Transcript Handledning ledarutbildning Bas och Scout

B3
Handledning
Ledarutbildning Bas och Scout
Scouternas folkhögskola
1
B3
Scouternas folkhögskola 2013
Tack till alla författare som bidragit!
2
B3
Innehåll
Inledning
1 Ledarrollen – B3 & S2
Tankar om stegring
Ledarrollen i ledarutbildning Bas
Ledarrollen i ledarutbildning Scout
2 Scouternas program – B1 & S1
Tankar om stegring
Scouternas program i ledarutbildning Bas
Scouternas program i ledarutbildning Scout
3 Säkerhet, ansvar och trygg verksamhet – B4 & S4
Tankar om stegring
Trygg och säker i ledarutbildning Bas
Trygg och säker i ledarutbildning Scout
4 Friluftsliv i scouterna – B5 & S6
Tankar om stegring
Friluftsliv i ledarutbildning Scout
5 Scoutrörelsen – B2
Tankar om stegring
6 Allas lika värde – S3
Tankar om stegring
Alla likas värde i ledarutbildning Scout
7 Barn & ungas utveckling – S5
Tankar om stegring
Barn & ungas utveckling i ledarutbildning Scout
Moduler
BAS
B1 Scouternas program
B2 Scoutrörelsen
B3 Ledarrollen
B4 Säkerhet och ansvar
B5 Friluftsliv i scouterna
SCOUT
S1 Scouternas program fördjupning
S2 Ledarrollen fördjupning
S3 Allas lika värde
S4 Trygg och säker verksamhet
S5 Barn och ungas utveckling
S6 Friluftsliv i scouterna
3
B3
Inledning
till den verksamhet ledaren ska driva, att den utgår
från tidigare erfarenheter samtidigt som den utmanar i tanke och handling. Känslan hos deltagaren ska
efter utbildningen vara att tyngdpunkten har varit mer
praktisk och upplevelsebaserad än långa genomgångar
av olika teoretiska resonemang.
Handledningen beskriver innehållet i varje modul
och till varje avsnitt finns förslag på övningar som
anknyter till texten. Dessa övningar ska ses som
inspiration och inte färdiga förslag redo att användas.
Varje övning eller pass behöver anpassas för just den
sammansättning och det sammanhang som är unikt
för er utbildning.
Vid kursens genomförande behöver du ha aktuell
litteratur tillgänglig. Om ni i teamet behöver låna litteratur kontaktar ni regionen eller Scouternas folkhögskola.
Tillgänglig, modern och kvalitetssäkrad utbildning är en
förutsättning för fortsatt utveckling av scoutverksamheten.
Innehållet i de olika modulerna tar sin utgångspunkt i Scouternas program. Iden här handledningen beskrivs innehållet i
ledarutbildningarna Bas och Scout.
Handledningen vänder sig till dig som är ackrediterad
utbildare inom Scouterna, och den beskriver vilket
innehåll som ska finnas i de olika modulerna. Hur
ni bearbetar innehållet i just ert team bestämmer ni
utifrån era förutsättningar (grupp, plats, situation, och
så vidare). Innehållet tar sin utgångspunkt i teorier
och flera olika redovisas. Tanken med detta är att det
ska vara en hjälp och inspiration för dig som utbildare.
För deltagaren är det viktigt att innehållet anknyter
Anordna en ledarutbildning
Steg 1 – anmälan
Steg 3 – genomförande
Anmäl till Scouternas folkhögskola (folkhogskola@
scouterna.se) att du/ni avser att genomföra en enstaka
modul eller hel utbildning. Anmälan ska innehålla:
• Tid och plats för kursen
• Kursansvarig och kursteam, där åtminstone en är ackrediterad utbildare
• Anmälningsförfarande och länk till denna
Kursen genomförs.
Steg 4 –uppföljning
Efter genomförd utbildning ska slutgiltig deltagarlista
skickas per e-post till [email protected].
Följ mallen för deltagarlista som återfinns på www.
scouternasfolkhogskola.se/for-utbildare. Detta för att
folkhögskolan så enkelt och snabbt som möjligt ska
kunna registrera avklarade moduler och skicka intyg
till de som genomfört en hel utbildning.
Även om deltagarlistan skickats in tidigare enligt
steg 2 måste denna verifieras eller uppdateras så att
folkhögskolan kan registrera att rätt personer slutfört
kursen i registret. Glöm inte att ange vilken kurs listan
gäller för.
Om kursen inte redovisas korrekt finns risken att vi
inte kan registrera den som en officiell ledarutbildning
varpå inga intyg kan skickas ut.
Av inbjudan ska framgå att utbildningen genomförs
på uppdrag av Scouternas folkhögskola och enligt det
gemensamma ramverket.
Ramverksutbildningar leds av ackrediterade utbildare. Åtminstone en i kursteamet ska vara ackrediterad, övriga bör ha inlett ackrediteringsprocessen.
Läs mer om ackreditering på Scouternas folkhögskolas
hemsida, www.scouternasfolkhogskola.se/for-utbildare.
Steg 2 – kursinformation
Steg 5 – avslut och tack
Folkhögskolan skickar bekräftelse till kursteamet.
Handledning och erforderliga dokument skickas till
kursledaren tillsammans med utvärderingsunderlag.
Överenskommelse kring överlämnande av intyg görs.
Om intygen önskas delas ut vid kursavslut måste en
deltagarlista skickas senast 14 dagar innan kursstart, så
att skolkansliet hinner trycka och skicka intygen.
Tack för genomförd utbildning skickas till kursteamet.
Intyg skickas till deltagare som fullgjort hel utbildning
och inte fick dem vid kursslut.
4
Scouternas ledarutbildningar
Ledarutbildning Scout
B3
Omfattning: 32 timmar uppdelat i 6 moduler
Syftet med ledarutbildningarna är att ge ledaren verktyg för att göra bra och utvecklande scoutverksamhet
i linje med scoutings värderingar och enligt Scouternas program. Det handlar om att få de kunskaper,
färdigheter och förhållningssätt som krävs av scoutledaren.
Målgruppen för Ledarutbildning Scout är scoutledare från 18 år, alternativt med minst ett års praktisk
ledarerfarenhet efter genomgången Ledarutbildning
Bas, som ska arbeta med scoutverksamhet lokalt. För
att gå Ledarutbildning Scout ska man ha gått Ledarutbildning Bas eller ha motsvarande kunskaper. Efter
utbildningen har deltagaren kunskaper som ger goda
förutsättningar att ta mer ansvar på en scoutavdelning.
Ledarutbildning Patrull
Omfattning: 40 timmar uppdelat i 7 kurspass
Målgruppen för Ledarutbildning Patrull är scouter
som varit äventyrarscouter i minst ett år. Särskild
handledning finns för denna kurs.
Värdebaserat Ledarskap
Ledarutbildning Intro
Målgruppen för Värdebaserat ledarskap är ledare från
ideell sektor i åldern 20–25 år. Deltagarna ska ha ett
pågående ledaruppdrag och grundläggande ledarutbildning. Särskild kurshandledning finns för denna
utbildning.
Omfattning: 6–10 månader under 4 kurshelger samt under
mellanliggande arbete
Omfattning:1,5 timme
Målgruppen för Ledarutbildning Intro är vuxna som
är nyfikna på vad scouting är. Särskild handledning
finns för denna kurs.
Treklöver Gilwell
Ledarutbildning Bas
Omfattning: veckolång eller uppdelat över ett halvår
Omfattning: 9 timmar uppdelat i 5 moduler
Målgruppen är den som har varit scoutledare i minst
två år och genomgått grundläggande ledarutbildning
och ha ett pågående ledaruppdrag. För att delta bör du
vara minst 22 år. Särskild kurshandledning finns för
denna utbildning.
Målgruppen för Ledarutbildning Bas är nya scoutledare från 15 år och uppåt som ska arbeta med scoutverksamhet lokalt. Efter utbildningen har deltagaren
kunskaper som ger goda förutsättningar att fungera i
ett ledarteam på en avdelning.
Att använda denna handledning
Denna handledning är uppdelad i kapitel efter ämne
för att på så sätt visa på stegringen mellan de olika
utbildningarna. Scouterna har olika utbildningar och
det är meningen att de ska vara på olika nivåer.
Varje kapitel har sin färg för att du som kursledare lättare ska kunna hitta. Kapitlet inleds med en
beskrivning över ämnets stegring mellan de olika
utbildningarna.
Runtom i handledningen finns det rosa rutor med
rubriken “Förslag på övning”. Dessa finns med som
tips och för att ge inspiration. Alla dessa förslag är
insamlade från utbildare under utbildardagar.
5
B3
ledarrollen
Innehåll
Ledarrollen
Tankar om stegring
Ledarutbildning Intro
Ledarutbildning Bas – B3
Ledarutbildning Scout – S2
Värdebaserat Ledarskap
Treklöver Gilwell
Ledarrollen i ledarutbildning Bas
Förväntningar på scoutledaren
Scoutledarrollen
Stödjande, lyssnande ledarskap
Scoutens behov och möjligheter
Läs mer
Ledarrollen i ledarutbildning Scout
Ledarskap
Stödjande, lyssnande ledarskap
Olika ledarstilar
Anpassat ledarskap
Patrullen och grupputveckling
Vad är en grupp/patrull?
Patrullens betydelse
Roller i patrullen
Reflektion
Läs mer
6
B3
Tankar om stegring
I scouterna anväder vi oss av ett stödjande och lyssnade ledarskap. Genom alla våra utbildningar tillämpas
detta, anpassat efter deltagarna och sammanhanget på den specifika utbildningen.
Ledarutbildning Intro
Innehåll
Deltagaren får ökad kunskap och förståelse kring:
• ledarskap
• stödjande och lyssnande ledarskap
• gruppen/patrullen och grupputveckling
• reflektion
Omfattning:1½ timme
Syfte
Kursdeltagaren ska under kursen känna att hon eller
han vill prova på att vara scoutledare.
Värdebaserat Ledarskap
Innehåll
Stödjande och lyssnande ledarskap. Scoutrörelsen ska
vara en rörelse för och av unga, stöttad av vuxna. Vårt
ledarskap måste därför handla om att möjliggöra för
ungdomar att leda sig själva, genom att vi är stödjande
och lyssnande ledare.
Syfte
Som erfaren ledare får deltagaren här djupare kunskap
om sin egen värdegrund och sitt eget ledarskap utifrån
egna och andras erfarenheter.
Innehåll
Ledarutbildning Bas – B3
Genom samtal, övningar och reflektioner ska deltagaren förstå varför hon/han är scoutledare, hur
scoutledaren påverkas och påverkar, hur värderingar
påverkar ledarskap och hur detta påverkar de hon/han
leder.
Omfattning: 9 timmar uppdelat i 5 moduler
Syfte
Som ny scoutledare ska man förstå förväntningar, vad
som är ledarrollen och att ledaren inte är ensam men
har ansvar.
Treklöver Gilwell
Innehåll
Syfte
Deltagaren får ökad kunskap och förståelse kring:
• förväntningar på scoutledaren
• scoutledarrollen och vad denna innebär
• stödjande och lyssnande ledarskap
Som erfaren ledare får deltagaren djupare kunskap om
sin egen värdegrund och sitt eget ledarskap utifrån
egna och andras erfarenheter.
Innehåll
Ledarutbildning Scout – S2
Genom samtal, övningar och reflektioner ska deltagaren förstå varför hon/han är scoutledare, hur
scoutledaren påverkas och påverkar, hur värderingar
påverkar ledarskap och hur detta påverkar de hon/han
leder.
Omfattning: 32 timmar uppdelat i 6 moduler
Syfte
Som scoutledare med viss egen ledarerfarenhet ska
man förstå sitt eget ledarsätt och att det finns fler sätt
att agera som ledare. Deltagaren får också lära sig
förstå vad en grupp är, hur den fungerar och vad som
är ledarens påverkan.
7
Ledarrollen i ledarutbildning Bas
B3
Förslag på övning
Syfte
Den nya scoutledaren ska förstå förväntningar, vad som är ledarrollen och att ledaren inte är ensam men har ansvar.
Deltagarna parar ihop sig, väljer en av de fem förväntarna och
pratar sedan ihop sig under 5 minuter vilka förväntningar denna
förväntare kan ha. Redovisa sedan för gruppen, gärna på lappar.
Om det blir tid över kan de fundera på vilka andra som har
förväntningar på ledaren. Glöm inte avsluta med att påpeka att
förväntningarna är många, men vi är inte ensamma som ledare.
Andra ledare, scouterna och kåren hjälper till.
Innehåll
• Förväntningar på scoutledaren
• Scoutledarrollen
• Stödjande och lyssnande ledarskap, samt olika ledarstilar
• Scouting bygger på scoutens behov och möjligheter
Omfattning
Scoutledarrollen
Modulen omfattar 2,5 timmar.
I scouterna betraktas vuxna som ledare av yngre
barn oavsett om de har gått ledarutbildning eller inte.
Som scoutledare är man en förebild för de barn och
unga som finns i verksamheten, men även gentemot
personer utanför rörelsen. Det innebär att det är extra
viktigt att tänka på vilken roll man som ledare spelar
och hur man väljer att förhålla sig till andra.
Förväntningar på scoutledaren
Det är många som kan ha förväntingar på en scoutledare. Nedan diskuteras några förväntningar.
1. Scouterna förväntar sig en kul och rättvis ledare
som ser var och en som en individ. De förväntar
sig också att ledaren är väl förberedd på det som
ska hända under mötet, samt att ledaren är den
som har koll.
2.Scoutkåren har ofta krav och förväntningar på
ledaren. Det handlar om att scoutledaren har
kårens förtroende att genomföra en trygg och
säker verksamhet för scouterna. Det kan handla
om rent administrativa saker, som att man för
korrekta närvarolistor
3.Föräldrar förväntar sig att verksamheten som
deras barn deltar i är en säker, kul och utvecklande verksamhet utan ”avbytarbänk”. Föräldrar
förväntar sig även information om verksamheten.
4.Organisationen ställer krav på scoutledaren
och förväntar sig att denne lever upp till organisationens målsättningar och att dela scouternas
värderingar.
5.Andra som har förväntningar kan vara kommunen (vad får man för verksamhet av sina
bidrag), församling, skola eller förening som
scoutkåren är en del av, företag som sponsrar
verksamheten, lokalsamhället där scoutkåren befinner sig, press och massmedia (på information).
Förslag på övning
Låt var och en tyst fundera på en scoutledare som de tycker
är speciellt bra som ledare och med ett ord beskriva en bra
egenskap denne ledare har. Om deltagaren är helt ny i scouterna
kan man välja en annan ledarperson. Var och en presenterar
sedan kort ledaren och egenskapen. Bind ihop egenskaperna med
förväntningarna – tankebilden blir ofta en superledare. Kan någon
uppfylla denna roll? Kan någon uppfylla en del av denna roll?
Förslag på övning
Låt deltagarna i smågrupper fundera över bra egenskaper för
scoutledare. Nästa steg blir sedan att måla hur scoutledaren med
dessa egenskaper ser ut. Ha vernissage och beskriv konstverken
för varandra.
Stödjande, lyssnande ledarskap
Ledarskap kan innebära olika saker beroende på vem,
vad eller vilka det är vi ska leda. I scouterna finns ett
pedagogiskt ledarskap som handlar om att hjälpa unga
människor att växa, men det finns också ett organisatoriskt ledarskap där det handlar om att få allt praktiskt att fungera. I det här stycket har vi valt att skriva
om det formella ledarskapet, det vill säga där det är
klart uttalat vem eller vilka som ska vara ledare.
En del i scoutmetoden är det lyssnande och stöd-
8
B3
Scoutens behov och möjligheter
jande ledarskapet. Det handlar om att inspirera,
motivera och presentera möjliga vägar för att stötta
scouterna i sitt eget växande. Scoutledaren är den
som uppmuntrar och vägleder gruppen och individen till att fatta beslut. Det lyssnande och stödjande
ledarskapet är nära sammankopplat med ett demokratiskt ledarskap. Det handlar om att låta scouterna
från tidig ålder vara med och fatta beslut som berör
dem. Ledarens uppgift är att klargöra ramarna och ge
förutsättningarna.
Olika grupper fungerar på olika sätt och behöver
olika sorters ledarskap eller ledarstilar. En vanlig
uppdelning av ledarstilar är den som handlar om en
auktoritär ledarstil, en ”låt-gå”-ledarstil och en demokratisk eller grupporienterad ledarstil. Ledarens viktigaste uppgift är att stötta och inspirera. Ingen ledare
är renodlat det ena eller det andra därför har den här
teorin svårt att stå för sig själv. Beroende på situation
och gruppen man arbetar med väljer man olika stilar
och de flesta människor är en blandning av olika stilar.
Om gruppen är passiv kan man som ledare behöva
vara mer aktiv och om gruppen inte har kunskap i
ämnet får man hjälpa gruppen nå kunskap – någon i
gruppen kanske kan det?
Som ledargrupp är det viktig att man delar på
ledarskapet, även på mötena. Någon ansvarar för
en lek, någon annan för avslutningen, en tredje för
temat. Innan mötet är det bra att enas var i processen
respektive aktivitet kommer in. Efter mötet är det bra
att reflektera över mötet, både i stort och smått. Ta
för vana att dokumentera skriftligt, dels för att komma
ihåg men också för att kunna utgå från reflektionen i
framtiden.
Glöm inte att hitta på kul saker, även med ledarteamet.
För att scouten ska utvecklas måste denne mötas där
den är och tillfredsställa de behov som just den har.
Alla barn är olika och har olika behov. Några barn vill
höra förklaring först och prova själv sen. Andra vill
prova först och fundera sen. Någon vill läsa hur man
ska göra, men någon annan bara vill titta på och prova
i sin egen takt när man väl vågar testa.
Det är viktigt att fundera över hur aktiviteterna
anpassas för olika individers möjligheter och behov.
Försök eftersträva en variation i programmet så att
scouten får möjlighet att använda alla sina sinnen.
Förslag på övning
Plocka fram ett 40-tal olika saker, t ex en nallebjörn, boll, tjuga,
olika böcker, dinosaurie, kondom, fotogenlampa eller kortlek. Be
deltagarna välja ett föremål som de tror är speciellt viktigt för den
åldersgrupp de leder. Gäller det för alla i den gruppen? Vet du vilka
böcker dina scouter läser, vilka spel de spelar etc? Har pojkar och
flickor olika intressen i den åldergruppen?
Läs mer
• Ledaren – gör dig redo, sidorna 32–38.
Förslag på övning
Presentera följande tre korta situationer, eller hitta på egna, och
be deltagarna fundera på hur de som ledare kan agera.
> Ni har stugövernattning, du vaknar av brandrök och inser att
stugan brinner.
> Ni ska tillsammans i gruppen planerna kommande termins
verksamhet.
> Hajkplatsen är klar, elden brinner, maten är klar och någon tar
fram en gitarr och börjar spela.
9
Ledarrollen i ledarutbildning Scout
B3
S2
kunna leda andra. Som ledare är ditt viktigaste arbetsredskap dig själv och mötet med andra.
En ledares uppdrag handlar om att synliggöra
deltagarnas kompetens och stötta dem att utvecklas
genom att låta dem vara aktiva och få ta ansvar för att
förverkliga sig själva. Förhållningssättet är att människor är ansvarstagande och utvecklas genom aktiva
handlingar.
