Transcript Samverkan mellan arbetsgivare och studenter i

en studie om Samverkan mellan arbetsgivare
och studenter i Göteborgsregionen ur ett
arbetsgivarperspektiv
innehåll
Bakgrund till studien
.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
5
.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
6
. ...........................................................................
9
Kort om studien
Resultat
.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
20
.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
23
Sammanfattning
Åtgärdsförslag
Användbara länkar för samverkan .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 26
bakgrund till studien 5
Bakgrund till studien
För att stärka Göteborgsregionen har Näringslivsgruppen genomfört flera
satsningar för att utveckla samverkan mellan regionens arbets­givare, akademi
och studenter. Under detta arbete har det framkommit ett behov av att se hur
kunskap om, och efterfrågan av, samverkansaktiviteter med studenter ser ut
och vilken betydelse den har för arbetsgivares kompetensförsörjning.
Näringslivsgruppen beslutade därför att genomföra en undersökning 2011 kring
samverkan mellan arbetsgivare och studenter i Göteborgsregionen. Studien
har genomförts i samråd med Göteborgs universitet, Chalmers tekniska högskola och Business Region Göteborg. Resultatet av studien tillsammans med
åtgärdsförslag presenteras i följande rapport, som är en kortare version av
huvudrapporten. Huvudrapporten innehåller resultat från ytterligare några
frågeställningar samt utförligare resultat från djupintervjuerna. Den visar
också svarsfrekvens för varje fråga samt innehåller bilagor i form av enkät
och intervjumallar. Båda rapporterna finns för nedladdning i pdf-versioner på
corporate.goteborg.com under Fakta & Statistik.
Studien är genomförd av Trinovo Consulting Group på uppdrag av Näringslivsgruppen inom Göteborg & Co.
KORT OM STUDIEN
kort om studien 7
Kort om studien
Denna studie avser samverkansaktiviteter i form av kontakter
mellan arbetsgivare och studenter vid Chalmers och Göteborgs
universitet. Kontakterna kan ske direkt mellan arbetsgivare
och en enskild student – eller ske via Chalmers och Göteborgs
universitet i syfte att nå studenter. Aktiviteterna innefattar att
arbetsgivare och studenter möts fysiskt eller digitalt, kommunicerar med varandra, utför uppdrag och presentationer eller
arbetar åt den andra parten.
Studien bygger på en desk research, ett enkätutskick samt
djupintervjuer. Enkäten skickades ut till 530 arbetsgivare inom
små, medelstora och stora företag samt kommunala bolag och
förvaltningar. Svarsfrekvensen var cirka 25%. Eftersom de
inkomna svaren täcker samtliga respondentkategorier (små,
medelstora och stora arbetsgivare inom näringsliv, kommunala
bolag samt kommunala förvaltningar) och ger uttryck för varierande åsikter vad gäller samverkan och kompetensförsörjning
så betraktas svarsfrekvensen som acceptabel.
80
70
60
50
40
Arbetsgivarna som besvarat enkäten är relativt jämnt fördelade sett till andelen anställda med akademisk examen. Samtliga respondenter eftersträvar att öka eller bibehålla andelen
tjänster som kräver akademisk examen.
Drygt 40% av respondenterna har studerat på Göteborgs
universitet, 15% på Chalmers och knappt 5% på båda. Totalt har
85% studerat vid högskola eller universitet.
Enkätstudien visar att en majoritet av respondenterna någon
gång har rekryterat en student från Chalmers eller Göteborgs
universitet och drygt 40% av enkätrespondenterna har anställt
en nyutexaminerad student för mindre än ett år sedan.
Främst små och medelstora företag samt mindre kommunala
bolag och förvaltningar uppger att de aldrig rekryterat nyutexaminerade studenter från vare sig Chalmers eller Göteborgs
universitet.
30
20
10
0
Typ av verksamhet och antal anställda
80%
70
70%
60
60%
70
60
Andel
30
40
10
10%
0
10
80
70
60
80
50
0
10-49
0-9
30%
20%
20
50-99
40%
20
30
100+
50%
50
50
40
80
0%
70
60
Annat
70%
60
60%
50
50%
40
40
30
20
Offentlig sektor Offentlig sektor
bolag
förvaltning
80%
70
50
30
Näringsliv
80
daigram 9
10
10%
0
0%
Lokalt
daigram 10
Produkter
Tjänster
daigram 9
70
60
50
60
30
60
20
50
50
20
40
10
40
Regionalt
80
0
daigram 9
Den största andelen (40%) har hundra eller fler anställda, en
tredjedel har mellan 10-49 anställda och de arbetsgivare med 0-9
80
eller 50-99 anställda utgörs av cirka 15% vardera.
