‐ ‐ ‐ God   eftermiddag   kvarvarande   mässbesökare.

  Mitt   namn   är   Anders   Söderblom,   är   teknisk   inspektör   för   Langh   Ship.

Har   arbetat   i   4   år   på   Langh   Ship,   men   har   bakgrund   som   teknisk   inspektör   och   som   maskinbefäl   i   drygt   30   år.

Skall   här   berätta   litet   om   utvecklandet   av   en   egen   skrubberanläggning.

1

‐ ‐ ‐ ‐ ‐ ‐ ‐ Lite   historia   först Hans   Langh Industri ‐   och började     med jordbruk.

fartygssanering   Hans   Langh   startade   för   40   år   sedan   som   en   sidonäring   till   jordbruket.

  Med   det   företag   tvättades   också   fartyg,   både   utvärtes   och   invärtes.

Detta   väckte   intresset   för   rederiverksamhet,   och   Langh   Ship   grundades   för   ca   30   år   sedan.

Detta   och   det   stora   intresset   för   utveckling   medförde   att   Langh   Ship   Cargo Solutions   föddes   för   14   år   sedan.

  Detta   för   att   utveckla   och   kunna   möta   kundernas   krav   i   huvudsak   med   tanke   på   sjöfrakter.

Med   det   som   mål   var   det   ju   sedan   klart   att   även   utvecklandet   av   en   ”skrubber”   tog   sig   naturligt.

Företagen   är   familjeföretag   med   Hans   Langh   som   huvudägare   och   döttrarna   starkt   med   i   ”businessen”.

  Laura   Langh ‐ Lagerlöf   som   kommersiell   direktör   inom   Langh   Ship,   och   Linda   Langh   som   vd   för   Industri ‐ och   fartygssanering   Hans   Langh.

  Båda   med   som   ägare   och   styrelsemedlemmar.

2

‐ Langh   Ships   nuvarande   flotta   består   av   5   isförstärkta   fartyg,   tre   byggda   1996,   kör   för   Outokumpu,   huvudsak   Torneå ‐ Terneuzen/Rotterdam,   och   två   byggda   2007   befraktade   av   Containerships.

  Alla   fartygen   kör   för   tillfället   enbart   inom   ECA ‐ området.

  De   är   även   alla   byggda   på   Sietas varv   i   Hamburg.

3

‐ Här   ser   vi   bilder   på   de   innovationer   som   Hans   Langh   tillsvidare   är   mest   känd   för.

4

‐ ‐ Dessa   har   medfört   att   lastskadorna   har   minimerats,   lasthanteringen   förenklats,   sjöegenskaperna   förbättrats   och   trivseln   ökats,   bara   för   att   nämna   några   saker.

Här   är   mera   bilder   på   dessa   vaggor   för   stålrullar,   som utvecklats   av   Hans   Langh   och   Langh   Ship.

5

‐ ‐ ‐ ‐ ‐ Så   då   över   till   det   som   egentligen   jag   skall   berätta   lite   om.

Det   är   dock   enbart en   allmän   bild   jag   framför   pga.

  vissa   sekretess   och   patentbelagda   saker   i   denna   skrubberanläggning.

Denna   bild   har   väl   alla   sett   till   lust   och   leda,   men   se   nu   ännu   en   gång.

Beslutet   för   detta   har   tagits   för   länge   sedan,   och   personligen   anser   jag   att   alltför   mycket   tid   har   lagts   ner   på   ansträngningar   att   skjuta   på   datumet   för   ikraftträdandet.

Mera   energi   på   utvecklingen   borde   absolut   ha   gjorts.

6

‐ ‐ ‐ Detta   är   då   ECA ‐ områdena, och   inom   området   på   kartan   till   vänster   kör   alla   våra   fartyg.

Detta   gäller   väl   också   för   de   flesta   andra   finska   fartyg.

Denna   bild   är   också   välkänd.

7

‐ ‐ ‐ ‐ Olika   allternativ   undersöktes   i   god   tid.

LNG   blir   för   dyrt   för   retrofitt, men   är   ett   alternativ   för   eventuella   nybyggen.

  Skrubber   var   tidigt   ett   mycket   attraktivt   alternativ,   men   priset   på   dåvarande   anläggningar   var   alltför   högt.

MGO   med   en   idag   närmare   300   € per   ton   än   HFO,   gör   att   det   blir   dyrt.

8

‐ ‐ Här   kan   man se   i   en   snabb   studie   vad   det   kostar   mer   för   t.ex.

  MS   Linda,   under   ett   år   med   MGO   istället   för   HFO.

Då   priset   antas   stiga,   så   är   det   ju   lätt   att   räkna   ut   hur   ändringen   i   kostnaden   ser   ut.

  9

‐ ‐ ‐ ‐ ‐ ‐ ‐ ‐ Även   om   skrubberallternativet   såg   ut   att   vara   det   bästa   och   den   mest   realistiska   vägen   att   gå,   så   var   anläggningen   mycket   dyr.

