Frågor från GP med våra svar

Download Report

Transcript Frågor från GP med våra svar

Frågor från GP med våra svar
Företrädare för Göteborgs-Posten (GP) har hävdat att vi inte har svarat på frågor.
Ibland genom att samtidigt säga att vi har svarat via mejl, ibland utan att berätta
mer än att vi inte har ställt upp på intervju.
Vi har tvärtom svarat på alla frågor som GP har ställt till oss, men vi ha gjort
det via mejl. Så här förklarade vi för GP:s Arne Larsson hur vi resonerade:
Datum: måndag 11 mars 2013 17:18
Till: "Larsson Arne (GP)" <[email protected]>
Ämne: Ang:Dina frågor
Hej Arne,
Gällande tisdagens intervju så har vi tänkt så här.
Eftersom Le Pain Français är så viktig för oss, och eftersom vi inte är vana med att
intervjuas, vill vi vara noggranna när vi svarar på frågor.
Just nu är det ont om tid för förberedelseer och för att träffas för en intervju.
Utöver vårt dagliga engagemang i företaget, öppnar vi inom kort en ny enhet.
Vi är lika intresserade som ni att det blir rätt i tidningen. Vi är beredda på att
svara på vilka frågor som helst, men vi vill göra det över mejl.
Mejla över dina frågor så svarar vi så snart som möjligt. Uppstår det andra frågor
med anledning av våra svar så svarar vi gärna på dem också. Vi har olika
ansvarsområden, så vi kommer att svara på frågorna tillsammans.
Vänliga hälsningar
Markus/Samuel
Nedan följer de frågor som GP ställt till Le Pain Français (hädanefter LPF) kopplat
till artiklarna den 8 och 9 april, samt våra svar på dessa frågor. Vi har tagit bort
personuppgifter.
Hälsningar
Markus och Samuel
Lönebidrag - påstådd vänskapsrelation med Leif
Ståhl
GP: Vilken förhållande har ni till handläggaren Leif Ståhl på
arbetsförmedlingen i Gamlestaden?
LPF: Vi rekryterar bland annat genom Arbetsförmedlingen. För tillfället har vi
kontakt med åtminstone tio handläggare från olika avdelningar. Leif är en av dem.
GP: Många vi pratat med beskriver relationen mellan Markus och Leif Ståhl
som att de ”är kompisar”. Vi vet också att de stora flertalet (över 30 sedan
januari 2012) av de anställda med stöd som ni har kommer via Leif Ståhl.
Kommentar?
LPF: Vi har en yrkesmässig relation där Leif Ståhl är en av många handläggare på
Arbetsförmedlingen som vi har jobbat med under lång tid. Antalet personer som
har olika former av arbetsmarknadspolitiskt stöd kan vi med hänsyn till den
enskilde inte gå in på. Däremot har Arbetsförmedlingen valt att samordna många
av kontakterna med oss till Gamlestadskontoret och Leif Ståhl.
GP: Vi vet också att det finns personer som blivit uppmanade, av Markus, att
skriva ut sig från de arbetsförmedling de är inskrivna på för att skriva in sig
hos Leif Ståhl på Gamlestaden för att få jobb hos er. Varför?
LPF: Det är inte sant. Det finns ingen som helst anledning för oss att be personer
skriva in sig på ett specifikt arbetsförmedlingskontor. Däremot har vi förklarat att
Arbetsförmedlingen samordnat kontakterna med oss, och att handlingar därför
förts över till Gamlestadskontoret.
GP: När vi bad er om en intervju och ni fick ett par frågeställningar mejlade
till er skickade ni (Markus) det mejlet direkt till Leif Ståhl, trots att varken
Arbetsförmedlingen, lönebidrag eller Leif Ståhl nämndes i vårt mejl. Varför?
LPF: Tidigare i år hade vi en incident med en person som hade en tidsbegränsad
anställning och som kom till oss genom arbetsförmedlingen. I samband med att
anställningen avslutades sa personen att han/hon skulle smutskasta oss och
arbetsförmedlingen. Eftersom Leif Ståhl var kontaktperson informerade vi honom
om detta. När vi sedan fick mejlet från er vidarebefordrade vi det till honom.
GP: Vi har pratat med folk som säger att Markus Samuelsson och Leif Ståhl
tillsammans hittat på orsaker som anställda kan få lönebidrag för. Stämmer
det?
LPF: Nej.
Lönebidrag
GP: Vi har fått uppgifter om att ni har en del anställda på olika typer av
bidrag, stämmer det?
Hur många personer har olika typer av bidrag hos er?
Varför så många?
Vad får dessa personer för extra stöd och hjälp?
LPF: I Sverige finns det många unga, långtidsarbetslösa och individer med
funktionsnedsättning som är långt från arbetsmarknaden. Regeringen vill öka
dessa gruppers möjligheter. Vi är ett av många företag som har anställda som har
fått jobb tack vare dessa arbetsmarknadspolitiska åtgärder, och vi är stolta över
att kunna bidra med det. De allra flesta av våra anställda är exempelvis mellan 20
och 26 år, och för dem betalar vi halv arbetsgivaravgift. Vi följer kollektivavtal och
har kontinuerliga medarbetarsamtal samt individuella utvecklingsplaner.
GP: Vi har pratat med anställda och tidigare anställda som gått på lönebidrag
