mening
ochMed
mål men
också ord
att undvika
per.
De
utreddes
med
lab.
och
röntgenunderpenbart
.
Ett
fenomen
kan
således
bli
informaatt
”ta
över”
andras
ansvar,
dvs.
lite
av
fädernas
till bådadera,
som vårt universitets devis lyder,
Afrika och Asien skulle
den kumulativa incimlighet, sökningar
kristendomen
före och intensivvård efter operation.
tivt i sin kraft av dess relation till något annat
”skomakare bliv vid din läst”. Saknas denna
minnstill
mest
latrinbyggetdensen
med grävd
som inte
närvarande
ellerbekräftas
som vi inte kände
så ta grannlaga
chansen!avvägning kan det leda till inre sönav grop
BK sjunka
till är2,7%.
Detta
pen motJagviljan
frälsunder liggande slanor på bockar, slanor som
till. De av er som gått min kurs i propedeutisk
dring, s.k. ”turf battles”.
av resultat
från ”Oxford Collaborative Group
nte vill, gör
(Paulus)
efter jag”
frukost
bågnade betänkligt
under manskapets morgonbestyr. Flugor upprätthöll livlig
“Brainstorming
/.../ önskar
grunden
för
att en
jag alla MFs
medlemmar
on Hormonal Factors
in Breat Cancer” som är Härmed
e jaget som
den svage
förbindelse mellan gropen och det närliggande
koktältet
som det rådde
alkofantastiskt spännande
och lärorik termin med
visarsträngt
att för
vart levande
barn en kvinnaen
föderlivsbejakande
söker tämja
detsamtidigt
stora och
upprätthålla
adaptation”
holförbud. Efter tre dagar beordrades de som
framgångar
både präglad
på detavprofessionella
och
ammar
sjunker
risken förvetsenare
med
tna. Hurännu
serhade
våraperistaltiken
fäder under
kontroll
att fylla
bilddiagnostik
hur svårtBK
det är
att upptäcka
Kommunikation
god vilja menar jagock det
gropen och flytta trossen! Frånvaron av kalk
frånvaron av nyckelben på en i övrigt normal
är verktyget som bygger broar mellan och inom
personliga
planet. Glöm inte att den vise odlar
således att finnas ett samns propaganda
är snarare 10%. Det förefaller
och strötorv - alkohol menade många - fick den
lungröntgenbild!
samverkande professioner, till vilka ibland
att svaja! band mellan en naturlig faktor som uttrycks
ekonomer, samhällsvetare
sina kontakter!
Må väl, och politiker borde
så längemarina
de fårsjukvården
konsumFrånvaro är inte alltid detsamma som ickeknytas. Utan samverkan inga terapeutiska
sent i grossessen, och
som
förkanden
och BNP att stiga’. Och
existens
då svarar
frånvaron
ha preen rumslig ditriumfer och inga parnassiskt vetenskapliga
mension: den knapp som fattas i min kavaj har
höjder!
Tomas Fork
ventiva effekten, och
låg
risk
för
BK.
Nu
kan
för en billig variant av
form och färg. Frånvaron har således en fysisk
existens gott
och kan
utgöra
grunden för en vetAtt den sommarens
skärgårdsupplevelse
Inspektor
Medicinskaskulle
Föreningen
ju ingen med bibehållet
rykte
uppmana
jul och nyår: ett besök
enskaplig teori om avsedda (eng. intentional)
vara så skönt invecklad i sin fenomenologi anföda tidigt
och ofta,adaptation,
allra menrtorp för inköp av DVD- dagens kvinnor attfenomen
som funktionalitet,
ade jag inte då! Frånvaron av det meningsfulla i
ing, värdering och upplevelse (Terrence Deacon:
ditt liv avslöjar du genom att krydda din tillvaro
minst någon av manligt
kön.
Istället
har
en
Jag säger att endast tre
The Symbolic Species 1997): frånvaron av kalk
med stimulerande insatser för kåren! Ha det
och torv
resulterade
i intestinal
riktigt gott och lycka till med vårens examinakollega och professor,
Valerie
Beral,
antagitdysmotilitet,
utediga denna morgon kl
upplevelsen av detta tillstånd och uppenbarade
tioner!
maningen att letapåefter
”hormonellt
vaccin”
a yta och detta enorma
så visett
behovet
av basal hygien!
Sådan frånvaro benämns av Deacon den ’konstitutiva frånEr tillgivne inspektor,
mot BK, ett som efterliknar
tidig och upprepat
gsel fyllt av familjer med
varon’ och definieras så att den existerar i kraft
Thomas Fork
egenskaper som
endast uttrycker sig i något
barnafödande ochavlångvariga
amningsperiot sådant man hänger
annat och är organiserat så att det speglar sin
der. Den som hittar
detta
naturens
egetandra
sättord en ’konl under mellandagarna!
existens
i detta
andra. Med
stitutiv frånvaro’ uppstår när en avvikelse från
till prevention är en
uppenbar kandidat till
n lockade
viskande:
”sko
Som
läkarstudent
på SUS får du inte längre
omgivningens normala tillstånd utlöser en änuppleva
det
intressanta
livet
på
ett
marint
dring
av ett levande
väsens livsbetingelser.
Nobelpriset (Elsevier Global
Medical
News
h gå en långpromenad
fältsjukhus. Å andra sidan kan du på SUS-Malmö
11/01/10,05:56).
rösten krävde
ordningav att ta hand
få egen erfarenhet
om skottskaMan kan också hävda att lägrets konstitutiva
dade, en värdefull kunskap för dig som vill göra
frånvaro personifierades av specialister i hyenno följde
faktiskt
med
en insats
i någon
av världens alltför många
gien som saknades i organisationen, och som
krishärdar.
omedelbart
påverkade
studentkompaniets
I skrivande stunddåhar
”mina”
åtta T-5
insatsberedskap. Å andra sidan hade inkallelstudenter,
10även
veckor
åt till
anatomiska
Den insulära upplevelsen var
i sin relativa som
ba- ägnat
seorder
skickats
unga sjuksköterskor
nalitet ett exempel på att det ofta inte är en
som under övningen ömsade inställning från
studier faktorn
på DCi ochattlaborationer
på CRC,
pre- – att bli
äntan attorsak
få vad
man
(flugor)
som är den utlösande
se sig som maximalt
otursförföljda
ett
händelseförlopp
(utslagen
medicinartropp)
inkallad
som
kvinna
var
högst
ovanligt – till
senterat mogna vetenskapliga uppsatser i god
rda det man sått. Inom
utan snarare frånvaron av en händelse eller
att kavat agera chefer som snabbt pekade med
med
sådanhela
framgång
jag hyser gott
(leveransen
kan t.ex.
kärhanden, i att
mottagningstältet,
i intensivlivsstil viaktivitet
antagit
har av kalk).tidSåoch
leksbrevet/SMSet som aldrig skickades iväg
vårdstältet, på operation etc. Det var nog bara
hopp
om ge
attenderaskoktrossen
kommande
föresatser
en kan gälla
förföljder,
den tsunamin som
få dystra
uteblev
som hade
en manligkonchef och han
“
Bernardo Ramazzini beskrev
början av 1700-talet bröstcancern som
F R Å N VA R O N O C H
S A Myrkessjukdom
ARBETET
nunnans
enorm lättnad, etc. Hur kan man då förklara att
något som i fysisk mening inte är närvarande
(hygienen) eller har inträffat (SMSet, tsunamin)
kan ha återverkningar i den fysiska världen (diarré, negligerad livspartner, glädjeyttring)?
