Transcript Tya nytt 2.2009 - Transport AB I Ohlsson & Söner

E n t i d n i n g f r å n t ya , T r a n s p o rt fa c ke n s Y r ke s - o c h A r b e t s m i l j ö n ä m n d . w w w. t ya . s e # 2 . 0 9
n
am
tih
rät
Studenterna bjöd branschen till dans
Vi vann i regionfinalerna!
Lars är färskaste basen
1
Innehåll
Arbetsmarknadsdagen
Ledare
Finalerna som inte försvann
TYANYTT pratar integritet
med Lars Lindgren.
Och så var det plötsligt sommar. Knappt hade man hunnit sluta klaga
över att våren var så kall förrän det var dags att oja sig över värmen.
För inget är mänskligare än att beklaga sig, tycks det som.
En klagolåt man ofta hör numera är att det finns så många nya medier att ens budskap försvinner i bruset. Där håller jag inte med. Ta våra
regionfinaler i transportteknik till exempel. Man skulle kunna tänka sig
att så pass snäva arrangemang lätt skulle kunna drunkna i det allmänna
ståhejet. Men icke.
I stället känns det som om vårens tävlingar fått extra mycket uppmärksamhet. Och med rätta! I fem finaler har ungdomar från Sjöbo till
Boden gjort upp om tävlingsplatser i Yrkes-SM i Göteborg nästa år. Vi
har läst om det lite varstans, både i lokalpress och på nätet. Och det är
bra för det är detta vi vill uppmärksamma: att den moderna transportbranschen behöver välutbildade, motiverade ungdomar.
Skoltävlingarna visar
vägen till framtiden ...
Ett exempel på en sådan är Johan Ohlsson, vars välbekanta leende
strålar emot er på sidan 15 i detta nummer av TYANYTT. Han lärde
sig backa med släp samtidigt som han lärde sig att gå, började i familjeföretaget innan han fyllt 20 och blev så småningom en av våra allra
duktigaste tävlingsförare. År 2007 var han med och vann guldmedalj i
transportteknik i EM i Danmark.
Men han nöjde sig inte med det. Under tävlingarna i Danmark
bekantade han sig med det svenska laget i transportlogistik från Malmö
Högskolas Transport Management-utbildning och blev nyfiken på vad
de fick lära sig.
Och ett år senare bestämde han sig: han slutade på sitt arbete i
Skövde och flyttade till Skåne. Idag utbildar han sig på den treåriga
utbildningen och kommer i slutänden att stå där, med både ett gediget
yrkeskunnande inom transportbranschen och en kandidatexamen.
Förare som Johan gör att vi kan se framtiden an med tillförsikt. I
nästa nummer av TYANYTT kommer ett längre reportage om honom.
Tills dess önskar jag alla en trevlig sommar!
TYANYTT var med när studenterna bjöd upp till dans
i Malmö.
Pinfärsk bas
12
16
Enad säkerhet
När TYA-konferensen
kom till BYN.
18
Så funkar TYA
Vad gör vi egentligen? Häng
med på första delen!
T YA - k r ö n i k a n 4
notiser 4–5
22
profilen 16
vinnarna i regionsfinalerna 26
utbilda dig! 28
”Gubbarna går och halkar i det.
Inte alls skojigt ska jag säga ...”
Bill Rehn,
vd, TYA
tyanytt utges med 4 nr per år av
TYA, Transportfackens Yrkes- och
Arbetsmiljönämnd.
Adress TYA, Box 1826, 171 26
Solna. Tel 08-734 52 00. Fax 08734 52 02. E-post [email protected]
Upplaga 13 400 ex. Ansv. utg.
Bill Rehn. Redaktionsråd
Mikael Enbom, Bill Rehn, Håkan
organisationer inom transportsektorn. TYA bidrar till en
Hammarström. Text, form & REPRO
kompetensutveckling inom områdena yrkeskunskap och arbets-
Rabalder produktion AB. Foto Ryno
miljö. TYA vill öka transportyrkenas status. På så vis växer
Quantz. tryck Bull´s Graphics.
branschens totala konkurrenskraft.
Tryckningen sker i en miljövänlig
2 ... är ett samarbetsorgan mellan arbetsgivar- och arbetstagar-
process på klorfritt papper.
6
3
TYA-krönikan
Allt är inte mörker
han
coc
k
4 TYANYTT har pratat college med Bengt Storbacka, utvecklingsledare som hjälpt TYA att börja utreda frågan om
svenska transportcollege.
Du har erfarenhet från college inom teknik- och vårdområdet.
Berätta om svenska college som skolform!
– Idén är att koppla ihop gymnasium och eftergymnasial
utbildning med det regionala näringslivet. Man integrerar olika
ämnen i hela dagar. Lärarna jobbar mer i team och närmare
branschen.
Kan eleverna vänta sig något extra amerikanskt i plugget? En
truck med nos?
– Ha ha, nej likheterna med USA är inte så stora. Men man
får en utbildning med mer muskler. Elever och inte minst åkerier.
Power up.
-jo
Anders Josephsson, chefred aktör
Svensk Åkeritidning
power up med transportcollege
e va
Jag läste någonstans att det startats en tidning
som endast ska innehålla positiva nyheter. Jag
förstår tanken. Är man inte deprimerad tidigare,
blir man det lätt när näringslivsbilagan öppnas.
Rubrikerna slår mot dig: halverad orderingång,
större förlust än väntat, ökat antal varsel, människor ut i arbetslöshet, sämre statsfinanser,
minskad handel.
Jag har träffat företagare som slutat läsa ekonomisidorna eftersom budskapet är så negativt
och de känner inte igen sig.
Det är aldrig så bra som när media skriver att
det är bra och det är aldrig så dåligt som när media skriver att det är dåligt. Det tror jag är viktigt
att vi har i åtanke som media­konsumenter.
Nu handlar ingen. Det står helt stilla, läser jag
i näringslivsbilagan. Prognoserna skrivs ned. Affärer hotas slås igen.
Jag gick till min lokale bilhandlare häromveckan. Nu ska det göras en bra bilaffär tänkte jag. I
mitt stilla sinne såg jag framför mig hur säljaren
nästan skulle kasta en bil över mig till halva
priset. Med alla tillval på köpet dessutom.