Syfte
Ge scoutledare med viss egen ledarerfarenhet möjligheten att
öka förståelsen om sin egen ledarstil och att det finns fler sätt att
agera som ledare. Deltagaren ska förstå vad en grupp är, hur den
fungerar och vad som är ledarens påverkan.
Innehåll
• Ledarskap
• Stödjande och lyssnande ledarskap
• Gruppen/patrullen och grupputveckling
• Reflektion
Förslag på övning
Övningen görs patrullvis med en handledare. Du är ledare för en
grupp äventyrare och ni sitter tillsammans och planerar kommande termin. Förslag har kommit på lekkväll, gå till simhallen,
hajk, filmkväll, men det går lite trögt med idéerna. Rickard har just
börjat i scouterna och föreslår Harry Potter-tema. Vad svarar du
Rickard och vad står det på terminsprogrammet efter planeringen?
Omfattning
Modulen omfattar 6 timmar.
Ledarskap
En ledare är en person som strukturerar och överblickar arbetet i en grupp av människor. Som ledare
är du beredd att ta ansvar för uppkomna situationer.
Ledarskap består av flera olika områden som är beroende av varandra. Grunden för att utveckla ledarskap
är ett personligt engagemang. Ett sätt att förklara olika
delar i ledarskap är att använda begreppen kunskaper,
färdigheter och förhållningssätt. Ledarskapet påverkas
av våra kunskaper, våra färdigheter och vårt förhållningssätt.
Kunskaper (teorier) kan ses som en plattform som
du kan utforma ditt ledarskap utifrån och som ger dig
möjlighet att förklara och göra det begripligt för andra
utanför scouting. Som scoutledare är det bra att ha
en kunskapsbas att stå på kring barn och ungdomar,
grupper och samhället.
Färdigheter handlar om praktiskt kunnande. Hit
hör till exempel att sätta upp tält eller annan friluftsteknik, att kunna leda ett antal olika lekar eller övningar. Men också att veta vilken lek som passar i just
den här gruppen vid just det här tillfället. Det handlar
också om se till att idéer genomförs. Scoutledaren behöver också kunna kommunicera, skapa kontakt och
samarbete med scouter, ledarkamrater och föräldrar.
Förhållningssätt handlar om att ha ett personligt
ledarskap, där du medvetet leder dig själv i någon riktning. Här handlar det om att reflektera och fundera
över vad du som individ tror på och vad du vill arbeta
för. Det skapar grunden för att med trovärdighet
Stödjande, lyssnande ledarskap
I scoutmetoden har vi formulerat ledarskapet som det
stödjande och lyssnande ledarskapet. Ledarens roll
i scoutverksamheten är att ge barn och ungdomar,
förutsättningar för eget engagemang och ansvarstagande. Ledarna skapar ramarna inom vilka deltagarna kan känna sig trygga och få möjlighet att utvecklas.
Uppdraget handlar om att ge stöd och uppmuntra till
eget ansvar. Genom att ställa frågor och ge sin syn på
saken stöttar ledaren så att deltagaren själv kommer
fram till det bästa beslutet. Ledaren har också ett ansvar att säga stopp om det skulle förekomma mobbing
eller annat som inte kan accepteras. Scoutledarskap
bygger på förtroende och att scoutledaren vågar vara
en tydlig förebild. Det bygger också på att ledaren
har en förmåga att leda sig själv och vet var man står
i sina värderingar och vad man vill med sitt ledarskap.
Ibland kan teoretiska modeller fungera som ett stöd
och en hjälp att fundera kring. Det kan vara ett sätt att
utveckla sitt ledarskap.
En viktig del av stödjande och lyssnande ledarskap är ”learning by doing” eller att lära genom
att göra. Som ledare har vi en viktig roll i att skapa
förutsättningar för scouterna att få göra olika saker
och därmed få kunskap och förmåga. Det är lätt
som ledare att ”visa och förklara”, vilket du som
ledare ofta behöver göra, men lägg fokus på att låta
scouterna själva få öva och prova. De flesta tycker det
10
B3
är mycket roligare och de lär sig mycket bättre om de
själva får göra. En sak som vi ofta kan hjälpa scouterna med är att reflektera över vad de just gjort, vad de
lärt sig och hur vi kan gå vidare med den kunskapen
eller förmågan. Lekar och tävlingar kan vara ett kul
sätt att prova ”lära genom att göra”, men även ett sätt
att få testa sin kunskap och förmåga att till exempel
orientera till skatten.
vill stanna kvar och prata mer och vilka vill gå
vidare och lära sig råbandskopen?” Det positiva
med detta ledarskap är att demokratin absolut är
en av grunderna i scouting och vi lär oss hur man
kan fatta beslut för exempelvis terminsplaneringen och även längre fram i livet. Det negativa är
att processen ofta tar långt tid och om man alltid
gör det demokratiskt hinner man inte så mycket.
När ledaren lämnar gruppen fortsätter den att
fungera eftersom den redan har en modell för att
fatta beslut.
• Låt gå ledare Beskrivs ofta som ”icke ledaren”
som är passiv, utanför och som undviker att
påverka gruppen. När scouterna kommer med en
fråga, får de ofta en fråga tillbaka. Det positiva
med detta ledarskap är att scouterna lär sig att
själva ta ansvar. Det är okej att börja med saker
utan att fråga ledaren om lov som till exempel att
ta fram gitarren och börja ett lägerbål på hajkplatsen. Låt gå ledaren hade nog svarat Stina att” jag
vet inte riktigt vad jag ska svara, men jag håller
med dig”. Det negativa är att ledaren kan bli en
belastning för gruppen, någon som förväntas
leda, men inte gör det. När ledaren lämnar gruppen fungerar den ofta bättre än när ledaren är
där.
• Grupporienterade ledaren Denna ledare ser
som sin viktigaste uppgift att inventera vilka kunskaper och förmågor som finns i gruppen och
lyfta fram dessa när gruppen behöver dessa.
Oftast en mycket demokratisk ledare som alltid
försöker lyfta fram någon ur gruppen hellre än
att leda själv. Det positiva är att många får öva på
att leda gruppen. Att skaffa sig färdigheter och
förmågor är något som är positivt. Det negativa
kan vara att det alltid är samma som får göra
eld, orientera etc. När ledaren lämnar fortsätter
gruppen att fungera bra eftersom det redan finns
ett handlingsmönster att fråga efter kunskap och
förmåga.
Förslag på övning
Övningen görs patrullvis med handledare. Tänk efter vad ni gjorde
på senaste scoutmötet, beskriv det kort för patrullen och vad du
gjorde som ledare på mötet. På vilket sätt använde ni stödjande
och lyssnande ledarskap? Hade ni kunnat göra på något annat
sätt för att använda stödjande och lyssnade ledarskap?
Olika ledarstilar
Stödjande och lyssnande ledarskap ska vara grunden
till hur vi är som ledare, men beroende på tidigare
egna erfarenheter, sina egna ledarideal, sin egen personlighet och situationen finns det olika sätt att leda.
Tänk dig att ni är en spårargrupp som just samlats
och är på väg till er mötesplats i skogen. Du har planerat att lära scouterna slå råbandsknop detta möte och
har ryggsäcken full med knoprep. På vägen hittar Stina
en död skalbagge, scouterna samlas runt skalbaggen
och Stina frågar dig: ”Hur vet man att den är död?”
Vad agerar du?
• Auktoritär ledare Som modell pratar vi ibland
om militär eller polis, en person som tar kommandot, har en klar plan vad som ska ske, frågar
sällan andra men är van att själv fatta beslut och
genomföra dem. Den auktoritära ledaren hade
nog svarat Stina att ”den rör ju sig inte, nu går vi
och slår råbandsknopar”. Det positiva med detta
ledarskap är att det snabbt händer saker. Om
exempelvis scoutstugan brinner gäller det att få ut
scouterna, inte fråga vad de tycker. Det negativa
är att deltagarna snabbt lär sig att det inte lönar sig att komma med frågor eller förslag. När
ledaren lämnar gruppen händer inget eftersom
ingen annan är van att få leda.
• Demokratiska ledaren För denna ledare är det
viktigaste att alla är med och får säga sin mening,
alla får påverka. Ett demokratiskt beslut är alltid
rätt. Den demokratiske ledaren hade nog svarat
Stina att ”när den inte rör sig är den död. Vilka
De flesta har en av dessa ledarstilar som sitt grundsätt och det är viktigt att känna till. En bra ledare har
förmågan att kunna vara alla fyra ledarsätten, beroende på vad som är lämpligt i situationen. Tänk er
själva en stuga som brinner och en demokratisk ledarstil eller ett stilla lägerbål och ett auktoritärt ledarsätt.
11
Anpassat ledarskap
Förslag på övning
Lägg ut rep på marken som en rektangel med snedlinje för att
skapa figuren Kistan. Förklara att på vertikala axeln visas ledarens
inflytande i relation till gruppens inflytande. Ge varje grupp en
uppsättning med lappar med ledarbeteende och ledarstilar samt
uppgiften om att resonera sig fram till hur de vill placera lapparna
på figuren.
Tannerbaum och Schmidt utvecklade 1973 en modell
som slarvigt kallas för Kistan. Den visar hur inflytande
fördelas mellan ledaren och gruppen.
När ledaren fattar alla beslut och talar om vad som
gäller kallas det autokratiskt. När ledaren delegerar
beslutsrätten till gruppen kallas det abdikratiskt ledarskap. Däremellan finns det demokratiska ledarskapet,
där ledaren konsulterar med gruppen och deltar i
beslutsprocesserna. På respektive kant återfinns diktatorn och låt-gå ledaren.
Patrullen och grupputveckling
Vi människor är gruppvarelser och tillbringar en
stor del av vårt liv i olika grupper. Alla grupper är
olika, samtidigt som det finns gemensamma saker i
alla grupper. Det finns ett flertal gruppteorier som
beskriver det som händer i grupper på lite olika sätt
beroende på vilken aspekt man väljer att titta på.
För oss som individer fyller grupper en social funktion. Genom att vara en del av en grupp kan vi få vår
självbild bekräftad och förstärkt. Gruppen kan också
hjälpa och stötta oss med det som vi inte klarar av på
egen hand. Ett vanligt sätt att betrakta grupper är att
se gruppen som något mer än summan av individerna.
Genom att vara i gruppen och bidra till dess verksamhet kan var och en få ut mer av det gemensamma.
För att kunna vara en grupp krävs också att
medlemmarna i gruppen betraktar sig själva som en
del av gruppen. Gruppen finns dels mellan deltagarna, men också i varje individ. För att en grupp ska
fungera krävs det att det att gruppmedlemmarna vill
vara med i gruppen och att man har gemensamma
mål och normer.
Grupper förändras över tid och en generaliserad
bild i form av en teori kan vara till hjälp när man vill
se vad som händer i gruppen. En grupprocess är inte
heller rätlinjig utan går fram och tillbaka beroende på
vad som händer i gruppen.
Det finns olika teorier att förklara grupputveckling
och det gemensamma för de olika teorierna är att de
förklarar grupputveckling utifrån olika stadier på ett
eller annat sätt. De två vanligaste är FIRO – fundamental interpersonal relation orientation – av den amerikanske
psykologen Will Schultz, och IMPG – Integrative Model
of Group Development – av Susan Wheelan.
Ett vanligt sätt att beskriva vad som händer i en
grupp, till exempel en patrull, är att dela in skeendet
i ett antal steg. Modellen bygger på teorierna ovan,
samt på hur scoutpatrullerna och deras utveckling
brukar vara:
1. Orienteringsfas Individerna presenterar sig
för varandra och försöker förstå vilka de andra i
Autokratiskt DemokratisktAbdikratiskt
Ledarens inflytande
”Låt-gå”
ledarskap
”Diktator”
jer
in
Pro
var
t
Kon ankar
sult
Del erar
tar
Del
ege
rar
Säl
Tala
r
om
Gruppens inflytande
Ledarbeteende:
Figuren vill visa på hur inflytandet varierar mellan ledaren och gruppen. Orden under bilden beskriver hur
ledaren agerar i samverkan med gruppen vid de olika
ledarstilarna. Modellen kan användas till att fundera
kring olika situationer och var i modellen man placerar
in dem.
En annan ledarskapsmodell finns i vägledarpedagogiken, som bland annat används under Djurhajkerna. Det är en modell efter Nils Faarlund, Norges
högfjellsskole. Om gruppen är passiv och okunnig är
vägledaren aktiv och förmedlar mycket kunskap, men
om gruppen är aktiv och kunnig är vägledaren passiv.
Stor
Gruppens passivitet, situationens allvar, tidsnöd
Liten
Ledarens andel
i besluten
Gruppens
andel i besluten
Små
Gruppens kunskaper, förutsättningar
B3
Stora
12
B3
gruppen är, om man är i rätt grupp, om det är en
grupp som man kan passa i och vilken roll man
då ska anta, samt vilka som leder gruppen. Som
ledare kan man hjälpa patrullen i denna fas med
en tydlig och rolig uppgift. Ni kan gemensamt
baka en tårta eller grilla korv. Gruppen hittar mål
och spelregler. Denna fas är ganska kort, men
upprepas varje gång någon lämnar eller kommer
ny till gruppen eller om gruppen får nytt mål eller
nya resurser.
2.Smekmånadsfasen I denna fas har alla hittat
en roll, förstår spelreglerna, känner sig hemma i
patrullen och accepterar reglerna. Alla försöker
vara glada och positiva och är mycket artiga mot
varandra. Bara snälla saker sägs och stämningen
är gemytlig. Denna fas är oftast ganska lång, trevlig, men inte speciellt produktiv och framför allt
inte utvecklande. Många kommer aldrig ur denna
fas utan att reflektera över gruppens situation.
3.Konfliktfasen Nu har medlemmar i gruppen
upptäckt att man vill ändra på något. Man vill ha
ett annat mål, annan ledare, annat inflytande eller
annan roll i gruppen. Något kan bli bättre genom
att ändra något, man vågar ta en strid för att
påpeka detta och ser vinsten som större än risken
med konflikten. Detta är den mest utvecklande
fasen där medlemmar i gruppen kan ändra sina
roller. Man skapar strukturer för beslutsfattande,
regler som leder gruppen framåt och mål som
känns utvecklande. Vi ska inte vara rädda för
konflikter utan använda dem för att förbättra, vi
ska hjälpa gruppmedlemmarna förstå att en konflikt kan vara positiv och utvecklande. Från denna
fas kan gruppen gå tillbaka till smekmånadsfas
om de inte klarar konflikthanteringen eller vidare
till nästa fas.
4.Produktionsfas I denna fas har gruppens
medlemmar hittat bra roller, mål, regler och
arbetssätt som alla känner sig trygga i. Man litar
på varandra och vet gruppens förmåga. I denna
fas får patrullen mycket gjort under till exempel
ett läger eller en hajk, men är samtidigt nöjda
och glada och stolta över det man åstadkommer.
Gruppen tål även ganska mycket yttre störningar,
som nya uppgifter. Mycket produceras i gruppen,
men varken gruppen eller individerna utvecklas
om de inte får nya utmaningar och nya konflikter.
Identiteten är stark i patrullen med kläder, sånger,
rop, hemliga språk, symboler, egna grupper på
facebook etc. Produktionsfasen inträffar ofta i
slutet av hajker eller läger när patrullen har ”hittat flytet”. Detta kan även bero på att några ser
slutet på gruppen för när man ändå snart ska åka
hem från lägret är det inte dags att ta upp några
konflikter.
5.Avslutningsfasen Det är tårtkalaset på patrullen
sista mötet på terminen då alla vet att nästa gång
vi träffas blir vi en ny grupp. Några kommer att
tillkomma och några går vidare till nästa åldergrupp. Gruppen kommer inte att vara densamma
nästa gång den möts. Det kan också vara slutet på
kursen när några gråter för de vill inte åka hem.
De är rädda att förlora gemenskapen, tryggheten
och sin identitet i gruppen. Avslutningsfasen är
oftast mycket utvecklande för individen som får
reflektera över vad som varit bra, vad man
upplevt, vad man lärt sig och framför allt hur
man vill ha det nästa gång.
Orienteringsfas
Smekmånadsfas
Avslutningsfas
Konfliktfas
Produktionsfas
Det är naturligt att detta förlopp inte är rakt och lika
utan alla grupper går fram och tillbaka mellan faserna,
kan även hoppa flera steg tillbaka och avslutningsfasen
kan komma efter alla faser inklusive orienteringsfasen.
Ingen grupp är heller inte den andra lik.
13
B3
scouter kan vara en hajk, fjällvandring eller segling. Be
gärna kårledaren hjälpa till med utmaningen.
Förslag på övning
Förbered följande tre övningar. Ge patrullen tid att prata ihop sig
innan övningen startas, betona att det inte finns något tidskrav.
Om det är flera patruller kan gärna en patrull vara observatörer.
Förslag på övning
Övningen görs patrullvis med handledare. Låt var och en fundera
på en bra grupp de är eller har varit med i och vad som gjorde den
så bra. Hur stor var gruppen? Vilket mål hade gruppen?
• Alla står i ring med framsträckta armar. En boll ska skickas runt
i ringen så att alla får ta i bollen. Gruppen bestämmer en tid de vill
göra det på. Hur nära kom gruppen målet? Kan det gå snabbare?
• Mellan två träd finns linor uppspända som ett spindelnät. Var
och en i gruppen ska ta sig igenom ett eget hål, utan att röra i
nätet. Man får hjälpa varandra, men inte gå tillbaka när man väl
gått igenom.
Patrullens betydelse
Robert Baden-Powell beskriver hur han själv minns
sin ungdomstid och de grupper han var med i.
Tjusningen var för honom att vara en i gänget, ha
en grupptillhörighet, heliga tecken och ceremonier.
Det blev därför naturligt att patrullen skulle vara en
mycket viktig del av scouting. Scouting startades med
patruller av barn och ungdomar, oftast av dem själva.
Scouting for boys skrevs till scouterna och för patrullen.
Många andra har med närmast lyriska drag beskrivit
patrullen, som exempelvis Torvald Wermelin med
Din patrull, Bertil Sjöström med Patrulljobb och Eilert
Frylander med Falken. Även i de något senare scoutböckerna Getingen och Järven är patrullen i centrum.
I Uppsala finns en grupp som för femtio är sedan
var med i patrull Ugglan. Varje vår har de träffats
under en helg eller vecka sedan sextiotalet för att göra
en friluftsgrej tillsammans. Varför?
Men patrullen är inget som bara finns med i historien. Den gäller än idag. Ungdomsstyrelsen frågar ungdomar regelbundet vad de helst vill göra på fritiden
och från de allra flesta får de svaret att de ”vill hänga
med kompisarna, hitta på något och lyssna på musik”.
Gruppen eller patrullen är efterfrågad även idag.
En patrull kan sättas ihop på olika sätt med olika
mål. I en åldersblandad patrull kan den yngre hämta
stöd av den äldre, samtidigt som den äldre får visa
ledarskap och omtanke. Patrullen kan vara könsblandad så att pojkar och flickor kan lära av varandra och
träna på jämställdhet. I en patrull med vara pojkar
eller flickor är oftast samtal och attityder helt andra.
I en patrull med få medlemmar kan någon bli utanför. Trots det fungerar små patruller oftast bra om
medlemmarna är yngre. I en större patrull är det lättare att hitta en kompis, men samtidigt finns det stor
risk att stora grupper delas och det händers ofta.
