Transcript ÖVNINGSFRÅGOR AVTALSLAGEN 2010

ÖVNINGSFRÅGOR
AVTALSLAGEN 2010
1.
Adam och Bea
Avtals ingående.
Bedöm följande händelseförlopp. Analysera om varje
enskilt steg utgör ett rättsligt bindande anbud.
Adam sätter in en annons på Blocket.se: “Moped märke
XYZ endast 3 år gammal och försiktigt körd till salu för
10 000 kr.”
Bea svarar på mail till Adam: “Hej, jag vill gärna köpa
din moppe.”
1a) Adam har ångrat sig. Måste han sälja till Bea?
1b) Låt oss anta att Adam inte ångrar sig. Kan Bea ringa till Adam innan Adam svarat på hennes mail och säga
att hon ångrar sig?
Låt oss anta att Bea inte ångrade sig. Adam läser att Bea
är intresserad och hittar henne på Facebook. Eftersom
hon är uppkopplad börjar de chatta med varandra.
A: Kul att du är intresserad av min moped. Är du seriös?
B: Visst! Jag är jätteseriös. Jag har ju provåkt den tidigare. Jag kan komma förbi på fredag e.m. med pengarna och hämta den.
Därefter lämnar Adam datorn för att gå på toaletten.
Sedan ringer en kompis. Först efter två timmar kommer
Adam tillbaka till datorn och skriver: Bra! It is a deal!
B: Nej du försvann ju, nu har jag köpt en annan
moped.
1c) Kan Bea ångra sig?
Låt oss anta att Bea inte ångrade sig i samband med
chattandet och att de båda övergick till mailkorrespondens efter att Bea erbjudit sig att hämta mopeden på fredag.
A: Bra att du kan komma på fredag och att vi är överens om priset. Jag säljer såklart mopeden i befintligt
skick.
1d) Kan Bea vägra att gå med på befintligt skick-villkoret?
2.
Yasemin och Timo
Yasemin och Timo har förhandlat om köp av Yasemins
helägda aktiebolag SpaInvest driver en rad Spaanläggningar runt om i Sverige. Såhär såg det ut:
Juni: Timo kontaktar Yasemin och frågar om hon är
intresserad av att sälja. Yasemin indikerar ett pris på cirka 100 Mkr. Timo prutar en del och de kommer överens
om 90 Mkr.
Juli: Timo och Yasemin undertecknar båda två ett Letter of Intent där det står att priset ska vara 90 Mkr, att
Timo ska undersöka SpaInvest med hjälp av finansiell
och juridisk expertis, att vardera parten åtar sig
sekretesskyldigheter samt att ”ingen av parterna ska
vara bundna vid ett slutligt avtal om köp av SpaInvest innan de båda undertecknat ett skriftligt köpkontrakt.”
Augusti–Oktober: Timo får tillgång till räkenskaper
och annat material och går igenom det noga med sina
experter. Timos experter kostar sammanlagt 1 Mkr. Timo
upprättar ett utkast till köpavtal som Yasemin går igenom. Hon har många synpunkter och vill inte åta sig så
många garantier som Timo önskar. Hon återkommer
med ett reviderat avtalsförslag.
November: Timo och Yasemin träffas personligen tillsammans med sina jurister och förhandlar om avtalsvillkoren. Därefter sänder Timo ytterligare ett avtalsutkast
till Yasemin. Hon sänder tillbaka ett reviderat avtalsutkast.
December måndag: Timo skriver i mail till Yasemin
den första måndagen i december: Bra att vi nu är överens om alla villkor. Jag föreslår att vi träffas i Göteborg
på fredag hos min jurist och skriver under avtalet. Jag
bokar bord på Fiskekrogen, så firar vi med en brakmidd-
ag där efteråt. Yasemin svarar i mail efter en halvtimme:
Det är perfekt! Vi ses på fredag. Jag och min advokat
kommer till din jurists kontor kl 16.
December onsdag: Den följande onsdagen skriver
Yasemin till Timo: Timo, jag har kommit på andra tankar.
Jag vill inte sälja mitt företag som jag har byggt upp och
blivit så fäst vid. Dessutom vill min dotter, som idag har
bestämt sig för att flytta hem till Sverige igen, gärna ta
över efter mig. Jag ber om ursäkt för detta och hoppas
att vi får tillfälle att samarbeta igen i framtiden.”
Timo - som vill köpa bolaget eftersom han räknat med
att kunna tjäna minst 15 Mkr på att stycka upp det och
sälja det vidare i delar - blir arg och frågar dig vilket ansvar Yasemin bär.
3.
