Transcript Nils Torvalds nyhetsbrev februari 2013

Nyhetsbrev
NILSTORVALDS
FEBRUARI | 2013
NILS TORVALDS EUROPAPARLAMENTARIKER
Februari 2013
02
LEDARE
Vi lever i lite farliga tider. Den offentliga debatten i Finland – men inte
enbart här – har fått en lite underlig
slagsida. Det kunde kallas ”Europe
bashing”, att skylla allt på EU. I ett
lite längre perspektiv är fenomenet
ingenting nytt. I Bibeln talas det om
den mänskliga egenskapen att nog
se grandet i sin grannes öga men
inte bjälken i sitt eget.
Jag försöker naturligtvis inte hävda
att EU skulle vara någonting perfekt
och att maskineriet skulle fungera
som talesättets urverk. Ett av de inbyggda problemen i konstruktionen
är att vi försöker få mycket olika förvaltningsstrukturer att tillsammans
åstadkomma beslut för framtiden.
Det är ingen enkel uppgift. Det finns
alltså mycket att förbättra och förändra.
Diskussionen kring EU:s budgetramar för de följande sju åren har
dessutom pekat på ett besläktat
problem. Europeiska rådet – statsöverhuvuden och regeringschefer –
har under den ekonomiska krisens
tryck förlorat en del av sin förmåga
att se framåt. Vi i parlamentet är inte
heller alla dagar särskilt bra på att
förstå att horisonterna ligger framför – inte bakom oss.
I det här sammanhanget har jag kastat fram tanken på att vårt framtida
Europa måste klara av att gå framåt
i otakt. Att inbilla sig att vi alla kan
gå framåt i samma takt innebär att
vi alla står på stället och att de gemensamma målen kan saboteras
av enskilda lyckosökande politiker.
Med (snart) 28 medlemsländer blir
det då alltid den som vill minst som
bestämmer mest. Så kan vi inte ha
det.
Under de följande månaderna kommer diskussionen kring EU att i tilltagande utsträckning handla om det
europeiska parlamentsvalet nästa
vår. Till den diskussionen vill vi bidra
med framåtriktade idéer.
Nils Torvalds
Men det är här utmaningarna finns.
Vi kommer att behöva ett mera
välfungerande Europa. Vi kommer
aldrig att behöva ett Europa vars
framtid saboteras av kortsiktiga och
populistiska försök att kravla sig
fram till en maktposition, som man
sedan inte förmår att använda till
någonting positivt.
Februari 2013
NILS TORVALDS EUROPAPARLAMENTARIKER
03
SJU MAGRA ÅR
”EU-ledarna har beslutat...”, så lyder inledningen
till många nyhetsartiklar från senaste veckan om
Europeiska rådets överenskommelse om EU:s nya
budgetramar för åren 2014-2020. Rubriceringen är
missvisande eftersom budgetramarna inte träder i
kraft förrän Europaparlamentet har godkänt dem.
Parlamentets godkännande är faktiskt allt annat än
självklart eftersom rådet gjort så många avsteg från
de politiska prioriteterna man tillsammans beslutit
om.
Men först lite bakgrundsfakta: EU:s program
och utgifter dras upp för sju år i gången i s.k. budgetramar, där de maximala kostnadstaken för EU:s
verksamhet slås fast. De exakta kostnaderna fastställs sedan i de årliga budgetarna, som kan avvika
från budgetramarna men inte överstiga kostnadstaken. Systemet med budgetramar kom till på 80-talet för att skapa lite förutsägbarhet i de kaotiska
årliga budgetförhandlingarna. Förutsägbarheten
behövs dels för EU-kommissionen som ska förverkliga programmen, men mest för att medlemsländerna ska kunna beräkna sina andelar av kostnaderna.
EU-budgeten motsvarar ca en procent av
unionens sammanlagda bruttonationalinkomst och
två procent av alla offentliga utgifter i Europa. Trots
denna blygsamma andel är EU-budgeten föremål
för intensiv politisk armbrytning. De största konfliktlinjerna mellan medlemsländerna går mellan
”nettobetalarna”, dvs. de som betalar mer än de får
ut, och ”nettomottagarna”, som tar emot mer än de
lägger in. På EU-nivån är det vanligtvis Europaparlamentet som försvarar en högre utgiftsnivå medan
rådet gör nedskärningar.
