Transcript Några historiska nerslag i kvarteren runt Norra Real

Några historiska nerslag i
kvarteren runt Norra Real
[email protected]
TULEGATAN
Tulegatan är knappt en kilometer lång och sträcker sig från Tegnérgatan i söder, till Vanadislunden i norr.
På 1800-talet hette gatan Lilla Surbrunnsgatan efter en brunn och först 1885 ändrades namnet till Thulegatan.
Namnet Surbrunn kommer sig av att det i området fanns en sur brunn, Norremalms Sur-brunn af Capellanen vid S:t Olof, som
påstods vara “hälsogifvande och nyttigt i flerehanda sjukdomar”. Speciellt myrsyran i vattnet var hälsobringande för reumatiker.
År 1767 skadades källan vid ett byggnadsarbete och brunnen slutade ge hälsovatttnet.
Namnet Thule kommer kommer från den grekiska mytologin och betecknar ett område längst i norr. Thulegatan går ju in i det
som kallas Sibirien, ett område långt från Stockholms centrum. I södra Europa var Ultima Thule en generell beteckning för Skandinavien
LM Ericssons första fabrik, Tulegatan 5
1883-84 uppförde Ericsson sin första fabriksbyggnad på
adressen. Det var egentligen ett ståtligt femvångshus till
vilket man fogade en verkstadsdel. Lars Magnus Ericsson
och hans familj bodde själv i en femrumslägenhet en trappa
upp med direkt kontakt med kontoret och verkstaden.
Verkstaden, även den i fem våningar, låg mot Rådmansgatan. Ett fyrtiotal anställda arbetade här, men affärerna gick
bra och redan 1891 var det över 200 och och en tillbyggnad
genomfördes. Ordning och reda präglade anläggningen och
t.ex. var belysningen (gas-) rikligt tilltagen för att möjliggöra
effektivt arbete 57 timmar i veckan.
Tidigare hade Ericsson haft mindre verkstäder här och där i
Stocholm. Den första låg på Drottnnggatan 15.
Tillbyggnaden 1891 ritades av
arkitekten Wilhelm Klemming
Bilden till vänster är tagen i
augusti 2011.
Lönnberg, Patrick, Tulegatan
2
Tulestation , Stockholms elektricitetsverkens huvudstation, Tulegatan 7 - 13
Tulestationen, eller Stockholms elektricitetsverkets huvudstation, är en byggnad vid Tulegatan 7-13 i Vasastan i Stockholm. Byggnaden är en av flera liknande stationer som ritades av arkitekten Ferdinand Boberg åren 1902-1906.
Anläggningen vid Tulegatan skulle bli Stockholms elektricitetsverkets huvudstation. När Värtaelverket invigdes 1903 blev Tulestationen även en av flera understationer där den i Värtaverket producerade växelströmmen omvandlades till likström, som var den
vanliga distributionsformen vid denna tid.
Längs Tulegatan uppfördes den gulputsade kontorsdelen samt intilliggande
verkstadsbyggnader. Gavlar och entréer är utförda av röd Övedskloster-sandsten.
Portalen över huvudentrén (Tulegatan13) är rikt dekorerad med elektricitetsanknytna motiv som glödlampor, batterier, kabelknippen och en mycket realistisk
generator över entrén, allt är utförd i den röda sandstenen. Mellan fönstren över
huvudingången står en barbröstad kvinnogestalt som håller i ledningarna till en
ljuskrans av glödlampor runt sitt huvud, över henne vakar S:t Erik. Över fönsteroch portvalv sprakar elektriska flammor.
Vid Tulestationen finns sedan 1960 Bobergs berömda portvalv från Brunkebergsverket vid Regeringsgatan, som var Stockholms första elektricitetsverk
och som producerade elektricitet mellan åren 1892-1911. När Brunkebergsverket revs 1960 för att ge plats åt varuhuset NK:s tillbyggnad tog man hand om
Bobergs skapelse och flyttade den till Tulegatan.
Texten - något nerkortad - kopierad från Wikipedia
Ovan: Tulestationsportal med lampkvinnan
Till vänster: Portalen från Brunkebergsverket, som flyttades
hit 1960.
Nedan: Bilden tagen i augusti 2011
Lönnberg, Patrick, Tulegatan
3
Spårvagnshallarna , Tulegatan 2
Spårvagnshallarna uppfördes 1905 i samband med att hästspårvagnarna avvecklades och spårvägstrafiken elektrifierades.
Den sista hästspårvagnen i Stockholm gick vid midnatt den
10 februari 1905, dragen av de två trotjänarna “Drott” och
“Vivi”. Drott pensionerades för övrigt på Berggården i Kista.
Han ligger begraven under E18 och hans gravsten finns på
Spårvagnsmuseet. Han var en mycket älskad Stockholmare.
Arkitekt var Adolf Emil Melander. Byggnaderna uppfördes i
rött tegel och murkrönet mellan taktinnarna (kreneleringen)
ger anläggningen ett borgliknande utseende.
Spårvägen avvecklades 1967 och fram till dess fungerade byggnaderna som spårvagnshallar. Sedan blev de ett spårvägs-
Drott och Viva 1905, sista dagen på jobbet. De eldrivna spårvagnarna klarade av backarn bättre än hästarna. De orkade inte
med Söders backar och hade redan tidigare ersatts med ångdrivna spårvagnar
museum. Under 80-talet fanns en bilaffär där. 1997 flyttade
Moderna museet in och idag är det en exklusiv kontorsbyggnad.
I anslutning till hallarna finns det s.k. Spårvägspalatset. Det
ritades också av Melander och byggdes redan 1885-87. Intressantast med den är att den ursprungligen kröntes av två fyrspannskulpturer, Qvadrigan, utförda av Carl Johan Dyfverman.
De monterades ned efter stormskador 1891 och pryder sedan
dess Cirkus på Djurgården.
En totalrenovering av palatset genomfördes 1990-talet och byggnaden fick sitt ursprungliga yttre utseende. Samtidigt byggdes
den nya byggnaden på gården innanför palatset.
Till vänster Carl Johan Dyfvermans Qvadrigan på Cirkus. Skulpturen fanns fram till 1891 på Spårvagnspalatset
Nedan: Bilden tagen i augusti 2011
Lönnberg, Patrick, Tulegatan
4
Ericsson , Tulegatan 15 - 19
Ericssons verksamhet på Tulegatan 5 gick utomordentligt bra. År 1896 blev det ett aktiebolag och växte snabbt till ett modernt
företag i världsklass. Detta krävde utvidgning och då ville man ha något anslående. Arkitekten Johan Laurentz engagerades och i
korsningen Tulegatan-Rehnsgatan intill Norra Real blev det en anläggning i sandsten och puts som direkt anslöt till det nyaste i
Amerika, en mjukt formad rundbågearkitektur av ett slag som lanserats av arkitekten H H Richardson. Det var samma stil som det
berömda Brunkebergverket hade. Kontorets lyxig mahognyinredning pryddes med
skulpterade änglar som telefonerar med varandra. Denna inredning finns för övrigt
uppställd på Tekniska museet.