IG och MVG
Inge Gold (IG) bor på landet, är gammal och har svårt
att röra på sig. Han ber sin yngre avlägsna släkting, den
15 år gamla Maj-Viola Göransson (MVG) att hjälpa
honom med att (a) teckna ett hyreskontrakt på en
tvårumslägenhet inne i stan, (b) ta ut 10 000 kr på banken samt (c) sälja hans fastighet för minst 400 000 kr.
Fullmakten ser ut såhär:
Jag, Inge Gold (personnummer 123567-8901) ger härmed
fullmakt för Maj-Viola Göransson (personnummer 1235678901) att företräda mig i alla angelägenheter.
Inge Gold
Inge Gold
MVG får problem. Hyresvärden säger att han inte accepterar fullmakten och kräver att IG själv skriver på och är
fysiskt närvarande, banken säger att det krävs fullmakt
på bankens blankett med två vittnen och mäklaren säger
att det inte är möjligt att sälja fastigheten eftersom MVG
är omyndig. Förklara för MVG vad som gäller!
4.
Jalusierna
Reklamfirman RF hyr en kontorslokal. I samband med inflyttningen installerade RullAB jalusier med lås i lokalen.
Det avtalet slöts med RF:s VD.(Fem månader efter installationen uppkom problem med att låsa en av jalusierna, antagligen på grund av ett inbrottsförsök. RullAB
kontaktas av Kurt Kurrson som är anställd på RF. Kurt
arbetar med administration (fixar med utfakturering och
betalningar av löner och attesterade räkningar, sorterar
i akter, håller ordning på möteslokalerna mm). RullABs
chefstekniker träffade Kurt på RF och de kom överens
om att RullAB skulle laga jalusierna på löpande räkning
(dvs inte fast pris). Därefter utförde RullAB under några
dagar arbeten på jalusierna och skickade en faktura på
67 000 kr. RF vill inte betala eftersom Kurt inte hade tillstånd av RF att göra en så stor beställning. RF:s VD är
jättearg eftersom Kurt borde ha kontaktat försäkringsbolaget först. Nu är möjligheten att få försäkringsersättning borta. Måste RF betala RullAB?
5.
Träbåten
Olof och Sigge köpte för 40 år sedan en begagnad träbåt
som de har vårdat ömt och älskat högt. När Sigge dog i
vintras blev hans änka, revisorn Selma, delägare i båten.
Det tyckte Olof var tråkigt.
I mars kontaktades Olof av en person som samlade på
unika båtar. Då fick Olof klart för sig att båten var mycket värdefull. Spekulanten erbjöd sig att köpa båten för 1
Mkr. Olof hade trott att den var i det närmaste värdelös.
När det var dags för vårarbete på båten, ringde Olof till
Selma och sa att hon tillsammans med honom måste
hjälpa till och avsätta hela påskhelgen för slip- och målningsarbete, precis som Sigge alltid gjort. Selma tyckte
att det var tråkigt men hon kom. På långfredagen sa
Selma att hon ville sälja sin andel till Olof och frågade
vad Olof ville betala. Olof erbjöd sig att köpa hennes andel för 15 000 kr. Selma sa ja omedelbart och de skrev
ner avtalet på baksidan av ett reklamblad.
Dagen efter, innan Olof betalat Selma, fick Selma på
omvägar veta att Olof blivit erbjuden 1 Mkr för båten.
Hon undrar nu om hon kan komma ur avtalet.
6.
Stålköpet
RörBolaget hade under högkonjunkturen problem med
sin lönsamhet. Det berodde på att priset på stål ökade
kraftigt och att RörBolaget hade åtaganden att sälja till
sina kunder utan möjlighet att få ut högre pris på grund
av de ökade kostnaderna. Dessutom var det svårt att få
tag på stål, så RörBolaget blev försenat och fick betala
förseningsersättning till sina kunder. Därför bestämde
sig RörBolaget för att säkra leveranser av stål till fast
pris.
RörBolaget slöt ett avtal med StålAB enligt vilket
StålAB skulle leverera 100 ton stål i månaden under de
kommande 24 månaderna. Priset bestämdes till
marknadspriset vid dagen för avtalets ingående.
Fyra månader senare inträffade en rad saker. RörBolagets största kund gick i konkurs och alla planerade
leveranser till kunden fick ställas in. Det blev en plötslig
oväntad lågkonjunktur och priset på stål sjönk under en
månad med 40 %. Nu står RörBolaget med alldeles för
mycket stål. Dessutom kräver StålAB att RörBolaget ska
köpa stål av dem för nästan dubbla marknadspriset. Vad
gäller om RörBolagets rättigheter mot StålAB?
7.