70
10
Nationellt
30%
20%
10
daigram 9
Internationellt
40%
20
70
40
Andel
80
80
Verksamhetsart och geografisk huvudmarknad
40
Fördelningen är relativt jämn sett till geografisk huvudmarknad.
Av de arbetsgivare som säljer produkter verkar störst andel på en
internationell marknad medan störst andel av tjänsteföretagen
verkar lokalt.
30
daigram 10
daigram 16
8 kort om studien
Djupintervjuer
De sjutton intervjupersonerna återfinns inom två huvudsakliga
kategorier – arbetsgivare samt akademiska aktörer (undervisande högskolerepresentanter, arbetsmarknadsfunktioner vid
lärosätena samt representanter för studentorganisationer).
I resultatkapitlet presenteras resultatet från enkätstudien i
diagram och tabeller tillsammans med text på vit bakgrund.
Resultatet från de kompletterande intervjuerna presenteras på
blå respektive grön bakgrund.
ARBETSGIVARE
AKADEMISKA AKTÖRER
•Nicoline Blidberg, HR-chef social resursförvaltning
Undervisande högskolerepresentanter
Göteborgs Stad
•Anna Jonsson, Kommunikations- och marknadsansvarig Swedbank
•Ylva Jäderberg, Studentansvarig Ernst & Young
•Cecilia Lindstrand, VD SpecTec
•Eva Lundh, Enhetschef med uppdraget strategisk
kompetensförsörjning VGR
•Sofie Nylander, HR Expertise SKF
•Peter Nyström, Site manager AstraZeneca
•Jan-Eric Sundgren, Direktör AB Volvo
•Margareta Åkesson, Personalchef Mölndal Energi
•Peter Apell, Institutionen för teknisk fysik Chalmers
tekniska högskola
•Marie Rådbo, Naturvetenskaplig fakulteten Göteborgs
universitet
•Ola Sigurdson, Humanistiska fakulteten Göteborgs
universitet
Arbetsmarknadsfunktioner på Chalmers
och Göteborgs universitet
•Ingmarie Karlgren, Career Service Handelshögskolan
•Helena Mindedal, Karriärcentrum Göteborgs
universitet
•Annika Orvarson, Careers Service Chalmers tekniska
högskola
Representanter för studentorganisationer
•Triinu Helena Laks, Chalmers Studentkår,
Vice Ordförande Arbetsmarknadsenheten och
projektledare för CHARM
•Ragnar Widebrant, Ordförande GFS
RESULTAT
10
0
10 resultat
daigram 9
80
70
60
Arbetsgivarna hittar ofta rätt kompetens
när de rekryterar
50
40
30
20
10
Hittar ni rätt kompetens vid rekrytering?
0
80
80%
70
70%
60
60%
50
50%
40
30
Andel
Enkätstudien visar att 90% av respondenterna mycket ofta
eller ganska ofta hittar rätt kompetens när de rekryterar. De
medelstora och stora arbetsgivarna är mer benägna att ange att
de mycket ofta hittar rätt kompetens när de rekryterar. Kommunala bolag och förvaltningar är mer positiva än näringslivet.
Dock anger drygt 30% av respondenterna att de mycket ofta
eller ganska ofta har svårt att hitta rätt kompetens i Göteborgsregionen.
daigram 10
40%
30%
20
20%
10
10%
0
0%
Mycket
ofta
Ganska
ofta
Ganska
sällan
Mycket
sällan
Vet ej
daigram 16
80
70
60
50
40
30
20
10
daigram 18
0
Intervjuer med arbetsgivare:
Intervjuer med akademiska aktörer:
• Intervjuerna målade upp bilden av att det framför allt är
• En representant för en studentorganisation och flera
större företag som är framgångsrika när det kommer
till att tillfredsställa sina kompetensförsörjningsbehov.
• Mindre företag tenderar i större utsträckning att upp-
leva ett gap mellan förväntad och upplevd kunskapsnivå hos studenterna. Flera intervjuade arbetsgivar­
representanter uttrycker att det kan vara svårt att hitta
tillräckligt god kompetens i Göteborgsregionen.
representanter för undervisande lärare bekräftar bilden
av att mindre företag tenderar att uppleva ett kunskapsgap.