• Spänn upp ett rep i brösthöjd mellan fyra träd, så att det bildar
en hage. När alla gått in i hagen bli repet elektriskt. Alla ska ta sig
ut över repet, utan att röra det. Är man väl ute får man inte gå in
igen.
Efter varje övning ställer du som ledare frågorna;
> Vem eller vilka ledde gruppen?
> Hade alla samma uppfattning om hur uppgiften skulle lösas?
> Kände sig alla trygga och säkra under övningen?
Efter alla övningarna kan du starta en diskussion om hur gruppen
förändrades från första till sista övningen – varför? Kan vi genomföra dessa övningar med scouterna?
Vad är en grupp – patrull?
En patrull består av fem till åtta scouter. I lägre åldrar
är mindre grupper bra och storleken kan öka med
åldern på deltagarna. Blir patrullen för stor uppstår
ofta delgrupper och blir den för liten blir den oftast
inte kul. Då sker det inget i gruppen, utan deltagarna
fortsätter vara individer. Genom att jobba med patruller jobbar vi med en grupps dynamik på ett medvetet
sätt.
En fungerande patrull är en bra grund för självkänsla och utveckling, eftersom medlemmarna
känner sig trygga med varandra. Det i sin tur gör att
scouterna vågar testa nya saker och tänja sina gränser.
I patrullen får scouten upplevelsen av att tillsammans
klarar vi mycket mer än summan av individerna.
Många ledare har tyvärr aldrig själva fått uppleva att
vara medlemmar i en fungerande scoutpatrull. Det
kan då vara svårt att förklara fördelarna med patrullen
för scouterna. En naturlig patrull är ju ledarteamet,
där även ”hjälpledare” och kanske patrulledarna ingår.
En bra grupp eller patrull skapas genom att den får
en uppgift, en utmaning. En naturlig utmaning för oss
Förslag på övning
Låt deltagarna fundera högt på vad de hört om vad Baden Powell
sa om patrullen. Har de hört historier om historiska patruller?
14
Roller i patrullen
Reflektion
För att scoutpatrullen ska fungera och för att det
ska hända något krävs att det finns någon som leder
gruppen, någon som har visioner och vågar fantisera,
någon som bryr sig om hur de andra mår och några
som faktiskt jobbar på. I varje fungerande grupp
behövs minst en av varje av dessa fyra – ledaren,
visionären, integratorn och producenten.
För att scouten ska tycka att patrullen är meningsfull behöver scouten känna sig behövd och ha en roll
i patrullen. Därför syns ofta dessa vanliga roller i en
patrull.
B3
Reflektion är en viktig del för att utvecklas i sitt ledarskap. Ta för vana att fundera över dig själv som ledare.
Vad är dina styrkor? Vad skulle du vilja förändra i ditt
ledarskap.
I en reflektion utgår man från sig själv och sin
upplevelse. Vad hände? Varför hände det? Hur
kändes det? Varför kändes det så? Vad ledde det till?
Varför ledde det till det?
Reflektion innebär att ta ett steg bakåt från tolkningen: att tolka sina egna tolkningar, perspektivera sitt
eget perspektiv, ställa sin egen auktoritet som uttolkare och författare i självkritisk belysning.
Ett referat är en kommentar om vad som händer,
en beskrivning utan värdering: ”Det blev svart.”
Referat är vanliga vid rapporteringar från exempelvis
sportevenemang.
Recensioner är värderingar av vad som händer,
vilket innebär ett ställningstagande eller ett val: ”Elbolaget gör ett dåligt jobb.” Detta kan kännas igen
från tidningarnas filmrecensioner.
Reflektioner är uttalanden utifrån sig själv om sin
upplevelse, utan att värdera det som bra eller dåligt.
”Det kändes obehagligt när det blev mörkt och jag
skyllde på elbolaget fastän de inte kan göra något åt
min mörkrädsla.”
• Patrulledaren (PL) som leder patrullen, tar
emot information och uppgifter till patrullen från
ledarna. Man kan även välja att använda delat ledarskap med två patrulledare som delar uppgiften
och stöttar varandra
• Vice patrulledaren (vPL) stöttar PL och ersätter PL när denne är borta. Oavsett om man väljer
delat ledarskap eller PL och vPL så är det viktigt
att de kan arbeta bra tillsammans.
• Materialförvaltaren håller reda på patrullens
utrustning och ser till att den blir skött och
fungerar.
• Skrivaren skriver ner patrullens äventyr, skickar
ut meddelande och administrerar närvarokort.
• Kassören håller reda på patrullens egna pengar,
redovisar till ledaren och får nya när det behövs.
• Glader är beredd att hitta på kul saker – en sång,
en lek eller ett bus!
• Doktorn håller redan på patrullens sjukvårdsgrejor och vet vad som skall göras när det händer.
• Kocken vet hur man lagar mat på hajk och läger.
En mätt scout är en glad scout.
Förslag på övning
Låt deltagarna tyst själva reflektera över vad de varit med om.
Använd modellen med ”fem fingrar”:
Man kan gärna ge patrulluppgifterna kul eller spännande namn, men det ska gå för en ny medlem i
patrullen att förstå vad uppgiften är och vad de olika
rollerna innebär.
Tummen > Tumme upp – det här var bra.
Pekfingret > Det här vill jag peka på.
Långfingret > Det här var inte bra.
Ringfingret > Det var guld värt!
Lillfingret > Det lilla extra.
Reflektionstrappan
Förslag på övning
Det är en god idé att arbeta strukturerat med reflektion. Både som individ, tillsammans i ledarteamet och
i scoutgruppen. Ett gott hjälpmedel för detta kan vara
att använda sig av ”Reflektionstrappan”. Med hjälp av
struktur och ordning på frågorna kommer man lättare
fram till de för gruppen viktiga reflektionerna. Strukturen bygger på fyra steg: Vad hände? Hur var det?
Hur kommer det sig att...? Vad kan göras annorlunda
nästa gång?
Låt deltagarna ge förslag på olika roller en grupp kan ha. Vilka
roller finns? Vad händer om den rollen inte finns i gruppen? Vad
händer när någon ny kommer till en grupp?
15
B3
4 > Upptäcka
3 > Undersöka
2 > Uttrycka
1 > Uppleva
Första steget = Den konkreta upplevelsen
Ställ frågor som ger deltagarna möjlighet att beskriva
vad som konkret hände. Exempel på sådana frågor:
Vad hände? Vad tänkte du när? Hur gick det till?
Andra steget = Uttrycka
Fokusera här på att beskriva känslorna som det som
hänt gett upphov till. Här besvaras till exempel frågorna: Hur kändes det? Hur upplevde du det? Vilken var
din starkaste känsla under övningen?
Tredje steget = Undersöka
Här handlar det om att fundera över vad som finns att
lära utifrån det som hände. Ibland kan det också vara
bra att här relatera till något i vardagen, alltså göra
någon form av generalisering. Exempel på frågor: Vad
var det som gjorde att…? Vad kan vi lära av detta?
Vad kan vi ta med till liknande situationer?
Fjärde steget = Upptäcka
Sista steget utgör grunden för vad gruppen tar med
in i framtiden. Här kommer man ofta fram till ett eller
flera handlingsalternativ som gruppen kan prova i ett
nytt sammanhang. Exempel på frågeställningar: Hur
ska du..? Vilka mål sätter vi för fortsatt arbete?
utvärdera personliga ageranden, som ledarsätt.
• Värderingslinjen. Deltagarna placerar sig utmed
en linje där det i ena ändan står ”håller helt med”
och i andra ändan ”håller inte alls med”. Ledaren
ställer en fråga, till exempel ”Har vi haft kul
idag?” Fråga sedan deltagarna varför de står där
de står. Om man inte vill svara, säger man pass.
• Tummen värderar. Först håller alla höger hand
bakom ryggen och när ledaren exempelvis frågar
”Hur gick det att elda idag?” så tar man fram
handen med tummen upp och man tycker det
gick bra och annars ner. Man kan även ha tummen mellan upp och ner.
• Klåtterplank eller förslagslåda. Där kan deltagarna under hela tiden lämna lappar med synpunkter, förslag, något att komma ihåg etc.
• Kylskåpet. Det kan komma upp en fråga eller ett
ämne som man inte hinner ta upp just då, men
som inte får glömmas bort att tas upp senare
och då ta ut ur kylskåpet. Använd till exempel en
witheboard där ni skriver upp ämnet.
• Dagens klokskap, minne och glädjeämne.
Detta kan med fördel vara något som var och en
skriver upp i en bok som en utvärdering och om
man vill delar man detta med andra.
• Barometern. Här visar man hur man mår eller
hur glad man är. Med olika antal kulor kan värdet
på hur något är visas.
• Skriv ner tre saker. Skriv ner tre bra saker, tre
mindre bra saker och tre saker att göra annorlunda nästa gång.
• Skulptera. Gör en skulptur av lera eller återvunnet material som visar hur hajken var. Eller gör
en levande skulptur och visa med kroppen hur
lägret var.
Tänk på att variera utvärderingssätt. En del är bra på
att skriva eller rita, andra på att prata och andra visar
det bäst med kroppen eller skapande. Lär ut en metod
åt gången tills alla förstår hur den går till. Prova dig
fram till vad som fungerar med gruppen och tillfället.
Andra reflektionssätt
• Pratringen. Alla står i en ring och svarar en efter
en på vad man tyckt varit bra eller mindre bra.
Har man inget att säga, säger man pass. Man
säger bara en sak åt gången, men frågan kan gå
runt ringen hur många gånger som helst. Man
får inte kritisera det som sägs eller ifrågasätta det.
Det som sägs från den personen är rätt för den!
• +++ ∆, tre plus och ett delta. Tre bra saker och
en jag vill förändra. Kan även användas för att
Läs mer
• Ledaren – gör dig redo, sidorna 32–38, 84–88,
148–152
• Flera nätplatser beskriver FIRO och IMPG, bland
annat www.wikipedia.se.
• Anpassat ledarskap, ISBN 978-91-633-7909-3
16
B3
scouternas
program
Innehåll
Scouternas program
Tankar om stegring
Ledarutbildning Intro
Ledarutbildning Bas – B1
Ledarutbildning Scout – S1
Värdebaserat Ledarskap
Treklöver Gilwell
Scouternas program i ledarutbildning Bas
Scouting, vad är det?
Mål – det här vill vi uppnå
Uppbyggnaden av scoutmöten
Läs mer
Scouternas program i ledarutbildning Scout
Scouternas program
Kring programplanering
Scouternas böcker
Scouternas märkessytem
Praktiska programverktyg
Reflektion och utvärdering
Läs mer
17
B3
Tankar om stegring
Scouternas program är summan av vad vi gör i Scouterna, hur vi gör det, och varför vi gör det. Det är alltså
helheten av aktiviteterna, metoden och syftet – av det vi gör och det vi står för. Igenom utbildningarna får
deltagaren i allt större utsträckning reflektera kring och använda Scouternas program.
Ledarutbildning Intro
Ledarutbildning Scout – S1
Syfte
Syfte
Omfattning: 1½ timme
Omfattning: 7 timmar
Att få en inblick i Scouternas program och scoutings
idé, samt att få kunskap om var hon eller han ska
vända sig för att få mer information, stöd och hjälp i
sin roll som scoutledare.
Att ge en fördjupad kunskap och förståelse kring
Scouternas program.
Innehåll
Ledarutbildning Bas – B1
Förståelse för scoutmetodens tillämpning i Scouternas program. Tillsammans med andra får deltagaren
tillfälle att fundera över Scouternas programs uppbyggnad i de olika åldersgrupperna. Deltagaren får
fördjupad kunskap kring hur stödmaterialet (åldersböcker, Ledaren, Aktivtetsbanken) samt märkessystemet används. Övning i att leda minst en instruktion.
Lär sig att utifrån grupp och förutsättningar kunna
välja och leda en reflektionsövning.
Syfte
Värdebaserat Ledarskap
Innehåll
Treklöver Gilwell
Innehåll
Deltagaren tar del av scoutings syfte och mål.
Har hört begreppen scoutmetoden, utvecklingsområden och målspår, samt bekantat sig med stödmaterial och provat på att planera ett möte.
Omfattning: 3 timmar
Ämnet tas inte upp i kursen.
Att ge grundläggande kunskaper om Scouternas program och hur det används i avdelningsverksamheten.
Ämnet tas inte upp i kursen.
Deltagaren får kunskap om åldersgrupper, målspåren
och scoutmetoden. Deltagaren lär sig att använda
grunderna i Scouternas program som stöd vid planering av aktiviteter och får kännedom om vilket programstöd som finns och har använt dessa praktiskt.
18
Scouternas program i ledarutbildning Bas
B1
B3
Programmets uppdelning
Syfte
Att ge grundläggande kunskaper om Scouternas program och hur
det används i avdelningsverksamheten.
Spårarscout (8 – 10 år)
Spåraren har fått upp spåret på något nytt och vågar
sig utanför sin hemmiljö med stort mod och upptäckarglädje. Namnet visar på viljan att upptäcka spåret
och finna äventyret.
Innehåll
Deltagaren får kunskap om åldersgrupper, målspår och scoutmetod. Deltagaren lär sig att använda grunderna i Scouternas
program som stöd vid planering av aktiviteter och får kännedom
om vilket programstöd som finns och har använt dessa praktiskt.
Färg: Grön
Symbol: Räven Tofs
Omfattning
Modulen omfattar 3 timmar.
Upptäckarscout (10 – 12 år)
För upptäckarna öppnar sig nya möjligheter och
tillsammans löser de alla problem. Namnet spelar på
äventyrslust och vilja att utforska den yttre och inre
världen.
Scouting, vad är det?
Scouternas program
Färg: Blå
Symbol: Ficklampan
Allt vi gör i Scouterna är program och bidrar till gruppens och den enskildes utveckling. Genom scoutmetoden och målen för verksamheten skapas själva
aktiviteten. Syftet är att låta unga människor utvecklas
genom att själva prova och dra slutsatser. Aktiviteter
som bidrar till att göra unga redo för livet är en viktig
del.
Programmet är summan av vad, varför och hur unga
människor gör i Scouterna. Där vad är våra aktiviteter,
varför är vårt mål och syfte och hur är helt enkelt scoutmetoden.
Det är alltså helheten av syftet, metoden och aktiviteterna. Programmet består både av idédokument
och av material och aktivitetstips för att omsätta dem
i verksamhet.
Äventyrarscout (12 – 15 år)
Äventyrarna utmanas i patrullen till nya möten och
friluftsliv i allt större sammanhang, tillsammans reflekterar man över sin och andras insats. Namnet speglar
strapatsen och spänningen på färden.
Färg: Orange
Symbol: Vulkanen
Utmanarscout (15 – 19 år)
Utmanaren ifrågasätter och ställs inför större uppgifter i ett allt tydligare internationellt sammanhang.
Namnet fokuserar både på att individen och gruppen utmanas på olika plan och att man själv utmanar
omvärlden.
Scoutings vision och syfte
– Scouternas vision är att skapa en bättre värld.
– Scouternas syfte är att göra unga redo för livet.
Färg: Magenta
Symbol: Megafonen
Roverscout (19 – 25 år)
Roverscouten vandrar vidare utåt och bortåt genom
att söka egna projekt och stötta andra i deras utveckling.
Färg: Gul
Symbol: Brinnande hjärtat
19
Målspår
Förslag på övning
B3
För att ytterligare förenkla för ledare och skapa en
jämn, god kvalité i verksamheten finns mål för varje
åldersgrupp som beskriver hur vi vill hjälpa barn och
unga att utvecklas. Man kan se målen som punkter
utlagda längs ett spår som går från de yngsta till de
äldsta scouterna. Till varje åldersgrupp finns mål längs
14 spår som är anpassade till respektive ålder och
utvecklingsnivå.
Målspåren är inte separata från varandra, tvärtom
bidrar varje aktivitet vi gör ofta till flera mål. Men
varje målspår behövs så att vi får ett heltäckande program. Målspåren presenteras bland annat i ledarboken.
Tillsammans gör målspåren att scouten lyfter och
utvecklas vidare i sitt liv. Alla målspår behöver komma
med i verksamheten, men det går bra att arbeta med
dem på olika sätt.
Börja med att gå igenom de olika åldersgrupperna och det som
kännetecknar de olika grupperna. Häng upp skyltar med åldersgrupp, färg, symboler på olika linjer. Uppgiften för deltagarna blir
nu att springa till rätt sak, den som kommer sist får ropa. Turas
om och ropa, ålder, namn, symbol osv.
Mål – det här vill vi uppnå
Utvecklingsområden
Scouting ska bidra till barn
och ungas personliga utveckling, inom fem utvecklingsområden. För att göra de
fem målområdena lite mer
greppbara har vi valt att dela
upp dem och skapa 14 så
kallade målspår.
Ledarskap
Scouterna utmanas att tänja sina fysiska gränser både
vad gäller grov och finmotorik. Det handlar också om
att ta hand om sin kropp och att bli medveten om att
människor har olika behov och förutsättningar.
I den här kategorin passar aktiviteter som övar ledarskapet. Scouterna ger unga möjligheter att i en trygg
miljö öva på ett ledarskap och med goda förebilder
utvecklas till bra ledare. Det kan till exempel handla
om att någon får leda en ceremoni, planera ett projekt
eller leka följa John.
Känslorna (känslomässig utveckling)
Aktiv i gruppen
Kroppen (fysisk utveckling)
Här passar aktiviteter där alla kan vara aktiva och alla
behövs. Oavsett om man är patrulledare eller patrullkock handlar Aktiv i gruppen om att ta sin roll på
allvar, utveckla rollen och växa med uppgiften.
Att få utforska och reflektera över sina känslor och att
hitta sätt att hantera och uttrycka dem. Det innebär
också att bemöta och förhålla sig till andras känslor.
Tron och livsfrågorna (andlig utveckling)
Relationer
Att få söka sin tro och respektera andras. Få möjlighet
för reflektion kring etik, moral, livsåskådning och
trosuppfattning.
I den här kategorin passar aktiviteter som ger
möjligeter för scouterna att stärka gemenskapen eller
reflektera hur andra personer agerar. I scoutverksamheten finns många tillfällen att öva på de egenskaper
som är viktiga för att skapa goda relationer.
Tanken (intellektuell utveckling)
Lära genom att göra och alla får utrymme att reflektera över kunskap och konsekvenser av sitt handlande.
Att få lära sig att tänka kritiskt och att lösa olika slags
problem.
Förståelse för omvärlden
I den här kategorin passar aktiviteter som ger ökad
förståelse för olika kulturer och som belyser orättvisor. Scouterna vill bidra till fred på jorden och minskade orättvisor oavsett om det är långt borta eller i
vår närmiljö.
:
Gruppen (social utveckling)
Alla är välkomna i Scouterna och det är självklart att
visa respekt för alla. Scouterna övar på att leda sig
själva och andra. Att få möjlighet att utveckla förmågan att förhålla sig till sin omvärld och kunna anpassa
sig till och ta ansvar för olika situationer.
Känsla för naturen
Här passar aktiviteter som ger förståelse för naturen
och vad som påverkar miljön. I Scouterna får barn
och unga möjligheter att upptäcka det unika med
20
naturen. Det leder till en större känsla än för dem som
bara mött naturen genom abstrakta beskrivningar.
Kritiskt tänkande
B3
Här passar aktiviteter som ger utrymme för att sålla
bland information och skapa sin uppfattning om
detta. I Scouterna utmanas barn och unga att sålla
bland information och avgöra dess sanning.
