Transcript Politisk debatt 10:e maj 2014

Politisk debatt 10:e maj 2014
Clio-salen, Folkets Hus, Trollhättan
Dagens moderator Lisbeth Bengtsson hälsar alla välkomna. Temat för dagen är hur vi vill
bekämpa rasism och diskriminering. Lisbeth beskriver händelser som har hänt nyligen, bland
annat demonstrationerna i Kärrtorp, den attackerade feministiska demonstrationen på
Internationella kvinnodagen i Malmö och den dödade fotbollssupportern i Helsingborg.
Diskriminering och utanförskap sprider sig i samhället. Vi vill se vad partierna har för
lösningar på dessa problem.
Partiernas representanter presenteras.
Aida Karimli – Centerpartiets ungdomsförbund
Said Abdou – Folkpartiet
Esther O’Hara – Miljöpartiet
Maria Nilsson – Kristdemokraterna
Fahimeh Nordborg – Vänsterpartiet
Sari Karlsson – Moderaterna
Peter Jonsson – Socialdemokraterna
Partierna har fått Integrationsforums och FN-föreningens frågor i förväg och publiken har fått
dem nu. Publiken kan ställa egna frågor och det finns reservfrågor.
Integrationsforum administrativa samordnare Cathrin Boström får ordet för att tillkännage en
god nyhet.
Cathrin, Integrationsforum: Vi har blivit nominerade till ett människorättsstipendium som
VG-regionen ger ut. Vi blev nominerade av Länsstyrelsen Göteborg och har nu som en av tre
organisationer blivit beviljade stipendiet 2014. De andra är i Göteborg och vi är de enda i
Fyrstadsområdet. Vi kommer att motta stipendiet den 13:e maj på regionfullmäktiges möte i
Vänersborg. Prissumman är 35 000 kr och kommer att användas i verksamheten. Vi är stolta
och glada för att ha fått detta.
Ordet lämnas över till Integrationsforums ordförande Jorge Pereira som hälsar alla välkomna
till debatten. Han börjar med att berätta om föreningens historia och uppbyggnad. Han anser
att de rasistiska och främlingsfientliga tendenserna visar sig allt tydligare i samhället. De
senaste åren har hatbrotten ökat kraftigt. Det är rasistiska budskap och fördomar som hörs på
gator och torg, på kafferaster, i styrelserum, hemma vid frukostbordet och i
riksdagskorridorerna. Värderingarna överförs till ungdomsgenerationen. Diskrimineringen
och segregationen biter sig fast inom arbetslivet, boendet, rättsväsendet och i skolan.
Jorge visar siffror över hur stor representation högerpopulistiska eller högerextrema partier
har i Europas länder. För att hantera Sverigedemokraterna och andra liknande partier föreslås
Henrik Arnstads råd – att aldrig samarbeta, att aldrig ta debatten på deras villkor och att
använda korrekt terminologi. För att bekämpa rasismen behöver vi bland annat engagera så
många som möjligt, bilda nätverk, hitta olika former för att sprida kunskap och använda
naturliga mötesplatser.
Florentino Prado redogör för sina erfarenheter av diskriminering. Han har ingått i
Arbetsförmedlingens arbetsmarknadspolitiska åtgärder i många år och det är inte rätt sätt
integreras i samhället.
Lisbeth, moderator: Vi tackar Jorge och Florentino. Sedan riktar vi oss till våra inbjudna
politiker. Först vill vi veta hur ni ser på rasism och diskriminering.
Peter (s): Vår utgångspunkt i socialdemokratin handlar om att motverka diskriminering och
främlingsfientlighet. Välfärdspolitiken har en enorm betydelse. Den bygger på att man känner
en trygghet. Det är en hög arbetslöshet i Europa. När vi inte har samhörighet frodas
extremism. Lagstiftning, självklart, men att motverka grunden bygger på en välfärdsstat –
solidaritet, lika värden, trygga system om man är sjuk eller arbetslös. När man kommer till ett
land ska man ha förutsättningar att växa i det landet. Men även de födda i landet ska känna
den tryggheten, annars tittar man på någon annan. Det skapas motsättningar mellan folk med
olika nationaliteter och olika inkomster.
Sari (m): Det är ju jättestora frågor vi har framför oss. Just diskriminering och rasism – vi har
en bra lag i dag men vi måste jobba med den inifrån och ut. Integration, rasism,
diskriminering handlar om att alla som kommer till Sverige ska tas väl om hand – lära sig det
svenska språket, få bostad, ta till vara sina yrkeskunskaper. Där startar det med diskussionen
runt frukostbordet, man tror man får massa saker gratis, men man kommer till ett samhälle där
man inte kan ta hand om varandra på rätt sätt. Okunskap kommer per automatik.
Fahimeh (v): Jag kom till Sverige 1992, ett bra tag sedan. Jag kom till Sverige som utbildad
atomfysiker och det första jobbet jag fick när jag kom hit var att sy gardiner. Där är
problemet. Man tar inte tillvara människor som kommer hit. Det finns okunskap om varför
folk kommer. Jag var tvungen att lämna mitt land. Jag ser hur klimatet blir hårdare, och det
finns massor av faktorer - arbetslösheten är hög, okunskap hos människor. Jag har sällan mött
så många rasister som de senaste åren. Åtgärder mot detta är bra mötesplatser, arbete,
bostäder. Det är ett område där vi har väldigt mycket att göra. Trollhättan är den mest
segregerade kommunen i hela landet.
Maria (kd): Mycket handlar ju om rädsla och okunskap. Man känner inte personer som finns
runt omkring en. Det blir en rädsla. Det måste vi jobba mycket med, hela vägen från skolan
och fortsättningsvis träffar som exempelvis Hela kronan gungar som arrangeras under Kristi
Himmelsfärd - sådana tillfällen där man kan träffas över kulturgränser. Arbetslöshet – det
spelar ingen roll vem som är det – är jättejobbigt och man blir nedstämd, deprimerad. Det
skapar också en frustration. Det behövs kontaktpunkter och även validering av utbildningar.
När man kommer från ett annat land, hur passar det in i det svenska arbetssystemet?
Esther (mp): De här frågorna är just nu de viktigaste frågorna vi har att göra med. Jag kom
hit för 30 år sedan till Sverige. Jag kände mig välkommen, folk var nyfikna och jag kom
snabbt in i samhället. Under 1990-talet hårdnade klimatet mot folk med utländsk härkomst
och det skedde våldsdåd. Man har underskattat hotet som finns kvar och har vuxit i det
fördolda. Nu är det, som Jorge säger, helt okej att prata om detta runt frukostbordet. Min
pappa upplevde andra världskriget och detta påminner om läget innan första världskriget med
allianser. Men även liknande det innan andra världskriget, med ekonomiska skillnader mellan
de som har och de som inte har.