10
daigram 10
0
resultat 11
80
70
60
Studenternas kunskapsnivåer
uppfattas som goda
50
40
30
20
I enkätstudien framkommer också att de stora arbetsgivarna
i högre utsträckning anser att studenternas kunskapsnivåer
ganska eller mycket ofta uppfyller de egna behoven.
10
Motsvarar studenternas kunskapsnivåer era behov?
0
80
80%
70
70%
60
60%
50
50%
40
30
Andel
Enkätstudien visar att drygt 55% av respondenterna anser att
studenternas kunskapsnivå mycket ofta eller ganska ofta uppfyller arbetsgivarnas behov.
daigram 16
40%
30%
20
20%
10
10%
0
0%
daigram 18
Mycket
ofta
Ganska
ofta
Ganska
sällan
Mycket
sällan
Vet ej
Intervjuer med arbetsgivare:
Intervjuer med akademiska aktörer:
• De större företagen förefaller mer nöjda med kun-
• Man är från akademins sida – såväl undervisande hög-
skapsnivåerna, medan flera mindre företag tenderar
att önska sig den senaste teoretiska kunskapen samt
praktisk erfarenhet.
• Intervjuerna visar att arbetsgivare generellt har en
förståelse för studenternas styrkor och svagheter vid
examen.
• Några menar att de nyutexaminerades kunskapsbas är
lägre jämfört med tidigare.
skolerepresentanter som representanter för arbetsmarknadsfunktioner – medveten om att stora företag
kan ta in nyutexaminerade och ge dem lärotid medan
detta är svårare för mindre företag.
12 resultat
Arbetsgivarna ställer höga krav på kompetensen
hos nyutexaminerade studenter.
Arbetsgivarna ställer höga krav på kompetensen
hos nyutexaminerade studenter. Noterbart är att
minst viktigt är att ha läst ett specifikt program
eller att vara bra på att handleda, instruera och
utbilda.
I enkätstudien ställdes också frågan om vad som
ansågs viktigast av specifik kunskap eller generell
kunskap. Resultatet visar på att arbetsgivare efterfrågar båda vilket bekräftar bilden av att deras krav
på studenterna är höga vid examen.
Vid anställning av en nyutexaminerad student är det viktigt att personen…
Instämmer inte allsInstämmer helt
…har läst ett specifikt program
0
1 2 3 4 5 6,0 7 8 9 10
…är bra på att tillämpa kunskaper från sitt huvudämne
0
1 2 3 4 5 6 7,3 8 9 10
…har ett kreativt arbetssätt
0
1 2 3 4 5 6 7 8,4 9 10
…är bra på att planera och organisera verksamhet
0
1 2 3 4 5 6 7 8,1 9 10
…är bra på att handleda, instruera och utbilda
0
1 2 3 4 5 6,0 7 8 9 10
…är bra på att göra muntliga presentationer och argumentera
0
1 2 3 4 5 6 7,3 8 9 10
…är bra på att göra skriftliga presentationer
0
1 2 3 4 5 6 7,3 8 9 10
…är bra på att analysera och självständigt lösa problem
0
1 2 3 4 5 6 7 8 8,7 10
…är bra på att söka och värdera information
0
1 2 3 4 5 6 7 8 8,6 10
…är bra på att tänka kritiskt
0
1 2 3 4 5 6 7 8,4 9 10
resultat 13
Intervjuer med arbetsgivare:
Intervjuer med akademiska aktörer:
• Intervjuerna bekräftar bilden ovan. ”Söker specifik kun-
• Trots kravet på generella kunskaper upplever en re-
skap, men svårt att hitta med rätt erfarenheter. Får ofta
börja med generell kunskap och sen bli specifik. Har
t ex anställt personal från andra branscher, som är
öppna för generell kunskap och olika program.”
• ”Detta är en intressant frågeställning. P g a vår verk-
samhet är vi ibland väldigt styrda till att hålla oss till
en viss examen. Ibland skulle jag tycka att vi är onödigt
specificerande – vi skulle mycket väl kunna vara öppnare i många situationer.”
• ”För oss är det viktigt att vara bred i sitt jobb och framför
allt ha viljan att lära sig breda arbetsuppgifter.”