4
grävde ner den för sent levererade skinkan då
lunchen på kokta ärtor med timjan redan var
intagen!
FOTO ARKIV
I en komplex organisation blir samarbetet mellan individer med specialkunskap uppenbart,
sonden
Sonden308
110
FOTONArkiv
A C
A
D
E
M
I
A
AKADEMISK UTMANING
text: Andreas Axelsson
Medicinska föreningen åker på studiebesök
i Chicago 1994. County ER.
När John Carter anländer första dagen på
akutenplaceringen. Han förstår inte vem som
bestämmer och har bara hunnit gå på hud och
psyk tidigare. Under sin introduktion från en
äldrekursare får han höra att hans egen handledare, en ST-läkare i kirurgi, är djävulen själv.
Han läser alla journaler innan du går upp. Har
koll på alla tidsskrifter (Israeli journal of surgery inkluderat) och förväntar sig det samma av
dig. På utbildningssjukhuset får han redan första dagen sätta dropp och göra primärbedömningar av enklare patienter.
Min första dag på klinik i Malmö träffade jag
fyra stackars icke-kommunicerbara geriatriska
kvinnor som min handledare kallade för tanta-
lantor. Praktiken för den handledare jag skuggade bestod i att till synes slumpvis skicka dem
på lungröntgen, UKG, gastroskopi eller coloskopi. Medicinlistorna var som judiska torarullar. Teoretiska grunden bestod av ”Dalla till alla”
(Dalacin®). Det var inga problem att vara ledig
några dagar.
Poängen med denna jämförelse är inte min egen
desillusion med läkaryrket (som sedan dess
repar sig). Istället får dessa vridna anektoder
utgöra en introduktion till Academic Challenge.
Ett begrepp myntat av studentkåren för hela
medicinska fakulteten för att beskriva en önskan efter ett nytt synsätt på vår utbildning.
- Större tydlighet gentemot studenten över vilken fakta som behöver läras in.
- Större krav på studenten över vilken fakta
denne förväntas kunna.
- Förberedelse inför fördjupande moment så
som seminarier, caseundervisning.
För mig handlar academic challenge inte om att
vilja bli inslängd på traumarummet för att intubera. Det handlar om att någon vågar berätta att
jag inte är tillräckligt bra på att tolka blodgaser.
Att någon konstaterar att min insats på PBL var
undermålig. Att man har Journal Clubs och diskuterar relevanta artiklar inom ämnena man
läser. Att någon bryr sig att man kommer.
På County General spelar utvärderingar av studenter och handledare roll för akademiska möjligheter och karriären. Det borde de göra på SUS
också.
FOTOTNT
C
O
L
U
Hej latinexperten! Jag har hittat ett fel i
anatomikompendiet för termin 2. Innan jag
skämmer ut mig, för jag är ingen expert som
du, vill jag dubbelkolla felet. För övre extermiteten står det artt. manus. Borde det inte
heta artt. mani? Jag har sett att ägandeform
används i art. cubiti, art. humeri m.m. /Julia
Så observant! Du har rätt i att genitiv ska användas för det andra substantivet som bestämmer vilken articulatio (led)/vilka articulationes
(leder) det handlar om. Uttrycket som står i
anatomikompendiet, articulationes manus, betyder alltså ordagrant ’handens leder’ (se bild).
Många substantiv som slutar på -us böjs enligt
deklination 2 och slutar på -i i genitiv singularis.
M
N
A
L
I
N
G
U A
Omkring 20 ord som slutar på -us hör i själva
verket till deklination 4 (t.ex. processus, sinus,
arcus) och några få hör till deklination 3 (t.ex.
corpus). Dessvärre böjs manus (hand) enligt
deklination 4 och har därför samma form i genitiv, dvs. med ändelsen -us. Alltså heter det med
rätta articulationes manus och digiti manus.
Hej latinexperten! Jag har träffat på en del
latin i kören och har därför följande frågor.
Vad heter gud och herre i genitiv, alltså herrens och gudens? Vad heter det i genitiv singularis obestämd form?
/Ingrid
Om vi hade använt en ordbok skulle vi ha hittat dominus (se bild, t.h.), domini, maskulinum
(herre). Genitivformen i singularis är alltså
E
L
A T
I
N
A
E
domini. Det betyder både ’herrens’, ’herres’, ’en
herres’, eftersom latinet inte gör någon skillnad
på bestämd och obestämd form. Av deus, dei,
maskulinum (gud) kan vi se att dei är genitiv
singularis. En sak som rör till det är att endast
sammanhanget ibland kan avgöra genitivens
betydelse. Se på uttrycket amor Dei som kan betyda både ’kärleken till Gud’ (objektiv genitiv)
och ’Guds kärlek’ (possessiv genitiv). För övrigt
är det lätt att tro att deus skulle ha en särskild
vokativform (som används vid tilltal), vilket
alla andra maskulina substantiv som böjs enligt
deklination 2 har. En särskild form för vokativ
singularis saknas emellertid och kristen litteratur använder i stället nominativ singularis vid
tilltal, alltså deus. Den latinska översättningen
av vad Jesus utropade enligt Markusevangeliet
15:34 är Deus meus Deus meus ut quid dereliquisti me (den svenska översättningen är Min
Gud, min Gud, varför har du övergivit mig?).
Maila dina latinfrågor till latinexperten
Anders Törnkvist på [email protected]
BILDMichelangelo
5
I
N
T
E
R
-
VÅRDSFÖRBÄTTRING
Allt blir bättre tillsammans
text: Hampus Holmer
Temat för detta nummer är interprofessionalism. Sonden träffar några av inspirationskällorna till temat och tillika organisatörerna bakom den interprofessionella dagen
som kommer att arrangeras i höst för vårdutbildningarnas T1, för att diskutera vad
som är grejen med interprofessionalism.
Vad är interprofessionalism egentligen?
- Den direkta översättningen blir typ mellan
professioner, vilket är grunden för vad vi tänker
på när vi använder begreppet, säger Julia Frändberg, en av initiativtagarna till den interprofessionella dagen. Hon fortsätter:
- Målet är att förbättra patientsäkerheten och
vården i stort genom att öka samarbetet mellan olika yrkeskategorier. Sambandet är faktiskt
vetenskapligt bevisat!
- Teamwork är ett vackert ord som man hör
ganska ofta inom vården, men ibland känns det
som att det inte alls finns i verkligheten! Det är
synd, för egentligen borde vi verkligen använda
varandras kompetens, säger Anna-Clara Ivarsson. Marina Jurisic håller med:
- Det kan vara svårare och jobbigare att samarbeta istället för att bara köra sitt eget race, särskilt om man har en dålig dag.
FOTOfootball-wallpapers.com
1.
Under diskussionen visar det sig att samarbetet
mellan olika yrkeskategorier fungerar dåligt i
vården idag av organisatoriska och individuella
skäl. Vården är helt enkelt uppbyggd på ett sätt
som inte främjar samarbete tillräckligt bra, men
eftersom det är oerhört svårt att påverka hela
2.
sjukhusorganisationen har gruppen valt att
fokusera på individerna, redan i början av studietiden. Varje individ måste då ha förståelse och
tolerans för andra yrkeskategorier, och dessutom kunskap om varandras kompetens. Eftersom detta länge har saknats på utbildningen
startade man ett projekt. Julia berättar:
- Jag var intresserad av de här frågorna och presenterades för Anna-Maria Lennen som redan
hade arbetat en del med detta. Sedan kom den
oberoende universitetsutvärderingen EQ11,
där man bland annat kom fram till att man
måste satsa mer på interprofessionalism. Uni-
De olika vårdutbildningarna ser ganska olika
ut, och drar kanske till sig olika människor, men
hur kommer det sig att vi har så få beröringspunkter inom utbildningarna och inte minst
socialt?