NILS TORVALDS EUROPAPARLAMENTARIKER
Europaparlamentet kan enligt grundfördraget inte
föreslå ändringar till rådets överenskommelse om
budgetramarna, utan kan bara anta eller förkasta
det. Eftersom rådets överenskommelse uppstod
först efter extremt långa och svåra förhandlingar
mellan nettobetalare och nettomottagare är det
inte heller sannolikt att det finns rörelseutrymme
att innan parlamentets omröstning uppnå eftergifter om summorna i budgetramarna.
Så vad kan parlamentet egentligen göra då? Att
förkasta budgetramarna skulle kasta EU in i ännu
en utdragen period av hätska förhandlingar just då
man skulle behöva visa sammanhållning och beslutsamhet. Samtidigt är det svårt för europaparlamentarikerna att godkänna att rådet så lättsinnigt
vänder ryggen till de gemensamma, tillväxtbetonade projekten man med pompa och ståt godkände i
den s.k. Europa 2020 strategin för tillväxt och sysselsättning. Till exempel skars anslagen för gemensamma energinät och transportleder med 50 procent, investeringar i forskning och innovation med
25 procent, trots att man vet att det är just dessa
investeringar som ger överlägset bäst avkastning.
Om man läser Europeiska rådets text noggrant
märker man dock att det vid sidan om summorna,
som slagits fast med stor precision, finns mycket
som lämnats osagt eller vagt. De delar som berör
EU:s inkomster, budgetposter som befinner sig utanför kostnadstaken, villkoren för utbetalning av
kohesionsmedel och hur oanvända budgetmedel
ska användas mm. har lämnats öppna. Om man
kan nå en politisk överenskommelse om tillräckligt
många sådana frågor, då kanske det finns en möjlighet för Europaparlamentet att svälja de stora nedskärningarna.
Februari 2013
04
FINLAND FÖRUTSPÅS
BEHÅLLA SINA 13 PLATSER I
EUROPAPARLAMENTET
Vid nästa europaparlamentsval 2014 kommer EU
att ha ett nytt medlemsland: Kroatien. Kroatien har
för tillfället utsedda medlemmar i parlamentet men
ska från och med nästa val också, precis som Finland, välja sina medlemmar genom direkta val. Eftersom EU:s grundfördrag (det s.k. Lissabonfördraget) bestämmer att Europaparlamentet maximalt
får ha 751* platser, vilket man redan har idag, måste
Kroatiens kommande 11 platser tas från nuvarande
medlemsländer.
Frågan om var platserna ska tas ifrån behandlas
för tillfället i Europaparlamentets utskott för konstitutionella frågor. Där har de föredragande föreslagit att Kroatiens platser tas av Belgien, Bulgarien,
Tjeckien, Irland, Grekland, Lettland, Litauen, Ungern,
Portugal, Rumänien och Sverige. Detta är uträknat
efter en matematisk modell, men betyder alltså att
Finland skulle behålla sina nuvarande platser. Kring
60 ändringsförslag har inkommit till förslaget. Bl.a.
upplever många att Sverige inte borde förlora platser. Trots att Ungern och Sverige nästan har samma befolkningsstorlek skulle Ungern och Sverige
om förslaget går igenom hamna på 21 respektive 19
platser. Detta upplevs som orättvist, vilket det också är. Problemet är bara att föredragande har tyckt
att ett medlemsland maximalt ska kunna förlora en
plats. Men med den logiken kommer man att tumma på den matematiska regeln. Torvalds och den
liberala gruppen tycker inte att man ska tumma på
dessa regler utan stöder därför förslag som innebär
att Sverige skulle behålla sina nuvarande 20 platser.
Det skulle då betyda att samtliga nordiska länder i
EU (Danmark 13, Finland 13 och Sverige 20) skulle
behålla sina nuvarande platser.
Parlamentets plenum kommer att rösta om
förslaget i mars och efter det ska medlemsländernas statschefer godkänna det. Statscheferna har
dock möjlighet att göra ändringar. Men om Finland
håller sina 13 platser i parlamentets behandling ska
det mycket till för att statscheferna skulle ändra på
just den saken. Däremot skulle man kunna tänka sig
att man bland statscheferna kan rätta till orättvisan
mellan Ungern och Sverige, om inte den rättas redan i parlamentet.