• ”Även om det så klart är beroende av tjänst så skulle
jag säga att vi är ganska öppna vid rekrytering och inte
bara tittar på examensbeviset, utan tittar på helheten
och viljan att lära sig. Man kan alltid lära upp nån som
har en ungefärlig utbildning jämfört med kravprofilen.”
• Intervjuerna visar också att begreppet anställningsbar-
het uppmärksammas alltmer. Sannolikt har de intervjuade en något skild bild av vad som ryms i begreppet
anställningsbarhet men en vanlig definition lyder enligt
följande: ”Idén om anställningsbarhet innebär att individer med akademiska examina i högre utsträckning
ska kunna få och bibehålla en anställning för att på så
sätt skapa en grund för sin försörjning” (www.hsv.se).
presentant för en studentorganisation samt en undervisande högskolerepresentant att vissa studentgrupper
blir negligerade på arbetsmarknaden. Dessa studenters färdigheter är fortfarande lite okända för arbetsgivarna och här har främst akademin en utmaning att
lyckas kommunicera dessa studenters kvalifikationer.
”Man kan inte bara titta på examensbeviset, det måste
finnas en öppenhet”.
• Vidare menar en undervisande högskolerepresentant
att de utbildningar som negligeras behöver tydliggöras
– hur kan de studenterna bidra i näringslivet – så att
arbetsgivarnas intresse kan väckas. ”Toppuniversitet
såsom Princeton, Harvard och Cambridge har alla en
stor andel s k hobbykurser för att skapa kritiskt tänkande människor.”
• En representant för undervisande högskolepersonal
menar t ex att det finns ett ökat tryck på att ha en hög
anställningsbarhet på de studenter som examineras.
Diskussioner som kretsar kring anställningsbarhet blir
allt vanligare inom akademin.
14 resultat
Arbetsgivarnas kännedom om nyutexaminerade
studenters kompetens är låg
Arbetsgivarnas kännedom om nyutexaminerade studenters
kompetenser och kunskaper kopplat till Chalmers utbildningsområden samt Göteborgs universitets fakulteter är generellt
sett låg. Detta kan påverka urvalet vid nyrekryteringar då
färdigheterna hos vissa studentgrupper kan hamna i skymundan. Den som sticker ut är Handelshögskolan där cirka 70%
har svarat ”mycket väl” eller ”ganska väl”.
Hur väl känner du till vilka kompetenser och kunskaper en nyutexaminerad
student har från följande utbildningsområden på Chalmers?
Mycket välGanska väl
2%
21%
Kemi- och bioteknik
Inte särskilt välInte allsIngen åsikt
30%
24%
20%
Sjöfart
Mycket välGanska välInte särskilt väl
4%
12%
30%
Teknisk design, Automation och mekatronik
Mycket välGanska väl
2%
24%
Inte särskilt välInte allsIngen åsikt
33%
24%
15%
Mycket välGanska väl
9%
25%
Inte särskilt välInte allsIngen åsikt
30%
20%
16%
Mycket välGanska väl
4%
23%
Inte särskilt välInte allsIngen åsikt
31%
25%
17%
Arkitektur och samhällsbyggnad
Mycket väl
11%
Ganska väl
27%
Inte särskilt välInte allsIngen åsikt
27%
22%
14%
Industriell ekonomi och Ekonomi & produktion
Mycket väl
2%
Ganska välInte särskilt välInte allsIngen åsikt
37%
32%
15%
13%
Elektro, Data, IT
Teknisk fysik och Teknisk matematik
Inte allsIngen åsikt
33%
19%
resultat 15
Hur väl känner du till vilka kompetenser och kunskaper en nyutexaminerad
student har från följande fakulteter vid Göteborgs universitet?