“Jag är övertygad om att vården blir
bättre av samarbete”
versitetet avsatte därför en del pengar för projekt som skulle fokusera på det som EQ11 hade
kommit fram till, och vi sökte och fick bidrag
via Corpus Medicum! Sedan har vi lyckats hitta
intresserade medhjälpare ifrån alla berörda
utbildningar.
Den interprofessionella dagen kommer att arrangeras den 20 november för studenter från
sjuksköterskeprogrammet, läkarprogrammet,
audionomprogrammet, logopedprogrammet,
sjukgymnastprogrammet, arbetsterapeutprogrammet samt röntgensjuksköterskeprogrammet. Dagen kommer att inledas med föreläsningar av lärare från de olika programmen, där
deltagarna får tillfälle att lära sig mer om vad de
andra utbildningarna omfattar, och sedan avslutas med diskussioner i smågrupper kring etiska
frågeställningar, där studenterna får lära känna
varandra över utbildningsgränserna:
- Det är viktigt att visa att vi kommer att ställas
inför samma problem i yrkeslivet, understryker
Anna-Clara, och fortsätter: Eftersom det handlar om vårdrutiner som vi hoppas kunna ändra
på hoppas vi verkligen att interprofessionella
satsningar blir ett kontinuerligt inslag i utbildningarna!
1. Zlatan, f.d. Inter-professionell
2. Då Sondens redaktör föreslog
armbrytning och fick se sig
besegrad genom en uppvisning
i gott samarbete mellan (fr. vä):
Julia Frändberg (T4 läk), Siri
De Geer (T6 log), Marina Jurisic
(T4 aud) och Anna-Clara Ivarsson (T6 läk).
GRUPPEN INFORMERAR:
Låter det här intressant och
viktigt? Vi söker några studenter till att leda gruppdiskussionerna under en del av den
interprofessionella temadagen.
Ersättning utbetalas. Studenter
fr.o.m. termin 5 på samtliga
berörda utbildningar, är
välkomna att söka! Skriv till
interprofessionelltsamarbete@
gmail.com
6
- Kanske tar lärarna till sig detta och gör det till
ett permanent inslag, säger Marina, men Julia
poängterar att det fortfarande rör sig om ett
uppstartsskede:
- Det är omöjligt att veta vad studenterna får
med sig av dagen, så vi ser särskilt fram emot
utvärderingen!
FOTOAnton Jarnheimer
- I Linköping läser läkar- och sjuksköterskestudenter tillsammans en del, men studenterna är
väldigt missnöjda! Vi har olika mål och pluggar
på olika sätt, berättar Julia.
- Logopeder och audionomer läser en del tillsammans, t.ex. grundläggande anatomi, fonetik, lingvistik och psykologi, men huruvida det
funkar beror förstås på vad man faktiskt skall
lära sig, berättar Siri De Geer, en av organisatörerna.
- Ja, det finns ju inget egenvärde i att faktiskt
plugga ihop! Kanske är det bättre att ha interprofessionella temadagar kontinuerligt under
utbildningarna, menar Julia.
Siri fortsätter:
- Det sker ju en del sociala aktiviteter mellan programmen, i alla fall de som ligger inom
samma sektion, jag har själv träffat mycket folk
från andra utbildningar genom MF Men att vissa utbildningar sker på HSC och andra på BMC
bidrar nog till att vi ser så lite av varandra som
vi ändå gör!
Alla håller med om att det spelar stor roll för samarbetet om man träffas socialt också.
- Vi funderade på ett socialt program i samband
med den interprofessionella dagen, men insåg
snabbt att det skulle bli mycket svårare att få till
på ett bra sätt, säger Anna-Clara.
Innan pratstunden är över kommer vi åter tillbaka till en grundläggande fråga - varför har de
valt att engagera sig i den interprofessionella
dagen? Siri börjar:
- Vi jobbar mot samma mål i vården, och samarbete förkortar vägen dit.
Anna-Clara fyller i:
- Jag är övertygad om att vården blir bättre av
samarbete, men det är ansträngande. Den här
dagen kan förhoppningsvis hjälpa till att minska den ansträngningen!
- Ja, om vi redan nu etablerar kontakt mellan
yrkeskategorierna så kommer det att bli mycket
lättare i framtiden, menar Marina.
Julia avslutar:
- Det finns ett uppenbart problem som vi kan
hjälpa till att lösa!
Sonden säger lycka till och ser ljust på framtiden!
-
P
R O
F
E
E N H E LT VA N L I G TA B E L L
med alla utbildningar på medicinska fakulteten. Sluta undra. Läs!
text: Johan Allgoth och Hampus Holmer
Arbetsterapeut
Arbetsuppgifter: Arbetsterapeuten hjälper en
patient till att fungera fullt ut. Det kan vara
genom en anpassning av en kontorsmiljö för
en funktionshindrad eller en utprovning av ett
tekniskt hjälpmedel åt en patient.
Längd: 3 år
Lön: K: 24 560 M: 24 408
Könsfördelning kvinnor/män i %: 95/5
Audionom/magisterexamen i audiologi
Arbetsuppgifter: Audionomen kan hörselns alla
vindlingar. Audionomen kan hjälpa en patient
till bättre hörsel eller kanske förbättra ljudmiljön på en klubb.
Längd: 3-4 år
Lön: K: 24 184 M: 25 450
Könsfördelning kvinnor/män i %: uppgift saknas
Biomedicinare
(biomedicinsk analytiker (BMA) slutade ges
vid LU VT2012, men ges på 11 andra ställen i
landet)
Arbetsuppgifter: Biomedicinska analytiker analyserar olika typer av vävnadsprover på kliniska
laboratorier, medan biomedicinaren har en mer
forskningsinriktad utbildning i biologi, genetik, fysiologi och patologi och forskar ofta för
företag eller vid ett universitet
Längd: 3 + 2 år
Lön (BMA): K: 24.018 kr M: 23.745 kr
Könsfördelning kvinnor/män i %: ingen uppgift
Logoped
Arbetsuppgifter: Logopeden arbetar med språk,
tal och röst. Logopeden kan hjälpa ett barn att
sluta stamma eller finslipa en prästs förmåga
att hålla en god predikan.
Längd: 4 år
Lön: K: 27 786 M: 25 670
Könsfördelning kvinnor/män i %: 95/5
Läkare
Arbetsuppgifter: Läkaren diagnosticerar och
behandlar sjukdomar. Det kan röra sig om att
laga ett ben som gått av eller forska hela livet
på en cancergen.
Längd: 5,5 år + 1,5 år (leg)
Lön: K: 45 233 M: 49 532
Könsfördelning kvinnor/män i %: 49/51
Röntgensjuksköterska
Arbetsuppgifter: Röntgensjuksköterskan sköter
de flesta av sjukhusets avbildningsapparater.
Uppdraget kan vara att lyckas röntga ett brutet
båtben eller hitta en stundande stroke i halspulsådern.
