Transcript En kvalitativ studie om metoden Livets träd som hjälpmedel i arbetet

Stockholms Universitet
Institutionen för socialt arbete
Fältstudier, 8 hp. HT 2013
LIVETS TRÄD
- En kvalitativ studie om metoden Livets träd som hjälpmedel i arbetet med barn
Malin Bagge & Oskar Jerling, S3A
Handledare: Lisbeth Eriksson
Abstrakt
För barn som utsatts för svåra händelser eller trauman är trygghet viktigt. Barnen behöver få stöd
och stärkas. Barnen kan behöva prata om det de varit med om, framförallt bli medvetna om hur
de ska gå vidare och hur svåra situationer i framtiden kan hanteras. Ett bra sätt att bearbeta svåra
ämnen med barn är att använda lek och bilder. Livets Träd är en skapande metod som stärker
barn och belyser deras förmågor och möjligheter.
Familjebehandlare inom Resursteamet i Sundbyberg har använt sig av metoden och vill med
hjälp av denna studie veta mer om hur andra utövare i kommunen använt och upplevt den. Fem
personer som har provat Livets Träd i sitt arbete med barn har därför intervjuats utifrån tre
teman, erfarenheter, upplevelser och effekter.
Intervjupersonerna har framförallt använt metoden med nyanlända elever och till stor del på
likartade sätt. Alla intervjupersoner är mycket nöjda med metoden och har positiva upplevelser
av denna. De har alla själva fått ut något av arbetet och de tror även att det gett effekt för barnen
att arbeta med Livets Träd. Detta resultat stöds både av tidigare forskning och de valda teoretiska
perspektiven Empowerment och KASAM.
Nyckelord: Livets Träd, samtal med barn, trauma, empowerment, KASAM
2
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1. INLEDNING
1.1 Introduktion ……………………………………………………………………. s. 5
1.2 Syfte ………………………………………………………………………….... s. 5
1.3 Frågeställningar ………..………………………………………………….…… s. 5
1.4 Begrepp………………………………………………………………………… s. 6
1.5 Livets Träd……………………………………………………………………… s.6
1.6 Tidigare forskning ……………………………………………………………… s. 7
1.6.1 Traumautsatta barn …………………………………………………. s. 7
1.6.2 Samtal med barn ………………….…………………………………. s. 9
2. TEORETISKA PERSPEKTIV
2.1 Empowerment …………………………………………………………………. s. 9
2.2 KASAM ……………………………………………………………………….. s. 9
3. METOD
3.1 Forskningsdesign …………………………………………………………….. s.10
3.2 Material och datainsamling …………………………………………………… s.10
3.4 Intervjuguidens utformning ………………………………………………….... s.11
3.5 Urval .………………………………………………………………………….. s.11
3.6 Avgränsning …………………………………………………………………... s.12
3.7 Procedur ……………………………………………………………………… s. 12
3.8 Reliabilitet ……………………………………………………………………. s. 13
3.9 Validitet ………………………………………………………………………. s. 14
3.10 Etiska övervägningar ……………………………………………………….... s. 14
4. RESULTAT
4.1 Resultat ……………………………………………………………………….. s. 15
4.4 Tema 1: Erfarenhet …………………………………………………………….. s.15
4.5 Tema 2: Upplevelser ………………………………………………………….. s. 17
4.6 Tema 3: Effekter …………………………………………………………….... s. 23
4.5 Analys …………………………………………………………………………s. 25
5. DISKUSSION
5.1 Diskussion av resultat ………………………………………………………….s. 27
5.2 Metoddiskussion……………………….............................................................. s. 28
5.3 Förslag till vidare forskning ……………………………………………………s. 28
6. REFERENSER
6.1 Böcker………………………………………………………………………….. s. 29
6.2 Publikationer och avhandlingar………………………………………………… s. 29
6.3 Elektroniska …………………………………………………………………… s. 30
6.4 Media ………………………………………………………………………….. s. 30
3
BILAGOR
Bilaga 1. Intervjuguide
Bilaga 2. Bild
4
1. INLEDNING
1.1 Introduktion
Alla människor går igenom svåra perioder och jobbiga händelser. Någon nära går bort, man blir
utsatt för ett brott, familjen splittras, man flyttar till ett nytt ställe exempelvis. Vad som är en
jobbig händelse varierar från person till person men gemensamt är att det kan vara svårt att
hantera och man mår dåligt en lång period efter.
Livets Träd är ett inspirerande och hoppfullt sätt att arbeta med människor som varit med om
svåra och hemska saker. Metoden utvecklades från början som ett hjälpmedel i arbetet med
traumautsatta barn i krigshärjade och aidsdrabbade områden i Afrika. Livets Träd har visats sig
vara så lyckat och populärt att det nu används i flera länder och i olika verksamheter med
människor i olika åldrar. (Dulwich Centre )
Att enbart prata med barn om det som hänt dem upplevdes som svårt och smärtsamt och därför
utvecklades Livets Träd som en metod i arbetet. Livets Träd belyser det som faktiskt är positivt i
barnets liv. Vad barnet har för egenskaper och möjligheter och vad som är viktigt och värdefullt i
barnets liv. Trädet binder samman barnets historia med barnets personlighet, viktiga individer i
dess omgivning och kunskap, värderingar och känslor som dessa gett barnet. Sedan bygger
arbetet vidare på hur detta kan hjälpa barnen i de utmaningar de kommer möta i livet.
(Vennström & Kamsvåg, 2010)
Resursteamet i Sundbyberg har tagit till sig denna metod i sitt arbete som familjebehandlare och
använder Livets Träd som ett sätt att stärka barn som på olika sätt är utsatta under sin uppväxt.
De anser det vara en bra metod och upplever att arbetet med Livets Träd har varit roligt och
givande. Däremot har de inte några direkta återkopplingar från de personer som efter inspiration
från Resursteamet prövat på att använda sig av Livets Träd. De skulle vilja få reda på dessa
utövares upplevelser av metoden. Denna studie görs därför på förfrågan av Resursteamet och ska
försöka ta reda på hur utövare tycker att Livets träd fungerar i arbetet med barn.
1.2 Syfte
Syftet med denna studie är att undersöka hur utövare har upplevt behandlingsmetoden Livets
Träd som hjälpmedel i arbetet med barn.
1.3 Frågeställningar
– På vilket sätt har ett urval av utövare använt metoden Livets Träd i sitt arbete med barn?
– Hur tycker ett urval av utövare att det fungerat att använda metoden Livets Träd i arbete med
barn?
– Vad tror ett urval av utövare att arbete med Livets Träd kan ge för effekter?
5
1.4 Begrepp
Utövare: I studien innebär utövare de som använder sig av eller har använt sig av metoden
Livets Träd.
Barn: I denna studie menas med barn de som är högst tretton år.
Trauma: Ett trauma innebär en händelse som är överväldigande och inte går att kontrollera.
Händelsen medför en ovanlig psykisk prövning för det barn som varit med om händelsen. Att
vara med om ett trauma innebär att ens identitet, existens och trygghet står under stort hot.
(Kahlin & Akbaryian, 2009)
Metod: Metod innebär tillvägagående eller ett utförande. Om det benämns som en metod ska det
som görs präglas av systematik och planering och det ska finnas ett mål med arbetet.(Meeuwisse,
Sunesson & Swärd, 2006)
Narrativ: Begreppet narrativ syftar på en kronologisk ordning, meningsfullheten i vissa
händelser för en person och fokus på den sociala kontexten där berättelsen hör hemma.(Elliott,
2005) Narrativa berättelser ger kunskap om hur individer uppfattar sin verklighet. (Larsson,
Sjöblom & Lilja, 2008) Narrativ terapi innebär att man skiljer mellan personen och problemet.
Det fungerar som en sorts rådgivning där man uppmuntrar människor att tro på sig själva och
sina förmågor och att de kan ta sig ur svåra situationer. Den bygger på tron att människors
identitet formas av dess erfarenheter och berättelser. I narrativ terapi försöker man se de positiva
sakerna i en individs berättelse.(Morgan, 2004)
1.5 Livets Träd
Livets Träd är en narrativ, pedagogisk metod där barn får upptäcka saker i sina liv och lära känna
sig själva på ett nytt sätt och sedan presentera detta i både ord och bilder. Arbetet med Livets
Träd består av fyra steg.
Den första delen handlar om det egna trädet. Barnen får fundera och reflektera över sig själva
och sina liv. De får rita sina egna träd och skriva och rita saker om sig själva och vad de varit
med om. Trädet har sex delar och varje del gestaltar olika områden i barnens liv. (Tree of Lifeworking with vulnerable children, 2006)
Trädets rötter representerar barnets ursprung, var de bott och familj exempelvis. Marken är hur
livet ser ut idag, kan exempelvis vara var man bor, fritidsaktiviteter eller favoritplatser. Stammen
står för de styrkor och färdigheter barnen har. Grenarna är en metafor för vad barnen har för
drömmar om framtiden och om vad de vill göra. Löven representerar alla de viktiga personerna
som barnen har runt omkring sig, eller har haft tidigare. Frukterna slutligen står för det som de
viktiga personerna förmedlat till barnen. Det kan vara fysiska saker eller immateriellla
gåvor.(Vennström & Kamsvåg, 2010)
Andra delen är Livets Skog där barnen tillsammans pratar om sina liv, drömmar och förmågor.