Mycket välGanska välInte särskilt väl
5%
20%
20%
Inte allsIngen åsikt
33%
21%
Naturvetenskapliga fakulteten
Mycket välGanska väl
3%
19%
Inte särskilt väl
30%
Inte allsIngen åsikt
28%
20%
Humanistiska fakulteten
Mycket välGanska väl
6%
17%
Inte särskilt välInte allsIngen åsikt
30%
27%
20%
Konstnärliga fakulteten
Mycket välGanska välInte särskilt väl
2%
11%
24%
Sahlgrenska akademin
Samhällsvetenskapliga fakulteten
Handelshögskolan
Utbildningsvetenskapliga fakulteten
IT- fakulteten
Mycket välGanska väl
3%
25%
Mycket väl
18%
Inte allsIngen åsikt
42%
22%
Inte särskilt välInte allsIngen åsikt
34%
19%
18%
Ganska välInte särskilt välInte allsIngen åsikt
51%
18%
5%
8%
Mycket välGanska välInte särskilt väl
4%
12%
31%
Mycket välGanska väl
3%
18%
Inte allsIngen åsikt
34%
18%
Inte särskilt välInte allsIngen åsikt
38%
23%
18%
Intervjuer med arbetsgivare:
Intervjuer med akademiska aktörer:
•
•
•
Den låga kännedomen bekräftas av majoriteten av de
intervjuade arbetsgivarrepresentanterna. ”Har själv
dålig insikt i de olika utbildningarna och tror att det
generellt är så. Företagen skulle gynnas mycket av
att känna till de olika utbildningarna.”
Arbetsgivarna uppger att de vill bli kontinuerligt uppdaterade med information om lärosätena och dess
utbildningsområden, och inte själva behöva söka upp
den.
•
•
Representanter för studentorganisationer och undervisande högskolerepresentanter bekräftar bilden av
låg kännedom om utbildningarna.
Också representanter för arbetsmarknadsfunktionerna på högskolorna känner igen bilden ”allt för väl”.
”Det är ingen slump att vissa utbildningar ligger i topp
i kännedom, det är nämligen ett antal utbildningsområden som företagen prioriterar samverkan med.”
En undervisande högskolerepresentant menar att
det viktigaste är att utbildningen generellt håller en
kvalificerad nivå, men konstaterar även att det är studenterna från de mindre institutionerna som drabbas
hårdast av den låga kännedomen.
16 resultat
Kontakt kring samverkan är vanligt och
samverkansaktiviteter är betydelsefulla
Cirka 2/3 av de tillfrågade respondenterna menar att samverkan är mycket eller ganska viktigt för kompetensförsörjning av
nyutexaminerade. Cirka 1/3 anser dock att samverkan inte är
särskilt betydelsefull för kompetensförsörjningen av nyutexaminerade, vilket i vissa fall beror på att man inte efterfrågar
nyutexaminerade i någon högre grad utan istället anställer
personer med några års arbetslivserfarenhet.
När hade ni senast kontakt med Chalmers eller gu
angående samverkan med studenter?
53%
13%
Mindre än ett år sedan
Mindre än två år sedan
Mer än två år sedan
Aldrig
Vet ej
19%
Bland de respondenter som studerat på Chalmers svarar 74%
att det är mycket eller ganska viktigt att samverka med studenter på Chalmers för att säkerställa kompetensförsörjningen av
nyutexaminerade. Motsvarande siffra för Göteborgs universitet
är 67%.
Även om det finns undantag så är det i första hand storföretagen som är mest benägna att svara att samverkan är mycket
viktig.
11%
6%
hur viktigt är det att samverka med Chalmers eller
gu för att säkerställa kompetensförsörjningen av
nyutexaminerade studenter?
11%
1%
28%
22%
38%
Mycket viktigt
Ganska viktigt
Inte särskilt viktigt
Inte alls viktigt
Vet ej
resultat 17
Examensarbeten och uppsatser är
arbetsgivarnas populäraste samverkansformer
57
58
Exjobb/uppsatser
44
46
Praktik
34
34
Gästföreläsningar
Arbetsmarknadsdag
30
Sommarjobb
27
34
30
29
28
Studiebesök
Extrajobb
21
17
Verksamhetsrelaterade case
24
22
13
13
Mentorskap
”Skuggning” – att följa en anställd
1
Annat (tex co-op)
1
Antal respondenter som använt
samverkansformen
3
Antal respondenter som avser att använda samverkansformen i framtiden
4
Intervjuer med arbetsgivare:
Intervjuer med akademiska aktörer:
•
•
•
Utöver de resultat som framkommit i enkätutskicket
har det varit svårt att finna ett tydligt mönster kring
vilka samverkansformer de olika arbetsgivarna föredrar. Många större arbetsgivare förefaller använda
flera samverkansformer som man växlar mellan
vilket förklaras av skiftande behov.
Ett mindre företag lyfter fördelarna med skuggning
eftersom den samverkansformen inte kräver så
mycket resurser, samtidigt som den i viss utsträckning ger organisationen ”fräscha ögon” på verksamheten.