S
I
O
N
E
L
L T
Längd: 3 år
Lön: K: 24 700 M: 25 605
Könsfördelning kvinnor/män i %: 85/15
Sjukgymnast
Arbetsuppgifter: Sjukgymnasten är specialist på
rörelseapparaten och gör allt för att förhindra
och bota dess sjukdomar genom en rad nya och
gamla tekniker.
Längd: 3 år
Lön: K: 24 268 M: 24 850
Könsfördelning kvinnor/män i %: 79/21
Sjuksköterska
Arbetsuppgifter: Sjuksköterskan ansvarar för
en patients hela omvårdnad. Ena stunden kan
det innebära att ge medicin eller ta ett prov,
nästa att förklara för en orolig anhörig vad som
händer.
Längd: 3 år (leg) + master eller specialistsjuksköterskeexamen
Lön: K: 24 059 M: 24 419
Könsfördelning kvinnor/män i %: 91/9
Sjukhusfysiker
Arbetsuppgifter: Sjukhusfysikern är sjukhusets
strålningsexpert. En fysiker kan vara med och
ställa in så att en cancerpatient får en optimal
strålningsdos på rätt ställe. Hennes kollega
kanske jobbar på ett kärnkraftsverk med strålningsfrågor.
Längd: 5 år (inkl leg.)
Lön: K: 38 100 M: 33 241
Könsfördelning kvinnor/män i %: 38/62
Källor: SCB, lonestatistik.se, fackförbunden, ki.se,
med.lu.se
S O N D E N
text & bild: Anton Jarnheimer
S
S O N D E R A R
Anton frågar alla läkarstudenter inom 5 m radie: vad gör en audionom?
Lovisa Frölander, läk T2
-Ehhh ehhh ehhh...
Anna Carmhagen, läk T2
-Samma sak som en logoped,
fast med öronen.
M a r i a F r a n z é n , läk T1
-Åhh Gud, har ingen aning.
Maria Magnusson, läk T1
-Spänner upp ljudanordningar.
P a t r i k O l s s o n , läk T4
-Fråga inte mig, jag vet inte
vad dom gör.
7
AMBIO Helse AS støtter opp under kompetansehevingen i det norske helsevesenet gjennom
vikarformidling, rekruttering og fagutvikling. AMBIO Helse AS er en del av AMBIO Gruppen som
består av AMBIO Miljørådgivning, AMBIO Ingeniørtjenester, AMBIO Rekruttering og AMBIO Helse.
VI BRYR OSS
Sommerjobb
i Norge!
AMBIO Helse søker legestudenter for sommerjobb i Norge.
Vi har ledige oppdrag i store deler av Norge der vi bistår med personell til sykehjem, omsorgsboliger,
hjemmetjeneste og sykehus. Hos oss får du gratis grunnkurs i medisinhåndtering samt hvis ønskelig
også fordypningskurs i legemiddelhåndtering og medikamentregning.
Hvis flere legestudenter søker sammen garanterer vi at minimum to kommer på samme sted.
Du er:
■■ Eventyrlysten
■■ Ansvarsfull
■■ Selvstendig
■■ Klar for nye utfordringer
Vi tilbyr:
■■ God lønn – sommerbonus *2 fra uke 26 til 33
■■ Gratis reise og bolig
■■ Valgfrihet
■■ Personlig oppfølgning
Se www.ambio.no for mer informasjon eller ring oss på 22 41 17 02.
AMBIO Helse AS | tlf: 22 41 17 02 | e-post: [email protected]
www.ambio.no
M
F
A
O R
F Ö
D R A
N
D
N
“Tack för allt jag har fått lära mig av er!”
J
A
E
Kamrat Nylanders sista inlägg som ordförande
S
T
Y
R
E
ORDFÖRANDE
L
S
E
N
Anja Nylander
[email protected]
046-222 01 08 / 0709-38 70 13
VICE ORDFÖRANDE MED EKONOMISKT
ANSVAR
Johan Danielsson
[email protected]
046-222 06 80 / 0736-753571
Det mest fascinerande med studentvärlden är
att den fungerar, trots att nyckelpersonerna
byts ut så ofta. Man börjar engagera sig, och
redan efter ett år har man gått från nybörjare
till den eviga vishetens källa. Efter två år klassas
man som gammal och dryg och efter tre år är
det dags att gå vidare.
SOCIALT ANSVARIG
Malin Zimmerman
[email protected]
UTBILDNINGSANSVARIG
Lars Hellström
[email protected]
STUDENTHÄLSOANSVARIG
Cal Ljung
[email protected]
INFORMATIONSSEKRETERARE
Louise Mucchiano
[email protected]
ANSVARIG FÖR INTEGRATION OCH
KOMMUNIKATION (IoK)
Lina Broman
[email protected]
U
T
S
K
O
Vårterminen 2012 lider mot sitt slut, och
med den också min tid som ordförande för MF.
Men fortfarande har jag några av de roligaste
uppgifterna framför mig, att fira examenshögtider tillsammans med de av er som nu läst
klart era utbildningar på Medicinska Fakulteten
i Lund och att lära upp min efterträdare.
T
T
UTBILDNINGSBEVAKNING
Medicinska utbildningsrådet
[email protected]
Biomedicinska utbildningsrådet
[email protected]
Logoped- och audiologistuderandes utbildningsråd
[email protected]
Master of Public Health-utbildningsrådet
[email protected]
För mig är det två förutsättningar som är helt
avgörande för att kår- och studentvärlden ska
fungera trots att personerna byts ut så snabbt.
Dels är det generositet. Dels är det tolerans.
Generositeten kommer av att kunskapen och
erfarenheten i vår förening aldrig kan knytas till
enskilda nyckelpersoner, utan alltid måste finnas levande hos de personerna som för stunden
är aktiva i föreningen. Därför krävs en generös
inställning hos de aktiva, som uppmuntrar alla
till att lämna i från sig ansvar och information,
för föreningens bästa. Man kan inte göra karriär
inom kåren utan att vara generös och ständigt
uppmuntra andra att dela med sig av idéer och
arbetsuppgifter. Kåren slutar utvecklas om
vi börjar tro att saker endast kan utföras av
en viss person. Vi har inte råd med ett sådant
risktagande och historien har alltid visat oss att
sådana satsningar går om intet den dagen den
personen bestämmer sig för att åka på utbyte,
eller börjar plugga på KI.
Tolerans handlar om hur vi hanterar de människor vi jobbar tillsammans med, som inte
alltid delar vår värdegrund och som gör saker
på ett annat sätt. Vi måste också visa tolerans
för det faktum att alla som arbetar inom kåren
är nybörjare och är här för att lära sig nya saker.
Det måste finnas en acceptans för misstag.
Jag skulle gissa att engagemang i alla typer
av föreningar har mer eller mindre av dessa
karaktärsdrag. Och jag tror att detta är unikt i
jämförelse med våra framtida arbetsplatser. Jag
befarar att vi aldrig igen kommer att jobba i ett
sammanhang som så starkt bygger på engagemang för den stora helheten, där individens
vinning är så lågt prioriterad jämfört med vinsterna för organisationen. Och jag är övertygad
om att vårt arbete i MF och andra studentföreningar har lärt oss saker som kommer vara till
stor glädje för våra framtida arbetsgivare.
Tack för den generositet som har vistats mig under mitt år som ordförande. Tack för allt jag har
fått lära mig av er. Och tack för den tolerans ni
visat för mina misstag, felprioriteringar och dåliga dagar. Tack till alla som har arbetat tillsammans med mig i MF under året. Jag uppskattar
er väldigt mycket. Tack också till herr Inspektor,
utan vars stöd det hade känts olidligt hårt och
ensamt när det blåste.