Märket är litet i Sverige så förutsättningarna var de bästa. Döm
om min förvåning
när han erbjöd tre
månaders leveranstid
och en isskrapa som
tillval! Mars månad var en
bättre månad än mars i fjol
sade han. Visst, 2009 var betydligt lugnare i stort än första
halvåret 2008, men det rullade
på. När vi satt och pratade
kom det in en annan kund och
gjorde upp affären på plats och
ställe. På eftermiddagen ringer
säljaren och berättar att han sålt
tre bilar denna dagen. En bra dag
på jobbet.
Lågkonjunkturer är aldrig
roliga, men allt står inte stilla. Det
görs affärer och det satsas.
hamta
avfall.
nu
Arbetsmiljö i skift?
Påverkar tiden på dygnet arbetsmiljön? TYANYTT har talat
närmare med Anders Nygren på DSV i Länna.
säkrare hushållssopor
Nu finns en ny webbplats: www.hamtaavfall.nu som bekriver hur entreprenörer, kommuner och fastighetsägare tillsammans kan minska arbetsbelastningen, olyckrisken och öka trafiksäkerheten vid insamling av hushållsavfall.
Många aktörer påverkar renhållningsarbetares arbetsmiljö. Fastighetsägare
utformar avfallsrum och ska hålla ordning på transportvägar. Kommunerna
bestämmer vilka uppsamlingskärl och vilket insamlingssystem som ska användas. Entreprenörerna ska tillsammans med renhållningsarbetarna arbeta för
en bättre arbetsmiljö.
Hamtaavfall.nu beskriver bland annat hur kommunen kan planera för
bättre arbetsmiljö och hur de lokala avfallsföreskrifterna kan användas för att
tydliggöra kraven på fastighetsägare. Webbplatsen ger också exempel på hur
arbetsmiljökrav kan ställas vid upphandlingen men också hur entreprenörer
och renhållningsarbetare kan arbeta för en bättre arbetsmiljö.
Webbplatsen innehåller också fakta om olika insamlingssystem, hämtställen, risker för förslitningsskador och olyckor vid insamling av hushållsavfall
med mer. Den har utvecklats av IVL Svenska Miljöinstitutet ihop med TYA,
Avfall Sverige, Transportarbetarförbundet och Kommunal.
tya-strippen
Vad spelade det för roll?
De skulle ju ändå dö tillsammans.
Man kunde lika gärna vara ärlig.
m o na a d l e r r i n g
– Vänta, nu måste jag slå av makaronerna, säger Anders när
TYANYTT når honom på hemtelefonen en måndagsförmiddag.
Han gör matlådor till hela familjen.
– Som terminalarbetare har jag alltid jobbat udda tider, berättar han.
Är det skillnad på arbetsmiljön på olika skift?
– Absolut. Det är mindre hets mellan 9–15. Vid andra tider kan
tempot drivas upp till ett toktempo. Det påverkar arbetsmiljön,
säger Anders.
Till viss del ser Anders att problemet med hets och stress
beror på underbemanning. Det blir värre när konjunkturen viker
och marginalerna allt mindre. Men han förstår problemet med
bemanning ur ett arbetsgivarperspektiv också.
– Det är omöjligt bemanna helt perfekt. Ibland blir det skitdåligt, ibland blir det halvbra och ibland blir det jättebra. Ingen vet
när tvättmaskinerna från Norrköping kommer.
Rättelse: I förra numret av TYANYTT blev Anders Nygren felciterad.
Problemet gällde då tillämpningen av kunskaper om säkerhet på
terminaler. Enligt TYANYTT sa Anders att ingen bryr sig även om
man vet att man gör fel. Det är fel. Både arbetsgivare och arbetstagare bryr sig verkligen, enligt Anders. Problemet är att man inte
alltid hinner tillämpa alla säkerhetskunskaper.
Enkäten
Så tycker TYA:s parter om
ett transportcollege:
Caj Luoma, – I grunden är det naturligtvis positivt att man
Transportgruppen utvecklar och samordnar transportutbildningar.
Man vet ju inte riktigt hur detta fungerar i praktiken. Idén är ändå så intressant att vi bör fortsätta
utreda frågan.
Martin Viredius, – Vi är totalt sett positiva. Vi är generellt sett för
Transportarbetareförbundet kontakter mellan skola och näringsliv. College ger
näringslivet möjlighet att göra sin röst hörd på ett
sätt som man inte tidigare fått. Samtidigt kräver
collegeprocessen mera engagemang av de företag
som deltar. Men ju mer aktiva de är, desto mer får
de förhoppnings tillbaka.
Hallå där...
... Lars-Eric Sjölander,
sparcoach på GreenIT:
Vad gör en sparcoach egentligen? TYANYTT har
ställt några snabba frågor till Lars-Eric Sjölander,
sparcoach på GreenIT, ett kunskapsföretag inom
miljö och ansvarsfullt företagande.
– En sparcoach är en konsult som hjälper företag
att utveckla rutiner för att följa upp bränsleförbrukningen samt att motivera och engagera
förarna att behålla och utveckla sitt sparsamma
körsätt, säger Lars-Eric.
Alla företag har nytta av att
spara bränsle.
Varför har det inte funnits sparcoacher förut?
– Bränslepriserna var förhållandevis lägre förut.
Dessutom var klimatfrågan inte riktigt lika het.
Det är uppföljning och motivation som är det
allra nyaste med just sparcoaching.
Vilket är det typiska företaget som har nytta av
en sparcoach?
– Alla företag har nytta av att spara bränsle,
men transportföretag har det i synnerhet. Hos
bussbolag, åkerier och taxi är bränslekostnaden
den största kostnaden näst efter löner.
På tal om motivation och lön, tror du att en
anställd kan deala till sig lite på lönen av det som
sparats på gasen?
– Belöning i olika former är inte så ovanlig morot
för att öka motivationen att spara pengar och
miljö.
Sist, kan man anlita en sparcoach för privat bruk?
– Nej. Men har man lärt sig konsten att hantera
en gaspedal på sitt företag så kan man ju också
göra det i sin privata bil. Ett mervärde, avslutar
Lars-Eric.
5
I hamn
Hamnar är romantiska platser. Här knackar den
stora världen på dörren, hit kommer märkliga varor
från främmande platser långt borta, lastade och
omlastade på små och stora fartyg. I höst fyller
Helsingborgs Hamn 200 år. TYANYTT hälsade på hos
födelsedagsbarnet.
6 7
hamnliv
”Jag hade just slutat mitt tidigare jobb och
körde runt i staden och funderade över vad
jag ville göra med mitt liv. Och så såg jag
den här byggnaden och blev blixtförälskad.