Företagsvärderingen
CorpBolaget är ett rådgivningsbolag som ägnar sig åt att
värdera företag. CorpBolaget får i uppdrag av KundAB
att analysera värdet på Målis – ett företag i livsmedelsbranschen med dotterbolag i många länder. CorpBolaget tar sig an uppdraget och återkommer med
besked att Målis är värt mellan 100 och 120 Mkr. CorpBolaget får 500 000 kr i arvode.
KundAB köper därefter Målis för 110 Mkr. Strax
därefter går hela Måliskoncernen i konkurs. Det beror på
att ett dotterbolag i USA är kraftigt belånat och att moderbolaget har gått i borgen för detta dotterbolag. KundAB har alltså förlorat 110 500 000 kr.
CorpBolaget erkänner att man borde ha uppmärksammat borgensåtagandet och den kraftiga belåningen i dotterbolaget och att man inte hade tagit med dessa risker
i sin värdering av Målis. KundAB vill ha ersättning av
CorpBolaget för avtalsbrottet (vårdslös rådgivning).
CorpBolaget anser att KundAB inte har rätt till ersättning
på grund av följande klausul i uppdragsavtalet:
”21. Ansvarsfriskrivning
CorpBolaget ska inte i något hänseende vara ansvarigt
för direkt eller indirekt förlust till följd av rådgivningen.
Kunden har inte rätt till prisavdrag eller andra påföljder.”
Vad kan KundAB göra?
8.
Indexklausulen
BestAB och LevAB har ett tioårigt avtal. Enligt det ska LevAB leverera vissa minikvantiteter av vissa produkter till
BestAB enligt en prislista. I avtalet finns en indexklausul,
som innebär att priserna ska justeras årligen med konsumentprisindex. Efter fem år visar det sig att indexjusteringen inte återspeglar prisutvecklingen på
produkterna. Marknadspriset ligger nu 30 % högre än
det avtalade priset. LevAB begär omförhandling med
stöd av följande klausul i avtalet.
”Om priserna avviker från marknadspriset med mer än
25 % äger endera parten rätt att påkalla omförhandling.”
Best AB går med på att förhandla med LevAB. Vid förhandlingen går BestAB inte med på att ändra priserna. Vad
kan LevAB göra?
9.
Valnötsträdet
Alma Bondesson och Björn Björk bor på samma lilla ort
och känner varandra väl. Björn har länge sneglat på ett
skogsområde som Alma äger. Han är duktig på att avverka skog. Dessutom sysslar han med konstsnideri och har
spetsat in sig på ett unikt stort valnötsträd av exotisk
härkomst som finns på Almas skogsområde. Björn kontaktar Alma och frågar om han får köpa Almas träd på rot
(det är alltså fråga om köp av lös egendom, Björn köper
träden där de står och får genom avtalet rätt att avverka
träden – det är en vanlig transaktionstyp). Alma ber en
person på Lantbrukarnas Riksförbund att med hjälp av
foton och andra uppgifter om skogens ålder mm, göra en
uppskattning av dess värde. Hon erbjuder Björn ett bra
pris och de kommer överens om följande skriftliga avtal.
”Alma Bondesson överlåter till Björn Björk den på rot
stående skogen på fastigheten Ekliden 3:40 (Eka kommun)
i backen som vetter ner mot sjön till ett pris av 75 000 kr,
att erläggas senast om fyra veckor.”
När Björn sätter igång med avverkningen kommer Alma
förbi. Hon ser att Björn just ska börja fälla det praktfulla
valnötsträdet och hindrar honom. Hon säger att valnötsträdet inte ingår i avtalet. Hon hävdar att det inte står i
skogsområdet utan vid sidan av skogen. Det är tjugo
meters till närmsta träd åt väster och i övriga väderstreck är det åkermark. Björn hävdar att valnötsträdet
ingår. Det står på fastigheten i backen som vetter ner
mot sjön och avtalet avsåg alla träd i den backen.
Ingår valnötsträdet i avtalet?
Extra info: Enligt SAOL (ordbok) betyder skog:
”(i regel) större område som helt l. till övervägande del är
beväxt med jämförelsevis tätt stående träd l. trädartade l.
trädlika växter (o. som representerar ett för landet l. trakten
i fråga naturligt växtsamhälle såväl beträffande trädvegetation osv. som övrig markvegetation)”
samt
”2) skogsv. i konkretare l. inskränktare anv.: samling av
träd (o. buskar l. av trädplantor) som bilda ett till beskaffenheten mer l. mindre enhetligt l. från angränsande (l. närliggande) skog (t. ex. beträffande ålder) mer l. mindre klart
avvikande l. avgränsat skogsparti l. skogsområde, bestånd
(se d. o. 11 a); äv. allmännare, övergående i bet.:
skogsområde o.d.”