Både representanter för studentorganisationer och
arbetsmarknadsfunktioner är av uppfattningen att
”gamla beprövade” samverkansformer likt examensarbeten och praktik, är de mest givande för båda parter. De poängterar dock att det krävs ett engagemang
från både studentens och arbetsgivarens sida för att
åstadkomma önskvärda resultat av de ovan nämnda
samverkansformerna.
18 resultat
Personliga kontakter den viktigaste
ingången vid samverkan
Kontaktvägarna via Chalmers och Göteborgs universitet är
otydliga, en stor andel vet inte hur de ska ta kontakt med
akademin om samverkan. Kommunala bolag och förvaltningar
anger i högre utsträckning än näringslivet att de vet hur de ska
ta kontakt.
Enkätstudien visade att de kontaktvägar som flest arbetsgivare
känner till är ”personliga kontakter” som exempelvis föreläsare eller studenter (56%), följt av ”direkt via institutioner”
(45%). Bland studentkårer har arbetsgivarna störst kännedom
om Chalmers Studentkår (44%) följt av Handelshögskolans
studentkår (30%). Karriärcentrena vid såväl Chalmers som
Göteborgs universitet känner knappt 20% av arbetsgivarna till.
När det gäller arbetsgivarnas syn på betydelsen av de olika kontaktvägarna för den egna verksamheten så värderas ”personliga
kontakter” och ”direkt via institutioner” högst med betyget 4 av
5. Chalmers och Handelshögskolans studentkårer, Miljöbron
och Exjobb-poolen samt de tre karriärcentren följer efter med
betyget 3 av 5.
26% av respondenterna har under de senaste 24 månaderna
blivit kontaktade angående samverkan med Chalmers och/eller
Göteborgs universitets studenter.
35% av de tillfrågade respondenterna uppger att de har en etablerad relation med en eller flera studenter som inte initierats
via Chalmers eller Göteborgs universitet.
Vet du hur du skall ta kontakt med Chalmers
för att samverka med studenter?
Ja
Nej
36%
64%
Vet du hur du skall ta kontakt med gu
för att samverka med studenter?
Ja
Nej
46%
54%
resultat 19
Tidsbrist i den egna organisationen är
arbetsgivarnas största hinder för samverkan
Tidsbrist i den egna organisationen
Resursbrist i den egna organisationen
Svårt att hitta rätt ingång till högskolorna
Bristande intresse i den egna organisationen
För låg kompetensnivå hos studenterna
Annat
I figuren ovan visas andelen arbetsgivare som uppger att en
viss faktor är ett hinder för samverkan. Bland de som valt
svarsalternativet ”Annat” varierar orsakerna. En person anger
58%
41%
26%
24%
4%
17%
bristande intresse från högskolorna och några anger att de inte
har relevanta arbetsuppgifter för studenter. En respondent
uppger att de är osäkra på samverkans mervärde.
Intervjuer med arbetsgivare:
Intervjuer med akademiska aktörer:
•
•
•
•
•
•
Flera arbetsgivare påpekar att samverkan idag är alltför personberoende.
Vissa uttrycker en viss frustration vad gäller möjligheterna att hitta rätt former för samverkan. ”Vi kan
erbjuda praktik men har ej rätt kontakter för våra erbjudanden”.
Det finns också en viss dialog i företagen kring kostnaderna för att få komma i kontakt med studenterna. ”Det
kostar att få göra kontaktsamtal med en student på en
arbetsmarknadsdag. Synd om det blir alltför mycket
en pengafråga”.
De befintliga samverkansformerna bör utvecklas för
att passa de små företagen bättre.
Ett hinder för samverkan är att många huvudkontor,
och därmed kvalificerade och specialiserade arbetsuppgifter, finns i Stockholm.
•
•
•
Representanter för undervisande högskolepersonal
liksom arbetsmarknadsfunktioner pekar på att beroendet av några få eldsjälars engagemang är ett problem.
Vidare menar undervisande högskolepersonal att det
från exempelvis kursansvariga kan finnas en skepsis
inför att initiera samverkan med arbetsgivare – samt
en osäkerhet kring vilken nytta samverkan kan skapa.
Dessutom är frånvaron av incitament en påverkande
faktor. ”Idag är det forskning som räknas, det är forskning som styr karriär, status och löneutveckling. Man
har tagit små steg mot att ändra attityden men mycket
är kvar att göra. En attitydförändring måste till.”
En representant för en studentorganisation menar att
det idag kan vara alltför kostsamt för en småföretagare
att samverka.