Till höger: På huvudkontoret har änglarna tillägnat
sig den moderna it-tekniken
och pratar i telefon.
Ovan: En flygbild från 1927
Till höger: Den extremt lyxiga kontorsavdelningen i fem våningar. Här bottenvåningen med väggar i mahogny.
Nedan: Den magnifika byggnaden från
i korsningen Tulegatan - Rehnsgatan
med 42 000 kvadratmets arbetsyta. Det
förblev Ericssons huvudkontor fram till
1940, då verksamheten centrerades till
Telefonplan.
Lönnberg, Patrick, Tulegatan
5
Norra Real , Tulegatan 14
Norra Reals idrottshall byggdes samtidgt som skolan, dvs blev klar 1890. Tillbyggnaden är dock från 1928 då den dåvarande omkädningsflygeln åt fotbollsplan revs. Här kan också nämnas att bostadshusen längs Odengatan byggdes en bit in på 1900-talet och i
början av seklet fanns det långtgångna planer på att bygga ett annex till Norra Real där istället. Det var en ganska stor byggnad och
arktektoniskt mycket lik huvudbyggnaden. I bottenvåningen hade man tänkt sig ett badhus. Det blev dock inget av dessa planer
utan istället byggdes skjutbanan på huvudbyggnadens fjärde våning om för undervisningssalar 1923.
Idrottshallen från Tulegatan, fotograferad i augusti 2011
P-hus Norra Real
Under Norra Reals fotbollsplan finns ett parkeringshus för 176
bilar, med en yta på 2500 kvm i två plan. Byggnationen, som invigdes i juni 1998, gör att det är förbjudet att köra tyngre fordon
in på fotbollsplan. Det känsliga byggarbetet utfördes med stor
försiktighet av APJ Betong & Anläggningsteknik. Arkitekt är
Böving & Kinnmark Arkitektkontor.
S:t Stefanskapell , Tulegatan 38
Kapellet fanns i hörnet av Frejgatn och Tulegatan. Det byggdes år 1900, men
flyttades 1904 till Aspudden, Sigfridsvägen/Alvastravägen, i samband med
bygget av Vanadislunden. På 1960-talet byttes namnet till Sankt Sigfrids
kapell.
Kapellet i nygotisk stil är i trä, med oktogonalt (åttahörnigt) kyrkorum, som
ritats av arkitekt Erik Otto Ulrich.
Bilden hämtad från Stockholmskällan
Huvudsaklig källa för artikeln om Tulegatan är webplatsen “Centrum för Näringslivshistoria”
Lönnberg, Patrick, Tulegatan
6
Sibirien
Området norr om Odengatan mellan Sveavägen och Valhallavägen kallas Sibirien. Namnet kom sig av att området låg långt från
Stockholms centrum och att kommunikationerna var dåliga. Höstspårvagnens slutstation var Roslagstorg, dagens Erikbergsplan.
Clas på hörnet i korsningen på Frejgatan är ett av Stockholms äldsta värdshus med anor från 1731. Bellman ska ha varit stamgäst
här. .. Ädsta krog i Stockholm är Den Gyldene
Freden på Österlånggatan 51. Dem har funnits
sedan 1722.
Vanadislunden
Vanadislunden är ett parkområde i Sibirien
som fick sin utformning redan 1903. Den är en
av Stockholms största parker och har fått sitt
namn efter gudinnan Vanadis. Hon är samma
person som också är känd som Freja, en av
vanernas främsta gudinnor. Att den svenska
fregatten Vanadis hade gjort en uppmärksammad världsomsegling åren 1883-85, had gjort
namnet extra populärt.
Vanadislunden är en av Stockholms största
parker och ligger i stadsdelen Vasastaden i Innerstaden. Vanadislunden har fått
Clas på hörnet. Bilden är tagen i september 2011
sitt namn efter gudinnan Vanadis och den som
dyrkades längst (som fruktbarhetsgudinna) i Norden.
Brunkebergsåsen går rakt igenom parken och gör den
mycket kuperad. Högsta punkten ligger 43 meter över
havet. Innan området förvandlades till park, kallades
det Ormträskhöjden. Ormträsket var en liten sjö på den
plats där Wennergrenska Centret finns idag.
Redan 1879 uppfördes en kvadratisk vattenresorvoar
på Vanadislunden. Den var dock snart för liten och en
ny byggdes 1914 ovanpå den gamla. De mörka Helsingborgsteglen längst ner är vad som syns från den
ursprungliga bassängen. Den borgliknande konstrukVanadislunden 1899. Längst uppe till vänster skymtar den gamla reservoaren tionen, ritad av Gustaf Améen, överst är från 1914.
Vattendjupet i bassängen är 6 meter
En intressant byggnad i Vanadislunden är Cedersdals malmgård, en
byggnad från 1700-talet, som ägdes av
tobaksplanteraren Peter Cedersgren.
Att det är en s.k. “malmgård” betyder
att den byggd på Stockhoms malmar,
dvs utanför Stockholms kärna, ett slags
fritidshus för adels- och borgarklassen.
Det finns 38 sådana här malmgårdar i
Stockholm, några är närmast att likna
vid palats. Intressantas med gården
är dock inte de äldsta delarna utan
långorna byggda 1917 under andra
världskriget. Bostäderna där var nödbostäder och enormt små. Man ville
med dem visa att det vara möjligt att
bo drägligt i små bostäder om de bara
planerades på rätt sätt. Kanske Stockholms första “compact living”.
Vattenreservoaren från 1914.