Det är som ett firande av det fina i livet. (Tree of Life- working with vulnerable children,
6
2006)Varje barn får berätta om sitt träd och visa upp det. Att få respons av gruppen och att de
lyssnar och återger är väldigt positivt för varje deltagare. När alla fått presentera sitt träd sätts de
upp tillsammans och bildar då Livets Skog. (Vennström & Kamsvåg, 2010)
Nästa steg är Livets stormar. Under denna del får barnen möjlighet att fundera kring svårigheter
och problem de mött i livet på ett sätt som tillåter de att fundera på förmågor som kan hjälpa de
genom svåra tider. Man distanserar, ser problemet som ett problem men inte en del av personen.
Svårigheter ska erkännas och pratas om men man kan sedan se förbi det och se det positiva och
belysa hur man ska komma förbi livets stormar. (Tree of Life-working with vulnerable children,
2006) Här kan barnen berätta och prata kring vad de upplevt och hur det har påverkat de. Sedan
kan man prata i gruppen om vad man kan göra när det händer svåra, tråkiga saker. (Vennström &
Kamsvåg, 2010)
Den fjärde och sista delen är avslutningen och där firar barnen sina nya kunskaper de fått och
sina förmågor, hopp och relationer. Man firar livet tillsammans. Under avslutningen delas också
ut diplom. ( Tree of Life- working with vulnerable children, 2006) Det är viktigt att det blir en
avslutning. Diplomet fungerar som en bra bekräftelse av arbetetsresultatet. (Vennström &
Kamsvåg, 2010)
1.6 Tidigare forskning
1.6.1 Traumautsatta barn
Det har länge funnits tankar om att barn inte påverkas av våld och krig lika mycket som vuxna
gör. Det är först senaste årtiondena som det uppmärksammats hur barn reagerar på traumatiska
händelser. Man vet idag att barn som är med om traumatiska upplevelser löper lika stor risk som
vuxna att må dåligt efter. (Holmgren, 2012)
Traumabehandling fokuserar främst på att stabilisera tillvaron och skapa trygghet. Att belysa
förmågor och styrkor som finns hos individen för att denna ska känna hopp och stöd och stärkas
är även centralt. Genom samtal ska man belysa de starka sidor hos individen som kan göra att
denne klarar av sin jobbiga situation. Meningen med stödjande arbete är till stor del att få
personer förstå hur de själva kan hantera sin situation och lösa sina problem. Att kommunicera
och ha dialoger med tålamod är betydelsefullt. (Holmgren, 2012).
Socialtjänsten ansvarar för att främja barns utveckling genom att erbjuda stöd och skydd. FN:s
barnkonvention har implementerats i svensk lagstiftning och med detta följer att barnets egen
förståelse för sin omgivning och verklighet blir centralt vid insatser. Barns rätt stadgas i bl.a. i
FN:s barnkonvention artikel 12, 6, 26 och Socialtjänstlagen 1 kap. 2§.
Små barn eller barn från andra länder kan sakna en del av språket och därmed ha svårt att sätta
ord på händelser och känslor. För att prata med barnen kan man då använda exempelvis
7
teckningar eller rollspel. Att få uttrycka sig kreativt ger barnen trygghet och glädje och bidrar
dessutom till självkänsla och frigörelse. Ytterligare en effekt av leken är att den bidrar till
bearbetning, kompisrelationer och språkutveckling. Leken gör att barnen kan se på sina
erfarenheter på ett nytt sätt och kan minnas dessa annorlunda. Om man använder sig av olika
metaforer kan man få barnen intresserade och samtalet kan bli mer lekfullt. Metaforer skapar
även distans mellan barnet och det svåra. En viktig del för att ett barn ska känna att det går att
berätta är att denne känner sig sedd och blir förstådd. (Jansén, 2006).
Khalin och Akbaryian(2009) utreder bilder och teckningars betydelse inom pedagogiken för
traumatiserade barn och menar att barnen ibland upplever svårigheter att uttrycka sig verbalt.
Genom lek och teckning blir det enklare för barnen att berätta om sina upplevelser och de får på
så sätt ökad förståelse för de traumatiska upplevelserna. (Kahlin & Akbaryian, 2009).
Khalin och Akbaryian (2009) understryker även skolans betydelse för traumatiserade barn. Ett av
de argumenten som förs fram är att skolan antingen kan komma att representera trygghet eller
oro. Klasser för barn som bär på trauman bör organiseras med omsorg och med aktning för
barnets utsatthet och behov, då barnens traumatiserade bakgrund kan påverka motivation och
engagemang. För att detta ska ske på ett så bra sätt som möjligt är förkunskaper om barnets
traumatiserade bakgrund en nödvändighet. Det är läraren som ska fördela resurserna och skapa
samhörighet med eleverna. (Kahin och Akbaryian, 2009)
1.6.2 Samtal med barn
Samtal med barn är ett utbyte mellan barn och vuxen, vilket betyder att samtalet inte enbart är
menat som ett sätt för den vuxne att få förståelse för barnets livssituation. Samtalet bör i lika stor
utsträckning handla om att hjälpa barnet skapa mening med dess tillvaro. Denna mening skapas
genom att barnet bl.a. får information och utrymme att uttrycka sina erfarenheter, positiva såväl
so
knas. Utöver det följer även att
barnets egen förståelse av sin situation ofta ökar. Möjligheten att få tillfälle att förmedla
erfarenheter är ett villkor för att man ska lyckas påverka sin livssituation. (Socialstyrelsen, 2004).
Ett centralt inslag för samtal med barn inom socialtjänsten är att erbjuda barnen stöd och
bekräftelse. I förlängningen är målet att stärka tron på den egna förmågan och bevisa för barnet
att dåliga erfarenheter går att prata om. Samtalsledaren bör söka att synliggöra styrkor och
barnets positiva sidor. Samtalet är alltså till viss del empowermentinriktat, i den meningen att
samtal med barn inom socialtjänsten kretsar runt att ta vara på saker som kan verka positivt för
barnets utveckling. (SoS, 2004). Även Röda Korset strävar i sitt arbete efter att se barnens
styrkor och det positiva kring barnen bl.a. genom en metod som kallas Marte Meo som betyder
“av egen kraft” på latin. (Holmgren, 2012)
8
Det finns svårigheter med att hålla samtal med barn. Det krävs flexibilitet och lyhördhet från
samtalsledarens sida, då samtalen måste anpassas utifrån både barn och kontext. Oavsett om
bar
r samarbetsvilligt eller inte förutsätts att samtalsledaren är inbjudande och inlevelsefull.
Samtalsledarens förmåga att hantera samtalet ligger i dennes förmåga att bl.a. axla barnets orooch ängslighet. En orsak till att socialsekreterare drar sig för att hålla samtal med barn, kan vara
tanken att de utsätter barnet ytterligare om barnet ska behöva berätta om obehagliga upplevelser.
Ytterligare en orsak som nämns är oron över att barnets situation i hemmet ska försvåras ännu
mer om det berättar om vad som händer i familjen (SoS 2004).
2. Teoretiska perspektiv
2.1 Empowerment
Empowerment är en tanke om att göra enskilda individer eller grupper starkare och ge dem större
handlingsutrymme.(Meeuwisse, Sunesson & Swärd, 2006) Empowerment lägger fokus på att
utövaren ska sträva efter att ge brukaren redskapen att vinna kontroll över sin livssituation.
Strävan efter att öka klientens egen medvetenhet och användning av dennes personliga resurser
är alltså en central utgångspunkt (Payne, 2008).
Vidare förutsätter empowerment att utövaren även ställer klientens individuella situation i
relation till faktorer utanför individen. Med andra ord innebär detta att utövaren söker att hjälpa
klienten förstå varför de negativa händelserna som kommit att påverka klientens livssituation
inträffat. Detta för att brukaren i förlängningen ska komma på ett sätt att återvinna kontroll över
åtminstone en del faktorer som påverkar denne. Hjälp till självhjälp är en central term i
samarbetet med klienten. (Payne, 2008)
Empowermentinriktat arbete med barn i fokus skulle enligt Payne, (2008) förslagsvis centrera sig
kring att hjälpa barnen identifiera sig med vuxna som erhåller personliga resurser, makt och
möjlighet nog att ansvara för deras egna livssituation.
Teorin gör sig relevant i denna studie eftersom bakgrunden och arbetet kring Livets Träd delar
snarlika pedagogiska aspekter som empowermentinriktat arbete.