Aktiv i samhället
Här passar aktiviteter som ger möjlighet att engagera
sig. Vi vill att våra scouter engagerar sig i frågor de
brinner för, för att på så sätt bidra till en bättre värld.
Fantasi och kreativt uttryck
Här passar aktiviteter som ger utrymme för scoutens
kreativitet. I Scouterna ges utrymmer för fantasin
och den egna kreativiteten genom allt från sagor och
symboler till att tillverka något användbart eller spela
teater.
Existens
I den här kategorin passar aktiviteter som ger utrymme för andlig utveckling och till eftertanke, men
också de som ger förståelse för olika existentiella
tankesätt. I Scouterna finns utrymme för frågor som:
Vem är jag? Vem vill jag vara? Vad är meningen med
livet? Vad händer när vi dör? Vad är gott och ont?
Finns Gud? Vad betyder det i så fall för mig?
Förslag på övning
Låt deltagarna få läsa in sig på ett eller flera målspår (Ledaren
sidorna 84–119). Uppgiften blir nu att bekanta sig med målspåret
samt titta på stegringen för olika åldersgrupper. När sen gruppen
återsamlas blir uppgiften att kort presentera det målspår man
just bekantat sig med.
Egna värderingar
Här passar aktiviteter som utmanar scouterna att ta
ställning eller hamnar i situationer när man tvingas
fundera över vad man tror eller tycker. Detta målspår
fokuserar på våra egna, personliga ställningstaganden
och hur vi relaterar dem till scoutings värdegrund.
Förslag på övning
Skriv ut och laminera lappar med utvecklingsområdena och målspåren. Låt deltagarna prata ihop sig och bilda grupper de tycker
hör ihop. De behöver då också förklara varför de tycker att de olika
sakerna hör ihop. Samlas i stor grupp igen och låt deltagarna
förklara sin indelning och fundera över om det finns andra sätt att
dela in i grupper.
Självinsikt och självkänsla
Här passar aktiviteter som stärker ens känsla om sig
själv. Eftersom vi strävar efter att utgå från allas personliga förutsättning får alla möjlighet att spänna just
sin båge lite extra och upptäcka att de klarade av det.
Scoutmetodens sju delar och helheten
Fysiska utmaningar
1. Scoutlag och scoutlöfte. Scoutlagen utgör det
grundläggande förhållningssätt varje scout bör
sträva efter. Scoutlagen används som ett verktyg
för att reflektera över sina etiska ställningstaganden. Löftet innebär att varje scout uttrycker sin
strävan att utvecklas enligt scoutlagens ideal.
2. Patrullsystemet (den lilla gruppen). Verksamheten
genomförs inom ramen för den lilla gruppen,
patrullen. Detta innebär att scouten utvecklas
som individ genom att lära sig samarbete,
ömsesidigt lärande, gemensamt ansvarstagande
och ledarskap.
3. Lära genom att göra – Learning by doing. Scouten lär
genom att delta i planering, genomförande och
utvärdering av verksamheten. Genom att reflektera över sina upplevelser når scouten en djupare
insikt om sig själv, sin personliga utveckling, sin
omvärld och sin relation till omvärlden.
4. Symboliskt ramverk. Det symboliska ramverket
används för att skapa utrymme för eftertanke
Här passar aktiviteter som utmanar scouten fysiskt
och finmotoriskt. I Scouterna utmanas barn och unga
efter en helhetssyn som innebär att kropp och själ hör
ihop.
Ta hand om sin kropp
Här passar aktiviteter som leder till förståelse och eftertanke kring vad kroppen mår dåligt och bra mot. I
Scouterna lär vi oss hur man är schysst mot sin kropp
– både på utsidan och insidan.
Problemlösning
Här passar aktiviteter som utmanar scouternas
klurighetsförmåga. I Scouterna utmanas scouterna att
lösa problem på kreativa sätt, oavsett om det handlar
om att laga en trasig ryggsäck, genomföra en organisationstävling eller planera en hajk.
21
och reflektion. Symboler och ceremonier skapar
tillhörighet och gemenskap i grupper och över
gränser.
5. Friluftsliv. Genom friluftslivet möter scouten i
patrullen utmaningar som uppmuntrar till samarbete och kreativ problemlösning. Den genom
friluftslivet ökade kontakten med naturen inspirerar scouten till kunskap om och ansvarstagande
för natur och miljö.
6. Lokalt och globalt samhällsengagemang. Genom lokalt
engagemang och internationella upplevelser får
scouten kunskap om och lär sig ta ansvar för sina
medmänniskor och samhället.
7. Stödjande och lyssnande ledarskap. Den vuxne
scoutledarens roll är att skapa förutsättningar
för scoutens utveckling genom att stödja, tillåta
och uppmuntra scoutens engagemang och egna
ansvarstagande.
Medvetna val
B3
Det som är speciellt med Scouternas program är att
det inte bara består av aktiviteter (vad), utan att det
finns ett syfte med alla aktiviteter (varför). Syftet med
allt vi gör i Scouterna är att hjälpa barn och unga att
utvecklas. Vi kan göra nästan vad som helst i Scouterna så länge det bygger på programmet (scoutmetoden,
målspåren osv). Det finns sällan patentlösningar som
fungerar i alla sammanhang och efter alla förutsättningar.
Uppbyggnaden av scoutmöten
Verksamheten bygger på att scouten själv lär sig i en
miljö där det är lätt och roligt att ta till sig nya saker,
genom att själv prova och dra slutsatser. Programmet syftar till att unga människor ska få utrymme att
utvecklas. Detta måste stå i fokus i all planering.
Ledaren behöver tillsammans med scouterna ta reda
på vilka utmaningar de står inför och vilka behov de
har. I Scouternas program finns fem målområden som
är nedbrutna i fjorton målspår. Verksamheten formas
av scouten och ledaren tillsammans. Det är hela tiden
scoutens intresse och behov som ska stå i fokus.
Allt vi gör tillsammans med scouten är program. Att
laga sin egen mat på lägret, likväl som att vara med
på scoutkårens årsmöte är en del av programmet och
bidrar till scoutens utveckling.
Bra scoutmöten, utfärder och läger kräver planering.
Olika aktiviteter kräver olika material och förberedelser. Har du en tydlig planering kan du vara trygg i att
ändra den vid behov. Har du ingen planering blir du
osäker i din ledarroll och det kan vara svårt att spontan. En hjälp i arbetet kan vara att skapa en stomme
för scoutmötet. Ett förslag till en stomme kan vara:
• En inledningsceremoni, där det är viktigt att
individen blir välkomnad och sedd samtidigt och
att vi känner att vi är en grupp.
• En lek, en aktivitet där patrullen och individen
får möjlighet att röra på sig och ha roligt.
• Programfokus, här kommer själva innehållet
utifrån målet som är satt för kvällen. Lära genom
att göra är den metod vi oftast använder inom
scouterna.
• Eventuellt ytterligare en lek, gärna en lek som
har med målet att göra.
• Varva ner och reflektera, ge patrullen möjlighet
att fundera över vad man gjort under kvällen,
skriva loggbok och fundera över lärdomar och
önskemål.
Varje del i scoutmetoden har sin specifika funktion
och tillsammans bildar de en helhet. Alla delarna är
inte lika tydliga varje gång men sett över året behöver
alla finnas med. Scoutmetoden är en av de saker som
särskiljer scouting från annan fritidsverksamhet med
liknande syfte.
22
B3
• Avslutningsceremoni, möjlighet att ta upp saker
man funderat på under kvällen samt önskemål
och planering för framtiden. Säga tack och god
natt till varandra. Glöm inte att berätta vad som
händer nästa gång. Det skapar trygghet och
lockar scouten att komma tillbaka.
Scouterna producerar centralt ett antal färdiga
terminsprogram varje år. De kan fungera som en
inspiration för ert eget planeringsarbete.
Förslag på övning
Låt deltagarna ge förslag på sådant de kan göra i Scouterna. Skriv
ner förslagen på olika lappar. Ge därefter deltagarna i uppgift att
i smågrupper planera ett scoutmöte. Som underlag för sitt möte,
får de dra, 1 aktivitet, 1 målspår, 1 åldersgrupp samt ett utvecklingsområde. Uppgiften blir förstås att försöka få ett möte som tar
upp alla delarna. OBS! Glöm inte att ge deltagarna ett exemplar av
Ledaren så de kan få inspiration till målspåret och åldersgruppen.
Åldersboken är också bra att ha. Presentera gärna någon form av
fast planeringsmall och låt dem göra planeringen i denna.
Läs mer
• Boken Ledaren – gör dig redo:
– Scouting, vad är det? sidorna20–29
– Mål, sidorna 80–119
– Scoutmöten, sidorna 122–125
• Färdiga terminsprogram, http://www.scoutservice.se/ladda-ner/terminsprogram/
• Övningar och aktivitetstips, http://www.scoutservice.se/leda-scouting/aktiviteter/
• Märkessystemet, http://www.scoutservice.se/
leda-scouting/marken/
• Scouternas böcker, http://www.scoutservice.se/
ladda-ner/programbocker/
• Programmateriel, http://www.scoutservice.se/
ladda-ner/programmaterial/
• Boken Glöd – Scouting på kristen grund, http://
www.scoutservice.se/ladda-ner/programbocker/
• Boken Nykter scout – en modern livsstil 23
Scouternas program i ledarutbildning Scout
S1
B3
Kring programplanering
Syfte
Att ge fördjupad kunskap och förståelse kring Scouternas
program.
Scouterna vill ge unga människor makt över sitt liv,
vilket innebär att vi låter dem ta en aktiv del i programplaneringen. Som ledare har ni i ledarteamet,
ett ansvar för att alla scouter utvecklas utifrån sina
förutsättningar och att verksamheten strävar mot
målen och att scoutmetoden är grunden i verksamheten. Scouterna producerar centralt ett antal färdiga
terminsprogram varje år. De kan fungera som en
inspiration för ert eget planeringsarbete.
Innehåll
Förståelse för scoutmetodens tillämpning i Scouternas program.
Tillsammans med andra får deltagaren tillfälle att fundera över
Scouternas programs uppbyggnad i de olika åldersgrupperna.
Få fördjupad kunskap kring hur stödmaterialet (åldersböcker,
Ledaren, Aktivtetsbanken) samt märkessystemet används. Övning
i att leda minst en instruktion. Utifrån grupp och förutsättningar
kunna välja och leda en reflektionsövning.
Att planera med ett slutmål
Omfattning
Här är ett förslag på hur ni kan planera för att nå ert
slutmål. Det fungerar bra för att göra en grovplanering för en hel termin. Ni har tillsammans med
scouterna bestämt att ni i slutet av terminen ska åka
på en hajk.
Modulen omfattar 7 timmar.
Scouternas program
Allt vi gör tillsammans i scouterna är program. Att
laga sin egen mat på lägret likväl som att vara med
på scoutkårens årsmöte är en del av programmet och
bidrar till scoutens utveckling.
Det här innebär också att vi tycker att saker och ting
ska ske i sitt rätta sammanhang och på rätt ställe. Att
sätta upp köket och laga mat görs när det är dags att
äta, demokrati övas på årsmötet osv. Samtidigt finns
det saker man måste öva på – och det är ju det scouting handlar om, att bli redo för livet.
Ibland behövs det särskilda aktiviteter för att öva.
Inför en längre utfärd kan det vara viktigt att känna
till hur utrustningen fungerar så att man inte står på
fjället i storm och ska slå upp tältet för första gången.
Men då finns det ett tydligt syfte med att öva tältuppslagning.
Detsamma gäller våra värderingar. Har man jobbat med frågor om hur vi behandlar varandra innan
någonting inträffar är det lättare att både undvika och
hantera den situationen. Vi tar ett exempel:
Har ni regler i gruppen om vad som är okej och inte
okej och någon börjar mobbas, så kan ni hänvisa till
reglerna. Det blir då naturligt att ta upp samtalet och
diskutera det som inträffat.
Steg 1
Börja med att skapa en gemensam målbild. Prata om
vad hajken ska innehålla, hur och var ska ni bo. Hur
kommer ni dit? Vad kan man göra? Låt scouterna i
patrullen fundera kring dessa frågor.
Samlas sedan och rita, skriv och berätta för att ni i
hela avdelningen ska få en gemensam bild av vad just
er hajk ska innehålla.
Steg 2
Vad behöver ni jobba med för att alla ska kunna njuta
och ha det bra på hajken? Kanske behöver ni öva på
att packa ryggsäcken på ett bra sätt. Att gå igenom hur
man använder karta och kompass kan vara en annan
aktivitet som är nödvändig för att hitta rätt. Kanske är
det klokt att öva på att paddla och så vidare.
Steg 3
Läs målformuleringarna som gäller för er åldersgrupp.
Fundera på vilka målspår som ofta kommer med. Kan
ni få med fler? Om ni bara får med några målspår,
fundera över om ni kan göra aktiviteterna på något
annorlunda sätt. Kom också ihåg när ni sätter mål för
nästa period, vilket fokus förra perioden hade. Ni kan
säkert få ett annat fokus då. Man kan inte göra allt på
samma gång.
Varför, hur och vad
Fokus i denna modul ska ligga på terminsprogram,
samt olika sätt att få scouterna delaktiga i planeringen.
24
Steg 4
Upptäckten för upptäckarscouter 10–12 år
Sortera in aktiviteterna i en bra ordning. Vilka passar att göra inomhus? Vilka behöver ha lite ljusare
kvällar? Variera så att inte alla möten med liknande
innehåll kommer efter varandra.
B3
Här får scouterna följa patrullen Vildarna
och deras patrullmedlemmar. Patrullen hittar
en koffert full med gamla saker på en vind. I
kofferten finns också ett meddelande om att
de gjort den första upptäckten och att sju
återstår. Detta är början på en rad olika äventyr för patrullen. Varje äventyr avslutas med någon
form av upptäckt och då återfinns också en amulett.
Boken är upplagd som en deckarbok. I boken
återfinns ett antal berättelser och efter varje berättelse
kommer en faktadel.
Steg 5
Skriv in varje aktivitet i almanackan och gör en lista
över vilka aktiviteter som planeras vilket datum.
Steg 6
Nu har ni gjort en bra början till terminsplaneringen!
Äventyrarnas handbok för äventyrarscouter 12–15 år
Förslag på övning
Denna bok är upplagd som en renodlad
faktabok. Här är inte längre en historia lika
tydlig som i de andra böckerna. Boken är
tänkt som guidebok och ska fungera som
en uppslagsbok. Den hjälper patrullen att
planera sitt arbete och ger så klart mängder
av inspiration.
I boken återfinns mycket information om
allt mellan himmel och jord. Här finns tester, uppdrag, texter som hjälper scouterna i deras arbete och
noveller där läsaren får följa patrullen Kon-Tiki.
Låt deltagarna i gruppen utifrån ovanstående introduktion planera
ett terminsprogram. De ska vid planeringen använda sig av det
stödmaterial som finns framtaget. I arbetet är det givetvis viktigt
att fundera över hur målspår och scoutmetoden kommer med
under terminen. De ska också fundera över hur scouterna kan
vara med och påverka planeringen.
Vid redovisningen låt grupperna berätta om hur de tänkte men
också visa olika övningar och instruktioner de tänker ha. Detta
kan vara ett bra tillfälle för den enskilde ledaren att träna och få
feedback kring vad som är viktigt att tänka på.
Våga utmana för utmanarscouter 15–19 år
Scouternas böcker
Liksom Äventyrarnas handbok är denna bok också
upplagd som en uppslagsbok. Boken är fylld av fakta,
tips och intervjuer som hjälper utmanarna
att göra sitt program. Tanken är att
texterna ska väcka en hel del frågor som
scouterna kan diskutera kring. Boken
inriktar sig också på att hjälpa utmanarna
att planera sitt program utifrån frågorna
varför, hur och vad.
I boken finns intervjuer med enskilda
personer, men också artiklar som beskriver vad andra
utmanare arbetat med. Boken är lite mer teoretisk
än de andra böckerna och tar också upp ämnen som
gruppdynamik, projektplanering och mentorskap.
Ett viktigt verksamhetsstöd är scouternas böcker. Det
finns en bok för respektive åldersgrupp. Dessa böcker
riktar sig i första hand till scouterna. De är anpassade
för respektive åldersgrupp. Följaktligen finns följande
böcker:
Spårarboken för spårarscouter 8–10 år
I den här boken följer man Tofs på olika äventyr och
träffar en mängd olika fantasifigurer som ger tips och
fakta om allt mellan himmel och jord.
Boken består av tre större avsnitt. Det första
avsnittet är en serie där vi träffar räven Tofs. Han
ska hjälpa en patrull spårarscouter att ta reda på vad
spårarscouting är för något, så han ger sig iväg för
att ta reda på detta. I avsnitt två kan vi läsa om hur vi
arbetar i Scouterna och i sista delen
får vi läsa om allt man kan göra som
spårarscout. Denna del innehåller
också en ”bra att veta del” med tips
och fakta.
Vägvis – roverscouternas guidebok för roverscouter 19–25 år
Här blir du bekant med begrepp som arrivo, färden,
partenza osv. I roverprogrammet kan du göra olika
färdval – naturen, kulturen, samhället och ledarskapet.
Roverprogammet har delvis individfokus då det mycket handlar om ditt
eget växande, men de flesta projekten
genomförs tillsammans med andra.
25
B3
Scouternas märkessystem
Ytterligare ett stöd i programmet är det märkessystem
som är framtaget. Det bygger på flera olika sorters
märken.
vilket ni kommer att dela ut i slutet. Den som vill
kan bygga vidare på namnet och temat för respektive
märke eller spår under terminen, men det går lika bra
att inte göra det. Oavsett hur ni gör kommer scouterna att koppla minnen till sina respektive märke.
Tillhörighetsmärken
Deltagandemärken Spårare
I denna kategori finns det många olika märken. Det
finns världscoutmärken, nationalitetsmärken, förbunds-, distrikts- och kårmärken. Det finns också
åldersgruppsmärken och patrullmärken. Det är så
klart roligt om scouterna själva får bestämma namn
till sina patruller och sedan göra sina egna märken,
men det finns redan en mängd färdiga patrullmärken
att välja på. Det finns mer klassiska märken, så som
nyckelpigan och björnen, men också lite annorlunda
märken som olika dinosaurier eller väsen.
Tillhörighetsmärkena kan enkelt användas för att
bygga olika symboliska ramverk runt.
• Tidsspår
• Djurspår
• Fotspår
• Ljusspår
Deltagandemärken Upptäckare
• Människan
• Fjärran
• Vägen
• Horisonten
• Nära
• Berättelsen
Äventyrare
Äventyrarnas deltagandemärken består av åtta stycken
projekt som kallas äventyr. Patrullen bestämmer vilket
äventyr de vill genomföra, och äventyren är lagom
många och lagom stora för att hinna med ungefär ett
per termin. Ni kan också välja att jobba med ett äventyr under en sommar eller ett skollov.
Varje patrull bestämmer vad de tycker är roligast
och finns det flera patruller i samma avdelning kan
patrullerna jobba med olika äventyr. Även om flera
patruller väljer samma äventyr genomför varje patrull
sitt eget projekt var för sig. Äventyren genomförs
alltså tillsammans i patrullen. Se till så att alla är med,
känner sig delaktiga och får en roll och ett ansvar.
Om något skulle hända på vägen så att någon
patrull inte lyckas slutföra sitt äventyr är det viktigt att
inte se det som ett misslyckande eller stor katastrof.