Där vill jag jobba, tänkte jag ...”
Helsingborgs Hamn är inte störst eller märkvärdigast. Men
tittar man på en karta så förstår man varför få städer i Sverige
har en så intim relation till sitt vattenbryn som Helsingborg:
bebyggelsen liksom omfamnar hamnen i hela dess sträckning,
kröker sig runt den som en kärleksfull räka. Och hamnen
sträcker sig i sin tur längtansfullt över till tvillingsystern
Helsingør på andra sidan det korta sundet. Själva POÄNGEN
med Helsingborg är dess hamn.
Stadens funktion har allt sedan födelsen för 924 år sedan
varit just en angörningsplats från vattnet. Och trots nybyggda
broar och liknande (som alla sanna Helsingborgare mest
fnyser åt) så pilar fortfarande färjorna fram och åter över sundet. Årligen åker 11 miljoner människor fram och tillbaka den
korta sträckan till Danmark, vilket faktiskt gör Helsingborgs
Hamn till en av de största färjehamnarna i världen.
Tillsammans med den övriga trafiken angör varje år i snitt
46 500 fartyg hamnen. 270 människor arbetar här, och var
tionde Helsingborgare är på ett eller annat sätt beroende av
hamnen för sin inkomst. Räknat i godsmängd är hamnen den
sjätte största i Sverige, men ser man till containerhantering så
ligger Helsingborgs Hamn tvåa efter Göteborg.
dock Ann-Catrin Ellands kärlek till
sin arbetsplats sedan 20 år.
Nä, den har med huset att göra. Hamnkontoret, där hon
jobbar som informationsassistent.
För det är nämligen väldigt fint. Ritat av arkitektfirman
FFNS Helsingborg och uppfört 1989 i ljusblått kakel från Höganäs. För Ann-Catrin var det kärlek från första ögonkastet.
– Jag hade just slutat mitt tidigare jobb och körde runt
i staden och funderade över vad jag ville göra med mitt liv.
Och så såg jag den här byggnaden och blev blixtförälskad.
Där vill jag jobba, tänkte jag.
Och så blev det. Tjugo år senare pratar hon fortfarande
lika entusiastiskt om byggnaden som förändrade hennes liv
Inget av detta förklarar
8 och pekar gärna ut detaljer i inredningen och arkitekturen.
Men idag guidar hon TYANYTT samt ett gäng skolungdomar
från Competensum AB i Ängelholm och hanterar utflyktsbussens mikrofon lika vant som vilken tourguide som helst.
Helsingborgs Hamn består av ett flertal olika hamnar med
tillhörande bassänger och terminaler. Översiktligt talar man
dock om Nordhamnen, Västhamnen, Sydhamnen och Bulkhamnen. Ann-Catrin talar sig varm om de olika delarna och
pekar stolt ut stenen där den nuvarande kungen skrivit sitt
namn i samband med Västhamnens invigning 1985.
De olika delarna har olika verksamhet: Till Bulkhamnen
kommer – förstås – bulk, Nordhamnen tar bland annat emot
färjepassagerarna, Västhamnen hanterar containers och pellets och Sydhamnen, tja, det mesta: frukt, grönsaker, metaller,
olja och spannmål …
Helsingborgs Hamn satsar hårt på att marknadsföra sig
som Containerspecialisten i Sverige. Man har nyligen införskaffat ytteligare en jättelik containerkran: inalles har hamnen
nu fem stora, mekanoliknande jättekranar för containers
samt två storkliknande mobilkranar.
– Jag har gått däruppe på bommen, berättar Ann-Catrin
och ser upp på den nya kranen. Det blåste och hela kranen
skakade men det var fantastiskt. Man såg allting, jag var högre
upp än Kärnan!
Med detta avser hon det 35 meter höga medeltida tornet
som annars dominerar Helsingborgs silhuett. Hennes referenser är strikt helsingborgska, infödd som hon är …
Bussen passerar nu den nya Combiterminalen, som tar
emot tågtransporter på sex olika spår. Gigantiska lastmaskiner kallade reachstackers åker runt med utsträckta gripklor
och lastar nätt av de 40 ton tunga containrarna som om
de vore leksaksklossar. Fordonen är så tunga att marken i
Combiterminalen har en specialbeläggning: annars skulle
de enorma hjulen göra spår i asfalten. Varje vecka trafikeras
9
Hamnen är med
rätta stolt över sitt
återvinningsprogram.
Aluminiumtackor
tillhörande Londons
metallbörs.
Arne Erlandsson vakar
som en hök över
återvinningen.
Combiterminalen av 42 olika pendlar som knyter ihop
Helsingborg med de viktigaste hubarna i Sverige och även
Tyskland.
– Här har vi spannmålssilon, fortsätter Ann-Catrin och
pekar ut Svenska Lantmännens siloanläggningar.
– Lagringskapaciteten på 250 000 ton gör dem till en av de
största i norra Europa. Men framför allt har de en fantastiskt
vacker färg, tycker ni inte det? Lantmännen målar om dem
i omgångar i olika gula nyanser, så att man ska tänka på
vajande sädesfält.
Ann-Catrin är utpräglad estet. Hennes pappa arbetade
som inredningsarkitekt och när hon var liten fick hon hjälpa
till med att välja ut färgsättningarna till faderns olika projekt.
ligger värmekraftverket Öresundskraft. Fartygen som kommer lastade med de träpellets som
numera driver värmeverket angör vid en pir intill och lastar
Strax intill Västhamnen
10 med hjälp av en mobilkran och en ficka till ett löpande band
direkt in till verkets lager.
Men idag står bandet stilla. Ute på redden går färjorna
fram och tillbaka. Det är en frisk dag och måsarna skriker
hurtigt. Fast Ann-Catrin och de andra som jobbar i hamnen
är inte direkt några måsentusiaster …
– Nä, de är räliga varelser. De kan attackera, visste ni det?
Ibland hoppar de på cyklister …
Anledningen till antipatin är att måsarna ibland blir så
många i hamnen att skiten blir ett problem:
– Gubbarna går och halkar i det. Inte alls skojigt ska jag
säga.