Bilden är från Wikimedia Common
Lönnberg, Patrick, Tulegatan
Huvudsaklig källa för artikeln om Tulegatan är webplatsen “Centrum för Näringslivshistoria”
7
BIRGER JARLSGATAN
Birger Jarlsgatan är från 1880-talet och fått sin sträckning längs den igenfyllda Rännilen, bäcken från Brunnsviken via Träsket vid
nuvarande Jarlaplan till Nybroviken. En vanlig benämning på bäcken var Kattrumpan, antagligen för att den slingrade sig som en
sådan. Följande beskrivning av okänd författare finns på några ställen på webben:
En gång var det möjligt att ro från Katthavet (nuvarande Berzelii Park) via Rännilen, som slingrade sig fram ungefär där Birger
Jarlsgatan går, genom Stora Träsket, som sträckte sig från Eriksbergsplan till Surbrunnsgatan, och fortsätta Kattrumpsbäcken ut i
Brunnsviken. Det var en utmärkt vinterväg för Roslagsbönderna. Från Rännilen anlade Johan Hårleman år 1694 Stockholms första
vattenledning till “språng och vattenkonster” i Kungsträdgården. Med tiden blev vattnet alltför illaluktande, ledningarna läckte dessutom. Från Jakobsbergsgatan gick en bro över Rännilen, det var trafikleden mellan Norrmalm och Ladugårdslandet. När Albert Lindhagen lade fram sin Esplanadplan år 1866 tänkte han sig Birger Jarlsgatan som en rak linje mellan Nybroviken och Brunnsviken. Alla
var inte förtjusta och juveleraren Christian Hammer, som framsynt hade köpt upp tomter nere vid Nybroplan (“Hammerska rucklen”),
ville i stället för en boulevard ha en kanal med trädplanterade körbanor på vardera sidan. Efter många kompromisser fattades besluten
och den nya gatan stenlades. Rucklen revs och ståtliga hus växte upp. I Birger Jarlspassagen kunde herrarna beskåda vågade sängkammarscener i Mutoscopen och vid Stureplan, i hörnet av Biblioteksgatan slog Det Stora Varuhuset upp sina portar.
Finns Norra Real i Norrrmalm eller Vasastaden?
Fram till Tegnérgatan utgör Birger Jarlsgatan gräns mellan Östermalm och Norrmalm. Norröver är den gräns mellan Vasataden
och Norrmalm. Norra Real tillhör alltså stadsdelsområden Norrmalm, men finns i stadsdelen Vasastan. Stadsdelsområdet Norrmalm omfattar inte bara stadsdelen Normalm utan även Vasastaden, Skeppsholmen och en liten del av Östermalm.
1700-talskarta. Norra Real finns på tomten XLVII. Här kan man se Stora Träsket och hur Rännilen följer dagens Birger Jarlsgata.
Brunkebergsåsen
Brunkebergsåsen går rakt igenom hela Norrmalm och är en del av
den mäktiga Stockholmsåsen, en 60 km lång rullstensås som går
mellan Arlanda och Jorbro. I Stockholms innerstad är den tillplattad på allehanda byggen, men t.ex. i Norra Reals närhet finns Observatoriekullen och området kring Johanneskyrkan kvar. Namnet
Brunke har åsen fått av Johan von Brunkow, som var riddare, riksråd
och drots i Sverige från slutet av 1314 till sommaren 1318 (drots var
ett ämbete närmast kungen i rang) då han avrättades på åsen för att
ha försökt bryta hertigarnas belägring av Stegeborg, ett tegeltorn i
Östergötland.
Lönnberg, Patrick, Birger Jarlsgatan
7
Brunkebergstunneln
Tunneln, som går genom Brunkebergsåsen, byggdes 188486 och var på sin tid ett stort projekt och en teknologisk
utmaning. Den är 231 meter lång och 4 meter i diameter.
Man hade liknande problem som man idag har med tunneln genom Hallandsåsen. Lös sand och sten rasade in och
det löste man med hjälp av en inhyrd engelsk frysmaskin.
Jorden frystes till -20 grader och därefter kunde grusmassorna schaktas bort från tunneln utan större rasrisk. En
liknande metod har blivit lösningen för problemen med
Hallandsåsen.
Arbetet leddes av Knut Lindmark som också byggt Katarinahissen. Den 9 juni 1886 invigde kung Oscar II tunneln,
men någon ekonomisk framgång blev den inte. Det kostade
två öre att promenera genom den och det var mer än folk
Tunneln grävdes från två håll, dels från David Bagares gata och del
ansåg det värt.
från dagens Tunnelgatan
Erikbergs plan
I den södra delen av Stora Träsket anlades 1790 Träsktorget Det var till en början en handelsplats och det var här bönderna i Roslagen sålde sina produkter. År 1810 flyttades avrättningsplatsen på Packartorget (nuvarande Norrmalmstorg) till Träsktorget, Spö- och skampålemed
Kopparmatte fanns också här vid det som idag är Karl Staaffs park, liksom “trähästen” med
sin vassa rygg. Djurplågare fick sitta på denna häst med tyngder på fötterna. En och annan
avrättning förhöjde också platsens underhållningsvärde.
Karl Staaff var partiledare för Liberala samlingspartiet 1907-1915 och statsminister 1905-1906
och 1911-1914. “Kopparmatte” är en skulptur i brons som placerades överst på skampålen.
Den var tillverkad i början på 1600-talet och finns idag placerad i Rådhuset.
År 1950 ändrades namnet till Eriksbergsplan och Erikbergsparken anlades framför Timmermansordens byggnad. År 1973 restes Karl Göte Bejemarks konstverk Fordon nedanför parken.
Kopparmatte
Timmermansorden byggnad
Erikbergsparken med Timmermansordens palats
Bilden kopierad från Wikimedia
Commons
Timmermansordens byggnad
I Erikplansparken finns en magnifik byggnad, som tillhör Timmermansorden. Den är ritad av Isak Gustaf Clason och färdigställdes
1927.
Timmermansorden är ett mycket hemligt och slutet brödrasällskap, som står på kristen protestantisk grund. Den har sina rötter i i
1700-talet, men lite är känt om vad de 1300 inflytelserika “bröderna” egentligen sysslar med. Utåt har de bidragit med många lovvärda sociala projekt, men hemlighetsmakeriet gör att de illasinnade ryktenena är många.
Lönnberg, Patrick, Birger Jarlsgatan
8
Sankt Johannes kyrka
Samma år som Norra Reals byggnad blev färdig, invigdes Sankt Johannes kyrka högst
upp på Brunkebergsåsen. Det var inte första kyrkan på platsen utan redan 1651 fanns ett
begravningskapell här. Klockstapeln, byggd 1692, finns kvar.
Kyrkan är byggd i nygotisk stil, ritad av Carl Möller. Han har också ritat en del andra
kyrkor, bl.a. Gustaf Adolfskyrkan på Östermalm.
Kykklockorna är orginellt nog gjutna i stål. Normalt är de av brons. Klangen i stålklockor är lite mera dämpad.
Till höger en teckning av Carl Hedelin. I Förgrunden finns den gamla Johanneskyrkan, ett
kyffel, och i bakgrunden den domkyrkliknande nya byggnaden.
Biografen Zita
Zita ligger vid Birger Jarlsgatan 37
och det har den gjort sedan 1913,
men till en början under namnet
Vinter-palatset. Den är den äldsta
biografen i Stockholm och drivs
numera av Folkets Bio. Den är känd
för att lyfta fram kvalitetsfilmer i
stark kontrast till vad som gällden på
80-talet då utbudets tyngdpunkt låg
på porr.