Said (fp): Jag är som ni vet liberal, jag tror på individen. Och därför av ideologiska
anledningar delar jag inte rasismens ideologi och tankar. Som liberal tror jag på mänskliga
rättigheter och att rasism ett sätt att förtrycka andra människor. Det är beklämmande och
skrämmande de krafterna vi ser. Jag hoppas vi kan motarbeta dem genom att ta debatten och
möta dem där de finns.
Aida (cuf): Jag är också liberal. Har varit politiskt aktiv i många år och gick med i politiken
2010, samma år som Jimmie Åkesson kom in i riksdagen. Jag vill visa en annan sida av
politiken än den. Frågan handlar om utbildning, rätt utbildning, gemenskap. Invandrare är inte
en homogen grupp som en grupp med ett behov och en verklighet. Jag kom hit 2001 – jag har
aldrig upplevt Migrationsverket, aldrig haft problem med språket. Mer individanpassning! Se
individen först! Integration och inte assimilation. Frågan som ställs är hur vi får folk som
kommer att bli svenskar, när vi istället ska fråga hur de kan vara de individer som de är.
Invandring ses som något som drabbar oss. Migrationsverket erbjuder pengar för att
invandrare ska åka tillbaka. Den attityden kommer inte ge integration. Ta debatten, möt dem,
debattera Sverigedemokraterna, för varje gång vi tar debatten minskar deras stöd.
[PAUS]
Lisbeth, moderator: Vi fortsätter med de fem kraven från Integrationsforum mot rasism.
Politikerna har en minut var att föra fram sitt partis ståndpunkt i varje fråga.
•
Krav 1. Inrätta en statlig kunskapsorganisation om rasism och diskriminering
Organisationen ska samla forskning, rapporter, statistisk och dokumentationer om rasism och
diskriminering i det svenska samhället och i världen. De ska samarbeta med kommuner,
NGO:s, skolor, institutioner och det civila samhället.
Aida (cuf): Absolut! Det finns många statliga organisationer som arbetar med dessa frågor.
Jag vet inte om lösningen är att hitta ett till byråkratiskt organ, utan att ombilda de vi redan
har – se problematiken med andra glasögon. NGO – när det kommer till integration görs det
riktiga arbetet av NGOs och ideella verksamheter. Mer kraft till dem.
Said (fp): Vi likt Centerpartiet är lite pessimistiska mot ytterligare en byråkratisk organisation
där vi ska samla kunskap, utan ser hellre mer resurser till befintliga organ. Vi har bland annat
investerat mycket i forskning och rapporter i det här området. Hellre fortsätta med detta än att
starta en ny.
Esther (mp): Vi tror på långsiktiga lösningar på det här problemet, för det är inte något som
kommit över en natt. I Miljöpartiets budgetproposition har vi sagt att vi vill ha en ny
investeringsform inom kommuner för att motverka främlingsfientlighet, rasism och hatbrott i
skolor. Vi tror inte så mycket på punktinsatser utan ett långsiktigt arbete med skolor, sociala
myndigheter, kulturorganisationer - hela samhället, för det berör hela samhället.
Maria (kd): Det är precis som Centerpartiet, Folkpartiet och misstänker Moderaterna, för vi
har i Allianssamarbetet kommit överens om att samordna inom dessa frågor.
Kristdemokraterna har som princip att samla ombudsmän under samma tak. Ska vi jobba
vidare inom denna fråga ska vi jobba med Diskrimineringsombudsmannen och utveckla den.
Fahimeh (v): Den här frågan är jätteviktig. Det regeringen har gjort är att utreda, yttra,
utreda. Det här kravet är jätteviktigt att vi har en organisation för att verkligen tar tag i
problemet. Rasismen blir starkare, inslagen större. Man måste göra det på riktigt med den här
viktiga, viktiga frågan. Inte fler utredningar, absolut inte.
Sari (m): Precis om Kristdemokraterna och Folkpartiet tror vi inte på att skapa en ny
organisation, utan att ge mer stöttning och mer pengar till de som redan finns. Miljöpartiet
pratar om projekt – projekt är egentligen inte det långsiktiga arbetet enligt min erfarenhet av
politik.
Peter (s): Om man tittar på frågorna 1 och 4 – vi är för att skapa en riktig struktur när det
gäller kunskapsinhämtning och diskriminering. Det händer inte så mycket, vi måste ha en
samlad struktur för forskning, utveckling, implementering i kommun. En organisation som
har kraft att göra förändring. Det är för mycket prat och för lite verkstad.
Robert, Integrationsforum: Det känns lite som att några politiska partier har missförstått
frågan. Vi hade Integrationsverket tidigare och de samlade forskning och statistik, men de
försvann 2006. Nu finns det inte en som samlar forskning och utveckling om hur man jobbar.
Integrationspolitiken är process som man måste jobba med hela tiden. Vi som jobbar med
dessa frågor ser en stor skillnad. Vi vet inte vart vi ska vända oss.
Jaime, Sunnimuslimska föreningen: Till alla partier – vi pratar om SD och deras rasism och
ställning i Sverige i dagens läge. Men vi glömmer en sak – hur det började. Det började med
islamofobi. Inget av partierna vill varken svara eller höra om detta problem. Det är det deras
politik bygger på – tömma Sverige osv. Jag har två frågor: Jag följer den politiska debatten
och jag har inte under någon mandatperiod hört något riksdagsparti som bemött den här
frågan. Varför är partierna så tysta om att bemöta islamofobin? Vad har ni för program för att
bemöta dem i det här valet?
Maria (kd): Det är precis som du säger, det är påståenden som sedan blir verklighet. Fast det
finns inte grund för påståendena. Det handlar om att slå hål på påståenden och myter. Då
behöver vi ha fakta. Det har regeringskansliet. Det finns en sammanställning med vanliga
påståenden om invandring. Det här är fakta kring de här frågorna som Sverigedemokraterna
påstår. Man kan bli handfallen när de kommer med siffror, men börjar man titta på vad de är
egentligen är det bra att ha kunskap om det.
Fahimeh (v): Det här är två frågor som hänger ihop. Vi har en grundlag med religionsfrihet,
men problemet är att vi inte har bemött SD på ett duktigt sätt, de har bara kört sitt race.
Riktiga mötesplatser så vi kan växla information och kunskap om att vi inte är farliga
människor. Problemet är att vi har varit rädda för att ta debatten, vi har inte debatterat denna
viktiga fråga. Det blir en riktning på frågan och de har tagit upp nackdelarna.