Säger Ann-Catrin och berättar sedan fnissande om
hamnens patenterade mås-skrämma: ett inspelat band av
en döende mås sista skrän som spelas upp i högtalare runt
om i hamnen. Det fungerar tydligen så bra att hamnen säljer
skrämmorna till andra hamnar och industriföretag.
uppradade för inlastning
i säkra magasin. Hamnen är en stor lagerhållare av metaller
åt Londonbörsen, ett sorts Fort Knox för koppar, bly, zink
och aluminium som köps och säljs i ”loter” om 25 ton runt
om i världen. Säkerheten kring hanteringen är betydande
och restriktionerna avsevärda beträffande fotografering: det
har förekommit organiserade stölder tidigare. Under sträng
bevakning av magasinsföreståndaren Roland Nilsson får
TYANYTT:s Ryno Quantz fotografera några tackor.
Vi fortsätter rundturen i hamnen. Det lagras tomatpasta
och frukter, där bunkras olja, här skickas IKEA-möbler ut i
världen, omlastade från tågen från Älmhult som strömmar in
till Combiterminalen (tillsammans med ansenliga mängder
livsmedel: IKEA är en av hamnens största livsmedelsexportörer – utlandssvenskarnas behov av hemmamat som köttbullar
och sill tillgodoses härifrån).
Det senaste året har varit en tuff tid för Helsingborgs
I Sydhamnen står aluminiumtackor
Hamn: krisen har känts av här också, precis som i alla andra
hamnar. Men nyligen fick hamnen ännu en linje, alltså ytterligare en regelbunden kund – det isländska rederiföretaget
Eimskip – och Ann-Catrin försöker inte dölja hur glad hon är
över detta:
– Näe, det var tårar och hjärtsnörp när det första fartyget
kom in. Så var det för alla i hamnen!
Så är bussen tillbaka vid Ann-Catrins älskade hamnkontor och alla kliver av. Vinden friskar i och det doftar hav över
hela Helsingborg. Som alltid.
text michael hancock
foto ryno quantz
mer info [email protected]
tel 08-734 52 00
11
Från vänster: Richard
Carlvik, Johan Pärsson,
Marie Asplund, Carl-Magnus
Carlsson och Petter Naeff.
Arbetsmarknadsdagen
Får jag lov?
Är transportbranschen ett dansgolv, med studenterna på Transport
Management-utbildningen i ena hörnet och företagen – deras
potentiella arbetsgivare – i det andra som två gäng blyga panelhönor?
Ja, åtminstone om man fick tro arrangörerna av Arbetsmarknadsdagen
på Malmö Högskola. Men detta var dagen då det bjöds upp till dans.
Transport Management-utbildningen i Malmö vinnlägger sig
om att skapa möten mellan företagen och studenterna. En av
poängerna med linjen är ju att låta verkligheten styra utbildningen. Men trots en myckenhet av föreläsare tyckte andraårsstudenterna Marie Aplund och Richard Carlvik att det inte
var så lätt att få personlig kontakt under föreläsningarna.
– Det är kanske inte alltid man vill räcka upp handen
inför 160 andra studenter, säger Marie.
– Och alla är ju olika på en sån här utbildning, så man har
många olika frågor, instämmer Richard.
Så de kläckte en pigg idé: varför inte anordna en särskild
dag för möten mellan företagen och studenterna? En Arbetsmarknadsdag, där studenterna fick beskriva sin utbildning
och vad de ville med den, och företagen presentera sig för sin
potentiella anställda?
intresset med ledningen för
utbildningen och fick omgående grönt ljus.
– Programmets ledare Carl-Magnus och de andra var jättepositiva med en gång, säger Marie. De hade själva haft idéer
i den riktningen, så det var bara att köra på.
De fick ytterligare hjälp med kontakterna till näringslivet
genom Transportgruppens Ingrid Bäckman, så snart var
Arbetsmarknadsdagen ett faktum
Ledda av konferenciererna Petter Naeff och Johan Pärsson
introducerades utbildningen i Ubåtshallens hörsal på Malmö
Marie och Richard kollade av
12 Högskola. Ingrid Bäckman var en av inledningstalarna och
påminde de närvarande företagen om vilken möjlighet studenterna är redan under sin utbildning:
– Kom ihåg att studenterna kan komma till er och göra
examensarbeten på era verksamheter. Ni kan få viktiga frågor
utredda och besvarade. Ni har ett försprång nu, redan genom
att vara här!
berättat lite mer om just utbildningens projektarbeten (”för många är de första kontakten med
vetenskapliga projekt”) inbjöd Johan Pärsson några fd elever
och representanter för företagen till ett möte på scenen:
– Jag sa med en gång att, ska jag vara konferencier då vill
jag ha en sån där mogonsoffa à la Malou von Sivers.
Efter att så deltagarna i detta morgonmöte fått vittna om
utbildningens nytta i det efterföljande arbetslivet kom diskussionen igång i hela auditoriet. Och utbytet var välgörande
frankt. Andraårsstudenten Omar Omar undrade till exempel:
– När man söker är det som att man ska vara 25 år
gammal och ha 10 års erfarenhet. Varför tar ni inte in fler
trainees?
Han fick svar på tal av Anders Clarén på Nordanå Transport:
– Jovars, men vill ni verkligen det? Verkligheten är inte
alltid så glamorös i transportbranschen som ni får det att låta
här, det är ofta ett tufft jobb med tuffa tider till exempel …
Efter att Petter Naeff
Emma Hallenborg från
Ängelholm körde truck
med den äran och
gjorde kompisarna från
transportgymnasiet i Vallåkra
stolta.
”Programmets ledare CarlMagnus och de andra var
jättepositiva med en gång. De
hade själva haft idéer i den
riktningen, så det var bara att
köra på ...”
– Vi är ett bra team,
skrattar Svenerik (till
höger). Thomas står för
idéerna och jag håller i
plånboken.
13
Petter Naeff höll publiken varm.
John Woxström, Sveriges
Åkeriföretag, var en av dem som
mötte studenterna.
Efter ytterligare allmän diskussion kring arbetstider och vad
den pågående globala krisen kan tänkas ha för konsekvenser för transportbranschen bröts för fika och vandring i en
angränsande byggnad. Där var det företagens tur att visa
upp sig och informera. Tongångarna på företagssidan kring
arrangemanget var mycket positiva. John Woxström på Sveriges Åkeriföretag sade:
– Jättekul med studenter som är så intresserade och
engagerade. Det är klart att branschen är lite konservativ,
med många försiktiga familjeföretag, men man måste ju börja
någonstans.
Och Kajsa Modig Johansson från SITA, ett företag inom
återvinning och avfallshantering, var nästan översvallande:
– Vi i miljöbranschen är nog lite dåliga på att ta kontakter, men det ska vi rätta till. Jag har träffat väldigt många entusiastiska studenter idag och hittat flera intresserade redan.