SAMMANFATTNING
sammanfattning 21
Arbetsgivarnas syfte med att
samverka
•
Säkerställa kompetensförsörjningsbehovet – arbetsgivarna
ser samverkan som en kanal för att rekrytera duktiga nyutexaminerade studenter. Dessutom kan studenter användas
som kapacitetsförstärkning vid ”arbetstoppar”.
•
Branding av arbetsgivarvarumärket – samverkan fungerar
som ett verktyg för att stärka sitt varumärke som arbetsgivare
och utvecklande arbetsplats.
•
Marknadsföring – också studenter som inte påbörjar en anställning hos den samverkande arbetsgivaren ska övertygas
om kompetensen i företaget.
•
”God samhällsmedborgare” – vissa arbetsgivare uppger att
de känner en tillfredsställelse av att känna att de gör en god
gärning genom att finnas tillgängliga för det omkringliggande
samhället.
•
Studenterna erbjuder fräscha ögon på verksamheten vilket
ger verksamhets- och kompetensutveckling.
•
Överbrygga eventuella ”kunskapsgap” mellan förväntad och
upplevd kunskapsnivå bland nyutexaminerade studenter.
Nyttan med samverkansaktiviteter
för arbetsgivare
•
•
•
Säkerställande av kompetensförsörjning.
Ökad status som arbetsgivare.
Minskade rekryteringskostnader och minimerad risk för felrekryteringar.
22 sammanfattning
Problemområden som
motverkar samverkan
•
Många arbetsgivare uttrycker att kontaktvägarna till akademin är otydliga.
•
Flera arbetsgivare påpekar att samverkan idag är för personberoende, både på näringslivets och akademins sida – är till
för stor del beroende av några få eldsjälars engagemang.
•
Vissa uttrycker en viss frustration vad gäller möjligheterna att
hitta rätt former för samverkan. ”Vi kan erbjuda praktik men
har ej rätt ingångar eller kontakter för våra erbjudanden”.
•
En utmaning är att skapa face-to-face möten – ”för att undvika att samverkan initieras och sker via mail eller administratörer.”
•
De befintliga samverkansformerna bör utvecklas för att passa de små företagen bättre.
Kriterier för lyckosam
samverkan
•
Syftet och nyttan med samverkan måste vara tydligt definierat
och kommunicerat internt. På så sätt skapas legitimitet, vilket
underlättar när tid och resurser ska avsättas för samverkansaktiviteter.
•
De personliga relationerna lyfts fram som avgörande för
framgången för samverkan, samtidigt som en stor andel anser att samarbetet kring samverkan måste formaliseras för
att överleva i längden.
•
Samverkan måste vara prioriterat och sanktionerat av ”högsta ort” hos både arbetsgivare och akademin. Målet bör vara
att se samverkan som en investering och inte som en kostnadspost.
•
Om man ska kunna matcha studenternas kompetens med
näringslivets behov måste man förstå varandra, inklusive
varandras förutsättningar och perspektiv.
•
En utmaning är att skapa fysiska möten – sedan är de flesta
intervjupersoner av övertygelsen att ”det spelar inte så stor
roll vad vi gör, huvudsaken är att vi träffas”.
Åtgärdsförslag
24 åtgärdsförslag
Möjliga satsningar för Chalmers
och Göteborgs universitet
Kort sikt
Lång sikt
Arbeta för enklare kontaktvägar. Tydliggör samverkansingångarna på hemsidor och säkerställ att webbsidor är lättnavigerade
och pedagogiska. Eventuellt arbeta med en email-adress för alla
samverkansärenden. Minimera den akademiska spärren – skräm
inte bort arbetsgivare som vill samverka. Säkerställ också att
växeltelefonisterna vet vart de ska koppla förfrågningar om samverkan.
Fokusera på vinsterna med samverkan och se till att det finns
incitament för den personal som driver samverkansfrågor. Marknadsför de fördelar den egna organisationen drar av samverkansaktiviteter.
Öka dialogen med arbetsgivare när det gäller exempelvis utbildningsinnehåll.
Tillsätt en koordinerande roll på varje fakultet eller institution
som kan agera vägvisare till rätt person i den specifika samverkansfrågan.
Skapa portaler där arbetsgivare har möjlighet att ta del av information om de olika utbildningsinriktningarna.