Aida (cuf): Integrationsverket lades ner 2007, ansvaret flyttades till SCB, Migrationsverket
och Ungdomsstyrelsen. Det finns något som tar hand om detta, men om de prioriterar rätt eller
har för lite resurser kan vi prata om. Islamofobi har en väldigt stark grund och det är det nya
hotet. Efter Ryssland är det islamofobin. Vi behöver bemöta det. Jag är glad att smygrasismen
nu är offentlig. Den har alltid funnits och nu syns den. Nu kan vi bemöta dem.
Peter (s): Det finns egentligen två saker som jag vill säga – som Centerpartiet säger har
islamofobin blivit tidens stora fråga. Det finns en bred syn på hur människor har det i
samhället. Lönediskriminering, sjukdom och arbetslöshet driver isär samhället. Klyftorna
växer och ställer människor emot varandra. Vi ser det i Europa och i Sverige. Opinionen ökar
när de debatterar. Vi ska ta debatten tillsammans inte en mot en. Ökad kunskap.
Fredrik, Unionen: Det viktigaste är att projektet inte gäller i den här frågan. Det finns en
möjlighet att genomföra en bra integration och det är grundläggande hur man ska bemöta den.
Det är föreningar som jobbar med integration, men de har inte det stöd de behöver från
politikerna. Det behövs spridas i skolarna och bland folket.
Jorge, Integrationsforum: Jag konstaterar nu att två partier inte ställer sig bakom 130
organisationer som jobbar med de här frågorna. När de har lagt ner Integrationsverket har vi
inte stöd omkring detta. Vem har forskningen för NGO:s? Förut kostade den 0 kr, nu kostar
den flera tusen. Diskrimineringsfrågor – bara diskriminering inte rasism. Ungdomsstyrelsen är
en bidragsorganisation, den ger inget stöd. Det finns inga forskare eller statistisk. Allt
försvann. Budgeten på 14 miljoner minskade till 10 miljoner, byråerna var på väg att lägga
ner. Två år var vi utan bidrag. Det finns inga resurser. De skär ner på alltihop.
Esther (mp): Jag vill bara klargöra om toleransprojektet. Det är inget projekt, utan en
långtgående process som pågått i över 20 år i Kungälv. Så jag pratar om en sådan tidsrymd
som behövs. För att bemöta islamofobi tror jag att skolorna är den bästa platsen och att vi
behöver revidera våra historieböcker och våra tidigare möten med den muslimska världen.
Matematik och astronomi kommer från den muslimska världen. Få respekt för islam. Man har
betonat olikheterna istället för likheterna.
Said (fp): Kring samma punkt, projekt – det vi i alliansen vill runt punkt 1 är mindre
byråkrati, mer forskning, mer kunskap. Det finns flera myndigheter som samlar forskning.
Sedan gällande islamofobi, visst finns det mycket islamofobi och det är en ingång till
Sverigedemokraterna. Vi måste ta plats själva och vi måste utmana inom våra egna partier.
Fahimeh (v): Jag ställer mig bakom krav nr. 1 – det ska tillföras medel för att arbetet ska
fortlöpa inom framförallt skolan. Det finns okunskap mellan våra ungdomar. Om man nu
satsar på detta projekt, man har dragit ner från 14 miljoner till 10 miljoner, det blir mindre
arbete. Mitt parti vill satsa på dessa. Jobba med dessa mötesplatser.
Maria (kd): Jag är lärare också, så jag var tvungen att kolla kursplanen. Det står i den nya
kursplanen att:
”Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de
sociala sammanhang som de ingår i. Religioner och andra livsåskådningar är därför centrala inslag i
den mänskliga kulturen. I dagens samhälle, som är präglat av mångfald, är kunskaper om religioner
och andra livsåskådningar viktiga för att skapa ömsesidig förståelse mellan människor.”
Det jag tänker här är att erbjuda studiebesök. Om organisationer och föreningar kontaktar
skolor för att berätta. Det kan vi bli bättre på och det vi blir jätteglada för.
Lisbeth, moderator: Andra religioner också?
Maria (kd): Absolut! Förstå varandra.
Aida (cuf): Jag vill tydliggöra, punkt 1, det är inte två partier som inte vill skriva under att ge
resurser. Vi vill inte ha mer byråkrati, om det är någonting som kostar skattepengar är det
byråer och myndigheter som tar massa pengar helt i onödan! Se över vilka myndigheter och
institutioner som vi behöver, pengar ska satsas där pengarna gör mest nytta!
Peter (s): Jag vill utgå ifrån vad som tidigare sagts. Det finns 60 nya myndigheter sedan 2006
– man har lagt till myndigheter. De kan fungera som sammanhållande länk, myndigheter
behöver inte vara något fult.
Rita, Folkpartiet: Varje gång vi lyfter upp islamofobi glömmer vi att andra religioner är lika
utsatta. Vi behöver gå ihop. Alla abrahamitiska religioner är lika utsatta. Man vill så gärna
bagatellisera och fokusera på individen. Antisemitism, kristendomsfobin. Gå ihop som
religiösa samfund.
•
Krav 2. Handlingsplaner mot diskriminering
Vi vill att myndigheter, statliga bolag och företag ska upprätta handlingsplaner mot
diskriminering. Planerna ska aktivt följas upp genom kontroller.
Lisbeth, moderator: Handuppräckning, vilka partier håller med?
Resultat: 6,5 hand (FP med reservation)
Said (fp): Det är svårare gällande företagen. Andra parentesen är att det är svårt att aktivt
följa upp. Det betyder inte att vi inte ska göra det, med det är svårt.
Lisbeth, moderator: Det finns handlingsplaner för jämställdhet.
Fredrik, Unionen: Angående företagen, det finns handlingsplaner mot diskriminering.
Jorge, Integrationsforum: Det är statistik att alla är med på att det ska finnas planer, men det
ska även kosta att diskriminera. 150 000 kr är grundsumman, oavsett om det gäller myndighet
eller företag. Enligt Antidiskrimineringsbyråns erfarenhet gäller 75 % av fallen etnicitet, och
det är främst arbetsmarknaden som diskriminerar. Frågan är viktig och vi måste följa upp men
det görs inte. Det här måste man, oavsett regering, börja jobba med. Många anmäler inte på
grund av att om man gör det får man inte jobb. Folk är rädda för att anmäla. Om vi ska ha ett
jämlikt Sverige kan vi inte ha så många diskriminerade som vi har i dagens läge.
Sari, (m): Vi har ju en bra lagstiftning mot diskriminering, men trots det har vi det. Problemet
kanske ligger i tillämpning och inte i lagen. Jag tror inte vi ordnar det med bara
handlingsplaner, det är inte så enkelt. Det handlar om kunskap även i den här frågan.