Konferencieren Johan Pärsson, en 24-årig
entreprenör ut i fingerspetsarna som förutom Transport
Management-programmet på Malmö Högskola också hinner
med studier i klassisk musik och historia i Lund, var försiktig
med sina förutsägelser:
– Det är ett slagfält där ute i kristider och risken är att
företagen fokuserar på sina kärnverksamheter. Det är därför
som det är så viktigt att de får veta att vi kan så mycket mer
än att bara planera lastbilsrutter.
Och krisen då?
14 Johan Pärsson fick sin TV-soffa
under utfrågningen av före detta
studenter.
En av förstaårsstudenterna var en gammal bekant för
TYANYTT:s läsare: Johan Ohlsson, en av guldmedaljörerna i
Transportteknik vid EM i Danmark 2007. Johan, som var en
fantom på förarteknik, kran och truck bestämde sig en dag
för att vandra vidare inom transportbranschen och sa upp
sig från åkeriet hemma i Skövde för att flytta ner till utbildningen i Malmö.
– Kompisarna sa att jag var galen först, men de börjar
nog vända nu. Man kan inte göra samma sak hela livet, eller
hur? Vi hade en gästföreläsare för ett tag sedan som jobbade i
Indien, allt är möjligt …
text och foto michael hancock
mer info [email protected]
tel 08-734 52 00
Transport management
Utbildningen hålls i Malmö och innehåller
kurser i bl a logistik, ekonomi, marknadsföring, organisation och ledarskap, juridik, IT
och miljö. Alla kurser är utformade i nära
samarbete med företag och organisationer
inom transportnäringen, och många studenter
väljer att skriva sitt examensarbete tillsammans med ett företag.
En gammal hjälte
tar nya tag: Johan
Ohlsson, guldmedaljör
från EM 2007 har
flyttat till Malmö för
att vidareutbilda sig.
TYANYTT önskar lycka till!
15
profilen
med
integ
­ritet
Galjonsfigur för 64 000
Lars Lindgren är landets färskaste fackbas. TYANYTT har pratat politik och
mobiltelefoner med Transportarbetareförbundets nytillträdde ordförande.
– Jag slutade köra lastbil när de uppfann mobiltelefonen. Jag kände mig övervakad.
Att inte prata politik är omöjligt med Lars Lindgren. ”Att
säga vad man tycker” har varit en ledstjärna i hela den karriär
som nationellt sett har gått spikrakt uppåt. Från sektionssekreterare i en lokalavdelning i Helsingborg till ordförande för
alla Sveriges 64000 transportmedlemmar.
Men när det gäller internationellt resande har Lars Lindgrens karriär snarare gått bakåt i och med det nya uppdraget.
Låter det konstigt? Lokalavdelningen från Helsingborg organiserade förare som körde internationellt. Då, på 1980-talet,
var Lars en av dem.
– Det var gubbar med synpunkter det, skrattar Lars. En
livaktig sektion. Det var högt till tak och nära till dörren.
Det har format honom. Och han gillar de raka puckarna
inom Transport.
– Om jag skulle vara omgiven av ja-sägare skulle det vara
direkt förödande för vår organisation. Det tror jag gäller alla
organisationer.
som något mycket bredare och större än en
kartell för högre ersättningar. Han vill tala om facket som en
solidaritetslänk, som en trygghetsrörelse.
– Facket får på inga villkor utvecklas till en elitgrupp för
några få starka grupper där invandrare och unga icke behöver
göra sig besvär. Facket ska vara den rörelse som bär med sig
budskapet om solidaritet mellan unga och gamla, mellan
sjuka och friska, mellan arbetslösa och dem som är i arbete.
Det var en hundålder sedan mobiltelefonen kom. Nu
Lars ser facket
16 finns många andra hjälpmedel, till exempel GPS, som enligt
Lars kan ha problematiska bieffekter. I sin nya roll kommer
han därför att prioritera arbetet med integritetsfrågorna
Han talar också om den svåra balansgången med att stå
upp och försvara sina kollektiva ideal i en individualistisk tid
där facket inte längre attraherar yngre. Han ser facket som
ett kraftfält, långt större och än sina medlemmar. Men kollektivet ska finnas för individen, inte tvärtom.
– Som facklig företrädare blir man något av en galjonsfigur. Jag vill, i alla forum som jag har tillgång till, använda det
till att stå upp och tala för dem som har det sämst och som är
mest utsatta i vårt samhälle, säger Lars.
Lars uppdrag som sekreterare i lokalavdelningen i Helsingborg hann leda ända till arbete
som internationell sekreterare i Stockholm innan uppdraget
som ordförande tog vid. Det märks. Lars Lindgren är mycket
oroad över de främlingsfientliga tendenser han ser både i och
utanför organisationen. Drömmen är ett internationellt, eller
åtminstone europeiskt, fackförbund, även om Lars ser hur
”småpåvar” i fackföreningar i olika länder effektivt motsätter
sig en sådan utveckling.
– Transport är internationellt till sin natur och det internationella arbetet kommer alltid att ha en framskjuten plats i
förbundets arbete, säger Lars.
Tillbaka till det internationella:
text oskar schönning
foto ryno quantz
6 snabba
Ålder 52
Bor Bjuv i Skåne
Familj Fru och två utflugna pojkar
Senast lästa Al-Qaida och vägen till den
11 september av Lawrence Wright
Längsta tripp (i lastbil) Till Tunis
Kortaste tripp Några hundra meter lokalt i
(också i lastbil) Helsingborg som 23-åring
17
maskinkonferens
TYA+BYN=sant
Kan man kvalitetssäkra maskininstruktörer?
Svaret är jajamensan, åtminstone när TYA
och BYN slår sig ihop. TYANYTT besökte deras
gemensamma maskinutbildarkonferens i
Eskilstuna.
– Om ni saknar transport tillbaka till hotellet så samlar vi
ihop er och ordnar det, säger, Ing-Marie Andersson Wik från
BYN under introduktionen.
Det är oklart om Ing-Marie tänker använda en grävlastare
eller teleskoptruck för frakten. Det är också oklart om det blir
några överblivna överhuvudtaget. Många av konferensdeltagarna skulle hellre komma nakna än utan ett rejält fordon.
– Han var för jävla underbar, 180:n, säger någon vid kaffet.
