Transcript - God eftermiddag kvarvarande mässbesökare. Mitt
‐ ‐ ‐ God eftermiddag kvarvarande mässbesökare.
Mitt namn är Anders Söderblom, är teknisk inspektör för Langh Ship.
Har arbetat i 4 år på Langh Ship, men har bakgrund som teknisk inspektör och som maskinbefäl i drygt 30 år.
Skall här berätta litet om utvecklandet av en egen skrubberanläggning.
1
‐ ‐ ‐ ‐ ‐ ‐ ‐ Lite historia först Hans Langh Industri ‐ och började med jordbruk.
fartygssanering Hans Langh startade för 40 år sedan som en sidonäring till jordbruket.
Med det företag tvättades också fartyg, både utvärtes och invärtes.
Detta väckte intresset för rederiverksamhet, och Langh Ship grundades för ca 30 år sedan.
Detta och det stora intresset för utveckling medförde att Langh Ship Cargo Solutions föddes för 14 år sedan.
Detta för att utveckla och kunna möta kundernas krav i huvudsak med tanke på sjöfrakter.
Med det som mål var det ju sedan klart att även utvecklandet av en ”skrubber” tog sig naturligt.
Företagen är familjeföretag med Hans Langh som huvudägare och döttrarna starkt med i ”businessen”.
Laura Langh ‐ Lagerlöf som kommersiell direktör inom Langh Ship, och Linda Langh som vd för Industri ‐ och fartygssanering Hans Langh.
Båda med som ägare och styrelsemedlemmar.
2
‐ Langh Ships nuvarande flotta består av 5 isförstärkta fartyg, tre byggda 1996, kör för Outokumpu, huvudsak Torneå ‐ Terneuzen/Rotterdam, och två byggda 2007 befraktade av Containerships.
Alla fartygen kör för tillfället enbart inom ECA ‐ området.
De är även alla byggda på Sietas varv i Hamburg.
3
‐ Här ser vi bilder på de innovationer som Hans Langh tillsvidare är mest känd för.
4
‐ ‐ Dessa har medfört att lastskadorna har minimerats, lasthanteringen förenklats, sjöegenskaperna förbättrats och trivseln ökats, bara för att nämna några saker.
Här är mera bilder på dessa vaggor för stålrullar, som utvecklats av Hans Langh och Langh Ship.
5
‐ ‐ ‐ ‐ ‐ Så då över till det som egentligen jag skall berätta lite om.
Det är dock enbart en allmän bild jag framför pga.
vissa sekretess och patentbelagda saker i denna skrubberanläggning.
Denna bild har väl alla sett till lust och leda, men se nu ännu en gång.
Beslutet för detta har tagits för länge sedan, och personligen anser jag att alltför mycket tid har lagts ner på ansträngningar att skjuta på datumet för ikraftträdandet.
Mera energi på utvecklingen borde absolut ha gjorts.
6
‐ ‐ ‐ Detta är då ECA ‐ områdena, och inom området på kartan till vänster kör alla våra fartyg.
Detta gäller väl också för de flesta andra finska fartyg.
Denna bild är också välkänd.
7
‐ ‐ ‐ ‐ Olika allternativ undersöktes i god tid.
LNG blir för dyrt för retrofitt, men är ett alternativ för eventuella nybyggen.
Skrubber var tidigt ett mycket attraktivt alternativ, men priset på dåvarande anläggningar var alltför högt.
MGO med en idag närmare 300 € per ton än HFO, gör att det blir dyrt.
8
‐ ‐ Här kan man se i en snabb studie vad det kostar mer för t.ex.
MS Linda, under ett år med MGO istället för HFO.
Då priset antas stiga, så är det ju lätt att räkna ut hur ändringen i kostnaden ser ut.
9
‐ ‐ ‐ ‐ ‐ ‐ ‐ ‐ Även om skrubberallternativet såg ut att vara det bästa och den mest realistiska vägen att gå, så var anläggningen mycket dyr.
Beslut om att utveckla en egen skrubber uppstod på våren 2012, då man kunde prova att rena skrubbervatten från Containerships VII.
Reningen lyckades bra och det gav en skuff framåt att börja med utvecklingen.
I det här skedet var det klart att det skulle gås in för en s.k.
”closed loop” där lut blandas med färskvatten för att rena avgaserna.
Den andra varianten ”open loop” är inte lämplig för Östersjön, och de redan nu hårda kraven på miljön inom Östersjön gör att man bör vara försiktig med utsläppen.
Först installerades en miniatyrmodell på MS Aila, och de mycket goda resultaten, som kom därifrån gjorde att beslut togs att satsa på att installera en fullstor skrubberanläggning på MS Laura.
Dessa arbeten inleddes både på fartyget medan hon var i drift, som på verkstaden i Pikis, där den problematiska delen, vattenhanteringsdelen, installerades i en container.
Den erfarenhet och kunskap inom vattenrening som Industri ‐ och fartygssanering Hans Langh hade anammat under 40 år av sin verksamhet, användes nu vid utveckling och planering av MS Lauras skrubbervattenhantering.
Frågan var ju förstås hur den skulle fungera i marin miljö, med ett rullande, stampande och vibrerande fartyg.
Under en normal dockning, som var i Teijo, installerades själva skrubberenheten.
Den var skräddarsydd för MS Laura.
Den tid det gick för den del av installationen, som förutsatte att fartyget var ur drift, var inte längre än det annars också skulle ha tagit för den normala dockningen.
Efter installeringen kunde man bra se att utifrån kan man inte se att fartyget är 10
‐ utrustad med en skrubber.
Efter det utfördes ännu en del arbeten, i synnerhet med el och anslutningar till vattenreningsenheten.
10
‐ ‐ ‐ ‐ ‐ ‐ ‐ ‐ I slutet av maj 2013, kunde skrubberanläggningen provköras för test av utrustningen.
Då den var gjord, och småsaker var åtgärdade, påbörjades det egentliga testet med HFO med 1,0% svavel.
Kalibreringar, justeringar och små ändringar gjordes, samt mätningar för att se om skrubbern tvättade avgaserna som tänkt, och att vattenreningen också fungerade.
I det här skede uppstod sludge, som skulle föras iland till en problemavfallsstation ca 250 kg på enrunresa Torneå ‐ Terneuzen ‐ Torneå Resultaten var mycket goda, ja rent av över förväntningarna.
SOx värdena var i enlighet med IMO:s krav, och likaså var vattnets värden under de som IMO satt upp.
När allt fungerade som det skulle, så ansöktes det om undantagstillstånd för att testa med högsvavlig bunker.
Detta utfärdade TraFi, och den verkliga testperioden började.
Även nu fungerade allt till full belåtenhet, och man kunde fokusera på automationen.
Sludge mängden ökade med en ca 3 % svavelhalt till ca 500 kg på en rundresa.
Detta är dock i stort beroende på bunkerns kvalitet, men hur som helst så blir mängden mycket liten.
Många olika tester har utförts, och mätningar av avgasernas och vattnets renlighet har utförts av godkända företag som har kunnat konstatera att kraven på utsläppsnivån fylls med god marginal.
Testerna fortsätter, men vi kan med fog påstå att ombord på MS Laura finns en skrubberanläggning som fungerar till vår fulla belåtenhet.
Som en resumé kan man då säga det som står på denna bild.
11
‐ Läser vad som står skrivet, och tackar för intresset, samt ställer upp för frågor.
12