Peter (s): Jag tror att man måste se den här frågan i flera dimensioner. Vi går ju till val nu och
vi ser nu ett utnyttjade och diskriminerande liknande det som fanns förra århundradet. Detta
ser vi inom alla olika områden. Lika lön för likvärdigt arbete. Olika klasser finns redan idag
och vi måste motverka det med alla sorters medel. Samarbete i Europa. Ordning och reda.
Fahimeh (v): Som Jorge säger, det ska kosta att diskriminera. Vi ser det på alla nivåer och det
är väldigt viktigt att tillsätta resurser för att ha möjlighet att följa upp det. De som är
arbetslösa har ingenstans att gå. Florentino är diskriminerad på alla olika sätt. Det är viktigt att
vi ger signaler. Vi kan inte bara lämna den här frågan. Det måste kosta om man diskriminerar.
Och det måste tillföras resurser.
Esther (mp): Jag tycker det är ett jätteproblem och det ska kosta, men vi har glömt en grupp
– åldersdiskriminering. Många uppsagda från SAAB får inget mer jobb. Många kompetenta
människor slängs ut från arbetslivet. Även ungdomar diskrimineras, de blir varslade istället
för ”inlasade”. Det är en brutal arbetsmarknad som gynnar diskriminering. Det har inte bara
med ursprung och härkomst, utan även ålder.
Said (fp): Jag tror alla är överens om att det ska kosta att diskriminera, men det finns
frågetecken runt implementering.
Lisbeth, moderator: Kan du förtydliga?
Said, (fp): Vi har varit en förkämpe och höjt skadeståndet, men vi vill inte att det ska vara en
skrivbordskonstruktion som inte efterlevs. Det har varit problem med att aktivt följa upp dessa
planer. Det finns en risk att det blir en skrivbordskonstruktion
Raul, Folkpartiet: Jag tror samtidigt att, med hela konceptet, att det är viktigt var kärnfrågan
ligger. Den ligger i hemmen. Det är hemmen vi måste åt nu. Det är där det börjar. I skolan,
och nå ut till elever att det inte är okej att diskriminera. Vi måste börja där.
Sune, Integrationsforum: Som kompletterande information angående ersättning. Hovrättens
policy är att ersättning för kränkning är 5 000 kr. För att jämföra.
Aida (cuf): Självklart ska det kosta att diskriminera, vi måste ha hårdare straff, likaså för de
som kränker kvinnor och bidrar till ojämställdhet både på arbets- och bostadsmarknaden. Alla
måste ta sitt ansvar. Det gäller att sätta kraven på rätt sätt.
Eva, DHR: Det är faktiskt så att alla är vi skolpliktiga men för människor med
funktionsnedsättningar blev det inte krav förrän 1965. Då började lärare komma hem till
personerna för att de skulle få lära sig något.
Robert, Integrationsforum: Vad kunde Integrationsverket gjort? Jag fick förmånen att göra
studiebesök till Holland. Där har de en motsatt metod. Nu ska den diskriminerade bevisa, men
det är tvärtom i Holland. Handlingsplaner underlättar för att implementera detta.
•
Krav 3. Stoppa den kulturella rasismen eller rasismen utan raser
Främlingsfientliga och rasistiska partier och grupperingar har under flera år ostört fått sätta
den politiska dagordningen. Våra etablerade partier har varit passiva och otydliga.
Peter (s): Jag tycker delvis inte att de politiska partierna har varit passiva eller otydliga. Det
är en jättesvår fråga som måste angripas på olika sätt. Vi kan inte lagstifta om hur folk tycker
och tänker, men om de handlar av det kan man hantera det utifrån lagen. Men vi kan inte gå in
och bestämma. Det är ofta det som kommer i media. Det pågår ett arbete för att motverka
främlingsfientliga partier, men det kommer aldrig ut i media på det sättet. Vad vi kan göra?
Är det så att vi är dåliga på att berätta? Media är intresserade av här och nu, de fungerar så.
Det är många inom NGO:s som jobbar med frågorna.
Sari (m): Nu kommer jag hålla med Peter Jonsson. Vi behöver jobba förebyggande och när
det kommer upp i media är det det dåliga som har hänt. Det som jobbas med i kulisserna
kommer sällan upp till ytan, utan det är vi som arbetar med det som ser det.
Fahimeh (v): Detta hänger samman med de övriga första frågorna. Öka kunskap, öka
möjligheterna för folk att träffas och bilda nätverk. Rasism skapas för att jag blir konkurrent
till ett jobb. Skapa jobb, skapa ett jämställt samhälle. Gå in på skolorna och informera dem.
Vi få inte glömma att rasistiska partier har ökat på grund av fattigdomen. Det hänger samman,
öka resurser till ungdomar och arbetslösa.
Maria (kd): Vi vill jobba mot samma mål, men ibland kan det tyckas som att vi är tysta. Men
media gillar smaskiga nyheter. Vi har ett dilemma om att få även goda nyheter att komma ut
så media inte kan låta bli att uppmärksamma. Jag vill också lyfta skriften som
regeringskansliet har gjort, fakta om invandring. Skolan har jättestor påverkanskraft.
Lisbeth, moderator: Angående nyhetsrapportering – då skriver man om vad som har hänt.
Sedan finns det reportage där man berättar om goda saker. Det är bra att tala om för tidningen,
de är inte tankeläsare.
Esther (mp): Hotet har underskattats i många år och nu har det blivit så stort att det har blivit
en viss politisk chock och handfallenhet. Man har inte uppfattat hur allvarligt det är.
Problemet är såpass stort att vi behöver arbete över parti- och blockgränser. Det är lika stort
hot som klimathotet. Det behövs europeiska tag för att motverka detta. Vi som är här i dag är
ganska överens om vad som behövs.
Said (fp): Jag vill bestrida påståendet om att vi har varit passiva. Jag vill likt de andra peka på
medias roll - media söker stereotyper och konflikt. Man blir frustrerad över att de inte
framhäver de goda sakerna. Men tyvärr äger inte jag något mediaimperium. Jag anser de har
dåligt ledarskap. Jag vill lyfta fram att det är framförallt i mötet som vi ska arbeta. Satsa på
skolan och förebygga.
Aida (cuf): Jag måste börja med att säga att jag inte håller med om att vi måste stå enade mot
Sverigedemokraterna. Vi är enade mot främlingsfientligheten, men vi måste vara tydliga
partier. Om man inte belysa skillnaderna mellan partierna är de bara ett alternativ.
Sverigedemokraterna vill ha assimilering och det drabbar inte bara invandrare – en rätt
identitet, en rätt individ. Det här är ett hot mot alla individer och individualiteten. Och då ser
man SD i ett helt annat ljus.