Platsen är Volvo Customer Center i Eskilstuna, 75 hektar
anläggning med 60 sprillans nya mobila maskiner ur Volvos
entreprenadprogram. Det hela är som när lärarna i högstadiet
18 Maria Themptander från
TYA tillsammans med Bert
Hagberg.
åkte på studiedag och du själv fick ledigt. De åkte någonstans
– du fick aldrig veta var – och slipade på vad de själva skulle
lära ut.
åkte inte till Volvo Customer Center.
Men det gör maskininstruktörerna. Arrangörer är TYA och
BYN tillsammans. Det är inte en tillfällighet. BYN står för
Byggnadsindustrins Yrkesnämnd och är TYA:s motsvarighet
inom byggbranschen. Ett samverkansorgan med uppdrag
från både fack och arbetsgivare att hålla i utbildnings- och säkerhetsfrågor. Och precis som inom transportbranschen har
byggbranschen krav på utbildning inskrivet i kollektivavtalen.
Denna utbildning sköts av olika utbildningsgivare, skolor och
företag, och ges med hjälp av material som TYA respektive
BYN har tagit fram. Utbildningen leder till ett yrkesbevis
utfärdat i TYA:s eller BYN:s namn.
Men vissa maskinslag är gemensamma i de två branscherna. Och för att inte individer som arbetar både inom
bygg- och transportsektorn ska behöva skaffa sig två olika
utbildningar för samma maskin har TYA och BYN och deras
respektive parter (fack och arbetsgivare) kommit överens om
Dina högstadielärare
19
Handbok för
digitala färdskrivare
- Vad innebär de digitala färdskrivarna för åkeriet/föraren?
- Hur gör man manuell inmatning och vad ska man lägga in?
- Hur tyder man utskrifterna?
- Hur använder man företagskortet?
- Förklaringar för båda Siemens VDO 1381 och
Stoneridge SE5000
Ing-Marie andersson
Wiik från BYN.
Sundsvall
Stockholm
Malmö
Jörgen
Lindström.
ADR
på svenska,
”L’accord européen
relatif au transport
international des
marchandises
dangereuses par route”
på franska ...
att erkänna varandras yrkesbevis. Men det finns problem.
Anders Jonzon från TYA förklarar:
– Eftersom utbildningsgången är olika beroende på
vilken utbildning man väljer finns risk för ett ömsesidigt
misstroende.
får uppdatera sig på de
senaste maskinerna finns alltså ett annat värde med att träffas
tillsammans. Man får chansen att öka likvärdigheten och
kvaliteten i utbildningarna.
– Därför har vi kvalitet och kvalitetssäkring som tema på
konferensen, säger Anders.
Anders berättar att TYA och BYN historiskt sett har haft
en lång och god tradition av samarbete. Varje år har man en
endagsutbildning och vart fjärde år en längre konferens som
nu, med seminarier och möjlighet till fördjupade diskussioner. På senare tid har samarbetet kring yrkesbevisen blivit
fördjupat och formaliserat med ett avtal som upprättades
under 2007. Det är undertecknat av alla parter.
– Det är en helt annan tyngd nu när fack och arbetsgivare deltar aktivt, säger Anders.
Ute på testfältet träffar TYANYTT Jörgen Lindström och
Bert Hagberg. Båda bedriver egen näringsverksamhet med
uppdrag åt bygg- och transportföretag. Både som förare och
utbildare, både åt TYA och BYN. Jörgen Lindström har även
en tjänst som gymnasielärare på Wendesgymnasiet i Kristi-
Förutom att maskininstruktörerna
20 060-10 21 75
08-88 99 53
040-21 21 52
www.FÄRDSKRIVARE.se
anstad. De talar om samma problematik som TYA:s Anders
Jonzon, men tycker att konferensen tyder på en medvetenhet
om problemen. Precis som fler TYANYTT pratat med efter­
lyser de en gemensam grund när det gäller utbildningen.
– Helst skulle jag vilja att man slog ihop TYA och BYN till
en gemensam utbildningsnämnd, säger Jörgen. Då hade vi
fått kvalitet på utbildningarna utan risk för kryphål.
Den som hade koll på att det åtminstone inte fanns några
kryphål i konferensschemat var TYA:s nygamla medarbetare
Maria Themptander. Hon började på TYA 1984 och har nu
återvänt. Förutom att ha hunnit orientera sig grundligt i
frågorna har Maria även hållit i det mesta av det praktiska
kring konferensen. Förutom att rotmoset tog slut är hon nöjd
under konferensens första lunch.
– Jag tror verkligen att sådana här konferenser kan göra
skillnad, säger hon. De har en praktisk betydelse, men även
ett symbolvärde.
Hopslagna eller inte, är det någonstans samarbetet mellan BYN och TYA fungerar utmärkt så är det just mellan
tjänstemännen Maria Themptander på TYA och Ing-Marie
Andersson Wik på BYN. Båda är påtagligt imponerade över
den andras insatser och verkar ha haft ordentligt kul under
konferensförberedelserna. Förhoppningsvis ett bra tecken.
text michael hancock
foto magnus pehrsson
mer info [email protected]
tel 08-734 52 00
21
TYA for dummies
Så funkar TYA
Vad är egentligen TYA och vad gör vi?
Nu startar vi en serie där vi i några av de
kommande numren berättar om TYA:s olika
delar. För enkelhetens skull ser vi TYA som en
parkeringsplats.
När det gäller trafiksäkerhet och arbetsmiljö har fack och arbetsgivare gemensamma intressen. Därför finns TYA. Med uppdrag
att säkra.
– Kurser och projekt är vår basverksamhet, säger VD Bill Rehn.
Projekt- och utvecklingsavdelningen arbetar brett, berättar
Bill. Rekrytering, utveckling av arbetsmiljöprojekt och skolfrågor
hör hit. Likaså kontakter med myndigheter och olika beslutande
församlingar. Till denna avdelning är också TYA:s regionala projektledare knutna.
Dessutom utvecklar projekt- och utvecklingsavdelningen de
kurser som TYA-skolan (se separat artikel) använder.
Hamn- och stuveriskolan påminner om TYA-skolan, men har
en mera fristående ställning då den är separat finansierad av
Sveriges hamnar. Hamn- och stuveriskolan har en egen styrgrupp
och håller även själva i en del utveckling.