Många gånger lär man sig mer av ett misslyckande än
av en framgång, även om det såklart inte är lika roligt.
Hjälp scouterna att utvärdera vad som hände och fundera över hur de kan undvika det nästa gång.
Deltagandemärken
Scouterna får deltagandemärkena som ett minne för
vad hon eller han har upplevt tillsammans med patrullen. Precis som de märken som delas ut efter hajker
och läger delas även deltagandemärkena ut till alla som
har deltagit, oavsett om de varit med hela tiden eller
bara en del av tiden.
Spårare och Upptäckare
Spårar- och upptäckarscouternas märken representerar deltagande under en viss tid (en termin
eller motsvarande) då man deltagit i verksamhet
vars utgångspunkt varit scoutmetoden och de olika
målspåren. Precis som ett märke från ett läger blir
del-tagandemärket ett minne av upplevelserna patrullen haft tillsammans. Alla scouter i en patrull eller
avdelning får ett likadant deltagarmärke, oavsett om
det var deras första eller fjärde termin, eftersom de
delar samma upplevelse.
Det finns fyra deltagandemärken för spårare och
sex för upptäckare. Det är upp till scoutledaren och
scouterna att bestämma vilket märke som delas ut.
Det spelar ingen roll i vilken ordning märkena används, men bestäm inför varje termin eller tidsperiod
26
Intressemärken
Deltagandemärken Äventyrare
B3
För intressemärkena är scoutens egna intresseområden huvudfokus. Varje person är unik och har egna
intressen. Att få möjlighet att fokusera på ett område
som scouten är speciellt intresserad av kan bidra stort
till den personliga utvecklingen.
Intressemärkena är tänkta för spårare, upptäckare
och äventyrare och för varje märke finns en rekommenderad åldersgrupp baserat på utvecklingsfaser och
säkerhetsaspekter. Detta är just en rekommendation
och det är upp till dig som ledare att, tillsammans med
scouterna, bestämma när det passar bäst att jobba
med de olika märkena.
• Hajken – planera och genomför en patrullhajk
• Bygget – skapa något till patrullyan, scoutlokalen
eller patrullutrustning
• Rösten – påverka världen utanför Scouterna
• Miljön – göra en insats för miljön
• Scenen – göra en föreställning
• Förebilden – skapa en heldagsaktivitet för yngre
• Världen – ta kontakt med scouter i ett annat land
Utmanare
Deltagandemärkena för utmanare kallas för utmaningar och fungerar som projekt med vissa ramar. Dessa
ramar är till för att hjälpa utmanarna att planera,
genomföra och reflektera över sina projekt. Det finns
två typer av utmaningar – patrullutmaningar och personliga utmaningar. I boken ”Våga utmana!” hittar ni
all information om utmaningarna.
Personliga utmaningar
Det finns två personliga utmaningar, den ena gör
scouten i början av sin utmanartid och den andra i
slutet. De är till för att scouterna ska få fundera kring
var i sin personliga utveckling de står, vilka områden
de är riktigt bra på och vilka delar de behöver träna
mer på. Till sin hjälp i detta finns profilkorten. Namnen på märkena är: Början och Fortsättningen
För varje märke finns angivet vad scouten förväntas
ha gjort eller kunna för att få märket. Ledarna och
scouter har full rätt att tillsammans förtydliga och
anpassa de kriterierna så att de passar er verksamhet
och blir ett bra stöd för er. Vilka målspår som är mest
tydliga för varje märke anges i respektive beskrivning
för att underlätta för ett heltäckande program.
Vissa märken finns i flera nivåer, men det är inget
krav att ha det första märket innan man får det andra.
Istället inleds beskrivningen av märke tre med samma
innehåll som fanns för märke två, som i sin tur inleds
med beskrivningen för märke ett. De märken som
finns i flera nivåer känns igen på att de har samma
bakgrundsfärg eller samma typ av symbol.
Patrullutmaningar
Patrullutmaningarna görs tillsammans med några
scoutkompisar. Utmaningarna är: Engagera, Våga, Ta
ställning, Påverka, Orka, Hjälpa, Utveckla, Utforska.
Först väljer scouterna en av rubrikerna som sätter
igång deras fantasi och sedan fyller de utmaningen
med sitt innehåll. Därefter gör de en projektplan och
börjar jobba med utmaningen. Utmaningarna sträcker
sig över längre tid och jobbar scouterna terminsvis
kan det vara lagom med en utmaning per termin. Men
det går lika bra att göra utmaningarna på sommaren
eller helt andra projekt under utmanartiden.
Bevismärken
Bevismärkena ger scouten tillträde till något (till exempel att använda kniv) efter att hon eller han har visat
att de kan utföra det på ett säkert sätt. Scouten får den
kunskap och de färdigheter som behövs för att kunna
genomföra aktiviteter kopplade till de verktyg eller
aktiviteter som märkena behandlar på ett säkert sätt.
Det är ledarens uppgift att bedöma om, och när, det
är lämpligt att jobba med och dela ut märket.
För varje märke finns en rekommendation för
27
B3
vilken åldersgrupp de är lämpliga att göra aktiviteter
runt. Alla är olika och det är upp till ledaren att avgöra
när en scout är mogen för att genomföra de moment
som krävs för att få respektive bevismärke.
I dagsläget finns tre bevismärken på nationell nivå:
• Bevismärke kniv
• Bevismärke yxa och såg
• Bevismärke simning
scoutledarutbildning se till att visa på att scouting kan
vara många olika saker. Samtala om bokens exempel
och se om det finns flera exempel i deltagar- och kursledargruppen.
Reflektion och utvärdering
Reflektion är en viktig del i lärande. Reflektioner är
uttalanden utifrån sig själv om sin upplevelse, utan
att värdera det som bra eller dåligt. Vid en reflektion
svarar man på frågorna:
• Vad hände? Varför hände det?
• Vilken känsla? Hur saker känns – varför?
• Vad ledde det till? Varför ledde det till det?
Det finns även ett antal bevismärken för sjöverksamhet där respektive scoutkår bestämmer märkets
kriterium.
För att genomföra en bra scoutverksamhet är det
viktigt att utvärdera det vi gör. Vid utvärderingen får
scouten möjlighet att på olika sätt berätta vad som
var bra och vad som kunde gjorts på annat sätt. Det
är klokt att ta sådant som framkom vid utvärderingen
med i planeringen inför nästa aktivitet. På detta sätt
utvecklas verksamheten.
Praktiska programverktyg
Kring projektmetodik
I texten ges en kort förklaring till projektmetodik och
de olika faserna i ett projekt.
Förslag på övning
Reflektionstrappan
Märk reflektionstrappan, denna modell finns i både
under Ledarrollen och Scouternas program.
Det är en god idé att arbeta strukturerat med reflektion. Både som individ, tillsammans i ledarteamet och
i scoutgruppen. Ett gott hjälpmedel för detta kan vara
att använda sig av ”Reflektionstrappan” Med hjälp av
struktur och ordning på frågorna kommer man lättare
fram till de för gruppen viktiga reflektionerna.
Strukturen bygger på fyra steg: Vad hände? Hur var
det? Vad kommer det sig att..? Vad kan göras annorlunda nästa gång?
Låt deltagarna berätta kring egna erfarenheter kring att arbeta i
projekt. Fundera över ledarrollen i de projekt de berättar om och
samtala kring vilka andra val man hade kunnat göra och vad de
valen hade inneburit.
En samhällsinsats
Lokalt och globalt samhällsengagemang är en viktig
del inom scouting. Ibland upplever vi att det är svårare
att aktivt jobba med än till exempel friluftsliv. En
orsak till den upplevda svårigheten kan vara att vi gör
det mer avancerat och större än det behöver vara.
Förslag på övning
4 > Upptäcka
Visa eller berätta om aktiviteter som genomförts. Låt deltagarna
fundera ut aktiviteter som de kan genomföra tillsammans med
sina scouter på hemmaplan och be dem starta planeringen kring
hur de ska sälja in uppgiften till scoutgruppen.
3 > Undersöka
Fler scouter på fler sätt
2 > Uttrycka
Scouting ser mycket olika ut i olika delar av världen
och även i Sverige. I texten berättas fler olika sätt att
bedriva scouting. För att scouting ska fortsätta utvecklas behöver vi fortsätta rekrytera nya medlemmar och
utveckla den verksamhet vi har. Alla ledare spelar roll i
hur scouting utvecklas. Därför är det viktigt att under
1 > Uppleva
28
Första steget = Den konkreta upplevelsen
Glöd – scouting på kristen grund
Ställ frågor som ger deltagarna möjlighet att beskriva
vad som konkret hände. Exempel på sådana frågor:
Vad hände? Vad tänkte du när? Hur gick det till?
B3
Boken riktar sig till alla som är intresserade av att
arbeta med scouting och kristen tro, oberoende av om
man är nyfiken på kristen tro eller själv troende. Boken vill utmana dig att tänka nya tankar och reflektera
över hur du och din kår arbetar med kristen tro.
Andra steget = Uttrycka
Fokusera här på att beskriva känslorna som det som
hänt gett upphov till. Här besvaras frågorna: Hur
kändes det? Hur upplevde du? Vilken var din starkaste
känsla under övningen?
Anpassat ledarskap
En bok framtagen som ett stöd i hur du som ledare
kan tänka så att det blir lättare för fler att verkligen
vara med i scouterna. Några har svårt att sitta still,
några tar längre tid på sig att lära sig saker och andra
har svårt att få nya kamrater. Vi ledare kan hjälpa dem
till en bra scoutupplevelse genom att anpassa programmet och vårt ledarskap.
Tredje steget = undersöka
Här handlar det om att fundera över vad som finns att
lära utifrån det som hände. Ibland kan det också vara
bra att här relatera till något i vardagen, alltså göra
någon form av generalisering. Exempel på frågor: Vad
var det som gjorde att…? Vad kan vi lära av detta?
Vad kan vi ta med till liknande situationer?
Läs mer
Fjärde steget = upptäcka
Sista steget utgör grunden för vad gruppen tar med
in i framtiden. Här kommer man ofta fram till ett eller
flera handlingsalternativ som gruppen kan prova i ett
nytt sammanhang. Exempel på frågeställningar: Hur
ska du..? Vilka mål sätter vi för fortsatt arbete?
Förslag på övning
Kring reflektionsmetoder - Inventera reflektionsmetoder som deltagargruppen känner till, låt var och en kort berätta hur. Fördela
sen deltagarna så de får möjlighet att leda reflektionen. Samtala
kring vad man som ledare bör tänka på. Tips på reflektionsmetoder hittar du i Aktivitetsbanken.
Förslag på övning
Välj någon reflektionsmetod – genomför reflektion enligt den
metod ni valt (så att alla är överens om hur den går till). Uppgiften
blir nu att fundera över hur denna metod kan anpassas till de olika
åldersgrupperna.
Scoutings fördjupningsmaterial
Nykter scout – en modern livsstil
Ett fördjupningsmaterial framtaget av Nykterhetsrörelsen scoutförbund. I boken ges många exempel och tips och idéer kring hur man kan arbeta med
drogfrågor inom scouting.
29
• Boken Ledaren:
– Programplanering, sidorna 122–131
– Märkessytem, sidorna 186–189
– Programverktyg, sidorna 178–181
– En samhällsinsats, sidorna 192–196
– Fler scouter, sidorna 200–211
– Reflektion, sidorna 170–175
B3
trygg & säker
Innehåll
Trygg och säker
Tankar om stegring
Ledarutbildning Intro
Ledarutbildning Bas – B4
Ledarutbildning Scout – S4
Värdebaserat Ledarskap
Treklöver Gilwell
Trygg och säker i ledarutbildning Bas
Ledarens ansvar
Sjukvård och förbandsmaterial
Läs mer
Trygg och säker i ledarutbildning Scout
Trygghet
Trygga Möten
Hälsodeklaration
Risker och riskanalys
Krishantering
Säkerhet
Försäkringar
Läs mer
30
B3
Tankar om stegring
För att bedriva en bra verksamhet måste vi vara medvetna om vilka risker som kan finnas. Det börjar med ledarens egna ansvar och hur denne kan agera om något händer. Vidare är det viktigt att tänka proaktivt, att förutse
vad som kan hända våra scouter och hur kan vi hjälpa dem när något händer, inte enbart fysiskt utan även
psykiskt. Det gäller att tänka efter i förväg och reflektera över hur vi kan arbeta bort onödiga risker samtidigt
som vi utmanar våra scouter att testa nya saker och utvecklas.
Ledarutbildning Intro
Innehåll
Deltagaren får tänka kring hur man skapar en trygg
miljö för scouten samtidigt som den ska inspireras till
utvecklng genom utmaningar. Genom Trygga Möten
får deltagaren lära sig hur vi skapar en verksamhet fri
från övergrepp, för scouternas trygghet. Deltagaren
får kunskap om hur denne kan förebygga kriser och
risker, hur denne kan hantera en eventuell kris och vad
som gäller med försäkringar och Scouternas dokumentation om säkerhet.
Omfattning: 1½ timme
Syfte
Kursdeltagaren ska under kursen få kunskap om var
hon eller han ska vända sig för att få mer information,
stöd och hjälp i sin roll som scoutledare.
Innehåll
Respekt och vetskap om vilket stöd och vilken hjälp
som finnas att få. I Scouternas grundläggande värderingar ingår att alla bemöter varandra med respekt, det
gäller både scouter och ledare. Föräldrar måste kunna
lita på att verksamheten är trygg att delta i för alla.
Treklöver Gilwell
Syfte
Som erfaren ledare få en djup kunskap om hur vi
arbetar för en trygg och säker verksamhet, samt om
krisplanering och krisgrupp.
Ledarutbildning Bas – B4
Omfattning: ½ timme
Innehåll
Syfte
Genom samtal, övningar och reflektioner se risker för
oss ledare och för scouterna, hur vi kan arbeta förebyggande och hur vi agerar.
Som ny scoutledare lär man sig att förstå begreppet
säker och trygg verksamhet och ledarens ansvar, samt
får grunder i första hjälpen.
Värdebaserat Ledarskap
Innehåll
Deltagaren lär sig om sitt ansvar, vad som krävs för
en trygg och säker verksamhet, tankar kring risker och
riskhantering, samt vad man gör om något händer.
Syfte
Som erfaren ledare få en djup kunskap om hur vi
arbetar för en trygg och säker verksamhet, samt om
krisplanering och krisgrupp.
Ledarutbildning Scout – S4
Innehåll
Omfattning: 2 timmar
Genom samtal, övningar och reflektioner se risker för
oss ledare och för scouterna, hur vi kan arbeta förebyggande och hur vi agerar.
Syfte
Som scoutledare med viss egen ledarerfarenhet ska
kunna hitta och använda säkerhetsregler, hur man
planerar verksamhet säkert och hur man förebygger
risker. Veta om våra försäkringar och förutsättningar
för Trygga Möten.
31
Trygg och säker i ledarutbildning Bas
B4
B3
En lämplig bra utbildning som alla ledare bör göra
är att gå en kurs i hjärt- och lungräddning (HLR).
Kåren kan kontakta Röda korset, Svenska Livräddningssällskapet eller liknande organisationer. Närmaste scoutkonsulent kan hjälpa till med kontakt och
arrangemang.
Syfte
Som ny scoutledare förstå begreppet säker och trygg verksamhet
och ledarens ansvar och få grunden i första hjälpen.
Innehåll
Deltagaren lär sig om vad som är dennes ansvar, vad som krävs
för en trygg och säker verksamhet. Tankar kring risker och
riskhantering samt vad man gör om något händer.
Förslag på övning
Tänk er att ni kommer fram till en trafikolycka. Låt några vara
skademarkörer (det gäller att vara bra skådespelare) med
andningshinder, pulsåderblödning, medvetslöshet och brännskada. Låt några andra agera i olyckan och en tredje grupp vara
observatörer.
Omfattning
Modulen omfattar 0,5 timmar.
Ledarens ansvar
Läs mer
Det här handlar om ledarens ansvar för trygg och
säker verksamhet. Tillsammans med ditt ledarteam
är du ansvarig för scouternas säkerhet när de är på
scoutmöten, hajker och läger. Därför kan det vara bra
att redan när ni planerar fundera på vilka risker som
finns, hur man kan minska dem och vad ni gör om
något händer.
Förslag på övning
Låt deltagarna komma med förslag på hur de tar ansvar för att
verksamheten är trygg och säker, utifrån senaste läger, hajk eller
möte.
Sjukvård och förbandsmaterial
Grundläggande information kring sjukvård och
förbandsmaterial är i fokus. Varje ledare behöver ha
grundläggande sjukvårdskunskaper och också veta var
förbandsmaterial finns. En viktig del i säkerhetsarbetet
är att se till att det finns tillgängliga och fyllda förbandslådor i scoutlokalen. Det är viktigt att förbandsmaterialet kommer med när aktiviteterna är förlagda
utomhus. Tag för vana att gå igenom förbandslådorna
regelbundet. Förslag på innehåll står i Ledaren, sidan
228. Låt gärna patrullerna ha egna förbandslådor som
de ansvarar för.
Alla ledare bör veta att sjukvårdsupplysningen nås
via telefonnummer 1177. De kan hjälpa till att avgöra
om det är ett akutfall eller inte. Korrekt och aktuell
sjukvårdsupplysningen finns på www.1177.se.
Ring alltid 112 vid akuta sjukdomsfall.
32
Trygg och säker i ledarutbildning Scout
S4
B3
En trygg deltagare törs utmana sig själv. Hur balanseras trygghet och utmaning hos scouten för att
utveckling ska kunna ske? Detta är en fråga man
behöver arbeta med i ledarteamet och i patrullen.
Syfte
Som scoutledare med viss egen ledarerfarenhet ska kunna hitta
och använda säkerhetsregler, hur man planerar verksamhet
säkert och hur man förebygger risker. Veta om våra försäkringar
och förutsättningar för Trygga Möten.
Innehåll
Deltagaren får tänka kring hur man skapar en trygg miljö för
scouten samtidigt som den ska inspireras till utvecklng genom
utmaningar.
Genom Trygga Möten får deltagaren lära sig hur vi skapar en
verksamhet fri från övergrepp, för scouternas trygghet.
Deltagaren får kunskap om hur denne kan förebygga kriser och
risker, hur denne kan hantera ev. kriser och vad som gäller med
försäkringar och Scouternas dokumentation om säkerhet.
Tygghetszon
Lärandezon
Farozon
Omfattning
Modulen omfattar 2 timmar.
Panikzon
Denna bild illustrerar de olika zoner vi som människor rör oss i. I ledarskapet är det viktigt att fundera
kring hur man på ett tryggt och säkert sätt inspirerar
människor att lära och utvecklas. Att hitta lagom
utmaningar handlar också om att bli medveten om
vad som utmärker de olika zonerna. Något förenklat
används denna förklaringsmodell:
• I trygghetszonen sker ingen utveckling eftersom det
saknas utmaningar.
• I lärandezonen balanseras utmaningen med personens förmåga så att personen anstränger sig för att
klara uppgiften.
• I farozonen är uppgiften på gränsen till vad personen klarar att hantera.
• I panikzonen överskrider utmaningen det som personen klarar så att personen får panik och får en
upplevelse som begränsar dennes fortsatta liv, det
blir ett negativt lärande.
Trygghet
En människa är i trygghetszonen när ens grundläggande mänskliga behov är tillfredsställda. Först när
de grundläggande behoven är tillfredsställda kan man
lära nya saker. Som ledare har man ett ansvar för att
scouterna får sina grundläggande behov uppfyllda.