*I själva verket har EU-parlamentet idag temporärt 754 medlemmar, eftersom Tyskland har 99 medlemmar, trots att det maximala antalet platser
ett medlemsland kan ha är 96, enligt Lissabonfördraget. Tyskland hade dock före Lissabonfördraget 99 medlemmar och eftersom Lissabonfördraget
trädde i kraft i mitten av nuvarande mandatperiod, kunde man inte sparka ut tre valda tyska ledamöter efter halva perioden. Därför har parlamentet
idag temporärt tre medlemmar för mycket.
SKYDD AV
PERSONUPPGIFTER
HET POTATIS
Europeiska kommissionen publicerade i januari
2012 ett förslag till en omfattande reform av EU:s
regler om skydd av personuppgifter. Arbetet kring
reformen och uppdateringen av EU:s dataskyddslagstiftning pågår som bäst i Europaparlamentet.
Reformen är välkommen - enorma mängder personuppgifter överförs dagligen både inom EU och
utanför, och den nuvarande lagstiftningen från år
1995 anses inte längre hålla måttet. Med tanke på
till exempel de utmaningar en ökad globalisering
och teknologins snabba utveckling medför är frågorna kring skyddet av personuppgifter idag av helt
annan karaktär och kaliber än vad de var år 1995.
Detta ligger alltså som grund till kommissionens
förslag. Med reformen vill man harmonisera lagstiftningen inom EU, stärka individers rätt till tillsyn över
Februari 2013
sina personuppgifter och samtidigt stöda tillväxten
för Europas digitala ekonomi. Dessa målsättningar
är i sig mycket goda och har också brett stöd inom
Europaparlamentet. Dock är kommissionens förslag till vissa delar väldigt detaljerad, vilket kan vålla problem för exempelvis myndigheter och företag
i form av ökade kostnader, striktare krav samt mer
byråkrati. Balansgången mellan att trygga individers
rätt till skydd av, och tillsyn över, sina personuppgifter utan att ställa oskäliga krav på myndigheter och
företag är inte lätt. Att finna denna balans är utmaningen vi nu står inför och heta diskussioner samt
tuffa förhandlingar är att vänta innan vi kommer att
se en förbättrad dataskyddslagstiftning.
NILS TORVALDS EUROPAPARLAMENTARIKER
05
ETT KLART JA FÖR EN AMBITIÖS
FISKERIREFORM MED RÖSTERNA
502 MOT 137
Vid den senaste plenisessionen i Strasbourg godkände Europaparlamentet förslaget till ny gemensam fiskeripolitik. Torvalds har som viceordförande
för parlamentets fiskeriutskott haft en mycket aktiv
roll i reformarbetet. Reformen kommer att avgöra
fiskeripolitikens riktning för de kommande 10 åren.
De europeiska haven har länge plågats av ett
kraftigt överfiske. Två tredjedelar av fiskebestånden
fiskas över sina hållbara nivåer. I Medelhavet är situationen värst där hela 82 % av fiskebestånden är
överfiskade. Överfisket har i sin tur lett till minskade
fångster och i sin tur förlorade jobb.
Det har alltså varit klart att den negativa spiralen måste brytas. Ett hållbart ekologiskt fiske blir
också ett hållbart ekonomiskt fiske. Mer fisk i haven
ger större fångster vilket gör att jobb både kan räddas och bli fler, samtidigt som konsumenter också i
framtiden kommer att ha möjlighet att få nyttig och
god fisk på tallriken.
Ändå har reformen varit mycket kontroversiell.
I synnerhet Frankrike och Spanien har varit kraftigt
emot en ambitiös reform, detta eftersom länderna
befarar att fiskare på kort sikt kan behöva ta en paus
så att fiskebestånden hinner återbygga sig. I dessa
länder är redan arbetslösheten hög och därför ser
man fiskepolitik mer som socialpolitik, vilket tvingar
länderna till ett mycket kortsiktigt perspektiv.
Länder som Australien, Island och USA visar
dock att de rätta politiska besluten gör att fiskebe-
stånden kan repa sig vilket betyder att fångstnivåerna kan höjas och nya jobb åter kan skapas.
I reformen var den första huvudprioriteten ett totalförbud mot utkast. Varje år har nämligen 1,7 miljoner
ton fisk kastats tillbaka död i havet. Torvalds konstaterade i plenidebatten att ingen människa förstår
varför fisk som kunde användas som mat, foder eller fiskolja, har behövt kastas överbord. Detta omoraliska slöseri behöver stoppas.