2.2 KASAM- Känsla Av SAMmanhang
KASAM kommer från Aaron Antonovsky som var professor i medicinsk sociologi. Enligt
honom är det hur hög respektive låg känsla av sammanhang en människa känner som avgör hur
frisk eller sjuk denna känner sig. KASAM handlar enligt Antonovsky om tre faktorer,
meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet. (Hult & Waad, 1999) Antonovsky själv beskriver,
i boken Hälsans mysterium, KASAM så här:
“Känslan av sammanhang är en global hållning som uttrycker i vilken utsträckning man har en
genomträngande och varaktig men dynamisk känsla av tillit till att (1) de stimuli som härrör från
9
ens inre värld under livets gång är strukturerade, förutsägbara och begripliga, (2) de resurser
som krävs för att man skall kunna möta de krav som dessa stimuli ställer på en finns tillgängliga,
och (3) dessa krav är utmaningar, värda investering och engagemang. “ (Antonovsky, 1991:41)
Meningsfullhet handlar om huruvida man känner att det är värt att lägga energi på något och
engagera sig. Det handlar också om att man känner sig delaktig i världen. Hanterbarhet handlar
om att man själv tycker sig ha de resurser som behövs för att klara påfrestningar i livet. Resurser
kan vara sina egna förmågor, familj, vänner eller något annat. Begriplighet handlar om att man
uppfattar omvärlden som begriplig och strukturerad. (Dawod, 2009) Har man en hög känsla av
meningsfullhet så upplever man livet med en mening och betydelse och då känns problem man
möter inte lika svåra att hantera.(Hultberg, Skagert, Ekbom Johansson, & Ahlborg, 2010) En
hög känsla av hanterbarhet gör att man hanterar svårigheter på ett bättre sätt eftersom de inte
känns tyngande. Begriplighet gör att man kan förstå en oväntad situation och känna att man har
kontroll. (Hoffmann, 2010)En hög känsla av begriplighet hos en individ gör att denne tror att
saker kommer lösa sig och utvecklas till något bra. (Antonovsky, 1991)
Antonovsky betonade att det är bättre att fokusera på de faktorer som gör att man håller sig frisk
och klarar svåra situationer än att se de faktorer som gör att man upplever något som jobbigt och
mår dåligt. (Eriksson & Nilsson, 2004) Hög KASAM innebär att individen tror på sin förmåga
att själv lösa saker, och kan därmed minska negativa reaktioner av en situation. (Hoffmann,
2010)
KASAM används som ett teoretiskt perspektiv i denna studie eftersom teorin behandlar frågan
om hur individer hanterar problem och speciella situationer som uppstår. KASAM
uppmärksammar vad en individ behöver för att kunna gå igenom något svårt och jobbigt utan
negativa följder. Metoden Livets Träd bygger på att hantera och bearbeta svårigheter och handlar
alltså om liknande faktorer.
3. Metod
3.1 Forskningsdesign
Rapporten bygger på en kvalitativ undersökning. Valet av en kvalitativ forskningsmetod berodde
på en vilja att få utförliga och nyanserade berättelser. Syftet är att beskriva och förstå
intervjupersonernas upplevelser och teorier om resultat av Livets Träd. Den kvalitativa
intervjuguiden är därför indelad med tematisk struktur för att få fram mycket information kring
just detta.
3.2 Material och Datainsamling
Den främsta insamlingen av information till rapporten skedde genom intervjuer. Detta sätt valdes
eftersom det var en smidig metod för att få mycket information om personliga tankar och
upplevelser. Ämnet och frågeställningarna som studien behandlar kräver fördjupade berättelser
10
om utövarnas upplevelser och går inte att läsa sig till och är också svårt att få fram genom
enkäter eller liknande. Ett personligt möte med deltagarna i studien gjorde att följdfrågor enkelt
kunde ställas och en bekräftelse på tolkningar kunde ske.
Tidigare forskning och kunskap om teorier har inhämtats dels från böcker och artiklar men även
mycket från uppsatser. Materialet har sökts i databasen DiVA och även på bibliotek. Artiklar har
hittats efter sökning på Google med sökord som exempelvis ´Livets Träd´, ´Tree of Life´ och
´KASAM´. Vid val av vilken litteratur som skulle användas har strävan varit att hitta så nya
uppgifter som möjligt för att undvika risken att informationen inte längre anses riktig. Många
olika källor har används vilket har gett en bred nyanserad bild av de ämnen som presenteras i
rapporten. Trots det breda urvalet av material finns det självklart mycket mer intressant fakta
som kunde presenterats men det material som använts ansågs som det mest intressanta.
3.3 Intervjuguidens utformning
Intervjuguiden är uppbyggd kring följande teman:
Tema 1: Erfarenheter
Tema 2: Upplevelser
Tema 3: Effekter
Dessa teman har tagits fram i samråd med kontaktpersonen från Resursteamet för att kunna ge
svar på frågeställningarna och uppfylla syftet. Intervjufrågorna är formulerade utifrån dessa
huvudteman med förhoppning att kunna få öppna och utförliga berättelser. Intervjuguiden följdes
inte ordagrant och det kunde variera till viss del beroende på vad som sades under intervjun.
3.4 Urval
Ett flertal personer har fått förfrågan om att bli intervjuade. Dessa personer kontaktades av
författarparets kontaktperson vid Resursteamet då hon hade kännedom om vilka som arbetat med
metoden Livets Träd och därmed kunde bidra med information till studien. Fem stycken svarade
att de ställer upp på intervju och dessa fem är därför studiens urval. Urvalet består av både män
och kvinnor i olika åldrar och med olika erfarenhet av arbete med Livets Träd med barn.
Samtliga intervjuade personer arbetar i Sundbybergs kommun. Två intervjupersoner arbetar vid
Resursteamet, varav den ena prövat Livets Träd en gång i arbete med en familj. Den andre som
intervjuats från Resursteamet är den som tagit Livets Träd till Sundbyberg och har dels använt
metoden i sitt arbete med barn men även handlett andra som använt Livets Träd i arbetet. En av
intervjupersonerna arbetar som modersmålslärare i olika skolor med elever i olika åldrar och har
därmed mycket kontakt med nyanlända elever i Sundbyberg. Även de två övriga
intervjupersonerna har kontakt med nyanlända elever, en arbetar som rektor men har bakgrund
som skolsköterska och en arbetar som introgruppslärare, där nyanlända elever går sitt första år i
skolan.
11
3.5 Avgränsningar
Denna studie har på flera sätt avgränsats. Det är endast fem personer som har intervjuats vilket
inte kan ge en generell bild. Detta är ett medvetet val för att kunna få djupare information om
varje intervjuperson och få en större förståelse för dessa fem. Att se en generell bild av Livets
Träd- utövares upplevelser och belysa mönster och samband skulle även det varit intressant men
syftet med denna studie är att göra en kvalitativ undersökning av hur Livets Träd upplevs
fungera.
Studien har dessutom avgränsats till att bara intervjua utövare som använt Livets Träd i arbete
med barn. Att se hur det fungerat att använda metoden i arbete med ungdomar och vuxna är
också givande och viktigt men det är något andra studier får visa.
Studien undersöker inte heller alla faktorer kring Livets Träd. Det fokuseras på tre teman,
erfarenheter, upplevelser och effekter. Det är framförallt upplevelser som anses viktigt och det
har därför ställts flest frågor kring detta och presenteras flest citat under detta tema. Det är en
avgränsning som bestämts tillsammans med kontaktpersonen vid Resursteamet då det var dessa
tre teman som de ville veta mer kring.
Valet av teori för att analysera resultatet av studien är även det avgränsat. Det är mycket möjligt
och troligt att andra teorier hade lett till andra analyser och slutsatser och gett läsaren en annan
bild. KASAM ansågs relevant med tanke på att den teorin har en del grundtankar som även kan
urskiljas i Livets Träd grundidé. KASAM och Livets Träd har mycket gemensamt och att även
presentera KASAM i rapporten kan ge en intressant bild. Empowerment är även det en teori som
bygger på idéer som till viss del finns som grund för Livets Träd. Det är dessutom en bred teori
som kan användas för många olika situationer.
3.6 Procedur
Fältstudien startades med val av ämne och därefter utformning av frågeställningar om
behandlares upplevelse av Livets Träd. Det bestämdes att intervjupersonerna skulle vara personal
som använt metoden i arbete med barn.
Kontakt togs med de tänkbara deltagarna och de som ville intervjuas kontaktades igen för att
bestämma tid och plats för intervju. Det bestämdes att intervjuerna skulle ske på det sätt som
passade bäst för intervjupersonerna, gällande plats och tidpunkt, och tider bokades.
Därefter skrevs intervjuguiden. Frågorna utformades för att kunna ge svar på studiens
frågeställningar.
Efter det studerades fakta och beskrivningar om vad Livets Träd innebär och används för. Även
litteratur om narrativ terapi gicks igenom. Traumaforskning lästes och olika behandlingsformer
för traumautsatta studerades. Något som undersöktes mycket var forskning kring samtal med
12
barn, detta för att det bedömdes vara relevant för studien. Livets Träd är en metod för att samtala
med barn och det kan då vara intressant att läsa om andra metoder. Dessutom fanns det i en del
tidigare forskning stöd för metoder liknande Livets Träd, därför redovisas denna.
Sedan var det dags för intervjuer. Intervjuerna hölls på intervjupersonernas respektive
arbetsplats. I början av varje intervju gavs mer information om vad intervjun skulle handla om
samt etiska förhållningssätt. Intervjudeltagarna blev garanterade anonymitet och det klargjordes
att det var frivilligt att ställa upp samt att det var möjligt att avbryta intervjun. Båda författarna
var med på alla intervjuer. En höll i intervjun och ställde frågorna medan den andre kontrollerade
att ingen fråga glömdes bort och funderade på kompletterande följdfrågor. Parallellt med
intervjuerna skrevs rapportens inledande stycken.