Jag önskar er till sist ett stort lycka till med arbetet och tentorna som ligger framför er, och
därefter hoppas jag att ni får en riktigt härlig
sommar! På återseende, i en annan roll, i ett annat ärende, på Medicinska Föreningen i Lund!
SOCIALA UTSKOTT
Sexmästeriet
Övermarskalk
Novischförmän Brunchen
Ärtan
Kören Ultraljud
Idrottsutskottet
Kulturutskottet
Sonden
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
IT-ANSVARIG
Jens Wretborn
[email protected]
K
O
N
T
A
K
T
MEDICINSKA FÖRENINGEN LUND-MALMÖ
EXTERNPOST
INTERNPOST
TELEFON
E-POST
HEMSIDA
BMC, H10, 221 84 Lund
HS 66
046 - 222 06 80
[email protected]
www.mfskane.se
FOTOSimon Schmidbauer
9
G
I
N
T
G
E
R
N
A T
D
I
O
N E
A
L
L T
N
S
Sonden mötte en svensk läkarstudent som pluggar Polen och tvingade honom att skriva 800 ord
K
text: Johan Segerbank Bremberg, T8
[email protected]
I Polen läser man en 6 årig grundutbildning,
men till skillnad från andra läkarutbildningar utomlands får man inte legitimation efter
examen, utan måste precis som i Sverige och
Danmark göra AT efter avslutad utbildning för
att bli legitimerad. Vi är ca 600 studenter som
pluggar på engelska i Gdansk, varav runt 500 är
svenskar.
Medicinstudier i Polen skiljer sig något från att
studera i Sverige. Innehållet är detsamma men
upplägget annorlunda. De första tre åren läser
vi prekliniska ämnen samt polska. Vi läser inte
kurserna i block utan de pågår fram tills examensperioden i slutet av året. En bra liknelse
är svenska gymnasiestudier. De tre resterande
åren läser vi kliniska ämnen fast då i blocksystem.
G
N
Att samarbeta över yrkesgränserna har jag
redan klarat av. Jag gjorde det på klinisk utbildingsavdelning på termin 8. Det är skönt att
ha det avklarat. Istället tänkte jag skriva om mitt
nya ”inter”-projekt. Det interskandinaviska.
Norge har sakta infiltrat de flesta av våra liv på
utbildningens höst. För min del började i fjor
med ett tillstånd, som taget ur Hamsuns Sult.
Jag är alltid pank och olycklig när magnoliorna
slår ut. Motgiftet skulle bli ensamhet och solvens i Finnmark. Jag skulle utlämna mig åt den
vilda naturen, brunost och brunstiga sommararbetande gymnasister på Russefeiring.
En vanlig missuppfattning är att vi som studerar
i Polen bara lär oss teori och att praktiska erfarenheter är av mindre betydelse. Men redan från
termin 5 läser vi praktiska introduktionskurser
i internmedicin, kirurgi, pediatrik och psykiatri.
Vi måste dessutom göra sommarpraktik minst
en månad varje sommar.
När man väl sen börjar ha kliniska placeringar
från termin 7, kan en vanlig dag se ut ungefär
så här:
08.00 – 09.30 Seminarium
09.30 – 10.00 Fikapaus
10.00 – 13.30 Praktisk lektion
13.30 – 14.00 Lunch
14.00 – 16.00 Läxa/Självstudier angående dagens lektion
FOTOPrivat
För snart 4 år sedan packade jag ner mitt liv
i resväskor och flyttade till Gdansk, Polen
för att börja läsa medicin. Efter att ha försökt
komma in på läkarlinjen i Sverige utan resultat,
började jag leta efter andra alternativ och fick
upp ögonen för Gdansk, genom en bekant till
familjen som redan studerade här. Jag hade då,
som så många andra svenskar, en hel del fördomar mot gamla öst. Jag funderade mycket på
hur det skulle bli att studera i ett land där jag
inte kunde språket och där det sägs att allt är
grått. Så det var med blandade känslor som jag
landade på Gdansk flygplats för snart 4 år sedan. Idag läser jag termin 8 på Medical University of Gdansk (MUG) och kan med facit i hand
säga att jag verkligen inte ångrar mitt val!
Tutaj Johan używa sfygmomanometr na starej
babci
O
R
text: Andreas Axelsson, Termin 9
Väl på plats i en möglig villa med fantastisk utsikt och sviktande wi-fi dröjde det inte länge
innan jag blev medbjuden på tur av någon som
de andra i personalen kallade för ”Ho-Jorunn”.
Jag fann epitetet stötande, men hon hade bil
och jag hade aldrig varit högre än kaknästornet.
För övrigt stannade jag hemma bortsett från en
utflykt i sandaler till Tromsö där jag möttes av
hagel.
Den 22 juli satt jag och var själva essensen av en
modern mediekonsument och inhämtade allt
som sipprade fram om bombningen i Oslo och
dramat på Utöya; Twitter, Verdens Gang, NRK,
SVT, Aftonbladet och Flashback.
Jag hade biljett till Bridesmaids den kvällen,
eftersom jag hade läst ut de 5 böcker jag hade
med mig och de litauiska gästarbetarna som
jag delade rum med var obehagliga. Ja kanske
inte obehagliga, men man blir ju åtminstone
obekväm av människor som kan sälja sin själ
och jobba veckor i sträck utan att träffa barn,
vänner eller respektive.
Tromsö runt år 1900
10
FOTOThe Library of Congress
NRK hade vid åttatiden börjat ägna sig åt att
skifta mellan siffrorna 39 och 45. Båda otänkbara. Vad skulle jag göra nu? För att parafrasera
Karl Ove Knausgård som tar emot sin fars dödsbesked i ”Min Kamp I”:
Man delas in i smågrupper på 3-4st studenter
på en läkare från den avdelningen du är placerad på den veckan. Har man ett extra intresse
inom någon specialitet välkomnar läkarna ofta
en att stanna kvar efter avslutad lektion eller att
gå med på helgjourerna. Språkbarriären med
patienterna är naturligtvis en stor utmaning för
alla oss svenska studenter som inte har polska
som modersmål. Vanligtvis är din läkare med
och hjälper dig med översättningen när du tar
anamnes.
Att vara svensk medicinstudent i Gdansk handlar dock inte bara om studier - du har även
tid att ha kul emellanåt! Och just att ha kul
är billigt här i jämförelse med i Sverige. Här
kostar en varmträtt med ett glas vin på ett
”bra ställe” runt 100kr, och en öl kan du få för
15kr. Grannstaden Sopot (Polens svar på Mallorca) befolkas vår- och sommartid av tusentals
polska turister och erbjuder flertalet barer,
diskotek och restauranger. Som ni kanske
förstår är detta ett tillflykts-paradis efter en
lång tentaperiod för många studenter.
Det finns inte riktigt något kårliv på samma sätt
som i Sverige, men om man vill engagera sig i
olika studentföreningar finns det en uppsjö av
olika typer från barnonkologicirklar till handbollslag. MSF Gdansk är en aktiv förening här
som inte bara jobbar med att göra övergången
till Sverige så lätt som möjligt utan också anordnar ett antal sittningar och fester per år.
Har ni frågor eller skulle ha lust att komma ner
på ett studiebesök är det bara att höra av sig!