Och så finns informationsavdelningen. Den publikation du
håller i din hand, TYANYTT, och hemsidan www.tya.se är två av
alla de informationskanaler där TYA:s medarbetare informerar om
verksamheten.
text oskar schönning
illustration johnny dyrander
22 23
tya for dummies
del
TYA-skolan
TYA-skolan är en av TYA:s grundpelare som varit med
från start. Sedan dess har verksamheten vuxit efter
branschens behov. Nu står den inför en av de största
utmaningarna i sin historia.
Utbildning är en av TYA:s huvuduppgifter och därför har TYA-skolan varit med sedan starten 1975.
– Många TYA-företag är småföretag och hade
inte möjlighet att klara detta på annat sätt säger
Anders Jonzon, idag skolchef för TYA-skolan.
Två utbildningsbehov har gått hand i hand
genom hela TYA-skolans historia: arbetsmiljöutbildning och yrkesfortbildning.
– Vi började med att utbilda chefer/arbetsledare
och skyddsombud så att de blev en resurs för hela
arbetsplatsen, säger Anders Jonzon.
– Jag minns själv att det verkligen fanns farligt
arbete på den tiden.
Till exempel fanns det manuell betjäning på alla
bensinstationer. Att stå och fylla en bil med 40 liter
bensin innebar att man andades in 40 liter gas.
En av de första kurserna 1975 var just femdagarskursen ”Bättre arbetsmiljö”. Sedan dess har både
branschen och TYA-skolan utvecklats enormt.
kursertyper och varje år hålls
250 kurser. 7 000 personer utbildas via TYA-skolan
årligen. Lärare på TYA:s skyddsombudskurser är
regionala skyddsombud och på övriga kurser en
blandning av kompetenta och professionella föreläsare, som kan vara projektledare från TYA eller
anlitade konsulter. Kurserna hålls på Scandic eller
Choice Hotell. Dessutom finns möjligheten att få
Idag finns ett 60-tal
24 skräddarsydda företagsutbildningar.
Christer Johansson, transportchef på Schenker
Åkeri i Halmstad, har använt den möjligenheten.
Enligt honom hade företaget inte kunnat utbilda
personalen på samma sätt utan TYA-skolan. Schenker
har också utbildat APL-handledare via TYA-skolan.
– Det är en otrolig styrka för Schenker som
arbetsgivare. Särskilt som Arbetsförmedlingen nu
kräver APL-praktik i sina vuxenutbildningar.
– Det är också en möjlighet att erbjuda våra
anställda en karriärmöjlighet som handledare eller
instruktör, vilket uppskattas av väldigt många.
för företagen är också att
det är väldigt billigt att gå kurserna. Faktum är att
många kurser kostar ingenting. Istället finansieras
kurserna genom medlemsavgiften. Skyddsombudskurserna, PAM-kurserna, får företagen till och med
bidrag för att gå.
– Det är för att det ska vara möjligt för folk. Det
är små marginaler för företag idag, säger Anders
Jonzon.
TYA:s utbildningspolitik är att göra det som
branschen behöver och som ingen annan kan göra.
– Många av våra kurser skulle inte finnas om
inte TYA-skolan gjorde dem. Tillgodoses behovet på
marknaden ändrar vi inriktning.
Då flyttar TYA-skolan, som Jonzon säger ”högre
upp i pyramiden” och gör utbildningsmaterial, kursplaner och lärarutbildningar för att säkra kvalitén.
Idag finns också en hel del webbkurser i TYA-skolan.
Men nu står TYA-skolan inför sin största
utmaning hittills. I år införs EU:s krav på yrkes-
TYA-skolans stora fördel
Anders Jonzon.
kompetensbevis, YKB. Det innebär att alla förare i
transportbranschen måste göra en fortbildning på 35
timmar om året. Eller en delkurs på sju timmar per år.
På 150 000 förare blir det lika många utbildningsdagar
per år. Utbildningen ska vara genomförd 2016. Hela
denna volym kan förstås inte TYA ta.
– Vi ska öka med 10 000 utbildningsdagar om året.
Sedan ska vi utbilda lärare och ta fram kursplaner,
säger Anders Jonzon.
Genom att fortbilda sina APL-instruktörer hoppas
TYA-skolan indirekt klara närmare 50 000 utbildningsdagar om året.
– Då har vi klarat en tredjedel. Sedan får marknaden sköta resten.
text ulrika fjällborg
foto tya
mer info [email protected]
tel 08-734 52 00
25
Guld
guld
guld!
Truckbowling visade
sig vara en av de mer
publikfriande inslagen.
Domare kontrollerar att
höjdhoppsribban inte
backas ner.
Patrik Lissåker, Gustav
Anzén och Stefan
Erlandsson
TYA:s fem regionfinaler i transportteknik har nyligen avslutats. Som vanligt har man tävlat i olika
former av manöverkörning samt i lastsäkring.
TYANYTT ställde den klassiska sportfrågan till vinnaren i Uddevalla; Adam Thunstedt.
Elin Liljeqvist från Avesta
får instruktioner inför
grenen Fordonsmonterad
kran.
Hur känns det?
– Riktigt roligt! Första halvan gick bra, men sen
blev jag lite övermodig och gjorde misstag. Då
trodde jag inte ens att jag skulle hamna på pallen
så jag var ju lite grinig innan resultaten kom.
Vinnarna i alla 5 finalerna
Sjöbo Mattias Eriksson, Nils Holgerssongymnasiet, Sjöbo
Uddevalla Adam Thunstedt, Elof Lindälvs Gymnasium, Kungsbacka
Norrköping Jens Klevstedt, Trafikcenter Scantec AB, Kumla
Adam Thunstedt.
Inne i TYAs trailer
kunde man testköra
kransimulator.
Stor precision krävs
i Manöverkörning
med lastbil.