Skapa, gärna gemensamt, informationsmaterial kring samverkan – hur ser de olika samverkansformerna ut, vad kräver de av
arbetsgivaren och vilken nytta kan de bidra med?
Delta i exempelvis intresseorganisationer för att berätta att man
finns till och kommunicera studenternas färdigheter.
Undersök möjligheten att tillsätta strukturerade nätverk för samverkan där lärosätena, arbetsgivare, studenter och alumner kan
nätverka.
åtgärdsförslag 25
Möjliga satsningar för
arbetsgivare
Kort sikt
Lång sikt
Säkerställ att samverkan prioriteras och sanktioneras från ledningsnivå. Kommunicera vilka fördelar den egna verksamheten
kan få av ökad samverkan.
Verka för en attitydförändring – börja se samverkan som kompetensutveckling av den egna personalen.
Inventera vilka delar av den egna verksamheten som lämpar sig
för samverkan och öppna dörrarna. Ett mindre företag kan t ex
erbjuda mentorskap för en sistaårsstudent.
Om det finns ett upplevt behov: Arbeta för strukturerade nätverk
för samverkan där lärosätena, arbetsgivare, studenter och alumner kan nätverka.
Möjliga satsningar för Näringslivsgruppen
eller andra aktörer
Kort sikt
Lång sikt
Samordning mellan regionala aktörer för att säkerställa att resurserna utnyttjas på bästa sätt.
Upprätta en gemensam plan för den långsiktiga utvecklingen av
samverkan i Göteborgsregionen tillsammans med regionala aktörer, näringslivet och akademin.
Kommunicera vinsterna med samverkan – nyttan och möjligheterna – mot såväl arbetsgivare som akademi.
Bidra med brobyggande, t ex initiera informella sammankomster.
Driva frågan om strukturerade nätverk för samverkan där lärosätena, arbetsgivare, studenter och alumner kan nätverka.
Bidra till ökad samsyn kring syftet och nyttan med samverkansaktiviteter.
26 länkar
Användbara länkar för samverkan
Lärosäten:
Career Service, Handelshögskolan - www.cs.handels.gu.se
Careers Service, Chalmers - www.careers.chalmers.se
Göteborgs universitet - www.gu.se/samverkan
Karriärcentrum, Göteborgs universitet - www.karriarcentrum.gu.se
Studentkårer:
Chalmers studentkår - www.chs.chalmers.se
Göta studentkår - www.gota.gu.se
Handelshögskolans i Göteborg studentkår - www.hhgs.se
Konstkåren - www.konstkaren.gu.se
Sahlgrenska akademins studentkår - www.saks.gu.se
Övriga:
Miljöbron - www.miljobron.se
I praktiken högskola - www.ipraktikenhogskola.se
OM NÄRINGSLIVSGRUPPEN
Näringslivsgruppen är en plattform för samverkan mellan näringsliv, organisationer, kommuner, universitet och högskola. NLG verkar för en långsiktig tillväxt
av Göteborgsregionen genom att stödja, stimulera, initiera och profilera projekt
inom ett antal strategiska områden av betydelse för utvecklingen av Göteborg.
Visionen är att bidra till att utveckla Göteborg till en av Europas mänskligaste
och mest attraktiva storstadsregioner att leva och verka i samt att besöka.
OM TRINOVO CONSULTING GROUP
Trinovo Consulting Group består av de tre svenska managementkonsultföretagen Trinovo Sensa (tidigare Sensa Corporate Advisors) Trinovo Arkitraven samt
Trinovo Informatics. Tillsammans är de ett 40-tal medarbetare med kontor i
Stockholm, Göteborg och Malmö.
Trinovo Sensa har på uppdrag av Näringslivsgruppen genomfört Affärsmiljöstudier under åren 2004, 2007 och 2010.
Trinovo Consulting Group bistår klienter med analyser, vägval och implementering av affärs- och organisationsutveckling och gör det med strategisk höjd i
kombination med ett pragmatiskt och kundnära arbetssätt. Trinovo-företagen
arbetar branschövergripande, men har spetskompetens inom bl.a. finans,
energi och IT-management.
Produktion: Göteborg & Co. Foto: Göran Assner, Dick Gillberg, Göran
Olofsson. TRYCK: Davidssons Tryckeri
göteborg & co | mässansgata 8 | box 29 | 401 20 göteborg | tel: 031-368 40 00 | Fax: 031-81 10 48 | [email protected] | corporate.goteborg.com