Cathrin, Integrationsforum: Flera av politikerna här har pratat gott om skolan. Jag har
under flera år försökt att komma in i skolorna och föreläsa om främlingsfientlighet,
diskriminering och integration. Det är jättesvårt. Har ni ändrat något i kursplanen? Varför kan
vi inte komma in?
Jaime, Sunnimuslimska föreningen: Jag har försökt i 3 år att gratis komma in i skolorna och
förklara vad islam betyder och svara på frågor. ”Nej tack!” är svaret jag får.
Maria (kd): Vem har du kontaktat när det gäller att komma in i skolan? Rektorer eller lärare?
Cathrin, Integrationsforum: Rektorer.
Maria (kd): Vi lärare får ta upp det fackligt. Vi behöver egentligen en jordenruntresa, så vi
vill ju få kontakt med föreläsare som kan berätta. Det allra bästa vore att samordna, som
erbjudandepaket. Enligt den här kursplanen ska det kunna fungera.
Fahimeh (v): Vi behöver en starkare handlingsplan. Jag kan inte förstå varför Cathrin och
hennes verksamhet inte får komma. Det behövs kraftfullare och tydligare regler, kontroller
och resurser. Det är en jätteviktig fråga, vi måste kunna komma åt skolorna.
Aida (cuf): Det finns regler för politiska förbund när man ska komma till skolor. Det finns i
skollagarna. Som kampanjansvarig vet jag att vi inte kommer in på skolor. Svaret jag får från
skolorna är: vi kan inte släppa in någon för vi vill inte behöva släppa in SD. Ett jättestort
problem, men det är svaret vi har fått.
Jaime, Sunnimuslimska föreningen: Replik Fahimeh: Diskriminering – dörren ska öppnas
för det är faktiskt ett samhällsproblem och kan förklara flera andra. Judendom, kristendom,
islam – när de har religionsdag kan jag komma dit, inte när som helst. ”När vi har detta tema
kan ni komma.”
Eva, DHR: Det som slår mig är att teori och praktik är inte samma sak. Jag har i över 10 år
velat delta i Integrationsforums verksamhet, men kan bara vara med när de är på
Arbetareföreningens hus.
Sune, Integrationsforum: Det ligger inte på rektorns ansvar att avgöra bra och dåligt.
Raul, Folkpartiet: Varför tar vi inte med oss frågan där vi sitter? Kommunstyrelsen,
tingsrätten osv.
Fahimeh (v): De som vill informera om kristendomen kommer på religionslektionerna.
Antidiskrimineringsbyrån är politiskt obunden och ger allmäninformation. Det får vi politiker
i Trollhättan ta åt oss. Det är inte okej att vi sitter här och säger saker vi inte kan göra i
praktiken.
[PAUS]
•
Krav 4. Bekämpa rasism och diskriminering i skolor, bostadsområdet och
arbetsplatser
De rasistiska organisationerna har sin grogrund i dessa områden. Skolans litteratur ska också
ses över. Införa antidiskrimineringsutbildning i högre utbildning, i synnerhet för journalister,
jurister, lärare och socionomer.
Lisbeth, moderator: Handuppräckning, vilka håller med?
Resultat: Alla håller med.
Lisbeth, moderator: Vilken är den allra viktigaste frågan att ta tag i allra först för att
bekämpa?
Peter (s): Jobb, jobb och åter jobb. Se till att människor kommer i arbete.
Sari (m): Kunskap och jobb.
Fahimeh (v): Jobb självklart, skapa ett inkluderande samhälle.
Maria (kd): Arbete är jätteviktigt. Mycket handlar om utanförskap men också om
kulturöverbyggande aktiviteter och skola.
Esther (mp): Ömsesidig respekt, goda möten, nyfikenhet och inkludering.
Said (fp): Givetvis inkludering, självklart. Skola och arbete.
Aida (cuf): Håller med allt som har sagts. Sluta se invandrare som en homogen grupp. Mer
individanpassning och mycket mer individualism.
Jorge, Integrationsforum: Bekymret i dagens läge är inom skolan idag. Vi har skolor för
svarta och skolor för vita; för fattiga och för medelklass. Samma sak i bostadsområden för
svarta och för vita. Vad gör vi åt detta? Detta är inget jag har hittat på. Man väljer bort
områden.
Aida (cuf): Jag vill starkt betona att i Sverige har vi inga skolor för svarta, vita, fattiga och
rika. Det är en likvärdig skolutbildning. Segregationen som finns en annan fråga. Jag tycker
det är fel att stå att representera Integrationsforum och komma med sådana påståenden.
Fahimeh (v): Jag tror Jorge menade det segregerade skolsystemet vi har. Det fria skolvalet
har skapat områden som Kronan och Paradisskolan. Förutsättningarna är att vi ska skapa en
likvärdig skola för alla. Föräldrarna ska inte behöva tänka på vilken skola de ska välja åt sina
barn.
Peter (s): Jag har sagt det här i nästan varje debatt. Vi ser segregation bara i ett etniskt
perspektiv. Det stora problemet är den socioekonomiska segregationen i samhället. När man
får förutsättningar att välja skapar man integration. Den socioekonomiska integrationen är
pudelns kärna.
Lisbeth, moderator: Man behöver alltså jobba med både Skoftebyn och Kronogården?
Peter (s): För oss är det viktigt att vi själva ska kunna välja var vi vill gå i skola. Om vi så ska
bistå med busskort så ska vi kunna välja, det handlar inte bara om skolan, men också om
äldrevården och hemtjänsten. Vill Kronans elever studera någon annanstans ska de kunna
göra det.
Lisbeth, moderator: Men det ska vara lika bra skolor?
Maria (kd): Vi hoppas ju att alla skolor är lika bra. Det finns olika arbetssätt, så det kanske
inte är den närmaste skolan utan den längre bort som passar. Vi politiker ska se till att
förutsättningar finns att kunna välja. Vi i Kristdemokraterna kommer att gå fram och säga att
busskort är till både för att kunna välja skola och för att kunna göra studiebesök och träffa
varandra. Det ska inte hänga på om man har råd.
Lisbeth, moderator: Lärare, behövs skolböckerna ses över? Behöver de uppdateras?
Antidiskrimineringsutbildning för lärare?
Aida (cuf): Absolut.
Peter (s): Romers situationer måste läggas in och det pågår hela tiden. Vi är för det fria
skolvalet, men emot vinstuttag i skolor.