Vartefter som intervjuer blev klara transkriberades dessa. Den som hållit i intervjun
transkriberade intervjun och transkriberingen lästes sedan igenom av den andra och det
diskuterades gemensamt. Det transkriberades noga och varje ord togs med. För att det skulle vara
tydligt så skrevs det som sades ner i skriftspråk. Senare togs särskiljande ord och liknande bort
för att citaten skulle vara mer anonyma. Citaten som redovisas i resultatet har skrivits ner till
rikssvenska för att det inte ska gå att urskilja vem som sagt vad utifrån personligt språkbruk. Det
som står är självklart det som sagts men med ett neutraliserat språk.
När all data var insamlad och transkriberad kunde även arbetet med resultats - analys och
diskussionsdelen börja. Citat valdes ut från varje intervju och parades ihop med det tema som de
passade bäst under. Därefter analyserades citaten temavis och sedan som en helhet. Efter det
gjordes även en analys utifrån de teoretiska perspektiv som presenteras i rapporten.
När analysen var färdig skrevs diskussionsavsnittet. Alla delar i rapporten har skrivits
gemensamt och det har varit ett genomgående samarbete med allt kring studien.
3.7 Reliabilitet
För att inte göra systematiska slump- och slarvfel som skulle kunna påverka intervjupersonernas
svar för mycket granskades intervjuguiden noggrant under förberedelserna inför intervjuerna
(Kvale & Brinkman, 2009). Under varje intervju medverkade bägge författarna. Alla intervjuer
spelades in för relevanta redogörelser inte skulle gå förlorade. Reliabiliteten har stärkts genom att
bägge forskare har deltagit under intervjuerna..
Studiens reliabilitet kan komma att ifrågasättas då hälften av intervjuerna har letts av Malin och
hälften av Oskar. Detta resulterar i att intervjuernas kvalitet och kvaliteten på
intervjupersonernas svar kan ha varierat.
Transkriberingen utfördes noggrant för att minska utrymmet för egna tolkningar. Varje intervju
har transkriberats av den som höll i just den intervjun. Att bara en har transkriberat kan ha gett
13
utrymme för en egen tolkning av intervjumaterialet. Detta kan ses som ytterligare en faktor som
kan leda till att reliabiliteten ifrågasätts. För att det inte skulle bli ett problem har den andra
personen sedan läst igenom transkriberingen och ifrågasatt om det var något som inte tycktes
stämma. För att stärka studiens reliabilitet ytterligare kunde transkriberingen istället ha utförts av
båda två. Detta skulle kunna ha lett till att eventuella skillnader mellan olika transkriberingar av
samma intervju kartlagts.
3.8 Validitet
Validitet handlar om huruvida studien mäter det den är tänkt att mäta. Intervjuerna har gett rika
citat som varit relevanta för att besvara studiens forskningsfrågor. Vidare har studien tydligt
avgränsat sig till utövares av Livets Träd personliga upplevelser och egna tankar om metoden,
utifrån teman som möjliggör en mångsidig beskrivning. Intervjuguiden har noggrant formulerats
för att behandla både studiens forskningsfråga, teman och bakomliggande teorier. Studiens
validitet ligger även i att allt noggrant kontrollerats och kritiskt granskats. Studiens
bakomliggande teorier och relevans för forskningsfrågan motiveras tydligt (Kvale & Brinkman,
2009).
Minnesfaktorn kan ha påverkat validiteten eftersom att vissa av intervjupersonerna inte har
arbetat med metoden på ett tag. Något som också kan påverka validiteten är att vi inte var särskilt
kritiska under intervjuerna. Eftersom intervjufrågorna ledde till rika, uttömmande svar från
intervjupersonerna blev vi som intervjuare stundtals rätt passiva.
3.9 Etiska överväganden
Enligt Informationskravet så ska forskarna ge information till intervjupersonerna om studien och
vad deras information kommer leda till och även betona att det är frivilligt att medverka.
(Vetenskapsrådet, 2002) Därför var meddelandet av denna information viktig. Innan studiens
intervjuer inletts har intervjupersonerna gett sitt samtycke till att vara med i studien. Detta är
viktigt enligt samtyckeskravet som säger att det ska finnas ett samtycke av de som deltar i
studien. (Vetenskapsrådet, 2002)
Det informerade samtycket (Kvale & Brinkmann, 2009) berörde syftet med studien och dess tre
teman. Även en kortare redogörelse för hur intervjumaterialet skulle presenteras, vad studien ska
användas till och vilka som kommer läsa rapporten innefattades i det informerade samtycket.
Även frivilligheten innefattades i det informerade samtycket, varje intervjuperson fick avbryta
intervjun när de ville och utan att motivera det, de kunde också omotiverat välja att inte svara på
vissa frågor. Att det hela tiden var frivilligt att vara med i studien och att inte behöva svara på
frågor kändes viktigt eftersom självbestämmandeprincipen säger att alla människor själva ska få
bestämma över sina liv och vad de gör. (Pettersson, 2013)
Konfidentialitetskravet är också viktigt i ett forskningsprojekt. Uppgifter om personerna som är
14
med i undersökningen och den information de lämnar ska hanteras på ett sådant sätt att ingen
utanför projektet kan identifiera vilka som varit med. (Vetenskapsrådet, 2002) Därför är det bara
studiens ansvariga som hanterat inspelningarna av intervjuerna. Det som presenteras i rapporten
är enbart utvalda delar av transkriberingarna av intervjuerna. Varje intervjuinspelning har även
raderats när rapporten skrevs klart, detta kändes viktigt eftersom varje intervjuperson presenterar
sig med personlig information.
En övervägning gjordes med tanke på de etiska principerna godhetsprincipen och
skadeprincipen. Dessa principer innebär att man ska göra gott för andra och förebygga skada och
inte skapa lidande för andra (Pettersson, 2013) Intervjupersonerna ansågs inte kunna lida någon
större skada av studien eftersom karaktärerna på frågorna är så pass öppen och det hela tiden
varit frivilligt att svara. Därför bedömdes studien kunna genomföras och presenteras och därmed
kunna användas av Resursteamet i Sundbyberg.
4. RESULTAT
4.1 Tema 1- Erfarenheter
Intervjupersonerna har i regel använt metoden Livets Träd i arbetet med nyanlända barn.
Projektet pågår mellan två till tre dagar. Nedan beskriver intervjupersonerna hur de arbetat med
metoden.
Intervjuperson 1
”Vi alla, tillexempel socionomer från Sundbyberg kommun och introgrupplärare och
modersmålslärare, vi jobbar tillsammans och aa det är som en inledning.”
Intervjuperson 2
“Jag kände när jag jobbade med de nyanlända barnen att vi skulle kunna erbjuda dem något
mer. En kollega kom då med förslaget att vi kanske kunde arbeta och vidare utveckla metoden
livets träd. De som då jobbade på flyktingmottagningen ville ha en lämplig plattform att arbeta
utifrån när det gällde barnintroduktion. Där började ett samarbete mellan 3 olika förvaltningar
kan man säga. Vi bestämde att vi skulle försöka göra den här metoden tillgänglig för alla
nyanlända barn. En gång under sin första tid i Sverige skulle alla få göra Livets Träd.”
Intervjuperson 3
”Det har jag bara gjort en gång. Vi fick ett ärende som berörde en mamma och två barn och
pappa. De var skilda och det var stökigt runt barnen som var 7 och 9. Då gjorde vi Livets Träd
tillsammans med barnen och deras skilda föräldrar. Vi höll på en hel dag, från kl. nio på
morgonen till kl. 16 på eftermiddagen. Det blev väldigt bra. Barnen fick jobba med allt dem hade
gått igenom.”
15
Intervjuperson 4
”Först började vi prova på barngrupper i två omgångar. Dem barnen var väl mellan tio och tolv
år. Sen fick vi ett initiativ där några som arbetade med flyktingmottagning ville hitta ett sätt att
även ge barnen stöd under integrationsprocessen. Då visste vi att alla barn i skolålder som
kommer, går i speciella introduktionsgrupper. Vi började prata om att göra ett projekt, där alla,
som ett led i sin introduktion, skulle göra Livets Träd någon gång under det året de går i
introduktionsgruppen. Då var jag och en kollega utbildare och handledde lärarna och
modersmålslärarna i att göra det här under sina temadagar med eleverna.
Sen har vi prövat metoden med familjer och barn i några fall.”
Intervjuperson 5
“Jag tror att det är fem eller fyra omgångar jag har gjort det. De går i introduktionsgrupp de
nyanlända eleverna i ett år ungefär. Så då har vi sagt i kommunen att under det året ska de få
göra Livets Träd en gång. Och jag tror att vi har lyckats få de flesta att ha gjort trädet om de har
gått i ett år.”
“Vi börjar nerifrån och upp. Första dagen kanske man hinner lite mer än första halvan av trädet
och sen andra dagen resten av trädet och skogen. Sista dagen pratar vi om livets stormar. Man
tar det här med alla svårigheterna och då är det lite svårt, de är så söta ibland att då pratar de
om riktiga naturkatastrofer, ´och jag har sett en flod´ och så liksom. Och sen efter lunchen då
brukar vi göra fika, och sen i sina träd brukar de skriva vilken musik de tycker om och då har
jag förberett en låtlista med den där favoritmusiken och så brukar vi ha disco och så brukar
deras egna sånger komma och så fikar vi lite kakor och saft och diplomutdelning har vi också
som ett avslut. Avslutningen lägger vi jättestor vikt i att det ska bli en bra avslutning.”