Den andra huvudprioriteten är att uppnå fiskebeståndsnivåer över maximal hållbar avkastning.
Maximal hållbar avkastning betyder att man låter
fiskebestånden reproducera sig snabbare än vad
man fiskar upp från havet. Detta låter logiskt men
har hittills inte varit en självklarhet. Detta är dock en
grundförutsättning för att vi ska lyckas vända trenden och få en hållbar fiskeripolitik.
Ingen hade nog på förhand vågat hoppats på
att Europaparlamentet skulle våga ta ett så här
modigt beslut. Tidningen Financial Times uppmärksammade och berömde beslutet i en ledare den 9
februari och sa att detta är ett bevis på att EU är kapabelt att reformera sin politik om den inte fungerar.
Parlamentet har nu gett ett kraftigt mandat
för en ambitiös reform av den gemensamma fiskeripolitiken. Nu väntar trialogförhandlingar mellan
parlamentet och ministerrådet med EU:s fiskeriministrar, innan parlamentet kan anta den slutgiltiga
reformen.
“JA” FÖR TORVALDS FÖRSTA RAPPORTER I
EUROPAPARLAMENTET
Bilden av överfyllda flyktingförläggningar där inte
ens de mest grundläggande behov kan tillgodoses
har blivit allt vanligare. Denna bild hotar bli vanligare även inom EU, där följderna av den ekonomiska
krisen drabbat en del medlemsstater till en sådan
utsträckning att de inte längre kan hantera sina
migrationsströmmar. Detta problem påverkar hela
EU, och eftersom en fungerande hantering av migrationsströmmar är ytterst viktig för EU är det också
av stor vikt att även medlemsstater med svåra ekonomiska utmaningar kan sköta de uppgifter som
hör samman med hanteringen av migrationsströmmar. Mot denna bakgrund godkändes Nils Torvalds
rapporter om ökade medfinansieringssatser för
Europeiska flyktingfonden, Europeiska återvän-
NILS TORVALDS EUROPAPARLAMENTARIKER
dandefonden, Europeiska fonden för integration av
tredjelandsmedborgare och fonden för yttre gränser
under Europaparlamentets plenarsammanträde i
Strasbourg i februari. Torvalds rapporter möjliggör
en tillfällig ökning av medfinansieringssatsen för de
medlemsstater som drabbats av allvarliga finansiella svårigheter och som omfattas av EU:s ekonomiska stödmekanismer. Med tanke på de rådande
ekonomiska svårigheterna och det ökade trycket
som följt bland annat den så kallade arabiska våren
är beslutet att se över de nuvarande medfinansieringskraven ett viktigt beslut. Det långsiktiga arbetet
för att förbättra situationen för flyktingar och för en
effektiv och fungerande hantering av migrationsströmmar i EU fortsätter.
Februari 2013
06
NY MEDARBETARE
Elisabet Rantschukoff är ny medarbetare i teamet från och med 25 februari och ersätter Krista
Simberg som går vidare mot nya utmaningar. Elisabet kommer att vara stationerad på Svenska
folkpartiets kretskansli i Vasa. Elisabet är hemma
från Vasa och kommer närmast från tjänsten som
riksdagsassistent åt justitieminister Anna-Maja
Henriksson. Hon har tidigare bl.a. varit kontaktchef
för SFP i Österbotten, informationschef för Yrkeshögskolan Novia samt under en period arbetat som
FN-biståndsvolontär i Kina.
Elisabet ansvarar främst för kontakterna till och
arbetet i Finland samt informationsverksamhet. I
detta ingår bl.a. planering av Nils Torvalds program
i Finland, mediabevakning av finländsk press, kontakter med allmänheten och uppdatering och planering av hemsidan, Medarbetare Katarina Dahlman och praktikant Alexander Fassihi är nu också
på plats i teamet i Bryssel.
Torvalds team samlat, från vänster Elisabet Rantschukoff, Axel Hagelstam, Mats Löfström, Katarina Dahlman och Alexander Fassihi
Februari 2013
NILS TORVALDS EUROPAPARLAMENTARIKER
07
KONTAKTA NICKES TEAM
Du når Nicke direkt på [email protected]
KATARINA DAHLMAN
är ny i teamet sedan
3 januari 2013 och
ansvarar för utskottet
för medborgerliga frioch rättigheter samt
rättsliga och inrikesfrågor, LIBE. Katarina
koordinerar också kalendern och besök
i Bryssel. Katarina är hemma från Esbo
och slutför som bäst sina magisterstudier
i statsvetenskap vid Helsingfors Universitet. Katarina har en Bachelor of Arts från
University of Sussex och har tidigare jobbat som politisk sekreterare för Svensk
Ungdom i Helsingfors.