Esther (mp): Miljöpartiet har lagt fram en proposition om diskriminering rörande hur olika
invandrargrupper bemöter varandra. Förutfattade meningar om religion och kultur. Här i
Sverige är vi passiva och förstår inte. Det bygger mycket på att jobba i skolorna och med
motsättningarna mellan grupper som kommer till Sverige.
Lisbeth, moderator: Kanske inte bara lärare, utan fler grupper?
Esther (mp): Absolut.
Sune, Integrationsforum: Jag tro att skolan är en av platserna som skapar segregation och
brist på integration. Både skolan och bostadssituationen. Skolan ska ge likvärdig utbildning.
Vilka socioekonomiskt svaga kör tvärs genom stan för att skjutsa sina barn till skolan?
Ambitioner och ekonomiska möjligheter. Man byter skola till en bättre. Utarmning i vissa
områden och resultaten blir bättre i de med välutbildade föräldrar.
Aida (cuf): Nu vet jag att Trollhättan precis som Göteborg är socialdemokratiskt styrd. I
Göteborg har vi busskort och kommunen betalar för resan. Det är bara för den
socialdemokratiska kommunen att införa. Alla barn har ett busskort och kan ta sig till vilka
skolor de vill.
Jorge, Integrationsforum: Från början sa jag att vår roll är att skapa debatt. Områden med
bara svenskar och skolor med bara svenska barn. Vi håller på att skapa skolor för svarta,
invandrarbarn, fattiga, arbetslösa. Föräldrarna är inte rasister, men de vill inte ha sina barn i
skolor med endast somaliska barn? Det var lite spetsat, men partierna pratar mycket.
Jaime, Sunnimuslimska föreningen: Busskort – ja gärna busskort till alla elever. Men det
finns inte ens pengar för att ha bra skolor, hur kan vi ha råd att kort till alla? Hur ska det
finansieras?
Rita, Folkpartiet: Jag har alltid bott i Strömslund och mina barn går på Strömslundsskolan.
Två barn från Kronogården går på skolan på grund av att föräldrarna tycker det är en bättre
skola. Skolresultatet måste bli bättre innan vi kan börja prata integration. Det ska vara lika bra
på båda skolorna.
Raul, Folkpartiet: Pengarna finns, det handlar om prioriteringar.
Lisbeth, moderator: Frågorna är alltså – är det rätt att flytta barnen? Finns det pengar till
busskort? Ja, men det är prioriteringsfrågor.
Sari (m): Rita, det är klart det handlar om politik. Vi har en socialdemokratisk majoritet och
har haft det en lång tid. Raul, självklart finns det pengar. Det är helt hur man lägger budget.
Said (fp): Visst är det en prioriteringsfråga, men vill vi ha busskort eller en ny fotbollsplan?
För oss i Folkpartiet handlar det inte om varifrån man kommer utan vart man är på väg. Vår
ståndpunkt har sitt ursprung i att det ska vara en jämn och hög kvalitet i utbildningen. Det ska
finnas SFI, läxhjälp och fler duktiga lärare i utsatta områden. Vi värnar om det fria skolvalet.
Det handlar inte om att det ska finnas en viss del av personer med en viss etnicitet bara för att
det ska vara så. De ska få en bra utbildning, det är det vi bör värdera och inget annat.
Peter (s): När jag var lokalpolitiker fanns Kronogårdsprocessen. På morgonen kunde det stå
80 barn utanför. Kommunala bolag tar emot, privata kan säga nej. Där kommunen äger där
hamnar människor från olika länder. Vad beror skillnaden på? I vissa områden finns det bara
bostadsrätter och inga hyresrätter. Det behöver byggas nya hyresrätter.
Fahimeh (v): Medlen ska inte gå till att åka buss, de ska gå till skolan och undervisningen.
Det behövs byggas fler hyresrätter och inte sälja de vi har till privata bolag. Vänsterpartiet vill
ha en likvärdig och inkluderande skola.
Aida (cuf): När jag gick i skolan fanns inte det fria skolvalet. Jag bodde i Partille, vi har ett
gymnasium, tre högstadium och några lågstadium. Det hade jag att välja på. Att SD är emot
förstår jag, de vill att folk ska stanna där de är. Men att andra är emot förstår jag inte. Folk ska
kunna välja var de ska gå. Det kostar inget, men är en valmöjlighet. Alla är olika, skolan ska
vara olika, men den ska vara likvärdig. Bostäder, men har inte Trollhättan varit
socialdemokratiskt en lång tid? Bygg bostäder. Vad Centerpartiet vill göra är flera blandade
områden – hyresrätter, bostadsrätter och villor i samma område.
Sune, Integrationsforum: Bostadsformerna har inte något med integration att göra.
Kronogården, Sylte, Lextorp är de enda områden med alla upplåtelseformer. Det har med
socioekonomiska frågor att göra.
Stenåke, Integrationsforum: På vilket sätt främjar det fria skolvalet integration?
Sari (m): Det är klart att det har med integrationen att göra. Att man kan välja skola för sina
barn?
Aida (cuf): Det är ganska enkelt, om du kommer iväg och träffar andra så försvinner
fördomar och då skapar vi integration. Om vi bara får bo, läsa och verka där vi är får vi inte
träffa varandra.
Maria (kd): Jag vill förstärka Aida. Kan man inte få välja så är man fast där man bor. Då lär
man inte känna andra heller. Det behöver inte vara dåligt, men valmöjligheten ska finnas. Har
mitt barn de behov eller förutsättningarna är det underbart om vi kan välja lämpligast skola.
Fahimeh (v): Det är starka familjer som väljer andra områden, vi missar de andra på ett
enormt olyckligt sett. Skolan har en uppgift. Det är ett misslyckat projekt att skapa en
likvärdig skola för alla.
Hamza, Integrationsforum: Vi pratar om segregation, det är inte bara Kronogården, Lextorp
och Sylte, utan även Halvorstorp och Skoftebyn. När man börjar på gymnasiet bli det
kulturkrock mellan eleverna. Integration är inte ensidig, både invandrarna och svenskarna ska
integreras.
Jaime, Sunnimuslimska föreningen: Här i Trollhättan har vi skolans demokrati. Varje år är
det en stor samling elever och politiker där vi lyssnar på hur de vill att skolans ska fungera.
Det som vill flytta från en skola till en annan diskuteras, föräldrarna har inte sett till att barnen
vill flytta till andra skolor.
Sune, Integrationsforum: Jag förstår Rita, att hon låter sina barn gå på Strömslundsskolan.
Men händer det ingenting om man flyttar elever från Kronan? Vilka konsekvenser får det för
skolan?
Lena, F7-föreningen: Det verkar vara en skillnad mellan teori och praktik här. Det fria
skolvalet har haft helt olika konsekvenser än vad som var menat.