“Jag har väl lett själva temadagarna, sen har vi samarbetat med modersmålslärare och med
personal på skolan. Så man kan säga, på två elever en vuxen ungefär. Sen så har vi fått
handledning av de som jobbar på resursteamet, efteråt när vi har pratat. ”
“Det är barn från årskurs ett till sexan så ungefär 7 till 12 år. Det går ungefär tolv elever i snitt i
introgruppen. De känner varandra sen tidigare, barnen i gruppen. Men eftersom det kommer in
nya vuxna så har vi jobbat jättemycket med gruppsammanhållningen då, till en början. “
“Vi har haft blandade åldersgrupper. Efter språkgrupp har de fått dela in sig. Först sitter man i
en ring i mitten, sen så har tillexempel arabiska kanske gått in hit och mongoliska in dit och sen
så ses vi om en halvtimme igen i ringen, så alla har liksom jobbat med sina språk så. Och då kan
det ha varit någon som är 7 år och någon som är 12 år i samma, fast de sitter ju ändå med sitt
träd. “
16
“Grundmetoden är ungefär lika, det som blev anpassat är att de yngre kunde rita istället för att
skriva i trädet så det blev lite deras arbetsmetod. Själva genomgångar och tankar och sådant och
redovisning har varit detsamma för alla.“
Intervjuperson 4 är den som först fick kontakt med metoden och startade upp projektet i
Sundbyberg. Samtliga andra intervjupersoner har haft kontakt med denne gällande arbetet med
Livets Träd.
Intervjuperson 1
“Vi fick veta genom kommunen och vi fick utbildning med Resursteamet. ”
Intervjuperson 4
”Jag var på en kongress 2007 när jag först fick höra talas om Livets Träd via en psykolog som
jobbade i Afrika. Denne jobbade med flyktingbarn och föräldralösa barn i barnhem. Det var då
barn med traumatiska upplevelser. Hon berättade att dem hade använt metoden Livets Träd för
att stärka barnen och ge dem möjlighet att prata om det svåra utan att gå in på jobbiga minnen.
Då blev jag fascinerad, så vi utbildade oss genom mina anteckningar, tittade på filmen och läste
på nätet.”
Intervjuperson 5
“Resursteamet bjöd in oss till att pröva på en dag med arbetet och så frågade de oss om det
skulle kunna vara någonting som vi kunde tänka oss att arbeta med och det tyckte vi.”
4.2 Tema 2- Upplevelser
Alla de som intervjuats har, efter att ha arbetat med Livets Träd, en klart positiv inställning till
metoden.
Intervjuperson 1
“Först… jag själv gjorde Livets Träd, det var väldigt väldigt intressant för mig, jag fick förstå
mig själv, så jag tänkte att det är jättebra för eleverna också.”
Intervjuperson 2
”För mig som i vanliga fall inte har lärarrollen, såg jag det här som en möjlighet att arbeta i
större grupp. Det var jättekul.”
”Det jag tycker är väldigt bra med Livets Träd är att det blir väldigt illustrativt. Det är lätt att
jobba med barnen även om de inte har språket. Det är ett bra sätt att prata om någonting som är
jobbigt… utan att för den sakens skull fastna i det. Man tar tillvara på styrkorna istället och
jobbar utifrån dessa, något jag tycker är väldigt hälsofrämjande. Det har varit helt fantastiska
17
dagar, de gånger vi har arbetat med Livets Träd. sen är det även väldigt roligt att göra sitt eget
träd”
Intervjuperson 4
”Det som jag tycker är mest givande är att man kommunicerar med flera sinnen. Man både
pratar, ritar och skriver. Det är väl det som är det starka med Livets Träd. Du får berätta om ditt
liv på dina villkor.”
Intervjuperson 5
“Jag är klart positiv kan man säga. Det är väldigt ansträngande och tungt, det är det faktiskt…
men känner mig lite stolt över att vi har jobbat med det. Och ju mer jag jobbar med det ju mer
förstår jag att det är viktigt. Jag är nöjd efteråt. Det känns som man ger de en bra start och de
blir sedda och bara det är viktigt. “
”Jag var nog väldigt rädd i början om de skulle bli ledsna eller väldigt tagna. Men sen efter
handledning från de på resursteamet så har jag fått lära mig jättemycket att det är okej att visa
känslor.”
Trots att de alla tycker att metoden fungerat bra så har olika svårigheter framförts.
Intervjuperson 1
“Känslor, jättesvårt att man gräver ner i rötterna. Vilka erfarenheter, vilken omgivning var och
en har, vilka personer som påverkar honom … det är väldigt väldigt mycket, och väldigt mycket
känslor. Det kommer många grejer, när man arbetar. Inte lätt faktiskt, inte lätt. “
Intervjuperson 2
”Svårigheten är att det krävs att man lägger samtalet på olika nivåer. Barn som är små kan inte
göra abstraktioner på samma sätt.”
”För mig var det inte svårt men det har inte varit helt enkelt för våra modersmålslärare. Där har
jag önskat att de skulle behöva ha en högre kompetens än vad de har. Det har varit svårare för
dem att greppa metoden tycker jag. Sen är de ovärderliga när det gäller språkstöd, det går inte
utan dem. ”
Intervjuperson 4
”Meningen med Livets Träd ser man inte riktigt förrän man har gjort färdigt trädet och får
berätta om det. Alla har inte den uthålligheten att följa processen. Det är ledarens uppgift att
väcka nyfikenheten. Trädet är enkelt. Det svåra är ju det här att få med en halvt motvillig grupp
och få dem att göra det.”
18
”Stammen behandlar ju frågor som ´vad är dina styrkor, dina förmågor? ´Då märker man att
många är otroligt blyga inför det där att säga något om sig själv. Då får man försöka kringgå
det och fråga ”vad skulle dina kompisar säga? Vad skulle din mamma och pappa säga? Få in
andra röster så att säga.”
“Det här att ha tillgång till det reflexiva sinnet det är inte alla som har det. Det kräver den här
metoden… Den är lite stödkrävande på det sättet om man ska ge alla chansen att få ut lika
mycket.”
Intervjuperson 5
“Det gäller att arbeta sig fram till en bra metod hur man ska jobba med de olika grupperna och
barnen. Lite schematekniskt så märkte vi att vi behövde lägga om hela skoldagarna för att det
skulle fungera för dem. Till en början tyckte vi det var jättejobbigt för oss just för att barnen blev
så påverkade liksom. Och då kände vi att vi var inte riktigt beredda på de där reaktionerna från
barnen.“
”Modersmålslärarna jobbar ju överallt i kommunen och att få de att vara här i tre hela dagar
blir ju att massor med andra klasser inte har de så det blir ju liksom många som påverkas.”
“Det har också varit lite svårt ibland, om det kommer in någon som inte har gått utbildningen
men som just kan det språket då har de kommit in utan att ha haft förståelse hur man ska
samtala.“
“Jag tror att den biten att ställa rätt frågor just och se de här kopplingarna kanske jag har tyckt
har varit lite svår, men där har jag haft stor hjälp av Kari och Torbjörn som har hjälpt oss
mycket. Vi fick faktiskt en extrautbildning just för att vi tyckte det var svårt att hålla i det här.”
Både intervjuperson 2 och 5 hade funderingar kring hur metoden skulle kunna förbättras. De var
överens om att det är synd att arbetet med Livets Träd bara sker under några dagar.
Intervjuperson 1
“Jag tycker metoden är jättebra men jag önskar själv att Livets Träd inte ska vara bara
tillfälligt, det ska vara liksom en process. Inte bara att eleven utforskar sig och stannar. Lärarna
i vanliga klasser vet ingenting om elevens bakgrund och det blir svårt för elever och svårt för
lärare, därför tycker jag det ska vara en ständig process.”
Intervjuperson 5
“Det har jag tänkt nu på sista tiden att man skulle absolut behöva gå tillbaka och kanske göra
någon återkoppling med eleverna, man behöver kanske följa upp det lite för att liksom påminna
om det. Det skulle vara någonting att utveckla i metoden att man behöver fräscha upp så här,
19
´kommer du ihåg vad du skrev i Livets Träd?´ när det är svårt sen, den kopplingen har de inte
kommit till riktigt ännu. Det skulle vi uppskatta om man kunde hitta någon bra metod där
också.“
Hur det känts att arbeta med metoden har intervjupersonerna beskrivit på olika sätt.
Intervjuperson 1
“Det kändes bra, men det kräver mycket.“
Intervjuperson 2
”Vi har haft många samtal om hur man ska jobba med livets stormar. Många lärare har tyckt att
det har känts svårt då det kan leda till rätt svåra samtal. Flera utav pedagogerna har varit rädda
för att de ska få reda på saker som kan vara svåra att ta hand om. Men för mig, har detta nog
varit några av de finare stunderna, Livets Träd dagarna. Det behöver inte vara stora stormar,
orkaner, tsunamis eller liknande större trauman som vi diskuterar. Jag har ibland haft som
utgångspunkt att ´alla ni har flyttat och börjat i en ny skola.´Det är ju stormigt i sig.”