Bilden tagen 110913
Korskyrkan
På Birger Jarlsgatan 66 finns en ganska anonym kyrka, Korskyrkan. Den har funnits här sedan 1962 och är inrymd i en gammal
biograf, ritad av stockholmsarkitekten Josef Östlihn och byggd 1927. Kyrkan var tidigare i Örebromissionens regi, ett kyrkosamfund som för övrigt stod för Norra Reals cafeteria under några år i början av 2000-talet. Numera är det Evangeliska frikyrkan som
driver verksamhet där. Samfundet är en sammanslagning av en rad marginaliserade frikyrkor, däroibland Örebromissionen.
Lönnberg, Patrick, Birger Jarlsgatan
9
Spårvagnspalatset
Spårvägspalatset arkitekt är Melander och byggnaden uppfördes 1885-87. Här fanns - förutom kontor - även bostäder, ett sadelmakeri samt verkstad. Från börja fanns en fyrspannskulpturer, Qvadrigan av Carl Johan Dyfverman på taket, men i samband med
reparationerna av stormskador 1891, flyttades skulpturen till Cirkus på Djurgården.
Byggnaden totalrenoverade i början av 1990-talet och fasade återfick då sitt ursprungliga utseende. De helt nya byggnaden på
gården innanför palatset är från den renoveringen.
Spårvagnspalatset med Tegnérgatan till höger. Bilden är tagen i september 2011
Karl Staaffs park
Stockholms äldsta bensinmack
En okänd “park” mittemot Erikbergsplan. Karl Staff var partiledare
för Liberala samlingspartiet 1907-1915 och statsminister 1905-1906
och 1911-1914. Hans eftermäle är en modernisering och demokratisering av svensk politik. Statyn är gjord av Carl Eldh 1927.
Det finns långtframskridna planer att exploatera parken för en
modern byggnad.
Av de bensinmackar som idag finns i bruk torde den som
finns är från 1927. Den drevs av Krook’s Petroleum & Olje
AB, som 1951 bytte namnet till Svenska Esso AB. 1985
köptes företagaet av norska Statoil.
Till vänster Karl Staaffs park, som kanske ersätts med en
arktektoniskt spännande skapelse.
Ovan bensinstationen som troligen är den äldsta av Stockholms existerande bensinstationer
Lönnberg, Patrick, Birger Jarlsgatan
10
Shellhuset
År 1927 byggde Svensk-engelska Mineralaktiebolaget sitt huvudkontor på Birger Jarlsgatan
64 i hörnet av Rådmansgatan.
På 30-talet bytte man namnet
till AB Svenska Shell. byggnaden ritades av Fredrik Lidvall (född i Sankt Petersburg)
i Albin Starks arkitektkontor.
Den rundade formen fick den
för att ge plats åt en pumpstation med skärmtak framför
byggnaden. Som en del av dekorationerna kring fönstren på
våningen med ett smidesräcke,
finns Shellsnäckan.
Shellhuset vid Birger Jarlsgatan/
Rådmansgatan.
Immanuelskyrkan
Missionsförbundets nationalhelgedom. Missionsförbundet är en frikyrka med rötterna i
1800-talets folkrörelser. Kyrkobyggnaden finns på birger Jarlsgatan 65 i korsningen med
Kungstensgatan. Den är ritad av Sture Fröléns arkitektkontor och byggdes 1970 - 74.
Fasaden är i holländsk tegel och klocktornet framför kyrkan är i rå betong och pryds
med ett kors. Även den stora vita byggnaden med butiker på bottenvåningen, tillhör
församlingen, men är uthyrd. De äldsta spårvagnshallarna fanns på tomten, men revs
när samfundet byggde sitt nya flaggskepp. Hela kvarteret revs och ägs idag av Missionskyrkan.
Tidigare hade samfundet en kyrka byggd 1886 alldeles intill på Tulegatan 3, men den
revs 1977.
Svenska Missionskyrkan grundades 1883 av Paul Peter Waldenström efter bråk med
Svenska kyrkan om försoningsläran. samfundet har idag c 60 000 medlemmar men
trenden är att medlemstalet är snabbt sjunkande och den tidigare ekonomiskt så
välmående Immanuelkyrkan har idag ekonomiska problem. Församlingen har 1500
medlemmar.
Den rivna Immanuelkyrkan (ritad av
Erik Gustaf Sjöberg) på Tulegatan 3
Immanuelkyrkan vid
Birger Jarlsgatan.
Lönnberg, Patrick, Birger Jarlsgatan
11
Ellen Keys park
Parken anlades på 1930-talet, samtidigt som Borgarskolan byggdes. I parken står en Ellen Key-staty av Sigrid Fridman, rest 1953
Ellen Key (1849 - 19 26) engagerade sig starkt i frågor kring barnuppfostran, social problematik, feminism och fred mellan nationer. Henns mest kända bok blev “Barnets århundrade” som hon gav ut vid sekelskiftet 1900. Den översattes till 26 olika språk.
Grundsynen i boken är att barnet är som en växt som behöver frihet och näring att utveckla sina anlag. Undervisningen skulle inte
få ingripa störande mer än nödvändigt. Aga och betyg var av ondo. Sådant gör barn osjälvständiga.
Filosofiskt var hon påverkad Goethe och hennes religon var skönheten i lagom och måtta.
Ellen Keys starka feministiska åsikter och radikala tänkande kring relion och yttrandefrihet mottogs med sympati på många håll,
men också motsatsen. August Strindberg låter henne komma till tals som Hanna Paj i ”Svarta fanor” och det är förvisso ingen
sympatsik person utan en besvärligt integrerande käring.
Statyn “Ellen Key” av Sigrid Fridman restes 1953
Borgarskolan och
Balettakademin
Vid Kungstensgatan 2-8, Karlavägen 8-10, Birger Jarlsgatan
70-76 finns Knut Nordenskjölds
klassicistiska byggnad från
1930-talet, den s.k. Borgarskolan, som idag används av
Viktor Rydbergs gymnasieskola
med estetisk inriktning. Tidigare har där varit biograf och
teater. En tillbyggnad ut mot
Birger Jarlsgatan byggdes 1996
och var avsedd för Balettakademin, som utbildar dansare,
musikalartister och koreografer.
Borgarskolan
bilden tagen i september 2011
Lönnberg, Patrick, Birger Jarlsgatan
12
Grekisk-ortodoxa kyrkan
Den grekisk-ortodoxa kyrkan på Birger Jarlsgatan
92 heter Sankt Georgios kyrka. Den är inrymd i en
byggnad i gotisk stil , ritad av Anders Gustaf Forsberg och färdigställd 1890 för den katolsk apostoliska
kyrkan, som var ett samfund med sekteristiska drag.