S
K
-”Äta? Ringa hem? Runka? Nej för helvete jag
kan ju inte runka nu! Någon har ju skjutit ihjäl
en hel ö.”
På vägen ned till bion hade jag hunnit bli upprörd över att jag skulle bli tvungen att slänga
alla mina Lacoste-pikéer. Foajén var full med
kartonfigurer av Harry Potter och hans vänner
i 1:1. Emma Watson också. Salongen var såklart
tom. Inte en människa verkade vara sugen på
att se brudtärnor göra ned sig. Inte jag heller,
men biljetten hade kostat 110 NOK.
Dagen efter låg gatorna tomma, de få personerna man såg ute, tittade på mig med skeptisk
blick. På facebook började folk lägga upp en
dekal på en norsk flagga. Jag hade inga norska
vänner så jag struntade i det. Såhär ett nästan
ett år senare har jag skaffat en norsk vän. Mina
norska pengar har gjort slut på i Sverige och
Köpenhamn och jag spelar numera alltid Kaizers Orchestras ”Hjerteknuser” på efterfest.
Ni som nu förbereder er för att motta det svarta
guldets välsignelse kommer förhoppningsvis
inte uppleva en nationell tragedi. För att göra
er interskandinaviska upplevelse mer fulländad rekommenderas samtliga ovanstående kulturella referenser.
R
E
!
G
A
I
V BAK
L
L
I
T
Som regional bank tar vi aktiv del i det lokala samhället och stöttar
människor och verksamheter som finns här. Delar av vår vinst går till
projekt för barn och ungdomar, utbildning och forskning, kultur, idrott
samt näringsliv. Under de senaste fem åren har vi bidragit med över
60 miljoner kronor till olika projekt i västra Skåne. tänk om!
Läs mer om alla projekt vi stödjer,
www.sparbankenoresund.se
U
T
B
I
L
D
N
I
N
M U R
G
S
R
Å
D
E
N
text: Fredrika Blixt
ordförande för
Medicinska Utbildningsrådet
B U R
text: Frida Pettersson
ordförande för
Biomedicinska Utbildningsrådet
MPH-UR
Vikten av gott interprofessionellt samarbete
är något som betonas under läkarutbildningen.
I praktiken ges tyvärr begränsad undervisning
och få tillfällen att träna på detta under utbildningen. Mycket av förståelsen för hur samarbetet mellan yrkeskategorier ser ut i det komplexa
system som är svensk sjukvård ackumuleras
gradvis under de kliniska terminerna. Det kan
dock argumenteras att det finna allt att tjäna på
att redan tidigt under utbildningen ytterligare
betona samarbetsaspekterna för framtida arbete inom vården. Därför ser MUR med förväntan fram emot höstens pilotprojekt inom området. Arbetet med detta projekt har dessutom
helt initierats och drivits av studenter, mycket
imponerande!
Hej alla glada MF-studenter! Magnolian blommar och Studentsångarna har sjungit in våren,
som sannerligen är välkommen hit till Lund.
Interprofessionalism is a collaborative way
of team-working which emphasizes problemsolving (Bromage, A., 2009). This approach has
been adopted in particular by health professionals, and it is the central value for the field of
public health. It emphasizes the need for those
who are involved in educating future health
professionals to prepare their students for the
workplace by embedding team-work in their
learning (Bromage, A., 2009). This has been the
central core value of the learning and teaching
process on the Master’s in Public Health programme at Lund University. This brings different professionals together to brainstorm and
fashion out a very pragmatic way of solving a
particular health problem.
Till sist vill jag, å MUR-styrelsens vägnar, tacka
för det gångna året, som bjudit på många livliga
och givande diskussioner! Ny styrelse är i skrivande stund inte utsedd, men det finns alltid
utrymme i MUR för studenter som vill bidra till
att förbättra vår utbildning! Lycka till!
Slutligen är vi i full gång med de sista förberedelserna inför Biobollen, som går av stapeln i
Umeå i maj.
Ytterligare exempel på att vi som studenter har
möjlighet att påverka vår utbildning får vi i och
med att det dokument med åsikter angående
PBL-undervisningen som antagits av StorMUR
(se mfskane.se) kommer att användas vid utbildningen av tutorer framöver, liksom under
den fortsatta utvecklingen av PBL-konceptet.
L
A
Vi i BUR har under våren fortsatt vårt arbete
med att förändra några av PU-kurserna på biomedicinprogrammet. Dessa kurser har under de
senaste terminerna tappas fokus till de större
kurserna. Detta beror delvis på att de ligger väldigt utspridda under andra kurser. Därför vill
vi koncentrera kurserna till en samlad veckas
heltidsstudier per kurs. Detta gäller framför allt
kurserna ”Metoder och kvalitetssäkring” samt
”Metoder och risker”. Kursledare har planerat
de kommande kurserna efter våra önskemål
och vi hoppas att det ska öka kursernas kvalitet.
Vidare har vi diskuterat SI-undervisningen på
biomedicinprogrammet. Tyvärr så minskar
antalet studenter som deltar i SI-undervisningen gradvis. En arbetsgrupp bestående av
lärare och studenter som ska diskutera hur
framtida SI-undervisning bör se ut för att öka
deltagandet.
Vänliga hälsningar från styrelsen i det biomedicinska utbildningsrådet, genom ordförande Frida Petersson!
U
text: Elisabeth Ingo
ordförande för
Logopedernas och Audionomernas
Utbildningsråd
Verksamhetsåret och vårterminen lider mot
sitt slut och vi väntar alla på den efterlängtade
sommaren. Det känns lite vemodigt att skriva
en sista spalt som ordförande för LAUR men
till hösten lämnas stafettpinnen över till en ny
taggad ordförande. Tack studenter, kursombud,
styrelse och institution för ett fantastiskt år.
Det har präglats av långa diskussioner och det
faktum att fakulteten och nämnden, på minst
sagt tvivelaktiga grunder, valt att stoppa antagningen till vårt gemensamma masterår. Vi står
enade att fortsätta driva vår sak!
Trots mörka moln har vi haft ett roligt år tillsammans med god gemenskap som sig bör för
text: Adebayo Sanusi
ordförande för
Master of Public Healthutbildningsrådet
R
Public health involves the collaborative effort
of different professionals to achieve a singular goal of improving the health of a particular
population i.e. bringing different professionals
such as Town planners, Engineers, Farmers,
Scientists, Researchers, Policy makers, administrators, and medical professionals to achieve
a singular goal. So Public Health is a perfect example of Interprofessionalism as it involves the
collaborative effort of different sectors; both
private and government to improve the health
of a community.
Bromage, A. (2009) “Interprofessional Education”, A page from the website ‘Highereducationresources’,
Birmingham:
Highereducationresources. Available HTTP: http://
highereducationresources.atspace.com/interprofessional.htm [accessed 28 April 2012]
LAUR. Trevliga möten, en riktigt bra nollning
och två mycket uppskattade Log/Aud sittningar.
Blivande audionomer och logopeder, vi arbetar
bra tillsammans. Interprofessionalism inom utbildningen är något som diskuteras allt mer för
vårdutbildningar. Våra utbildningar innehåller
det sedan många år och vi vet att man kan vinna
mycket på att samarbeta över programgränserna.
Till alla er som går sista terminen – ett stort
grattis till examen!
Glad sommar!
Oavsett var
Katastrofen är
Inom 36 timmar kan vi vara där
Staden Ur, Fader Abrahams födelseort och
Utbildningsrådens huvudstad
I katastrofsituationer hänger allt på att agera snabbt.