Leva
Självförverkligande
Nyfikenhet
Överleva
Tillhöra en grupp
Hur vi uppfattar gränserna mellan de olika zonerna
och att befinna oss i de olika zonerna varierar mellan
olika individer. Det finns alltid några av scouterna och
kanske av ledarena som uppskattar och till och med
söker utmaningen i farozonen.
Det finns en dubbelhet i utmaningen som ledare
att dels locka scouten ut ur trygghetszonen för att
utvecklas och samtidigt har du som ledare ansvar för
att verksamheten bedrivs i en trygg och säker miljö.
Säkerhet
Fysiska behov
– mat, sömn, kläder, hygien, sömn...
33
Risker och riskanalys
Förslag på övning
Låt deltagarna para ihop sig, sedan binder en för ögonen så att
denne inte ser och den andre seende, leder det ”blinde” genom en
hinderbana. Väl i mål byter man roller och gör det en gång till.
B3
En situation kan innebära olika former av risker:
förtroende > fysiska
tidsmässiga > psykiska
att scouter slutar > sociala
massmedia > ekonomiska/materiella
konflikter > miljörisker
I riskanalysen bör också faktorer som gruppens
och individens fysiska och psykiska dagsform vägas
in. Likväl som väder, vind och miljö. På Scouternas
hemsida finns förslag på riskanalys att ladda ner.
Trygga Möten
Sedan 2005 har Scouterna arbetat med ”Trygga
Möten” och visionen är att i scoutverksamheten ska
övergrepp inte förekomma och att ledarna ska reagera
och agera mot alla former av övergrepp mot eller
mellan barn och ungdomar. Både fysiska, psykiska
och sexuella övergrepp tas upp och vad vi kan och ska
göra för att upptäcka övergrepp och agera.
För att uppnå visionen är det viktigt att hålla arbetet
levande och stötta varandra i ledargruppen att jobba
med frågorna.
Förslag på övning
Dra en linje (rep?) mellan två punkter. I ena ändan står det ”Håller
helt med” och i andra ”Håller inte alls med”. Gör en serie med
påståenden och be deltagarna placera sig utmed linjen efter vad
de tycker. Förslag till påståenden kan vara;
> Spårare bör använda kniv tidigt, även utan knivbevis.
> Upptäckare kan ha egna hajker.
> Äventyrare kan åka själva på riksarrangemang som
Scoutforum.
> Utmanare kan göra egna bedömningar av risker.
> Ledare har alltid rätt!
Förslag på övning
Gå in på tryggamoten.se, gärna med projektor, och logga in på
webb-kursen Trygga Möten. Gör en eller två av övningarna.
Uppmana sedan deltagarna att gå hem och göra detta tillsammans i ledarteamet.
Krishantering
Hälsodeklaration
Med kris avses händelser där tidigare erfarenheter,
inlärda handlingssätt eller tillgängliga resurser inte är
tillräckliga för att hantera den aktuella situationen. Vid
dessa händelser måste beslut ofta fattas under svår
tidspress och trycket från andra ledare, scouter och
omvärlden kan vara stort.
Utgångspunkten bör vara att alla händelser som på
något sätt kan få konsekvenser för verksamheten eller
medlemmarna ska behandlas med försiktighet och
utifrån definierade handlingsmönster.
Det viktigaste för att kunna hantera en kris är
att vara förberedd. Att i förväg ha funderat på vad
som kan hända på exempelvis scoutmötet och även
förberett sätt att hantera detta gör oss medvetna om
de problem som skulle kunna göra att det inträffar
en krissituation. I och med att vi ser dem på ett tidigt
stadium, kan vi också motverka det innan det hinner
bli en kris. Men ibland händer det saker vi inte kunnat förutse. Då är det bra att vara förberedd på det
oförutsägbara och att ha en handlingsplan.
Det är bra att scoutkåren eller lägret har en krisgrupp, att de har gjort en riskanalys och tagit fram en
krisplan som hålls aktuell.
Ett sätt att kunna värdera risker och att skapa trygghet, både hos ledare och scouterna, är att scoutledarna
känner till om någon scout har några särskilda hälsoproblem, samt hur man kan komma i kontakt med
föräldrarna om det skulle behövas.
Det är därför viktigt att skapa en rutin och se till
att alltid ha aktuella listor med kontaktuppgifter till
scouternas vårdnadshavare. Detta blir speciellt viktigt
vid utfärd eller övernattning.
Finns det scouter med speciella medicinska behov
se till att du vet vad som gäller och vad du kan behöva
göra i en nödsituation.
Det är viktigt att hantera dessa uppgifter på ett korrekt sätt så att de inte sprids till fler än de som verkligen behöver ha tillgång till dem.
Förslag på övning
Ladda ner ”exempel på hälsodeklaration” från Scouternas hemsida (sök efter hälsodeklaration på scouternas hemsida), skriv ut
den och dela ut den till deltagarna. Fundera på tillsammans om
alla uppgifter vi behöver finns med. Vad fattas? Finns det med
något som är onödigt? Vad behöver vi veta om det är sjöscoutverksamhet?
34
Förslag på övning
Förslag på övning
Fråga om någon av deltagarnas scoutkårer har en krisplan,
krisgrupp, kort med bra telefonnummer eller en krislåda? Dela bra
och enkla råd med varandra!
B3
Diskutera patrullvis.
> En scout har sönder sina glasögon under trashockey – täcker
försäkringen?
> En av ledarnas bilar skadas under en sjukvårdsövning – täcker
försäkringen?
> Ni lånar en annan kårs scoutstuga och den brinner ner – täcker
försäkringen.
Säkerhet
Scouterna har flera olika dokument om säkerhet. De
är framtagna och uppbyggda på erfarenhet från tidigare verksamhet och händelser. I dessa finns massor
med bra saker att tänka på. Många är egentligen
mycket enkla, men vi kan behöva en påminnelse då
och då. Det kan vara bra att tänka på var det finns
utrymningsvägar eller kontrollera att ni kan tvätta
händerna efter toabesök. Läs igenom dokumenten,
framför allt inför större arrangemang som hajker eller
läger. Det kan vara bra att ta för vana att läsa igenom
dem årligen.
Var extra varsam och förberedd vid situationer som
kan ha större risker, som till exempel eldning, sjöverksamhet, orientering eller klättring.
Sätta stopp för skitsnack, för farligt beteende som
drogbruk och andra riskbeteenden när ni ska genomföra en aktivitet.
Läs mer
• scoutservice.se/utveckla.karen/administration/
forsakringar
Förslag på övning
Låt deltagarna patrullvis under 10 minuter få rita ut på ett pappersark eller whiteboard, ett planerat område för fyra patruller
med äventyrare på ett veckoläger. Gå sedan igenom dokumentet
”Scoutsäkert” (http://www.provins.nu/scouterna/14097.scoutsakert.html). Jämför vad som står där om exempelivs avstånd
mellan tält, avstånd till eld, släckutrustning, hygien, toaletter etc.
Försäkringar
Alla som är medlemmar i Scouterna, eller i någon
samverkansorganisation, är försäkrade under scoutverksamheten, samt på vägen till och från dessa.
Vilket försäkringsbolag som anlitas växlar över tiden
och Scouterna och samverkansorganisationerna kan
ha olika försäkringsbolag. De flesta har en medlemsförsäkring som täcker personskada, men även skada
på personlig utrustning, kläder och glasögon.
För fordon, scoutstugor och båtar får ofta scoutkåren teckna egna försäkringar.
Du kan hitta mer information om Scouternas
försäkringar på hemsidan, under försäkringar.
35
B3
friluftsliv
Innehåll
Friluftsliv
Tankar om stegring
Ledarutbildning Intro
Ledarutbildning Bas – B5
Ledarutbildning Scout – S6
Värdebaserat Ledarskap
Treklöver Gilwell
Friluftsliv i ledarutbildning Bas
Varm och torr
Mätt
Allemansrätten
Glad och trygg
Läs mer
Friluftsliv i ledarutbildning Scout
Varm, torr och mätt
Att leva och bo ute
Matlagning
Friluftsliv som metod
Lära genom att göra i friluftslivet
Läs mer
36
B3
Tankar om stegring
Friluftsliv är en del av scouternas metod och mycket av den verksamhet som bedrivs är förlagd utomhus.
Genom scouternas utbildningar blir deltagaren mer och mer förtrogen med att använda friluftslivet i
verksamheten.
Ledarutbildning Intro
Ämnet tas inte upp i kursen.
Ledarutbildning Bas – B5
Omfattning: 2½ timmar
Syfte
Att ge grundläggande friluftskunskap och personliga
färdigheter i att bedriva scoutverksamhet utomhus.
Innehåll
Varm, torr, mätt, trygg och glad utomhus, samt kunskaper omallemansrätten.
Ledarutbildning Scout – S6
Omfattning:10 timmar
Syfte
Att ge fördjupad kunskap och färdighet i att genomföra scoutverksamhet utomhus.
Innehåll
Varm, torr och mätt. Matlagning utomhus. Att bo
utomhus. Friluftsliv som metod.
Värdebaserat Ledarskap
Ämnet tas inte upp i kursen.
Treklöver Gilwell
Friluftsliv är genomgående i hela utbildningen.
37
Friluftsliv i ledarutbildning Bas
B5
B3
dryck. Att man får huvudvärk eller att humöret sjunker är ofta ett tecken på att man har väntat för länge
med att äta. Det kan vara bra att ha med något enkelt
till hands som ger snabb energi, till exempel frukt,
choklad, russin och nötter.
Tänk på att planera maten och matlagningen noga.
Matlagning är en utmärkt gruppaktivitet som övar
hänsyn och ansvar, samt skapar gemenskap. Det är
viktigt att alla hjälps åt att se till så att alla (både barn
och ledare) får i sig något att äta. Det är bättre att äta
en macka än ingenting alls.
Syfte
Att ge grundläggande friluftskunskap och personliga färdigheter i
att bedriva scoutverksamhet utomhus.
Innehåll
Varm, torr, mätt, trygg och glad utomhus, samt kunksaper
om allemansrätten.
Omfattning
Modulen omfattar 2½ timme.
Varm och torr
Förslag på övning
Låt deltagarna i patruller montera och laga en lättare måltid på
trangiakök. (Inled eventuellt med att gå igenom hur trangiaköket
fungerar och hur man hanterar bränsle och påfyllning.) Diskutera
efteråt valet av mat och hur det har gått. Vad har deltagarna för
erfarenheter och tips kring matlagning utomhus?
Att hålla sig varm och torr är grundläggande för att
trivas ute. Att klä sig i lager på lager och i rätt material gör att man lätt kan justera sin kroppstemperatur
och anpassa sig efter vädret genom att lägga till eller
ta bort plagg. Man kan även behöva justera sin klädsel
beroende på intesiteten på den aktivitet man utför.
Viktigt att tänka på är att ha material som transporterar bort fukt närmast kroppen, underställ i ylle
eller syntet är att rekommendera. Ytterst är det bra
att ha kläder vars material är vind- och/eller vattentät.
Jackor och byxor med membran är att föredra då de
kläderna andas (till skillnad från galon), vilket gör att
man inte blir blöt av kondens inifrån. Regnkläder är
viktigt för att kunna hålla sig torr, men se till att de
även kan vädra eller andas så att inte kondens gör det
fuktigt inifrån.
När man väljer skor bör man tänka på att skorna
ska kunna hålla en varm och torr, men även att de ska
vara bekväma och stabila nog att gå i.
TIPS! I Scoutshopen finns tre praktiska kokböcker att ta med
ut. Klaras kokbok är anpassad för matlagning på stormkök och
ger tips på lättlagad hajkmat. Sjöscouternas kokbok ger tips om
matlagning i båten eller på bryggan. Scouternas kokbok är fylld
med recept för lägermatlagning för 10 personer eller fler.
Allemansrätten
Allemansrätten är en unik möjlighet för oss alla att
röra oss fritt i naturen. Den hjälper oss med hur vi ska
ta ansvar för natur och djurliv, samt visa hänsyn mot
markägare och andra besökare. Alltså inte störa – inte
förstöra.
Förslag på övning
Förslag på övning
Berätta en historia om en patrull som är ute på hajk och bryter
mot ett flertal av allemansrättens regler. Kom på en tyst signal
som deltagarna kan göra när de identifierar ett fel, alternativt att
de får historien nedskriven och kan följa med samt notera felen.
Diskutera efteråt och se om de lyckats upptäcka alla exempel.
Glöm inte att ta upp vad man faktiskt får göra.
Ge kursdeltagarna ett antal situationer (på lappar eller liknande)
som alla syftar till utomhusaktiviteter och friluftsliv, både ensam
och med barn i scoutverksamhet. Låt dem sedan i par eller
patruller diskutera och lista vad för olika kläder som behövs och
vad man ska tänka på i de olika situationerna. Fokus bör ligga på
ledarens egna packning och kläder. Avsluta i helgrupp.
Glad och trygg
Mätt
Att känna sig bekväm ute är nödvändigt för att få
en bra friluftsupplevelse. Torr, varm och mätt är
förutsättningar för att kunna vara glad, men det är
också bra om man arbetar med att göra det trivsamt
När man är ute så förbrukar kroppen mer energi
och man svettas även om det inte alltid känns. Det är
därför viktigt att vara extra noga med både mat och
38
B3
när man är ute. Att sitta framför en varm eld är mysigt
såväl dag som kväll och det är alltid bra om alla får
träna på att bygga eldstad, hugga ved, göra upp och
hålla liv i en eld.
Det kan hända olyckor när man är ute så det är
bra om var och en har en enkel sjukvårdsväska med
plåster, sårtvättsservetter och första förband.
Att gå på toaletten utomhus kan vara något som
känns ovant för många. Tänk på att gå igenom med
alla vilket område som gäller och hur man går till
väga, vart spaden finns och om man ska ha någon
signal för “upptaget” till exempel en lykta på en pinne
i utkanten.
Förslag på övning
Ett trevligt och bra sätt att avsluta kurspasset på är att tillsammans sitta runt en eld och reflektera. Hur ser friluftslivet ut i
deltagarnas scoutverksamhet? Vilka kunskaper är bra att ha när
man är ute? Hur har kurspasset varit? Saknar någon något?
Läs mer
• Ledaren – gör dig redo, sidorna 220–229
• Redo för friluftsliv, Norges speiderförbund,
Scoutförlaget AB
• http://www.naturvardsverket.se/allemansratten
• Råd om vård, www.1177.se
39
Friluftsliv i ledarutbildning Scout
S6
B3
den ut, så att allt är helt och går att använda.
Ett bra sätt att få en friluftsupplevelse är att bygga
läger och sova ute. Det är också ett effektivt sätt att
lära känna varandra om gruppen är helt ny. Låt dem
efter möjlighet välja eller åtminstone diskutera vilken
plats de ska bygga läger på.
Släpp som ledare ganska mycket av ansvaret för
lägrets uppbyggnad till gruppen, men känn efter och
bidra med praktisk kunskap om det verkar behövas.
När de känner sig nöjda så kan man samla dem till gemensam reflektion, kolla hur de har tänkt på praktiska
saker som till exempel vedförråd, eldvakt, matlagningsmöjlighet och toaplats. Låt dem även reflektera
över hur arbetet har gått, vilka roller folk fick eller tog
sig och om alla var delaktiga.
Syfte
Att ge fördjupad kunskap och färdighet i att genomföra scoutverksamhet utomhus.
Innehåll
Varm, torr och mätt. Matlagning utomhus. Att bo utomhus.
Friluftsliv som metod.
Omfattning
Modulen omfattar 10 timmar.
Varm, torr och mätt
I ledarutbildning bas ligger mycket av fokus i friluftslivet på att man själv mår bra utomhus så länge man
ser till att hålla sig varm, torr och mätt. I modulen S6
så repeterar man detta kort för att sedan fokusera på
hur man kan se till att en grupp mår bra och hur man
lär dem att klara sig utomhus.
Matlagning
Vikten av mat i friluftslivet är given för att orka och
överleva, men den har också en stark funktion för
samarbete och gemenskap. Att ha genomtänkt mat är
nödvändigt, dels för att det ska vara smidigt att laga,
dels för att alla ska kunna och vilja äta. Glöm inte att
planera för mellanmål och “nödmat”. Utmana er att
laga ny och kanske lite lyxigare mat även ute i skogen.
Förslag på övning
Diskutera vad man behöver tänka på för att hålla scouterna
varma torra och mätta. Hur hanterar man situationer där någons
utrustning är bristfällig och det är svårt att uppfylla de tre
“måbra”-kriterierna? Uppmuntra deltagarna till att lyfta sina egna
erfarenheter och situationer.
Förslag på övning
Låt patrullerna planera en måltid utifrån några huvudingredienser.
Om det är möjligt så låt dem göra en hel meny med tre rätter och
allting ska lagas över öppen eld (ev även stormkök). Allting ska
vara tajmat så att det är färdigt samtidigt och kan serveras så att
patrullerna kan presentera och få smaka av varandra. Diskutera
hur de tänkt i planeringen, hur matplaneringen måste passa
aktiviteten och hur man gör för att både ha mat färdig i tid och i
samma tid.
Att leva och bo ute
Att välja lägerplats handlar om samma sak som när
man klär sig för friluftsaktiviteter, att se till så att man
kan hålla sig varm, torr och mätt. Det vill säga att platsen är någorlunda väderskyddad, har bra och någorlunda jämt underlag för tält eller vindskydd, ligger så
att det inte blir lerigt eller översvämmat vid regn, samt
har möjlighet för eldstad och ved för matlagning.
Eftersom man kommer röra sig runt i lägret efter
att det blivit mörkt så är det viktigt att det finns viss
ordning och bestämda platser för utrustning och ved.
En upphängd lykta gör det möjligt att alltid kunna
orientera sig även på natten och kan vara bra att ha till
hands för ett toabesök.
Det kan också vara bra att dela upp så man inte
diskar, badar och tvättar sig på samma ställe om man
skulle vara vid en sjö.
Tänk på att se över all utrustning innan man tar med
Friluftsliv som metod
Vi har definierat friluftsliv som en del i scoutmetoden.
Det betyder att friluftslivet är en del i metoden att
utveckla goda samhällsmedborgare och att friluftslivet
inte är ett mål i sig självt. Eftersom det ofta innebär
lite större utmaning och kräver lite mer samarbete
än inomhusaktiviteter så är det utmärkt för att svetsa
samman grupper och hjälpa scouterna att lära känna
varandra. Det är därför vi tränar färdigheter och
arbetar med våra grupper, för att de ska vara redo och
40
B3
kunna klara sig utomhus. Att därför vara utomhus
även när man inte är på hajk är viktigt för scouternas
upplevelse och inlärning.
Att vara ute i naturen kan också innebära att man
funderar mer över varitfrån vi får våra resurser och på
vilka sätt vi människor påverkar naturen. Friluftslivet
ger också goda möjligheter att fundera över livsfrågor
och hur vi förhåller oss till dem.
Förslag på övning
Diskutera i patruller kring scoutverksamheten hemma i kårerna
och hur man använder sig av friluftslivet på de vanliga veckomötena. Lista aktiviteter som man vanligtvis väljer att göra inomhus
och fundera kring hur man kan anpassa dem för utomhusmiljö.