Beslut   om   att   utveckla   en   egen   skrubber   uppstod   på   våren   2012,   då   man   kunde   prova   att   rena   skrubbervatten   från   Containerships   VII.

  Reningen   lyckades   bra   och   det   gav   en   skuff   framåt   att   börja   med   utvecklingen.

I   det   här   skedet   var   det   klart   att   det   skulle   gås   in   för   en   s.k.

  ”closed loop”   där   lut   blandas   med   färskvatten   för   att   rena   avgaserna.

  Den   andra   varianten   ”open loop”   är   inte   lämplig   för   Östersjön,   och   de   redan   nu   hårda   kraven   på   miljön   inom   Östersjön   gör   att   man   bör   vara   försiktig   med   utsläppen.

Först   installerades   en   miniatyrmodell   på   MS   Aila,   och   de   mycket   goda   resultaten,   som   kom   därifrån   gjorde   att   beslut   togs   att   satsa   på   att   installera   en   fullstor   skrubberanläggning   på   MS   Laura.

  Dessa   arbeten   inleddes   både   på   fartyget   medan   hon   var   i   drift,   som   på   verkstaden   i   Pikis,   där   den   problematiska   delen,   vattenhanteringsdelen,   installerades   i   en   container.

Den   erfarenhet   och   kunskap   inom   vattenrening   som   Industri ‐ och   fartygssanering   Hans   Langh   hade   anammat   under   40   år   av   sin   verksamhet,   användes   nu   vid   utveckling   och   planering   av   MS   Lauras   skrubbervattenhantering.

  Frågan   var   ju   förstås   hur   den   skulle   fungera   i   marin   miljö,   med   ett   rullande,   stampande   och   vibrerande   fartyg.

Under   en   normal   dockning,   som   var   i   Teijo,   installerades   själva   skrubberenheten.

  Den   var   skräddarsydd   för   MS   Laura.

  Den   tid   det   gick   för   den   del   av   installationen,   som   förutsatte   att   fartyget   var   ur   drift,   var   inte   längre   än   det   annars   också   skulle   ha   tagit   för   den   normala   dockningen.

Efter   installeringen   kunde   man   bra   se   att   utifrån   kan   man   inte   se   att   fartyget   är   10

‐ utrustad   med   en   skrubber.

Efter   det   utfördes   ännu   en   del   arbeten,   i   synnerhet   med   el   och   anslutningar   till   vattenreningsenheten.

10

‐ ‐ ‐ ‐ ‐ ‐ ‐ ‐ I   slutet   av   maj   2013, kunde   skrubberanläggningen   provköras   för   test   av   utrustningen.

  Då   den   var   gjord,   och   småsaker   var   åtgärdade,   påbörjades   det   egentliga   testet   med   HFO   med   1,0%   svavel.

  Kalibreringar,   justeringar   och   små   ändringar   gjordes,   samt   mätningar   för   att   se   om   skrubbern   tvättade   avgaserna   som   tänkt,   och   att   vattenreningen   också   fungerade.

  I   det   här   skede   uppstod   sludge,   som   skulle   föras   iland   till   en   problemavfallsstation   ca   250   kg   på   enrunresa   Torneå ‐ Terneuzen ‐ Torneå   Resultaten   var   mycket   goda,   ja   rent   av   över   förväntningarna.

  SOx värdena   var   i   enlighet   med   IMO:s   krav,   och   likaså   var   vattnets   värden   under   de   som   IMO   satt   upp.

När   allt   fungerade   som   det   skulle,   så   ansöktes   det   om   undantagstillstånd   för   att   testa   med   högsvavlig bunker.

  Detta   utfärdade   TraFi,   och   den   verkliga   testperioden   började.

Även   nu   fungerade   allt   till   full   belåtenhet,   och   man   kunde   fokusera   på   automationen.

  Sludge mängden   ökade   med   en   ca   3   %   svavelhalt   till   ca   500   kg   på   en   rundresa.

  Detta   är   dock   i   stort   beroende   på   bunkerns   kvalitet,   men   hur   som   helst   så   blir   mängden   mycket   liten.

Många   olika   tester   har   utförts,   och   mätningar   av   avgasernas   och   vattnets   renlighet   har   utförts   av   godkända   företag   som   har   kunnat   konstatera   att   kraven   på   utsläppsnivån   fylls   med   god   marginal.

Testerna   fortsätter,   men   vi   kan   med   fog   påstå   att   ombord   på   MS   Laura   finns   en   skrubberanläggning   som   fungerar   till   vår   fulla   belåtenhet.

  Som   en   resumé   kan   man   då   säga   det   som   står   på   denna   bild.

11

‐ Läser   vad   som   står   skrivet,   och   tackar   för   intresset,   samt   ställer   upp   för   frågor.

12