[email protected]
MATS LÖFSTRÖM
ansvarar fiskeri- och
Ålandsfrågor. Mats är
hemma från Eckerö och
har studerat statskunskap vid
Social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors Universitet och marknadsföring
vid Svenska handelshögskolan i Helsingfors. Mats har tidigare varit förbundssekreterare för Svensk Ungdom.
mats.lofstrom @ep.europa.eu
+32 2 283 7585 (kontor)
+32 489 320 479 (mobil)
NICKES UTSKOTT OCH GRUPPER:
+32 2 284 7585 (kontor)
+32 489 320 423 (mobil)
utskottet för fiskerifrågor
delegationen till den parlamentariska
samarbetskommittén EU-Ryssland
NICKES UTSKOTT:
utskottet för medborgerliga fri och
rättigheter samt inrikesfrågor
ÖVRIGA UTSKOTT SOM KATARINA BEVAKAR:
ansvarig medarbetare i hemlandet
intergruppen för Östersjön
bevakning av finländsk politik och
media
utskottet för konstitutionella frågor
utskottet för kultur och utbildning
utskottet för den inre marknaden och
konsumentskydd
utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling.
utskottet för rättsliga frågor
utskottet för regional utveckling
[email protected]
+358 45 3559 340
+358 45 1393 514
intergruppen för minoritetsfrågor
ÖVRIGT SOM MATS BEVAKAR:
utskottet för kvinnors rättigheter och
jämställdhet
mellan kvinnor och män
ELISABET
RANTSCHUKOFF
är ny i teamet sedan
25 februari och är
stationerad i Vasa på
Svenska folkpartiets
kretskansli och jobbar med kontakterna till och arbetet i Finland samt
informationsverksamhet. Elisabet
är hemma från Vasa och har tidigare
bland annat varit riksdagsassistent åt
justitieminister Anna-Maja Henriksson,
kontaktchef för SFP i Österbotten samt
informationschef för Yrkeshögskolan
Novia.
koordinering av möten, besök och
annan verksamhet i Finland
PR- och informationsverksamhet
(inkl. uppdatering och planering av
hemsidan)
besöksgrupper
utskottet för transport och turism
utskottet för sysselsättning och sociala frågor
utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet
ALEXANDER FASSIHI
gör sedan slutet av
januari praktik i Nickes
team. Alexander är
hemma från Vasa och
studerar juridik vid
Uppsala Universitet. Till
Alexanders arbetsuppgifter hör bl.a. bevakning av utskottet för rättsliga frågor,
frågor från allmänheten samt arrangemang kring besöksgrupper och möten.
Alexanders praktik sträcker sig fram till
slutet av juni.
AXEL HAGELSTAM,
pol.mag. från Åbo
Akademi, sköter frågor
angående EU:s budget
samt ekonomi- och
valutafrågor. Axel har
tidigare arbetat på försvarsministeriet
och försörjningsberedskapscentralen.
Han är född i Grankulla och bor med sin
familj i Bryssel sedan 2009.
[email protected]
+32 2 283 1667 (kontor)
+32 489 320 418 (mobil)
[email protected]
+32 228 37585 (kontor)
+32 489 320 417 (mobil)
ÖVRIGT SOM AXEL BEVAKAR:
utskottet för säkerhet och försvar
utskottet för industrifrågor, forskning
och energi
utskottet för utrikesfrågor
utskottet för budgetkontroll
utskottet för mänskliga rättigheter
utskottet för internationell handel
utskottet för framställningar
utskottet för utveckling
NICKES UTSKOTT:
budgetutskottet
utskottet för ekonomi och valutafrågor
delegationen för förbindelserna med
Afghanistan
NILS TORVALDS EUROPAPARLAMENTARIKER
Februari 2013
FÖLJ NICKES ARBETE!
Gå in på hemsidan
www.nilstorvalds.fi eller gilla
Nils Torvalds på Facebook!
Februari 2013
NILS TORVALDS EUROPAPARLAMENTARIKER