Lära genom att göra i friluftslivet
Friluftslivet ger många möjligheter att lära genom att
göra. När vi är ute i naturen blir problemen vi ställs
inför verkliga. Som ledare behöver vi vara trygga i att
“undervisa” på ett sätt som motiverar och är roligt,
men samtidigt är säkert och fritt från prestationskrav.
Förslag på övning
Dela upp gruppen i två och ge halva gruppen kniv respektive yxa.
Låt dem under en stund diskutera och komma fram till hur man
på ett bra och säkert sätt lär ut det verktyg man fått. Sedan låter
man dem testa sina metoder på patrullen som har ett annat
verktyg. Reflektera och låt dem berätta om hur diskussionerna i
gruppen gick. Hur kändes det att bli undervisad?
Läs mer
• Ledaren – gördig redo, sidorna 220–229
• Redo för friluftsliv, Norges Speiderförbund,
Scoutförlaget AB
41
B3
scoutrörelsen
Innehåll
Scoutrörelsen
Tankar om stegring
Ledarutbildning Intro
Ledarutbildning Bas – B2
Ledarutbildning Scout
Värdebaserat Ledarskap
Treklöver Gilwell
Scoutrörelsen i ledarutbildning Bas
Scouting – en världsrörelse
Scouthistoria
Scouterna idag
Vuxen i Scouterna
Läs mer
42
B3
Tankar om stegring
Som utbildare är det viktigt att kunna förhålla sig till alla deltagare, oavsätt historia och traditioner.
Ledarutbildning Intro
Ämnet tas inte upp i kursen.
Ledarutbildning Bas – B2
Omfattning: ½ timme
Syfte
Att ge grundläggande kunskap om scoutrörelsens
historia och dess organisation.
Innehåll
Scouterna som världsrörelse, scoutings historia samt
scouternas organisation i Sverige.
Ledarutbildning Scout
Ämnet tas inte upp i kursen.
Värdebaserat Ledarskap
Ämnet tas inte upp i kursen.
Treklöver Gilwell
Ämnet tas inte upp i kursen.
43
Scoutrörelsen i ledarutbildning Bas
B3
B2
WAGGGS
Syfte
WAGGGS (World association of Girl Guides and
Girl Scouts) med sina 10 miljoner flickscouter från
145 medlemsländer gör WAGGGS till den största
ideella organisationen som arbetar för flickor och
kvinnors utveckling. Syftet för organisationen är att
möjliggöra för flickor och unga kvinnor att utvecklas
till sin fulla potential som ansvarsfulla medborgare i
världen.
Att ge grundläggande kunskap om scoutrörelsens historia och
dess organisation.
Innehåll
Scouterna som världsrörelse, scoutings historia samt scouternas
organisation i Sverige.
Omfattning
Modulen omfattar ½ timme.
Scouting en världsrörelse
Från första början har scouting varit en internationell ungdomsrörelse. Från det första scoutlägret på
Brownsea Island i England, tills idag har det funnits
mer än en miljard scouter. Idag finns ungefär
40 miljoner scouter i 155 länder. Den internationella
scoutrörelsen är organiserad i olika scoutförbund både
på internationellt och nationellt plan.
Som scout finns fantastiska möjligheter att få
uppleva internationella möten. Det kan vara genom
att åka på läger eller kurser, mötas på sociala medier
eller välkomna scouter till Sverige. Engagemang i olika
internationella projekt eller att fira Thinking day (gemensam scouthögtidsdag världen över) är ytterligare
exempel.
WOSM
WOSM (World Organisation of the Scoutmovement)
har mer än 30 miljoner pojk- och flickscouter från
161 länder som medlemmar. Syftet för organisationen
är att främja utvecklingen av unga människor genom
värderingar grundade på scoutlag och löfte, att skapa
en bättre värld där var och en kan bidra till samhällsutvecklingen.
Internationellt engagemang
Här är några exempel på scouthem och scoutcenter
där det ofta finns behov och möjligheter till engagemang;
• Kandersteg International Scout Centre, Adelboden, Schweiz
• Our Chalet, Adelboden, Schweiz
• Sangam, Poona, Indien
• Our Cabana, Ciurnavaca, Mexico
• Gilwell Park, Pax Lodge samt Baden Powell
house, London, England
Om du vill hålla dig uppdaterad kring internationell
scouting kan du följ bloggen:
http://internationellscouting.blogspot.se/
44
B3
Scouthistoria
Programmet innehöll husmoderlighet, sjukvård,
vildmarkskunskap, samhällstjänst och filantropi. Men
trots programmets spretiga innehåll var flickscoutrörelsen en plats där man uppmanade unga flickor att
utbilda sig och vara självständiga och där de fick öva
på både ledarskap och att skapa nätverk.
Ända fram till sammanslagningen av flick- och
pojkscouter – något som skedde främst under 60- och
70-talet och vid olika tidpunkt i de olika förbunden
– var den svenska flickscoutrörelsen både stark och
självständig. Man hade sina egna flickscoutchefer,
egna läger och kursgårdar, traditioner och sin egen
litteratur.
År 1907 samlade Robert Baden-Powell, general i brittiska armén, 20 pojkar på Brownsea Island utanför
Englands sydkust till det som skulle bli det allra första
scoutlägret och det som brukar ses som scoutrörelsens födelse.
Lägret på Brownsea Island var ett sätt för BadenPowell att testa sina tankar i verkligheten och 1908
publicerades Scouting for Boys, med undertiteln
a handbook for instruction in good citizenship (i svensk
översättning 1910). I boken samlade Baden-Powell
sina idéer om scouting. Samtidigt gav han sig också ut
på en föreläsningsturné över hela landet. Och plötsligt
var det många som ville bli scouter.
Tre år efter lägret på Brownsea Island fanns det
över 100 000 scouter i England och Skottland. Bara
några år senare fanns scouting i alla världsdelar.
Scouting i modern tid
1990-talet och början av 2000-talet var en händelserik
tid för Scoutsverige. I slutet av 1990-talet började
de fem scoutförbunden (Svenska Scoutförbundet,
KFUK-KFUMs scoutförbund, Nykterhetsrörelsens
Scoutförbund, SMU scout samt Frälsningsarmens
scoutförbund) diskutera hur man bäst skulle kunna
samarbeta och 1999 antogs den första gemensamma
strategin. När de fem scoutförbunden gemensamt
anordnade World Scout Rover Moot 1996, i Ransberg
i Värmland, var det ett av de första stora internationella projekten i modern tid där förbunden samarbetade.
2001 anordnades Sveriges första nationella jamboree, Scout 2001, för alla scoutförbund.
Det gemensamma arbetet genom Svenska Scoutrådet stärktes ytterligare 2003, då Scoutrådet anställde
en generalsekreterare. Här började vägen mot en gemensam färdplan ta fart på riktigt och 2004 beslutades
att de fem scoutförbunden tillsammans skulle ta fram
en strategi för scoutrörelsen i Sverige. På Scoutrådets
årsmöte 2006 skrev samtliga förbund på Färdplan för
framtiden, efter att först ha klubbat beslutet på sina
respektive årsmöten.
Denna färdplan låg till grund för ett förbundsgemensamt program, gemensamma scoutdräkter, ett
utbildningsramverk osv.
2011 var Sveriges scouter ansvariga för den 22:a
världsscoutjamboreen som hölls på Rinkabyfältet
utanför Kristianstad. Där möttes drygt 40 000 scouter
från 157 olika nationer.
Flickor i Scouterna
I början av 1900-talet var det långt ifrån självklart att
flickor och pojkar kunde ägna sig åt samma saker.
Men 1909 hade över 6 000 flickor anmält sig till
scoutrörelsen – en del genom att bara uppge första
bokstaven i förnamnet när de anmälde sig, för att inte
avslöja sitt kön. Baden-Powell gav sin syster Agnes i
uppdrag att organisera ett scoutförbund för flickorna,
Girl Guides Association. Agnes skrev boken Handbook
for girl guides or how girls can help to build the empire som
var en anpassning av Scouting for boys. För flickorna
skulle också “hemmets sysslor och mödravård” finnas
på schemat.
Scouting till Sverige
Scouting kom till Sverige i en tid då folkrörelser som
väckelserörelsen, nykterhetsrörelsen och arbetarrörelsen var stora. Ungdomsorganisationer av olika slag
bildades och kvinnorörelsen hade fått fäste.
1909 hittade gymnastikläraren och militären Ebbe
Lieberath ett kvarglömt exemplar av Scouting for boys
och blev intresserad. Han började översätta boken till
svenska och startade 1910 en scoutkår, Riddarpojkarna i Göteborg.
Flickscouterna i Sverige
Även i Sverige startade scoutrörelsen som en rörelse
bara för pojkar. När också flickor visade intresse för
scouting fanns en bred enighet om att programmet
måste anpassas för att passa flickorna.
1913 startades Sveriges Flickors Scoutförbund (SFS)
med Emmy Grén-Broberg som flickscoutchef.
Scouterna idag
Scouterna är riksorganisationen för scouting i Sverige.
Scouterna består av mer än 70 000 scouter i 1 100
45
B3
scoutkårer. Scoutkårerna finns i hela Sverige – från
Gällivare i norr till Trelleborg i söder.
Alla kårer tillhör Scouterna och några scoutkårer
tillhör även ytterligaren en scoutorganisation. De
jobbar oftast med en speciell profilfråga, till exempel
nykter scoutverksamhet eller scoutverksamhet på
religiös grund.
I Scouterna finns även distrikt som samordnar
scoutkårer inom ett geografiskt område. Många scoutkårer tillhör ett distrikt, men inte alla. Distrikten kan
till exempel arrangera olika aktiviteter och utbildningar för scoutkårer.
Scouternas högsta beslutande organ är Scouternas stämma som hålls vartannat år. Varje kår skickar
ombud till stämman, som tar beslut om vad Scouterna
ska göra. Stämman utser Scouternas styrelse. Helgen
samlar 1 000 scouter från hela Sverige.
Scouterna har en kansliorganisation som jobbar åt
styrelsen med att verkställa det som stämman beslutar.
Kansliet leds av generalsekreteraren. Rikskansliet ligger i Stockholm och det finns sedan regionala kanslier
runt om i landet. De anställda på kanslierna jobbar
tillsammans med ideellt aktiva scouter i olika arbetsgrupper.
Vuxen i Scouterna
Att Scouterna är en barn- och ungdomsrörelse betyder inte att vuxna inte får plats. Det finns många olika
uppgifter för vuxna inom Scouterna. De kan vara
ledare på en avdelning, anta ett styrelseuppdrag, eller
vara stugfogde, utbildare, sponsoransvarig, lägerledare,
chaufför, materialvårdare, ämnesexpert med mera.
Kom ihåg att ett engagemang i Scouterna ger väldigt
mycket tillbaka.
Läs mer
• WAGGGS: www.wagggs.org
• WOSM: www.scout.org
• http://www.scoutservice.se/paverka-scouterna/
var-organisation/
46
B3
allas
lika värde
Innehåll
Allas lika värde
Tankar om stegring
Ledarutbildning Intro
Ledarutbildning Bas
Ledarutbildning Scout – S3
Värdebaserat Ledarskap
Treklöver Gilwell
Allas lika värde i ledarutbildning Scout
Barnkonventionen
Mångfald
Identitet
Läs mer
47
B3
Tankar om stegring
Alla som är intresserade av scouterna och ställer upp på dess värderingar är välkomna i Scouterna, och så även
i Scouternas utbildningar. Vi ska jobba för att alla känner sig välkomna och inkluderande på våra utbildningar.
Ledarutbildning Intro
Ämnet tas inte upp i kursen.
Ledarutbildning Bas
Ämnet tas inte upp i kursen.
Ledarutbildning Scout – S3
Omattning:3 timmar
Syfte
Att ge kunskap om hur vi skapar en inkluderande
rörelse med fokus på rättigheter, mångfald och jämställdhet.
Innehåll
Kunskap om barnkonventionen, främst de fyra
huvudprinciperna. Kunskap om diskriminerande
strukturer och mångfaldsarbete. Identitet och
mänskliga rättigheter, samt värderingar och attityder.
Värdebaserat Ledarskap
Ämnet tas inte upp i kursen
Treklöver Gilwell
Ämnet tas inte upp i kursen
48
Allas lika värde i ledarutbildning Scout
B3
S3
Artikel 3 i Barnkonventionen
Syfte
Artikel 3 anger att det är barnets bästa som ska komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barnet.
Begreppet ”barnets bästa” är konventionens grundpelare och har analyserats mer än något annat begrepp
i barnkonventionen. Vad som är barnets bästa måste
avgöras i varje enskilt fall.
Att ge kunskap om hur vi skapar en inkluderande rörelse med
fokus på rättigheter, mångfald och jämställdhet.
Innehåll
Kunskap om barnkonventionen, främst de fyra huvudprinciperna.
Kunskap om diskriminerande strukturer och mångfaldsarbete.
Identitet och mänskliga rättigheter, samt värderingar och attityder.
Artikel 6 i Barnkonventionen
Omfattning
Artikel 6 säger att varje barn har rätt att överleva, leva
och utvecklas. Artikeln handlar inte bara om barnets
fysiska hälsa utan också om den andliga, moraliska,
psykiska och sociala utvecklingen.
Modulen omfattar 3 timmar.
Barnkonventionen
Artikel 12 i Barnkonventionen
FN:s konvention om barnets rättigheter, eller
barnkonventionen som den ofta kallas, antogs av FN:s
generalförsamling den 20 november 1989. Barnkonventionen ger en universell definition av vilka rättigheter som borde gälla för alla barn i hela världen.
Definitionen ska gälla i alla samhällen, oavsett kultur,
religion eller andra särdrag.
Konventionen handlar om det enskilda barnets rättigheter. Varje människa under 18 år räknas som barn,
om inte han eller hon blir myndig tidigare enligt den
nationella lagstiftningen.
Barnkonventionen innehåller 54 artiklar, varav 41 är
”sakartiklar” och slår fast vilka rättigheter varje barn
ska ha. Resten av artiklarna handlar om hur staterna
ska arbeta med konventionen. Sakartiklarna ska läsas
som en helhet. Det går med andra ord inte att lyfta
ut en sakartikel och läsa den helt skild från de andra.
Man brukar tala om att konventionen är ”hel och
odelbar”.
Fyra av sakartiklarna i barnkonventionen är vägledande för hur helheten ska tolkas. Artikel 2, 3, 6 och
12 kallas för de fyra huvudprinciperna. När man läser
alla övriga artiklar ska man läsa dem med huvudprinciperna ”som glasögon”.
Artikel 12 handlar om barnets rätt att uttrycka sina
åsikter och få dem beaktade i alla frågor som berör
honom eller henne. När åsikterna beaktas ska hänsyn
tas till barnets ålder och mognad.
Förslag på övning
Var och en skriver en liten lapp med 5 punkter som de anser definierar ett barn och skiljer den från en vuxen. När man är färdig så
ställer man sig i ett utmärkt område, det så kallade ”överensområdet”. När ytterligare en person kommer in så är man inte längre
överens och måste då tillsammans lämna området och komma
överens om 5 punkter för att få återvända. Varje gång man
kommer in i området ska man hitta en ungefär lika stor grupp att
komma överens med. Målet är att alla tillslut ska som en grupp
komma fram till 5 punkter de alla är nöjda med. Diskutera efteråt
om hur dessa punkter fungerar praktisk eller om de inte gör det.
Är det skillnad inom olika geografiska eller sociala grupper inom
Sverige? Prata vidare om barnkonventionen och hur den förhåller
sig till de punkter gruppen valt.
Mångfald
Att arbeta med mångfald handlar om att arbeta både
med antidiskriminering och med mångfaldsarbete.
Antidiskrimineringsarbetet handlar om att inte
diskriminera på grund av grupptillhörighet, till exempel kön, etnicitet, religion, funktionshinder eller
sexuell läggning. Mångfaldsarbetet handlar om att vara
välkomnande för individer, med personliga erfarenheter, värderingar och egenskaper.
Ett problem med att bara jobba med antidiskrimin-
Artikel 2 i Barnkonventionen
Artikel 2 slår fast att alla barn har samma rättigheter
och lika värde. Ingen får diskrimineras.
Barnkonventionen gäller för alla barn som befinner
sig i ett land som har ratificerat den.
49
B3
ering är att grupptillhörigheten inte behöver ha något
att göra med individens egenskaper. Att endast arbeta
med eller kring hinder för en grupp behöver inte ge
individen något större tillgänglighet.
I Scouternas handlingsplan för mångfald definieras
mångfald som ”alla som är intresserade av scouting
och ställer upp på Scouternas värderingar ska vara
välkomna in i och vilja stanna i scoutrörelsen.” Mångfald blir med detta tankesätt en positiv kraft och ett
tillstånd värt att sträva efter.
Ett viktigt steg i mångfaldsarbete är att både motverka diskriminering av olika kategorier av människor
och ifrågasätta de existerande normerna. En väg att
uppnå detta är att skapa ett klimat så att den som
är i minoritet inte uppmärksammas negativt. Det är
klokt att fundera kring på vilket sätt man i den lokala
scoutverksamheten kan öka mångfalden inom sin
verksamhet.
Man kan se Scouterna som ett rör. Människorna
som rekryteras liknar de som redan är med i organisationen.
Man kan i vissa fall likna Scouterna vid en tratt. Då
den vidare öppningen på tratten visar hur organisationen öppnar upp och rekryterar nya målgrupper.
Men vad händer med de nyrekryterade? Tillvaratas
mångfalden, eller förväntas man passa in i en etablerad mall och organisationsstruktur? Vilka är normerna för att passa in?
En tredje bild att fundera över är hur själva ”röret”
Scouterna ska förändras så att människor från de nya
målgrupperna inkluderas, känner sig välkomna och
själva söker sig till Scouterna.
och du. Jaget finns bara i relation till ett du. Med det
menade Buber att människans identitet skapas i mötet
med andra. Det är i mötet med andra som en människa får syn på sig själv, sina likheter och olikheter med
andra. Det betyder att det också spelar roll hur andra
ser på oss. Vår identitet formas både utifrån hur vi ser
på oss själva och hur andra ser på oss. Som scoutledare är det därför viktigt att fundera över hur vi
bemöter andra människor och på så sätt stöttar dem
att utvecklas till sin fulla potential.
Alla människor har ett behov av att bli sedda och
bekräftade. Som ledare är det en av dina viktigaste
uppgifter att ge positiv feedback och hjälpa scouterna
att bygga på det som redan fungerar. Berätta för
scouterna när de gjort något positivt, ge beröm och
var gärna konkret.
Förslag på övning
Var och en i patrullerna ska skriva två lappar. På den ena ska
det stå en sak om dig som du tror att alla vet, på den andra ska
du skriva något som du inte tror att någon vet. Det behöver inte
vara viktiga eller dramatiska saker, t.ex favoritfärg eller maträtt
man klarar av men får självklart också vara en tidigare hemlig
dröm. Ta bara sakar som man känner sig trygg med att berätta
om. Patrullerna byter sedan lappar med varandra och ska sedan
försöka para ihop rätt person med rätt lappar. Diskutera efteråt
hur det gått, och varför.
Värderingar och attityder
Attityder är en persons medvetna eller omedvetna,
öppet visade eller dolda, förnufts eller rent känslomässiga, inställning till något eller någon. Attityder antas
i stor utsträckning vara produkter av inlärning eller
bygga på tidigare erfarenheter vilket också gör dem
öppna för förändring.