10. Ramavtalet och leveranstiden
Alfa och Beta har ett treårigt ramavtal (ett femsidigt
skriftligt avtal med bilagor som beskriver produkternas
kvalitet samt prislistor). Alfa ska leverera produkter till
Beta. Enligt avtalet ska Alfa leverera produkterna inom
två veckor från det att Beta lagt en order. Avtalet påbörjas och Beta lägger order varje vecka. Redan efter tre
månader börjar Alfa leverera först tre veckor efter order.
Beta invänder inte mot detta. Efter ett år och fyra
månader klagar Beta och kräver dels att Alfa ska leverera
inom två veckor i fortsättningen, dels att Alfa ska betala
retroaktiva viten på alla hittills försenade leveranser. Alfa
anser att vite inte ska utgå och att avtalet numera innebär att Alfa har rätt till tre veckors leveranstid.
a) Vad gäller?
b)Gör det någon skillnad om ramavtalet innehåller följande ”written-modification-klausul”?
”Detta avtal kan endast ändras genom ett formellt skriftligt
tilläggsavtal som undertecknats av behöriga ställföreträdare
för båda parter.”
11. Livslängden
När Delta och Epsilon förhandlade om att Delta skulle
utveckla en viss produkt åt Epsilon, diskuterade parterna
ingående vilken prestanda produkten skulle ha samt
dess livslängd. Av emailkorrepondens och mötesprotokoll framgår tydligt att parterna var överens om att
livslängden skulle vara minst fem år. I det skriftliga
avtalet stod prestanda noga angiven i en specifikation.
Men där stod inget om livslängden. I avtalet fanns följande ”entire-agreement-klausul”.
”Detta avtal reglerar fullständigt parternas överenskommelse. Inget som förekommit i samband med förhandlingarna
och som inte nedtecknats i detta avtal, ska utgöra avtalsinnehåll.”
När Delta utvecklat produkten står det klart att den endast har en livslängd på tre år. Därför vägrar Epsilon att
betala fullt pris för utvecklingsarbetet. Delta kräver full
betalning. Vad gäller?
12. Standardavtalet
Månad 1: Byggo och Bestis förhandlar om att Byggo ska
uppföra en lagerlokal åt Bestis. De träffas fysiskt hos Bestis, som visar ritningar och platsen där lokalen ska uppföras.
Månad 2: Bestis och Byggo träffas igen. De börjar tala
pris. Byggo ger ett prisförslag på 5 Mkr. Bestis visar reviderade ritningar med mer avancerad inredning.
Månad 3: Byggo sänder ett nytt pris (6 Mkr) per
email. Bestis svarar att detta verkar bra och de bestämmer träff en tredje gång. De ses hos Byggo som ger förslag på några ritningsändringar, vilka Bestis godkänner.
Byggo säger att dessa ändringar inte påverkar priset. De
säger att de är överens, tar i hand och tar adjö. Tre dagar
senare sänder Byggo ett dokument ”orderbekräftelse” till
Bestis, där är de reviderade ritningarna bifogade och det
överenskomna priset 6 Mkr angivet. Dessutom finns en
referens till Byggos Allmänna Leveransbestämmelser
och en anmärkning om att dessa finns tillgängliga på
www.byggo.se.
Månad 4–5: Byggo uppför lokalen.
Månad 6: Bestis och Byggo är osams. Bestis anser att
det finns fel i lokalen och vill göra gällande påföljder enligt allmänna entreprenadrättsliga principer. Byggo anser att påföljdsbegränsningarna i Byggos Allmänna
Leveransbestämmelser ska gälla.
Vad gäller?
13. Bevakningstjänsten
VaktisAB och FöretagAB har ett femårigt avtal som innebär att Vaktis ska utföra bevakning av Företags lokaler. I en specifikation framkommer att bevakningen ska
ske enligt ett visst schema med slumpvisa rundvandringar nattetid och helgtid i lokalerna minst 12 gånger i
månaden samt en rundvandring varje vardag någon
gång mellan kl 17.30 och 19. Dessutom ska Vaktis minst
en gång i månaden göra en kontroll av samtliga Företags
larmanordningar. För detta ska Företag betala ett fast
månadspris om 50 000 kr.
Företag känner efter en tid misstänksamhet mot att
Vaktis inte sköter sig. Efter en kontroll visar det sig att
Vaktis slarvar och endast utförde 3 slumpvisa rundvandringar i mars år 2 och att det inte skett någon kontroll
av larmanordningarna. Det finns anledning att misstänka
att sådana kontroller inte utförts på hela tiden eftersom
30 % av dem inte fungerade, de flesta på grund av bristande service och att batterier tagit slut.
Företag vänder sig till dig och undrar vad Företag har
för rättigheter. Parterna har inget skriftligt avtal utöver
den specifikation som beskrivits ovan.