•
Krav 5. Stöd till lokala antidiskrimineringsbyråer
Antidiskrimineringsbyråerna finns för att stödja och hjälpa människor som känner sig
diskriminerade i samhället. Byråerna behöver stöd med resurser från kommuner och staten.
Lisbeth, moderator: Handuppräckning, vilka håller med?
Resultat: 6,5 händer (C med reservation)
Aida (cuf): De ska vara ideella.
Jorge, Integrationsforum: De skär ner och tanken i år är vi ska träffa alla byråer i
september. Återställ de resurser som fanns tidigare. Det beror på att diskriminering inte är en
17-19 fråga, utan finns hela tiden. Trollhättan var landets andra byrå som öppnade.
Kommunen måste också börja lägga lite pengar. Göteborgs kommun lägger en miljon kronor
på sin byrå, som även får 700 000 kr från Ungdomsstyrelsen.
Cathrin, Integrationsforum: Som det har varit när vi har fått statligt bidrag – vi har fått
minst bidrag, har haft flest aktiviteter och flest diskrimineringsärenden. Flera miljoner till
andra, 300 000-400 000 kr till oss. 0 kr från kommunen.
Lisbeth, moderator: Inget bidrag från kommunen?
Cathrin, Integrationsforum: Inte från Trollhättans stad, inte från Vänersborg, Lilla Edet,
halva Dalsland, Uddevalla, osv. Inte en partipolitisk fråga.
Fahimeh (v): Det finns en post i budgeten som heter ungefär ”Integrationsprojektpengar” på
990 000 kr. De är inte använda, varför har de inte använts? När staten sviker måste
kommunen hjälpa. Jag lovar att följa upp det.
Esther (mp): Vi i Miljöpartiet lovar också att följa upp det här och det är viktigt att ni får det
stöd som ni behöver och är berättigade till.
Sune, Integrationsforum: Förhållningssättet från kommunen till en NGO – får man bidrag
kan det skapas förväntningar. Att göra någon beroende och sedan dra in är inte helt
okomplicerat. Man kanske förväntas leva upp till krav och förväntningar.
[PAUS]
Lisbeth, moderator: Jag lämnar över ordet till FN-föreningens ordförande Lena Eriksson.
Lena introducerar FN-föreningens ståndpunkter och frågor.
Fråga 1: Riksdagen har i vår en historisk chans att sätta stopp för alla barn- och
tvångsäktenskap i Sverige. Bara ett totalförbud sänder en tillräckligt stark politisk signal och
ger ett fullgott rättsligt skydd för de ungdomar i Sverige som lever i rädsla för att giftas bort.
Bara så kan vi få ett slut på sveket mot Sveriges unga och den diskriminering det innebär att
barn med rötter i andra delar av världen utsätts för en negativ särbehandling där de riskerar att
fråntas rätten till sin barndom. Det innebär att följande punkter i de nuvarande förslaget måste
tas bort:
– det kommer även framöver att vara möjligt att erkänna äktenskap som har ingåtts i ett annat
land med flickor och pojkar under 18 år som bor i Sverige
– fullmaktsäktenskap kan enligt förslaget godkännas om synnerliga skäl finns
– barn som har tvingats gifta sig i ett annat land och kommer till Sverige ska även i
fortsättningen kunna anses vara gifta
•
Kommer ditt parti att verka för att dessa kryphål täpps till?
Aida (cuf): Svenska lagar ska absolut gälla i Sverige. I Sverige kan man inte gifta sig om man
är under 18, och då kan de inte vara gifta i Sverige. Fullmaktsäktenskap ska generellt inte
tillåtas med en reservation för sällsynta fall. Även om äktenskapet inte gäller i Sverige
kommer parterna ju inte sluta bete sig som gifta.
Peter (s): Håller i stort sett med. Stärkt lagstiftning runt barnäktenskap. Ett alternativ är att ha
FN:s barnkonvention som lag, men vi är inte där än.
Lisbeth, moderator: I Norge är barnkonventionen upptagen i lagen.
Peter (s): Ja, det vore nästa steg.
Fahimeh (v): Man är barn upp till man är 18, alla kryphål måste tas bort. Vi får inte glömma
att frågan handlar om barn som är under 18 år.
Maria (kd): Kristdemokraterna är rörande överens om att barn ska få vara barn och ska inte
få giftas bort. Man är barn tills man är 18. Kryphålen behöver täppas till innan lagstiftningen
är beslutad. Barnkonventionen behöver vara svensk lag.
Esther (mp): I Miljöpartiet är vi helt emot barn- och tvångsäktenskap över huvudetaget. Det
är en form av slaveri. Miljöpartiet har lagt ett förslag om att alla barn som föds i Sverige ska
vara svenska medborgare. Annars är man inte skyddad av svensk lagstiftning. Det hade täppt
till de kryphålen.
Said (fp): Självklart vill vi i Folkpartiet att barnkonventionen ska bli svensk lag. Vi vill
kriminalisera medverkan i barn - och tvångsäktenskap. Dispens ska strykas omedelbart.
Sune, Integrationsforum: Hur god lagstiftningen än är, hur ska man följa upp det? Hamza
och jag bor grannar. En annan granne har köpt en fru som var under 18. Hon var
hembiträde/piga och rymde efter ett tag, men hennes mamma hämtade tillbaka henne. Det är
en svårighet i lagstiftningen här. Så fort man stiftar en lag tänker kriminella hur kan jag
kringgå den här? Jag vill inte följa den, jag vill något annat.
Jaime, Sunnimuslimska föreningen: Ett barn ska vara ett barn. Men, innan vi börjar prata
om andra länder måste vi se till vårt eget hus. Vad är skillnaden mellan att gifta sig med ett
barn och att barn blir gravida?
Aida (cuf): Skillnaden är enorm. Det är en stor skillnad mellan ett barn som blir bortgift mot
sin vilja och ett barn som blir gravid. Måste hitta bättre sätt att skydda och hjälpa kvinnor och
barn som är utsatta och det är väldigt bra att debatten kommer upp på den politiska agendan.
Rita, Folkpartiet: Menar du att en vuxen man som vill legalisera att ligga med ett barn är
samma som att en 15-årig pojke blir nyfiken på en 15-årig flicka och de råkar bli med barn?
Lisbeth, moderator: Alla verkar överens om att vi borde täppa igen hålen.
Peter (s): Den är inte lag än, men den är mycket bättre än var den har varit. Alla tycker det är
bedrövligt.
Lisbeth, moderator: Att barnkonventionen blir lag, kan det bli verklighet?
Peter (s): Alla är inte överens än, men det kan bli ändrat. Tittar också på Norge. Det måste
fungera praktiskt också.