Fördomar är en typ av attityder där personen
övertagit färdiga åsikter och inställningar om en viss
sak, företeelse, folkgrupp eller person. Dessa åsikter
är ofta starkt negativt färgade, men även onyanserat
positiva fördomar förekommer.
Till grund för en persons värderingar ligger både
attityder och fördomar. En viktig förutsättning för
mångfaldsarbete är att bli medveten om sina egna
värderingar och vilka uttryck de tar sig. Det är också
viktigt att bli medveten om vad som formar och har
format min generations och närmaste omgivningars
värderingar.
Ett sätt att komma vidare i arbetet kring värderingar
är att för sig själv formulera ”Det här är mitt bagage,
Förslag på övning
Titta på sidan 41 i Ledaren, där det finns listat 5 tips på hur man
skapar en inkluderande verksamhet. Diskutera i patrullen kring
hur det ser ut i scoutkårerna med mångfald och hur man gör för
att uppnå den. Är det någon av punkterna som är lättare eller
svårare att använda? Avsluta med att summera diskussion och
slutsatser i helgrupp.
Identitet
Varje människa är som ett pussel. En pusselbit ger
inte någon helhetsbild av vem människan är. Trots
detta bildar vi ibland oss en uppfattning om en person
utifrån en enda pusselbit.
Skapandet av en individs identitet startar när man
föds och som fortgår hela livet. Filosofen Martin Buber beskrev människans identitetsblivande utifrån jag
50
B3
min verklighet och mina funderingar – alltså min verklighet”. Att sedan få möjlighet att samtala kring sin
egen och andras verkligheter ger möjlighet att utvecklas som människa.
Förslag på övning
Skapa en barometerlinje på golvet och utgå ifrån påståenden
kring värderingar och attityder. Låt deltagarna ställa sig på
linjen på en plats som markerar hur mycket de håller med om
påståendet. Ta en kort diskussion efter varje påstående och låt
några motivera sitt val av plats. Problematisera gärna och ställ
följdfrågor. En variant kan även vara att alla får skriva lappar med
påståenden och lägga i en skål som man sedan använder. Viktigt
som ledare i diskussionen är att respektera allas åsikter och
undvika skuldbeläggande i diskussionerna.
Läs mer • www.unicef.se/barnkonventionen
• http://www.scoutservice.se/paverka-scouterna/
scoutnatverk/regnbagsscouterna/
51
B3
barn & ungas
utveckling
Innehåll
Barn och ungas utveckling
Tankar om stegring
Ledarutbildning Intro
Ledarutbildning Bas
Ledarutbildning Scout – S5
Värdebaserat Ledarskap
Treklöver Gilwell
Barn och ungas utveckling i ledarutbildning Scout
Barn och ungas utveckling
Barnoch ungas sexualitet
Alkohol, tobak och droger
Religion och tro
Barn i behov av särskilt stöd
Läs mer
52
B3
Tankar om stegring
Som scoutledare är det viktigt att reflektera över barn och ungas utveckling och utvecklar en förståelse för
deras olika behov. Det kan innebär att ha försåelse för olika livssituationer och frågor som uppkommer men
också handla om att vara den som stöttar vid tillfällen av svårigheter.
Ledarutbildning Intro
Ämnet tas inte upp i kursen.
Ledarutbildning Bas
Ämnet tas inte upp i kursen.
Ledarutbildning Scout – S5
Omfattning: 4 timmar
Syfte
Ökad kunskap och förståelse för barns utveckling
och olika behov, barns utvecklingsområden samt
bemötande av barn i behov av särskilt stöd.
Innehåll
Barns utveckling, samt barn i behov av särkilt stöd.
Värdebaserat Ledarskap
Ämnet tas inte upp i kursen
Treklöver Gilwell
Ämnet tas inte upp i kursen
53
S5
B3
Barns och ungas utveckling i ledarutbildning Scout
Barns utveckling, samt barn i behov av särkilt stöd.
pojkarna. Kroppstillväxten i form av längdstillväxt
och utveckling av könskarakteristika sker inte på något
harmoniskt sätt. Detta gör att många tonåringar kan
känna sig både utanför och konstiga i både kroppslig
och psykologisk bemärkelse. Att jämföra sig med andra jämnåriga, men även med vuxna, blir viktigt. ”Nu
har jag blivit längre än pappa”.
Omfattning
Kognitiv utveckling
Syfte
Ökad kunskap och förståelse för barns utveckling och olika behov,
barns utvecklingsområden samt bemötande av barn i behov av
särskilt stöd.
Innehåll
Modulen omfattar 4 timmar.
I småbarnsåldern utgår barnen från sig själva och
har svårt att sätta sig in i andras situation. Under den
tidiga skolåldern blir barnen mindre egocentriska och
mer flexibla i sitt tänkande. De förstår vissa logiska
principer, till exempel att ett tält är ett tält också när
duken och pinnarna ligger på marken.
Barnen har ett behov att organisera omvärlden och
exempelvis klassificera människor, mat eller föremål i
flera olika grupper. (Mamma kan samtidigt vara mamma och dotter till mormor och syster till morbror.)
Mycket av utvecklingen i tidiga skolåldern handlar om
att få lära och upptäcka nya sätt att ordna fakta.
Från cirka 12 års ålder börjar barnen kunna förstå
ironi och tänka hypotetiskt, det vill säga föreställa sig
alternativ till sådant som de inte har praktisk erfarenhet av.
Tonåringarnas olika uttryck och intressen grundas
i behovet att lära känna andra sätt att vara och att
åter känna var gränserna går och vilken som är den
egna identiteten. Uppfattningen av andra förändras
från observationer av konkreta drag till mer abstrakta
kännetecken och från kombinationer av egenskaper
till övergripande kategorier. Under tonåren dyker en
ny form av egocentrism upp. Denna har sin förklaring i att tonåringar ofta har en stark uppmärksamhet
riktad mot sig själv, de har nya möjligheter att tänka på
ett mer komplext plan, samtidigt som deras kroppar
utvecklas.
Barn och ungas utveckling
Det är vanligt att titta på barns- och ungdomars
utveckling ur flera olika aspekter (fysisk/motorisk,
kognitiv/perceptuell och socioemotionell). För att
verksamheten ska bli så bra som möjligt är det viktigt
att tänka på och ta hänsyn till scouternas ålder och
utveckling. Det kan därför vara klokt att som scoutledare känna till lite kring utvecklingspsykologi, men
också komma ihåg att varje scout är en individ och att
alla individer utvecklas olika.
I boken Ledaren – gör dig redo, hittar du Scouternas målspår anpassade och uppdelade för olika åldersgrupperna.
Förslag på övning
Dela upp deltagarna efter vilken åldersgrupp de arbetar med eller
kommer att arbeta med. Ge dem ett stort ark papper eller whitebordtavla och låt dem rita en bild av två scouter, en pojke och en
flicka, med typiska attribut för den åldern som kläder, frisyr, mobil
etc. Diskutera vilka egenskaper deltagarna lyft fram.
Fysisk och motorisk utveckling
Kallas också motorisk utveckling. Den handlar om att
utveckla rörelseförmågan och förmågan att behärska
kroppen. Under åren 6-10 får barnen allt bättre kontroll över sin kropp. Barnen får bättre balans, mer exakta rörelser och kan springa snabbare och längre. De
cyklar, simmar och åker skridskor allt bättre. De kan
skriva, sy och knyta skorna på egen hand. Pojkar och
flickor är i princip lika starka, uthålliga och motoriskt
skickliga under de här åren.
Sedan följer förpubertet, pubertet och adolescens
(ungdomstid). Flickorna ligger vanligtvis två år före
Social och känslomässig utveckling
Den sociala och känslomässiga utvecklingen handlar
om hur människor utvecklas känslomässigt till unika
individer och samtidigt socialt till samhällsvarelser.
Det handlar alltså om hur individen förstår och uppfattar hur andra är och hur de upplever sig själva – sin
självbild och självkänsla.
I 7-12 års åldern brukar barnen börja utveckla
kamratrelationer som är djupare till sin natur. I den
54
B3
här åldern blir barnen också medvetna om hur regler
fungerar, att de är uppställda av människor och går att
påverka. Det är också i den här åldern som de börjar
utvecklas genom samtal och får en ökad förmåga att
sätta sig in i andras situation. Känslomässigt är barn i
den här åldern inte lika bundna till sina föräldrar jämfört med tidigare, utan kan upptäcka andra ideal i sin
omgivning såsom äldre kamrater, lärare och ledare.
I tonåren börjar individen frigöra sig från
familjebindningar och kamrater blir ofta mycket
viktiga. De företar sig inte sällan med att söka sina
ideal, sin tillhörighet samt mening med tillvaron. Barn
i tonåren utgår ofta från sina kroppsliga egenskaper
om man ber dem beskriva sig själva, vilket i sig inte är
konstigt då vårt samhälle är starkt kroppscentrerat –
framgång och status mäts ideligen utifrån kroppsliga
kriterier.
Tecken på att man inte utvecklas i samhällsnormernas riktning kan skapa problem då jämnåriga kan ta
till kroppsligt färgade öknamn för att beskriva sina
kamrater som inte uppfyller idealen. Tonåringar är
bundna av personliga relationer till vuxna, samtidigt
som de vill frigöra sig.
erande mot andra människor. En stark norm som rör
sexualitet är heteronormen. Heteronormen utgår från
att män och kvinnor ska vara varandras motsatser,
och att de ska attraheras sexuellt av varandra. Den
här normen påverkar alla människor oavsett sexuell läggning genom de förväntningar och krav som
läggs på kvinnors och mäns beteenden och utseende.
Heteronormen påverkar i allra högsta grad barn och
unga och de möjliga val de ges i livet. Försök att vara
fördomsfri och låt sexualiteten vara könsneutral.
T.ex. om en kille leker med en tjej ska du inte direkt
insinuera att de är ett par och på så sätt definiera deras
relation på ett visst sätt, med en viss sexuell läggning
som utgångspunkt. Du har ju ingen aning om hur
de känner för varandra, eller hur? Detsamma gäller
naturligtvis om det är två personer av samma kön; de
som av omgivningen ses som de bästa bästisar kan
givetvis vara superkära i varandra.
När barn kommer i puberteten förändras kroppen på
ett påtagligt sätt. Den som nyss varit ett barn börjar betraktas av omgivningen med en ny blick och
barnet börjar också se sig själv med nya ögon. Denna
förändring kan vara genomgripande och omtumlande
både på ett psykiskt och fysiskt plan. Förväntningar
förändras och de kommer från såväl vuxna och andra
i samma ålder som inifrån den unge själv. Sexualitet
inbegriper både tankar, känslor och beteenden. Många
av de beteenden och tankar som ungdomar har handlar i vid mening om sexuellt identitetsskapande. Vem
är jag? Vad tycker jag om? Vem tycker jag om? Man
kan vilja testa hur det känns att vara sexuell på olika
sätt; med sig själv, med olika personer och i olika sammanhang.
På senare tid har internet förändrat sociala mönster på
ett sätt som också innefattar sexualiteten. Ungdomars
sexualitet kommer till uttryck på internet bland annat genom att många ser på pornografi eller deltar
på communityies. Sex är ett ämne som många tycker
att de inte kan prata med sina föräldrar om och det
händer att vi som scoutledare i stället får frågorna.
Som ledare är det då viktigt att vi har en öppen attityd och förmedlar en bild av att kärlek och sex är
en naturlig och viktig del av livet. Framförallt är det
viktigt att lyssna på vad scouten har att säga. Och
var inte rädd att säga att du återkommer om du inte
känner att du har svar på specifika frågor eller funderingar. Lyssna, ta din scout på allvar och kolla upp
helt enkelt! Säg att du återkommer och så kan ni prata
vidare veckan efter.
Barn och ungas sexualitet
I barndomen handlar sexualiteten mycket om att
utforska sin kropp genom att leka och jämföra med
andra, det är en naturlig del av barns utveckling. Barn
har rätt att få svar på sina frågor och att utforska sin
sexualitet på egen hand. Det är viktigt att vuxna är
tydliga och ärliga när barn har frågor om kroppen
eller sexualiteten och att de ger svar som barnet kan
förstå. Det är också viktigt att du som vuxen förhåller
dig respektfullt och tillåtande till barns olika uttryck
för kärlek och sexualitet. Vuxnas bemötande är av
stor betydelse, inte minst för de barn och unga som
blir kära i någon av samma kön och vars berättelser är
mindre synliga i samhället. Att samtala om frågor som
berör sexualiteten ger barn och unga tillgång till ett
språk och en möjlighet att kunna sätta ord på sådant
de tänker och känner. Därför är det viktigt att ha ord
för alla sina kroppsdelar, även könsorganet, oavsett
kön.
Vårt förhållningssätt till sexualitet grundar sig på
värderingar och normer. Det vi tycker är rätt och
önskvärt förmedlar vi ofta omedvetet till vår omgivning. Det är därför viktigt att göra sig medveten om
sina egna värderingar och tänka igenom vad man signalerar, så att det inte blir fördomsfullt eller diskrimin-
55
Alkohol, tobak och droger
Många tonåringar provar någon gång droger som
alkohol eller narkotika. Att dricka alkohol kan vara
ett sätt att testa hur det är att vara vuxen eller få vara
med i ett gäng. Alkohol och berusning ses ofta som
en naturlig del av det svenska samhället. För många
tonåringar tillhör det också det normala att festa och
bli full. Som ledare bör vi tidigt ta upp missbruk och
förklara att scouterna är ett exempel på en drogfri
miljö och att säga nej till alkohol och droger kan vara
modigare än att prova. Enligt Scouternas policydokument ska samtliga arrangemang i Scouternas regi, där
medlemmar under 18 år deltar, vara fria från alkohol.
All verksamhet i Scouterna ska vara fri helt fri från
narkotika.
Rökning är ett av de största hoten mot vår hälsa.
Det beror på att rökning både är skadligt och väldigt
vanligt. Även om många testar att röka, fortsätter inte
alla i vuxen ålder. Problemet är att det är väldigt lätt
att bli beroende. Dessutom tror de flesta att det är
mycket lättare att sluta än vad det faktiskt är. Det är
inte olagligt eller förbjudet att nyttja tobak, även om
man är under 18. Enligt Scouternas policydokument
så förbjuder Scouterna ingen att använda tobak, men
ingen ska heller i samband med Scouternas verksamhet påverkas att börja använda tobak. Därför bör
Scouternas verksamhet vara fri från tobak. Den som
ändå måste använda tobak bör göra det utom synhåll
och utanför området där verksamhet pågår.
B3
Förslag på övning
Låt deltagarna fundera på om deras scoutkår har något förhållningssätt till religion och tro. Är scoutkåren kanske är en del av en
församling eller kanske arbetar med trosfrågor på annat sätt?
Barn i behov av särskilt stöd
På scoutavdelningen finns många olika individer som
alla har sin idé varför de har valt att vara scouter. I
vissa sammanhang finns det scouter som kan vara
i behov av särskilt stöd. Detta kan i vissa fall ha sin
grund i ett funktionshinder av något slag.
Eftersom alla barn är olika och också har kommit
olika långt i sin utveckling så måste även aktiviteterna
vara anpassade för alla. Några behöver utmaningar
för att känna att de utvecklas, medan andra behöver
mycket träning, upprepning och framför allt tid på sig
för att känna tillfredsställelse. Det här glöms lätt bort
av ledare som tänker att alla måste göra allt och helst
på samma sätt. För att underlätta inlärningssituationen
för de barn som har det svårt så är arbetet i patruller
extra viktigt. Det är oftast lättare att fungera i en mindre grupp och då också lättare för ledarna att hjälpa
dem som behöver mer hjälp.
Alla scouter vill bli uppmärksammade och behöver
känna sig omtyckta för att kunna lyckas och känna att
de duger. I dag är det tyvärr inte ovanligt med kommentarer från kamrater som säger – ”Har du DAMP,
eller?” så fort någon verkar lite stökig eller överaktiv.
En ledare bör absolut ta ställning och fundera över
vilka konsekvenser det får för individer som har en
diagnos om andra scouter tillåts använda uttryck som
DAMP i negativ bemärkelse.
Barn i allmänhet är bra på att förstå att alla inte har
samma förutsättningar här i livet och att vissa behöver
mer hjälp än andra. Barn är oftast mycket bättre på
att acceptera det än vuxna. Däremot tycker många av
scouterna att orättvisor är det värsta som finns. Många
vill gärna hjälpa till att underlätta när de kan. Det
finns ett bra uttryck som säger: ”Rättvisa är när alla
inte får lika mycket”.
Vissa scouter kan bli en sådan påfrestning för
verksamheten att andra barn slutar. Som ledare bör
vi då ta hjälp av barnets föräldrar, andra ledare från
scoutkåren eller andra vuxna som stöd. Många handikapp är organisationer som är bra på att utbilda och
informera. Kunskap kan öka förståelsen till vad som
händer och vad som kan göras.
Vi brukar säga att alla får vara med i scouterna och
Förslag på övning
Övningen görs patrullvis med handledare. Tänk er några frågor
som scouterna kan komma med till dig som ledare. Till exempel
när hade du ditt första samlag, dricker du sprit eller vilken musik
lyssnar du på? Låt var och en fundera först själv och prata sedan
om hur man kan svara på sådana frågor och var man kan dra
gränsen för den privata sfären.
Religion och tro
I Sverige finns religions- och trosfrihet som är en rätt
för medborgare att fritt bestämma över sin religiösa
eller annan övertygelse och över hur övertygelsen ska
utövas, inklusive rätten att inte ha några övertygelser
och att stå utanför alla samfund. Som ledare är det vår
uppgift att stötta barn och ungdomar i deras andliga
utveckling, genom att visa på olika sätt att vara och
tro, utan att tvinga på scouterna vara som vi, oavsett
om vi tror på en gud eller inte. Vi skall ge valmöjligheten.
56
B3
många barn med särskilda behov får inte vara med i
fotbollslaget, men vill vara hos oss ”för där får man
vara sig själv”. Någon gång tvingas vi dock som ledarteam eller scoutkår komma fram till att barn har så
stora behov av särskilt stöd att vi inte har kunskap eller
förmåga att klara det.
Förslag på övning
Be deltagarna fundera på exempel vilka anledningar det kan
finnas till att det barn kan upplevas som stökigt i scouterna.
Trotsålder? Olycklig kärlek? Koncentrationssvårigheter?
Skilsmässa? Sovit dåligt?
Läs mer
• http://www.rfslungdom.se/material – Material att
beställa från RFSL Ungdom (Ungdomförbundet
för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners
rättigheter.)
• http://www.rfsl.se/ – Riksförbundet för sexuellt
lika berättigande.
• http://www.rfsu.se/sv/Sexualundervisning/
RFSU-material/ - Material från RFSU (Riksförbundet för sexuell upplysning). Kolla särskilt in
materialet
• Sex på kartan - en tecknad upplysningsfilm som
bygger på ungdomars egna frågor om sex samt
handledningsmaterial till densamma.
• Jag visste när jag var tio - om hur man kan stödja
homosexuella, bisexuella och transpersoner i
skolan.
• Världens viktigaste bok - om kroppen, känslor om
sex för unga i åldrarna 10-13 år
• Både RFSU och RFSL har skolinformatörer som
utbildningar och kårer kan boka
• http://www.tonarsparloren.se/ - Frågor och svar
om ungdomar och alkohol
• Vårdguiden.se
• Anpassat ledarskap, Scouternas Ledarskapsakademi 2012
• Nykter Scout – en modern livsstil
57