Hjälp oss att vara i ständig beredskap så att vi kan rädda
fler liv. Sms:a LÄKARE till 72970 så skänker du 50 kr eller
gå in på lakareutangranser.se för att ge din gåva. Tack.
V
DEN FÖRSTE SOM VET
En kommentar i nyfikenhetens försvar
text: Michelle Foldschak
Projektlaborationer, inspirationsföreläsningar och temadagar. Sommarstipendier och
vikariat. Bara en kort bro och några glasdörrar
skiljer studenterna från forskningen på BMC,
men en mental avgrund skiljer de flesta av dem
från forskningsgrupper, pipetter och antikroppar.
Trots ovanstående exempel på forskningsinblandning i medicinska fakultetens utbildningar är många tveksamma till lockelsen med
biologisk grundforskning. Många av oss längtar
ju efter att bli kliniker med så stora delar av
våra hjärtan att det helt enkelt inte finns plats
för forskningsambitioner. Inte förrän på T5 på
läkarprogrammet ska man göra ett eget projekt
av forskningskaraktär, och ändå kommer många enligt egen utsago ur nämnda termin utan
någon större förståelse för empirisk forskning
än de hade innan.
Det är ett misslyckande, att av de många nyfikna
och duktiga studenter som finns på medicinska
fakulteten varje år det bara relativt få som engagerar sig mer i forskning än de absolut måste.
Men för att hamna på medicinska fakulteten
måste man ändå, tror jag, ha en grundläggande nyfikenhet med sig. Samma nyfikenhet
som gjorde att jag lärde mig alla solsystemets
planeter och deras egenheter när jag var sex,
samma nyfikenhet som fick en annan att sam-
la på stenar, och en tredje att läsa matte A på
högstadiet. Viljan att kunna lite mer, att förstå
lite bättre. Chansen att själv driva sin kunskap
utom kursernas ramar erbjuds dock sällan av
grund- och gymnasieskola, och inte heller ofta
på universitet.
Men vi har en fantastisk chans att besöka forskningsgrupper genom våra utbildningar, om vi
bara vill. På med.lu.se finns listor över alla forskningsprojekt på BMC och CRC, och på andra
sidan av ett mail väntar en projektledare som
kanske kan erbjuda dig möjligheten att hjälpa
till vid ett miniprojekt under mindre formella
former än de som arrangeras av fakulteten. Varför borde du göra det då? Därför att forskning
är just det som du alltid hållit på med när du
lärt dig saker, men under en helt annan premiss: det du ser är nytt. Kanske inte revolutionerande eller omvälvande, men nytt. Kunskapen
är inte dikterad eller litterär, utan framforskad,
av dig. Du har varit med om att söka svaret på
en fråga som inte kan bli googlad, och inte ens
pubmed:ad. För ett ögonblick i världshistorien
kan du veta något som ingen annan vet. Barnet
i dig som bläddrade i faktaböcker om dinosaurier hade skrikit av lycka.
Voila! En anledning är framlagd, och med lite tur
kanske ett eller annat forskningsintresse framhetsat. Allt i nyfikenhetens namn.
E
T
E
N
S
K
A
P
“Ju fler kockar, desto bättre soppa”
År 1993 publicerades en artikel på 10 sidor av
975 författare. Det innebar i snitt att varje författare hade bidragit med 4,2 ord var. Definitionen för interprofessionellt samarbete?
Topol, E. et al. An international randomized trial
comparing four thrombolytic strategies for acute
myocardial infarction. The New England Journal
of Medicine. 1993. 329: 673-682
iProfession
Smartphones stärker interprofessionalismen
bland internmedicinare, eftersom de då kan
maila vid icke-akuta situationer och ringa vid
akuta situationer. Den stora faran är dock att
olika läkare värderar olika situationer som
akuta.
Lo V et al. The use of smartphones in general and
internal medicine units: A boon or a bane to the
promotion of interprofessional collaboration?
J Interprof Care. 2012. Apr 9.
Välj rätt!
Kandidater framstår mer kompetenta om de
bär en vit rock än om de bär sina vardagliga
kläder. Visserligen uppfattas de då som vänliga,
men inte kompetenta.
Barrett TJ & Booth IW. Sartorial Eloquence: Does
It Exist in the Paediatrician-Patient Relationship?. British Medical Journal. 1994. 309: 1710-2.
K
U
L T
U
R
A
H E D R A D
R
K
I
V
E
T
S J U K T
text: Johan Allgoth
I mitten av april ställde konstnären Makode
Linde till med stor skandal när han bakade in
sig i en negress av marsipan och lät bland andra
kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth skära
sig en bit av tårtans underliv. Moderna museet
bombhotades, ministerns avgång krävdes och
över halva världen rasade folk av olika skäl.
Tårtspektaklet har retts ut uttömmande på annat håll, bland annat av Johan Wirfält på rodeo.
net som kallar det “årets svenska konsthändelse” eller av Afrosvenskarna riksförbund
som kallar det “en rasistisk manifestation”.
Könsstympningproblematiken kom dock lite
i skymundan och det är troligen både en och
annan blivande vårdpersonal som inte vet att
mödomshinna är ett urdåligt begrepp, hur de
ska bemöta en 15-årig flicka som oroar sig för
huruvida hon kan bevisa sin status som sexuellt
oerfaren för en frågvis farbror, hur man skriver ett oskuldsintyg utan att ljuga och utan att
riskera patientens säkerhet eller om en läkare
får utföra en hymenplastik (oklart).
G
O
O
D
B
Y
E
B
Tack och adjö!
Det har varit en trevlig möjlighet att få publicera min seriestripp Sjukan i Sonden under de
senaste närmare två åren. Responsen har varit
god och jag tackar ödmjukt för all den fina feedback jag fått. Min förhoppning har alltid varit
14
Väl ute bland patienter är sannolikheten stor att
du kommer stöta på frågor som dessa och andra
hedersfrågor. I en undersökning av Stockholms
stad beräknas 7 procent av tjejer i niondeklass
vara utsatta för hot om hedersvåld. Bland berörda vårdgivare i ett forskningsprojekt i Malmö
svarade hälften att de träffat patienter som
söker för oskuldsproblematik och hedersvåld.
Centrum för kvinnofrid vid Uppsala universitet
har sammanställt en rapport, “Att möta patienter som söker för oro kring oskuld och heder”
som benar ut saken, både ur ett anatomiskt, juridiskt och praktiskt vårdperspektiv.
Som vanligt har vår käre arkivarie hittat bevis
för att det inte alls var bättre förr:
Berörda vårdgivare, blivande och nuvarande
borde läsa den. Eller alla andra som vill gå förbi
det spektakulära i tårtdebatten.
Rapporten hittar du på http://kunskapsbanken.
nck.uu.se/nckkb/nck/publik/fil/visa/281/NCKrapport_2011-2_Att%20m%C3%B6ta%20patienter.pdf
R
A U
N
S
!
FOTOOpen Source...
att du som läst Sjukan åtminstone någon gång
dragit lite på smilbanden – det skulle räcka mer
än väl för mig.
Så nu när min tid här i Skåne snart är slut vill jag
tacka för mig och önska dig som läsare en fort-
satt trevlig läsning och tacka redaktionen för ett
riktigt gott samarbete.