Sune, Integrationsforum: Om det inte fungerar med nya lagstiftningen - vad hindrar att man
tar hela FN-barnkonventionen och gör den till lag?
Peter (s): Det finns inte politisk majoritet i riksdagen.
Fråga 2: 2013 la världen 1750 miljarder dollar på militära utgifter enligt nya siffror från
fredsforskningsinstitutet Sipri. Det är resurser som kunnat läggas på investeringar i till
exempel hälsa, utbildning och tillgång till mat för världens befolkningar men som nu låses
fast i vapenförråd eller ännu värre, används i väpnade konflikter för att förvärra situationen
ytterligare.
Genom den svenska vapenexporten bidrar Sverige till att investeringar i militär och vapen
överprioriteras. Sverige har länge hört till de länder som exporterar mest vapen per invånare.
Nya siffror från Svenska Freds visar att Sverige 2013, precis som året innan, ligger på tredje
plats bland de länder som exporterade mest vapen per capita. Bara Israel och Ryssland
exporterade mer.
•
Tror politikerna att detta är något som de svenska väljarna är medvetna om?
Finns det stöd hos den svenska väljarkåren för den här politiken?
Fråga 3: Statistik som Svenska freds och skiljedomsföreningen har tagit fram visar att
vapenexport till krig, icke-demokratier och utvecklingsländer har ökat kraftigt de senaste åren.
Detta trots att Sverige säger sig ha världens striktaste regler. I strid med regelverket om
vapenexport har flera vapenaffärer med krigförande länder godkänts, bland annat till Pakistan,
USA, Indien och Thailand. Andelen krigsmateriel som exporteras till länder i väpnad konflikt
har ökat. År 2000 exporterades vapen till fem länder i väpnad konflikt. 2011 och 2012
exporterades till åtta länder i väpnad konflikt. Sett till värdet på exporten framkommer en
ännu tydligare bild. År 2000 stod 2,8 procent för export till länder i väpnad konflikt av det
totala värdet av krigsmaterielexporten. 2012 var motsvarande siffra 32,7 procent.
•
Vad är orsaken till att det befintliga regelverket för export av krigsmateriel inte
följs?
Peter (s): 5 min till en gigantiskt svår fråga. Grunden är att 250 000 människor sysselsätts i
försvarsindustrin. Det är inte bara vapen som dödar som tillverkas, det kan också vara
kalsonger, sökare, archer (lokalisering), minröjning etc. Man kan inte lägga ihop allt i bara
försvarsmaterial. Det är viktiga jobb och viktig utveckling. Internet var tidigare
försvarsmaterial.
Fahimeh (v): Vi från Vänsterpartiet är emot all vapenexport.
Maria (kd): Inte all export, men export till diktaturer där mänskliga rättigheter inte
respekteras. Vi borde införa ett demokratikriterium för export av krigsmaterial. Se över och
skärpa exportkontrollen.
Esther (mp): Miljöpartiet är helt emot vapenexport. Man deltar passivt i flera olika
konflikter. Det är ett visst mått av hyckleri av Sverige som fredsmäklande land.
Said (fp): Vi är helt emot vapenexport. Det är ett socialdemokratiskt arv där krig går före
mänskliga rättigheter. Man borde också införa ett demokratikriterium och det krävs öppenhet.
Produktionen för strategiska produktioner har inte varit öppen, den sekretessen ska bort.
Aida (cuf): Jag måste hålla med Socialdemokraterna i den här frågan. Försvarmekanik och
försvarsvapen behövs. Sverige ska inte upprusta men vi måste modernisera vårt försvar. Det
stora hotet när det gäller försvar är klimathotet. Behöver vi ha kvar ett försvar? Ja, det
behöver vi.
Peter (s): Vi vill köpa material från andra länder, men man kan inte köpa om man inte säljer
det. Hela marknaden är väldigt speciell. Det är hyckleri att inte vilja exportera men köpa.
Lena, F7-föreningen: Det är ju inte samma att köpa vapen som att köpa mjölk. Det
omgärdas av mycket korruption, men är det värt de 250 000 jobben? Finns det inte andra,
billigare jobb? Inom vapenindustrin är jobben väldigt, väldigt dyra. Costa Rica avskaffade sin
militär och har till skillnad från sina grannar inte varit i krig sedan dess. Använda pengarna till
andra vettigare saker med mer valuta, än att producera JAS-plan
Lisbeth, moderator: Publiken, ska vi nedrusta Sverige?
Resultat: 3 st. ja.
Lena, F7-föreningen: Reglerna följs inte nu, så varför skulle nya följas?
Peter (s): Sverige har en av de starkaste lagstiftningarna, ett demokratikriterium skulle göra
den ännu starkare. Vi har ett exportråd och om riksdagen får större insyn så kan man ställa
människor till svars.
Fahimeh (v): Vapen skapas och säljs inte för att äta mat med, det är för att kriga med. Därför
tycker jag man kan lägga pengarna på andra ställen och satsa på att bekämpa fattigdom.
Said (fp): Slopa sekretessen. Låta politiskt valda få insyn så att sådana beslut inte fattas.
Lena, F7-föreningen: Om den svenska lagstiftningen som är den starkaste inte följs,
kommer nya att följas?
Fråga 4: Inför valet har Svenska freds genomfört en enkätundersökning bland
riksdagsledamöterna, ”Vapenvalet”, med åtta frågor om inställningen till Sveriges
vapenexport. Inbjudan att delta i undersökningen har skickats ut via mejl. Hur kommer det sig
att ingen av de moderata riksdagsledamöterna, endast två av de socialdemokratiska och en av
de kristdemokratiska medan 80 % av miljöpartiets riksdagsledamöter har besvarat enkäten.
•
Vill dessa partier att deras inställning i frågan ska förbli okänd för väljarna?
Aida (cuf): Det har varit väldigt bra frågor, men vissa av frågorna vet jag inte hur ni har tänkt
att vi ska kunna svara på. Hur ska jag som kommunpolitiker i Partille veta varför
riksdagspolitiker inte har svarat? Allt Centerpartiet tycker finns öppet att läsa.
Maria (kd): I Kristdemokraterna har man beslutat att ha talespersoner. Hundratals enkäter
kommer och de delas ut till talespersonerna, så Kristdemokraterna har svarat via
talespersoner.
Peter (s): Jag får 10-tals enkäter varje dag. Bara talespersonen svarar. Det betyder inte att vi
inte tycker det är viktiga frågor.
Lisbeth tackar alla deltagande och avslutar debatten.
Jorge tackar alla politiska partier och påminner om att protestera mot SD:s demonstration på
onsdag.
Dokumentationen är gjord av Sunniva Melhuus.