Transcript De svenske økologers udfordringer og løsninger

TEMA: ØKOLOGI
22 Økologi på svensk
De svenske økologers udfordringer og
løsninger. Erfaringer med Cameleon
Högre intensitet i den ekologiska odlingen kräver högre insatser av gödsel och ger mer ogräsproblem. Radhackning med Cameleon är en del av lösningen.
Senior adviser Per Ståhl
Hushållningssällskapet
Linköping, Sverige
[email protected]
Jag ska försöka ge en bild av den
ekologiska odlingen i Sverige,
men mina erfarenheter kommer
framförallt från Mellansverige och speciellt från Östergötland. Fokus ligger mest på gårdar med en stor andel tröskade
grödor (afgrøder til modenhed)
i växtföljden; spannmål (korn),
proteingrödor, raps och vallfrö.
Utmaningar/stora frågor för dessa ekologiska odlare:
● Rotogräsen - hur kan man
hantera rotogräsen utan en
stor andel vall (kløvergræsmarker) i växtföljden - snabb
utveckling av radhackning i
tröskade grödor (afgrøder til
modenhed)
● Växtnäringstillförseln - användning av fler restprodukter - hur använder vi dem
mest effektivt?
● Ekonomin på djurgårdarna
- egen produktion av foder;
spannmål (korn), proteinfoder, raps.
Ekologisk produktion fortsätter att öka i Sverige även om det
just nu går lite långsammare.
Mejerierna tar inte in fler ekologiska gårdar just nu. Mjölkproduktionen är motorn i den svenska ekologiska produktionen
med en stor efterfrågan på foder
från växtodlingsgårdarna.
Efter 2007 har priserna på
de tröskade grödorna (afgrøder
til modenhed) gjort att intensiteten i den ekologiska växtodlingen ökat. Lantbrukarna försöker att maximera mängden
lönsamma tröskade grödor (afgrøder til modenhed) i växtföljden. Gödslingen ökar också vilket drar med sig ökade ogräsproblem. På gårdar med stor andel tröskade grödor (afgrøder
til modenhed) ökar problemen
med rotogräs; åkertistel (Cirsium arvense), åkermolke (agersvinemælk) (Sonchus arvensis), kvickrot (Elymus repens)
och hästhov (følfod) (Tussilago
farfara). Vid höga kvävenivåer
(kvælstofniveau) blir även rotogräsen besvärande speciellt i
höstgrödorna. En åtgärd som har
fått ett ganska stort genomslag
de senaste åren är radhackningstekniken. Tack vare en lokal ma-
skinutvecklare, Gothia redskap,
har Cameleon kommit på marknaden. Det har gjort att radhackningen kan utföras rationellt på
större arealer. Vi kan odla alla
grödor på brett radavstånd (oftast 25 cm). Cameleon både sår
och hackar vilket ger en stor fördel. Det ger en hög precision vid
hackningen då raden alltid ligger
på rätt plats. Kamerastyrningen
fungerar bra med en precision på
1-2 cm. Förutom Cameleon används en del äldre hackor med
fjädrande hackorgan. Skillnaden
är att Cameleon har ett mycket
stabilare hackorgan som går
ner på styva lerjordar och kan
skära av rotogräs utan att vika
undan. I de undersökningar vi
har gjort har vi fått högre skörd
med 25 cm radavstånd och radhackning vid högt ogrästryck
jämfört med 12,5 cm radavstånd och ogräsharvning. I ett försök på Tegneby gård i Östergötland jämfördes under 4 år 12,5
cm, 25 cm och 50 cm radavstånd. Ledet med 25 cm gav högst
skörd och gav ett ökat netto på
ca 1800 kr./ha vid radhackning
Se PowerPoint-show med indlæg på www.plantekongres.dk
102
TEMA: ØKOLOGI
Økologi på svensk
på 25 cm jämfört med normalt
radavstånd och ogräsharvning.