Intervjuperson 3
”Det var en väldigt bra modell att arbeta utifrån tyckte vi. Jag var väldigt fascinerad av hur
föräldrarna som inte kunde samarbeta, kunde göra det i det här sammanhanget. Jag tyckte det
var väldigt spännande att ta del av hela processen”.
Intervjuperson 5
”Det är väldigt språkutvecklande. Det är en annan aspekt som vi inte hade med alls från början
men som jag kände att det är ju väldigt bra att skriva ord på sina tankar och så där, skriva ner
det så det blir ju språkutvecklande framförallt, så det kändes ju bra på det sättet. Det svåra var
just det här att jag inte visste riktigt hur jag skulle hantera de där känslorna som kom. Det var
det som kändes lite svårt och lite frustrerande… det var lite så här ´är det rätt att jag som lärare
ska börja rota i deras… eller komma närmare de´ och så där, fast nu tycker jag att det blir bra
och man får en jättefin relation efteråt och förståelse för varandra och så, så jag tycker det är
positivt men det är svårt liksom.”
Intervjupersonerna har även fått fundera kring hur det verkade kännas för barnen att arbeta med
sina träd.
Intervjuperson 1
“Från början kan det bli missförstånd eller de kanske behöver mer förklaring, varför man ska
arbeta med livets träd. Jag har märkt att andra dagen tar eleverna med sig mer och mer,
utvidgande bild av sig själv, de pratar med föräldrarna, föräldrarna blir också intresserade…
20
det är någonting som också förbättrar relationen mellan elever och föräldrar. Plus förbättrar
relationen mellan lärare föräldrar och elever.”
“Det har jag märkt, att de blir stolta över sina ursprung. Och alla accepterar varandra precis
som de är, det är jätteviktigt. “
Intervjuperson 2
”Väldigt positivt tycker jag. På olika sätt beroende på ålder och vad de har gett uttryck för. Det
är ju klart att alla inte riktigt är där, så är det med allt man gör. Alla tycker inte att allt man gör
är det roligaste i världen. Även de stora barnen verkade väldigt stolta när de fick sina diplom,
jag tänkte kanske att de skulle tycka det var lite fjantigt men så var det inte.”
Intervjuperson 3
”De var väldigt glada. De hade hängt upp sina träd på väggen. Det var en stor grej för dem.”
Intervjuperson 4
”Gruppen jag och min kollega arbetade med var för stökiga. De kunde inte vara varandras
vittnen så vi bestämde att de enskilt fick berätta om sina träd för sina familjemedlemmar eller
nätverkspersoner som de bjöd in. Jag tyckte mig kunna se någon slags stolthet hos barnen i att
kunna berätta om sitt liv och få den här responsen. Det blir en slags bekräftelse, att barnet har
något att komma med. Sen märkte jag att det var lite olika hur det landade i grupperna. Ett barn
fick inte med sin mamma till återgivningen det var väldigt synd. Barnet undrade lite vad
meningen var med trädet och hade inte riktigt fått den här återkopplingen, som är bland det
viktigaste.”
Intervjuperson 5
”De känner sig sedda, tycker jag. Framförallt för att det är så många vuxna som är här med oss
nu, det är jättehäftigt. Det är lite svårt ibland för de yngre att förstå metaforen. Så de tycker att
´vadå rita ett träd´ och förstår inte riktigt så man kommer inte in riktigt ibland. De flesta verkar
väldigt stolta. Och jag vet några fall då har de till och med hängt upp trädet hemma i deras rum,
så de har det ibland och tittar på och visar. De är väldigt stolta över träden, det är de. “
“De har varit jätteseriösa. Ibland kan det ha varit stojigt för man märker att de är oroliga
liksom… på raster och så där.”
”De har kunnat lyssna på varandra. Det är de jätteduktiga med, har inte varit några problem.
Sen får ju de välja själva vilka delar de vill prata om. Vissa har ju valt att inte vara så djupa, och
det är också okej. Men kanske de som hade behövt liksom lite mer, de håller sig kanske ganska
mycket på ytan. Man märker ganska snabbt, och då stannar man ju inte vid om de inte vill prata
om det, så då behöver det inte bli så att det blir så känsligt heller liksom.”
21
Varje intervjuperson ser Livets Träd ur sitt perspektiv och de beskriver syftet med metoden på
lite olika sätt.
Intervjuperson 1
“Att förstärka elevens självkänslor, självförtroende. När man förstärker självförtroende och
självkänslor skapar man trygghet och trygghet förbättrar inlärningsförmåga. Det handlar också
om relationen mellan lärare, elever och andra berörda omkring eleven. Det här skapar trygghet
hos eleven. Det öppnar nya kanaler eller nya saker som handlar om elevens styrkor. “
Intervjuperson 2
”Det är ett bra sätt att jobba med det som är svårt, utan att fastna för det som är svårt. Fokus
läggs på dina styrkor och man sätter det i ett sammanhang. Det hjälper många att se helheten.”
Intervjuperson 3
”Det blir en helhetsbild.”
Intervjuperson 4
”Du får berätta om ditt liv på dina villkor. Man får syn på och får fylla ut berättelser om vad
som är värdefullt i ens liv. Människans värdighet hamnar i fokus. Jag tror att det är en bild man
kan återkomma till även långt efteråt. Det viktigaste med berättelsen är egentligen att man
märker att ens egen berättelse lämnar avtryck hos någon annan. Det är en otroligt stärkande
erfarenhet att märka att man själv blev berörd. Och att ens egen berättelse har gett avtryck i
någon annans liv.”
Intervjuperson 5
”Jag vet vad syftet är från början och det är det ju också, att hitta liksom styrka i motgångar och
så där. Men jag tycker nu också att det blivit ett syfte i tid för självreflektion. Jag tycker det är
viktigt att man stannar upp någon gång i sin uppväxt och tänker efter vem är jag och vilka har
jag runt omkring mig. Så tid för självreflektion skulle jag tycka är ett annat syfte, som det har
blivit för mig, tänker jag. Det är bra att ta tre dagar till att liksom reflektera över sig själv lite
helt enkelt.”
Intervjuperson 1 och 5 har beskrivit varsitt drömscenario för arbetet med Livets Träd.
Intervjuperson 1
“Inte stanna bara en dag eller två dagar med Livets Träd, det ska vara en ständig process. Vi
som lärare och socionomer kring eleven ska följa elevens förbättring eller svårigheter. “
22
Intervjuperson 5
“Drömmen skulle vara att alla elever fick göra det någon gång under sin skolgång faktiskt. Och
sen är det ju jättesvårt personalmässigt och så och organisatoriskt skulle det vara jättesvårt men
i alla fall om man märker att några har det lite svårt och så… jag tror det skulle vara en bra
metod att arbeta med i fler klasser än bara introduktionsgrupper, verkligen.”
.
”Och det som har varit svårt kanske är också så här när man har upptäckt att ´oj här behövs de
lite hjälp, vad ska vi som skola göra´. Det skulle också vara en dröm om det fanns liksom ett
team redo att erbjuda hjälp på något sätt, om man får drömma. Något extremt fall har det varit
där vi fick hjälp på en gång, så det går men aa… men det är ju också väldigt bra att vi är så
nära i vår kontakt då med resursteamet. “
4.3 Tema 3 - Effekter
Metoden används framförallt för att stärka barn men Livets Träd har även påverkat de utövare
som intervjuats.
Intervjuperson 1
“Det gav mig bättre bild om elever, att förbättra min relation med elever, att alltid skapa
trygghet hos elever, att alltid leta vilka styrkor som finns hos elever för att börja med. Och att
inte gräva i de svaga sidorna. Det finns elever tillexempel som har svårigheter att skriva men de
har intresse att arbeta i handen. Med Livets Träd fick jag en bild av eleven, vad han vill bli i
framtiden, vilka styrkor han har.”
Intervjuperson 2
”För mig har det väl stärkts ytterligare det här med vikten av att ta tillvara på allas kompetenser
och vad man har att komma med. Jag kan känna, framförallt när jag jobbat med de nyanlända,
att de kommer med så stora förväntningar på skolan. De har så mycket att bidra med och vi är
skitdåliga på att ta hand om det. Det finns så mycket gott med det här och för mig har det bara
stärkts i samband med att jag har jobbat med det här.”
Intervjuperson 4
”Jag har tagit med mig hur viktigt det är att hjälpa människor plocka fram berättelser om sig
själva som ger en känsla av värdighet. Det behöver ju inte alltid vara solskenshistorier. ´Jag
kanske inte är oskadd eller så men jag har tagit mig igenom det här´. Hemska händelser kan få
en värdeaspekt. Det tycker jag att Livets Träd har satt fokus på, att ställa sådana frågor. Även
om jag inte jobbar med Livets Träd så har jag liknande samtal med familjer, föräldrar och
barn.”
”Det har gett mig andra slags samtal med barn. Det är ju en konst i sig att hålla ett givande
samtal, ur en yrkesaspekt som ändå sker på barnets villkor. Livets Träd liknar ju ibland lite det
23
barnen får göra i skolan, där de får rita, skriva och berätta. Därför tror jag att livets träd kan
fungera bra i de olika introduktionsgrupperna.”
Intervjuperson 5
“Man får fina berättelser och jag som person får jättemycket. Just det här med en större
förståelse, jag tycker det är så fint när barnen får en förståelse för varandra. Och kanske då att
jag tänker på att öppna upp lite och dela mer av varandra på något sätt.”