Den grundades av den engelske prästen Edward
Irwing på 1800-talet och uppfattade sig som som en
sista väckelse som skulle återskapa den ursprungliga
kristna kyrkan inför Kristi återkomst, en händelse
som förväntades ske mycket snart. Den hade som
mest c. 900 medlemmar, men då inga tecken på krist
återkomst kunde skönjas, minskade antalet medlemmar och samfundets sista präst docg i England 1971.
Sedan 1970-talet har det grekisk-ortodoxa metropolitdömet sin kyrkliga verksamhet här, men
ger för närvarande intryck av att den mycket lite. .
Samfundet står under den ekumeniske patriarken av
Konstantinopel.
Rysk-ortodoxa kyrkan
Rysk-ortodoxa kyrkan på Birger Jarlsgatan 98, heter
Kristi Förklarings ortodoxa kyrka och lyder under
Konstantinopel-patriarkatet. Den är inrymd i ett
sexvåningsbostadshus och exteriört vittnar inget
annat om kyrklig verklsamhet än ett förgyllt kors
ovanför portalen.
Ryska kyrkan har funnits i Sverige sedan början av 1600-talet och varit lokaliserad på en rad olika platser i Stockholm. Den första
verksamheten bedrevs i ett magasin på Rysstorget vid Södra Stadshuset, nuvarande Stadsmuseet och alltså på samma ställe som
Norra Real började sin verksamhet 1876. På birger Jarlsgatan har kyrkan funnits sedan 1907. Kristi Förklarings ortodoxa kyrka
är den äldsta av de ryska kyrkorna utanför Ryssland och församlingen är Sveriges första icke-lutherska församling efter reformationen.
På grund av sin långa historia och därför att kyrkan, som är unik i sitt slag för Sverige, utgör ett gott exempel på en rysk huskyrka
som de såg ut i det gamla Ryssland, förklarades Kristi Förklarings ortodoxa kyrka 1999 för byggnadsminne. Detta innebär att den
inte får rivas och inte heller förändras utan skall bevaras för framtiden.
Källa: Församlingens websida.
Ingången till kyrkan. Till vänster en rysk-ortodox bokahandel. Ikonostasen
Bilden kopierad från Wikimedia Common.
Lönnberg, Patrick, Birger Jarlsgatan
13
Humlegårdsparken
Parken anlades som kunglig trädgård av Johan III. Bl.a. odlades humle och det är det som givit parken dess
namn. allmänheten fick tillgång till trädgården 1764 och allmän park blev den 1869.
Parken har en rad statyer och den mest kända är nog Per Hasselbergs Farfadern (1896). Det nakna gossebarnet i “Farfaderns” knä framkallade stor indignation och mycket rabalder i början av 1900-talet
Kungliga biblioeket
I parken finns Kungliga Biblioeket, som är sveriges nationalbiblioek med uppgift att samla in, beskriva,
bevara och tillhandahålla svenskt tryckt och audiovisuellt material, att främja infrastrukturen i det svenska forskarsamhället och att vara ett forskningsbibliotek, främst inom humaniora och samhällsvetenskap.
Gustav Vasa anskaffade på 1520-talet böcker i historia, naturvetenskap och teologi samt musikalier och kartor till slottet Tre Kronor i Stockholm. Sönerna Erik XIV, Johan III och Karl IX utökade boksamlingarna. 1587, under Johan III:s tid, inreddes en nära 80
meter lång vindsvåning, kallad Gröna Gången, med öppna bokhyllor.
Vasakungarna köpte i allmänhet sina böcker från utlandet, men när den lutherska läran införts tog de för egen räkning hand om
böcker ur de samlingar som beslagtogs i landets katolska kloster. 1620 donerade Gustav II Adolf böckerna från de svenska medeltida klosterbiblioteken till Uppsala universitet. Därmed lades grunden till universitetsbiblioteket.
Under stormaktstiden flödade böcker in i landet genom de krigsbyten som svenskarna tog under fälttågen
utomlands. På order från högsta ort beslagtogs böcker och handskrifter i kloster, domkyrkor och slott i de baltiska länderna, Polen, Tyskland, Böhmen, Mähren och Danmark. Böckerna hamnade främst på Uppsala universitetsbibliotek och på KB. Från Prag hämtades 1648 KB:s mest spektakulära handskrift, den s.k. Djävulsbibeln
(en bibel med en djävulsteckning) från 1200-talet, ett krigsbyte från Prag 1648 (det trettioåriga kriget).
Då svenskarna skickade rapporter från fälttågen, bifogade de ibland lokala tidningar eller flygblad. Genom dessa
sällsynta tryckalster har KB kommit att få en särställning i Europas äldsta tidningshistoria.
Biblioeket fanns i det kungliga slottet, tre Kronor, och när det brann 1697 brann gick stora delar av samlingarna förlorade. 17 386
böcker och 1 103 handskrifter brann upp. Kvar fanns 6 826 böcker och 283 handskrifter, däribland Djävulsbibeln.
Inte förrän 1768 kunde KB äntligen flytta in i det nya Tessinska slottets nordöstra flygel. Bibliotekets inredning blev dock inte
färdig förrän 1796.
1877 blev byggnaden i Humlegården klar och biblioeket kunde flytta till sin nuvarande plats Den nyaste delen är från 1990-talet.
Lönnberg, Patrick, Birger Jarlsgatan
14
LÄRKSTADEN
Lärkstaden kallas området öster om Birger Jarlsgatan (egentligen öster Karlavägen). Det bebyggdes 1907 - 17
och har fått sitt namn av kvarteret Lärkan, som var det första som exploaterades. Alla kvarter i området har
fågelnamn.
Området karakteriseras av de många fina villorna. Några av dem tjänstgör som ambassader.
Arkitekturskolan vid Kungliga Tekniska
Högskolan
Skolan har funnits sedan 1876 och är en fortsättning på Konstakademiens Byggnadsskola som grundades 1735. Institutionen
fanns
då i Kongliga Teknologiska Institutet på Drottnnggatan, en byggnad som finns kvar. På 1950-talet flyttade den till Teknikringen
76 och 1970 till nuvarande adress Östermalmsgatan 26.
Byggnaden är ritad av främst Gunnar Henriksson och den har
av många stockholmare utnämnts till stadens fulaste hus. Den
är
byggd i brutalistisk stil med råbetong och omålade tegelväggar.
Utseendemässigt går associationerna till någon nerlagd fabrik i
det gamla Sovjetunionen.