Ogrästrycket var högt på platsen
med åkertistel och åkersenap
(Sinapis arvensis) som de mest
betydelsefulla ogräsen.
I ett nystartat projekt undersöker vi om radhackning på 50
cm radavstånd kan ge en bättre
bekämpning av framförallt åkertistel. Tanken är att öka effekten
på åkertistel genom att hacka
under hela växtsäsongen även
efter axgång (skridning) för att
följa åkertisteln känsliga stadier.
Försöken har bara startat så det
finns inga resultat ännu. Vi tittar
även på om man genom att ändra på radens uppbyggnad kan
öka skörden på 50 cm radavstånd. De första resultaten ser lovande ut.
De höga priserna har lett till
att gödslingsnivåerna har ökat.
Förutom stallgödsel (ej slaktsvinsgödsel) används mycket
köttmjölspellets (gød- og benmel), vinass och biogödsel från
biogasproduktion. Ökade kvävenivåer (kvælstofniveau) gör
att även örtogräsen betyder mer
vilket ytterligare ökar fördelarna med radhackning då man
kan bekämpa ogräsen effektivt
även i höstgrödorna. Kvävepriset (kvælstofpris) på köttmjölspellets (kød- og benmel) och vinass ligger på 25-30 kr./kg N för
kommande säsong. Den höga
prisnivån gör att det är mycket
viktigt att tillföra gödseln på ett
effektivt sätt. Myllning är nödvändig för dessa organiska gödselmedel. Kombisådd fungerar
bra för pellets. Cameleon används för myllning i växande
gröda på våren i höstgrödor eller
vallfrögrödor. Även vinass kan
myllas koncentrerad med Cameleon. Kan man inte mylla vinass
ska den spädas med vatten/gödsel med låg ts-halt för att få en
bra nedträngning i marken. Sofia Dehlin, SLU, har gjort intressanta studier på organsiska gödselmedel och kommit fram till
att C/N-kvoten är en bra mätare
på hur stor andel av totalkvävet
(total kvælstof) som kommer att
mineraliseras under första året.
Köttmjöl (kød- og benmel) och
vinass har fått ett ”kvävegödslingsvärdevärde” på 60-70% i
hennes undersökningar. I försök
har effekten jämfört med mineralgödselkväve varit ca 70-80%.
Biogödsel från biogasproduktionen ökar som gödselmedel i den ekologiska odlingen.
Det är ett mycket snabbverkande gödselmedel vi har mycket
goda erfarenheter av. Koncentrationsgraden är dock viktig för
att inte få för stora mängder att
hantera.
Proteingrödor, raps och vallfrö är viktiga grödor i växtföljden som vi lägger mycket kraft
på. Åkerbönan odlas på en stor
areal och vi har de senast åren
sett mycket bra skördenivåer.
Problemen just nu är allt för höga tusenkornvikter på utsädet i
många sorter (upp till 750 g). I
rapsodlingen är det etableringen
som är nyckeln till framgång.
Även här arbetar vi med breda radavstånd (50 cm) och radhackning. Inom vallfröodlingen
är det ogräsen och att öka säkerheten i odlingen som är viktigt.
Putsning i klöver är en standardåtgärd. Vi börjar se en ökad
användning av strängläggning
och skörd med pickup-bord på
tröskan. Det ger en förbättrad
säkerhet i odlingen.
A & Brohede L. 2010. Potentiella mätmetoder för att
uppskatta kvävegödslingsvärdet hos organiska gödselmedel. Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för
mark och miljö, Rapport 6.
Ståhl P. 2011. Bekämpning av
åkertistel i ekologisk odling;
genom odlingssystem med
radhackning, delprojekt för
att undersöka optimalt avstånd till raden vid radhackning. Slutrapport finns på
www.sjv.se.
■
Litteratur
Delin S, Stenberg B, Nyberg
Se PowerPoint-show med indlæg på www.plantekongres.dk
103
22