Som nämndes ovan görs projektet med Livets Träd främst för att det ska ge effekter för barnen.
De flesta intervjupersonerna var eniga om att arbetet gjort någon form av intryck hos barnen.
Intervjuperson 1
“Jag tycker det har fått barnen att utforska sig själva, ta reda på styrkor, förbättra
självförtroende. Visa andra också, de kommunicerade med andra, den sociala biten som är viktig
för elever. De andra såg, de känner igen varandra bättre. “
“Det har jag märkt själv att de har ganska bra förtroende med mig, de vill stanna med mig och
de vill prata med mig. Jag känner att de vill vara med mig. Elevens självkänslor förstärks, att
våga säga, att våga prata, att ha någon vuxen att prata med. “
Intervjuperson 2
”Viktigt för dem att få berätta om sig själva och sina liv. Att få reflektera över frågor som ´var i
mitt liv är jag nu?´ osv. Jag tycker att det går att använda Livets Träd inom olika åldersgrupper
men man får ut olika saker. ”
”Jag har haft en del fantastiska samtal med några elever som har vågat lätta på någonting tungt
som verkligen har släppt och sedan blivit mer avdramatiserat. De hade blivit lugnare, kan man
säga faktiskt.”
Intervjuperson 3
”De var stolta över sina träd och hade fått någon slags förståelse för vad de hade varit med
om.”
Intervjuperson 4
”Just med barn kan Livets Träd vara ett risktagande. Det är inget risktagande i den mening att
jag tror att det skadar, snarare att det inte alltid leder till en meningsfull upplevelse.”
Intervjuperson 5
”De pratar ju mer om det att de gjorde en kul grej liksom, tror jag. Så jag tror inte det riktigt
befästs, de kanske lever lite mer här och nu tror jag.”
24
“Jättemycket olika reaktioner, vissa ville gömma sig bakom soffan och inte komma fram och
prata och vissa fick det här positiva som man vill nå att prata och dela med sig av erfarenheter
och så där. Man kunde se att några blev nedstämda vid maten, satt och blev tystare och tystare
och började tänka, man börjar tänka på alla som man tycker om som man inte har nära och de
blev ledsna. Och några blir oroliga, och några ville gömma sig, och några blir glada av att
märka att jag inte är ensam så det är väldigt mycket olika känslor.”
“Jag tror att man kanske inte får så mycket utav det… man kanske ändå behöver vara uppåt nio,
tio år, under det så är det svårt. Vi hade en pojke som var åtta tror jag, för han kändes det
jättebra att vi hade gjort det här för han hade aldrig pratat om sin döda mamma. Men så fick
han göra det och han blev så ´åh.´Så det kan ge ändå… någonting… fast det kanske inte riktigt
följer ramen som man önskar. Och så kanske de inte orkar sitta så länge och hålla på med sitt
träd, kanske de får gå ner på mattan och göra lite annat, men det kan ge ändå, effekt liksom.”
Intervjuperson 1, 2 och 5 kunde även se att Livets Träd- projektet haft viss effekt för gruppen
som helhet.
Intervjuperson 1
“Fast de inte riktigt har språket kunde de kommunicera. Det är bra, det förbättrar stämning
också i själva klassrummet och relationen mellan eleverna.”
Intervjuperson 2
”Det blir ganska röriga dagar, det var vi inte beredda på. Barnen blev ganska oroliga. När
barnen gick ut på rast och skulle vara med andra barn gick det inte. Vi fick lägga rasterna
enskilt och äta lunch själva.”
Intervjuperson 5
”Det tycker jag. Och den kanske också är ganska kortsiktig. Men en större förståelse för
varandra, det tycker jag. ”
4.4 Analys
Tema ett behandlar hur de utvalda intervjupersonerna har introducerats till, samt arbetat med
Livets träd. Ett gemensamt mönster som går att urskilja är att majoriteten av urvalet har arbetat
med metoden i arbetet med nyanlända barn i introduktionsklasser. Detta har gjorts i egenskap av
bl.a. modersmålslärare, familjebehandlare och skolsköterskor. En intervjuperson har stått för
metodens spridning och även utbildat övriga intervjupersonerna i pedagogiken bakom Livets
träd.
Intervjupersonernas inställning till metoden är klart positiv. De framför att det är ett bra sätt att
25
prata med barnen på, att det är roligt och givande. Det finns även vissa svårigheter. Det som
sagts är bl.a. att det är mycket känslor som kan vara svåra att hantera och ibland kan det vara
svårt att få barnen att förstå trädet. Det har även upplevts som ett problem att inte alla vuxna
arbetar på samma sätt och en del andra tekniska, organisatoriska problem har uppstått. Förslag på
förbättringar som framkommit är att utveckla metoden så man återkopplar till det i efterhand.
Det skulle vara ett drömscenario av metoden, att fortsätta följa barnen i en ständig process. Ett
annat drömscenario är att alla barn skulle få göra trädet, speciellt de som har det svårt och även
att det går att erbjuda mer hjälp för de med stora svårigheter.
Under arbetet med Livets Träd har intervjupersonerna upplevt olika känslor. Alla har tyckt det
varit väldigt roligt, spännande och utvecklande. Men flera har även känt att det varit svårt att
möta så mycket känslor som uppkommit och att det krävts mycket av dem för att kunna arbeta.
Det går att upptäcka en rad likheter i intervjupersonernas redogörelser över hur de upplevt att
barnen har känt. Samtliga har upplevt att barnen känt bekräftelse, stolthet och entusiasm över att
få berätta för andra om sina träd. Många barn hade träden hängandes på väggen hemma. Det
framkommer även att vissa upplevt att Livets Träds pedagogik inte varit fullt mottagligt för alla
barn. Meningen bakom trädet och metaforerna förstods inte alltid. Samtalen kring trädet ledde
även till viss oro bland barnen eftersom känsliga ämnen behandlades.
Intervjupersonernas uppfattning om Livets Träds grundläggande syfte, delar gemensamma drag
men skiljer sig även på några punkter. Att stärka barnet och hjälpa det bearbeta svårigheter är en
återkommande tolkning. Utöver det nämns även metoden som en möjlighet att reflektera och få
en helhetsbild över ens tillvaro. Vikten av att få återge trädets berättelser och fokusera på barnets
styrkor belyses även.
Samtliga intervjupersonen tycker att det blir stor effekt av att arbeta med Livets Träd. Alla fem
är eniga om att det påverkat de som personer och i deras yrke. De tycker att deras förståelse för
andra människor har ökat och de tänker mycket på att se det positiva och individers bra sidor. De
flesta har även sett att barnen påverkats. Barnen har sett nya sidor hos sig själva och i sina liv och
tyckt om att få berätta för andra och få respons och bekräftelse. Barnen har visat olika reaktioner
men något som alla intervjupersoner sett är en stor stolthet. Flera av dem har även uttryckt att det
främst ger effekt för barn som är lite äldre. Att barnen påverkas av arbetet gör också att gruppen
som helhet påverkas, intervjupersonerna har framfört både att gruppatmosfären blivit bättre men
också att det blivit en del oroligheter i gruppen.
Sammanfattningsvis är alla de intervjuade utövarna mycket nöjda med metoden och de har
väldigt positiva erfarenheter av att arbeta med Livets Träd. De uttrycker alla en uppfattning om
att det är väldigt bra att se det positiva i livet och belysa barnens starka sidor och förmågor. Att
visa barnen vad de själva har inom sig och i sina liv som kan hjälpa de är viktigt för barnen.
26
Detta kan tydligt kopplas till empowerment då det är teorins grundtanke, hjälpa andra till
självhjälp. Empowermentinriktat arbete strävar efter att individer ska bli mer medvetna om sig
själva och omvärlden för att kunna stärkas och förstå hur situationer kan gås igenom på ett bra
sätt. Detta är precis det som intervjupersonerna beskriver att arbetet med Livets Träd har som
syfte. Finns även stöd för intervjupersonernas beskrivningar inom KASAM. KASAM-teorin
menar att det är viktigt att känna meningsfullhet, uppleva saker som begripliga och känna att
man kan hantera situationer i livet. I intervjuerna framkommer att Livets Träd ökar barnens
medvetenhet om livet och därmed ökar begripligheten. Intervjupersonerna beskriver metoden
som ett meningsfullt arbete som gör att barnen kommer kunna hantera svåra händelser bättre.
Inom KASAM finns även en tanke att det är bättre att fokusera på det positiva, stärkande i livet
än det tråkiga, tyngande vilket är precis det som Livets Träd vill förmedla.
5. DISKUSSION
5.1 Diskussion av resultat
Syftet med studien har varit att undersöka hur ett antal utövare har upplevt Livets Träd som
hjälpmedel i arbetet med barn. De flesta har använt metoden i samband med sitt arbete med
nyanlända barn och vid ett enstaka fall inom familjebehandling. Metoden har ursprungligen
utvecklats som ett sätt för traumadrabbade individer att bearbeta det svåra, något som kan
kopplas till Holmgren (2012). Fokus läggs på att belysa det positiva, styrkor och personliga
resurser. Livets Träd vill uppnå detta med hjälp av lek, bilder och metaforer. Sättet att arbeta på
ligger även i linje med det som Akbaryian och Kahlin (2009) och Jansén (2006) argumenterar för
i de presenterade forskningsrapporterna.