Delar av skolan brann upp våren 2011. Aulan samt verkstäder
förstördes helt.. Ingen tycktes bli riktigt upprörd över det.
En ny arkitekturskola är planerad och Tham Videgård Hansson
Arkitekter arbetar på att utforma anläggningen som är tänkt att
bli vid Östra Station. Inflyttningsdatum är för närvarande satt
till 2013.
Lönnberg, Patrick, Lärkstaden
Tidigare fanns ett fängelse på platsen för arkitekturskolan. Det
var en vacker tegelborg från 1897, ritad av Gustaf Lindgren.
Ursprungligen var det ett kvinnofängelse med 115 celler, men
efter ett tag togs även manliga interner in här. Fängelset upphörde
1925 och istället flyttade Riksarkivet in. Orsaken till att man
stängde fängelset lär ha varit att den icke-önskvärda insynen från
allt fler närboende blev för stor.
1968 revs byggnaden för att ge rum åt arkitekturskolans betongkloss
15
Engelbrektskyrkan
På det gamla kvarnberget reser sig sedan
1914 Lars Israel Wahlmans mäktiga skapelse i
jugend och nationalromantisk stil. Kyrktornet
är 65 meter högt och eftersom den står på en
kulle blir höjden enastående. Det är en stor
kyrka som rymmer 1400 personer och valvet
är det högsta i Skandinavien, 32 meter.
Engelbrekts församling är en avknoppning
från Hedvig Eleonora församling 1906.
Orgeln i kyrkan med 86 stämmor är också en
av landets största kyrkorglar. Det nuvarande
instrumentet är tillverkat av Grönlunds 1964.
Orgeln har byggts om ett antal gånger och
som mest hade den 101 stämmor och var då
- tillsammans med Lunds domkyrkas orgel Sveriges största.
Columbarium
Kyrkan har sedan 1961 ett columbarium med
adressen Karlavägen 13. Ett kolumbarium är
en lokal där urnorna med kremerades aska
förvaras. I Engelbrekts columbarium finns
plats för 6000 urnor. Sveriges första och Nordens största columbarium finns för övrigt i
Gustaf Vasa kyrka vid Odenplan. Det invigdes
1924 och har idag plats för 35 000 urnor
I Engelbrekts columbarium finns bl.a. nobellpristagaren i fysik, Karl Manne Georg
Siegbahns stoft. Han gick gymnasiet på Norra
Real, fick Nobelpriset för sina röngenspektroskopisa upptäckter 1924. Han dog 1978 92
år gammal.
Lärkstaden före Engelbrektskyrkan var byggd. Gissningsvis är
bilden tagen kring sekelskiftet 1900.
Eftersom vann arkitekttävlingen 1906 och kyrkan invigdes 1914, är
bilden antagligen från kring 1910. Till höger finns byggnadsställningar för tornet och i bakgrunden syns Norra Real.
Engelbrekt Engelbrektsson ledde upproret mot Eriks trupper. Framgångarna uppmuntrade adelsmän och prästerskapet ansluta sig till upproret och det utvecklades
till något av ett frihetskrig. Efter en vapenvila lovade den danska kungen Erik respektera Sveriges konstitutionella rättigheter, men de löftena höll han inte och kriget
återupptas. 1436 intar Engelbrekt Stockholm, men nu kom han i konflikt med adeln istället och fick bl.a. Magnus Bengtsson som fiende. Han lyckades också ta livet
av Engelbrekt och därmed var Engelbrekts karriär som martyr och helgon beseglad och svenskarna fick moralisk styrka avsätta Erik 1439.
I början av 1900-talet var han alttså nationalhjälte och hyllades med gatunamn, skolor och kyrkor.
Lönnberg, Patrick, Lärkstaden
16
Engelbrektsskolan
På Valhallavägen 76 finns en av Stockholms största grundskolor, Engelbrektsskolan ritad av arkitekterna Ernst Haegglund och Konrad Elméus. Den invigdes 1902 och hette då Hedvig Eleonora Norra Folkskola och var dimensionerad för 2400 elever. Så många
har det dock aldrig varit där. Idag är det knappt tusen elever i skolan. 1906 fick den namnet Engelbrekts folkskola.
En originell sak med skolan var att man 1915 byggde en takterrass där tuberkolossjuka barn undervisades. Som mest var det femti
barn som satt där och huttrade. Den friska luften skulle göra dem gott, trodde man. Tjocka överdragskläder och halmskor skyddade mot kylan, och varmvattenkrus i trälådor användes för att värma fötterna. Undervisningsformen pågick fram till 1950-talet.
Källa: Wikipedia
Nedan som Engelbrektsskolan ser ut idag
Stockholm International
School , SIS
Engelbrektsskolan som den nybyggd såg ut 1901. År 1942 bygdes skolan om. Fasaden
och taket fick då dagens fortfarande pampiga men enklare utfomning.
Bilden kopierad från Wikimedia ,men retuscherad och restaurerad av P. Lönnberg
Finns sedan 1976 på Johannesgatan 18. SIS
är en engelskspråkig skola med undervisning från förskoleklass till gymnasiet. Skolan
grundades 1951 för att erbjuda utbildning
för barn till utländska diplomater och svenskar som söker en internationell utbildning.
Skolan har c. 500 elever från totalt ett 50-tal
lände. All undervisning sker på engelska.
Skolans årsavgift är över
100 000 kr per år.
Källa: Wikipedia
Tyska skolan
Tyska skolan Stockholm även kallad DSS
(Deutsche Schule Stockholm), belägen
på gården till Karlavägen 25, grundades
1612. Den är också den näst äldsta tyska
skola utanför Tyskland.
Tyska skolan grundades 1612 av den
tyska församlingen i Stockholm, men
det tog några decennier innan den tagit
form.
Intill Sankt Johanneskyrkan finns Stockholm
Internatinal School finns i den gamla Brummerska skolan som var fram till 1929 en kristen
flickskola grundad 1862. Byggnaden uppfördes
1896-97 (arkitekt Sam Kjellberg), men byggdes
om 1948.
Från början fanns skolan i Gamla Stan, men flyttades 1953 till Karlavägen efter att ha varit stängd
sedan andra världskrigets slut.
Idag har skolan såväl grundskole- som gymnasiekurser.
Tyska skolan på Karlavägen
Lönnberg, Patrick, Lärkstaden
17
VASASTAN
Vasastan kallas området mellan Birger Jarlsgatan och
Karlsbergs sjön.
Astrid Lindgren bodde 70 år av sitt liv i området (Dalagatan 46) och flera filmer förknippas med stadsdelen,
t.ex. Karlsson på taket, Mannen på taket och En kärlekshistoria. Filmen “Sista ring”, 1955, är väl ingen större
succe, men intressant för Norra Real genom att stora
delar av den spelades in där. Museeisalen byggdes upp
för den inspelningen.