Varma hälsningar
John Brauns
S
S
O
N
D
N
D
E
B
A T
T
T
Y
-
- Ett nödrop inifrån garderoben
K
R
Ö
N
I
K
A
X
Sonden vill befrämja eftertanke och diskussion
- dela med dig av åsikter och bilder till
[email protected]
text: Per Arvidsson
I fikapausen från mottagningsarbetet på Kvinnokliniken möter jag en nyutexaminerad sjuksköterska. Vårt samtal kommer snart att handla
om de svenska aborterna. En halvtimme senare
har flera intressanta saker hänt: jag har blivit
diskriminerad på grund av mitt kön, min ålder
och mina åsikter. Dessutom har jag fått höra
att spädbarn egentligen inte är människor på
riktigt, att mord kan vara rätt beroende på kulturell kontext, och att det är oansvarigt att stå
upp för det man tror på om konsekvenserna är
att människor blir upprörda. Men jag går händelserna i förväg, så låt oss backa ett par steg.
Som framtida vårdarbetare har vi olika infallsvinklar men gemensamt fokus: att främja hälsa
och bekämpa sjukdom hos våra patienter. Vetenskapen är en nödvändig ingrediens i den
moderna vården, för att vi skall förstå och förbättra behandlingar och bemötande. För att vetenskapen ska fungera måste den få vara lekfull
och naiv – den måste våga ifrågasätta rådande
ordning och lägga fram alternativa hypoteser.
Vetenskapen är alltså ett verktyg för att ta reda
på hur saker funkar eller hur vi kan göra (något
förenklat). Vetenskapen kan däremot sällan
svara på frågan vad vi bör göra. Jodå, vi kan
göra studier som visar att effekten av läkemedel A sannolikt skiljer sig från den av läkemedel
B vid sjukdom X, men de riktigt svåra frågorna
rår vetenskapen inte på. Frågor som: när börjar människolivet? När dör man? När vi ställs
inför sådana gränsdragningsproblem låter vi
försiktighetsprincipen vara gällande: om vi inte
vet, är det bäst att ta det säkra före det osäkra. I
frågan om livets slut har vi därför utarbetat rigorösa hjärndödskriterier, så att den enda kvarvarande möjligheten efter avslutad diagnostik
är ett gudomligt ingripande.
När det gäller livets början är läget ett annat. En specialist i fertilitetsmedicin (som ska
få vara anonym) sade till mig ”Att människan
blir människa vid konceptionen är ställt utom
varje tvivel; det finns ingen annan tidpunkt
då det logiskt skulle ske”. Konsekvenserna av
detta är egentligen enorma. Om människan blir
till vid konceptionen, är embryot en skyddsvärd individ. Enligt människovärdesprincipen
måste denna individ betraktas som likvärdig
med modern, eftersom ålder, utvecklingsgrad
och kroppsliga funktioner inte påverkar människovärdet. Därför framträder två alternativ:
antingen acceptera att alla människor är skyddsvärda och ta konsekvenserna av det, eller
förkasta det mänskliga livets okränkbarhet. Det
kan te sig uppenbart vad det rätta alternativet
är, men i vårt samhälle finns få åsikter som är så
kontroversiella som att det ofödda barnet är en
människa, oavsett ålder!
Åter till mitt samtal på Kvinnokliniken. ”Spädbarn är ju egentligen bara blivande människor.
Att bli människa är en glidande övergång, en
utveckling”, får jag höra. En utveckling ifrån
vad, kan undra? Detta ifrågasättande av det
ofödda barnets mänsklighet är ingalunda nytt.
”Kvinnans kropp – kvinnans val” är en vanligt
åberopad poäng i frågan, men det är en falsk
skyddsvärt. Ja, jag menar att människor har ett
stort och lika värde, oavsett ålder, kön, begåvning, hudfärg, utvecklingsgrad och kroppsliga
funktioner. Och ja, jag menar därför att 37 000
svenska aborter varje år är en helt oacceptabel
siffra som vi bör göra allt för att minska. Om vi
har en kultur som accepterar att livmodern är
den vanligaste dödsscenen i Sverige, måste vi
poäng eftersom barnets kropp berörs i lika stor
utsträckning. När min sagesman förstår min
hållning i frågan, lutar hon sig fram över bordet, spänner ögonen i mig och närmast viskar:
”Om man har åsikter som dina, gör man bäst i
att tala väldigt tyst om dem”. Det är en naturlig
reaktion på min provokation. Verkligheten är
nämligen den att var fjärde svensk graviditet
slutar i abort, och så har det varit sedan 1975.
Detta är en outhärdlig sanning som man gör enklast i att ignorera eller tysta ner, men jag får
höra en annan tolkning: ”Beroende på vilken
kultur man lever i, kan det vara rätt att döda
även födda barn, exempelvis på grund av överbefolkning, eller om man inte har råd att ge sina
barn en bra uppväxt”. Att döda sina egna barn
är bara ett alternativ för den som är i yttersta
nöd, men om jag påpekar att mord är fel även
under sådana förhållanden är jag en intolerant, självgod kulturimperialist. Jag menar ju att
mina värderingar är bättre, och att jag har ett
ansvar att pådyvla andra dessa mina värderingar. Nå, låt mig alltså komma ut ur garderoben:
Ja, jag menar att allt mänskligt liv är särskilt
förändra den kulturen.
Vetenskapen är amoralisk, den befattar sig inte
med värdefrågor. Den har gett oss antibiotika,
säkerhetsbälten och näringsrekommendationer. Den har också gett oss atombomben, nervgas
och säkra aborter. Om vi inte ständigt ifrågasätter och problematiserar vetenskapens landvinningar utifrån dess konsekvenser för människor – det vill säga lyssnar på vårt samvete – kan
det gå precis hur illa som helst. Människovärdet
är hotat, och vi som borde kämpa hårdast av
alla för att försvara det, rycker på axlarna eller
värre. Graden av civilisation i ett samhälle kan
bedömas utifrån hur det samhället behandlar
sina svagaste och mest utsatta. Vem är mer försvarslös än det ofödda barnet?
“Vem är mer försvarslös än det ofödda barnet?”
Bokrekommendationer: ”Den moderna döden”
av Carl-Henning Wijkmark & ”Kallocain” av
Karin Boye.
BILDHenry Gray
15
POSTTIDNING B
Sonden
Medicinska Föreningen
BMC
221 84 LUND
Medicinska Föreningen Lund-Malmö
Postadress: MF, BMC H10, 221 84 Lund
Besöksadress: BMC, Sölvegatan 19, Lund
Telefon: 046 - 222 06 80
E-post: [email protected]
INTERPROFESSIONALISM & ANNAT KUL PÅ GAMLA KIRURGEN:
KALENDARIUM FÖR AKTIVITETER INOM MF
- Måndag:
Fotboll (17.00)
Klostergården
- Tisdag:
Innebandy (21.00-22.00)
Svaneskolan
- Onsdag:
Ultraljud (kören) repar (19.00)
Locus Medicus Lundensis
Pub på Kapellet ibland
Locus Medicus Malmoensis
Basket i Malmö (21.00-22.00)
Lärarhögskolans G-sal
(Busshållplats Heleneholmsskolan Malmö)
- Fredag:
Pub Locus (19.00-00.00)
Locus Medicus Lundensis
- Lördag: Paus
- Söndag:
Volleyboll (13.30-15.00)
Bollhuset
MFSKANE.SE
- Torsdag:
Ärtsoppa (12.00)
Locus Medicus Lundensis
Brunch (varannan söndag 12.00)
Locus Medicus Lundensis
F AC E B O O K . C O M / M E D I C I N S K A F O R E N I N G E N