Intervjupersonerna har upplevt metoden som positiv överlag och lyfter fram att det är ett
gynnsamt sätt att bearbeta det svåra utan att samtalen blir alltför tunga. Det framgår av
intervjuerna att barnen ges utrymme att berätta och skapa förståelse om sina liv utifrån sina egna
förutsättningar, något som kan kopplas till SoS rapport (2004). Rapporten betonar bl.a. att det
ovannämnda är en förutsättning för att stärka barnets tro på den egna förmågan, ett centralt inslag
i Livets Träd. SoS (2004) redogör för en rad svårigheter som kan uppstå i samtalet med barn.
Samtalsledaren måste vara skicklig på att inspirera och genomföra samtalet, samt kunna hantera
barnens känslomässiga respons. Samma svårigheter uttrycks även under intervjuerna. Det har
hänt att personal som inte blivit utbildade i metodens pedagogik medverkat under temadagarna,
vilket ibland har lett till att meningen med arbetet gått förlorat. Här har vi upptäckt en etisk
aspekt med arbetet kring Livet Träd. Ska man, i sin yrkesroll som lärare rota fram barnens
rädslor och svårigheter? Vart går i så fall gränsen mellan personligt och privat?
Arbetet med Livets Träd har upplevts haft stor effekt på både barnen och utövarna. Som
yrkesverksamma upplever intervjupersonerna ökad förståelse för vikten av att betona det positiva
i tillvaron. Denna insikt kan i sin tur leda till ett nytt sätt att hålla samtal med klienter även
utanför arbetet med livets träd. Barnen har haft blandade reaktioner på både gott och ont.
Samtalen rör sig kring känsliga samtalsämnen och har ibland skapat oroligheter. Detta kan dock
ses som en naturlig respons på Livets Träds självrannsakande karaktär menar vi. Det nämns även
27
att barnen upplevts blivit stärkta av att höra andras berättelser och att få sina egna berättelser
hörda, vilket har lett till ökad kommunikation och lugn i grupperna. Lärarens ökade förståelse för
barnens situation kan ses som väsentligt när det gäller att skapa en trygg skolmiljö där barnen
kan utvecklas. Något som Akbaryian och Kahlin (2009) även understryker.
5.2 Metoddiskussion
Fördelen med studiens begränsade urval fem är att det möjliggjort rika redogörelser. Dock gör
detta att en statistisk generalisering av det presenterade resultatet inte är möjligt. Studiens stuktur
bygger kring tre olika teman, vilket har lett till relevanta redogörelser för just den här studien.
Används fler, eller annorlunda teman kring Livets Träd kan emellertid en annan helhetsbild
skapas. Annat av val tidigare forskning skulle även erbjuda en annan bild av metoden. Dock
bedömdes forskning om samtal med barn och traumarelaterad pedagogik viktigt för denna
rapport. Studien begränsar sig till enbart två teoretiska ansatser, för att undvika alltför komplexa
analyser av intervjumaterialet. Precis som vid annat val av tidigare forskning, kan andra teorier
erbjuda andra tolkningar. Studiens reliabilitet har stärkts bl.a. av att intervjuerna utförts under så
stressfria omständigheter som möjligt. Intervjuledaren har varierat från tillfälle till tillfälle, något
som påverkar reliabiliteten negativt. Validiteten har stärkts bl.a. av att intervjuguiden bearbetats
noggrant . Den har hämmats av att delar av urvalet inte har arbetat med metoden på ett tag och
inte kunnat svara utförligt på enstaka frågor.
5.3 Förslag till framtida forskning
Det skulle kunna vara intressant att göra undersökningen med ett större urval för att kunna få
fram ett generaliserbart resultat. Att fråga kring andra faktorer om Livets Träd skulle kunna ge
en annan bild av metoden. Att undersöka hur de utövare som använt metoden i arbete med
ungdomar eller vuxna upplever Livets Träd skulle även det kunna vara spännande.
28
6. REFERENSER
6.1 Böcker
Antonovsky, A. (1991). Hälsans mysterium. Stockholm: Natur och kultur.
Elliott, J. (2005). Using narrative in social research. London: Sage.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Larsson, S., Sjöblom, Y., & Lilja, J. (2008). Narrativa metoder i socialt arbete. Lund:
Studentlitteratur.
Meeuwisse, A., Sunesson, S. & Swärd, H. (red.) (2006). Socialt arbete: en grundbok.
Stockholm: Natur och Kultur.
Morgan, A. (2004) Vad är narrativ terapi? Lund: Studentlitteratur.
Payne, M. (2008). Modern teoribildning i socialt arbete. Stockholm: Natur och Kultur.
Pettersson, U. (red.) (2009). Etik och socialtjänst. Malmö: Gleerups Utbildning.
6.2 Publikationer och avhandlingar
Aydogan, O. (2010). Betydelsefulla faktorer för ensamkommande barn. (C-uppsats) Stockholms
Universitet, institutionen för socialt arbete, 106 91 Stockholm.
Dawod, L. (2009). Är det vårt hus bomben har träffat? - en kvalitativ studie om vuxnas
krigsupplevelser från barndomen. (C-uppsats) Stockholms Universitet, institutionen för socialt
arbete, 106 91 Stockholm.
Eriksson, T. & Nilsson, T. (2004). Mobbad - erfarenheter av åtgärder och självbildsupplevelser.
(C-uppsats) Stockholms Universitet, institutionen för socialt arbete, 106 91 Stockholm.
Hoffmann, A. (2010). Betydelsen av KASAM, coping och upplevelse av stress. (Uppsats från
Psykologikurs) Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, 391
82 Kalmar/351 95 Växjö.
Holmgren, L. (2012). Deras insatser gjorde att vi fortsätter att leva. Asylsökande barnfamiljers
upplevelser av söd och behandling. (Examensarbete från Psykologiprogrammet) Göteborgs
Universitet, Psykologiska institutionen, 413 14 Göteborg.
Hultberg, A., Skagert, K., Ekbom Johansson, P., & Ahlborg, G. (2010). Kunskap och metoder för
hälsofrämjande arbetsplatser. Institutet för stressmedicin.
29
Jansén, K. (2006). Familjehemmens roll i samtal med barn om traumatiska erfarenheter - ett
handledningsperspektiv. (Rapport från kursen Fortbildning för familjehemssekreterare
med fokus på handledning av familjehem 20 p). Göteborgs Universitet, institutionen för socialt
arbete, 405 30 Göteborg.
Kahlin, S. & Akbaryian, H. (2009). Traumatiserade barn från krig. (Examensarbete för kursen
Självständigt arbete). Stockholms Universitet, socialpedagogiska institutionen, 106 91
Stockholm.
Socialstyrelsen. (2004). Samtal med barn i socialtjänsten. Bergslagens Grafiska AB, Lindesberg
6.3 Elektroniska källor
Dulwich Centre. The Tree of Life.
Hämtad 8 januari från http://www.dulwichcentre.com.au/tree-of-life.html
Hult, S. & Waad, T. (1999). Känslan av sammanhang går att påverka.(Elektronisk version) Ursinnet, nr 3. http://www.yss.nu/pdf/UR99/ursin399.pdf
Vennström, T. & Kamsvåg, K. (2010). Livets Träd - En arbetsmetod för ökad självkänsla och
motståndskraft. Hämtad från http://www.sfft.se/umea2010/dokument/livetstradkompendium.pdf
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Tillgänglig på Internet: http://www.cm.se/webbshop_vr/pdfer/etikreglerhs.pdf
6.4 Media
Ncube, N. & Denborough, D. (DVD) (2006). Tree of Life- An approach to working with
vulnerable children. Dulwich Center Publications.
30
Bilagor
Bilaga 1
Intervjuguide Livets Träd
Tema 1: Erfarenhet
1. Hur har du jobbat med Livets Träd?
– Vad har du för erfarenhet av Livets Träd?
2. Hur fick du reda på metoden Livets Träd?
3. Har du tagit initiativ till att arbeta mer med Livets Träd?
Tema 2: Upplevelse
1. Hur var din första inställning till Livets Träd? Hur var din inställning till metoden efter
att du hade arbetat med den?
– Vad hade du för förhoppningar? Blev det som du hade tänkt dig?
2. Hur kändes det att arbeta med metoden?
3. Hur verkade upplevelsen vara för barnen?
– Uppstod det situationer då barnen inte förstod Livets Träd?
4. Vad upplever du är syftet med Livets Träd?
5. Vad fanns det för svårigheter?
– Hur skulle metoden kunna förbättras?
6. Beskriv ett drömscenario av Livets Träd!
Tema 3: Effekter
1. Vad gav Livets Träd för effekt för dig som behandlare?
– På kort/lång sikt, lärdomar om sig själv/annat, nya tankesätt?
2. Vad gav Livets Träd för effekt som behandling för ungdomarna/barnen?
– På kort/lång sikt, lärdomar om sig själv/annat, nya tankesätt?
3. Blev det någon förändring för gruppen som helhet? Blev gruppen bättre?
31
Bilaga 2
Bild av Livets Träd
Bild hämtad 8 januari från: http://www.dulwichcentre.com.au/tree-of-life.html
32