Uppsala Patrik Lissåker, Naturbruksgymnasiet, Älvdalen
Vännäs Henrik Drugge, Björknäsgymnasiet, Boden
26 27
posttidning
Sverige
B
Begränsad eftersändning
Vid definitiv eftersändning återsändes försändelsen
med nya adressen på baksidan (ej adressidan) till:
TYA, Box 1826, 171 26 Solna.
porto betalt
Del av årets kursutbud 2009
Juni
datum kurs
dagar
1
2
3
4
5
Lastsäkring
Örnsköldsvik | kursnr: 217
Luleå | kursnr: 217
Piteå | kursnr: 217
Skellefteå | kursnr: 217
Umeå | kursnr: 217
1
9–10
Gruppledarutbildning, steg 3 2
Stockholm | kursnr: 272
Augusti
datum kurs
dagar
PAM* 2 Landtransport
25–27 Umeå | kursnr: 310 350
3
(Steg 1: 12–14 maj)
Depåteknikerutbildning
29–30 Stockholm | kursnr: 209
2
PAM* 1 Landtransport
29 sep Uppsala | kursnr: 300 400
–1 okt (Steg 2: 10–12 nov)
3
PAM* 1 Flyg
29 sep Stockholm | kursnr: 303 400
–1 okt (Steg 2: 3–5 nov)
3
PAM* 1 Hamn och Stuveri
29 sep Norrköping | kursnr: 304 400
–1 okt (Steg 2: 10–12 nov)
3
dagar
Gruppledarutbildning, steg 1 2
Stockholm | kursnr: 270
1–3
PAM* 1 Landtransport
Jönköping | kursnr: 300 360
3
(Steg 2: 20–22 okt)
5
7–11
Bärgningsteknik
Borås | kursnr: 202
1
8
9
10
12
Lastsäkring
Ronneby | kursnr: 217
Värnamo | kursnr: 217
Ljungby | kursnr: 217
Helsingborg | kursnr: 217
PAM* 1 Landtransport
3
15–17 Helsingborg | kursnr: 300 380
1
Gruppledarutbildning, steg 2 2
22–23 Stockholm | kursnr: 271
Din arbetsmiljö
– för tjänstemän
22–23 Göteborg | kursnr: 319
PAM* 1 Landtransport
22–24 Örebro | kursnr: 300 390
2
3
(Steg 2: 10–12 nov)
Tankbilsförare
– petroleumtransporter
22–24 Norrköping | kursnr: 205
dagar
1
6
7
8
9
Lastsäkring
Falun | kursnr: 217
Eskilstuna | kursnr: 217
Linköping | kursnr: 217
Jönköping | kursnr: 217
Packmästare
Stockholm | kursnr: 211
4
6–9
6–8
Tankbilsförare
– petroleumtransporter
Kalmar | kursnr: 205
7
SAM-arbete för arbetsgivare 1
Stockholm | kursnr: 341
PAM* 1 Flyg
13–15 Stockholm | kursnr: 303 420
3
3
(Steg 2: 10–12 nov)
(Steg 2: 3–5 nov)
Lastsäkring
Jönköping | kursnr: 217
Norrköping | kursnr: 217
Stockholm | kursnr: 217
Stockholm | kursnr: 217
Stockholm | kursnr: 217
20
21
22
23
24
Lastsäkring
Skövde | kursnr: 217
Trollhättan | kursnr: 217
Göteborg | kursnr: 217
Göteborg | kursnr: 217
Göteborg | kursnr: 217
Gerhard Wendt, kursledare för kursen
SAM-arbete för arbetsgivare.
Trafiksäkerhetsutbildning
Göteborg | kursnr: 243
1
27
PAM* Påbyggnad
Uppsala | kursnr: 350
1
27
2
Säkerhetsvakt vid
lossning av tankfartyg
28–30 Stockholm | kursnr: 233
PAM* Påbyggnad
Göteborg | kursnr: 350
1
19
1
24
PAM* Påbyggnad
Malmö | kursnr: 350
1
PAM* 2 Landtransport
24–26 Göteborg | kursnr: 310 480
PAM* 2 Landtransport
3
Helsingborg | kursnr: 310 450
PAM* 2 Flyg
Stockholm | kursnr: 313 450
3
(Steg 1: 29 sep–1 okt)
PAM* 2 Petroleum och Däck 3
24–26 Helsingborg | kursnr: 312 480
(Steg 1: 29 sep–1 okt)
4
5
6
7
5
Må bra på jobbet
– om psykosocial arbetsmiljö 1
Stockholm | kursnr: 325
2
PAM* Repetition
20–21 Stockholm | kursnr: 360
2
PAM* 1 Landtransport
20–22 Göteborg | kursnr: 300 430
3
PAM* 2 Flyg
10–12 Stockholm | kursnr: 313 460
3
PAM* 2 Landtransport
10–12 Örebro | kursnr: 310 460
(Steg 1: 22–24 sep)
December
datum kurs
Lastsäkring
Helsingborg | kursnr: 217
Malmö | kursnr: 217
Trelleborg | kursnr: 217
Helsingborg | kursnr: 217
3
(Steg 1: 20–22 okt)
dagar
Tempererade transporter
20–21 Helsingborg | kursnr: 206
PAM* 2 Landtransport
20–22 Jönköping | kursnr: 310 430
Arbetsmiljö och ekonomi
Stockholm | kursnr: 321
1
19
(Steg 1: 15–17 sep)
3–5
Gruppledarutbildning, steg 1 2
20–21 Stockholm | kursnr: 270
Krisstöd
Stockholm | kursnr: 330
1
17
Gruppledarutbildning, steg 3 2
17–18 Stockholm | kursnr: 272
November
1
3
(Steg 1: 29 sep–1 okt)
3
Säkerhetsvakt vid
lossning av tankfartyg,
repetitionsutbildning
Stockholm | kursnr: 232
datum kurs
3
(Steg 1: 29 sep–1 okt)
3
Färdtjänstförare
28–29 Sundsvall | kursnr: 229
29
PAM* 2 Landtransport
10–12 Uppsala | kursnr: 310 461
PAM* 2 Hamn och Stuveri
10–12 Norrköping | kursnr: 314 460
Tankbilsförare
– petroleumtransporter
27–29 Göteborg | kursnr: 205
3–5
1
8–9
dagar
Psykosocial hälsa och ohälsa
– om din stress och andras 2
Stockholm | kursnr: 331
3
(Steg 1: 13–15 okt)
(Steg 2: 24–26 nov)
3
”Om arbetsmiljön är god
trivs de anställda och
då finns alla förutsättningar för att de tjänster
företaget erbjuder håller
hög kvalitet.”
PAM* 1 Petroleum och Däck 3
29 sep Helsingborg | kursnr: 302 400
–1 okt (Steg 2: 24–26 nov)
datum kurs
1–2
21
22
24
25
26
2
Oktober
September
datum kurs
Lastsäkring för hamnoch stuveriarbetare
23–24 Stockholm | kursnr: 200
(Steg 1: 1–3 sep)
Du kan ladda ner kurs- och branschmaterial som pdf på tya.se
För mer information och beställning av kursfoldrar och branschkataloger kontakta TYA på
telefon 08-734 52 00 eller besök vår hemsida tya.se.
28 3
*PAM – Praktisk arbetsmiljöutbildning.
Med reservation för ändringar.