Odengatan 31, 33
Fsatigheterna längs Odengatan i det kvarter, Roslagen, som
Norra Real finns i, är dels från 1930 (Odengatan 33) och 1992
(Odengatan 31). På Odengatan 31 fanns tidigare ett tvåvåningshus, som också var byggt 1930.
PÅ Odengatan 31 fanns redan 1941 en Konsumbutik som var
först i Sverige med självbetjäning. Detta nya amerikanska sätt
att handla slog då inte riktigt igenom och under krigsåren upphörde butiken p.g.a. varubrist. År 1947 öppnades den dock
igen och nu gick det bra. En reklamfilm från 1947 finns på
Konsums webplats
http://www.coop.se/Globala-sidor/OmKF/Kooperativ-samverkan/Var-historia1/Tidslinjen/1930-1960/1947/Genombrott-for-snabbkop/
Sveriges första snabbköp på Odengatan 31
Närmast Odengatan 31, byggt 1992. Här fanns tidigare en tvåvåningsbyggnad. Konsum kan stoltsera med att vara Sveriges första
Självbetjäningsbutik. Till höger Odengatan 33, byggt 1930.
Lönnberg, Patrick, Vasastan
16
Sveabron - bron som finns men inte syns
Sveabron blev klar1897. På 1800-talet var Sveavägen en smal gata och gick ned i en
sänka under Odengatan. . Man hade tänkt sig en enkel träbro, men Skånska Cement
erbjöd sig att bygga en bågbro av betong med en spännvidd på 8 meter för endast
1800 kr och tog hem kontraktet.
I början av 1920-talet höjde man Sveavägen upp till Odengatans nivå, men den gamla
bron fick ligga kvar som fyllning. Sveabron finns alltså fortfarande kvar under asfalten i korsningen Sveavägen/Odengatan.
På 1950-talet konstaterades genom provborrningar att massorna hade satt sig och att
det uppstått ett cirka en meter högt hålrum under brovalvet. Med tanke på den tunga
trafiken över korsningen beslöt man att fylla håligheten med betong.
Tulegatan 16. Idag finns Norra Reals omkädningsrum där de här rucklet står. När
bilden är tagen, finns ingen uppgift om, men
Nedan: Den stora bilden visar Sveabron när den byggs 1897.
en gissning är vid sekelskiftet.
Lönnberg, Patrick, Vasastan
Till vänster: Den smala Sveavägen, eller Badstugatan som den hette när bilden togs 1903.
Ovan: Bilden är tagen 1906. Vi ser spårvagnsspåren över bron, Observatoriekullen och att
arbetena med Observatorieparken påbörjats.
17
Observatoriekullen
Observatorielunden med Observatoriekullen är en park belägen ovanpå Brunkebersåsen. Den högsta punkte ligger 42 meter över
havet. Sedan 1753 har här funnits ett stjärnkikeri, ett astronomiskt observatorium. Kullen ansåg mycket lämplig eftersom luften
där var ren och inga störande ljus. På 1930-talet hade dock förhållandena ändrats så pass mycket att det ansågs befogat att flytta
observatoriet till Saltssjöbaden. Det som finns där idag är mest kuriosa och saknar vetenskapligt värde.
År 1774 var observatoriet speciellt uppmärksammat. Ett rykte hade spritts över hela Europa om världens undergång var mycket
nära och många stockholmare hoppades då att astronomerna på något sätt skulle kunna avstyra den väntade katastrofen. Även
1858 hotade en världsundergång. Tecknet var tydligt: En komet med lång svans.
Den första ballonguppstigningen från kulle skedde redan 1784. Den enda passageraren var dock en katt. Ballongen landade i
Värmdö och katten tros ha överlevt resan. Sedan följde en rad ballonguppstigningar från kullen. Även med mänskliga passagerare.
Enda fram till 1860 fanns en stor väderkvarn på kullen. Den kallades Spelbomskan efter den första ägaren på 1600-talet som hette
Spijlbohm.
Skulpturen “Kentauren” i brons av Sigrid Fridman har funnits på
kullen sedan 1939. Den var på sin tid en omstridd skulptur och det
tog nästan tio år innan den kom på plats. Sigrid var ju kvinna och
bara det var något suspekt. “Skulpturen är en konst för män. Numera
finns ju skulptriser och de kan gärna få erkännande för älskliga barnporträtt eller andra smärre alster av kvinnlig sensibiletet”, tyckte man.
Skulpturen Ellen Key (1953) i Ellen Keys park är också ett arbete av
Sigrid Fridman.
Ovan Kentauren. Den skarpsynte kan också hitta Norra
Reals takterrass till höger om hästsvansen.
Nedan observatoriet idag. Det renoverades 1991 efter att
ha varit nerläggningshotat. Det fungerar mest som ett
museum och turistattraktion. Ett café finns också.
Till vänster en teckning på Observatoriet med den nya
tillbyggnaden av Mankell i Ny Illustrerad Tidning 1878
Lönnberg, Patrick, Vasastan
18
Stadsbiblioteket
Den kubiska byggnaden med en stor cylinder på taket är en skapelse av den världsberömda arkitekten E. G. Asplund. Det finns
något orientaliskt över biblioekshuset och det är lätt att uppleva det som något mer än en expeditionsbyggnad för de 700 000 böcker som biblioteket rymmer. En originell detalj är att man greppar Eva, handtaget utformat som en kvinnoskulptur, när man ska
öppna glasdörren in till biblioteket. Det är knappast någon tvekan om att detta är en av Stockholms arkitektoniskt mest intressata
byggnader i Stockholm.
Biblioteket invigdes 1928. Hela projektet hade möjliggjorts av att mer än hälften av byggnadskostnaderna betalades genom en
donation från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse.
Handelshögskolan
Handelshögskolan (arkitekt: Ivar Tengbom) vid Sveavägen invigdes högtidligen 1926 med kungen närvarande. Skolan grundades
dock redan 1909 av näringslivet och är Sveriges äldsta handelshögskola. Knut Agathon Wallenberg var en av de stora finansiärerna.
Från början låg högskolan vid Brunkebergs torg (i Brunkebergs hotell). Byggnaden revs under 1970-talet för att ge plats åt Riksbankens praktbyggnad
med den svarta fasaden av i
diabas. En praktbyggnad.
Handelshögskolan är en
privat högskola med högt
internationellt anseende
och finansieras till 80 procent med privata medel.
Högskolan har sedan några
år tillbaka ett konkret samarbete med Norra Real .