som uppger att de jobbar som alla andra. Vad säger ni om det?
LPF: Det finns många olika former av arbetsmarknadsstöd som gör att människor
som befinner sig långt från arbetsmarknaden ska ha större möjligheter att få ett
jobb. Lönebidrag är ett av många sådana stöd – och utgår till personer med
funktionsnedsättning. Lönebidraget kompenserar för anpassningar av
arbetsplatsen och själva arbetet så att den enskildes kompetens tas till vara. Det
är bra att anställda på lönebidrag känner att de bidrar lika mycket som sina
kollegor. Det visar att stödet till anpassningen fungerar.
GP: Andra har först efter avslutat anställning fått reda på att de gick på
lönebidrag. Kommentar?
LPF: Det är inte teoretiskt möjligt. För att lönebidraget ska kunna betalas ut måste
den enskilde skriva under ett underlag och därmed intyga vilken sorts
funktionsnedsättning det rör sig om.
Frågor med anledning av påstådd lönetvist
Facket har de senaste två-tre åren drivit fem lönetvister mot er.
Vi har aldrig förhandlat med facket kring lönetvister. Under våra tio år med Le
Pain Français har HRF vid ett fåtal tillfällen uppmanat oss att korrigera fel som
uppstått, vilket vi har gjort.
ZZ (en facklig företrädare på HRF – vårt förtydligande) har bland annat gett
oss upplysningar om en bagare som jobbade natt i närmare två år, utan att
få ob-ersättning eller ersättning för röda dagar. Vi undrar varför han inte
fick det.
Personen i fråga var inte bagare, utan arbetade som cafébiträde och allt-i-allo.
Vårt närvaro- och lönesystem registrerar tiden man jobbar och lägger automatiskt
till ob-ersättning om man jobbar obekväm arbetstid. På den tiden som
cafébiträdet var anställd kunde systemet bara registrera natt-ob till dem som
jobbar natt, det vill säga till bagarna. När cafébiträdet jobbade över med att packa
bröd under natten, blev detta felaktigt klassat som kvälls-ob i stället för natt-ob.
Således fick han ob, men inte rätt tariff. När vi fick kunskap om felen, rättade vi
till det så att han fick rätt ersättning. Sedan dess har vi justerat systemet, så att
ett sådant fel inte händer igen.
Vi undrar också varför bagaren fick sluta. Enligt fackets uppgifter fick han gå
efter att ha påpekat att han inte fick ob-ersättning.
Det stämmer inte alls, och det är inte heller vad facket säger till oss.
Anställningen som cafébiträde var redan från början tidsbegränsad till tretton
månader och upphörde i december 2010. Först två månader efter han slutat
gjorde han oss uppmärksamma på att han hade fått för lite ersättning.
Hur ser det ut för de bagare som jobbar natt hos er idag. Har de obersättning och tillägg för röda dagar?
Ja, det har bagare och andra anställda alltid fått. Vi följer kollektivavtal.
Frågor efter det att personer ringt in till GP
GP: Vi har intervjuat XX, som hade praktik hos er under 2012. Hon säger att
hon lovades anställning efter att först ha gjort två veckors praktik. Men att
hon istället fick gå på praktik (med lön från AF) i sex veckor och sedan sluta.
Stämmer det?
LPF: Nej, det stämmer inte. Under perioden 21 maj-19 juni praktiserade hon hos
oss under totalt tolv dagar. (Vecka 21: 21, 22, 23, 25; vecka 22: 28, 29 och 30
maj samt 2 juni; vecka 24-25: 14, 15, 16 och 19 juni). Inte någon gång under den
här perioden arbetade hon mer än fyra dagar per vecka.
GP: Varför infriades aldrig löftet om en anställning?
LPF: Vi har inte som vana att kommentera f d anställdas färdigheter. Men med
tanke på dagens artikel, kan vi inte låta dessa uppgifter stå oemotsagda. I fallet
med XX handlar det om att vi gjorde bedömningen att hon inte visade upp det
engagemang och intresse som vi förväntar oss av våra medarbetare.
GP: XX jobbade sex dagar i veckan under hela praktikperioden. Varför tvingas
praktikanter jobba mer än heltid hos er?
LPF: Inte vid något tillfälle arbetade hon mer än fyra dagar per vecka. (Vecka 21:
21, 22, 23, 25; vecka 22: 28, 29 och 30 maj samt 2 juni; vecka 24-25: 14, 15, 16
och 19 juni).
GP: Vi har också intervjuat YY, som i början av året hade praktik hos er som
chaufför/diskare. Han säger att han skickades hem efter två veckor, trots att
det står en månad i hans beslut från AF. Varför? Den enda anledning han
själv kan komma på är att han bad om nya arbetskläder. Var det därför han
inte fick vara kvar hela praktikperioden?
Också här gör vi ett undantag från vår regel att inte kommentera f d anställdas
färdigheter: Som chaufför måste man kunna hantera lastbilen på ett säkert sätt.
Den medarbetare som arbetade tillsammans med YY, tvingade vid ett flertal
tillfällen ingripa från passagerarsätet. Eftersom vi därmed hade anledning att
tvivla på hans förmåga att köra bilen valde vi att avbryta praktikperioden.