Lönnberg, Patrick, Vasastan
19
Franska skolan
Franska Skolan är en svensk friskola med fransk profil. Undervisningen är på svenska och svensk läroplan följs. Dock läser alla
elever framska på olika nivåer. Fransktalande elever går i till Lycée Français Saint Louis de Stockholm på Stora Essingen, som följer
den franska läroplanen.
Skolan grundades 1862 för att ge fattiga katolska barn en bra utbildning. Skolan fick ett tydligt uppdrag att undervisa eleverna i
den franska kulturen samtidigt som man skulle lära ut det svenska samhällets värderingar. Humanismen, d.v.s. tron på och respekten för den enskilda människan, kom att genomsyra hela skolan och ledde till att skolan öppnades för alla oavsett religion eller
etnicitet.
I början av 1900-talet blev Franska Skolan en ren flickskola. 1910 flyttade den till lokalerna på Döbelnsgatan, mittemot Sankt
Johanneskyrkan. 1968 togs de första pojkarna in och sedan 1973 är Franska Skolan officiellt en skola för både pojkar och flickor.
Källa: Franska skolans website.
Kanal 5 och Kanal 9
Kanal 5 har sitt svenska kontor i korsningen Rådmansgatan/Döbelnsgatan . TV-kanalen är en ren underhållningskanal med stora framgångar med amerikanska filmserier
och dokusåpor. Huvudkontoret ligger i London och det är
också därifrån sändningarna sker. År 2010 fick Kanal 5 tillstånd att starta kanalen Kanal 5 HD i marknätet och sedan
februari 2011 är det igång.
Kanlaen startades av finansmannen Mats Carlgren 1989
och ägs av SBS Broadcasting som ingår i ProSiebenSat.1
Media
Kanal 9 är en systerkanal till Kanal 5 som ägs av ägs av
ProSiebenSat.1 Media med säte i Tyskland. Precis som
Kanal 5 sänder man från England.
Lönnberg, Patrick, Vasastan
20
Betlehemskyrkan
på Luntmakargatan 82 tillhör Evangeliska Fosterlandsstiftelsen, en pietistisk förening inom Svenska kyrkan. Den bildades 1856
med Carl Olof Rosenius i spetsen som en väckelserörelse parallellt med waldenströms Missionsförbundet. EFS - i motsats till Missionsförbundet - stannade kvar inom Svenska kyrkan. ... Kyrkan på Luntmakargatan har funnits där sedan 1956.
Att kyrkan tas upp här beror på det ständigt återkommande frågorna från Norra Reals elever om vad det är för en “sekt” som finns
i korsningen Luntmakargatan/Rehnsgatan. Det man då sett är inte EFS utan en rörelse som heter Credo. Det är kristen studentrörelse med rötterna i Svenska kyrkan och som teologiskt står EFS nära. Den är en direkt motrörelse till den s.k. liberalteologin,
dvs att man med vetenskapliga metoder skulle kunna förstå och utveckla den kristna tron. Man arbetar med studentsekreterare
och skolteam som startar, stöttar och utrustar kristna grupper och enskilda. Det är den verksamheten som syns i skyltfönstren på
på vägen mot tunnelbanan. Credo får använda EFS:s lokaler.
Schefflerska palatset, “Spökslottet”
Palatset på Drottninggatan 116 är från cirka år
1700 är mest känt som Spökslottet. Det byggdes
av den förmögne handelsmannen, Petter Scheeffer
som en malmgård (fritidshus).
Det lär finnas hemliga underjordiska valv med
guld- och silverskatter, liksom skelett efter inmurade människor. I övrigt är det gott om spöken i
huset och många har vittnat om konstiga ljud och
om speglar som gått sönder.
På 1800-talet bodde den depressionsdrabbade
operasångaren Gustaf Sandström på slottet. Han
var en enstöring och han sade sig umgås med
enbart Goethe och Schiller. År 1862 skedde den
sista offentliga avrättningen i Stockholm. Det var
hästgardisten Göthe som halshöggs för våldtäckt.
Dagen efter träffade en viss Hvasser Sandström den
deprimerade operasångaren och beklagade sig över
att det nu väl enbart var Schiller kvar bland hans
vänner. “Göthe halshöggs ju igår”. En tid senare
hörde grannarna till slottet hur Gustav Sandstöm
Lönnberg, Patrick, Vasastan
Schefflerska papatset sett från slottets park
en natt satt vid sitt piano och sjöng alla sina stora arior. I gryningen tystnade
så det plötsligt och man hörde ett skott. Sångaren hade skjutit sig.
Slottets legendariske trädgårdskafé , Petissan, finns på Skansen och är fortafrande ett kafé
21
Sveriges första kärnreaktor R1
i berget under KTH på Valhallavägen
Vid KTH:s campus vid Valhallavägen fanns Sveriges första kärnreaktor. Den kördes från 13 juli 1954 till 6 juni 1970 på KTH:s
campus vid Valhallavägen i Stockholm. Reaktorn konstruerades
och byggdes av AB Atomenergi.
Byggandet av anläggningen 25 meter under Q-Husen på KTHområdet, Drottning Kristinas väg 51, påbörjades redan 1950. Anmärkningsvärt är att vrldens första kärnreaktor i Chicago också
placerats på ett universitetsområde under en fotbollsläktare.
Reaktorn under KTH gjordes kritisk klockan 18:59 den 13 juli
1954. Det var tolv år efter det att världens första reaktor startats.
Reaktoreffekten var till en början 300 kW men höjdes senare
till 1 MW. Bränslet var naturligt (det vill säga ej anrikat) uran
Bilden kopierad från Wikimedia
från Frankrike. Fem kubikmeter tungt vatten från Norge
fungerade som moderator i
reaktorn.
Reaktorn kyldes ursprungligen med luft som släpptes ut
genom en skorsten, men senare
övergick man till att använda
vattenkylning
Reaktorhallen är numera
sanerad och reaktorn är nedmonterad och bortforslad.
Utrymmet används idag av
mediateknikerna.
Norra Real studenten och
nobelpristagaren Manne
Siegbahn var ledande forskare i det svenska atombombsprojektet. VapenplutoKopierad från KTH:s webbplats
Förutom fden
militära forskningen användes
R1 bland annat
för tillverkning
av isotoper för
sjukhus En brits
för behandling
av patienter
placerades under
reaktorn.
Och så var man ju tvungen att hålla lite koll på
reaktorn...
Foto: Simon Mogren
nium (30 kg) ska ha producerats
i Ågestaverken.
Till höger: Ingången till bergsutrymmet,. Bilden tagen
2013
Här, mitt i Stockholm, bedrevs utvecklingen av en svensk atombomb på 50-talet
Patrick Lönnberg